RH 2010:89
Socialnämnd i tidigare vistelsekommun har ansetts vara behörig att väcka talan enligt 6 kap. 15 a § föräldrabalken trots att barnen vid tiden för talans väckande inte längre var bosatta inom kommunen.
Helsingborgs tingsrätt
Arbets- och familjestödsnämnden i Mölndals stad, motsvarande socialnämnden, ansökte i stämningsansökan, inkommen till tingsrätten den 9 februari 2010, om stämning mot M.H. och yrkade att C.A.A. enligt 6 kap. 15 a § föräldrabalken skulle ha rätt till visst umgänge med M.H:s barn.
M.H. yrkade att talan skulle avvisas eftersom varken barnen eller C.A.A. längre var bosatta i Mölndals stad och Arbets- och familjestödsnämnden i Mölndals stad därför inte hade talerätt.
Nämnden anförde att den påbörjat utredning avseende frågan om umgänge under den tid som M.H. och barnen var skrivna i Mölndals stad. Att M.H. och barnen därefter, i november 2009, flyttade till Örkelljunga, borde enligt nämnden inte innebära att den förlorat sin talerätt.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Margita Åhsberg) anförde i beslut den 17 juni 2010 följande. Enligt huvudprincipen har vistelsekommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Får socialnämnden kännedom om något som kan föranleda åtgärd av nämnden ska utredning inledas. Så har också nämnden i detta fall under tid då barnen vistades i kommunen inlett en utredning rörande frågan om umgänge mellan barnen och C.A.A. Den skyldighet en socialnämnd har enligt 11 kap. 4 § socialtjänstlagen att slutföra vissa slags utredningar, även om barnet byter vistelsekommun, omfattar inte en sådan utredning som är aktuell i målet. Att det i vissa särskilda fall föreligger en lagstadgad skyldighet för en socialnämnd att slutföra en utredning kan emellertid inte anses innebära att en socialnämnd i andra fall skulle vara förhindrad att fullfölja och slutföra en redan inledd utredning, även om den som utredningen rör sedermera byter vistelsekommun. Att varken barnen eller C.A.A. numera är boende i Mölndal kan därför inte anses medföra att nämnden i Mölndals stad därigenom har förlorat sin behörighet att fullfölja ärendet och för C.A.A:s räkning väcka talan i frågan om umgänge. Avvisningsyrkandet ska därför lämnas utan bifall.
Hovrätten
M.H. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle avvisa talan. Nämnden motsatte sig ändring.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Hanserik Romeling och Jan E Ohlsson samt hovrättsassessorn Cecilia Ljung, referent) anförde i beslut den 20 december 2010:
SKÄL
Frågan i målet är om Arbets- och familjestödsnämnden, motsvarande socialnämnden, i Mölndals stad är behöriga att väcka talan enligt 6 kap. 15 a § andra stycket föräldrabalken om umgänge mellan barnen och någon annan än en förälder.
Talan enligt det angivna lagrummet får föras endast av socialnämnden. Genom att anförtro behörigheten att föra talan åt socialnämnderna, som innan en umgängesprocess inleds får göra en utredning och bedömning av om det tilltänkta umgänget är till fördel för barnet, ansågs garantier skapas för att frågan inte onödigtvis kom till domstol (prop. 1981/82:168 s. 43 och 76). Det finns i föräldrabalken inga bestämmelser som pekar ut en viss socialnämnd som behörig att väcka talan om vårdnad eller umgänge. Utgångspunkten bör då vara den reglering av socialnämndernas uppgifter som finns i socialtjänstlagen (2001:453).
Av 2 kap. 2 § socialtjänstlagen framgår att det är kommunen som har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det är således vistelsekommunen som ska lämna den enskilde stöd och hjälp. Socialnämnden i den kommun där den enskilde befinner sig när ett hjälpbehov uppkommer är därför behörig att vidta erforderliga åtgärder. Denna behörighet kvarstår enligt huvudregeln så länge samma hjälpbehov kvarstår, oavsett om den hjälpbehövande finns kvar i kommunen eller inte. Behörigheten upphör först om ärendet flyttas över till socialnämnden i en annan kommun i den ordning som anges i 16 kap. 1 § socialtjänstlagen (se Clevesköld, Lundgren och Thunved, Handläggning inom socialtjänsten, 14 uppl., s. 61, och RÅ 1989 ref. 50).
Arbets- och familjestödsnämnden i Mölndals stad har i april 2009, under den tid då barnen var bosatta i kommunen och nämnden därför behörig, inlett en utredning om umgänge och om talan ska väckas enligt 6 kap. 15 a § andra stycket föräldrabalken. Behörigheten att vidta åtgärder med anledning av den utredningen kvarstår så länge det behov den avsåg finns kvar, oavsett om barnen finns kvar i kommunen eller inte. Ärendet har inte flyttats över till den kommun där barnen nu är bosatta i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 1 § socialtjänstlagen. Det nu anförda talar därför starkt för att Arbets- och familjestödsnämnden i Mölndals stad var behörig att väcka talan.
Principen om barnets bästa är en viktig utgångspunkt både i föräldrabalken och socialtjänstlagen (se t.ex. 6 kap. 2 a § föräldrabalken och 1 kap. 2 § socialtjänstlagen). Det förefaller också mot den bakgrunden rimligt att talerätten inte går förlorad enbart av det skälet att barnen flyttat till en annan kommun. Som tingsrätten funnit är Arbets- och familjestödsnämnden i Mölndals stad därför behörig att väcka talan om umgänge mellan barnen och C.A.A.
BESLUT
Hovrätten avslår överklagandet.
Hovrättens beslut meddelat: den 20 december 2010.
Mål nr: Ö 1872-10.
Lagrum: 6 kap. 2 a § och 6 kap. 15 a § andra stycketföräldrabalken; 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 § och 16 kap. 1 §socialtjänstlagen (2001:453).
Rättsfall: RÅ 1989 ref. 50.
Litteratur: Prop. 1981/82:168 s. 43 och 76; Clevesköld, Lundgren och Thunved, Handläggning inom socialtjänsten, 14 uppl., s. 61.