RH 2008:19

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Stefan Lönqvist) anförde i beslut den 13 april 2007 följande.

SKÄL

Reseförbud

Ett reseförbud med anmälningsskyldighet får åläggas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som det innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse (proportionalitetsprincipen). En intresseavvägning måste därför göras mellan nyttan av reseförbudet och det men som S.A. drabbas av genom att hans rörelsefrihet blir fortsatt inskränkt.

Av tingsrättens och hovrättens tidigare beslut i häktningsfrågan framgår att flyktfaran inte ansetts tillräckligt stark för att motivera en fortsatt häktning. Reseförbud med anmälningsskyldighet är dock en mindre ingripande åtgärd än häktning, även om också reseförbudet innebär en inskränkning av S.A:s rörelsefrihet. S.A. är dock bosatt i Malmö där han har sin lägenhet och reseförbudet innebär därför inte att hans rörelsefrihet blir väsentligen inskränkt.

S.A. är misstänkt för grov brottslighet. Han har sin fästmö i Thailand där han också bygger ett hus. Det föreligger en risk för att S.A. lämnar Sverige för att undvika lagföring och straff. Som åklagaren anfört skulle det innebära stora svårigheter att slutföra förundersökningen om S.A. lämnar Sverige.

Vid en sammanlagd avvägning mellan åklagarens intresse att slutföra förundersökningen och S.A:s intresse att få röra sig fritt finner tingsrätten att nyttan av ett reseförbud med anmälningsskyldighet väger tyngst. Åklagarens beslut om reseförbud ska därför bestå, med förändringen att S.A:s rörelsefrihet utvidgas från Malmö stad till hela Skåne län.

Beslag m.m.

Ett beslut om beslag får endast grundas på de i 27 kap. 1 § rättegångsbalken angivna ändamålen. Tingsrätten ska i sin prövning nu ta ställning till om det fortsatt finns tillräckliga skäl för fortsatta beslag. Vid den bedömningen ska hänsyn också tas till proportionalitetsprincipen, innebärande att fortsatt beslag endast ska bifallas om skälet för beslaget uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för annat motstående intresse.

En intresseavvägning måste således göras bland annat mellan nyttan av att fastställa beslaget på S.A:s personbil och det intrång och de men som kan drabba S.A. i form av den eventuella värdeminskning som kan ske av bilen under ett fortsatt beslag samt S.A:s behov av bilen.

S.A. har tidigare varit häktad under lång tid i målet och är nu ålagd reseförbud med anmälningsskyldighet på grund av skälig misstanke om grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling dels i oktober 2005 dels under januari månad 2006. Det kan skäligen antas att den hos S.A. beslagtagna bilen har använts vid åtminstone vissa av transporterna av narkotikan. Bilen kan därmed sannolikt bli föremål för ett framtida förverkandeyrkande. Utredningen pågår fortfarande och det har inte framkommit något som visar att grunden för beslaget av bilen bortfallit. Inte heller anser tingsrätten att de men och det intrång som det innebär för S.A. att hans bil är fortsatt tagen i beslag, uppväger skälen för fortsatt beslag. Beslaget av bilen ska därför vid en samlad bedömning fastställas.

Som redan angetts ovan är S.A. skäligen misstänkt för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling vid där angivna tillfällen. Vidare kan det skäligen befaras att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom undandrar sig att betala i vart fall det värdeförverkande som kan komma att riktas mot honom i den eventuellt kommande rättegången. Det belopp som åklagaren därvid angett, 600 000 kr, framstår med hänsyn till mängden och slaget av narkotika, som fullt rimligt. Däremot föreligger det sammantaget inte tillräckliga skäl till att, utöver detta, lägga kvarstad på belopp om drygt 400 000 kr avseende S.A:s eventuella framtida återbetalningsskyldighet för försvararkostnader. Tingsrätten beaktar därvid bl.a. att S.A. vid fällande dom sannolikt kommer att ådömas ett längre fängelsestraff och att det därvid framstår som tveksamt huruvida han - utöver eventuellt förverkande av den beslagtagna bilen och eventuellt värdeförverkande - kommer att kunna åläggas betala i vart fall någon större andel av försvarskostnaderna. Med hänsyn till vad som nu sagts och omständigheterna i övrigt - varvid tingsrätten finner skälen för kvarstadsbeslut uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för S.A. eller något annat motstående intresse - ska åklagarens kvarstadsyrkande bifallas på så sätt att egendom motsvarande en fordran om 600 000 kr får beläggas med kvarstad.

SLUT

Tingsrätten fastställer åklagarens beslut från den 3 april 2007, dock med den ändringen att S.A. förbjuds att utan åklagarens tillstånd lämna Skåne län.

Tingsrätten fastställer åklagarens beslut om beslag avseende S.A:s personbil.

Tingsrätten förordnar om kvarstad på så mycket av S.A:s egendom att en fordran om 600 000 kr kan bli täckt vid utmätning.

Domskäl

Hovrätten (hovrättlagmannen Dan Fernqvist, hovrättsrådet Pär Zelano och hovrättsassessorn Henrik Mägi, referent) anförde i beslut den 20 april 2007 följande.

SKÄL

S.A. är på sannolika skäl misstänkt för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling, grovt brott. Hovrätten anmärker dock att Göteborgs tingsrätt den 21 februari 2007, under hänvisning till proportionalitetsprincipen, beslöt att S.A. inte längre skulle vara häktad i målet samt att hovrätten lämnade åklagarens överklagande utan bifall. Det har nu inte framkommit något nytt, vare sig i fråga om de utredningsåtgärder som återstår eller om S.A:s personliga förhållanden, som bör leda till att S.A. före åtals väckande bör utsättas för ytterligare personella tvångsmedel i målet.

SLUT

Hovrätten upphäver beslutet om reseförbud med anmälningsskyldighet.

I fråga om beslag och kvarstad avslår hovrätten överklagandet.

Hovrättens beslut meddelat: den 20 april 2007.

Mål nr: Ö 2172-07.

Rättsfall: NJA 1952 s. 518.

Litteratur: Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, En kommentar till Europakonventionen och de mänskliga rättigheterna, 2. uppl. s. 116 ff.