RH 2018:20
Fråga om prövning av ett yrkande om skattetillägg när ett åtal för skattebrott ogillas i samma mål.
Södertörns tingsrätt
Åklagaren väckte åtal mot M.S. för skattebrott alternativt vårdslös skatteuppgift och yrkade bland annat att M.S. skulle påföras skattetillägg eftersom M.S. hade lämnat en sådan oriktig uppgift som utgjorde grund för skattetillägg.
M.S. förnekade brott och bestred åklagarens yrkande om skattetillägg.
Tingsrätten (f.d. rådmannen Per Pettersson samt nämndemännen Kerstin Gustafson och Östen Granberg) frikände M.S. från åtalet och angav i dom-skälen att vid denna utgång i skuldfrågan borde inte något beslut om skattetillägg meddelas. I tingsrättens domslut fanns inte något beslut om skattetillägg.
Hovrätten
Åklagaren överklagade tingsrättens dom i fråga om skattetillägg.
M.S. bestred ändring.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Kerstin Elserth och Joakim Zetterstedt samt adjungerade ledamoten Cecilia Bergman, referent) anförde i beslut den 25 april 2018 följande.
SKÄL
Förutsättningarna för att ta ut skattetillägg och att döma till ansvar för skattebrott skiljer sig åt. Skattetillägget kopplas inte till något subjektivt rekvisit och förutsätter således - till skillnad från det straffrättsliga ansvaret - varken uppsåt eller oaktsamhet. Omständigheter av subjektiv karaktär kan dock ha betydelse vid bedömningen av om det finns förutsättningar för befrielse från skattetillägg (se Almgren, Leidhammar, Skatteförfaran-delagen m.m., 1 september 2017, Zeteo, kommentaren till 49 kap. 4 §). Detta innebär att domstolen kan komma fram till att en person inte kan fällas för ett skattebrott, men att det ändå finns förutsättningar för att ta ut skattetillägg. Domstolen har då att besluta om skattetillägg under förutsättning att någon befrielsegrund inte föreligger. Att påföljd för brott inte döms ut innebär alltså inte att frågan om skattetillägg inte ska prövas (prop. 2014/15:131 s. 157).
En fråga om skattetillägg prövas i två steg. Först prövas om det finns förutsättningar för att ta ut skattetillägg enligt 49 kap.skatteförfarandelagen (2011:1244). En förutsättning för skattetillägg kan vara att någon har lämnat en oriktig uppgift (49 kap. 4 §). Om förutsättningar föreligger, prövas därefter om det enligt reglerna i 51 kap.skatteförfarandelagen finns skäl för hel eller delvis befrielse från skattetillägget. Om domstolen beslutar att skattetillägg ska tas ut, ska domstolen i domen (domslutet) ange med vilken procentsats och på vilket underlag skattetillägget ska tas ut samt om befrielse ska ske och i sådana fall med hur mycket (se prop. 2014/15:131 s. 156 ff. och s. 256).
I det aktuella fallet har tingsrätten på grund av felaktig rättstillämpning inte prövat om det finns förutsättningar för att påföra M.S. skattetillägg på det sätt som åklagaren gjort gällande och om det finns skäl för att befria honom från det. Detta utgör enligt hovrätten ett sådant rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång och felet kan inte utan väsentlig olägenhet avhjälpas i hovrätten. Tingsrättens dom såvitt gäller frågan om skattetillägg ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling.
Hovrätten anser att det är uppenbart obehövligt att låta parterna yttra sig i frågan om undanröjande.
BESLUT
Hovrätten undanröjer tingsrättens dom såvitt avser frågan om skattetillägg och återförvisar målet till tingsrätten för fortsatt behandling.