RH 2010:36

Tillstånd till hemlig teleövervakning och hemlig teleavlyssning. - Anm.: Uppgiften om målnummer och avgörandedatum omfattas av sekretess. För att kunna publicera avgörandet på Vägledande avgöranden har Domstolsverket fört in fingerade uppgifter i dessa delar.

Av sekretesskäl har vissa delar uteslutits ur referatet.

Allmän åklagare begärde vid Solna tingsrätt tillstånd till hemlig teleövervakning och hemlig teleavlyssning avseende vissa teleadresser. Tingsrätten biföll framställningen.

Det offentliga ombudet överklagade tingsrättens beslut och yrkade att åklagarens framställning skulle lämnas utan bifall.

Åklagaren motsatte sig yrkandet.

Hovrätten (hovrättsråden Maria Wetterstrand Hagström och Per Sundberg, referent, samt tf. hovrättsassessorn Sara Markstedt) anförde bl.a. följande.

Skäl

Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning får ske endast om någon är skäligen misstänkt för brott och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen, 27 kap. 20 § första stycket rättegångsbalken. I fråga om den utredning som krävs för att en ansökan ska bifallas har Högsta domstolen i ett mål om tillstånd till sådana tvångsåtgärder enligt lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (se NJA 2009 s. 917) gjort vissa uttalanden i frågan om tillstånd till hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning enligt den lagen. I avgörandet anges bl.a. följande. ”Vad det gäller information som lämnats av uppgiftslämnare bör upplysningar av betydelse för bedömningen av uppgiftslämnarens trovärdighet och informationens tillförlitlighet i övrigt lämnas. Vidare bör information från flera oberoende källor eftersträvas” … ”När det gäller information av en uppgiftslämnare är dock ofrånkomligt att hänsyn måste tas till den utredande myndighetens egen värdering av uppgiftslämnarens trovärdighet. Den värderingen skall då bedömas i relation till de sakupplysningar som i det hänseendet bör finnas i utredningen. I brist på såväl sådana upplysningar som förklaring till att de inte lämnats kan i regel informationen inte tillmätas någon betydelse.”

De citerade uttalandena får enligt hovrättens bedömning anses vägledande även när det gäller frågan om tillstånd till tvångsåtgärder av aktuellt slag enligt rättegångsbalken.

- - -

Hovrätten konstaterar att den information som brottsmisstankarna byggts på kommer från en enda informatör och att åklagaren inte har lämnat några som helst upplysningar som kan tjäna som stöd för bedömningen av uppgiftslämnarens trovärdighet. Det finns inte heller någon annan utredning till stöd för brottsmisstankarna. Hovrätten finner, mot den angivna bakgrunden, att det inte kan anses föreligga skälig misstanke mot - - - som innehar de nämnda teleadresserna. Framställningen om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan därför inte bifallas. Tingsrättens tillstånd till dessa åtgärder ska alltså upphävas.

Slut

Hovrätten upphäver tingsrättens tillstånd till hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning.

Hovrättens beslut meddelat: Hemlig uppgift.

Mål nr: Hemlig uppgift.

Lagrum: 27 kap. 20 § rättegångsbalken.

Rättsfall: NJA 2009 s. 917.