RH 2017:20
Fråga om utebliven förskottsbetalning utgör skäl för entledigande av bodelningsförrättare och vilka krav som bör ställas på att bodelningsförrättaren har påmint om sitt krav på förskottsbetalning.
Södertörns tingsrätt
K.A. begärde att bli entledigad från uppdraget som bodelningsförrättare mellan makarna R.O. och F.V. och anförde i huvudsak följande. Hon mottog inte förskottsbetalning av R.O. och F.V. trots begäran och påminnelse om detta. Hon skickade en betalningsanmaning till parternas ombud den 29 mars och därefter en påminnelse den 21 april. Hon informerade även F.V. om att R.O. uppgett att hon inte skulle betala och att det därför var F.V. som var tvungen att inbetala förskott. F.V. betalade ytterligare förskott först när K.A. begärt sitt entledigande.
R.O. hade ingen invändning mot K.A:s begäran.
F.V. motsatte sig K.A:s begäran och anförde i huvudsak följande. Han betalade sin del av förskottet - 7 500 kr den 19 februari och 10 000 kr den 19 maj. R.O. betalade inte sin andel. K.A. förklarade inte på ett tillräckligt tydligt sätt att han var tvungen att betala ytterligare förskott för att hon skulle arbeta vidare med uppdraget.
Domskäl
Tingsrätten (tingsfiskalen Caroline Walderfors) anförde i beslut den 19 juli 2016 följande.
SKÄL
Enligt 17 kap. 4 § äktenskapsbalken ska en bodelningsförrättare entledigas endast om det finns skäl för det. I förarbeten till bestämmelsen har angetts vissa omständigheter som kan utgöra sådana skäl, som till exempel att bodelningsförrättaren inte är lämplig eller att behov inte längre finns. Dessa omständigheter utgör inte en uttömmande uppräkning av vad som kan utgöra skäl för entledigande av en bodelningsförrättare.
Advokatsamfundets styrelse har, i det vägledande uttalandet Bodelningsförrättare kan begära förskott per den 17 november 2005, konstaterat följande. En advokat har rätt att mot klients önskan frånträda uppdraget om klienten trots påminnelse inte betalat in förskott.
Som skäl för sitt entledigande har K.A. uppgett att hon inte mottagit förskottsbetalning av R.O. och F.V. trots påminnelse. Hon har informerat F.V. att R.O. inte betalat.
De av K.A. framförda omständigheterna utgör enligt tingsrättens uppfattning skäl att entlediga henne. Vad F.V. fört fram föranleder ingen annan bedömning.
BESLUT
K.A. skiljs från uppdraget som bodelningsförrättare mellan R.O. och F.V.
Hovrätten
F.V. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle avslå K.A:s begäran om entledigande.
K.A. motsatte sig ändring av tingsrättens beslut.
R.O. hade ingen invändning mot att K.A. entledigades.
Till stöd för överklagandet anförde F.V. bl.a. följande. Han betalade initialt ett förskott om 7 500 kr till K.A. K.A. informerade hans ombud om att R.O. inte hade betalat sin del av det begärda förskottet varpå hans ombud förklarade att han var beredd att betala även R.O:s del. K.A. ska enligt uppgift ha skickat ett e-postmeddelande till makarnas ombud den 21 april 2016 med uppmaning om betalning av ytterligare förskott. Hans ombud fick del av e-postmeddelandet först den 19 maj 2016. Han betalade begärt belopp samma dag. E-postmeddelandet var en betalningsanmaning och inte en påminnelse.
Till stöd för sitt bestridande anförde K.A. bl.a. följande. Det stämmer att F.V. i februari 2016 betalade ett förskott om 7 500 kr. Hon hade därefter kontakt med hans ombud skriftligen och per telefon och förklarade att R.O. inte hade för avsikt att betala sin del av det begärda förskottet. Hon skickade den 29 mars 2016 och den 21 april 2016 en betalningsanmaning respektive en påminnelse till makarnas ombud. F.V. betalade först efter att hon begärt sitt entledigande.
R.O. anförde bl.a. följande. Det finns inget behov av bodelningsförrättare. Hennes ombud mottog e-postmeddelandet, som även var ställt till F.V:s ombud, den 21 april 2016.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Chrisian von Szalay och Göran Söderström samt tf. hovrättsassessorn Teresia Danielsson, referent) anförde i beslut den 9 februari 2017 följande.
SKÄL
Den första frågan som hovrätten har att ta ställning till är om utebliven förskottsbetalning utgör skäl för entledigande av bodelningsförrättare.
Till bodelningsförrättare får enligt 17 kap. 4 § äktenskapsbalken endast förordnas den som samtyckt till det. Några särskilda krav på den som ska förordnas finns inte upptagna i bestämmelsen. Även andra än advokater kan alltså komma i fråga för uppdraget.
En bodelningsförrättare ska enligt samma bestämmelse entledigas om det finns skäl för det. Som tingsrätten anfört kan sådana skäl vara att bodelningsförrättaren inte längre är lämplig som bodelningsförrättare eller att bodelningsförrättare inte längre behövs. I det senare fallet måste makarna vara överens, eftersom bodelningsförrättare ska vara förordnad så länge någon make begär det. (Se prop. 1986/87:1 s. 221. Jfr även NJA 2012 s. 715 om en förvaltares rätt att frånträda sitt uppdrag.)
En bodelningsförrättare har rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter. Kostnaderna ska som utgångspunkt betalas av makarna med hälften vardera. I förhållande till bodelningsförrättaren svarar makarna solidariskt för ersättningen. (Se 17 kap. 7 § äktenskapsbalken.)
Om eller under vilka förutsättningar en bodelningsförrättare har rätt att begära förskott regleras inte i äktenskapsbalken. Det finns enligt hovrätten emellertid inget hinder mot att en bodelningsförrättare begär förskott. Tvärtom kan ett sådant krav framstå som naturligt i vissa fall, exempelvis i en situation där den make som sitter i boet inte medverkar till bodelningen och tillgångarna är svåra att realisera (jfr prop. 1996/97:9 s. 132). Mot den bakgrunden måste en bodelningsförrättare som utgångspunkt också kunna begära sitt entledigande vid utebliven förskottsbetalning.
Som tingsrätten redovisat har Advokatsamfundets styrelse den 3 november 2005 antagit ett vägledande uttalande om bodelningsförrättares rätt att begära förskott. I uttalandet konstateras att samma regler som gäller för advokater i allmänhet också gäller för advokater som är bodelningsförrättare. En advokat får begära skäligt förskott för sitt arvode, om advokaten gör förbehåll om detta vid uppdragets mottagande eller det annars med hänsyn till omständigheterna är rimligt att begära förskott. En advokat får avsluta sitt uppdrag mot klientens vilja, om klienten inte trots påminnelse betalar förskott som advokaten har rätt att fordra. Avser en advokat som är bodelningsförrättare att begära förskott som säkerhet för sina kostnader bör han ange detta redan i samband med att han samtycker till att motta förordnandet eller i vart fall innan han påbörjar handläggningen av ärendet. Om den ena parten i ett bodelningsärende inte betalar förskottet eller delfakturan, ska advokaten erbjuda den andra parten att betala i stället. Om advokaten ändå inte får betalt, har advokaten rätt att begära att bli befriad från uppdraget som bodelningsförrättare.
Enligt hovrätten bör de principer som kommer till uttryck i ovan redovisade uttalande kunna tjäna som en vägledning vid en prövning av om det finns skäl att entlediga en bodelningsförrättare på grund av utebliven förskottsbetalning.
För att i en sådan situation som den nu aktuella bevilja en bodelningsförrättares begäran om sitt entledigande bör alltså krävas att bodelningsförrättaren har påmint makarna om kravet på förskottsbetalning. Har den ena maken inte betalat sin andel bör bodelningsförrättaren likaså uppmärksamma den andre maken på förhållandet och bereda denne tillfälle att betala resterande del. Slutligen bör, enligt hovrättens mening, bodelningsförrättaren också upplysa makarna om att han eller hon avser att begära sitt entledigande om förskottsbetalning inte erläggs i dess helhet.
Hovrätten övergår därefter till att pröva om det finns förutsättningar att i det här fallet bifalla K.A:s begäran om sitt entledigande.
Hovrätten inleder med att konstatera att F.V. inte har ifrågasatt att K.A. i och för sig haft rätt till förskottsbetalning. Det är vidare ostridigt att F.V. i februari 2016 betalade ett visst förskott till K.A., likaså att K.A. informerade F.V:s ombud om att R.O. inte hade betalat sin del av det då begärda förskottet. K.A:s uppgift om att hon skickade en betalningsanmaning till makarnas ombud den 29 mars 2016 kan, mot F.V:s bestridande, inte utan vidare tas för god. Av det e-postmeddelande som är ingivet i målet och som är daterat den 21 april 2016, framgår endast att K.A. begärde ”mer förskott” av båda makarna. Enligt hovrätten kan meddelandet inte uppfattas som en betalningspåminnelse. Det kan inte heller sägas innehålla en uppmaning till F.V. att betala R.O:s obetalda andel av förskottet. Utredningen ger sammantaget alltså inte stöd för att K.A. anmodat F.V. att betala ytterligare förskott och att han, trots påminnelse, underlåtit att göra det. Vid denna bedömning saknas därför förutsättningar att bifalla K.A:s begäran om sitt entledigande. Överklagandet ska därför bifallas.
BESLUT
Med ändring av tingsrättens beslut avslår hovrätten K.A:s begäran om entledigande. K.A. ska därmed kvarstå som bodelningsförrättare mellan F.V. och R.O.
Hovrättens beslut meddelat: den 9 februari 2017.
Mål nr: ÖÄ 7338-16.
Lagrum: 17 kap. 4 § äktenskapsbalken.
Litteratur: Prop. 1986/87:1 s. 221; prop. 1996/97:9 s. 132; NJA 2012 s. 715.