Skattebrott

Beskrivning saknas!

Rättsfall30

NJA 2013 s. 502: Ne bis in idem. Det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och samma person är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott enligt artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (Jfr NJA 2010 s. 168 och NJA 2011 s. 444.) (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok.)
NJA 1986 s. 733: Fråga om offentlig försvarare, som i mål om misstanke om skattebrott anlitat revisionsbyrå för genomgång av bl a viss bokföring, är berättigad till förskott för revisionsbyråns arbete.
NJA 2010 s. 168: Fråga om det svenska systemet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) och två förfaranden för oriktiga uppgifter i skatteförfarandet är förenligt med det i artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen upptagna förbudet mot dubbla förfaranden (ne bis in idem). (I=B 5498-09 och II= 2509-09)
NJA 2010 s. 306: En förutsättning för ansvar för skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen (1971:69) har, trots lagtextens utformning, ansetts vara att den tilltalade haft uppsåt till skatteundandragande (eget eller annans).
NJA 1989 s. 464: Fråga om påföljd för grovt skattebedrägeri m m.
RH 2018:20: Fråga om prövning av ett yrkande om skattetillägg när ett åtal för skattebrott ogillas i samma mål.
NJA 1987 s. 201: Grovt skattebedrägeri? Tillika fråga när skattebrott, som påverkat i skattelängden redovisat beslut, har fullbordats.
AD 2011 nr 90: En arbetstagare har avskedats från sin anställning som stormarknadschef på en livsmedelsbutik. Som grund för avskedandet har åberopats att han delat ut presentkort till sin personal på sådant sätt att det varit i strid med arbetsgivarens regelverk och lag. Tvist har uppkommit om avskedandet varit lagligen grundat.
NJA 2014 s. 377: Ne bis in idem. En person som har bedrivit näringsverksamhet under enskild firma har lämnat oriktiga uppgifter i sina inkomstdeklarationer genom att utelämna vissa inkomster. Beslut om skattetillägg beträffande inkomstskatt har ansetts inte hindra en prövning av åtal för bokföringsbrott avseende samma oriktiga uppgifter i bokföringen.
NJA 1987 s. 802: En person hade alltsedan år 1972 underlåtit att avge självdeklaration och därför varje år blivit skönstaxerad för inkomst. Vid prövning av åtal för försök till skattebrott avseende åren 1980-1982 har fara ansetts föreligga för att han vid skönstaxeringarna under dessa år skulle komma att påföras lägre inkomst än vad han tidigare hade skönstaxerats för. Vid skönstaxeringarna, som avsåg inkomst av rörelse, hade föreskrivna egenavgifter debiterats honom. Sedan det framkommit att han rätteligen varit anställd, blev han i stället eftertaxerad för inkomst av tjänst. Vid prövning av om och i vad mån fullbordat skattebrott förelåg har de debiterade egenavgifterna räknats honom till godo.
RH 2012:43: Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse fyra månader har påfört skattetillägg medfört reducering av straffvärdet motsvarande en månads fängelse.
NJA 2013 s. 780: Om åtal har väckts innan Skatteverket har beslutat om skattetillägg, så kan inte förbudet mot dubbla lagföringar och straff föranleda att en lagakraftvunnen brottmålsdom undanröjs, och det oberoende av när beslutet om skattetillägg vann laga kraft.
NJA 1981 s. 277: När avgiven allmän självdeklaration innehåller flera oriktiga uppgifter, har hela det oriktiga förfarandet enligt deklarationen ansetts skola i skattebrottsligt hänseende bedömas som ett t brott, oavsett om samtliga oriktiga uppgifter avgivits uppsåtligen eller det beträffande vissa av dem endast kunnat styrkas grov oaktsamhet. - Brottspåföljden har bestämts, på grundval av en samlad bedömning av hela den ådagalagda brottsligheten, inom den strängaste av de strafflatituder som är stadgade i de tillämpliga straffbuden. - Vid prövningen, om de oriktiga uppgifter beträffande vilka grov oaktsamhet befunnits föreligga skall föranleda ansvar för vårdslös skatteuppgift, har hänsyn tagits till att dessa uppgifter tillsammans med övriga oriktiga uppgifter i deklarationen sammanlagt rört betydande belopp. 5 § skattebrottslagen.
NJA 2004 s. 692: Frågor om förutsättningar och beviskrav för s.k. frivillig rättelse enligt 12 § skattebrottslagen (1971:69). Tillika fråga om påföljdsbestämning sedan tilltalad till följd av nöjdförklaring undergått större delen av ett av hovrätt bestämt fängelsestraff.
NJA 2016 s. 891: Det åligger allmän domstol att självständigt ta ställning till frågor om skattskyldighet även om saken har prövats inom ramen för en skatteprocess. Vid prövning av åtal för grovt skattebrott har fara för skatteundandragande förelegat, trots att förutsättningarna för eftertaxering inte var uppfyllda avseende de aktuella beloppen.
NJA 2013 s. 1076: Ne bis in idem. En skattskyldig har underlåtit att lämna deklarationer och därmed inte redovisat inkomster av näringsverksamhet eller mervärdesskatt. Beslut om skattetillägg beträffande inkomstskatt har ansetts inte hindra en prövning av åtal för grovt skattebrott avseende mervärdesskatt.
NJA 1983 s. 374: Grov oaktsamhet i skattebrottslagens mening?
NJA 1984 s. 520: En tilltalad, som av HovR:n dömts för vårdslös skatteuppgift jämte andra brott till gemensam påföljd och ålagts näringsförbud, har i sin revisionsinlaga yrkat frikännande från ansvar för vissa av brotten samt i vart fall ändring av påföljden. HD har meddelat prövningstillstånd i frågan om ansvar för vårdslös skatteuppgift samt påföljden. Sedan den tilltalade vid huvudförhandlingen yrkat frikännande från ansvar även för andra brott, av vilka vissa angivits i revisionsinlagan, och upphävande av näringsförbudet, har hans talan avvisats i de delar där prövningstillstånd ej meddelats. I fråga om åtal för vårdslös skatteuppgift, som avsett ett flertal mervärdeskattedeklarationer, anses felaktiga uppgifter som hänför sig till en och samma redovisningsperiod skola bedömas som en gärning för sig. Beträffande rekvisitet "betydande belopp" i 5 § skattebrottslagen - som funnits skola avgöras för varje gärning utan beaktande av om gärningen upprepats - har gränsen ansetts i allmänhet kunna sättas vid ungefär ett basbelopp.
NJA 2018 s. 512: Förberedelse till brott (I och II).
NJA 2003 s. 499: Skattebrott. Frågor om rubricering och påföljd.
NJA 2018 s. 634: Enbart det förhållandet att ett likartat förfarande upprepas medför
NJA 2015 s. 663: Resning. Ne bis in idem. Om åtal har väckts för skattebrott innan skattetillägg har påförts kan rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger inte föranleda resning av en lagakraftvunnen dom i brottmålet. Det gäller även om det ordinära förfarandet i brottmålet borde ha avbrutits därför att skattetilläggsförfarandet avslutades först och oavsett om skattetillägget står fast eller har undanröjts.
NJA 2007 s. 929: Uppsåtskravet vid medhjälp till skattebrott.
NJA 2000 s. 190: Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse tre månader har särskilda skäl ansetts föreligga att döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst.
NJA 2018 s. 704: När innebörden av ett straffbud framgår av annan lagstiftning måste tolkning av den lagstiftningen ske på ett sätt som uppfyller den straffrättsliga legalitetsprincipens krav. Fråga om ett yrkande om avdrag för ingående mervärdesskatt har utgjort en oriktig uppgift i skattebrottslagens mening i ett fall där avdragsrätt inte har funnits.
NJA 2013 s. 746: Extraordinärt rättsmedel. En person har dömts för skattebrott, trots att han personligen hade påförts ett skattetillägg avseende samma oriktiga uppgift innan åtalet väcktes. Högsta domstolen har senare slagit fast att en sådan rättstillämpning är oförenlig med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (gärning) och därför strider mot bl.a. artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll. Det har ansetts vara möjligt att - med stöd av artikel 13 i Europakonventionen och i övrigt enligt de regler som gäller för resning - ta upp brottmålet på nytt, när det behövs för att avbryta en pågående rättighetskränkning i form av frihetsberövande eller om ett återupptagande utgör en betydligt mer ändamålsenlig gottgörelse än de andra alternativ som står till buds.
NJA 2014 s. 371: Ne bis in idem. En skattskyldig har i självdeklaration underlåtit att redovisa inkomster av näringsverksamhet och mervärdesskatt. Beslut om skattetillägg beträffande inkomstskatt har ansetts inte hindra en prövning av åtal för skattebrott avseende mervärdesskatt. Jfr NJA 2013 s. 1076.
RH 2020:36: En enskild persons handel med bitcoin har vid prövning av åtal för skattebrott ansetts utgöra näringsverksamhet.
NJA 2021 s. 99: En person som yrkesmässigt sålt ett läkemedel, trots att tillstånd saknats, har inom ramen för ett brottmål ansetts vara såväl mervärdesskatte- och inkomstskatteskyldig som bokföringsskyldig för verksamheten.
NJA 2020 s. 734: Det förhållandet att skattetillägg tas ut för en viss gärning ska – med tillämpning av 29 kap. 5 § första stycket 8 BrB – beaktas vid bestämmande av påföljd för samma gärning.

Legaldefinitioner30

2 § Skattebrottslag (1971:69)

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator