RH 2026:12

Hovrätten (hovrättslagmannen Niklas Rundberg, hovrättsrådet Robert Gerdin, referent, och adjungerade ledamoten Maria Croner) anförde i dom den 18 februari 2026 följande.

Domskäl

Bakgrund och frågorna i hovrätten

Genom tingsrättens dom är det avgjort att S.A. har gjort sig skyldig till brott mot 9 kap. 1 § förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. genom att som förare ha utfört transport i yrkesmässig trafik som krävt användande av färdskrivare, trots att lastbilen under transporten var utrustad med en magnet som gjort det möjligt att manipulera färdskrivaren så att uppgifter kunnat förfalskas, döljas, hemlighållas eller förstöras. S.A. är ställföreträdare i bolaget.

Enligt vad tingsrätten angett ska bolaget åläggas företagsbot. Frågan i hovrätten är vilket belopp som företagsboten ska bestämmas till.

Den rättsliga regleringen m.m.

Enligt 36 kap. 8 § brottsbalken (i dess lydelse före den 8 november 2024) ska en företagsbot fastställas till lägst fem tusen kronor och högst tio miljoner kronor. Vid bestämmande av företagsbotens storlek ska, med utgångspunkt i straffvärdet för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens förhållande till verksamheten (sanktionsvärdet). Den skada eller fara som brottsligheten inneburit är enligt förarbetena grundläggande för bedömningen (prop. 2005/06:59 s. 35). Huruvida ett brott har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet ska tillmätas mindre betydelse i sammanhanget, men faktorer som att brottsligheten är känd av företagsledningen, att den skett systematiskt eller i stor omfattning kan utgöra skäl för en högre företagsbot (a. prop. s. 61 f.).

En företagsbot får enligt 36 kap. 10 § brottsbalken (i sin lydelse före den 8 november 2024) sättas lägre än sanktionsvärdet om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng, om näringsidkaren efter förmåga försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa de skadliga verkningarna av brottet, om näringsidkaren frivilligt angett brottet eller om det annars finns särskilda skäl för jämkning.

I ett rättsfall från Högsta domstolen medförde ett brott mot livsmedelslagen en företagsbot om 100 000 kr (se rättsfallet NJA 2014 s. 139 III). Brottsligheten, som bedömdes ha ett straffvärde som motsvarade ett medelhögt bötesstraff, hade begåtts av bolagsledningen med viss systematik och omfattning och hade föranletts av ekonomiska motiv. Vidare hade brottsligheten medfört en inte obetydlig fara för att någon skulle skadas.

Vad gäller sådan brottslighet som nu är aktuell saknas vägledande praxis från Högsta domstolen. Sådan brottslighet har emellertid, när straffvärdet för brottsligheten motsvarats av ett måttligt bötesstraff, i tidigare hovrättsavgöranden ansetts motivera företagsböter om 150 000 kr (se rättsfallen Hovrätten för övre Norrlands dom 2017-04-03 i B 62-17 samt Göta hovrätts dom 2019-05-23 i B 2593-18). I dessa fall har det varit fråga om brottslighet av viss omfattning och systematik som begåtts med hjälp av avancerad och svårupptäckt utrustning. Även de risker ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetssynpunkt som fusk med kör- och vilotider är förenat med har beaktats av domstolen i respektive mål.

När straffvärdet för brottsligheten har motsvarat låga dagsböter och det inte förelegat någon skada eller risk för skada har i tidigare hovrättsavgöranden företagsboten bestämts till 25 000 kr (se bl.a. RH 2022:38, RH 2019:3 och Göta hovrätts dom 2022-06-23 i B 201-22).

Hovrättens bedömning

Som tingsrätten angett motsvarar gärningens straffvärde 50 dagsböter. Annat har inte framkommit än att manipulationen av färdskrivaren skedde i syfte att flytta lastbilen en kortare sträcka till en bättre sovplats. Faran ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetssynpunkt får därmed anses ha varit begränsad. Utrustningen som använts för manipulationen har inte varit av avancerat slag, även om den varit gömd, och det saknas utredning till stöd för att brottsligheten skulle ha begåtts systematiskt eller i större omfattning. Dessa omständigheter talar för att företagsboten ska bestämmas till ett lägre belopp.

Enligt hovrätten måste emellertid den fara som fusk med kör- och vilotider typiskt sett innebär ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetssynpunkt beaktas, liksom den risk som finns för snedvridning av konkurrensen. Brottet har dessutom begåtts av bolagsledningen i syfte att kringgå det ifrågavarande regelverket. Dessa omständigheter talar för att företagsboten ska bestämmas till ett högre belopp.

Som ovan nämnts saknas det i stor utsträckning vägledande avgöranden avseende vilket belopp en företagsbot ska bestämmas till i olika situationer. Hovrätten konstaterar dock att den nu ifrågavarande gärningen inte är av lika allvarligt slag som i de fall då företagsboten har bestämts till 150 000 kr. Samtidigt är gärningen inte utan försvårande omständigheter. Vid en samlad bedömning av omständigheterna anser hovrätten att sanktionsvärdet motsvarar en företagsbot om 100 000 kr.

Bolaget har anfört att företagsboten ska jämkas med hänsyn till bolagets betalningsförmåga. I detta avseende instämmer hovrätten, även med beaktande av vad bolaget har fört fram här, i tingsrättens bedömning att det inte finns skäl för jämkning. Företagsboten ska därmed bestämmas i enlighet med sanktionsvärdet.

Domslut

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten bestämmer företagsbotens storlek till 100 000 kr.