RH 2016:31

J.T.Z. ansökte i Mora tingsrätt om att få adoptera maken S:T:s tvillingar E.W.T. och P.V.T. födda i maj 2015 av en indisk surrogatmoder i Nepal efter befruktning med S.T:s spermier och en utomstående kvinnas ägg. Tingsrätten höll sammanträde i ärendet. Av protokollet från sammanträdet framgår sammanfattningsvis följande.

J.T.Z. har uppgett. S.T. och hon har varit ett par i 27 år. De har försökt att få barn under en längre tid. De kom i kontakt med en organisation som arbetar med ägg- och spermadonatorer samt surrogatmoderskap. De åkte till Bangkok för att undersöka om kliniken var seriös och om de kunde tänka sig att fortlöpa med processen. De utförde därefter ett par försök i Bangkok som misslyckades. De valde därför att frysa in embryon för att kunna utföra processen senare. När det blev militärkupp stängde klinikerna. De blev sedan kontaktade av organisationen för att höra om de ville fortsätta processen i Nepal. De fick embryona överflyttade via kurir och befruktningen lyckades. Surrogatmodern, B.A.R., kommer från Indien men har tillbringat tiden i Nepal under hela processen och tagits väl omhand av organisationen. De träffade B.A.R. före och samma dag som förlossningen ägde rum men medverkade inte under förlossningen. Barnen föddes av B.A.R. genom ett planerat kejsarsnitt. På den tredje dagen fick de ta med sig barnen hem till sitt hotellrum, där de bodde vid tillfället. De har haft full tillit till både läkare och organisationen. De vistades i Nepal en vecka innan barnens födelse och i tre veckor efteråt. De har fått hjälp av svenska organisationer och myndigheter med att få hem barnen till Sverige. De har fått en ekonomisk plan från organisationen som de har använt sig av. De har gjort delbetalningar allt efter processens fortlöpande. Delbetalning har skett efter resultat. De har betalat till organisationen som har hjälpt dem. Organisationen har i sin tur haft kontakt med äggdonatorn och surrogatmodern. S.T:s faderskap är fastställt och han är vårdnadshavare. Direkt efter barnens födelse togs DNA-prov på barnen. Hon är idag hemma med barnen.

S.T. har uppgett i huvudsak följande. Det J.T.Z. har uppgett stämmer. Vad avser kostnader har de betalat till organisationen. Det uppskattas att äggdonatorn erhållit mellan 15 000 kr och 20 000 kr och att surrogatmodern erhållit mellan 50 000 kr och 70 000 kr. Surrogatmodern har tre barn sedan tidigare. Förmedlingen hade med sig två personer som översatte handlingarna åt B.A.R. Fullmakten från B.A.R. är undertecknad efter födseln.

S.S., som var ombud för B.A.R., har uppgett i huvudsak följande. Hon blev kontaktad av J.T.Z. och S.T. efter att barnen blivit till men ännu inte födda. Hon har hjälpt till med att ta fram nödvändig dokumentation. Hon har upprättat handlingar på engelska och på svenska. Hon har själv inte träffat B.A.R. Anledningen till att fullmakt skickades med var att B.A.R. inte skulle behöva ha kontakt med svenska myndigheter. B.A.R. har inte återkallat fullmakten. Hon har fått stämplar på att handlingarna är översatta till det språk som B.A.R. talar. Barnen är födda den 17 maj 2015 och fullmakten undertecknades den 25 maj 2015. Adoptionshandlingarna undertecknades senare. Vid surrogatkontrakt erläggs alla slutsummor först när barnet är fött och det är då som surrogatmodern får betalt. Surrogatmodern medverkar på frivillig basis och surrogatkontraktet är fullgjort när barnet föds. Efter födseln är alla ekonomiska förbindelser klara. När adoptionen sker avser inte det några ekonomiska frågor.

Mora tingsrätt (lagmannen Lars Tomth) avslog i slutligt beslut den 11 januari 2016 J.T.Z:s ansökan om adoption.

SKÄL

J.T.Z. och S.T. har varit ett par i 27 år och gifte sig i augusti 2015. De kunde inte få barn på naturlig väg och genom äggceller från en donator och S.T:s spermier utfördes en befruktning utanför kroppen. Barnen E.W.T. och P.V.T. föddes den 17 maj 2015 av surrogatmodern B.A.R. i Nepal. S.T. registrerades som fader till barnen. J.T.Z. har därefter ansökt om att få adoptera E.W.T. och P.V.T.

Enligt 1 kap. 7 § föräldrabalken ska en kvinna som föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, anses som barnets moder. Av förarbetena framgår att bestämmelsen tillkommit för att motverka förekomsten av surrogatmoderskap, vilket inte är tillåtet enligt svensk rätt. Vidare framgår att surrogatmoderskap inte är etiskt försvarbart och att det därför inte ska tillåtas. Det kan, enligt förarbetena, inte anses förenligt med människovärdesprincipen att använda en annan kvinnas kropp för att lösa problem med barnlöshet (prop. 2001/02:89 s. 55).

Av parternas uppgifter har framkommit att barnen tillkommit genom befruktning utanför kroppen med äggceller från en äggdonator och med spermier från S.T., varefter B.A.R. burit barnen och fött dem (surrogatmoderskap). Barnen är födda i Nepal och har efter födseln överlämnats till J.T.Z. och S.T.

Enligt 4 kap. 3 § föräldrabalken får den ena maken med den andres samtycke, adoptera dennes barn. S.T., som är ensam vårdnadshavare till barnen, och B.A.R. har samtyckt till adoptionen.

Enligt 4 kap. 6 § första stycket föräldrabalken ska rätten pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen.

Av vad som framkommit i ärendet ifrågasätts inte J.T.Z:s och S.T:s lämplighet som föräldrar. Både J.T.Z. och S.T. förefaller kunna ge barnen en bra och trygg uppväxt. J.T.Z. vill uppfostra barnen och en adoption får anses vara till fördel för barnen. Barnens bästa ska beaktas och det konstateras att barnen idag har S.T. som vårdnadshavare. Individnämnden i Leksands kommun har tillstyrkt adoptionen.

Av 4 kap. 6 § andra stycket föräldrabalken framgår att ansökan inte får bifallas, om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning eller om det har avtalats om bidrag till barnets underhåll. Av lagkommentaren framgår att allt vederlag för adoption är förbjudet.

J.T.Z. och S.T. har anfört att ingen ersättning har utgått för adoptionen. Ansökan om adoption undertecknades en dryg vecka efter barnens födelse. J.T.Z. och S.T. har betalat en organisation att bistå dem i processen. Organisationen har i sin tur betalat ut ersättning till äggdonatorn och surrogatmodern. Avsikten har hela tiden varit att surrogatmodern ska bära och föda barnen och att barnen sedan ska överlämnas till J.T.Z. och S.T.

För närvarande finns ingen lagstiftning avseende surrogatmoderskap i Sverige. Den föräldraskapsrättsliga regleringen är inte anpassad för surrogatmoderskap. I avsaknad av reglering konstateras att lagstiftaren i förarbetena har motiverat varför surrogatmoderskap inte är tillåtet enligt svensk rätt. Det pågår dock en utredning avseende bl.a. frågor om surrogatmoderskap som ska redovisas under 2016 (SOU 2014:29). Vad avser adoption är lagstiftaren tydlig med att allt vederlag för adoption ska vara förbjudet. Det konstateras att syftet i detta fall har varit att surrogatmodern, som enligt svensk lag är att anse som barnens moder, ska bära och föda barnen och att barnen sedan ska överlämnas till J.T.Z. och S.T. Adoptionshandlingarna är undertecknade en dryg vecka efter barnens födelse och det har inte framkommit något annat än att syftet har varit att adoption ska ske. Med hänsyn till sambandet mellan surrogatmoderskapet, för vilket B.A.R. erhållit ekonomisk ersättning, och adoptionen finner tingsrätten att betalningen är att likställa med ekonomisk ersättning för adoption, vilket är förbjudet.

BESLUT

Tingsrätten avslår J.T.Z:s ansökan om adoption.

J.T.Z. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hon skulle få adoptera barnen. Utöver vad som anförts i tingsrätten anförde J.T.Z. i hovrätten i huvudsak följande. Hon och S.T. anlitade en utländsk organisation för surrogatmoderskap och adoptioner. Surrogatmoderskapet har utförts utan anspråk på ersättning eller med syfte att berika någondera parten. Viss ersättning har utgått till organisationen för att täcka olika typer av kostnader, bl.a. avseende administration samt omvårdnad, uppehälle och resor för surrogatmodern. Ersättning har inte utgått i syfte att förmå B.A.R. att lämna barnen ifrån sig.

S.T. och B.A.R. har anslutit sig till överklagandet och uppgett att de inte har något ytterligare att anföra i ärendet.