RH 2009:30

Storleken av företagsbot vid miljöbrott.

Halmstads tingsrätt

Åklagaren åtalade G.P. vid Halmstads tingsrätt för otillåten miljöverksamhet och försvårande av miljökontroll samt yrkade att det bolag för vilket G.P. var företrädare, här kallat Grusbolaget, skulle åläggas att betala företagsbot om etthundrafemtiotusen kronor. Åtalet mot G.P. hade följande lydelse.

Länsstyrelsen i Hallands län lämnade i beslut den 6 februari 2001 Grusbolaget tillstånd till täktverksamhet på fastigheten Trälshult 8:5 i Laholms kommun. Tillståndet var förenat med olika villkor. - Enligt villkor 2 ska gränser enligt en till tillståndet bifogad koordinatförteckning vara utmärkta i terrängen på väl synligt sätt. Inom täktområdet ska en fixpunkt finnas. Gränsmarkeringar och fixpunkt får inte rubbas eller döljas under exploateringstiden. - Enligt villkor 18 ska petroleumprodukter förvaras i tankar innanför invallning eller i ett tråg som rymmer hela oljemängden. Anläggningen ska vara utförd så att den inte sätts ur funktion genom vattenfyllning vid nederbörd. Invallning eller tråg ska vara utförda i material som är beständiga mot de förvarade produkterna. - Grusbolaget har den 30 mars 2007 i en till länsstyrelsen ingiven miljörapport för år 2006 under punkt 2 uppgivit att den 12 mars 2001 insändes till länsstyrelsen meddelande att gränser och fixpunkt enligt villkoret var markerade. Under punkt 18 har angivits att dieseltanken förvaras i en kassun med tak. - Länsstyrelsen har vid ett tillsynsbesök den 15 maj 2007 konstaterat att gränsmarkeringar saknas och att oljetanken står utomhus utan invallning och tak. - G.P. har såsom företrädare för Grusbolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot villkoren i länsstyrelsens beslut. Gärningarna är inte att bedöma som ringa. - Vidare har G.P. såsom företrädare för Grusbolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet i den miljörapport som ingivits till länsstyrelsen lämnat oriktig uppgift på sätt som angetts ovan. Uppgifterna har betydelse för tillståndsmyndighetens prövning eller tillsyn. Gärningen är inte att bedöma som ringa.

Till stöd för yrkandet att Grusbolaget skulle åläggas att betala företagsbot anförde åklagaren att brott hade begåtts i utövning av näringsverksamhet och näringsidkaren inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Åsa Nordlander samt nämndemännen Patricio Fuentes, Göran Johansson och Ingeborg Djupfält) anförde i dom den 21 november 2008 följande.

G.P. har medgett ansvar för otillåten miljöverksamhet och försvårande av miljökontroll.

Grusbolaget har bestritt yrkandet om företagsbot med hänsyn till att det är oskäligt. Det yrkade beloppet är i vart fall oskäligt högt.

G.P. har närmare hörd över åtalet anfört i huvudsak följande: Han startade verksamheten 1988. I verksamheten bryter man grusmaterial såsom rågrus. När det gäller gränspinnarna så hjälpte en konsultfirma till när de utplacerades. På de ställen där de brutit färdigt saknas gränspinnar. Inför framtagandet av miljörapporten gick han inte igenom området för att se om pinnarna stod kvar. Han vet dock att pinnarna med nummer 15-17 fanns vid tiden för inspektionen. När det gäller oljetanken så påbörjade företaget byggnation enligt villkoret men i samband med stormen Gudrun avstannade detta arbete. De fick i stället prioritera ombyggnaden av en lagerlokal. Oljetanken, som är besiktigad, står på en gjuten platta. I tanken, som rymmer 9 kubikmeter, förvaras miljödiesel. Han eller hans medarbetare besöker stället där oljetanken står placerad ungefär två gånger dagligen. Han trodde därför inte att det var någon fara för miljön eftersom de skulle upptäcka ett eventuellt läckage. Han visste att han lämnade oriktiga uppgifter om oljetanken i miljörapporten. När det gäller företaget Grusbolaget så har det två anställda, varav han är den ena. Grusbolaget omsättning uppgår till 4 miljoner kronor per år.

På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med miljöinspektören A.K.S. Från förhöret antecknar tingsrätten i huvudsak följande: Hon har arbetat specifikt med täktverksamhet i 3-4 år vilket inbegriper tillståndsprövning och tillsyn. Ett tillstånd för täktverksamhet innebär att man avgränsar ett geografiskt område där verksamhet får bedrivas. Att området markeras med gränspinnar är av intresse såväl för verksamhetsutövaren som för tillsynsmyndighetens kontroll. När det i villkoret står "får ej rubbas" så innebär det att pinnarna skall finnas där under tillståndets giltighetstid. Den 15 maj 2008 var hon och en kollega på oanmält besök vid Grusbolagets täktverksamhet. Kontrollen avsåg gränsmarkeringar, förvaringen av olja och om ett särskilt område var efterbehandlat. De hade lagt in koordinatförteckningen från kartan i en GPS. Vid kontroll så hittade de inga gränsmarkeringar utom på ett ställe där en pinne, nummer 14, låg på marken. De gick över hela området som omfattas av tillståndet och tittade även runt omkring där pinnarna rätteligen borde ha stått. Utanför tillsynsområdet stod oljetanken. Tanken stod på en platta utan invallning och utan skydd vid läckage eller skydd för nederbörd. Skälet till att det finns ett villkor om invallning och tråg är att oljan, vid ett läckage, skall fångas upp. Detta villkor är vidare än kravet på besiktning av tanken. Vid täktverksamhet är miljön extra känslig eftersom det inte finns något jordlager som skyddar. Ett oljeläckage når därför snabbt ner till grundvattnet. - Alla villkor i tillståndet är beroende av varandra. Det är helheten av villkoren som utgör tillståndet varför det inte går att säga att ett villkor är mindre viktigt än ett annat. - Miljörapporten utgör ett underlag för att bedöma hur villkoren följts. Detta kräver att uppgifterna som lämnas är sanna. I detta fall är det uppenbart att villkoren inte följts.

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat Länsstyrelsens i Hallands län beslut den 6 februari 2001 om tillstånd till täkt, Grusbolagets miljörapport för år 2006 och fotografier på oljetank.

Vad som i gärningsbeskrivningen anges om aktuellt beslut, de olika villkoren och den upprättade miljörapporten som insänts till länsstyrelsen är i målet ostridigt. Genom utredningen är det vidare klarlagt att gränsmarkeringar saknades vid tillsynsbesöket den 15 maj 2008 och att oljetanken stod utomhus och saknade invallningsskydd och skydd för nederbörd. G.P. har, såsom företagsledare, haft ett ansvar att tillse att villkoren efterlevs. När det gäller gränsmarkeringarna så finner tingsrätten att G.P. av oaktsamhet brutit mot villkor 2 i beslutet. Han har vidare uppsåtligen brutit mot villkor 18 som avser förvaring av petroleumprodukter. Åtalet är styrkt i denna del och gärningarna, som inte kan anses som ringa, är att bedöma som otillåten miljöverksamhet. G.P. har vidare av oaktsamhet när det gäller villkoret avseende gränspinnarna och uppsåtligen när det gäller villkoret avseende petroleumprodukter lämnat oriktiga uppgifter i den miljörapport som ingivits till länsstyrelsen. Dessa uppgifter har varit av betydelse för länsstyrelsen tillsynsverksamhet. Åtalet är således styrkt även i denna del och gärningen, som inte kan anses som ringa, är att bedöma som försvårande av miljökontroll. Påföljden för G.P. skall bestämmas till dagsböter.

Med hänsyn till vad som framkommit avseende brotten och G.P:s underlåtenhet finner tingsrätten att företagsbot skall utdömas. Företagsbot skall fastställas till lägst fem tusen och högst tio miljoner kronor. När storleken på företagsboten bestäms skall, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottlighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. I förevarande fall ser tingsrätten allvarligt på det faktum att företaget under flera års tid uppsåtligen underlåtit att uppfylla villkoret avseende oljetanken. Mot bakgrund av vad vittnet anfört avseende den känsliga miljö som täktverksamhet medför framstår risken för skada på miljön som betydande vid ett eventuellt oljeläckage. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att yrkat belopp är skäligt. Yrkandet om företagsbot skall därför bifallas.

DOMSLUT

Tingsrätten dömer G.P. för otillåten miljöverksamhet och för försvårande av miljökontroll till 50 dagsböter å 160 kr

Grusbolaget åläggs företagsbot med etthundrafemtiotusen kr.

Hovrätten

Grusbolaget överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle nedsätta ålagd företagsbot till ett väsentligt lägre belopp.

Åklagaren motsatte sig ändring.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Dan Fernqvist, hovrättsrådet Britta Ekström och hovrättsassessorn Henrik Andersson) anförde i dom den 22 april 2009 följande.

Grusbolagets företrädare G.P. har enligt tingsrättens dom gjort sig skyldig till otillåten miljöverksamhet och försvårande av miljökontroll. Brotten har begåtts i utövning av bolagets näringsverksamhet. Bolaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Bolaget ska därför åläggas företagsbot.

Grusbolaget har gjort gällande att den av tingsrätten utdömda företagsboten på 150 000 kronor är oskäligt hög med beaktande av att bolaget är ett fåmansbolag med en omsättning på omkring fyra miljoner kronor och där överskottet oftast är att likställas med ställföreträdarens lön. Grusbolaget har vidare framhållit att det finns endast en anställd utöver ställföreträdaren G.P.

Av 36 kap. 8 § brottsbalken framgår att företagsbot ska fastställas till lägst fem tusen kronor och högst tio miljoner kronor. När storleken av företagsboten bestäms, ska enligt 36 kap. 9 § första stycket brottsbalken, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. I 36 kap. 10 § brottsbalken finns bestämmelser som i där angivna fall gör det möjligt att sätta företagsboten lägre än vad som borde ha skett med tillämpning av nyss nämnda lagrum.

Reglerna om företagsbot infördes år 1986. Då var en förutsättning för utdömande av företagsbot att brottsligheten skulle ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som var förenade med verksamheten eller annars var av allvarligt slag och att näringsidkaren inte hade gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Lagen ändrades den 1 juli 2006 och bland annat slopades då kravet på att brottsligheten skulle ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som var förenade med verksamheten eller annars var av allvarligt slag.

I motiven framgår att lagändringen tillkommit i syfte att effektivisera och öka användningen av sanktionen, bland annat så att den skulle kunna användas även beträffande mindre allvarlig brottslighet. Även i sådana fall ansågs det önskvärt att ge näringsidkaren incitament att organisera verksamheten på ett sätt som motverkar eller förhindrar att överträdelser sker. Det anges emellertid också att graden av åsidosättandet av näringsidkarens skyldigheter fortfarande ska vara av betydelse för bedömningen, men att den omständigheten bör kunna beaktas vid bedömningen av den fara eller skada som brottsligheten inneburit samt av brottslighetens förhållande till näringsverksamheten. (Se prop. 2005/06:59 s. 18 f och 35)

Man ska vid bestämmandet av företagsbotens storlek i stor utsträckning utgå från objektiva omständigheter. Subjektiva faktorer bör ges en mer begränsad betydelse. Utdömandet av företagsbot ska därmed vara verksamhetsrelaterat snarare än personrelaterat. När det gäller rekvisitet brottslighetens omfattning anges som en försvårande omständighet att det varit fråga om systematisk brottslighet som bedrivits i stor omfattning. Storleken på företagsboten ska enligt motiven bestämmas oberoende av företagets storlek, men det konstateras samtidigt att smärre avvikelser i ett stort företag kan medföra en brottslighet av större omfattning än motsvarande avvikelse i ett litet företag. Beträffande brottslighetens förhållande till näringsverksamheten har gärningsmannens ställning i företaget betydelse; likaså är graden av åsidosättande av näringsidkarens skyldigheter avgörande. (Se prop. 2005/06:59 s. 35 och 61 f)

Enligt motiven bör de högre beloppen vara förbehållna ytterlighetsfall. Det bör också beaktas att företagsbot är tillämpligt på ett brett spektrum av brott av olika svårighetsgrad, från rena bötesbrott till mycket allvarliga brott som t.ex. spridande av gift eller smitta, grovt brott, med en straffskala om fängelse i lägst fyra år och högst tio år, eller på livstid. Andra aktuella typexempel som kan nämnas är vårdslös försäkran, med en straffskala om böter eller fängelse i högst sex månader, samt grovt arbetsmiljöbrott, med en straffskala om fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Straffskalan för den nu aktuella brottsligheten är böter eller fängelse i högst två år. Man bör därav kunna dra slutsatsen att företagsbotens storlek ska bestämmas till ett belopp i den nedre delen av skalan.

Vid bestämmandet av storleken på företagsboten i det nu aktuella fallet ska det betraktas som försvårande att överträdelserna av villkoren pågått under lång tid. När det gäller oljetanken har det, som tingsrätten också konstaterat, funnits betydande risk för skada på miljön även om någon sådan skada inte har uppstått. Att G.P. är ensam styrelseledamot i Grusbolaget, och således har varit den som haft ansvar för att villkoren uppfylls, är också en försvårande omständighet. En utgångspunkt måste också vara att bestämma storleken på beloppet så att det utgör ett incitament att inte begå fortsatta överträdelser. Företagsboten bör därför bestämmas till ett belopp som klart överstiger kostnaderna för att åtgärda felen. Med beaktande av vad som nu sagts och då det inte föreligger sådana omständigheter som avses i 36 kap. 10 § brottsbalken, anser hovrätten att det saknas skäl att sätta ned företagsboten till ett lägre belopp än vad tingsrätten bestämt. Tingsrättens dom i fråga om företagsbot ska därför stå fast.

DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut i överklagad del.

Hovrättens dom meddelad: den 22 april 2009.

Mål nr: B 5056-08.

Lagrum: 36 kap.7-10 §§brottsbalken.

Litteratur: Prop. 2005/06:59 s. 18 f, 35 och 61 f.