RH 2011:10

Malmö tingsrätt

I ett mål om fordran utfärdades stämning på det norska bolaget B-H AS. Den norske advokaten B.H.O. uppträdde som ombud för B-H AS. Efter att B-H AS hade inkommit med svaromål uppkom fråga om avvisning av B.H.O. som ombud i målet.

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Lars Henriksson) anförde i beslut den 15 november 2010 följande.

SKÄL

Enligt 12 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken skall ett ombud behärska svenska språket.

B.H.O., som bl.a. i svaromålet skrivit ”the late answer on our side is caused by the necessity to translate the documents received, since we do not master Swedish legal language”, behärskar inte svenska språket. Han skall därför avvisas som ombud i målet.

BESLUT

Tingsrätten avvisade B.H.O. som ombud i målet.

B-H AS överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle upphäva detta.

Hovrätten (hovrättsråden Lars Clevesköld och Bob Nilsson Hjorth samt tf. hovrättsassessorn Caroline Rosengren, referent) meddelade prövningstillstånd och anförde i beslut den 20 januari 2011 följande.

SKÄL

B-H AS har till stöd för sitt överklagande anfört bl.a. att B.H.O. behärskar svenska språket tillräckligt väl för att representera bolaget i målet samt att norska tidigare har accepterats i svenska domstolar.

Enligt 12 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken ska ett ombud behärska svenska språket. Behärskar en part eller ett vittne inte svenska ska tolk användas. Ett ombud som inte behärskar svenska ska i stället avvisas (prop. 1992/93:64 s. 29).

Till belysning av vad som avses med ”svenska språket” i 12 kap. 2 § rättegångsbalken gjordes det i förarbetena till den bestämmelsen (prop. 1992/93:64 s. 46) en hänvisning till en tidigare proposition (prop. 1973:30 s. 71) om tolkning vid domstol. Där anförde departementschefen att förutsättningen att förhandling vid domstol sker på svenska inte bör utgöra hinder mot att förhör hålls utan tolk med dansk- eller norskspråkiga personer, om rätten anser att det kan ske utan fara för utredningen.

Varken i lagtexten eller i förarbetena till bestämmelsen utvecklas emellertid närmare vad som ska anses ligga i kravet att ombud ska ”behärska” svenska språket. Vad som ska krävas i detta avseende måste därför enligt hovrättens mening avgöras från fall till fall. Vid denna bedömning bör hänsyn tas bl.a. till om det i målet förekommer frågor av komplicerad juridisk karaktär, om målet är omfattande samt om huvudförhandling kommer att hållas eller om målet kan avgöras på handlingarna. I undantagsfall bör det kunna accepteras att ett ombud talar eller skriver på danska eller norska språket under förutsättning att detta kan ske utan fara för utredningen i det aktuella målet. Som huvudregel måste emellertid gälla att ombudet både förstår och kan göra sig förstådd på svenska språket, vilket inkluderar även de processuella och materiella facktermer som kan förutses komma till användning under rättegången.

B-H AS har i överklagandeskriften, som skrivits på norska språket, anfört att B.H.O. behärskar det svenska språket tillräckligt för att kunna företräda bolaget i målet. B.H.O. har emellertid inledningsvis avgivit svaromål på engelska språket. I svaromålet anförde han att det varit nödvändigt för bolaget att översätta mottagna dokument ”since we do not master Swedish legal language.” Med hänsyn till det nu anförda, och mot bakgrund av att målet vid tingsrätten inte kan sägas vara av enkel beskaffenhet, gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten. Överklagandet ska således avslås.

BESLUT

Hovrätten avslår överklagandet.

Hovrättens beslut meddelat: den 20 januari 2011.

Mål nr: Ö 3126-10.

Lagrum: 12 kap. 2 § rättegångsbalken.

Litteratur: Prop. 1973:30 s. 71; prop. 1992/93:64.