RH 2018:42

Hässleholms tingsrätt

H.L. yrkade, såvitt nu är av intresse, att tingsrätten skulle tillerkänna dottern L. umgänge med henne på visst sätt under sommarlov samt jul- och nyårshelger. M.J. medgav H.L:s yrkande och yrkade för egen del att det gällande umgänget skulle ändras på visst närmare angivet sätt.

Tingsrätten (lagmannen Bengt Ohlsson) beslutade i dom den 15 juni 2018 att inte ändra en tidigare dom om att vårdnaden om L. skulle tillkomma M.J. samt att L. skulle ha rätt till umgänge med H.L. vissa dagar varje vecka på samma sätt som gällt tidigare med en mindre inskränkning för-anledd av att L. skulle börja skolan. Därutöver förordnade tingsrätten om umgänge under sommarlov m.m. enligt det medgivna yrkandet.

H.L. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle förordna att L. skulle ha rätt till umgänge med henne i viss större utsträckning än den tingsrätten beslutat om. I svarsskrivelsen bestred M.J. H.L:s ändringsyrkanden och yrkade för egen del att L. skulle ha rätt till umgänge med H.L. på visst närmare angivet sätt. Sedan H.L. yrkat att hovrätten skulle avvisa M.L:s efter överklagandetiden framställda yrkanden, avslog hovrätten avvisningsyrkandet. H.L. framställde yrkanden även i frågorna om vårdnad och boende. Sedan M.J. yrkat att hovrätten skulle avvisa dessa yrkanden, återkallade H.L. sin talan i hovrätten. M.J. förklarade att han vidhöll sina yrkanden i hovrätten.

Hovrätten (hovrättsråden Bob Nilsson Hjorth, Helén Andersson och Katarina Kölfors, referent) beslutade den 6 november 2018 att avskriva målet, varför tingsrättens dom skulle stå fast. Hovrätten anförde följande

SKÄL

Genom tingsrättens dom tillerkändes M.J. ensam vårdnaden om dottern L. samt gavs L. rätt till umgänge med H.L. på visst sätt. Sedan H.L. överklagat tingsrättens dom i fråga om umgänge och hovrätten meddelat prövningstillstånd framställde M.J., efter överklagandetidens utgång, egna yrkanden gällande umgänget. Hovrätten har i beslut den 14 september 2018 tillåtit M.J:s yrkanden i umgängesfrågan.

När H.L. nu återkallat sin talan i hovrätten och M.J. vidhållit sina yrkanden uppstår frågan om hans yrkanden ska prövas eller om målet ska avskrivas.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2008 s. 304 slagit fast att svaranden har rätt att vid tingsrätten få egna yrkanden som framställts utan en föregående ansökan om stämning prövade trots att käranden har återkallat sin talan. De skäl som Högsta domstolen där anfört kan enligt hovrätten inte omedelbart överföras till processen här. Högsta domstolen har ansett att situationen närmast är att jämställa med den som föreligger när det i en annan typ av mål utfärdats genstämning, varefter käranden återkallar sin talan.

I hovrätten är emellertid situationen en annan. En svarande som formlöst har framställt egna yrkanden vid tingsrätten har fått dessa prövade där. I den mån utgången inte blivit den begärda har svaranden haft möjlighet att överklaga tingsrättens dom. Vidare finns det en ordning där den part som inte överklagat självständigt har en ytterligare tid på sig efter att motparten har överklagat att överklaga anslutningsvis. Principen är att ett sådant överklagande förfaller, om det självständiga överklagandet återkallas. Och i fall där hovrätten inte meddelar prövningstillstånd för ett självständigt överklagande förfaller motpartens anslutningsöverklagande. Denna ordning sätts ur spel om formlöst framställda yrkanden ska prövas efter återkallelse av överklagandet.

I sammanhanget kan nämnas att Högsta domstolen också har framhållit möjligheten att bevilja partiellt prövningstillstånd som ett sätt att begränsa processen i hovrätten (se rättsfallen NJA 2009 s. 798 II och 2011 s. 311).

Det finns visserligen en relativt vidsträckt möjlighet för parter att i hovrätten framställa yrkanden även efter överklagandetidens utgång (se t.ex. NJA 2011 s. 311), något som hovrätten också tillåtit i detta mål. Det hänger emellertid samman bl.a. med att frågor om vårdnad och umgänge har ett nära samband och att domstolen i indispositiva mål i viss utsträckning är obunden av parternas yrkanden samt med problematiken kring lis pendens. De skäl som finns för att sådana formlöst framställda yrkanden i hovrätten bör prövas när också den egentliga klagandens yrkanden ska prövas för-lorar i aktualitet om hovrätten avskriver målet på grund av återkallelse.

Mot nu angiven bakgrund ska målet avskrivas och M.J:s yrkanden alltså inte prövas.