RH 2013:7

Falu tingsrätt

Åklagaren förde vid tingsrätten talan mot Restaurang N AB (Restaurang N) med yrkande om företagsbot med 10 000 kr enligt 20 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716) och 36 kap. 7 brottsbalken och anförde följande grunder för sin talan. Restaurang N driver restaurang i Ludvika. Från och med den 5 mars 2010 till och med den 27 mars 2010 har bolaget av oaktsamhet haft den mongoliske medborgaren T.T. i tjänst i näringsverksamheten trots att denne inte haft föreskrivet arbetstillstånd. Agerandet är att bedöma som brott mot utlänningslagen. Brottet har begåtts i utövning av näringsverksamhet. Åtal är inte påkallat ur allmän synpunkt. För brottet är föreskrivet strängare påföljd än penningböter. Eftersom bolaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten skall företagsbot åläggas.

Vidare yrkade åklagaren att Restaurang N enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen skulle åläggas att till staten betala särskild avgift om 21 200 kr.

Restaurang N vidgick de faktiska omständigheterna men bestred talan om företagsbot på den grunden att bolagets företrädare inte hade förfarit oaktsamt och därmed inte gjort sig skyldiga till brott. Bolaget hävdade att den särskilda avgiften borde efterges eller sättas ned.

Domskäl

Tingsrätten (lagmannen Lars-Erik Bergström samt nämndemännen Annelie Kainu, Håkan Nohrén och Sven-Inge Persson) anförde i dom den 7 maj 2012 följande.

DOMSKÄL

Förhör har hållits med bolagets ställföreträdare B.H. och D.J.H. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med polisinspektören J. E. Åklagaren har åberopat verkställighetsprotokoll som skriftlig bevisning.

B.H. har uppgivit: Han blev tipsad att anställa den mongoliske mannen av en god vän. När han började sitt arbete på restaurangen påstod han att han hade glömt sina papper om arbetstillstånd i Stockholm. Mannen såg till att B.H. kom i kontakt med en vän till honom och denna försäkrade att alla papper var i sin ordning. Då B.H. inte hade någon anledning att ifrågasätta uppgifterna, gjorde han inte några ytterligare efterforskningar.

Genom förhören och övrig utredning är bevisat att Restaurang N den 5 - 27 mars 2010 har haft en mongolisk medborgare i sin tjänst, trots att denne inte haft föreskrivet arbetstillstånd.

I enlighet med 20 kap. 12 § utlänningslagen skall en juridisk person som har en utlänning i tjänst fastän utlänningen inte har arbetstillstånd betala en särskild avgift. Bolagets handlande uppfyller vad som gäller enligt bestämmelsen. Avgiften skall fastställas till hälften av det basbelopp som gällde när överträdelsen upphörde. Någon grund för eftergift eller nedsättning av detta belopp har inte framkommit.

Aktsamhetskravet vid överträdelser av 20 kap. 5 § utlänningslagen är högt ställt, särskilt om de ansvariga är näringsidkare. De borde givetvis ha kontrollerat med Migrationsverket om arbetstagaren hade arbetstillstånd. Genom att låta bli detta så har de varit oaktsamma samt i och för sig brutit mot den angivna bestämmelsen. Brottet har begåtts i näringsverksamhet.

Om det är särskilt påkallat får emellertid - enligt 36 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket brottsbalken - en företagsbot efterges, om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Med anledning av att bolaget åläggs att betala en ganska hög särskild avgift, bör vid en samlad bedömning företagsboten efterges.

DOMSLUT

1. Tingsrätten lämnar talan om företagsbot utan bifall.

2. Tingsrätten ålägger Restaurang N enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen (2005:716) att till staten betala en särskild avgift om 21 200 kr.

Åklagaren och Restaurang N överklagade domen.

Åklagaren yrkade att Restaurang N skulle åläggas att betala företagsbot med, efter jämkning enligt 36 kap. 10 § 1 brottsbalken, 10 000 kr.

Restaurang N yrkade att åklagarens ansökan om särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen skulle ogillas eller, i andra hand, att utdömd avgift skulle sättas ned.

Parterna motsatte sig varandras ändringsyrkanden.

Hovrätten (hovrättsråden Mona Wildig och Kjell-Olof Wennström samt tf. hovrättsassessorn Caroline Hellström, referent), som avgjorde målet utan huvudförhandling, anförde i dom den 14 november 2012 följande.

DOMSKÄL

Utredningen i hovrätten är densamma som vid tingsrätten. Restaurang N har i hovrätten såsom skriftlig bevisning även åberopat utdrag ur personalliggare.

I målet är ostridigt att Restaurang N under tiden 5 - 27 mars 2010 haft den mongoliske medborgaren T.T. i tjänst i näringsverksamheten trots att denne inte haft föreskrivet arbetstillstånd.

I frågan om Restaurang N ska betala särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen gör hovrätten inte någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom i denna del ska därför stå fast.

Hovrätten finner, i likhet med tingsrätten, att företrädare för Restaurang N förfarit oaktsamt och att agerandet är att bedöma som brott mot 20 kap. 5 § utlänningslagen, att brottet begåtts i utövning av näringsverksamheten samt att Restaurang N inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Förutsättningarna i 36 kap. 7 § brottsbalken för att ålägga Restaurang N företagsbot är därmed uppfyllda.

Enligt 36 kap. 8 § brottsbalken ska en företagsbot fastställas till lägst fem tusen kr och högst tio miljoner kr och enligt 9 § samma kapitel ska, när storleken bestäms, förutom beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Vidare ska enligt samma paragraf skälig hänsyn tas till om näringsidkaren tidigare ålagts att betala företagsbot.

Tillämplig straffskala för brott mot 20 kap. 5 § utlänningslagen är böter, eller när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år. I förevarande fall har brottsligheten såvitt framkommit inte skett i något vinstgivande syfte eller varit av större omfattning. Den är emellertid typiskt sett svår att upptäcka och förekomsten av anställningar där arbetstagare saknar arbetstillstånd är förhållandevis utbrett i den aktuella branschen. Med beaktande av samtliga omständigheter finner hovrätten att en rimlig företagsbot i detta fall före jämkning skulle ha uppgått till 20 000 kr.

Frågan är om det finns skäl att jämka företagsboten i högre utsträckning än åklagaren medgett eller att helt efterge denna. Enligt 36 kap. 10 § 1 brottsbalken kan en företagsbot jämkas om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Om det är särskilt påkallat får företagsboten efterges. I förarbetena anges att jämkning ska ske i första hand och att företagsboten ska efterges endast när jämkning, med hänsyn till omständigheterna, inte är tillräckligt (se prop. 2005/06:59 s. 38). Vidare anges att bestämmelsen om eftergift bör tillämpas restriktivt (se a prop. s. 41).

Med hänsyn till att Restaurang N ålagts särskild avgift enligt utlänningslagen ska företagsboten sättas lägre än vad som annars borde ha skett. Mot bakgrund av den restriktivitet som ska tillämpas vid eftergift av företagsbot föreligger emellertid inte tillräckliga skäl för att helt efterge företagsboten och inte heller föreligger skäl att jämka den mer än åklagaren medgett. Åklagarens yrkande ska därför bifallas och tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att Restaurang N åläggs företagsbot med 10 000 kr.

Hovrättens dom meddelad: den 14 november 2012.

Mål nr: B 5075-12.

Lagrum: 20 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716); 36 kap.7 - 10 §§brottsbalken.

Litteratur: Prop. 2005/06:59 s. 38 och s. 41.