RH 2022:18
Hovrätten har inte ansett att det varit fråga om ett överraskande moment för de tilltalade, och således inte heller ett avsteg från den kontradiktoriska principen, att tingsrätten vid sin straffvärdering i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten uppenbarligen har varit att kränka målsägandena på grund av deras sexuella läggning.
Borås tingsrätt
Åklagaren åtalade L.P. och K.S. för bl.a. misshandel och rån enligt följande gärningsbeskrivningar.
Åtalspunkten 2.1
L.P. och K.S. har tillsammans och i samförstånd misshandlat L.U. genom att skalla honom och slå honom med knytnävsslag i ansiktet. Det hände den 29 maj 2022 på – – – i Borås, Borås stad. L.U. orsakades smärta, blånad och sårskada. L.P. och K.S. begick gärningen med uppsåt.
Åtalspunkten 2.2
L.P. och K.S. har tillsammans och i samförstånd tvingat R.U. att ge dem sitt halsband, till okänt värde. De gjorde det genom att slå honom i ansiktet och hota att skära honom med kniv. R.U. orsakades smärta, blånad och sårskada. Det hände den 29 maj 2022 på – – – i Borås, Borås stad. Gärningen innebar vinning för L.P. och K.S. och skada för R.U. L.P. och K.S. begick gärningen med uppsåt.
K.S. förnekade gärningarna och gjorde gällande att han inte varit på brottsplatsen. L.P. förnekade rån men erkände att han misshandlat L.U. och R.U. Vidare förnekade han att han agerat tillsammans och i samförstånd med annan.
Domskäl
Tingsrätten (ordförande rådmannen Daniel Jakobsson) anförde i dom den 23 augusti 2022 bl.a. följande.
DOMSKÄL
Skuld
– – –
Åtalspunkt 2.1-2.2
– – –
L.P. har dock tillagt att han skallades för att han var full och att han slog knytnävsslaget för att någon tog tag i hans axel. Han har sagt att han var på fel plats vid fel tillfälle men att han inte har något emot homosexuella och inte har frågat målsägandena om de var homosexuella utan i stället ville fråga dem vad klockan var.
– – –
Av målsägandens uppgifter har framkommit att de tillsammans var på väg till ett morsdagsfirande när K.S. anropade dem utomhus och frågade dem om de var homosexuella, vilket R.U. bekräftade i tron att de då skulle tappa intresset för dem. Emellertid började de tilltalade då ge ifrån sig grymtande läten och följde efter dem in i den trappuppgång dit de skulle.
– – –
L.U. har vidare berättat att L.P. därefter gav honom ytterligare en skallning och sade åt honom att ”du rör mig inte med dina äckliga händer”.
– – –
L.U. har sagt att han förstår angreppet som ett hatbrott där K.S. och L.P. mest ville misshandla två ”bögar”, men att K.S. passade på att råna fastän L.P. tyckts sakna intresse av att ta grejer. R.U. har för sin del förklarat att han mera uppfattade situationen som ett rån som började med halsbandet och fortsatte gällande plånboken och telefonen.
Tingsrättens bedömning
L.P:s erkännande av misshandel har vunnit stöd av makarna U:s uppgifter och av utredningen i övrigt. Han har sålunda misshandlat L.U. och R.U. Tingsrätten har funnit makarna U:s uppgifter kunna läggas till grund för bedömningen. Av dessa har framkommit att K.S. och L.P. gemensamt sökt upp och förföljt målsägandena in i trapphuset där de misshandlats och hotats under det att både L.P. och K.S. gjort anspråk på vissa av makarnas tillhörigheter såsom halsband, plånbok och mobiltelefon. Fastän endast ett halsband tillgripits och att K.S. tagit detta från R.U. ska båda de tilltalade dömas för rån eftersom de agerat tillsammans och i samförstånd under de hotfulla och våldsamma omständigheterna och L.P. även för egen del ådagalagt ett tillägnelseuppsåt då han krävt att få tillhörigheter. Till yttermera visso kan hållas för visst att han, efter K.S:s rån av O.M., varit bekant med K.S:s lust att stjäla från andra och i allt fall nu visat sig var likgiltig därtill.
Påföljd
– – –
Enligt ovan döms K.S. för två fall av rån jämte en misshandel. Rånet gentemot O.M. har ett straffvärde om ett år medan rånet av R.U. och misshandeln av hans make har ett straffvärde om minst 18 månader, varvid tingsrätten i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten uppenbarligen har varit att kränka makarna U på grund av deras sexuella läggning. K.S. var 18 år vid tillfället och någon strafftidsreduktion på grund av hans ålder ska därför inte längre göras för rånbrotten. Det sammanlagda straffmätningsvärdet understiger inte två års fängelse. När så är fallet och K.S. kort tid efter sluten ungdomsvård återfallit i rånbrottslighet med ett högt artvärde kan någon annan påföljd än fängelse inte komma i fråga.
– – –
Enligt ovan döms L.P. för rån och misshandel. Rånet av R.U. och misshandeln av hans make har ett straffvärde om minst 18 månader, varvid tingsrätten i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten uppenbarligen har varit att kränka makarna U på grund av deras sexuella läggning. L.P. var 19 år vid tillfället och någon strafftidsreduktion på grund av hans ålder ska därför inte längre göras för rånbrottet. Det sammanlagda straffmätningsvärdet understiger inte 18 månaders fängelse. Med beaktande av brottslighetens art och straffvärde kan någon annan påföljd än fängelse inte komma i fråga.
– – –
DOMSLUT
Tingsrätten dömde L.P för misshandel och rån till fängelse 1 år 6 månader samt K.S. för misshandel och rån (samt ytterligare ett rån) till fängelse 2 år.
Hovrätten
K.S överklagade tingsrättens dom och yrkade bl.a. att hovrätten skulle ogilla åtalet. Under alla förhållanden yrkade han strafflindring.
Även L.P överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle bedöma gärningen under åtalspunkten 2.2 som misshandel i stället för rån, i andra hand att gärningen skulle bedömas som misshandel och stöld, samt bestämma påföljden till skyddstillsyn. Under alla förhållanden yrkade han strafflindring.
Åklagaren och målsägandena motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Roy Johansson och Patrik Tilly, lagmannen Lars Bjurstam samt två nämndemän) anförde i dom den 18 oktober 2022 bl.a. följande.
DOMSKÄL
Skuld
Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömningar i fråga om skuld och rubricering. L.P. ska alltså, som tingsrätten kommit fram till, dömas för misshandel och rån och K.S. ska, som tingsrätten kommit fram till, dömas för misshandel och två fall av rån. Tingsrättens dom ska följaktligen stå fast i fråga om skuld.
Påföljd
L.P. har i hovrätten riktat invändningar mot tingsrättens straffvärdering och anfört att tingsrätten, utan att det framgår av åklagarens gärningsbeskrivning eller att frågan särskilt berördes under tingsrättsförhandlingen, i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten under åtalspunkterna 2.1 och 2.2 uppenbarligen har varit att kränka makarna U på grund av deras sexuella läggning.
En grundläggande princip i brottmål är den s.k. kontradiktoriska principen, som innebär bl.a. att parterna inom ramen för processen ska få ta del av och bemöta varandras argumentation och bevisning. Av praxis följer att en domstol till grund för sin bedömning av om ett brott varit att anse som grovt inte torde kunna lägga andra försvårande omständigheter än dem som den tilltalades motparter åberopat som gärningsbeskrivning (se NJA 2003 s. 486).
I aktuellt mål är det inte fråga om gradindelning utan att tingsrätten, trots att det inte framgår av gärningsbeskrivningen, vägt in motivet såsom en försvårande omständighet vid straffvärderingen. Av den av åklagaren åberopade händelserapporten framgår att redan vid den första poliskontakten har frågan om eventuellt hatbrott varit aktuell. Därtill konstaterar hovrätten att både L.P. och L.U. fått frågor härom vid sina respektive förhör i tingsrätten. Sammanfattningsvis anser hovrätten att det inte varit fråga om ett överraskande moment för L.P. eller K.S., och således inte heller ett avsteg från den kontradiktoriska principen, att tingsrätten vid sin straffvärdering i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten under åtalspunkterna 2.1 och 2.2 uppenbarligen har varit att kränka makarna U på grund av deras sexuella läggning.
Med detta sagt ansluter sig hovrätten till tingsrättens slutsatser vad gäller straffvärde och val av påföljd; att påföljden för L.P. ska bestämmas till fängelse i ett år och sex månader samt att påföljden för K.S. ska bestämmas till fängelse i två år. Tingsrättens dom i påföljdsdelen ska därmed stå fast.
– – –
DOMSLUT
Hovrätten fastställer tingsrättens dom.