RH 2015:64

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Per Sundberg och Jonas Högström samt tf. hovrättsassessorn Lina Cajvert, referent) anförde i dom den 24 september 2015 bl.a. följande.

DOMSKÄL

I målet är utrett att J.T. i april 2013 ansökte om och betalade medlemskap för M.T. i ett politiskt parti som hon inte sympatiserade med. Det är vidare utrett att M.T. fick kännedom om medlemskapet några månader senare när hon per post erhöll ett medlemskort från partiet i fråga. Det första hovrätten har att ta ställning till är om J.T:s agerande objektivt sett kan anses utgöra ett ofredande.

Åklagaren har i målet gjort gällande att J.T:s agerande har varit hänsynslöst. För att en gärning ska innebära ett ofredande genom hänsynslöst beteende enligt 4 kap. 7 § brottsbalken krävs att handlingen enligt vanlig värdering kan sägas utgöra en kännbar fridskränkning (se NJA II 1962:110 s. 134). En förutsättning för att det ska vara fråga om en kännbar fridskränkning är att den angripne har uppfattat angreppet när detta företogs (jfr NJA 2008 s. 946).

I förarbetena till bestämmelsen anges som exempel på ofredande som kan hänföras till hänsynslösa beteenden att någon genom telefonpåringningar stör annans nattro eller annars trakasserar denne. Även att någon, för att göra annan upprörd, framför ett falskt meddelande om en närståendes död eller att någon allvarligt skrämmer annan t.ex. genom att anordna nattliga spökerier, omnämns som exempel (se NJA II 1962:110 s. 134). Att vid ett tillfälle ansöka om och betala medlemskap för en annan person i ett politiskt parti som denne inte sympatiserar med skiljer sig något från dessa fall. Vilken politisk tillhörighet en person har är emellertid dennes ensak och det står var och en fritt att göra sin politiska tillhörighet offentlig genom t.ex. ett medlemskap i ett parti eller hålla den hemlig. Att då erhålla ett medlemskap i ett politiskt part som man inte sympatiserar med måste typiskt sett anses medföra ett sådant integritetskränkande obehag att det utgör en kännbar fridskränkning för den person som blir anmäld till partiet. Även om anmälan till partiet sker vid ett tillfälle är avsikten med ett medlemskap att det ska fortgå och att personen ska erhålla de förmåner som följer av medlemskapet. När M.T. upptäckte att hon innehade ett pågående medlemskap i partiet pågick därför angreppet och hon har därmed objektivt sett blivit utsatt för ett ofredande i lagens mening. Frågan är då om J.T. har haft uppsåt till gärningen.

Det har genom förhöret med M.T. bl.a. framkommit att parterna vid gemensamma middagar för många år sedan ofta diskuterade politik och att det vid dessa tillfällen stod klart att de två hade olika politiska åskådningar. Genom förhöret med J.T. har det framkommit att hans uppfattning var att M.T. var med i ett annat politiskt parti än det som han anmälde henne som medlem till och att han genom anmälan till partiet ville visa M.T. att det inte förekom några rasistiska kommentarer i partiets medlemstidning. Mot bakgrund av detta anser hovrätten, i likhet med tingsrätten, att J.T. varit väl medveten om att M.T. inte sympatiserar med det parti som han anmälde henne till och att anmälan, och därmed medlemskapet, skulle kunna komma att medföra obehag för henne. Han har därmed haft uppsåt till ofredandet och ska dömas i enlighet med åklagarens gärningsbeskrivning.

När det gäller påföljden gör hovrätten ingen annan bedömning än den som tingsrätten har gjort i fråga om antalet dagsböter. Med hänsyn till de inkomstuppgifter som J.T. meddelat till hovrätten ska dock varje dagsbot fastställas till ett visst lägre belopp än det som tingsrätten kommit fram till.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att påföljden bestäms till 30 dagsböter om vardera 140 kr.

Hovrättens dom meddelad: den 24 september 2015.

Mål nr: B 3531-14.

Lagrum: 4 kap. 7 § brottsbalken.

Rättsfall: NJA 2008 s. 946.

Litteratur: NJA II 1962:110 s. 134.