RH 2008:52

Sedan C.H. hade överklagat tingsrättens beslut yrkade båda parter att hovrätten skulle undanröja beslutet om betänketid och döma till äktenskapsskillnad mellan parterna.

Hovrätten (hovrättslagmannen Per Eriksson, hovrättsrådet Bob Nilsson Hjorth, referent, och hovrättsassessorn Annika Friberg) anförde i slutligt beslut den 30 maj 2008 följande.

SKÄL

Hovrätten prövar överklagandet enligt 49 kap. 7 § rättegångsbalken.

I tingsrätten yrkade parterna att tingsrätten skulle döma till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. En förutsättning för att detta ska kunna ske är, enligt 5 kap. 1 § äktenskapsbalken, att ingen av makarna varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad.

I ett av de personbevis som de bifogade ansökan anges att ett barn under 16 år bor tillsammans med N.J.H. Tingsrätten har motiverat sitt beslut med att en av makarna bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. En rättstillämpning, som innebär att rätten utgår från att betänketid krävs när det av personbevis framgår att någon av makarna bor tillsammans med ett barn under 16 år, synes stämma överens med lagstiftarens intentioner (prop. 1973:32 s. 141).

Huvudregeln är att en äktenskapsskillnad inte behöver föregås av betänketid. Vill båda makarna ha betänketid har de dock rätt till det. Därutöver finns det två situationer där lagstiftningen inte medger omedelbar äktenskapsskillnad; dels det i det tidigare berörda fallet med underårigt barn, dels när endast en av makarna vill skiljas. Nu finns det i sin tur ett undantag från detta. Har makarna levt åtskilda i minst två år krävs inte betänketid.

Det finns ett samband mellan den sistnämnda särlevnadsregeln och regeln beträffande underåriga barn. Beträffande båda har lagstiftaren menat att rätten har ett utredningsansvar. När det gäller särlevnad har angetts att påståendet om detta kan godtas om makarna sedan minst två år är skrivna på skilda håll. I annat fall kan ett s.k. särlevnadsintyg, dvs. ett intyg av någon som har kännedom om makarnas förhållanden och som kan intyga att de lever åtskilda sedan minst två år, vara tillräckligt. (Se prop. 1973:32 s. 143 f. och Tottie, Lars, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m., 1990, s. 89.)

Kravet på betänketid i fallet med underårigt barn motiveras i förarbetena främst med hänsynen till barnen. Risken för förhastade beslut i äktenskapsfrågan vilka drabbar även barnen bör så långt som möjligt undvikas (prop. 1973:32 s. 111 f.). I förarbetena förs också en argumentation om hur man bör utforma bestämmelserna för att undvika att kravet på betänketid - som är avsett att skydda barnen - inte ska kunna kringgås.

Det nu sagda talar för att man bör ha i allt väsentligt samma krav på utredningen för att medge äktenskapsskillnad utan betänketid när frågan gäller om det varaktigt bor ett underårigt barn med någon av makarna som när frågan om särlevnad prövas. I situationen att ett underårigt barn enligt personbevis i målet bor tillsammans med föräldern, krävs därför mer än ett påstående från parterna om att så inte är fallet. Exempelvis bör ett intyg motsvarande ett särlevnadsintyg och som utvisar att barnet varaktigt är bosatt någon annanstans många gånger vara tillräckligt.

Till hovrätten har inkommit en av parterna undertecknad handling. I den anges: ”Då ingen av oss har boende hos sig under 16 år och då vi inte heller anser oss behöva/vill ha någon betänketid hemställer vi att tingsrätten omedelbart dömer till äktenskapsskillnad mellan oss.”

Detta påstående från parterna kan, då personbeviset talar i en annan riktning, inte anses utgöra ett tillräckligt underlag för att efterge kravet på betänketid. Med hänsyn härtill kan tingsrättens beslut om betänketid inte anses innebära att målet försenas i onödan. Det står dock parterna fritt att vid tingsrätten lägga fram utredning, som visar att de har rätt till omedelbar äktenskapsskillnad.

SLUT

Hovrätten avslår överklagandet.

Hovrättens beslut meddelat: den 30 maj 2008.

Mål nr: Ö 554-08.

Lagrum: 49 kap. 7 § rättegångsbalken; 5 kap. 1 § äktenskapsbalken.

Litteratur: Prop. 1973:32 s. 111 f., 141, 143 f.; Tottie, Lars, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m., 1990, s. 89.