RH 2012:100

Kokain, 70 g

Hovrätten: I enlighet med tingsrättens i den delen inte överklagade dom ska M dömas för narkotikabrott avseende ca 70 g kokain. När det gäller brottets rubricering och straffvärde gör hovrätten följande bedömning.

Vid bedömande av om ett narkotikabrott är grovt ska enligt 3 § narkotikastrafflagen (1968:64) särskilt beaktas om det har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Bedömningen ska grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet. Avsikten är att beteckningen grovt narkotikabrott - och därmed den strängare straffskala som gäller för sådant brott - ska förbehållas de allvarligaste gärningarna.

När det gäller de närmare omständigheterna kring brottet finns i huvudsak endast M:s egna uppgifter. Dessa ska därför läggas till grund för bedömningen. Av utredningen framgår därmed att M i överlåtelsesyfte innehaft en förhållandevis stor mängd kokain. Såvitt framkommit i målet brukade M inte själv kokain utan hans avsikt var att tjäna pengar på att överlåta den. Enligt hovrätten talar dessa omständigheter i försvårande riktning. I motsatt riktning talar att M skulle sälja narkotikan till bekanta och att han, när han greps, hade innehaft narkotikan en kort tid och ännu inte hade påbörjat försäljningen. Det ska även beaktas att M, såvitt framkommit i målet, agerat självständigt; det finns inte något som tyder på att han haft del i någon mer organiserad verksamhet för spridning av narkotika. Vid en samlad avvägning mellan arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter anser hovrätten att gärningen har ett högt straffvärde men att den inte utgör grovt narkotikabrott. Straffvärdet motsvarar enligt hovrätten fängelse 2 år.