RH 2011:39
Part, som fått fullt bifall till sina yrkanden i tingsrätten, har i ärende om överflyttning av barn enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn tillåtits att överklaga med ett nytt yrkande om att barnen skulle hämtas genom polismyndighetens försorg.
Stockholms tingsrätt
Stockholms tingsrätt (rådmannen Monica Ericsson) biföll i beslut den 30 juni 2011 J.S:s yrkande om att två barn, födda 2003 och 2006, skulle överflyttas till honom. Tingsrätten förelade R.S. att senast den 11 juli 2011 överlämna barnen till J.S. i Limhamn.
Svea hovrätt
J.S. yrkade att hovrätten skulle förordna att barnen skulle hämtas genom polismyndighetens försorg. Till stöd för överklagandet anförde J.S. att R.S. numera ändrat inställning och vägrat att efterkomma tingsrättens beslut samt även hotat att föra barnen ut ur Sverige.
R.S. bestred ändring. Till stöd för bestridandet anförde hon att J.S:s talan skulle avvisas i första hand på grund av bristande talerätt eftersom J.S. fått fullt bifall till sin talan vid tingsrätten och beslutet således inte gått honom emot och i andra hand eftersom yrkandet om polishämtning var ett nytt yrkande som framställts först i samband med överklagandet och därför innebar en otillåten taleändring. R.S. anförde därutöver att det i vart fall saknades anledning att besluta om tvångsmedel i form av polishämtning.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Anders Dereborg, Henrik Löv och Anna-Karin Winroth, referent) anförde i beslut den 22 juli 2011 följande.
SKÄL
Enligt 36 § ärendelagen får ett beslut i ett domstolsärende överklagas av den som beslutet rör, om det har gått honom eller henne emot. Om någon har fått fullt bifall till sitt yrkande i en lägre instans, kan han eller hon endast i vissa fall tillåtas att överklaga med ett nytt yrkande. Hur det närmare förhåller sig på den punkten kommer an på om klaganden objektivt sett kan uppnå någon fördel med ett överklagande. Situationen får en speciell karaktär, om det nya yrkandet grundar sig på omständigheter som inträffat under förfarandet eller först då blivit kända för klaganden (se Fitger, Lagen om domstolsärenden, 2 uppl. s. 277 f).
R.S. uppgav vid tingsrätten att hon avsåg att rätta sig efter tingsrättens beslut. J.S., som inte vid tingsrätten yrkat polishämtning, ifrågasatte inte denna uppgift. Tingsrätten - som var oförhindrad att även utan yrkande besluta om sådan åtgärd - fann mot bl.a. denna bakgrund inte anledning att förena beslutet om överflyttning med ett vitesföreläggande eller förordna om polishämtning.
R.S. har inte följt tingsrättens föreläggande att senast den 11 juli 2011 överlämna barnen till J.S. och hon har i hovrätten uppgivit att hon har för avsikt att själv återföra barnen till Sydafrika om de inte tillåts stanna i Sverige.
Tingsrätten har i sitt beslut prövat frågan om polishämtning. Det nu i hovrätten framställda yrkandet innebär därför inte att hovrätten har att pröva någon annan sak än tingsrätten. R. S:s ändrade inställning är dessutom en sådan ny omständighet som gör att J.S. får anses ha ett ändringsintresse. Hans överklagande ska därför inte avvisas p.g.a. bristande talerätt eller därför att nytt yrkande framställts.
R. S. har inte följt tingsrättens beslut och har i hovrätten uppgivit att hon inte heller tänker göra det. För att säkerställa att tingsrättens beslut verkställs utan ytterligare onödigt dröjsmål finns därför skäl att förordna att barnen ska hämtas genom polismyndighetens försorg och överlämnas till J.S. Hovrätten erinrar om att beslutet gäller omedelbart.
BESLUT
1. Hovrätten meddelar prövningstillstånd.
2. Med tillägg till Stockholms tingsrätts beslut förordnar hovrätten att, för det fall överflyttning av barnen inte har skett senast den 11 juli 2011, barnen genom vederbörande polismyndighets försorg ska överlämnas till J.S.
Hovrättens beslut meddelat: den 22 juli 2011.
Mål nr: ÖÄ 6120-11.
Lagrum: 36 § lagen (1996:242) om domstolsärenden.
Litteratur: Fitger, Lagen om domstolsärenden, 2 uppl. s. 277 f.