RH 2011:30

Fråga om en domares agerande och uttalande i samband med enskilda förlikningsdiskussioner har varit ägnade att rubba förtroendet för domarens opartiskhet i målet.

Helsingborgs tingsrätt

Under ett pågående tvistemål anförde ena parten, I.W., jäv mot domaren L-O.L. enligt 4 kap. 13 § 10 rättegångsbalken. I.W. anmärkte dels på domarens agerande i samband med ett förlikningsförfarande, då domaren efter enskild genomgång lade fram ett eget förlikningsförslag till parterna, dels på att domaren i samband med enskilda förlikningsdiskussioner uttalade sig på ett sätt som hon uppfattade som en negativ betygsättning av hennes förda talan. Uttalandet gjordes som en kommentar till den av I.W. angivna acceptbeloppsnivån och bestod i ”det förstår du väl att så mycket kan du inte få”. I.W. gjorde gällande att omständigheterna, var för sig eller tillsammans, varit ägnade att rubba förtroendet för domarens opartiskhet i målet.

Domskäl

Tingsrätten (chefsrådmannen Stefan Reimer) anförde i beslut den 23 februari 2011 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

Enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken ska rätten verka för att parterna förliks eller på annat sätt når en samförståndslösning. Departementschefen har i prop. 1986/87:89 s. 114, uttalat att det inte kan anses oförenligt med domarrollen att förlikningsförhandlingarna sker under domarens direkta ledning och att domaren själv kommer med konkreta medlingsbud.

Vid en objektiv bedömning av L-O.L:s uttalande finner tingsrätten inte annat än att detta varit ett naturligt led i rättens bedömning om möjligheterna till en förlikning och på vilken nivå en sådan förlikning i så fall skulle kunna ingås. Uttalandet kan svårligen ses vara av den art att det utgjort någon form av materiell rådgivning. Dessutom tog motparten inte del av uttalandet då det gjordes i enrum med I.W. och dennes ombud under enskilda förlikningsdiskussioner.

Sammantaget konstaterar tingsrätten att L-O.L:s agerande i samband med förberedelsesammanträdet inte avviker från vad som är brukligt vid förlikningsförhandlingar. Tingsrätten finner att de omständigheter som I.W. anfört inte varit ägnade att rubba förtroendet för domarens opartiskhet i målet. Rådmannen L-O.L. är därför inte jävig att handlägga aktuellt mål.

BESLUT

Tingsrätten avslår I.W:s invändning om jäv.

I.W. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle förklara L-O.L. jävig.

Hovrätten (hovrättsråden Lars Clevesköld och Bob Nilsson Hjorth samt tf. hovrättsassessorn Linus Videgren, referent) meddelade prövningstillstånd och anförde i beslut den 7 april 2011 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

BESLUT

Hovrätten avslår överklagandet.

Hovrättens beslut meddelat: den 7 april 2011.

Mål nr: Ö 797-11.

Lagrum: 4 kap. 13 § och 42 kap. 17 §rättegångsbalken.

Litteratur: Prop. 1986/87:89 s. 114.