RH 2010:52
Make har vid svensk domstol ansökt om äktenskapsskillnad utan betänketid (inga barn under 16 år). Hustrun har härefter, innan hon delgivits stämning i målet vid den svenska domstolen, ansökt om äktenskapsskillnad i USA. Sedan hon delgetts stämning i målet vid den svenska domstolen har hon bestritt ansökan och begärt att tingsrätten skulle förordna om betänketid. Avgörande för frågan om betänketid skulle löpa har varit hustruns processuella inställning i det svenska äktenskapsskillnadsmålet, vilket inneburit att någon prövning av hustruns faktiska uppfattning angående äktenskapsskillnadsfrågan inte gjorts.
Stockholms tingsrätt
Genom en ansökan om stämning som inkom till tingsrätten den 20 januari 2010 yrkade T.O. att tingsrätten skulle döma till äktenskapsskillnad mellan honom och H.O. Av ansökan framgick att parterna hade två barn födda år 1990 och år 1993, vilka således vid tidpunkten för ansökan hade fyllt 16 år. Sedan stämning i målet utfärdats den 27 januari 2010 och H.O. delgetts denna yrkade hon att T.O:s ansökan om äktenskapsskillnad skulle avvisas alternativt vilandeförklaras eftersom mål om äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor redan pågick i amerikansk domstol och i andra hand, för det fall tingsrätten ansåg sig behörig, att tingsrätten skulle förordna om betänketid i målet. Målet vid den amerikanska domstolen hade anhängiggjorts där den 10 februari 2010. T.O. bestred hennes yrkanden.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Peter Wiking-Johnsson) anförde i beslut den 7 oktober 2010 följande.
SKÄL
I målet är lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL) tillämplig. Enligt 3 kap. 2 § nämnda lag får äktenskapsmål tas upp av svensk domstol bland annat om båda makarna är svenska medborgare. Svensk domstol är således behörig att ta upp frågan om äktenskaps-skillnad mellan parterna. Enligt 3 kap. 4 § IÄL ska svensk lag tillämpas.
H.O. har uppgivit att målet ska avvisas enär det pågår en process om äktenskapsskillnad m.m. i USA och hon får därför anses ha anfört rättegångshinder på grund av litis pendens. Målet vid Stockholms tingsrätt anhängiggjordes genom att stämningsansökan inkom till tingsrätten den 20 januari 2010, 13 kap. 4 § rättegångsbalken. Vid denna tidpunkt pågick inget mål om äktenskapsskillnad vid den amerikanska domstolen. Att ett mål vid en senare tidpunkt har anhängiggjorts vid en utländsk domstol innebär inte hinder att handlägga målet vid Stockholms tingsrätt. H.O:s yrkande om avvisning lämnas därför utan bifall.
Vad gäller H.O:s yrkande i andra hand, att tingsrätten ska vilandeförklara målet i avvaktan på att målet avgörs i USA, kan konstateras att det i 3 kap. 11 § IÄL stadgas att om äktenskapsmål är anhängigt i främmande stat och anhängiggöres här i riket sådant mål mellan samma parter, rätten kan förordna att det senare målet ska vila tills vidare om det kan antagas att beslut i det förra målet blir gällande här i riket. En förutsättning för vilandeförklaring enligt denna bestämmelse är således att målet i den främmande staten redan är anhängigt när målet anhängiggörs här i riket. Med hänsyn till vad som sagts ovan om när målen i Sverige respektive Florida, USA, anhängiggjorts föreligger inte förutsättningar för att vilandeförklara målet.
Eftersom H.O. i nu förevarande mål har bestritt yrkandet om äktenskapsskillnad ska denna föregås av betänketid.
SLUT
1. H.O:s yrkande om avvisning lämnas utan bifall.
2. H.O:s yrkande om vilandeförklaring av målet lämnas utan bifall.
3. Äktenskapsskillnaden ska föregås av betänketid. Sådan löper sedan den 18 juni 2010.
Hovrätten
T.O. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten genast skulle meddela dom på äktenskapsskillnad mellan honom och H.O. Som grund för sitt yrkande angav han bl.a. följande. H.O. är ense med honom om att äktenskapet ska upplösas. H.O. har ansökt om äktenskapsskillnad i USA och vid domstolsförfarandet där har hon bekräftat att hon vill skiljas. Han har därför rätt till äktenskapsskillnad här utan föregående betänketid.
H.O. bestred ändring och anförde till stöd härför bl.a. följande. Hon har uttryckligen bestritt T.O:s ansökan om äktenskapsskillnad och därför ska äktenskapsskillnaden föregås av betänketid. Det förhållandet att hon väckt talan om äktenskapsskillnad i USA och där uppgett att hon vill skilja sig saknar betydelse vid en prövning enligt 5 kap. 2 § äktenskapsbalken.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Lars Hesser och Linda Hallstedt, referent, samt tf. hovrättsassessorn Malin Malmström) anförde i beslut den 2 december 2010 följande.
SKÄL
Om bara en av makarna vill att äktenskapet ska upplösas har den maken, enligt 5 kap. 2 § äktenskapsbalken, rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid. Frågan i målet är om man vid tillämpning av bestämmelsen bara ska ta hänsyn till den processuella inställning en make angett i målet om äktenskapsskillnad eller om man, som T.O. hävdat, mot makes uttryckliga bestridande ändå kan anse att hon vill att äktenskapet ska upplösas - d.v.s. att makes vilja eller ovilja att äktenskapet ska upplösas skulle vara en bevisfråga.
Enligt hovrätten kan det i och för sig sättas i fråga om det är rimligt att en make i en situation som den förevarande - där makarna i praktiken är överens om att äktenskapet ska upplösas - bör ha rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid. Något rådrum för att motverka förhastade beslut i äktenskapsskillnadsfrågan kan då knappast anses behövligt (jfr prop. 1973:32 s. 112). Emellertid kan 5 kap. 2 § äktenskapsbalken inte tolkas på annat sätt än att det vid tillämpning av bestämmelsen är makens processuella inställning i målet som är avgörande och att makens bevekelsegrund för sin inställning saknar betydelse i sammanhanget. Det kan enligt hovrättens mening inte ankomma på domstolar att i mål om äktenskapsskillnad där betänketid inte är obligatoriskt men där detta begärts av ena maken utröna den makens faktiska uppfattning i frågan. Att det förhåller sig på det sättet får även anses framgå av att betänketid ska löpa om en make över huvud taget inte yttrar sig till domstolen och alltså varken medger eller motsätter sig ansökan (a. prop. s. 142).
Det förhållandet att H. O. bestritt T.O:s ansökan om äktenskapsskillnad innebär således, som tingsrätten funnit, att T.O. har rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid. Överklagandet ska därför avslås och tingsrättens beslut stå fast.
SLUT
Hovrätten avslår överklagandet. Tingsrättens beslut står därmed fast.
Hovrättens beslut meddelat: den 2 december 2010.
Mål nr: Ö 8218-10.
Lagrum: 5 kap. 2 § äktenskapsbalken.
Litteratur: Prop. 1973:32 s. 112 och 142.