RH 2010:78
En tilltalad som tillgripit en telefon från en person i samband med att han tillsammans med tre medtilltalade misshandlat denne har inte dömts för rån utan för grov misshandel och stöld i brottskonkurrens.
Nacka tingsrätt
Åklagaren väckte talan mot B.C. och tre medtilltalade bl.a. för rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken (åtalspunkten 1) med följande gärningsbeskrivning.
B.C. och tre medtilltalade har gemensamt och i samförstånd den 5 juli 2010 vid Svartkärrsstigen i Fisksätra medelst våld olovligen med tillägnelseuppsåt tagit en mobiltelefon från P.M.Z. Tillgreppet har inneburit skada för målsäganden. -Våldet har besått i att B.C. och de tre medtilltalade gemensamt och i samförstånd slagit och sparkat upprepade gånger mot P.M.Z:s huvud och kropp med smärta, blödning, sårskador, blåmärken och skrapsår som följd. - B.C. och de tre medtilltalade har visat särskild hänsynslöshet och råhet genom att slå P.M.Z med en gren, en flaska och ett longboard samt slå och sparka P.M.Z när han legat ner.
B.C. erkände att han slagit några gånger med öppen hand men förnekade gärningen i övrigt.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Åke Söderlind samt nämndemännen Henrik Sundström, Gertrud Lindgren och Miroslawa Foghammar) anförde i dom den 13 augusti 2010 bl.a. följande.
DOMSKÄL
Rån
Målsägandens uppgift om att han berövades telefonen när samtliga gärningsmän var närvarande vid inledningen av händelseförloppet får inte stöd av de övrigas uppgift. Det förekommer inte heller något som tyder på att något rån- eller annat förmögenhetsbrott var planerat i förväg. Det kan därför inte anses utrett att tagandet av mobiltelefonen från honom skedde gemensamt och i samförstånd mellan de tilltalade. B.C. har erkänt att han, sedan våld utövats mot målsäganden, begärde att få dennes mobiltelefon och att han vid ett tillfälle lämnade tillbaka simkortet. Om det har varit B.C:s avsikt att - som han gjort gällande i målet - endast hindra målsäganden från att ringa efter hjälp, fanns det inte någon anledning för honom att återlämna simkoret innan han, som han påstått, senare lämnade tillbaka mobiltelefonen till målsäganden. Det finns alltså inte någon annan rimlig förklaring till tillgreppet av mobiltelefonen än att B.C. hade tillägnelseuppsåt åtminstone vid tillgreppet. Gärningen är, med hänsyn till det föregående våldet mot målsäganden, att bedöma som rån.
Grov misshandel
Var och en av de tilltalade ska dömas som gärningsmän. Det har visserligen framgått av åberopat rättsintyg att våldet inte har varit livshotande och att andra bestående men än viss ärrvävnad inte kan befaras hos målsäganden. Med hänsyn emellertid till den särskilda råhet och hänsynslöshet gärningsmännen har visat genom misshandel med det tillhygge som longboarden utgjorde, spark mot halsen och slag och sparkar när målsäganden satt eller låg ner och dessutom var hjälplös, tvingad upp i en skogsglänta där han inte kunde påräkna hjälp eller ha någon uppfattning om när och om våldet skulle sluta, är gärningen för samtliga tilltalade att bedöma som grov misshandel.
DOMSLUT
Tingsrätten dömer B.C för grov misshandel och rån till fängelse 1 år 7 månader. Påföljden avser även brottsligheten i två undanröjda domar gällande skyddstillsyn respektive villkorlig dom.
Hovrätten
B.C. överklagade domen och yrkade att han skulle frikännas från ansvar.
Åklagaren bestred ändring.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Lars Hesser och Birgitta Trägårdh, referent, hovrättsasessorn Rebecca Appelgren samt nämndemännen Gunilla Slörner Oljeqvist och Jan Bäckström) anförde i dom den 15 oktober 2010 bl.a. följande.
DOMSKÄL
Grov misshandel
Utredningen i hovrätten är densamma som vid tingsrätten. Vad som har förekommit här föranleder ingen annan bedömning än den som tingsrätten har gjort i fråga om ansvar för grov misshandel. B.C. ska därför dömas för detta brott.
Rån
Gärningsbeskrivningen i åtalspunkten 1 uppfyller rekvisiten för såväl misshandel som rån. I det fall ett visst förfarande uppfyller rekvisiten för flera brott, utan att det finns något subsidaritetsförhållande mellan dessa brott, får det anses föreligga en presumtion för att den tilltalade ska dömas i brottskonkurrens, dvs. för samtliga brott (NJA 2008 sid. 1010).
När det gäller åtalspunkten 1 ska B.C. dömas för grov misshandel av P.M.Z. i enlighet med vad som anförts ovan. Beträffande det påstådda tillgreppet av P.M.Z:s mobiltelefon delar hovrätten tingsrättens bedömning att B.C. hade tillägnelseuppsåt åtminstone vid själva tillgreppet. Hovrätten anser emellertid att det våld som utövats innan tillgreppet av telefonen ägde rum blir bestraffat genom den grova misshandeln. Det innebär att B.C. i denna del endast ska dömas för tillgreppet av mobiltelefonen. Tingsrättens dom ska således här ändras på så sätt att B.C. i stället för rån ska dömas för stöld.
DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens domslut beträffande B.C. såvitt nu är i fråga på så sätt att hovrätten dels rubricerar den gärning i åtalspunkten 1 som tingsrätten har bedömt som rån enligt 8 kap. 5 § första stycket brottsbalken som stöld enligt 8 kap. 1 § brottsbalken, dels bestämmer fängelsestraffets längd till fängelse 1 år 2 månader.
Hovrättens dom meddelad: den 2010-10-15.
Mål nr: B 7128-10.
Lagrum: 8 kap. 5 § brottsbalken.
Rättsfall: NJA 2008 s. 1010.