RH 2009:11
Uppsåt till sexuellt ofredande har inte ansetts föreligga hos en person som lider av kroniska och orubbliga vanföreställningar beträffande målsägandens inställning till det aktuella handlandet.
Attunda tingsrätt
Åklagaren väckte talan mot L.J. för sexuellt ofredande enligt följande gärningsbeskrivning. L.J. har under tiden december 2006 till och med mars 2007 sexuellt ofredat målsäganden genom att vid upprepade tillfällen lägga fotografier och brev med sexuellt innehåll i målsägandens brevlåda. L.J:s handlande har varit ägnat att kränka målsägandens sexuella integritet.
L.J. vidgick de faktiska omständigheterna men förnekade brott på den grunden att hon inte haft uppsåt att kränka målsägandens sexuella integritet.
Domskäl
Tingsrätten (tingsfiskalen Niklas Schüllerqvist samt nämndemännen Kurt Göran Eriksson, Britt Köhlin och Azizeh Vantandoust) anförde i dom den 19 december 2007 bl.a. följande.
Av utredningen framgår inledningsvis följande. L.G. är kommunalråd. Med anledning därav förekommer han regelbundet i media - bland annat i TV och vid offentliga tillställningar av olika slag. L.J. har sedan flera år lagt märke till L.G. och har sedan en tid tillbaka fattat tycke för honom. Hon har uppfattat det som att de har en relation sedan åtta års tid. Med anledning därav har hon skrivit såväl dikter som brev till honom. Vid minst åtta tillfällen under den nu aktuella perioden har hon lämnat försändelser av ovan angivet slag i L.G:s brevlåda. Vissa av breven - men inte alla - har varit av erotiskt slag. Till åtminstone tre av breven har hon fogat de av åklagaren åberopade fotografierna på henne själv. L.G. har tagit del av försändelserna. L.J. har tidigare kontaktas av polis med anledning av att L.G. polisanmält henne. Tingsrätten har initialt att pröva de ifrågavarande brevens och fotografiernas karaktär. Sexuellt ofredande av nu aktuellt slag förutsätter i objektivt hänseende att gärningsmannen ofredar en annan person på ett sätt som typiskt sätt duger för att kränka den andres sexuella integritet (se Nils-Olof Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar på Internet, s. 6:10:1). Enligt tingsrättens mening är det uppenbart att i vart fall flera av fotografierna och breven är av sådant slag.
Tingsrätten har vidare att ta ställning till L.J:s uppsåt och hur hon uppfattade L.G:s inställning till uppvaktningen. Hon har därvidlag gjort gällande att han inte avböjde hennes uppvaktning och att hon tolkade hans passivitet såsom att han var intresserad av fortsatt kontakt samt att han välkomnade breven. Hon har vidare uppgett att hon tolkade vissa av hans TV-framträdanden på så sätt att han var med på noterna och att han i december 2006 offentligt uttalade att han skulle skilja sig, vilket hon tog fasta på. Såvitt framgår har inte L.J. och L.G. träffats före huvudförhandlingen. Hon har dessutom före den nu aktuella perioden erinrats av polis om att uppvaktningarna var ovälkomna. Mot bakgrund härav och särskilt med tanke på karaktären på de brev och vissa av de fotografier som åklagaren har förevisat kan hon inte rimligen ha uppfattat L.G:s passivitet på så sätt att han samtyckte till uppvaktningen.
Det är inte utrett att L.J. har haft avsikt att kränka L.G:s sexuella integritet. För ansvar enligt det ifrågavarande lagrummet är det dock subjektivt sett tillräckligt att gärningsmannen har uppsåt till de objektiva brottsrekvisiten. Gärningsmannen behöver inte ha haft uppsåt att kränka den andre personens sexuella integritet, utan det är tillräckligt för ansvar att uppsåtet omfattar de omständigheter som innebär att gärningen var ägnad att kränka den andre på detta sätt (se a.a., s. 6:10:2). Fotografiernas och brevens karaktär måste i förevarande fall ha stått klart för L.J. Uppsåt är således för handen.
Sammanfattningsvis är det styrkt att L.J. vid åtminstone tre tillfällen har gjort sig skyldig till sexuellt ofredande på det sätt som åklagaren har påstått.
DOMSLUT
Tingsrätten dömer L.J. för sexuellt ofredande till 80 dagsböter.
Svea hovrätt
L.J. överklagande tingsrättens dom och yrkade, såvitt nu är i fråga, att åtalet skulle ogillas alternativt, för det fall hon fälldes till ansvar, att hon skulle meddelas påföljdseftergift.
Åklagaren bestred ändring.
Målet avgjordes, med stöd av 51 kap. 13 § andra stycket 3 rättegångsbalken, utan huvudförhandling.
L.J. åberopade som ny skriftlig bevisning i hovrätten ett läkarintyg. Av läkarintyget framgår att L.J. har ett kroniskt vanföreställningssyndrom, att hennes sjukdomsbild framförallt präglas av orubbliga vanföreställningar, att högt uppsatta personer är förälskade i henne samt att hon helt saknar sjukdomsinsikt.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Göran Karlstedt, hovrättsrådet Ulrika Ihrfelt och t.f. hovrättsassessorn Mats Holmqvist, referent) anförde i dom den 11 mars 2009 bl.a. följande.
DOMSKÄL
Hovrätten finner i likhet med tingsrätten att de gärningar som L.J. har gjort sig skyldig till objektivt är att betrakta som sexuellt ofredande. För att L.J. ska kunna dömas för brottet måste också hennes subjektiva uppsåt ha täckt de objektiva brottsrekvisiten. Som tingsrätten anfört krävs i detta senare hänseende inte att hon måste ha haft uppsåt att kränka målsägandens sexuella integritet utan det är tillräckligt för ansvar att uppsåtet omfattat de omständigheter som innebär att gärningen var ägnad att kränka målsäganden på detta sätt. Bland dessa omständigheter måste anses ingå att handlingen i någon mening var ovälkommen eller i vart fall inte på ett naturligt sätt påkallad av de inblandades relation till varandra.
Med hänsyn till innehållet i det åberopade läkarintyget får det godtas att L.J. svävade i föreställningen att hon och målsäganden hade en relation och att han uppskattade hennes brev och fotografier. I ljuset av det nyss anförda kan hon därmed inte anses ha haft erforderligt uppsåt varför åtalet ska ogillas.
DOMSLUT
Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet.
Hovrättens dom meddelad: den 11 mars 2009.
Mål nr: B 864-08.
Lagrum: 6 kap. 10 § andra stycket brottsbalken.
Litteratur: Lena Holmqvist m.fl., Brottsbalken. En kommentar. Kap 1-12, s. 6:47.