lagen.nu

NJA 2008 s. 304

Sedan ena föräldern efter ansökan om stämning på den andra föräldern yrkat bl.a. att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om deras barn, yrkade andra föräldern - utan att ansöka om stämning - bl.a. att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. Käranden återkallade därefter sin talan och yrkade att målet skulle avskrivas. Svaranden har ansetts ha rätt att trots återkallelsen få sina yrkanden prövade.

Stockholms tingsrätt

K.C. ansökte vid Stockholms tingsrätt om stämning mot H.A.B. och yrkade i första hand att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om parternas gemensamma barn F. och i andra hand att F. skulle ha sitt stadigvarande boende hos henne. H.A.B. bestred K.C.:s yrkande vad gällde vårdnad om F. och yrkade för egen del, utan att väcka talan genom ansökan om stämning, visst umgänge med F. Vid sammanträde för muntlig förberedelse i målet den 30 mars 2005 yrkade H.A.B., också utan att talan väcktes genom ansökan om stämning, i första hand att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om F. och i andra hand att F. skulle ha sitt stadigvarande boende hos honom.

Genom skrift, inkommen till tingsrätten den 30 oktober 2006, återkallade K.C. samtliga sina yrkanden och yrkade att målet avskrevs från vidare handläggning. H.A.B. anförde att samtliga hans yrkanden kvarstod och han motsatte sig därför att målet skrevs av från vidare handläggning.

Tingsrätten (rådmannen Henrik Lagergren) anförde i beslut den 21 november 2006:

Skäl

Enligt 6 kap. 5 § FB prövas ändring i fråga om vårdnaden om ett barn på talan av en eller båda föräldrarna. Av 6 kap. 17 § samma balk följer på grund av hänvisning till de allmänna tvistemålsreglerna att sådan talan - liksom talan om umgänge och boende - skall väckas genom stämning om annat inte är stadgat. Om emellertid ett barn står under båda föräldrarnas vårdnad och den ena föräldern instämmer talan om att ensam få vårdnaden om barnet, anses det vara möjligt för den andra föräldern att utan stämning i det målet yrka att få vårdnaden för egen del, vilket H.A.B. gjort i detta mål. När talan om vårdnad har väckts, anses det också möjligt att utan stämning i målet framställa yrkanden om umgängesrätt, som H.A.B. också gjort (se NJA II 1978 s. 379 och Walin, Vängby, Föräldrabalken - En kommentar på Internet, kommentaren till 6 kap. 17 § tredje stycket). Några begränsningar synes inte finnas för en svarande att få egna yrkanden om vårdnad, boende eller umgänge prövade, oavsett vilken av frågorna käromålet avser (se t.ex. rättsfallet RH 2004:69). Att det finns möjlighet för svaranden att få egna yrkanden prövade i mål om vårdnad, boende och umgänge till och med sedan målet överklagats framgår av bl.a. rättsfallet NJA 1993 s. 751.

Frågan i förevarande mål är emellertid om de yrkanden H.A.B. framställt i egenskap av svarande skall prövas trots att käromålet i sin helhet återkallats av K.C. Enligt tingsrättens mening kan en svarandes yrkanden inte anses ha en sådan självständig natur att de skall prövas även om käromålet återkallats. Det har stått H.A.B. fritt att även han väcka talan på sedvanligt sätt genom att ansöka om stämning. När han valt att inte göra så bör målet avskrivas på grund av K.C:s återkallelse. I sådant fall skall i målet gällande interimistiska beslut upphävas.

- - -.

Slut

1. Med upphävande av i målet gällande interimistiska beslut avskriver tingsrätten målet från vidare handläggning.

- - -.

Svea hovrätt

H.A.B. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle undanröja det överklagade beslutet och återförvisa målet till tingsrätten för erforderlig handläggning. Som grund för sitt yrkande gjorde han i huvudsak gällande i första hand att rättegångsfel begåtts, i andra hand att domstolarnas allmänna utredningsskyldighet medförde att målet skulle återförvisas. I tredje hand gjorde han gällande att återförvisning skulle ske eftersom tingsrättens beslut ej stod i överensstämmelse med vad som är bäst för barnet.

K.C. bestred ändring.

Hovrätten (hovrättsrådet Ingela Halvorsen och tf. hovrättsassessorn Mirja Högström) anförde i beslut den 21 februari 2007:

Skäl

Av 6 kap. 17 § andra stycket FB följer att mål avseende vårdnad, boende och umgänge skall handläggas i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Talan skall alltså väckas genom stämning om inte annat är stadgat, 13 kap. 4 § första stycket RB.

I de fall ett barn står under båda föräldrarnas vårdnad och en av föräldrarna väckt talan om att få ensam vårdnad om barnet, har dock den andre föräldern i praxis tillåtits att, utan stämning i målet, yrka att få vårdnaden för egen del samt även framställa yrkande avseende boende och umgängesrätt, se RH 2004:69 och där anförda äldre rättsfall. Ett tungt vägande skäl för att på detta sätt frångå vanliga processrättsliga regler har därvid ansetts vara den skyldighet som åvilar domstolen att vid avgörande av frågor rörande vårdnad, boende och umgänge se till vad som är till barnets bästa, 6 kap. 2 a § FB.

Tingsrätten har i detta mål tillåtit H.A.B. att, utan att väcka talan genom ansökan om stämning, framställa egna yrkanden. Under sådana förhållanden kan enligt hovrättens mening inte K.C:s återkallelse innebära att H.A.B. förlorar rätten att få sin talan prövad. Detta särskilt mot bakgrund av de skäl som motiverar tillåtandet av detta formlösa sätt att framställa yrkanden i ett mål om vårdnad, boende och umgänge, nämligen domstolens skyldighet att ha barnets bästa för ögonen vid sin prövning.

Det överklagade beslutet bör därför upphävas och målet visas åter till tingsrätten för förnyad behandling.

Hovrätten erinrar därvid om att tidigare av tingsrätten meddelat interimistiskt beslut fastställt av Svea hovrätt den 25 november 2005 alltjämt är gällande.

Slut

1. Med upphävande av punkten 1 i tingsrättens beslut den 21 november 2006 återförvisar hovrätten målet till tingsrätten för förnyad behandling.

- - -.

Referenten, hovrättsrådet Birgitta Trägårdh, var skiljaktig i frågan om undanröjande av tingsrättens beslut och ansåg att tingsrättens beslut var riktigt, varför H.A.B:s överklagande skulle avslås och tingsrättens beslut stå fast.

Högsta domstolen

K.C. överklagade och yrkade att HD med ändring av hovrättens beslut skulle fastställa tingsrättens avskrivningsbeslut.

H.A.B. bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Ralf Järtelius, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut:

HD:s avgörande

HD fastställer hovrättens beslut.

HD (justitieråden Leif Thorsson, Torgny Håstad, referent, Anna Skarhed, Gudmund Toijer och Lena Moore) meddelade den 14 mars 2008 följande beslut:

Skäl

Enligt 6 kap. 17 § andra stycket FB handläggs de flesta frågor om vårdnad samt frågor om boende och umgänge i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Detta innebär att talan väcks genom stämning och genkäromål genom genstämning (se 13 kap. 4 § RB). Vidare anges att, om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och föräldrarna är överens i saken, de får väcka talan genom gemensam ansökan. I fjärde stycket anges att när frågor om vårdnad och boende är anhängiggjorda i behörig ordning, så kan utan stämning underhållsbidrag yrkas för barnet.

Enligt 14 kap. 5 § ÄktB får domstolen i mål om äktenskapsskillnad pröva frågor om underhållsbidrag, vårdnad om barn, barns boende, umgänge med barn m.m. Yrkanden i sådana frågor framställs i den ansökan genom vilken talan om äktenskapsskillnad väcks. Har sådan talan redan väckts, får yrkandena framställas muntligen inför domstolen eller skriftligen utan särskild stämning.

I de ursprungliga motiven till 6 kap. 17 § FB anförs att, om ett barn står under båda föräldrarnas vårdnad och den ena föräldern instämmer talan om att ensam få vårdnaden, det bör vara möjligt för den andra föräldern att utan stämning i det målet yrka vårdnaden för egen del eller framställa yrkande om rätt till umgänge med barnet (NJA II 1978 s. 379 och 381).

I det nu aktuella målet ansökte K.C. om stämning mot H.A.B. och yrkade bl.a. att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om parternas gemensamma barn. H.A.B. bestred yrkandet och yrkade för egen del - utan att ansöka om stämning - bl.a. att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. K.C. återkallade sedermera samtliga sina yrkanden och begärde att målet skulle avskrivas från fortsatt handläggning. H.A.B. anförde att samtliga hans yrkanden kvarstod och motsatte sig att målet avskrevs.

Frågan i målet är således om de yrkanden som H.AB. utan stämningsansökan anhängiggjort i anslutning till K.C:s talan skall prövas, fastän hon återkallat sin talan.

Enligt 13 kap. 5 § andra stycket RB är en återkallelse av käromålet i ett indispositivt mål, som gjorts sedan dom fallit, utan verkan om den gjorts utan svarandens samtycke. Motsatsvis framgår att återkallelsen har verkan, om den gjorts innan dom fallit.

Av den nu anförda bestämmelsen följer emellertid inte mer än att kärandens återkallelse av sin talan får verkan innan dom fallit. Av bestämmelsen följer däremot inte att yrkanden som svaranden framställt och som tillåtits utan stämning också skall falla. Situationen är närmast att jämställa med den som föreligger när det i en annan typ av mål utfärdats genstämning, varefter käranden återkallar sin talan.

De processuella specialreglerna för familjemål kan inte anses uttryckligen eller underförstått bygga på tanken att svarandens yrkanden är helt avhängiga av käromålet. Det är visserligen det ursprungliga käromålet som gett svaranden rätt att föra fram sina yrkanden formlöst i det pågående målet. Detta förändrar dock inte det grundläggande förhållandet att svaranden i familjerättsliga mål, till skillnad från vad som gäller för tvistemål i allmänhet, har rätt att formlöst framställa egna yrkanden vilka domstolen är skyldig att ta upp till behandling. Det synes knappast följdriktigt att denna behörighet för svaranden skulle gå förlorad genom senare dispositioner på kärandens sida och att svaranden då inte längre skulle anses ha framställt sina yrkanden i sådan ordning att de kan prövas. Att vissa av svarandens yrkanden kan ha ett sådant samband med käromålet att de inte kan bifallas efter en återkallelse av kärandens talan kan inte föranleda slutsatsen att svarandens talan skall skrivas av på grund av kärandens återkallelse.

Om käranden genom återkallelse av käromålet kunde åstadkomma att även svarandens talan föll, skulle den enkla ordning som åstadkommits för framförande av motyrkanden riskeras; en svarande fick anledning att för säkerhets skull alltid ansöka om genstämning för att hindra att hans talan skulle avskrivas efter ensidiga åtgärder av käranden. Här bör även beaktas att det, om målet skrivs av, står svaranden fritt att omgående väcka en ny talan med samma yrkanden. Också vikten av att familjerättsliga tvister slutförs utan dröjsmål och till låga kostnader för parterna och det allmänna talar för att kärandens återkallelse av sin talan inte skall medföra att yrkanden som svaranden fått framföra skall lämnas oprövade.

Hovrättens avgörande skall därför fastställas.

HD:s avgörande

HD fastställer hovrättens beslut.

HD:s beslut meddelat: den 14 mars 2008.

Mål nr: Ö 847-07.

Lagrum: 6 kap. 17 § FB, 14 kap. 5 § ÄktB och 13 kap. 5 § RB.

Metadata

Rättsfall som hänvisar till detta (3)

NJA 2011 s. 311: Hovrätten har meddelat prövningstillstånd beträffande en parts överklagande i fråga om vårdnad. Prövningstillstånd i hovrätten har i sådant fall ansetts i regel böra meddelas även beträffande den...
NJA 2012 s. 933: Ett av socialnämnden godkänt avtal om vårdnadhindrar inteatt ett yrkande om vårdnaden prövas i ett mål som pågår när avtalet ingås.
RH 2009:3: Genom dom beslutade tingsrätten bl.a. att vårdnaden om barn skulle anförtros föräldrarna gemensamt. Sedan fadern överklagat domen framställde modern i sin svarsskrivelse för egen del ett yrkande om...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation