RH 2009:83
Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer tillhörande andra personer, har dömts för förberedelse till grovt bedrägeri. Uppgifterna i USB-minnet har bedömts vara uppenbart införskaffade för att användas som hjälpmedel vid brott.
Halmstads tingsrätt
Åklagaren åtalade M.T. för förberedelse till grovt bedrägeri med följande gärningspåstående.
M.T. har, troligen under mars 2009 i Halmstad, med uppsåt att utföra eller främja bedrägeribrott införskaffat ett stort antal, över 1000 stycken, kontokortsnummer, och härefter innehaft ett USB-minne på vilket kontokortsnumren sparats. USB-minnet med kontokortsnummer är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid brott. Brotten hade varit att anse som grova då förfarandet och omfattningen av kontokortsnummer gör att gärningarna varit av särskilt farlig art.
Dessutom yrkade åklagaren ansvar mot M.T. för försök till bedrägeri i åtta fall och mot M.T. jämte två medtilltalade för bedrägeri i fem fall, varvid kontouppgifter lagrade i USB-minnet använts för försök till inköp respektive inköp av presentkort.
M.T. vitsordade beträffande åtalet för förberedelse till grovt bedrägeri de faktiska omständigheterna, men bestred ansvar för brott, dels eftersom han saknat uppsåt till brott och dels eftersom USB-minnet inte kan anses vara ett föremål ägnat att användas som hjälpmedel vid brott. Han erkände övriga gärningar.
Åklagaren åberopade vittnesförhör med C.B., M.M. och K.P. M.T. åberopade vittnesförhör med B.K. Vittnena uppgav bl.a. följande.
M.T.: Han kan en del om datorer. En kamrat till honom, som tidigare har begått bedrägerier på aktuellt sätt, berättade för honom hur han skulle göra för att kunna ”köpa gratis”. Han köpte för tre, fyra månader sedan kontokortsnumren av en kille i Vietnam för, beroende på dollarkursen, 600 kr - 1 000 kr. Han fick 1 000 nummer för det beloppet. Det var det minsta antal nummer man kunde köpa. Alla nummer fungerar inte. Han försökte, utan att lyckas, föra över sammanlagt kanske 8 700 kr från andra konton till presentkorten. Han lyckades dock föra över totalt 14 900 kr till korten.
C.B.: Han har tagit del av de undersökningar som gjorts av i beslag tagna datorer och USB-minne. När det gäller USB-minnet finns på det ett stort antal bilder. Det finns också omkring 1 000 - 1 500 stycken kontokortsnummer med angivande av innehavare, giltighetstid och CVV- koder. Ett femtiotal av numren har svenska innehavare. Det nummer som använts för överföring av ett belopp om 14 900 kr tillhör en målsägande. Hans nummer finns på minnet. Det finns andra nummer som tidigare har använts vid kontokortsbedrägerier begångna av en kamrat till M.T.
M.M.: Han har undersökt tre olika datorer i utredningen. I en dator som M.T. hade lånat av en annan person fanns bevis för att man tittat på filer med material som finns på USB-minnet. Filnamnen är desamma. Det finns vidare programvara för att dölja IP-nummer. Det finns även ett kreditkorthanteringsprogram för betalning på Internet. - Man kan inte se på vilket sätt informationen kommit in på datorn eller av vem. På datorn finns mycket privat material, såsom fotografier och skolarbeten. Man kan radera en fil som inte kan återskapas i dag, men man vet inte om utvecklingen härefter gör att det senare är möjligt att återskapa dem.
K.P.: Han har undersökt det i beslag tagna USB-minnet. Det innehåller textdokument och bildfiler. Det finns en textfil med kontokortsnummer. Det går att radera en fil som inte med dagens kunskap kan återskapas, men polisen har inte resurser att göra det. Man kan i en bildfil gömma text eller andra bilder, och kan därför inte garantera att en viss fil inte finns gömd i en bildfil.
B.K.: Om man misstänker oegentligheter i samband med köp med presentkort brukar man ”annullera” kortet om det finns pengar kvar på det. Då finns pengarna kvar hos företaget. Då tillhör pengarna någon bank, eftersom den person vars konto obehörighen har använts hålls skadeslös av banken. Företaget arbetar aktivt för att hitta dem som har rätt till pengarna. Om de som har rätt till betalning i detta fall hör av sig kommer eventuella medel att betalas ut.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Elisabeth Karlén samt nämndemännen Bo Unosson, Agneta Lindström och Stig Engström) anförde i dom den 25 maj 2009 bl.a. följande.
DOMSKÄL
M.T. har vidgått att han köpt kontokortsnummer och erkänt vad som lagts honom till last avseende försök till bedrägeri och bedrägeri.
Tingsrätten finner det inledningsvis utrett att M.T. agerat på sätt åklagaren påstått med avseende på åtalet för förberedelse till grovt bedrägeri. Tingsrätten finner det uppenbart att han haft uppsåt att utföra eller främja bedrägeribrott, vilket han också senare försökt och även lyckats med. Frågan är om det är straffbart så som förberedelse till bedrägeribrottslighet.
Enligt 23 kap. 2 § brottsbalken straffbeläggs bl.a. att skaffa, tillverka, lämna, ta emot, förvara, transportera, sammanställa eller ta annan liknande befattning med ”något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid brott”. Fråga är alltså om ett USB-minne med en fil som innehåller kontokortsnummer kan anses vara ett sådant föremål. Det är inte annat utrett än att minnet innehåller även annan information eller bilder. Normalt sett anses helt vardagliga föremål som i och för sig kan användas som hjälpmedel vid brott, t.ex. en bil, en dator och en mobiltelefon inte omfattas av bestämmelsen. Har bilen eller föremålet specialpreparerats på något sätt kan den dock anses särskilt ägnad att användas vid brott (jfr Brottsbalken, En kommentar, s. 23:25). En manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har i rättsfallet RH 1999:11 ansetts utgöra hjälpmedel för brott. I det fallet var de manipulerade på ett sådant sätt att man kunde ringa samtal med användande av telefonnummer som tillhör andra, vilka debiterades avgifterna från telefonen. Ett USB-minne kan enligt tingsrätten i allmänhet inte anses utgöra ett hjälpmedel för brott. Det är inte utrett annat än att USB-minnet innehållit även ”laglig” information och alltså haft också lagligt användningsområde. Tingsrätten anser därför inte att USB-minnet är att anse som ett verktyg särskilt ägnat att användas vid brottslig verksamhet. Åtalet kan därför inte vinna bifall, utan skall ogillas.
M.T:s erkännande av gärningarna under övriga åtalspunkter stöds av den övriga utredningen. Åtalet skall därför bifallas för hans del och gärningarna bedömas som åklagaren har gjort.
DOMSLUT
Tingsrätten ogillar åtalet för förberedelse till grovt bedrägeri och dömer M.T. för bedrägeri och försök till bedrägeri till skyddstillsyn med samhällstjänst 100 timmar. Om fängelse hade valts som påföljd skulle fängelse 4 månader ha dömts ut.
Hovrätten
Åklagaren överklagade domen och yrkade bifall till åtalet för förberedelse till grovt bedrägeri.
M.T. motsatte sig ändring.
Domskäl
Hovrätten (hovrättspresidenten Gunnel Wennberg, hovrättsråden Marianne Stenberg, referent, och Kent Jönsson samt nämndemännen Kerstin Gustafsson och Evert Samuelsson) anförde i dom den 5 november 2009 följande.
DOMSKÄL
I enlighet med tingsrättens dom har M.T. gjort sig skyldig till bedrägeri och försök till sådant brott.
I den överklagade delen har ljud- och bildupptagningen av förhöret i tingsrätten med M.T. spelats upp. C.B:s vittnesmål har redovisats så som det antecknats i tingsrättens dom.
Vid prövningen av om M.T. gjort sig skyldig till förberedelse till grovt bedrägeri gör hovrätten följande överväganden.
Det är i målet klarlagt att M.T. innehaft ett USB-minne, i vilket han lagrat ett tusental kontokortsnummer som tillhörde andra personer. Frågan är om USB-minnet med innehåll är ett sådant hjälpmedel som avses i brottsbalken bestämmelser om förberedelse till brott.
Den 1 juli 2001 utvidgades genom lagändring tillämpningsområdet för bestämmelserna om förberedelse till brott. Syftet var bl.a. att ge bestämmelserna ett tillräckligt mått av flexibilitet med tanke på nya brottstyper, t.ex. inom IT-området. I förarbetena till lagändringen uttalas bl.a. följande. Inte bara fysiska utan även immateriella objekt kan utgöra sådana hjälpmedel som omfattas av förberedelsebestämmelserna. Begreppet hjälpmedel avser också samlingar av information, t.ex. en sammanställning av ett antal koder till olika datorsystem, som nedtecknats i syfte att användas vid datorintrång. När det gäller hjälpmedel som kan sägas bestå av i huvudsak information krävs emellertid att denna har nedtecknats eller lagrats på något annat sätt. Allmänt sett bör, för att ett hjälpmedel ska anses vara särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid brott, krävas att det med hänsyn till sin beskaffenhet är av någorlunda central betydelse för brottets genomförande (se prop. 2000/01:85 s. 40 f. och 51).
Som tingsrätten har konstaterat är det uppenbart att M.T. hade införskaffat de kontokortsnummer som han sparade på USB-minnet för att använda dem som hjälpmedel vid bedrägeribrott. Någon laglig användning av numren har han inte haft. Risken för brott har varit avsevärd, något som framgår av att han försökt och lyckats med bedrägeribrott med hjälp av numren. Det anförda leder till slutsatsen att USB-minnet med den däri lagrade informationen om kontokortsnumren måste anses ha varit särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid brott. M.T. ska därför dömas för förberedelse till bedrägeri, som på de skäl som åklagaren har anfört är att bedöma som grovt brott.
DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens dom i överklagad del på så sätt att hovrätten dömer M.T. även enligt 9 kap. 3 § och 11 § samt 23 kap. 2 §brottsbalken för förberedelse till grovt bedrägeri till den av tingsrätten bestämda påföljden.
Hovrättens dom meddelad: den 5 november 2009.
Mål nr: B 2874-09.
Lagrum: 9 kap. 3 § och 11 § samt 23 kap. 2 §brottsbalken.
Rättsfall: RH 1999:11.
Litteratur: Prop. 2000/01:85 s. 40 f. och 51.