RH 2016:70

Hovrätten har avslagit patenthavarens yrkande om ändring av tingsrättens beslut i dom att upphäva ett interimistiskt vitesförbud. Genom domen, som patenthavaren överklagat också i huvudsaken, ogiltigförklarade tingsrätten patentet. Hovrätten har bedömt att det inte längre finns en presumtion för ett giltigt patent och att patenthavaren, för att visa sannolika skäl för patentets giltighet, behöver påvisa att tingsrättens avgörande i frågan om ogiltighet är uppenbart felaktigt eller att det tillkommit nya omständigheter eller bevisning som innebär att patentet sannolikt är giltigt.

Stockholms tingsrätt

Sandoz A/S (Sandoz) väckte talan mot AstraZeneca AB (publ) (AstraZeneca) om att det europeiska patentet EP 0907364 (patentet) skulle förklaras ogiltigt såvitt det avser Sverige (mål nr T 9625-14). AstraZeneca väckte talan mot Sandoz om intrång i patentet och yrkade bl.a. att tingsrätten, även för tiden intill dess målet slutligt avgjorts eller annat beslutats, vid vite skulle förbjuda Sandoz att bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda Quetiapin Sandoz depottabletter samt att till Sverige importera läkemedlet eller här inneha det för något sådant ändamål (mål nr T 10900-14). Tingsrätten biföll den 15 september 2014 yrkandet om interimistiskt vitesförbud. Hovrätten fastställde tingsrättens interimistiska beslut.

Tingsrätten företog ogiltighetsmålet och intrångsmålet till gemensam handläggning samt avgjorde målen efter huvudförhandling.

Tingsrätten (rådmännen Tomas Norström och Axel Peterson samt tekniskt sakkunniga ledamöterna f.d. patenträttsrådet Rune Näsman och civ.ing. Per Bjerndell) biföll AstraZenecas ogiltighetstalan i dom och särskild dom den 31 maj 2016 samt anförde bl.a. följande avseende intrångsmålet och i frågan om det gällande interimistiska förbudet mot Sandoz skulle bestå.

SKÄL

Intrångsmålet

I och med att tingsrätten funnit att patentet ska förklaras ogiltigt ska prövningen i intrångsmålet begränsas till frågan om intrång i sig, dvs. på objektiva grunder, under antagande att patentet är giltigt.

I målet råder inte tvist mellan parterna om att Sandoz Quetiapin-produkter faller under patentets skyddsomfång. Bolagets utbjudande och användning av produkterna innebär därmed patentintrång.

I enlighet med bedömningen av intrångsfrågan ska avgörandet i intrångsmålet vara i form av en särskild dom (mellandom). Den bör få överklagas särskilt. I avvaktan på att mellandomen vinner laga kraft ska intrångsmålet i övrigt förklaras vilande.

Ska det i målet gällande interimistiska förbudet för Sandoz fortsätta att gälla?

Tingsrättens beslut den 15 september 2014 om interimistiskt förbud för Sandoz att marknadsföra och använda Quetiapin Sandoz depottabletter grundade sig på bedömningen att det förelåg sannolika skäl för att patentet var giltigt. Med tingsrättens nu gjorda bedömning i målet om ogiltighet, vilken handlagts i samma rättegång som frågan om intrång i patentet, uppkommer fråga om det interimistiska beslutet ska bestå trots att intrångsmålet inte slutligt avgörs.

Av bestämmelsen i 57 b § femte stycket patentlagen (1967:837) framgår att när ett intrångsmål avgörs ska domstolen pröva om ett interimistiskt förbud ska bestå. Bestämmelsen kan inte sägas ange vad som gäller i den situation som nyss beskrivits.

Enligt allmänna processrättsliga principer gäller att ett beslut om en säkerhetsåtgärd, t.ex. ett beslut om kvarstad, får omprövas när som helst. Av 15 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken följer att om en säkerhetsåtgärd beviljats ska den omedelbart hävas om det ”ej längre finns skäl för åtgärden”. Som ett exempel på när en åtgärd bör hävas har nämnts att en sökande inte längre kan anses ha sannolika skäl för sin talan (Fitger, Rättegångsbalken [maj 2015, Zeteo] kommentaren till 15 kap. 8 § rättegångsbalken). Ett sådant upphävande får ske utan partsyrkande (ex officio) när det framgår under målets handläggning (Gärde m.fl., Nya rättegångsbalken, s. 160 f., och Westberg, Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål, Bok 2, s. 224 f.).

Enligt tingsrätten bör motsvarande reglering gälla när fråga är om ett gällande interimistiskt förbud mot patentintrång.

Vad nu sagts och tingsrättens bedömning att patentet är ogiltigt får därmed sägas innebära att AstraZeneca inte längre har sannolika skäl för sin intrångstalan. Tingsrättens interimistiska förbudsbeslut ska därför inte längre bestå.

DOMSLUT

1. Tingsrätten förklarar det europeiska patentet EP 0907364 (ansökningsnummer EP 97924103.1) ogiltigt såvitt det avser Sverige.

2. Tingsrätten förklarar att, vid avgörande av återstående frågor i målet om intrång (T 10900-14), bedömningen ska utgå från att Sandoz A/S genom att bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda läkemedlet Quetiapin Sandoz depottabletter enligt produktresuméer i aktbilagorna 2 och 3 samt att till Sverige importera läkemedlet eller i Sverige inneha läkemedlet för något sådant ändamål, har gjort intrång i det europeiska patentet EP 0907364. - Målet i övrigt ska vila till dess att den särskilda domen i intrångsmålet vunnit laga kraft.

3. Tingsrättens interimistiska beslut den 15 september 2014 i intrångsmålet (T 10900-14) ska inte längre bestå.

4. […]

Hovrätten

AstraZeneca överklagade tingsrättens dom i fråga om ogiltighet och rättegångskostnader samt beslutet att upphäva det interimistiska vitesförbudet. Såvitt avser det interimistiska vitesförbudet yrkade AstraZeneca att hovrätten skulle, för tiden intill dess intrångsmålet slutligt avgjorts eller annat beslutats, förbjuda Sandoz vid vite om 20 000 000 kr, så länge patentet är i kraft i Sverige, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda läkemedlet Quetiapin Sandoz depottabletter, vilka framgår av produktresuméer, samt till Sverige importera läkemedlet eller i Sverige inneha läkemedlet för något sådant ändamål.

AstraZeneca anförde i huvudsak följande till stöd för sitt yrkande avseende det interimistiska vitesförbudet. Tingsrätten saknade stöd för att i avgörandet ompröva det interimistiska beslutet. Ett upphävande av det interimistiska förbudet bör inte ske förrän domen i ogiltighetsfrågan vunnit laga kraft. Eftersom AstraZeneca har överklagat tingsrättens dom är målet fortfarande på ett interimistiskt stadium. Instansordningens princip talar mot att tingsrätten kan upphäva ett beslut som hovrätten tidigare, på samma processmaterial, funnit befogat. Det har inte tillkommit några nya omständigheter eller någon ny bevisning. I vart fall saknades det skäl att upphäva förbudet. Presumtionen för patentets giltighet gäller alltjämt. AstraZenecas överklagande har en suspenderande effekt med avseende på förordnadet att förklara patentet ogiltigt. Patentet är alltjämt gällande i Sverige. Om hovrätten finner skäl att göra en förnyad preliminär bedömning av giltighetsfrågan gör AstraZeneca gällande att det fortfarande är sannolikt att patentet står sig vid en slutlig prövning.

Sandoz bestred yrkandet avseende det interimistiska vitesförbudet och anförde i huvudsak följande. Ett interimistiskt beslut i patentmål kan omprövas och upphävas när som helst. Det var korrekt av tingsrätten att ompröva och upphäva beslutet i samband med domen. Tingsrätten kom efter en omfattande och noggrann prövning fram till att patentet är ogiltigt. Det som AstraZeneca nu anfört ger inte stöd för slutsatsen att patentet sannolikt är giltigt.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Ulrika Beergrehn och Kajsa Bergkvist, referent, hovrättsassessorn Tobias Tibell samt tekniskt sakkunniga ledamöterna professorn Jonas Bergquist och patentombudet Hao Li) anförde i beslut den 15 juli 2016 följande.

SKÄL

Som tingsrätten har anfört avser 57 b § femte stycket patentlagen inte den nu aktuella situationen, utan avser situationen när ett mål om intrång avgörs slutligt. Av skäl som tingsrätten anfört bedömer också hovrätten att det fanns en skyldighet för tingsrätten att ompröva det interimistiska beslutet i samband med domen, trots att intrångsmålet inte avgjordes slutligt.

Förutsättningarna för att ett interimistiskt vitesförbud ska kunna meddelas framgår av 57 b § andra stycket patentlagen. Enligt bestämmelsen ankommer det på käranden att visa sannolika skäl för att patentintrång förekommer. Detta innebär, i ett fall där svaranden invänder att det aktuella patentet inte är giltigt och väcker en ogiltighetstalan, att det måste framstå som sannolikt att ett giltigt patent föreligger för att ett interimistiskt vitesförbud ska kunna meddelas.

Vid bedömningen av om det finns förutsättningar att meddela ett interimistiskt vitesförbud i ett mål om patentintrång när svaranden invänder att patentet är ogiltigt är enligt praxis utgångspunkten att det finns en presumtion för att ett patent som har meddelats efter en sådan ingående prövning som sker vid det administrativa förfarandet är giltigt. Presumtionen har då ansetts kunna brytas om intrångssvaranden kan påvisa att det på grund av nya omständigheter eller ny bevisning, som inte beaktats under den administrativa prövningen, eller på grund av brister i det beslut som fattats vid den prövningen, framstår som sannolikt att patentet kommer att ogiltigförklaras (se t.ex. Svea hovrätts beslut den 30 oktober 2014 i mål Ö 8419-14).

I det nu aktuella fallet har patentets giltighet ifrågasatts inom ramen för en av intrångssvaranden väckt ogiltighetstalan. Tingsrätten har efter huvudförhandling och således efter en fullständig prövning i ogiltighetsfrågan bedömt att patentet är ogiltigt. Vid en prövning av om det finns förutsättningar för ett interimistiskt vitesförbud kan, enligt hovrättens bedömning, i denna situation det förhållandet att ett patent beviljats inte längre anses medföra en presumtion för patentets giltighet. (Jfr ett motsvarande resonemang i Svea hovrätts beslut den 10 juni 2016 i mål Ö 2198-16.) Trots att AstraZeneca har överklagat domen och frågan om patentets giltighet därmed inte är slutligt avgjord finns det alltså inte en presumtion för ett giltigt patent. Vid den prövning hovrätten nu har att göra är det därmed en förutsättning för ett interimistiskt vitesförbud att patenthavaren visar sannolika skäl för att patentet är giltigt, dvs. att det kommer att stå sig vid en slutlig prövning. För att det ska finnas sådana sannolika skäl bör det enligt hovrättens mening krävas att patenthavaren påvisar att tingsrättens avgörande i frågan om ogiltighet är uppenbart felaktigt eller att det tillkommit nya omständigheter eller bevisning som innebär att patentet sannolikt är giltigt. Den omständigheten att hovrätten före tingsrättens slutliga ställningstagande i fråga om ogiltighet bedömt att det funnits förutsättningar för ett interimistiskt vitesförbud saknar alltså betydelse för den prövning som hovrätten nu har att göra.

Det har inte tillkommit nya omständigheter eller ny bevisning i hovrätten. Inte heller det som AstraZeneca har anfört innebär enligt hovrättens bedömning att det framkommit något som leder till slutsatsen att det finns sannolika skäl för att patentet är giltigt. AstraZenecas ändringsyrkande såvitt avser det interimistiska vitesförbudet ska därför avslås.

Vid den bedömning som hovrätten gjort ovan saknar hovrätten anledning att vid prövningen av AstraZenecas överklagande av beslutet att häva det interimistiska förbudet ta del av den muntliga bevisning som Sandoz har åberopat i hovrätten.

BESLUT

Hovrätten avslår AstraZenecas överklagande såvitt avser tingsrättens beslut att upphäva det interimistiska vitesförbudet (punkten 3 i tingsrättens domslut).

Hovrättens beslut meddelat: den 15 juli 2016.

Mål nr: T 5486-16.

Lagrum: 15 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken; 57 b § andra och femte styckena patentlagen (1967:387).

Rättsfall: Svea hovrätts beslut den 30 oktober 2014 i mål Ö 8419-14; Svea hovrätts beslut den 10 juni 2016 i mål Ö 2198-16.

Litteratur: Fitger, Rättegångsbalken (maj 2015, Zeteo), kommentaren till 15 kap. 8 § rättegångsbalken; Gärde m.fl., Nya rättegångsbalken, s. 160 f.; Westberg, Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål, Bok 2, s. 224 f.