RH 2013:18

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Lennart Furufors samt nämndemännen Åke Hasselström, Lars Ericsson och Claes Axelsson) anförde i dom den 20 mars 2012 bl.a. följande.

DOMSKÄL

A.N. har erkänt gärningen med undantag för påståendet att han skulle ha publicerat annonsen på internet. Vidare har A.N. anfört att han erhållit 200 kr av målsäganden, vilket utgjort del av ersättning från endast en kund. Sålunda har A.N. medgett ansvar för koppleri.

Skadeståndsyrkandet har A.N. bestritt under anförande att brottet inte ger rätt till kränkningsersättning; under alla förhållanden har målsäganden gett sig in i verksamheten av fri vilja och därigenom gett upp sitt skydd för den personliga integriteten.

Målsäganden har uppgett i huvudsak följande.

Under hösten 2011 lärde hon känna A.N. genom internetdejtingsajten ”motesplatsen”. De träffades några gånger och de inledde även en sexuell relation. Hon hade starka känslor för honom och hon hoppades på att deras relation skulle utvecklas och leda till något mer än bara vänskap. Utifrån hennes uppfattning fanns det också ett starkt förtroende dem emellan och hon valde därför att berätta om tidigare dåliga erfarenheter med andra pojkvänner och hur dessa påverkat henne negativt. Med tanke på vad hon berättat måste det för A.N. framstått som rätt självklart hur dåligt hon mådde.

En dag någon gång under november månad föreslog A.N. henne att hon skulle medverka och spela in en porrfilm. Hon gick med på förslaget eftersom hon ville vara honom till lags och göra honom nöjd, även fast hon först blev arg över förslaget. Det var A.N. och en vän till denne som filmade. Efter en tid föreslog A.N. henne att medverka i ytterligare en porrfilm. Hon ställde upp på förslaget men kände sig inombords väldigt besviken eftersom A.N. inte var med när filmen spelades in. I filmen gjorde hon saker som hon egentligen inte ville, men hon ville inte göra A.N. besviken. Efter att dessa två filmer spelats in frågade A.N. henne om hon ville ha sex för pengar, sälja sexuella tjänster. Hon blev jättearg över hans förfrågan men hon svarade ja och visade inte sin upprördhet eftersom hon inte ville förlora honom. Under den här perioden hördes de enbart genom sms- och Facebook-konversationer. A.N. utformade och publicerade en annons och tog fram priser för de olika sexuella tjänsterna. Det märktes tydligt att A.N. var väldigt entusiastisk och pådrivande till att hon skulle utföra sexuella tjänster mot betalning. De hade många konversationer på Facebook och A.N. skrev mycket om hur stora pengar hon kunde tjäna. Det kändes hemskt att det fanns en annons ute och att hon spelat in två porrfilmer. Hon kände också en oro för att drabbas av hivsmitta och annat.

Från annonsen fick hon cirka 100 svar från intressenter. Utav dessa har hon träffat två stycken män och utfört olika sexuella tjänster mot betalning. Den första mannen, F.A., träffade hon genom att de möttes upp utanför Domkyrkan och de åkte sedan hem till honom och hade ett vaginalt samlag tillsammans. Hon fick 400 kr för den utförda tjänsten. Den andre mannen, M.B.S., kom hon i kontakt med genom att hon svarade på en annons som han lagt ut. De bestämde att de skulle träffas och hon åkte hem till honom vid två olika tillfällen samma dag.

A.N. föreslog även vid ett tillfälle att de tillsammans skulle åka till Stockholm en helg så att hon kunde träffa fler kunder. Hon var beredd på att göra detta eftersom hon såg en möjlighet att i sådant fall få umgås med A.N. under Stockholmsvistelsen.

A.N. har uppgett i huvudsak följande.

Han lärde känna målsäganden under hösten 2011 genom internetsajten ”motesplatsen”. De träffades några gånger hemma hos honom och de inledde en sexuell relation tillsammans. För honom framstod målsäganden som en mycket öppen och drivande tjej. Hon berättade för honom om att hon i sitt arbete fått åka utomlands för olika uppdrag och hon framstod som en stark person. Han har aldrig fått höra från henne om tidigare bistra erfarenheter med andra pojkvänner. De träffades tre eller fyra gånger och därefter har de haft kontakter enbart genom sms och Facebook. Den 15 januari 2012 flyttade han till Örebro där han bodde med en tjej som han inledde en relation med. Troligen nämnde han inte något om den andra flickan för målsäganden. Han förslog för målsäganden att hon skulle spela in porrfilmer och sedan att hon skulle sälja sex. Anledningen till förslagen var att han upplevde dessa som spännande fantasier. Vid det första tillfället som en porrfilm spelades in var han med och filmade. Vid det andra tillfället kunde han inte vara med eftersom han var i Varberg. Han skapade sedan en annons åt henne, men det var målsäganden själv som publicerade denna genom att bekräfta annonsen i ett e-mail. De pratade mycket om pengar vilket är en naturlig del att samtala om vid utförandet av dessa tjänster. Det var dock inte pengarna som sådana som lockade honom utan det var mer vad målsägandens tjänster skapade för fantasier åt honom. Målsäganden har vid ett tillfälle översänt 200 kr åt honom.

Han förstod aldrig att hon inte ville vara med i porrfilmerna eller att hon inte ville sälja sex. När hon vid vissa tillfällen skrev till honom på Facebook att hon var rädd och liknande, svarade han att hon inte skulle göra något som hon inte ville. Han har aldrig haft makt över henne eller förmått henne att göra något mot hennes egen vilja. Målsäganden har dessutom aldrig visat för honom att hon blivit upprörd eller arg, och det har varit omöjligt för honom att förstå hur hon känt när de inte ens setts.

Rätten har tagit del av konversation på facebook mellan A.N. och målsäganden från den 2 december förra året till den 10 februari i år och sms-konversation mellan dem från den 11 februari i år.

På facebook talar de om en porrfilm hon spelat in. A.N. föreslår att hon ska spela in fler med åtta till tio killar samtidigt. Hon svarar att det går bra bara han är en av dem. Hon talar om att hon inte vill ha analsex på filmen. Hon vill därför att A.N. ska följa med till nästa inspelning. Han har förhinder och hon uttrycker oro för analsex och för att bli våldtagen. Han lugnar henne. När hon har filmat berättar hon att det gjorde jätteont och att hon vill därifrån. Det skulle ha varit tillsammans med en kille och en tjej. A.N. vill ha sex med henne och den andra flickan samtidigt. Han frågar ut henne vad som händer under inspelningen medan hon väntar på att spela in vidare. Han berättar att filmaren till honom frågat efter fler gruppsexfilmer med henne. Den 10 februari för A.N. på tal om hon kan tänka sig att ha sex för pengar utan kamera; steget är ju inte så långt. När hon frågar med vem svarar han att det ska vara med någon som betalar bra. Hon svarar ok och vill att det ska betalas kontant i så fall. När hon frågar hur han kom på det svarar han att han tänder på att tjejer har sex med okända för pengar. I samma meddelande föreslår han ett pris om 800 kr, något hon godtar. Hon frågar om han ska titta på, men det vill han inte. Det pratas vidare om olika priser på olika tjänster och han lovar ordna annons om hon skickar en bild. Han frågar henne om hon vill ha alla pengarna själv samtidigt som han berättar att en längre träff, cirka fyra timmar, kan ge 5 000 - 6 000 kr. Hon svarar att det är klart att han ska ha pengar när han hjälper henne; det låter rimligt. Han föreslår 200 kr till honom för varje ”tusing” hon drar in.

Av sms-konversationen framgår bland annat följande. A.N. skriver att han ska sätta in annonsen på Adoos och rosa sidorna. Han berättar vad som ska skrivas i annonsen och föreslår att han ska sätta in länkar till porrfilmer hon spelat in. Den 13 februari kl 11.54 berättar A.N. att annonsen är ute. En knapp timme senare skriver målsäganden att hon fått ”asmånga” mejl. Hon berättar att de oftast vill träffas en timme ”utan”. Han skriver att en timma ger 1 800 kr för henne och 400 till honom och detta accepterar hon. Hon skriver att en person vill betala 12 000 kr för en natt på hotell i Stockholm. Hon skriver att det finns några i Karlstad som vill träffa henne kontinuerligt. Det skrivs mycket om hur mycket hon ska tjäna på detta. Han bistår med olika råd och synpunkter på vad de som tillskrivit henne påstått. Hon skriver efter en kontakt att det inte kändes bra. Han svarar då att hon fått testa det i alla fall och att det var synd att det inte funkade. Hon svarar förlåt och att det är mycket i hennes huvud. Han svarar att om hon inte vill så. Hon svarar förlåt, jag vet att du tänder på det men jag kan inte; vi kan fortsätta spela in film och sådär. Han svarar att det får bli så här då du faktiskt tyckte det var skönt och att du har fått lite pengar i alla fall. Hon svarar att hon kommer att fortsätta lite men inte mycket, förlåt. Han erbjuder henne att behålla alla pengarna men hon lovar skicka över pengar om han anger sitt kontonummer. Det talas vidare om priser och uppdrag och A.N. frågar efter pengar.

Tingsrätten gör följande bedömning.

A.N. har erkänt gärningen med undantag för påståendet om att han skulle ha publicerat annonsen. Utredningen visar entydigt att det är A.N. som är den drivande och besitter kunskaperna om hur verksamheten ska bedrivas. Att hon publicerade annonsen berodde på att åtgärden tekniskt kunde utföras endast från hennes telefon. Den omständigheten att han inte faktiskt publicerade bilden är således inte ägnad att minska straffvärdet. Han har erhållit ersättning från hennes verksamhet; exakt vilken tjänst den kan knytas till saknar betydelse.

A.N. ska sålunda dömas för koppleri i enlighet med åtalet.

Personutredning utvisar att A.N. lever under relativt ordnade förhållanden med ett nyligen ingånget förhållande med en kvinna samt att han ska utredas för misstänkt ADHD-diagnos.

När det gäller straffvärdet för den gärning A.N. begått upptar rätten följande.

Utredningen i målet utvisar med styrka att målsäganden uppenbarligen varit kär i A.N. Detta har han insett och alldeles oavsett hur begåvad och framgångsrik målsäganden må vara med karriär och yrke, så har A.N. undan för undan fått henne att flytta fram gränserna med avsikten att hon ska bidra till hans försörjning genom att sälja sex. Även om han ibland sagt åt henne att hon kan avstå, så står det klart att hon är fäst vid honom och är beredd att gå mycket långt för hans skull, något som måste ha stått klart även för honom. Han har sålunda behandlat henne illa för att inte säga cyniskt, något som stärks av att han samtidigt inlett ett förhållande med en annan flicka. Dessbättre stoppades verksamheten ganska snabbt genom ett rådigt ingripande från en släkting till målsäganden.

Verksamheten kom sålunda inte att bli särskilt omfattande, något som inte berott på åtgärder från A.N. Straffvärdet påverkas därför av att A.N. avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått. Vidare har A.N., såsom nämnts ovan, visat betydande hänsynslöshet gentemot målsäganden och utnyttjat den omständigheten att målsäganden varit kär i honom, ett slags beroendeställning. Den systematik och planering som verksamheten kännetecknas av stod A.N. för.

Nämnda omständigheter medför att brottet får anses vara av sådan art att påföljden ska bestämmas till fängelse. Tillräckligt tungt vägande skäl att välja annan påföljd förekommer inte. Åklagaren har föreslagit ett kortare fängelsestraff. Straffets längd bör, mot bakgrund av det anförda, stanna vid fyra månader.

När det gäller skadeståndsyrkandet förekommer det fall när en målsägande får anses av fri vilja ha gett upp sitt skydd för den personliga integriteten. I detta fall har emellertid A.N. betett sig så hänsynslöst mot målsäganden att det svårligen med fog kan påstås att hon av fri vilja gett upp något skydd. Han bör därför förpliktas att till henne utge skadestånd. Ersättningens storlek bör bestämmas till skäligen ansedda 10 000 kr jämte yrkad ränta.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde A.N. enligt 6 kap. 12 § brottsbalken för koppleri till fängelse fyra månader och förpliktade A.N. att utge skadestånd till målsäganden med 10 000 kr jämte ränta. - Samtidigt dömde tingsrätten F.A. och M.B.S. för köp av sexuell tjänst.