Ds 2000:68

IT som tillväxtmotor

Sammanfattning

Sverige är idag en av världens främsta nationer inom informationsteknik (IT). Svenska företag ligger i frontlinjen vad beträffar utnyttjandet av informationsteknik och är ledande inom vissa teknikområden. Sverige har även en relativt bra IT-infrastruktur och IT-kompetensen på användarnivå både i företagen och i hushållen är god.

Denna studie fokuserar på sambandet mellan ekonomisk tillväxt och informationsteknik. Syftet är att kartlägga och beskriva informationsteknikens betydelse dels som produktionsvara (d.v.s. IT-sektorn), dels som insatsvara i produktionen (d.v.s. den ”traditionella” ekonomins användning av IT) för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Rapporten har även som syfte att belysa förutsättningar och hinder för att informationsteknikens potential ska kunna utnyttjas optimalt i ekonomin.

Begreppet ”den nya ekonomin”

Begreppet ”den nya ekonomin” har dels blivit en benämning på den nya IT-sektorn, dels ett uttryck för den typ av makroekonomisk utveckling som kännetecknas av ekonomisk tillväxt, växande sysselsättning samt låg inflation och som varar betydligt längre än en ”normal” konjunkturuppgång. Med begreppet ”den nya ekonomin” avses i denna rapport det sistnämnda.

Flertalet bedömare anser att informationsteknikens utbredning är en avgörande faktor för utvecklingen av ”den nya ekonomin”. Huruvida ”den nya ekonomin” och dess funktionssätt är genuint nya eller om utvecklingen endast utgör den ”normala” anpassningen till ännu en teknisk landvinning är fortfarande föremål för debatt. Att stora tekniska landvinningar kan lyfta den ekonomiska utvecklingen är i sig inget nytt. Boktryckarkonsten och ångmaskinen är exempel på just informations- samt kommunikations-

Sammanfattning Ds 2000:68

tekniker som har haft genomgripande ekonomiska och samhälleliga effekter, vilka har bidragit till den ekonomiska tillväxten under flera årtionden.

IT och tillväxt

Enligt den endogena nationalekonomiska tillväxtteorin är humankapital, forskning och innovationer betydelsefulla faktorer för att skapa långsiktig ekonomisk tillväxt. Skälet till detta är, enligt teorin, att investeringar i kunskap ofta har ett högre samhällsekonomiskt än privatekonomiskt värde.

Det finns åtminstone tre olika sätt på vilka informationstekniken kan påverka den ekonomiska tillväxten. För det första kan själva produktionen av IT ha en positiv effekt på tillväxten. För det andra har informationsteknikens roll som insatssvara i produktionen av varor och tjänster en potential att påverka tillväxten. Slutligen kan användningen av IT generera s.k. positiva externa effekter vilka påverkar produktiviteten.

Innovationer inom IT-området kan ge upphov till omfattande externaliteter. Produktion av informationsteknik leder till nya innovationer i de IT-användande företagen. Dessa innovationer skapar i sin tur incitament till att vidareutveckla informationstekniken. Användning av informationsteknik underlättar dessutom teknik- samt kunskapsöverföring och kan ge upphov till nätverksexternaliteter. Ovanstående resonemang kan användas som argument för att rättfärdiga en aktiv IT-politik som främjar ITsektorn och IT-användandet bland företag, myndigheter, organisationer samt enskilda individer.

Ny teknik och sysselsättning

Sambandet mellan ny teknik och sysselsättning är ett viktigt inslag i den pågående debatten rörande Sveriges och Europas relativt sett höga arbetslöshet. En vanlig föreställning är att ny teknik och ökad produktivitet leder till att ”jobben tar slut”.

Det är emellertid varken förvånade eller i sig problematiskt att ny teknik bortrationaliserar vissa arbeten och arbetsuppgifter. Rationaliseringar av olika slag är ofta det huvudsakliga syftet med införandet av ny teknik. Enligt den nationalekonomiska litteraturen finns det en rad mekanismer i ekonomin vilka, i sam-

Ds 2000:68 Sammanfattning

band med en tekniskt betingad strukturomvandling, skapar nya arbetstillfällen i takt med att gamla försvinner.

Den empiriska forskningen kan emellertid inte ge några entydiga svar beträffande sambandet mellan ny teknik och sysselsättning på makronivå. Det finns inga belägg för att IT på lång sikt kommer att skapa vare sig arbetslöshet eller nya arbetstillfällen i stor skala.

Strukturomvandlingen ställer krav på kompetensutveckling inom IT-området både bland de personer som drabbats av arbetslöshet och bland de personer som är sysselsatta. Kompetensutveckling är även viktig ur den aspekten att det idag efterfrågas högutbildad arbetskraft i större utsträckning än tidigare.

Det finns indikationer på att produktinnovationer som ger upphov till nya behov eller ständigt förbättrad kvalitet av befintliga produkter är viktigare för sysselsättningsutvecklingen än själva introduktionen av ny teknik i produktionsprocessen. Ur detta perspektiv består utmaningen i att öka ekonomins förmåga att absorbera den nya tekniken, exempelvis genom att undanröja de hinder som finns för spridningen av IT.

IT-sektorn och svensk ekonomi

Den snabbt växande IT-sektorn är betydelsefull för den svenska ekonomin, både genom att den skapar sysselsättning och bidrar till tillväxten. År 1999 arbetade drygt sex procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige inom IT-sektorn. Antalet sysselsatta inom ITsektorn har ökat med drygt 30 procent mellan åren 1994 och 1999. Under perioden 1997 till 1999 ökade antalet anställda i IT-sektorn med drygt 26 000 personer, vilket kan jämföras med en ökning på 64 000 anställda i hela näringslivet.

Tillväxten i produktionen har varit ännu mer uppseendeväckande. Den genomsnittliga årliga tillväxten i realt förädlingsvärde uppgick till drygt 20 procent under perioden 1993 till 1999. Tillväxten har varit starkast inom produktion av teleprodukter (huvudsakligen tele- och radiokommunikationsutrustning). Branschens reala förädlingsvärde har i genomsnitt ökat med 47 procent årligen under perioden. Men tillväxten har även varit omfattande på tjänstesidan. IT-sektorns snabba tillväxt har medfört att sektorn har gett ett betydande bidrag till Sveriges aggregerade tillväxt. IT-sektorn bidrog med en fjärdedel av Sveriges reala tillväxt mellan åren 1993 och 1999.

Sammanfattning Ds 2000:68

Sett till antal sysselsatta och förädlingsvärde domineras den svenska IT-sektorn av produktion av IT-tjänster. Både mätt som andel sysselsatta och andel av förädlingsvärdet svarar IT-tjänster för ungefär 70 procent av IT-sektorn.

Även tillväxten i arbetsproduktivitet har varit betydligt högre i IT-sektorn än i övriga näringslivet. Den genomsnittliga årliga produktivitetstillväxten i IT-sektorn var 12 procent mellan åren 1993 och 1999. Produktivitetstillväxten var starkast inom produktion av teleprodukter med ett årligt genomsnitt på hela 36 procent under perioden. Den höga produktivitetstillväxten inom IT-sektorn har haft en betydande effekt på näringslivets produktivitetsutveckling. Under 1993 till 1999 kan nästan en tredjedel av tillväxten i näringslivets arbetsproduktivitet förklaras av IT-sektorns starka produktivitetstillväxt.

Internationellt sett har Sverige en god position både som producent och exportör av IT-produkter (d.v.s. hårdvara). Vid närmare granskning visar det sig dock att denna framskjutna position huvudsakligen beror på produktion av tele- och radiokommunikationsutrustning. Produktionen av dessa produkter domineras dessutom av ett enskilt företag, nämligen av Ericsson.

Sverige har i jämförelse med många andra OECD-länder en relativt stor export av IT-relaterade tjänster, vilket tyder på en god konkurrenskraft även på detta område.

Det finns tecken på att brist på kvalificerad arbetskraft utgör det största hindret för IT-sektorns fortsatta tillväxt. Det är därför viktigt att genom en aktiv utbildningspolitik verka för att tillgodose IT-sektorns arbetskraftsbehov. För detta krävs bättre kunskaper om vilka kvalifikationer som krävs i framtiden.

IT och övriga näringslivet

Det är troligen inte utvecklingen av IT-sektorn i sig som kommer att ha mest betydelse för tillväxten i framtiden. Informationsteknikens verkningar kommer att realiseras fullt ut först när den integrerats med den ”traditionella ekonomins” produktion av varor och tjänster.

Minskningen i produktivitetstillväxten under 1970 och 1980talen inträffade samtidigt som IT började nå kommersiell framgång. Detta gav upphov till en debatt om en produktivitetsparadox – att ny teknik kunde associeras med minskningar i produktivitet snarare än med ökningar. Under senare år har det

Ds 2000:68 Sammanfattning

presenteras ekonomiska teorier som ger stöd åt att introduktionen av ny teknik som genomsyrar hela ekonomin och har många användningsområden kan medföra att tillväxtstakten i ett initialt skede dras ned. Detta förklaras bl.a. av att den nya tekniken kräver omfattande och kostsamma kompletterande investeringar. Det tar tid innan sådana investeringar ger avkastning i form av effektivare produktion.

Empiriska studier har under senare år påvisat positiva effekter på tillväxt och arbetsproduktivitet från IT-användning i företag. En studie visar att en tredjedel av det svenska näringslivets tillväxt under perioden 1991 till 1997 förklaras av investeringar i IThårdvara och mjukvara. Detta kan delvis förklaras av att politiker, företag, myndigheter och organisationer har lärt sig att det krävs kompletterande investeringar för att på bästa sätt kunna dra fördel av informationstekniken. Flera studier visar att kompletterande investeringar i ny arbetsorganisation och humankapital förstärker informationsteknikens effekter på företagens produktivitet. Investeringar i IT-infrastruktur kan också ha haft stor betydelse för ett effektivare utnyttjande av informationstekniken.

IT-kompetens

Den pågående strukturomvandlingen har konsekvenser för näringslivets behov av kompetens. Detta gäller generell, specialiserad och strategisk IT-kompetens.

Det finns flera indikationer på att Sverige internationellt sett har en god tillgång till generell IT-kompetens. År 1999 hade 67 procent av befolkningen i åldrarna 15 till 84 tillgång till dator i hemmet och 77 procent av de sysselsatta i samma åldersgrupp hade tillgång till dator på sin arbetsplats. Detta betyder dock inte att den generella IT-kompetensen inte behöver förbättras. Olika grupper i samhället, exempelvis äldre, har tillgång till datorer och Internet i mindre utsträckning än andra. Endast 17 procent av befolkningen i åldern 65 till 84 år hade år 1999 tillgång till dator i hemmet.

Utbildningssystemet måste kontinuerligt ses över så att grundoch yrkesutbildningarna förmedlar de kunskaper som informationstekniken kräver. Utbildningarna måste anpassas efter den pågående utvecklingen i samhället. Den snabba strukturomvandlingen och teknikutvecklingen kräver kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande hos arbetskraften, då kunskap samt kompetens idag är en färskvara.

Sammanfattning Ds 2000:68

Flertalet bedömare anser att det i Sverige för närvarande råder brist på IT-specialister. I Konjunkturinstitutets tjänstebarometer för oktober år 2000 uppgav cirka 80 procent av datakonsult- och dataserviceföretagen att det råder brist på personal med branschspecifik kompetens. Bristen på kvalificerad arbetskraft med ITkompetens har utpekats som ett av de största hindren för såväl ITsektorns som övriga näringslivets expansion och måste således tas på allvar.

Att tillsätta en utredning beståendes av bland annat representanter från stat, näringsliv, olika intresse- och branschorganisationer samt utbildningsanordnare med uppgift att ta ett samlat grepp om problemet vore en lämplig åtgärd.

Det är svårt att dra några generella slutsatser vad beträffar tillgång och efterfrågan på strategisk IT-kompetens, d.v.s. företagsspecifik kompetens i kombination med kunskap om vilka möjligheter IT öppnar för det aktuella företaget. Det finns indikationer på att det även råder brist på denna typ av kompetens.

Kunskaper inom företagen om de värden och möjligheter som IT skapar är av avgörande betydelse för en strategisk IT-användning. Det är därför viktigt att verka för en ökad förståelse för de affärsmöjligheter som en IT-anpassad organisation kan medföra. I bland annat Japan finns en stödfunktion för företagen vid implementering av IT-strategier samt i frågor som rör investeringar i informationssystem. Behovet av en sådan stödfunktion har även uppmärksammats i Sverige.

Andelen examinerade kvinnor med universitets- eller högskoleutbildning samt andelen förvärvsarbetande kvinnor med IT-utbildning i Sverige är låg. Den låga andelen kvinnliga IT-specialister innebär att samhället går miste om en viktig resurs. Ett sätt att på sikt komma till rätta med bristen på IT-kompetent arbetskraft är att verka för en ökad kvinnlig efterfrågan på utbildningar inom ITområdet. En undersökning om gymnasieelevers intresse för högre studier som SCB har genomfört visar emellertid att intresset för högre studier inom teknik har minskat under de senaste åren, och då huvudsakligen bland kvinnorna. Det kan vara en indikation på att utvecklingen går åt fel håll.

1. Inledning

Vi står idag mitt uppe i en samhällsomvandling. Industrisamhället håller långsamt på att ersättas av ett nytt framväxande kunskapsoch tjänstesamhälle. Den tekniska utvecklingen inom IT-området är en av flera faktorer som under de senaste årtiondena har påverkat samhällets utveckling mot ett kunskapsbaserat tjänstesamhälle. Även om IT inte har varit den direkta orsaken till förändringarna har tekniken ofta varit pådrivande och förstärkt pågående processer, exempelvis vad gäller ekonomins globalisering samt den växande betydelsen av kunskap och teknik.

I februari år 2000 rankade analysföretaget IDC Sverige som världens ledande IT-nation, tätt följt av USA och övriga nordiska länder.1 IDC:s analys, i vilken ett 50-tal länder jämfördes med avseende på hur långt de har kommit i utnyttjandet av informationsteknik, visade att Sverige har ett gott utgångsläge i ”den nya ekonomin” (WorldPaper, 2000).2 Svenska företag har under lång tid legat i frontlinjen vad gäller utnyttjandet av informationsteknik och är ledande inom vissa teknikområden. Sverige har även en relativt bra IT-infrastruktur. En av Sveriges främsta styrkor är det goda kunnandet på användarnivå både i företagen och i hushållen.

Syftet med denna rapport är att kartlägga och beskriva informationsteknikens betydelse - dels som produktionsvara (d.v.s. IT-sektorn3), dels som insatsvara i produktionen (d.v.s. den ”traditionella” ekonomins användning av IT) - för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Rapporten har även som syfte att belysa förutsättningar och hinder för att informationsteknikens potential ska kunna utnyttjas optimalt i ekonomin.

Vi har i denna rapport valt att i första hand inrikta oss på sambandet mellan ekonomisk tillväxt och informationsteknik. Det

Island ingick inte i undersökningen.

Se avsnitt 2.1 för en diskussion om begreppet “den nya ekonomin”.

Se avsnitt 4.1 för en definition av IT-sektorn.

Inledning Ds 2000:68

finns flera skäl till detta. En hög ekonomisk tillväxt genererar ett högre ekonomiskt välstånd, vilket är en förutsättning för en fungerande välfärdspolitik. Resonemang kring informationsteknikens betydelse för tillväxt öppnar även för en diskussion om andra aspekter av informationstekniken, t.ex. behovet av ITkompetent arbetskraft.

Tillväxt innebär en ökning av den samlade produktionen i landet. För att den ökade tillväxten ska betraktas som hållbar måste den vara hållbar ur både ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Denna rapport kommer dock att fokusera på ekonomisk tillväxt. Huruvida IT har andra aspekter som kan komma i konflikt med ekonomisk tillväxt behandlas inte i här.

IT har även en rad välfärdsaspekter vilka inte kan mätas med ekonomisk tillväxt, exempelvis informationsteknikens påverkan på arbetsmiljön. Inte heller dessa aspekter kommer att behandlas i rapporten.

Vad är IT?

IT är idag ett vanligt begrepp i vårt språk. Ändå är det långt ifrån självklart vad det står för. Nationalencyklopedin beskriver begreppet informationsteknik (IT) som en ”teknik för insamling, lagring och bearbetning samt kommunikation och presentation av data i olika former”. Detta är en av många definitioner på informationsteknik. Ofta används begreppet informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att tydligare täcka både informationshantering och kommunikation. Vi kommer i denna rapport använda oss av begreppet IT enligt Nationalencyklopedins definition, i vilken även digital teknik för kommunikation ingår.

Disposition

Kapitel 2 inleds med en redogörelse för begreppet ”den nya ekonomin”. Därefter diskuteras, med utgångspunkt från nationalekonomisk tillväxtsteori, hur ny teknik och innovationer kan leda till tillväxt. Slutligen behandlas informationsteknikens roll som tillväxtmotor; (1) som produktionsvara, (2) som insatsvara i den ”traditionella” ekonomin och (3) genom att användningen av IT i företag kan generera positiva externa effekter.

Inledning

I den allmänna debatten hörs ofta farhågor över att införandet av IT medför rationaliseringar som kan leda till bestående arbetslöshet. I kapitel 3 diskuteras vilka effekter införandet av ny arbetskraftsbesparande teknik kan få på sysselsättningen på kort respektive lång sikt.

Det tydligaste tecknet på att informationstekniken påverkar tillväxten är den snabbt växande IT-sektorn (d.v.s. de företag som producerar IT-produkter och IT-tjänster). I kapitel 4 redogörs för IT-sektorns betydelse för Sveriges tillväxt. För att erhålla en bild av den svenska IT-sektorns konkurrenskraft görs en internationell jämförelse av sektorns omfattning samt export av IT-varor och ITtjänster. I detta kapitel diskuteras även förutsättningar för en fortsatt expansion av IT-sektorn.

Även om IT-sektorn får en ökande betydelse för ekonomin är det troligen användningen av IT (d.v.s. IT som insatsvara) i näringsliv, myndigheter och organisationer som på sikt kommer att ha den största påverkan på tillväxten. I kapitel 5 diskuteras orsaker till varför den empiriska forskningen har haft svårt att påvisa produktivitetseffekter av IT-användning. Ett antal studier gjorda på senare år, vilka ger en mer positiv bild av informationsteknikens effekt på tillväxt och produktivitet, presenteras också. Vi diskuterar slutligen hur kompletterande investeringar i nya arbetsorganisationer, humankapital och IT-infrastruktur kan förbättra möjligheterna att tillvarata informationsteknikens potential.

Den enskilda faktor som kanske har störst betydelse såväl för IT-sektorns framtid som för ett effektivt utnyttjande av informationstekniken som insatsvara är tillgången till ITkompetent arbetskraft. I kapitel 6 diskuteras begreppet ITkompetens samt hur tillgången respektive efterfrågan på denna ser ut. Kapitlet innehåller även en beskrivning över diverse åtgärder vars syfte är att råda bot på brist på IT-kompetens. Slutligen görs en internationell utblick vad gäller eventuella bristsituationer i omvärlden och vilka åtgärder som vidtas för att komma till rätta med dessa.

2. Ny teknik och tillväxt

”Den nya ekonomin” har blivit något av ett modebegrepp som diskuteras flitigt i media. Begreppet har dels blivit en benämning på IT-sektorn, dels ett uttryck för den i första hand amerikanska ekonomins häpnadsväckande utveckling de senaste åren. En del bedömare menar att IT-revolutionen har gjort att gamla ekonomiska “lagar“ inte längre håller och att konjunkturcykeln i princip har upphört att existera. Att samband mellan olika makroekonomiska storheter förändras över tiden är dock inte en tillräcklig anledning för att i grunden reformera den nationalekonomiska vetenskapens fundament. Åtminstone inte så länge det saknas trovärdiga alternativa teorier.

I denna rapport utgår vi ifrån att begreppet “den nya ekonomin“ innebär en ökning av produktivitetstillväxten under en period som vara längre än en ”normal” högkonjunktur. Flertalet bedömare anser att informationsteknikens utbredning är en avgörande faktor för denna utveckling. Det är idag för tidigt att säga om även Europa kommer att få uppleva den gynnsamma makroekonomiska utveckling som vi sett i USA. Det är även för tidigt att med säkerhet säga vad IT kommer att betyda för den ekonomiska utvecklingen i stort. Informationsteknikens totala effekt på ekonomin kommer vi att begripa först då den nya tekniken integrerats fullt ut med den ”traditionella” ekonomins produktion och konsumtion av varor samt tjänster.

I detta kapitel diskuteras hur IT och andra tekniska innovationer kan påverka ekonomisk tillväxt samt produktivitet. I det inledande avsnittet görs ett försök att besvara frågan vad begreppet “den nya ekonomin“ egentligen innebär. Därefter ges en kortfattad redogörelse av den “moderna“ nationalekonomiska tillväxtteorin, i vilken introduktion av ny teknik och investeringar i humankapital ses som de primära faktorerna för långsiktig tillväxt. Slutligen

Ny teknik och tillväxt Ds 2000:68

avgränsar vi diskussionen till informationsteknikens möjligheter att öka produktivitet och tillväxt.

2.1. Vad är den nya ekonomin?

Ofta används begreppet ”den nya ekonomin” om IT-sektorn och verksamheter relaterade till denna. ”Den nya ekonomin” kopplas då ihop med branscher där det finns starka inslag av ny teknik. ”Den gamla ekonomin” skulle, enligt detta synsätt, utgöra resten av ekonomin, d.v.s. de industrier som producerar ”gamla” varor och tjänster, den offentliga sektorn som producerar samma service som tidigare etc. Naturligtvis råder inga vattentäta skott mellan ”den gamla” och ”den nya ekonomin”. ”Den nya ekonomin” griper in på de traditionella verksamheterna och ”den gamla” driver utvecklingen i ”den nya” via efterfrågan på dess produkter samt tjänster.

En annan företeelse som också fått benämningen ”den nya ekonomin” är den typ av makroekonomisk utveckling som kännetecknas av ekonomisk tillväxt, växande sysselsättning samt låg inflation och som varar betydligt längre än en ”normal” konjunkturuppgång. Det tydligaste exemplet på detta är USA som erfarit denna utveckling under hela 1990-talet. Men även i Sverige finns en antydan till detta mönster. Under de tre senaste åren har den öppna arbetslösheten halverats, från drygt åtta procent år 1997 till 4,0 procent i oktober 2000, samtidigt som inflationen har legat på en historiskt mycket låg nivå. Den ekonomiska tillväxten har också varit stark: 3,6 procent 1998 och 4,1 procent år 1999.

Finns det någon koppling mellan dessa båda definitioner av ”den nya ekonomin”? Är det den nya informationstekniken som gett upphov till den gynnsamma makroekonomiska utvecklingen och är detta samband i så fall nytt? Finns det policyslutsatser att dra för att främja fortsatt tillväxt, sysselsättning och stabila priser?

På den första och andra frågan är svaret antagligen ja. Många studier på mikronivå pekar på de goda effekterna av investeringar i IT-kapital på produktiviteten (se kapitel 5). Samtidigt har den ökande IT-användningen också stora positiva effekter på tillväxten som är svåra att mäta. Exempel på detta är så kallade nätverkseffekter, det vill säga att olika aktörers IT-användning påverkar produktiviteten hos andra aktörer gynnsamt.4

4 IT-användningen har dessutom betydande välfärdeffekter som inte ingår i National-

räkenskaperna. Möjligheten att göra sina bankaffärer från sin hemdator, spela dataspel över

Ds 2000:68 Ny teknik och tillväxt

Det är dock inte bara informationsteknikens utbredning som anses bidra till ökningen av produktivitetstillväxten. Ökad internationell integrering och globalisering anses vara viktiga förklarande faktorer. Men även om detta delvis är en följd av att politiska beslut har reducerat handelshinder, har informationsteknikens utbredning drivit på globaliseringen. Exempel på detta är internationaliseringen av finansmarknaderna som är ett resultat av effektiv datakommunikation i kombination med avregleringar av valutamarknaderna.

Huruvida ”den nya ekonomin” och dess funktionssätt är genuint nya eller om utvecklingen endast utgör den ”normala” anpassningen till ännu en teknisk landvinning är fortfarande föremål för debatt. Föreningssparbankens ekonomiska sekretariat frågade 100 ekonomer i EMU-länderna om detta.5 Av dessa ansåg 42 stycken att ”den nya ekonomin” utgör något genuint nytt och inte bara handlar om stora tekniska innovationer. Undersökningen rapporterade dock inte vad dessa ansåg vara det nya.

Att stora tekniska landvinningar kan lyfta den ekonomiska utvecklingen är i sig inget nytt. Boktryckarkonsten och ångmaskinen är exempel på just informations- samt kommunikationstekniker som haft genomgripande ekonomiska och samhälleliga effekter, vilka har bidragit till den ekonomiska tillväxten under flera årtionden.

2.2. Nationalekonomiska tillväxtteorier

Nationalekonomisk teori om tillväxt kan grovt delas in i traditionell och ny tillväxtteori. Vad som främst skiljer dem åt är synen på kapital som produktionsfaktor och slutsatserna om långsiktig tillväxt.

Enligt traditionell neoklassisk nationalekonomisk teori kan den totala ekonomiska tillväxten per capita delas upp i följande komponenter: ökade insatser av arbete per capita (d.v.s. ökad nyttjandegrad och/eller arbetstid), ökade insatser av kapital per capita och ökad produktivitet. På lång sikt är möjligheterna att öka nyttjandegraden eller arbetstiden per capita begränsade, vilket lämnar investeringar i fysiskt kapital (t.ex. maskiner) och ökad produktivitet som avgörande för att uppnå långsiktig tillväxt.

Internet och delta i elektroniska diskussionsgrupper är exempel på IT-användning som kan öka individens välfärd utan att direkt påverka BNP.

Se ”Onyanserad debatt om den nya ekonomin”, Dagens Industri 2000-07-07.

Ny teknik och tillväxt Ds 2000:68

I empiriska produktivitetsundersökningar är ett vanligt resultat att produktionen har ökat även sedan man tagit hänsyn till att insatsen av produktionsfaktorerna och/eller dess kvalitet har ökat. Källan till denna restpost i tillväxtstatistiken brukar kallas totalfaktorproduktivitet, vilken, i egenskap av restpost, kan sägas vara ett samlat mått på allt annat som påverkar produktionens villkor.

Den neoklassiska teorin förklarar inte orsakerna till långsiktig tillväxt och lämnar därför inga rekommendationer på hur den kan främjas. Ekonomins långsiktiga tillväxt ges huvudsakligen av teknisk utveckling (som ökar produktiviteten), men vad som skapar den tekniska utvecklingen får vi söka svar på utanför teorin.

Missnöjet med en tillväxtteori som inte förmår att förklara den tillväxt som västvärlden har erfarit under de senaste tvåhundra åren med annat än ”teknisk utveckling”, ledde fram till de så kallade endogena tillväxtteorierna. Benämningen endogen markerar att ekonomins tillväxt förklaras av faktorer och samband inom dessa modeller istället för att antas givna utanför modellen.

Enligt den endogena tillväxtteorin är det främst humankapital, forskning och innovationer som skapar långsiktig ekonomisk tillväxt. Skälet är, enligt teorin, att innovationer och investeringar i kunskap ofta har ett högre samhällsekonomiskt än privatekonomiskt värde. Lööf (1999) exemplifierar på följande sätt hur långsiktig ekonomisk tillväxt skapas i enlighet med den endogena tillväxtteorin:

”Ett vinstmaximerande företag uppfattar de ännu svaga och otydliga marknadssignalerna tidigare än konkurrenterna. Det inleder ett samarbete med ett forskningsföretag för att ta fram den nya produkten som de tänker sälja till monopolpris så länge som de har ett försprång framför konkurrenterna. Därmed kan det också täcka innovationskostnaderna. Forskningsföretaget producerar två produkter. För det första patentet som det säljer till marknadspris. För det andra en ökning av samhällets gemensamma kunskapsstock, som de inte får någon ersättning för. Den större kunskapsstocken höjer produktiviteten hos alla framtida innovatörer. Det har en viktig effekt på den ekonomiska utvecklingen eftersom tillväxten ökar med flödet av innovationer. Det vinstmaximerande företagets nya produkt leder till ökad produktdifferentiering och ökad arbetsfördelning, vilket har en positiv inverkan på arbetskraftens och kapitalets produktivitet.”

Ds 2000:68 Ny teknik och tillväxt

Innovationer spelar således en central roll i den endogena tillväxtteorin. Detta talar för att informationstekniken kan ha en betydande potential att generera tillväxt.

2.3. IT och tillväxt

Det finns åtminstone tre olika sätt på vilka informationstekniken kan påverka den ekonomiska tillväxten. För det första kan själva produktionen av IT ha en positiv effekt på tillväxten. För det andra har informationsteknikens roll som insatssvara i produktionen av varor och tjänster en potential att påverka tillväxten. Slutligen kan användningen av IT generera s.k. positiva externa effekter som påverkar totalfaktorproduktiviteten.

Ett givet sätt på vilket IT kan ha ekonomisk betydelse är genom produktionen av IT-produkter och IT-tjänster. Även om ITsektorn svarar för en relativt blygsam del av ekonomin kan bidraget till tillväxten vara betydande om IT-sektorn växer snabbare än andra sektorer. Dessutom kan den snabba tekniska utvecklingen inom IT-sektorn leda till ökad arbetsproduktivitet inom sektorn. IT-sektorns bidrag till den ekonomiska tillväxten i Sverige kommer att behandlas i kapitel 4.

I dess roll som traditionell insatsvara skiljer sig inte IT från andra kapitalvaror som används i produktionen. Den ökade användningen av IT som produktionsfaktor kan förklaras ett sjunkande relativpris, vilket innebär sjunkande pris på IT i förhållande till arbetskraft och andra kapitalvaror. Om företagen ersätter arbetskraft och annat kapital med IT-kapital, behöver ITinvesteringar inte leda till en produktionsökning i det investerande företaget. En ökning av IT-användningen i produktionen bör dock leda till ökad arbetsproduktivitet, eftersom kapitalstocken (ITkapital och annat kapital) per anställd ökar. Detta leder enligt all erfarenhet och ekonomisk teori till ökad tillväxt på lång sikt. I takt med att arbetstillfällen försvinner och produktiviteten ökar frigörs nya resurser som leder till en ökad efterfrågan vilken i sin tur leder till en ökad produktion.

IT beskrivs dock inte bäst som en traditionell insatsvara, utan snarare som en teknik vilken omfattas av begreppet General Purpose Technologies (GPT), eller på svenska tekniker för allmänt bruk.6 GPT har definierats som; (1) en teknik med stor potential för fortsatt utveckling, (2) som kan utnyttjas till många varierande

Termen myntades för första gången av Bresnahan och Trajtenberg (1995).

Ny teknik och tillväxt Ds 2000:68

användningsområden, (3) som kan tillämpas över hela ekonomin och (4) som har stark komplementaritet med andra tekniker (Lipsy, Bekar och Carlaw, 1998). Termen jämställer informationstekniken med tidigare genombrott som t.ex. ångmaskinen och den elektriska motorn.

Många ekonomer menar att innovationer med dessa egenskaper har en betydande roll som drivkrafter på tillväxten. Något som karakteriserar GPT är att de normalt ger upphov till en ekonomisk avkastning som är avsevärt högre än den normala avkastningen på investeringar. Den stora vinsten med investeringar i sådan teknik uppkommer av att de ger upphov till nya tekniska innovationer och förändringar i företagens organisation. Detta medför att företagens investeringar i GPT inte bara ger en extraordinär avkastning för företaget, utan även ger en samhällelig avkastning som överstiger den som det investerande företaget erhåller. Investeringar vars vinster överstiger den avkastning som tillfaller finansiärerna av investeringen brukar på ekonomspråk sägas ge upphov till positiva externa effekter. Sådana positiva externa effekter skapar tillväxt genom ökad totalfaktorproduktivitet.

Ett slående exempel på informationsteknikens betydelse är biotekniken, vars framväxt inte varit möjlig utan informationstekniken. Det är överhuvudtaget svårt att idag hitta exempel på innovationer eller teknisk utveckling där IT inte har en avgörande betydelse.

Den tekniska utvecklingen är inte isolerade processer som drivs i enskilda företag, utan utvecklingen sker många gånger i samverkan mellan företag. Genom samarbete kan företag dra nytta av kompetens som finns i andra företag samt organisationer, och i mötet mellan olika etablerade kunskaper växer nya idéer fram. IT kan vara ett verktyg som underlättar kunskaps- och tekniköverföring genom att öppna möjligheter för en djupare samverkan, särskilt över ett större geografiskt område (se NUTEK, 2000c).

Ytterligare ett exempel på hur användning av IT kan leda till en samhällsekonomisk avkastning som överstiger det privata företagets eller individens är förekomsten av nätverksexternaliteter. Ett ofta använt exempel på en vara vars konsumtion skapar positiva externaliter är telefonen. För varje ny abonnent ökar nyttan för alla andra abonnenter. Ett identiskt resonemang kan föras när det gäller datorn i dess roll som kommunikationshjälpmedel. Ju fler som är uppkopplade till ett nätverk, t ex Internet, desto större användning får man av nätverket. Sådana effekter kan uppstå även när nätverken inte är fysiska utan t ex hänger samman i form av en

Ds 2000:68 Ny teknik och tillväxt

standardiserad plattform. Den som väljer en persondator kan vilja höra till det ”nätverk” som har flest användare. Ju fler personer som använder persondatorer desto fler och bättre applikationer, t ex programvara, kommer sannolikt att utvecklas på marknaden. Detta innebär att en ökad användning av persondatorer, både i deras roll som kommunikationsmedel och verktyg för informationsbehandling, förväntas leda till att produktivitetsvinsterna av datoranvändning ökar.

Under senare år har det inom ramen för den endogena tillväxtteorin skett en omfattande teoriutveckling gällande de tekniska genombrottens betydelse för den ekonomiska utvecklingen. De teoretiska modellerna, underbyggda av historiska erfarenheter, pekar på att det tar tid innan möjligheterna hos en ny GPT blir förverkligade. Omställningen kan till och med leda till att produktiviteten sjunker samt att tillväxtstakten dras ned, innan den nya tekniken trängt igenom tillräckligt för att förlösa nya och mer expansiva krafter. En förklaring till att tillväxtstakten efter introduktionen av en GPT på kort sikt kan bli lägre än den annars skulle ha varit är att utvecklandet av den nya tekniken drar till sig FoU-resurser, som i ett initialt skede skulle ha kunnat användas mer effektivt i den ”gamla ekonomin”. En annan och troligen mer betydelsefull förklaring bygger på att den nya tekniken för med sig omfattande kompletterande investeringar i humankapital, fysiskt kapital och i ny arbetsorganisation. Sådana investeringar är kostsamma och de tar tid innan de ger avkastning i form av effektivare produktion. Vi kommer att i kapitel 5 mer ingående diskutera betydelsen av kompletterande investeringar för ett bättre utnyttjande av informationstekniken.

2.4. Avslutande kommentarer

Externaliteter uppkomna från FoU, utbildning och innovationer har i de endogena tillväxtteorierna betonats som betydelsefulla faktorer för att förklara produktivitetstillväxt. En slutsats som kan dras av denna teori är att om utvecklingen inom dessa områden enbart styrs av marknadens behov riskeras en permanent underinvestering och därmed en långsammare tillväxtstakt. Detta ger staten en möjlighet att påskynda tillväxten genom att stimulera kunskapsutveckling och genom att skapa en institutionell miljö som främjar innovativ verksamhet samt entreprenörskap. Men

Ny teknik och tillväxt Ds 2000:68

staten kan även hämma tillväxten genom åtgärder som minskar entreprenörernas incitament att tjäna pengar (Lööf, 1999).

IT är en innovation som kan ge upphov till omfattande externaliteter. Produktion av informationsteknik leder till nya innovationer i de IT-användande företagen. Dessa innovationer skapar i sin tur incitament att utveckla informationstekniken. Användning av informationsteknik underlättar dessutom tekniksamt kunskapsöverföring och kan ge upphov till nätverksexternaliteter. Dessa förhållanden kan användas som argument för en aktiv IT-politik som främjar IT-sektorn och användandet av IT bland företag, myndigheter, organisationer samt enskilda individer.

3. Ny teknik och sysselsättning

Sambandet mellan ny teknik och sysselsättning är ett viktigt inslag i den pågående debatten rörande Sveriges och Europas relativt sett höga arbetslöshet. En vanlig föreställning är att ny teknik och ökad produktivitet leder till att ”jobben tar slut”. Förespråkarna av detta synsätt anser inte att dagens arbetslöshet är en kortsiktig avvikelse från full sysselsättning. Det är snarare början på en utveckling där världens rika nationer praktiskt taget inte kommer att behöva någon arbetskraft. Varor och tjänster kommer i framtiden, med hjälp av den nya informationstekniken, att produceras av intelligenta maskiner och inte av människor (Rifkin, 1995).

Det är emellertid varken förvånade eller i sig problematiskt att ny teknik bortrationaliserar vissa arbeten och arbetsuppgifter. Rationaliseringar av olika slag är ofta det huvudsakliga syftet med införandet av ny teknik. Enligt den österrikiske ekonomen Schumpeter kan tekniska förändringar ses som en process av creative destruction, det vill säga en process i vilken gammal teknik samt förlegade produktionsmönster slås ut och ersätts med mer moderna samt effektiva tekniker.

Föreställningen att introduktionen av ny teknik genererar hög arbetslöshet är inte ny. I Storbritannien uttrycktes under 1820talet en rädsla för att den tilltagande produktiviteten, som uppstått i samband med introduktionen av maskiner, skulle reducera sysselsättningen och pressa ned lönerna.7 Denna hypotes har dock hittills visat sig vara felaktig. Historiska erfarenheter visar att ökad produktivitet snarare har bidragit till ökad efterfrågan på arbetskraft samt högre reallöner (OECD, 1994). Frågan är om detta även gäller för IT.

Detta kapitel avser att kortfattat beskriva förhållandet mellan IT och sysselsättning. Inledningsvis diskuteras relationen mellan ny teknik och sysselsättning ur ett teoretiskt nationalekonomiskt

Se Woirol (1996) för en utförligare diskussion om den historiska debatten.

Ny teknik och sysselsättning Ds 2000:68

perspektiv. Därefter följer en översiktlig redogörelse av den empiriska forskningen på området.

3.1. Kompensationsmekanismer

Enligt den neoklassiska skolan kommer introduktionen av ny teknik inte att leda till arbetslöshet på lång sikt. Priset på arbetskraft, det vill säga lönen, kommer nämligen att falla om arbetslöshet uppstår. Efterfrågan på arbetskraft kommer då att stiga och den ursprungliga sysselsättningsnivån att återställas.

Detta synsätt har emellertid kraftigt kritiserats då lönerna ofta är trögrörliga nedåt. En lönesänkning kan vara svår att genomföra på grund av politiska, sociala, historiska och/eller institutionella skäl. En lönejustering nedåt kan till exempel vara problematisk att realisera i ett land där fackföreningsrörelsen är stark. Vidare kan substituerbarheten mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital vara begränsad. I en sådan situation har inte en lönesänkning någon större inverkan på arbetslöshetsnivån.

Det existerar en rad andra mekanismer, utöver lönemekanismen, i ekonomin vilka skapar nya arbetstillfällen i takt med att andra bortrationaliseras. Arbetslöshet kan dock uppstå, på kort sikt, som ett resultat av att de så kallade kompensationsmekanismerna inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, det vill säga att ekonomin inte förmår skapa nya arbeten i lika stor utsträckning eller i samma takt som andra försvinner.

Vilka är då de kompensationsmekanismer som skulle kunna återskapa full sysselsättning vid en tekniskt betingad strukturomvandling (se OECD 1994, Lundgren & Wirberg, 1997 samt Spizia & Vivarelli, 2000)?

För det första kan substitutionseffekter uppstå. Dessa kan vara direkta, det vill säga att vissa arbeten försvinner samtidigt som andra tillkommer på den enskilda arbetsplatsen. En sekreterare kan exempelvis bortrationaliseras samtidigt som en datatekniker anställs på samma arbetsplats. Det kan även uppkomma indirekta substitutionseffekter genom att de jobb som försvinner i en industri ersätts med nya arbeten i en annan industri.

För det andra kan en priseffekt uppstå. En rationalisering innebär generellt sett minskade produktionskostnader, vilket i sin tur medför att produktpriset kan reduceras. Detta leder till en ökad försäljningsvolym, vilket beroende på efterfrågans priskänslighet

Ds 2000:68 Ny teknik och sysselsättning

samt produktionens arbetskraftsintensitet kan motverka det initiala sysselsättningsbortfallet.

För det tredje kan en inkomsteffekt uppkomma. Rationaliseringar som utmynnar i ökad produktivitet innebär högre lön, vinst eller annan typ av avkastning. Detta kan i sin tur skapa en ökad efterfrågan någonstans i ekonomin, vilket kan bidra till ökad sysselsättning.

För det fjärde kan den nya tekniken ge upphov till helt nya produkter. Ny teknik har inte enbart konsekvenser för produktionsprocessen, utan den kan även åstadkomma nya produkter, marknader eller lägga grunden till helt nya industriella verksamheter. Detta kan i sin tur ha en positiv inverkan på sysselsättningen.

Det existerar dock en rad invändningar mot kompensationsmekanismernas effektivitet.

En invändning är att vissa konsumenters ökade efterfrågan uppvägs av minskad efterfrågan bland andra konsumenter, nämligen de personer som blivit arbetslösa till följd av rationaliseringarna (Lundberg & Wirberg, 1997). Vidare har sambandet mellan insatsreducerande ny teknik och ökad produktivitet ifrågasatts, den så kallade produktivitetsparadoxen.8

Det har även hävdats av bland annat Ricardo (1951) att en återinvestering av rationaliseringens vinster inte nödvändigtvis innebär att fler arbetstillfällen skapas. Det beror i stor utsträckning på investeringarnas karaktär. Om en stor del av investeringarna är av arbetsbesparande karaktär kan arbetslösheten istället komma att öka. Det existerar dessutom ofta en betydande tidsfördröjning mellan det att rationaliseringens vinster realiseras och nyinvesteringar genomförs.

Enligt OECD (1994 och 1996) beror kompensationsmekanismernas effektivitet på en rad faktorer av främst makroekonomisk och institutionell karaktär. En snabb ekonomisk tillväxt kommer till exempel att förstärka kompensationsmekanismerna via ökad efterfrågan samt investeringar. Vidare kan institutionella faktorer ha en inverkan på i vilken utsträckning den jobbpotential som skapas av den tekniska utvecklingen också övergår till faktiska arbetstillfällen. Arbets- samt produktmarknadernas funktionssätt och flexibilitet samt ekonomins förmåga att anpassa och lära sig att utnyttja den nya tekniken är här av avgörande betydelse. I en ekonomi med specialiserad arbetskraft

8 För en utförligare diskussion om produktivitetsparadoxen se avsnitt 5.2.

Ny teknik och sysselsättning Ds 2000:68

riskerar strukturell arbetslöshet att uppstå om införandet av ny teknik snabbt reducerar värdet av en viss kompetens. Situationen kan förvärras om det samtidigt råder brist på den kompetens som den nya tekniken kräver. En diskrepans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft kan leda till ineffektivitet och störningar i produktionen, vilket i sin tur kan medföra att arbetslösheten blir persistent. Vad beträffar produktmarknaden så är bland annat graden av konkurrens samt möjligheten till stordriftsfördelar avgörande faktorer för prisrörligheten.

3.2. Empiriska resultat

Historiska erfarenheter visar att arbetslösheten ofta initialt har ökat något vid introduktionen av ny teknik, men att åtskilliga nya arbeten har skapats därefter vilket mer än väl har kompenserat antalet förlorade arbetstillfällen (OECD, 1994). Frågan är huruvida IT skiljer sig från tidigare tekniska innovationer eller inte.

Samtliga sektorer i ekonomin kan dra nytta av IT. Tidigare arbetskraftsbesparande tekniska innovationer som till exempel elektriciteten och det löpande bandet, berörde initialt endast tillverkningsindustrin, och hade således konsekvenser för endast en begränsad del av arbetskraften. De personer som då blev arbetslösa kunde snabbt absorberas av andra växande sektorer i ekonomin.

Det har även argumenterats för att IT sprider sig snabbare än vad tidigare tekniska innovationer har gjort. En konsekvens av detta är att dagens samhälle har kortare tid på sig att handskas med omställningsprocessen, det vill säga att vidareutbilda de personer vars kunskaper har blivit förlegade (Rifkin, 1995).

Vad säger då den senaste empiriska forskningen om förhållandet mellan ny teknik och sysselsättning?

Empiriska studier visar att det troligtvis finns ett positivt samband mellan introduktionen av ny teknik och sysselsättning på mikronivå (Van Reenen, 1997 och OECD, 1998).

Det är emellertid svårt att utifrån studier gjorda på mikronivå dra några slutsatser om huruvida introduktionen av ny teknik även har positiva sysselsättningseffekter på sektor/branschnivå. Negativa effekter på sysselsättningen inom en viss bransch till följd av en innovation kan, vid långsam teknikspridning inom branschen, temporärt motverkas av det faktum att de första företagen som implementerar den nya tekniken (temporärt) ökar sina marknadsandelar (Van Reenen, 1997). Sambandet mellan ny teknik

Ds 2000:68 Ny teknik och sysselsättning

och sysselsättning på sektor/bransch nivå beror således på vilken sorts arbeten som skapas, i vilken utsträckning de nya arbetstillfällena ersätter andra och vilken effekt införandet av ny teknik har på konkurrerande företag i en given bransch samt på företag i andra branscher eller länder (OECD, 1998). Den empiriska forskningen ger här inga entydiga svar.

Det är även komplicerat att fastställa vilka sysselsättningseffekter introduktionen av ny teknik ger upphov till på makronivå.

Vivarelli (1995) har undersökt kompensationsmekanismernas effektivitet med data från Italien och USA. Den mest effektiva kompensationsmekanismen var, enligt studien, sänkta priser. Marknadskrafterna kompenserade emellertid enbart en del av den initiala arbetskraftsbesparingen. De vinster som uppstod i samband med rationaliseringarna återinvesterades, men investeringarna gick ofta till införskaffandet av ytterligare arbetskraftsbesparande teknik. Den negativa sysselsättningseffekten motverkades dock, i USA, av produktinnovationernas positiva effekt på sysselsättningen. I Italiens fall var en helt annan faktor av vikt, nämligen den progressiva och konstanta minskningen i antalet arbetade timmar per år samt capita.

Det finns även andra studier som understryker vikten av produktinnovationer. Produktinnovationer har troligtvis en större positiv sysselsättningseffekt än vad innovationer som påverkar produktionsprocessen har (OECD, 1994 och Van Reenen, 1997).

OECD (1994) har sammanställt en rad empiriska studier gjorda på 1980-talet. De visar att det generellt sett inte finns några belägg för att introduktionen av ny teknik skapar arbetslöshet, men att det samtidigt inte finns något stöd för att informationstekniken kommer att skapa nya arbetstillfällen i stor skala. I jämförelse med andra faktorer, exempelvis fluktuationer i makroekonomisk efterfrågan och tillväxt, är sysselsättningseffekterna av tekniska innovationer begränsade. Ny teknik ger däremot upphov till omfattande ”jobbomflyttningar” då tekniska innovationer skapar arbeten inom vissa sektorer och bortrationaliserar jobb i andra. Idag kan till exempel en ”jobbomflyttning” från tillverkningssektorn till servicesektorn observeras i OECD-länderna.

Studier visar även att IT har påverkat efterfrågestrukturen på arbetskraft vad gäller krav på kompetens. Mellander (1999) undersöker varför efterfrågan på lågutbildad arbetskraft i svensk tillverkningsindustri har fallit. Studien bygger på data från 24 branscher i tillverkningsindustrin under 1985 till 1995. Undersökningen visar att den tekniska utvecklingen har missgynnat låg-

Ny teknik och sysselsättning Ds 2000:68

utbildade, i det här fallet definierat som personer med högst grundskoleutbildning (se avsnitt 5.3.2).

Det finns indikationer på att de länder som snabbt implementerar ny teknik också uppmäter en större ökning i inhemsk sysselsättning jämfört med andra länder. OECD (1998) visar exempelvis att de länder9 som under perioden 1985 till 1995 i störst utsträckning investerade i ny teknik (mätt som andelen IT-investeringar av de totala investeringarna) också uppmätte den största sysselsättningsökningen. Detta gäller för ekonomin i stort, men sambandet mellan investeringar i IT och sysselsättning återfanns även i servicesektorn. Vidare gäller sambandet, även om det är mindre tydligt, för olika segment inom servicesektorn, nämligen för grossist- och detaljhandeln samt för finans- och försäkringsbranschen, inom vilka arbetskraftsbesparande tekniker har introducerats i stor skala.

3.3. Avslutande kommentarer

Den teoretiska genomgången visar att introduktionen av ny teknik kan ge upphov till såväl positiva som negativa sysselsättningseffekter. Sambandet mellan ny teknik och sysselsättning är således en empirisk fråga.

Den empiriska forskningen ger dock inga entydiga svar på frågan om sambandet mellan IT och sysselsättning på makronivå. Det finns vare sig belägg för att IT på lång sikt kommer att skapa arbetslöshet eller nya arbetstillfällen i stor skala.

Det kan vara så att omställningsprocessen vad gäller arbetskraftens kompetens idag är mer omfattande än vad den var vid introduktionen av tidigare arbetskraftsbesparande tekniska innovationer. Detta beror på att ett större antal människor berörs samt att den tekniska utvecklingen idag går snabbt framåt. Strukturomvandlingen ställer krav på kompetensutveckling inom IT-området både bland de personer som drabbats av arbetslöshet och bland de personer som är sysselsatta. Kompetensutveckling är även viktig ur den aspekten att det idag efterfrågas högutbildad arbetskraft i större utsträckning än tidigare.

Det finns indikationer på att produktinnovationer som ger upphov till nya behov eller ständigt förbättrad kvalitet av befintliga produkter är viktigare för sysselsättningsutvecklingen än själva

9

De länder som ingick i översikten var Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien,

USA och Västtyskland.

Ds 2000:68 Ny teknik och sysselsättning

introduktionen av ny teknik i produktionsprocessen. Ur detta perspektiv består utmaningen i att öka ekonomins förmåga att absorbera den nya tekniken, exempelvis genom att undanröja de hinder som finns för spridningen av IT.

4. IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

Mycket talar för att Sverige har komparativa fördelar vad gäller produktion av IT, speciellt inom området mobil kommunikation. I kapitel 2 konstaterades att IT bland annat kan skapa tillväxt genom produktion av IT-varor och IT-tjänster. Detta kan ske på ett direkt sätt genom att IT-sektorn består av branscher med en snabbare tillväxt än den övriga ekonomin. Ett ytterligare bidrag, som är svårare att mäta, är kunskaps- och tekniköverföring till andra sektorer i ekonomin.

Ett annat argument till varför en expanderande IT-sektor är betydelsefull för Sverige gavs i kapitel 3. Informationsteknikens utbredning medför att vissa typer av arbeten bortrationaliseras. De nya arbetstillfällen som erbjuds i den snabbt växande IT-sektorn är betydelsefulla för att undvika hög arbetslöshet under den pågående strukturomvandlingen.

I detta kapitel analyseras IT-sektorns betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Kapitlet inleds med ett avsnitt där IT-sektorns definieras. Därefter belyses IT-sektorns betydelse för Sveriges sysselsättning, BNP och reala tillväxt. För att ge en bild av den svenska IT-sektorns konkurrenskraft görs en internationell jämförelse av sektorns omfattning samt export av IT-varor och ITtjänster. Slutligen diskuteras förutsättningar för en fortsatt expansion av IT-sektorn.

4.1. Vad är IT-sektorn?

I IT-sektorn ingår de företag som producerar IT-varor och ITrelaterade tjänster. Sektorns omfattning är emellertid inte given. I en utveckling där allt fler varor innehåller digitala komponenter och allt fler tjänster har anknytning till IT blir det svårare att avgränsa de branscher som producerar IT-varor och IT-tjänster.

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

Här använder vi OECD:s definition av IT-sektorn.10 De branscher som ingår i denna definition (se tabell 4.1) kan grovt delas upp i två kategorier dels produktion av hårdvara, dels produktion av ITtjänster. Delvis av praktiska skäl har vi valt att dela upp produktion av hårdvara i följande kategorier: kontorsmaskiner och datorer, teleprodukter samt övrig hårdvara. Tjänsteföretagen delas upp i tre undersektorer: partihandel och uthyrning, telekommunikationstjänster samt databehandlingsverksamhet.

Att definiera IT-sektorn efter näringsgrenar medför oundvikligen mätfel. Företag som klassificeras i en bransch som ingår i ITsektorn kan även producera varor och tjänster som inte är ITrelaterade. Detta innebär en överskattning av IT-sektorns omfång. Å andra sidan finns det företag som producerar IT-produkter och IT-tjänster trots att deras huvudsakliga aktivitet inte ingår i någon bransch som tillhör IT-sektorn, vilket leder till en underskattning av sektorns storlek.

Ett sätt att undvika åtminstone en del av den sortens fel är att utgå från varor definierade som IT-produkter. Det är fullt möjligt att utifrån varustatistiken beräkna försäljningen av IT-produkter. En sådan varubaserad definition av IT-sektorn ger dock inte möjlighet att uppskatta varken förädlingsvärde eller antalet sysselsatta i sektorn. Dessutom går det inte att mäta omfattningen av IT-relaterade tjänster utifrån varustatistiken. En näringsgrensindelad definition möjliggör därför en mer allsidig bild av ITsektorn. När det gäller redovisning av handelsstatistik och vid vissa internationella jämförelser utgår vi dock från varustatistiken.

10

OECD:s definition fastställdes i september 1998 vid ett möte i the OECD Committee for Information, Computer and Communications Policy.

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

Tabell 4.1: Branscher som ingår i IT-sektorn enligt OECD:s definition

Branschkod enligt SNI92

Benämning

HÅRDVARA Kontorsmaskiner och datorer

30.01 Tillverkning av kontorsmaskiner 30.02 Tillverkning av datorer och annan informationsbehandlingsutrustning

Teleprodukter

32.10 32.20

Tillverkning av elektroniska komponenter Tillverkning av radio o TV-sändare trådtelefoni och trådtelegrafi

32.30 Tillverkning av radio- och TV-mottagare, apparater för ljud- och videosignaler

Övrig hårdvara

31.30 Tillverkning av elektrisk tråd och kabel 33.20 Tillverkning av instrument, apparater för mätning, kontroll, provning, ej processtyrning 33.30 Tillverkning av instrument för styrning av industriella processer

IT-TJÄNSTER Partihandel och uthyrning

51.43 Partihandel med hushållsapparater, radio- och TV-varor 51.64 Partihandel med kontorsmaskiner och kontorsutrustning 51.65 Partihandel med andra maskiner för industri, handel och sjöfart 71.33 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inklusive datorer

Telekommunikationstjänster

64.20 Telekommunikation

Databehandlingsverksamhet

72.10 Konsultverksamhet avseende maskinvara 72.20 Konsultverksamhet avseende system- och Programvara 72.30 Databehandling 72.40 Databasverksamhet 72.50 Underhåll och reparation av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning 72.60 Övrig datoranknuten verksamhet

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

4.2. Sysselsättning i IT-sektorn

Enligt centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR) var cirka 219 000 personer sysselsatta i IT-sektorn år 1999. Det motsvarar drygt sex procent av antalet sysselsatta totalt. Av dessa var 66 000 personer sysselsatta med produktion av hårdvara (kontorsmaskiner och datorer, teleprodukter, samt övrig hårdvara), varav drygt 65 procent med produktion av teleprodukter. Ungefär 70 procent av de anställda inom IT-sektorn var sysselsatta i IT-relaterade tjänsteföretagen, varav 43 procent inom databehandlingsverksamhet, 41 procent inom partihandel och 16 procent inom telekommunikationstjänster (se figur 4.1).

Källa: SCB, CFAR

Enligt Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) var drygt 30 procent av de sysselsatta i IT-sektorn år 1998 kvinnor. Andelen kvinnor inom IT-sektorn är lägre än inom den privata sektorn totalt sett (37 procent år 1998).

IT-sektorns snabba expansion under de senaste åren har resulterat i en kraftig sysselsättningstillväxt inom denna sektor. Antalet sysselsatta inom IT-sektorn har ökat med nästan 30 procent mellan åren 1993 och 1999 (se tabell 4.2). Under perioden 1997 till 1999 ökade antalet anställda i IT-sektorn med drygt 26 000 personer, vilket kan jämföras med en ökning på omkring 64 000 anställda i hela näringslivet (NUTEK, 2000b).

Figur 4.1: Sysselsatta inom IT-sektorn år 1999,

fördelade på bransch

Kontorsmaskiner och

datorer

2%

Teleprodukter

20%

Övrig hårdvara

9%

Partihandel och

uthyrning

28%

Telekommunikations-

tjänster

11%

Databehandlings-

verksamhet

30%

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

Inom databehandlingsverksamhet har antalet sysselsatta mer än fördubblats mellan åren 1993 och 1999. Inom hårdvara, teleprodukter och partihandel har antalet sysselsatta ökat med mellan 20 och 50 procent under samma period. Inom telekommunikationstjänster har sysselsättningen minskat med 36 procent under perioden, vilket till stor del kan förklaras av Telias kraftiga personalnedskärningar.

Tabell 4.2: Sysselsättningstillväxt inom IT-sektorn år 1993-1999, procent.

Bransch

1995 1996 1997 1998 1999 1993-99

Datorer och kontorsmask.

3,8 -31,6 -13,8 -3,4 -22,1 18,0 -45,7

Teleprodukter

6,9 6,0 -1,7 23,1 6,7 0,8 47,5

Övrig hårdvara

3,0 16,7 0,0 9,5 4,8 3,4 42,6

Hårdvara totalt

5,4 3,6 -2,3 16,9 4,2 2,4 33,1

Partihandel och uthyrning

-6,3 9,4 5,7 5,5 4,4 1,1 20,8

Telekomtjänster

-23,4 -11,5 -2,7 8,9 1,2 -12,1 -36,1

Databehandling

3,4 9,9 16,6 9,0 20,7 21,1 111,2

IT-tjänster totalt

-9,3 3,9 7,2 7,5 9,4 6,2 26,9

IT-sektorn totalt

-5,0 3,8 4,1 10,3 7,7 5,0 28,1

Källa: SCB, CFAR

Av samtliga sysselsatta inom IT-sektorn år 1998 återfanns 60 procent inom storstadsregioner.11 Universitets- och högskoleregioner omfattade var sjätte sysselsatt och lika stor andel av ITsektorns sysselsatta återfanns inom regionala centra. De övriga tre regionfamiljerna: sekundära centra, småregioner med övervägande privat sysselsättning och småregioner med övervägande offentlig sysselsättning omfattade endast ungefär sju procent av samtliga sysselsatta inom IT-sektorn. IT-sektorn är således till stor del koncentrerad till storstadsregionerna och då framför allt till Stockholmsområdet. Närmare 45 procent av IT-sektorns sysselsatta var år 1998 verksamma i Stockholms län (NUTEK 2000a).

Sverige var år 1998 indelat i sex så kallade regionfamiljer, nämligen storstadsregioner, universitets- och högskoleregioner, regionala centra, sekundära centra, småregioner med privat sysselsättning och småregioner med offentlig sysselsättning. En regionfamilj består av flera lokala arbetsmarknadsregioner (LA). Regionfamiljerna är sammansatta utifrån de olika LA-regionernas produktionsförutsättningar.

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

4.3. IT-sektorns förädlingsvärde och andel av BNP

Drygt 70 procent av den svenska IT-sektorns förädlingsvärde härrör från den IT-relaterade tjänstesektorn. Inom tjänstesektorn har partihandel och uthyrning, telekommunikationstjänster samt databehandlingsverksamhet ungefär lika stora andelar av förädlingsvärdet. Som framgår av figur 4.2 domineras produktionen av hårdvara av teleprodukter, vilka år 1998 svarade för två tredjedelar av förädlingsvärdet.

Källa: NUTEK (2000

a

) SCB:s Företagsstatistik

IT-sektorns andel av BNP ger en bild av IT-sektorns betydelse. Förädlingsvärdet som andel av BNP har ökat från 5,2 procent år 1993 till 7,3 procent år 1998 (se tabell 4.3). Bortsett från produktion av datorer och kontorsmaskiner har samtliga branscher ökat sina BNP-andelar mellan åren 1993 och 1998. För fyra branscher går det att beräkna preliminära BNP-andelar även för år 1999. En intressant iakttagelse är att teleprodukternas andel av BNP har minskat varje år sedan år 1996. Databehandlingsverksamhetens andel av BNP har däremot ökat kraftigt varje år, vilket har resulterat i mer än en fördubbling av BNP-andelen sedan år 1993.

Figur 4.2: Förädlingsvärden inom IT-sektorn år 1998, fördelade på

bransch.

Teleprodukter

21%

Övrig hårdvara

8%

Partihandel och

uthyrning

25%

Telekommunikations-

tjänster

20% Databehandlings-

verksamhet

24%

Kontorsmaskiner och

datorer

2%

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

Tabell 4.3: IT-sektorns förädlingsvärde som andel av BNP åren 1993 till 1999, procent

Bransch

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Datorer och kontorsmask.

0,15 0,14 0,12 0,11 0,11 0,14 0,12

Teleprodukter

0,78 0,95 1,03 1,23 1,17 0,98 0,79

Telekomtjänster

1,42 1,44 1,47 1,61 1,73 1,80 1,88

Databehandling

1,05 1,14 1,25 1,47 1,64 2,00 2,34

Totalt ovan

3,40 3,67 3,87 4,42 4,65 4,92 5,13

Övrig hårdvara

0,44 0,53 0,56 0,56 0,58 0,61 --

Partihandel och Uthyrning

1,41 1,56 1,53 1,58 1,74 1,79 --

IT-sektorn Totalt

5,25 5,76 5,96 6,56 6,97 7,32 --

Anmärkning: Uppgifter för år 1999 är preliminära. Källa: SCB:s Företagsstatistik (övrig hårdvara samt partihandel och uthyrning) och Nationalräkenskaperna (övriga branscher).

4.4. IT-sektorns bidrag till Sveriges tillväxt

Utvecklingen av IT-sektorns andel av BNP underskattar ITsektorns betydelse. Stora förbättringar i IT-produkternas kvalitet, särskilt när det gäller datorer, mobiltelefoner och halvledare, har åstadkommits utan motsvarande ökning i produktionskostnaderna. Detta medför att priset på dessa produkter har fallit. Realt har därför IT-sektorns andel av landets totala produktion ökat mer än vad utvecklingen av BNP-andelar antyder.

Mätningar av IT-sektorns reala tillväxt är förenade med osäkerhet. Fastprisberäkningar av tjänsteproduktion är ett svårt område inom Nationalräkenskaperna och index som mäter sådana tjänster saknas i stor utsträckning. Särskilt svårt är det att mäta prisutvecklingen på konsulttjänster, då de försålda tjänsterna oftast är unika. Inom Nationalräkenskaperna måste man därför använda sig av andra metoder vid fastprisberäkningen och i Sverige använder vi huvudsakligen löneindexar. I USA har man utvecklat ett index för standardprogramvaror med hjälp av så kallade hedoniska metoder. Detta index avviker kraftigt från löneindexar genom att det fångar upp kvalitetsförbättringar i produkterna.

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

Nationalräkenskapernas reala tillväxtssiffror som används här bör därför tolkas med viss försiktighet.12

Som framkommer av tabell 4.4 har tillväxten varit hög i tre av de fyra IT-branscher där tillväxten kan beräknas.13 Undantaget är produktion av kontorsmaskiner och datorer som har haft en negativ utveckling. Teleprodukter avviker från övriga branscher genom att uppvisa en mycket kraftig tillväxt. Den genomsnittliga årliga tillväxten i förädlingsvärde under perioden 1993 till 1999 var 47 procent. Detta har medfört att branschens reala förädlingsvärde nästan har tiofaldigats sedan år 1993. Men även inom databehandlingsverksamhet och telekommunikationstjänster har tillväxten varit hög, med en årlig tillväxtstakt på cirka 11 procent respektive 12 procent under perioden. Detta är betydligt högre än näringslivets genomsnittliga tillväxtstakt.

Tabell 4.4: IT-sektorns och övriga näringslivets reala tillväxt, procent åren 1993 till 1999

a

Bransch

1994 1995 1996 1997 1998 1999 1993/99

b

Datorer och kontorsmask.

-5,8 -11,6 -8,3 -3,8 30,8 -8,8 -2.2

Teleprodukter

74,8 55,5 65,4 34,8 35,6 23,4 47,1

Telekomtjänster

11,0 13,0 9,5 15,0 9,9 12,2 11,8

Databehandling

12,6 9,2 3,0 12,4 12,9 17,0 11,1

IT-sektorn totalt

25,4 21,9 21,7 19,2 17,9 15,8 20.3

Tillverkningsindustrin

15.0 9,6 2,1 5,3 6,9 4,1 7,1

Tjänstesektorn

1,5 5,2 2,7 3,8 4,0 5,1 3,7

Näringslivet Totalt

4,5 6,2 1,8 3,6 4,5 4,6 4,2

Anmärkning:

a

Ekxlusive partihandel och uthyrning samt övrig hårdvara

b

Genomsnittlig årlig tillväxt. Källa: Nationalräkenskaperna

IT-sektorns bidrag till Sveriges ekonomiska tillväxt kan beräknas som differensen mellan den faktiska BNP-tillväxten och BNP-tillväxten exklusive IT-sektorns andel. Det mått vi då får

12

SCB har fått en förstärkning av anslaget till den ekonomiska statistiken från och med år 2001. Pengarna kommer bl.a. att användas till arbete med att förbättra fastprisberäkningarna av tjänsteproduktionen. Dessutom kommer den nyligen tillsatta utredningen av den ekonomiska statistiken att ta upp dessa frågor.

13

Den reala tillväxten för partihandel och uthyrning samt övrig hårdvara går inte att härleda från Nationalräkenskaperna.

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

anger hur mycket tillväxten i BNP har ökat till följd av att ITsektorn vuxit snabbare än övriga ekonomin.

Den reala tillväxten i ekonomin var 4,13 procent år 1999. Tillväxten i ekonomin exklusive de fyra branscher inom IT-sektorn där data över real tillväxt finns tillgänglig var 3,53 procent. Detta innebär att IT-sektorns bidrag (exklusive partihandel och uthyrning samt övrig hårdvara) till den ekonomiska tillväxten år 1999 var 0,6 procentenheter eller, annorlunda uttryckt, 15 procent av tillväxten (se tabell 4.5 och figur 4.3). Detta trots att dess andel av BNP bara var drygt fem procent. Av BNP-tillväxten på ca 20 procent mellan åren 1993 och 1999 bidrog IT-sektorn med 5 procentenheter, d.v.s. med en fjärdedel av tillväxten.

Om vi tittar närmare på de enskilda branscherna i tabell 4.6 så framkommer det att teleprodukter har den allra största betydelsen för tillväxten. Den starka tillväxten i branschen har bidragit till den reala tillväxten av BNP med 3,1 procentenheter under perioden 1993 till 1999.

Tabell 4.5: IT-sektorns bidrag till real tillväxt, åren 1994 till 1999, procentenheter

a

1994 1995 1996 1997 1998 1999 93-99

BNP-tillväxt

4,12 3,69 1,08 2,07 3,58 4,13 20,14

BNP-tillväxt exkl. IT-sektorn

3,37 3,00 0,25 1,28 2,89 3,53 15,15

IT-sektorns bidrag

0,75 0,69 0,83 0,79 0,69 0,60 4,99

Varav från:

Datorer och kontorsmask.

-0,01 -0,02 -0,01 -0,01 0,03 -0,02 -0,05

Teleprodukter

0,56 0,49 0,67 0,41 0,37 0,19 3,11

Telekomtjänster

0,10 0,14 0,13 0,21 0,11 0,15 0,97

Databehandling

0,09 0,06 0,03 0,15 0,15 0,26 0,87

Anmärkning:

a

Ekxlusive Partihandel och uthyrning samt övrig hårdvara

Källa: Nationalräkenskaperna och beräkningar

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

Källa: Nationalräkenskaperna och egna beräkningar

Även arbetsproduktiviteten, mätt som kvoten mellan realt förädlingsvärde och arbetade timmar, har vuxit snabbare inom ITsektorn jämfört med övriga näringslivet. Av tabell 4.6 framkommer att den genomsnittliga årliga produktivitetstillväxten i IT-sektorn under perioden 1993 till 1999 har varit drygt 12 procent. Detta kan jämföras med det totala näringslivets genomsnittliga årliga tillväxt under samma period på 2,5 procent. Högst produktivitetstillväxt finner vi i branschen teleprodukter, med ett årligt genomsnitt på hela 35,6 procent mellan åren 1993 och 1999. Databehandlingsverksamhet har enligt uppgifterna från Nationalräkenskaperna haft en negativ utveckling av arbetsproduktiviteten under perioden. Som nämndes ovan kan detta förklaras av svårigheter med fastprisberäkningar av tjänsteproduktion. Övriga branscher har haft en klart gynnsammare produktivitetstillväxt än näringslivet totalt.

Figur 4.3: IT-sektorns andel av real tillväxt, 1994-99

18,2

18,8

76,6

38,2

19,4

14,6

24,8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

94

95

96

99 94-99

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

Tabell 4.6: IT-sektorns och övriga näringslivets tillväxt i arbetsproduktivitet, åren 1994 till 1999, procent

a

Bransch

1994 1995 1996 1997 1998 1999 1993/99

b

Datorer och kontorsmask.

8,9 22,7 2,4 -1,3 33,8 -5,3 9,4

Teleprodukter

58,2 30,7 50,0 28,1 31,6 18,7 35,6

Telekomtjänster och posttjänster

7,4 19,1 6,0 12,8 3,6 6,1 9,0

Databehandling

3,5 -0,9 -10,9 1,7 -1,4 3,2 -0,9

IT-sektorn Totalt

16,8 17,6 11,0 12,7 8,2 7,0 12.2

Tillverkningsindustrin

11,4 2,1 2,1 6,3 5,4 2,9 5,0

Tjänstesektorn

-2,1 3,3 1,4 3,7 1,8 1,1 1,5

Näringslivet Totalt

2,0 2,8 1,7 4,2 2,8 1,4 2,5

Anmärkningar:

a

Exkl. partihandel och uthyrning samt övrig hårdvara. IT-sektorn inkluderar

posttjänster eftersom arbetade timmar inom telekommunikationstjänster och posttjänster inte går att separera i Nationalräkenskaperna.

b

Genomsnittlig årlig tillväxt. Källa:

Nationalräkenskaperna.

Den höga produktivitetstillväxten inom IT-sektorn har haft en betydande effekt på näringslivets produktivitetsutveckling. År 1999 ökade arbetsproduktiviteten med 1,44 procent i det svenska näringslivet (se tabell 4.7). Om man räknar bort IT-sektorn så blir produktivitetstillväxten detta år enbart 0,89 procent. Detta kan tolkas som att nästan 40 procent av produktivitetstillväxten år 1999 härrör från IT-sektorn. Om man ser till hela perioden 1993 till 1999 så kan nästan en tredjedel av tillväxten i näringslivets arbetsproduktivitet förklaras av IT-sektorns starka produktivitetstillväxt.

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

Tabell 4.7: IT-sektorns bidrag till tillväxt i arbetsproduktivitet, åren 1994 till 1999, procentenheter

a

1994 1995 1996 1997 1998 1999 93-99

Produktivitetstillväxt, näringslivet

2,01 2,81 1,70 4,16 2,80 1,44 15,85

Produktivitetstillväxt, näringslivet exkl. IT-sektorn

1,05 1,84 0,97 3,40 2,26 0,89 10,84

IT-sektorns bidrag

0,96 0,97 0,73 0,76 0,54 0,55 5,01

Varav från:

Datorer och kontorsmask.

0,03 0,04 0,00 -0,01 0,04 -0,02 0,11

Teleprodukter

0,69 0,47 0,78 0,46 0,49 0,24 3,50

Telekomtjänster

0,17 0,46 0,13 0,28 0,03 0,17 1,41

Databehandling

0,04 -0,05 -0,22 -0,02 -0,06 0,12 -0,22

Anmärkning:

a

Exklusive partihandel och uthyrning samt övrig hårdvara. IT-sektorn

inkluderar posttjänster eftersom arbetade timmar inom telekommunikationstjänster och posttjänster inte går att separera i Nationalräkenskaperna. Källa: Nationalräkenskaperna och egna beräkningar.

IT-sektorns direkta bidrag till BNP-tillväxten och arbetsproduktiviteten underskattar troligen dess totala bidrag. I kapitel 2 framhölls bl.a. att innovationer samt forskning och utveckling (FoU) i en sektor påverker tillväxten i övriga ekonomin. Företag inom IT-sektorn är enligt SCB och NUTEK (2000) mer innovativa än svenska industri- och tjänsteföretag generellt. Bland datakonsulter och dataservicebyråer var över 90 procent av företagen under perioden 1996 till 1998 inblandade innovationsverksamhet.14 Detta kan sättas i relation till 63 procent av tjänsteföretagen generellt.

14

Med innovationsverksamhet avses sådan verksamhet som leder till nya eller väsentligt förbättrade varor/tjänster samt nya eller väsentligt förbättrade processer för att producera/tillhandahålla dessa. Dessutom ska de nya varorna/tjänsterna ha introducerats på marknaden.

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

4.5. Sveriges IT-sektor i ett internationellt perspektiv

Hur stark är den svenska IT-sektorns konkurrenskraft? Är Sverige ledande inte bara när det gäller konsumtion av IT-produkter och IT-tjänster, utan även när det gäller produktion? Att Sverige ligger långt efter USA och flera andra länder i produktion samt utveckling av datorer är välkänt. Sverige ligger emellertid långt framme inom telekommunikationsområdet. För att få en klarare bild av Sveriges ställning som producent av IT-produkter och ITtjänster görs i detta avsnitt en jämförelse mellan Sverige och övriga OECD-länder.

Enligt statistik från OECD (2000a) var Sverige år 1997 OECD:s fjärde största producent av IT-hårdvara per capita efter Irland, Japan och Finland (se figur 4.4). Sveriges goda placering beror på vår stora produktion av kommunikationsutrustning. Sverige hade år 1997 OECD:s högsta produktion per invånare av radiokommunikationsutrustning (där bl. a mobiltelefoner ingår) och efter Finland den största produktionen per invånare av telekommunikationsutrustning. Även när det gäller produktion av komponenter låg Sverige relativt bra till. Sveriges produktion per capita av datorer och kontorsutrustning är däremot bland de lägsta inom OECD.

Källa: OECD (2000a) och OECD in figures 2000

Figur 4.4: Produktion av IT-produkter per capita år 1997, OECD-21

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

Ir la n d

Ja p a n

F inl and

Sve ri g e

US A

Ko re a

S tor br it ta nni en

Fr a n k rik e

Neder länder na

B e lg ie n

Sch w e iz

T yskl a n d

K a nada

Ö s te rri ke

Ita lie n

Danm ar k

Norge

A u s tr a lie n

Sp a n ie n

P o rt ugal

Gr ek land

USD

Komponenter Telekommunikation Radiokommunikation Datorer och kontorsutrustning

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

Export och handelsbalans kan ge en uppfattning om Sveriges internationella konkurrenskraft på IT-området. Uppgifterna om utrikeshandel bygger på statistiken över utrikeshandel med varor (NUTEK, 2000a). År 1998 svarade exporten av IT-varor för 17 procent av Sveriges totala export. Mellan åren 1988 och 1998 har exporten av radiokommunikationsutrustning som andel av Sveriges totala export åttafaldigats, från en till nio procent (se figur 4.5). Kommunikationsutrustning (tele- och radiokommunikationsutrustning) svarade år 1998 för tre fjärdedelar av Sveriges export av IT-varor på drygt 112 miljarder kronor. Detta visar kommunikationsutrustningens dominans. Ericsson svarade för en stor del av exporten. Bara Ericsson Mobile Communication, ett av Ericssons dotterbolag som bl.a. svarar för produktion av mobiltelefoner, exporterade för 27,7 miljarder kronor år 1998. Hela Ericsson-koncernens export från Sverige var samma år 110,4 miljarder kronor, vilket är 16 procent av Sveriges totala export detta år.

Källa: NUTEK (2000a)/SCB:s utrikeshandelsstatistik

Sverige var år 1998 en av de sju OECD-länder15 där exporten av IT-produkter och IT-tjänster var högre än importen (OECD, 2000b). Under perioden 1975 till 1998 har handelsnettot avseende

15

De andra länderna var Japan, Korea, Irland, Mexiko, Finland och Ungern.

Figur 4.5: Export av IT-varor som andel av total export åren 1988,

1993 och 1998 med fördelning på varugrupper, procent

2,5

1,2

0,3

2,6

0,7

1,1

0,8

2,6

3,1

0,3

1,4

1,0

1,3

0,6

3,3

8,9

0,6

0,8

0,9

1,1 1,1

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0

Telekomutrustning

Radiokomutrustning

Konsument-

elektronik

Datorer och

kontorsmaskiner

Medicinsk elektronik

Industriell elektronik

Elektroniska komponenter

1988 1993 1998

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

IT-produkter varierat kraftigt (se figur 4.6), men uppvisat överskott sedan år 1995. År 1998 uppgick överskottet till 21 miljarder kronor. Av figur 4.7 framgår att det främst är det stora överskottet i handeln med radio- och telekommunikationsutrustning som förklarar handelsöverskottet (43 respektive 12 miljarder kronor år 1998). Även medicinsk elektronik uppvisar ett överskott i handelsbalansen, medan varugrupperna konsumentelektronik, datorer och kontorsmaskiner, industriell elektronik samt elektroniska komponenter uppvisar underskott.

Källa: NUTEK (2000a)/SCB:s utrikeshandelsstatistik

Figur 4.6: Handelsnetto av IT-varor åren 1975 till 1998, miljoner

kronor

-10000

-5000

5000 10000 15000 20000 25000 30000

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

Källa: NUTEK (2000a)/SCB:s utrikeshandelsstatistik

Enligt OECD (2000a) uppgick svensk export av kommunikationsutrustning år 1998 till 7,7 miljarder USD, vilket motsvarar 10 procent av OECD-ländernas totala export. Som framgår av figur 4.8 var Sverige detta år den fjärde största exportören av kommunikationsutrustning inom OECD efter USA, Storbritannien och Tyskland. Sveriges andel av OECD:s export av kommunikationsutrustning är betydligt större än andelen av den totala exporten av varor och tjänster, vilket illustrerar Sveriges starka konkurrenskraft inom denna bransch.

Figur 4.7: Handelsnetto av IT-varor åren 1988, 1993 och 1998 fördelat på IT-

varor, miljoner kronor

-30000 -20000 -10000 0 10000 20000 30000 40000 50000

Telekomutrustning Radiokomutrustning Konsumentelektronik

Datorer och kontorsmaskiner

Medicinsk elektronik Industriell elektronik

Elektroniska komponenenter

1988 1993 1998

Figur 4.8: Kommunikationsutrustning: ledande exportörer inom

OECD, export i procent av OECD-ländernas export samt andel av

OECD:s totala export av varor och tjänster, 1998

0 5 10 15 20 25

USA U.K. Tyskland Sverige Frankrike Japan Finland Kanada Mexiko Italien

Exportandel kommunikationsutrustning Exportandel totalt

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

Kommunikationsutrustning: ledande exportörer inom OECD, export i procent av OECD-ländernas export samt

andel av OECD:s totala export av varor och tjänster, 1998

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

US A

U.K .

T yskl a n d

Sve rig e

F rank ri k e

J apan

F inl and

K anada

M e xi ko

Ita lie n

Exportandel kommunikationsutrustning Exportandel totalt

Källa: OECD (2000a)

En jämförelse av export per capita av IT-relaterade tjänster tyder på att Sverige är relativt konkurrenskraftigt även inom det området. I Information Technology Outlook (OECD, 2000a) finns uppgifter om export av dator- och informationstjänster respektive kommunikationstjänster bland OECD-länderna åren 1997/1998. Bland de 24 länder som det finns data för kommer Sverige på tredje plats efter Finland och Belgien (inklusive Luxemburg), beträffande export per capita av dator- och informationstjänster. När det gäller export per capita av kommunikationstjänster hamnar Sverige på en femteplacering (se figur 4.9 och 4.10). Detta tyder på en relativt god konkurrenskraft även inom IT-tjänster.

När det gäller paketerad mjukvara har Sverige en mindre framskjuten position som exportör. I Information Technology Outlook (OECD 2000a) anges de tio största exportörerna av paketerad mjukvara inom OECD. Sverige är inte bland dessa länder. OECD-ländernas export av paketerad mjukvara domineras av USA och Irland, som svarade för mer än 60 procent av exporten år 1998.16

16 I ett opublicerat utkast till Information Technology Outlook 2000 angavs uppgifter

rörande export ev packeterad mjukvara för år 1997. Sverige låg då på tionde plats som exportör med en andel på drygt en procent av OECD-ländernas export. Detta var betydligt lägre än Sveriges andel av OECD-ländernas totala export som var två procent år 1997.

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

Källa: OECD (2000a)

Export per capita av dator- och informationstjänster

kommunikationstjänster, OECD-länder 1997/98*

0 50 100 150 200 250

F inl and

Be lg ie n ,

Lux em burg

Sve rig e

N eder-

länderna

Sto r-

bri tt anni en

S pani en

K anada

T yskl a n d

Au s tr a lie n

No rg e

US A

J apan

N y a Z eel and

Ös te rri k e

F rank ri k e

USD

*De 15 största exportörerna per capita. Uppgifter saknas för Danmark, Irland, Grekland och Schweiz

Figur 4.9: Export per capita av dator- och informationstjänster,

OECD-länder 1997/98*

0 50 100 150 200 250

Finla

nd

B

elgie

n, Lux

embu

rg

Sv

erig

e

Sto

r-

britt

an

nie

n

Spanie

n

Ka

na

da

Ty

sk

land

Au

st

ralie

n

Nor

ge

US

A

Ja

pan

Ny

a Z

eeland

Frank

rike

USD

*De 15 största exportörerna per capita. Uppgifter saknas för Danmark, Irland, Grekland, Turkiet, Mexico och Schweiz

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

Export per capita av kommunikationstjänster, OECD-länder

1997/98*

0 20 40 60 80 100 120 140

Be lg ie n ,

Lux em burg

Is land

P o land

S c hw ei z

Sve rig e

K anada

Au s tr a lie n

No rg e

N eder-

länderna

Ös te rri k e

F inl and

Sto r-

bri tt anni en

P o rt ugal

T yskl a n d

US A

*De 15 största exportörerna per capita. Uppgifter saknas för Danmark, Irland, Grekland och Nya Zeeland

Källa: OECD (2000a)

Figur 4.10: Export per capita av kommunikationstjänster, OECD-

länder 1997/98*

0 20 40 60 80 100 120 140

Bel

gien,

Lu

xem

burg

Islan

d

Polan

d

Sc

hw

eiz

Sve

rige

Ka

nada

Au

stra

lien

N

orge

Fi

nland

St

or-b

rittann

ien

P

ortug

al

Ty

skl

an

d

US

A

*De 15 största exportörerna per capita. Uppgifter saknas för Danmark, Irland, Grekland, Turkiet och Nya Zeeland

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

4.6. Förutsättningar för IT-sektorns tillväxt

Flera internationella rapporter visar att Sverige är världsledande inom IT. En hög och växande efterfrågan attraherar företag att etablera och expandera sin verksamhet i Sverige. Detta gör också Sverige intressant som testmarknad för nya IT-produkter.

Mycket tyder alltså på att Sverige har goda förutsättningar att utveckla en betydande industri för produktion av IT-produkter och IT-tjänster. Utvecklingen på området går dock snabbt framåt. För att Sverige ska behålla sin goda position krävs det gynnsamma förhållanden för företagande och tillgång till såväl bas- som spetskompetens inom IT-området.

NUTEK genomförde år 2000 intervjuer med drygt 250 företagsledare bland de 400 omsättningsmässigt största företagen i det privata näringslivet för att få en bild av deras syn på det svenska näringsklimatet (NUTEK, 2000b). Undersökningen visar att ITföretagen tillhör den grupp som i störst utsträckning har ändrat attityderna gentemot näringsklimatet jämfört med den senaste undersökningen år 1997. Drygt hälften av IT-företagen anser att näringsklimatet har blivit bättre under de senaste tre till fyra åren. Det är ytterst få IT-företag som anser att företagsklimatet har försämrats (7 procent). Detta är en kraftig förbättring jämfört med år 1997, då endast vart fjärde IT-företag ansåg att näringsklimatet hade förbättrats de senaste tre till fyra åren.

Företagsledarna för samtliga 29 intervjuade IT-företag tror att huvudkontorets framtida lokalisering kommer att vara i Sverige. Detta är en stor förändring jämfört med år 1997, då nästan hälften av IT-företagen räknade med att huvudkontoren skulle placeras utomlands. En annan positiv attitydförändring är att dubbelt så många IT-företag som år 1997 nu anser att förutsättningarna för att utveckla nya produkter är bäst i Sverige.

NUTEK:s undersökning tyder vidare på att det största potentiella hindret för IT-företagens expansion är tillgången till kvalificerad arbetskraft (se tabell 4.8). Tre av fyra företag anser att möjligheten att nyrekrytera är den viktigaste förutsättningen för att öka investeringarna i Sverige framöver. För övriga företag har tillgången till kvalificerad arbetskraft inte samma betydelse för expansion, vilket tyder på att det är just svårigheterna att rekrytera

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

IT-kompetent arbetskraft som verkar mest hämmande på ITföretagens investeringsplaner.

Tabell 4.8: Förändringar som anses få störst betydelse för att företaget ska öka investeringarna i Sverige på tio år sikt

Andel IT-företag (%) Andel av samtliga

företag (%)

2000

1997

Ökat utbud av kvalificerad arbetskraft

44

27

Stabilare närings- och skattepolitik

58

57

Svenskt deltagande i EMU

--

31

--

Ökad framtidstro i Sverige

--

45

--

Sänkta lönekostnader

33

28

Anm. -- = uppgift saknas för 1997 Källa: NUTEK (2000b)

Den viktigaste faktorn för IT-sektorns tillväxt tycks alltså enligt NUTEK:s rapport vara tillgången till utbildad personal för näringsliv, forskning och utbildningssektorn. Tillgången till ITkompetens belyses närmare i kapitel 6. Det finns dock ett flertal andra faktorer utöver de ovan nämnda som kan anses ha stor betydelse vid beslut om framtida investeringar.

För många unga företag är tillskottet av externt riskkapital

nödvändigt för att nå önskad tillväxt. Behovet av extern finansiering för såväl tidiga faser i utvecklingen som kommersialisering, kan för IT-företag vara större än för företag som verkar inom andra områden. I ett europeiskt perspektiv är tillgången till riskkapital relativt god i Sverige, men vi ligger långt efter USA (EVCA Yearbook, 2000). IT-företagen tycks åtminstone tills nyligen också haft lätt att locka till sig riskkapital. Tillgången till riskkapital är dock inte det ända av betydelse. Det krävs även att riskkapitalbolagen har kunskap inom området. En

IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi Ds 2000:68

studie som genomförts visade att det problem som entreprenörer upplevt som störst i kontakter med riskkapitalbolag var deras begränsade IT-kompetens (The Swedish IT/Internet Venture Capital Survey, 1998). Det största problemet är inte att få tag i kapital, utan att få tillgång till s.k. kompetent kapital, d.v.s. finansiärer som bidrar med kunnande inom både IT och företagsledning.

En finmaskig infrastruktur för digital bandbreddskrävande trafik möjliggör för företag som utnyttjar bandbredd att bli konkurrenskraftiga och ger tillväxtmöjligheter till företag som utvecklar nya produkter samt tjänster med nätet som plattform. Bredband erbjuder IT-sektorn ökade möjligheter att utvecklas. Det ger Sverige fler möjligheter att behålla producenter av ITprodukter samt IT-tjänster och lockar samtidigt utländska ITföretag till Sverige.

Något som karaktäriserar bl.a. utvecklingen av kunskapsbaserade produkter är att det finns stora möjligheter att i samverkan med andra utveckla och kommersialisera produkter utan att bygga upp egna omfattande utvecklings- och tillverkningsresurser. Inom IT-området visar framgångar i såväl Silicon Valley som Kista vikten av en dynamisk miljö för sektorns utveckling. Utvecklingen gynnas i miljöer där det är nära till kunskap, forskning, finansiering och marknad. Kunskaps- och tekniköverföring underlättas genom kontakt mellan företagen och den kompetens som finns vid universitet samt högskolor (NUTEK, 1999b). Staten kan sällan peka ut kluster, men väl förstärka de som är under utveckling. Ett exempel på detta är regeringens beslut om en resursförstärkning till ett kluster, en grupp av institutioner och företag inom kiselteknik i Norrköping. Syftet är att stärka de svenska förutsättningarna för att använda framtidens teknik inom kiseloch kretskortskonstruktion.

4.7. Avslutande kommentarer

Vi har i detta kapitel kunnat konstatera att den snabbt växande ITsektorn är betydelsefull för den svenska ekonomin, både genom att den skapar sysselsättning och bidrar till tillväxten. Vi har också konstaterat att Sverige har en internationellt god position som producent och exportör av IT-produkter. På hårdvarusidan är emellertid Sveriges framskjutna position begränsad till produktion av tele- och radiokommunikationsutrustning. Produktionen av

Ds 2000:68 IT-sektorns betydelse för svensk ekonomi

dessa produkter domineras dessutom av ett enskilt företag, nämligen av Ericsson.

Sett till antal sysselsatta och förädlingsvärde domineras den svenska IT-sektorn av produktion av IT-tjänster. Både mätt som andel sysselsatta och andel av förädlingsvärde svara IT-tjänsterna för ungefär 70 procent av IT-sektorn. Sverige har i jämförelse med många andra OECD-länder en relativt stor export av IT-relaterade tjänster, vilket tyder på en god konkurrenskraft även på detta område.

Det finns tecken på att brist på kvalificerad arbetskraft utgör det största hindret för IT-sektorns fortsatta tillväxt. Forskning visar att olika länders ”teknik” är inriktad till fördel för insatsfaktorer av vilka de har god tillgång. T.ex. tenderar länder med en stor mängd kvalificerad arbetskraft att utveckla en sådan teknik som passar speciellt väl för just kvalificerad arbetskraft. Eftersom humankapital verkar vara en avgörande produktionsfaktor då ny teknik införs kan en aktiv utbildningspolitik bidra till en snabb utveckling av IT-sektorn (Krusell, 2000). För att utbildningspolitiken ska kunna användas som ett instrument för att främja IT-sektorn är det givetvis av avgörande betydelse att känna till vilka typer av kvalifikationer som är viktiga.

5. Användning av IT i näringslivet

Debatten om ”den nya ekonomin” handlar i stor utsträckning om den växande IT-sektorns betydelse för den ekonomiska utvecklingen. IT-sektorn representerar en ny, dynamisk och viktig ekonomisk verksamhet. Men IT-sektorn utgör fortfarande en relativt liten del av den svenska ekonomin. Sysselsättningsmässigt svarar IT-sektorn för ca sex procent av den totala sysselsättningen. Detta är naturligtvis inte försumbart, men det betyder å andra sidan att 94 procent av de yrkesverksamma arbetar inom andra verksamheter som på olika sätt och i olika grad använder IT. Informationsteknikens betydelse för tillväxten bestäms därför i första hand av hur den sprids till, tas emot av och utvecklas inom IT-användande företag, myndigheter och organisationer.

I såväl kapitel 2 som kapitel 3 förs det fram teoretiska argument för att en ökad användning av IT i näringslivet har en potential att åstadkomma inte bara ökad produktivitet, utan också skapa förutsättningar för att utveckla nya produkter och tjänster. Detta kan i sin tur generera positiva bidrag till ekonomisk tillväxt, sysselsättning och välfärd.

Syftet med detta kapitel är att kartlägga hinder och möjligheter för informationsteknikens potential att öka produktiviteten i näringslivet. Kapitlet inleds med en beskrivning av i vilken utsträckning och till vad informationstekniken används i svenska företag. Genom en genomgång av empirisk forskning försöker vi att klargöra huruvida de omfattande investeringarna i IT under de två senaste decennierna har haft någon effekt på tillväxt och produktivitet. Slutligen diskuteras ett antal faktorer som antas bidra till ett effektivare utnyttjande av informationstekniken.

Användning av IT i näringslivet Ds 2000:68

5.1. IT-användning i svenska företag

Brist på kunskap om hur och i vilken omfattning de svenska företagen använder IT medför svårigheter i att uppskatta hur ITanvändning påverkar ekonomin. Det finns idag ingen samlad ITstatistik att tillgå.17

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i en undersökning ställt frågor om företagens IT-användning.18 En enkät skickades till 5 700 arbetsställen och svarsfrekvensen var drygt 50 procent. Med arbetsställe menas verksamhet på en specifik adress, till skillnad från företag som kan bestå av flera arbetsställen.

NUTEK:s undersökning visar att 66 procent av arbetsställen med fler än fem sysselsatta använde datorer och datakommunikation för informationshantering år 1997 (se tabell 5.1). IT-användningen ökar med storleken på arbetsstället. För arbetsställen med fler än 20 anställda var motsvarande andel 80 procent. Så gott som samtliga företag med fler än 250 anställda använde datorer och datakommunikation för informationshantering, jämfört med drygt vartannat arbetsställe med 5-9 anställda.

Tabell 5.1. Andelen arbetsställen inom respektive storleksklass som använder datorer och datakommunikation för informationshantering, 1997

Storleksklass, antal sysselsatta

Procent

5-9

10-19

20-49

50-249

Över 250

Totalt

Källa: NUTEK, Flex2-databasen

IT-användningen varierar mellan olika sektorer. Inom sektorn företagstjänster använde 90 procent av arbetsställena datorer och

17

Statens institut för kommunikationsforskning (SIKA) har regeringens uppdrag att utreda uppbyggnaden av ett system för statistik om IT.

18

NUTEK-projektet om Flexibla arbetsorganisationer (Flex2).

Ds 2000:68 Användning av IT i näringslivet

datakommunikation för informationshantering år 1997, medan motsvarande andel inom byggsektorn enbart uppgick till 42 procent. Inom tillverkning, handel, kommunikation och service (exklusive företagstjänster) använde mellan 60 och 70 procent av arbetsställena IT (se tabell 5.2).

Tabell 5.2. Andelen arbetsställen inom respektive sektor som använder datorer och datakommunikation för informationshantering, 1997

Sektor

Procent

Tillverkning

65

Bygg

42

Handel

62

Kommunikation

67

Företagstjänster

90

Andra serviceföretag

65

Totalt

66

Källa: NUTEK, Flex2-databasen

Enligt ENSR19 Enterprise Survey (Europeiska kommissionen, 2000) använde svenska små och medelstora företag Internet för marknadsföring, inköp, försäljning och betalning i större utsträckning än andra EU-länder år 1998 (se figur 5.1). Den vanligaste kommersiella användningen av Internet var, enligt samma undersökning, marknadsföring. Enbart 10 procent av de små och medelstora företagen i EU tog år 1998 emot order via Internet och enbart tre till fyra procent använde Internet för att utföra eller ta emot betalningar från kunder. I Sverige var samma år order och betalningar över Internet betydligt vanligare än i andra EU-länder. Enligt undersökningen tog ungefär en fjärdedel av företagen emot order medan åtta procent medgav betalningar från kunder via Internet.

European Network for SME Research

Användning av IT i näringslivet Ds 2000:68

Andel av små och medelstora företag som använder

Internet för kommersiella syften, EU-länder 1998

34%

33%

32%

28%

24%

22% 22%

21% 21%

20%

17%

15% 15%

11%

6%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Sve ri g e

Ös te rr ik e

T yskl a n d

Lux em bur g

F rank ri k e

Ir land

Ita lie n

F inland

Neder l.

Danm ar k

S panien

B e lgien

S tor br it t.

G rek land

P o rt ugal

Källa: Europeiska kommissionen (2000).

IT-användning i företag är inte jämt fördelad över landet. Den mest slående skillnaden mellan olika regionfamiljer är att företag i glesbygdsregioner i betydligt mindre utsträckning använder

Figur 5.1: Andel av små och medelstora företag som använder

Internet för kommersiella syften, EU-länder 1998

34%

33%

32%

28%

24%

22% 22%

21% 21%

20%

17%

15% 15%

11%

6%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Sve rig e

Ös te rri k e

T yskla n d

Lux embur g

F rank ri k e

Ir land

Ital ien

F inl and

Neder l.

Danmar k

S pani en

Be lg ie n

S tor br itt.

G rek land

P o rt ugal

Ds 2000:68 Användning av IT i näringslivet

datorer och datakommunikation för informationshantering. Det är naturligtvis problematiskt om företagen glesbygdsregioner inte använder sig av teknik som kan ge en möjlighet att överbrygga många avståndsnackdelar (SOU 2000:87).

5.2. Samband mellan produktivitet och IT-mognad i företagen

Under senare år har sambandet mellan IT och produktivitet varit mycket omdebatterat. Den amerikanska ekonomen och nobelpristagaren Robert Solow formulerade år 1987 något som senare blivit känt som produktivitetsparadoxen: ”Datorerna syns överallt utom i produktivitetsstatistiken”. Påståendet grundades på att empirisk forskning under 1980-talet generellt inte kunde påvisa några produktivitetsvinster associerade med IT-investeringar, vilket delvis dämpade förväntningarna på det nya IT-samhällets tillväxtspotential.

Mycket kritik har förts fram mot den pessimistiska bild som den empiriska forskningen har påvisat vad gäller informationsteknikens effekt på tillväxten. Det har ifrågasatts om det verkligen är möjligt att en ny teknik som rationaliserar bort mängder av arbetsuppgifter och arbetstillfällen inte leder till en signifikant ökning av produktiviteten.

Tre förklaringar till att IT inte har lämnat några spår i produktivitetsstatistiken kan nämnas. Den första bygger på att ITinvesteringar tills nyligen varit relativt små i förhållande till de totala kapitalinvesteringarna. Enligt en studie utgjorde datorutrustning endast 4,5 procent av den amerikanska fysiska kapitalstocken år 1996 (Schreyer, 2000). Trots den snabba tillväxten av IT-kapitalet har bidraget till tillväxten varit relativt blygsam då dess andel av den totala kapitalstocken har varit begränsad.

Den andra förklaringen till produktivitetsparadoxen bygger på svårigheter att mäta produktion och investeringar. En stor del av informationstekniken och andra tekniska investeringar används till att differentiera produkter, förbättra kvaliteten på produkter och tjänster, ge snabbare introduktion på marknaden samt just-in-time leveranser. Den officiella statistiken gör vissa kvalitetsjusteringar men den allmänna uppfattningen bland forskare tycks vara att dessa justeringar ofta är ganska godtyckliga och inte tillräckliga. Ytterligare ett problem är felaktiga mätningar av produktionen inom tjänstesektorn. Samtidigt är det just inom tjänstesektorn som

Användning av IT i näringslivet Ds 2000:68

IT-investeringarna har ökat kraftigast. Ett känt exempel i USA är banksektorn, där bankernas produktion beräknas på basis av antalet anställda. Bankerna har ersatt stora mängder arbetskraft med IT. Den mätmetod som används har fått den olyckliga effekten att den uppmätta produktionen verkar ha minskat, medan användningen av produktionsfaktorer har blivit oförändrad eller ökat. Det officiella produktivitetsmåttet visar sålunda felaktigt produktivitetsminskningar (Krusell, 2000).

Den tredje och kanske mest intressanta förklaringen till produktivitetsparadoxen bygger på tidigare erfarenheter av investeringar i helt ny teknik. Både nationalekonomisk teori (se avsnitt 2.3) och ekonomisk-historisk forskning pekar på att det ofta tar en avsevärd tid innan tekniska genombrott genererar produktivitetsvinster.

Den amerikanske ekonomhistorikern Paul David (1990) har gjort en intressant travesti på Solows produktivitetsparadox. Han menar att om en betraktare för hundra år sedan skulle ha iakttagit dynamon, som då började tas i industriellt bruk, och dess roll i ekonomin så skulle han ha sagt att ”vi kan se dynamon överallt, utom i produktivitetsstatistiken”. Det dröjde nämligen ända in på slutet av 1920-talet, innan samhällets ianspråktagande av elektriciteten kom till uttryck i produktivitetsstegringar och skapande av nya produkter. Elektriciteten gav upphov till en utveckling som kom att skapa underlag för nya jobb, nya företag och faktiskt ett helt nytt samhälle. Men för att detta skulle vara möjligt var staten, företagen och de enskilda individerna tvungna att genomföra en hel rad av kompletterande investeringar. Elektricitet skulle transporteras fram till fabriker och bostadsområden samt från fabriksporten till de enskilda maskinerna, vilket krävde investeringar i nya infrastrukturer. En viktigt men ofta försummad ingrediens i den mängd kompletterande innovationer som behövdes innan tekniken till fullo kunde exploateras var en så till synes enkel uppfinning som elmätaren, vilket kan ses som en parallell till dagens problem med betalningar över Internet eller till elektroniska signaturer. För att tillägna sig elektricitetens potential behövde också institutionerna, d.v.s. de formella och informella spelreglerna som påverkar vårt beteende, förändras. Dessutom var det naturligtvis nödvändigt att människorna i olika befattningar lärde sig att hantera inte bara den nya tekniken utan också de nya organisationsformer och kompletterande tekniker som kom i elektricitetens fotspår.

Nu är naturligtvis IT och elektricitet inte identiska. En skillnad är att informationstekniken interagerar både djupare och mer

Ds 2000:68 Användning av IT i näringslivet

mångfacetterat med människan än elektriciteten. Inte desto mindre är det kanske den bästa parallell vi kan finna. Kanske betyder den påtalade skillnaden mellan IT och elektricitet att den förra kräver än mer av institutionella anpassningar och ökad kunskap för att komma till sin rätt än vad elektriciteten gjorde.

Mot bakgrund av att Solows uttalande är mer än tio år gammalt och att utvecklingen inom IT har gått med rasande fart sedan dess finns det all anledning att göra en mer aktuell utvärdering av sambandet mellan IT och produktivitet. Mycket talar idag för att företagen har kommit så långt i anpassningen till den nya tekniken att IT:s potential börjar realiseras i form av ökad produktivitet och högre tillväxtstakt. Under senare år har det publicerats flera studier som pekar på positiva effekter. En del av resultaten är så positiva att vissa idag talar om den omvända produktivitetsparadoxen. Man frågar sig istället om det är rimligt att investeringar i IT kan ha medfört så stora positiva effekter som faktiskt uppmätts.

Ett exempel är en OECD-studie (Schreyer, 2000), som visar att i genomsnitt 17 procent av G7-ländernas20 tillväxt mellan åren 1990 och 1996 kan förklaras av investeringar i IT-kapital i form av hårdvara. IT-kapitalets effekt på tillväxten har ökat kraftigt. Mellan åren 1985 och 1990 kunde enbart 8 procent av tillväxten förklaras av IT-investeringar.

IT-kapitalets bidrag till tillväxt undersöks även av Daveri (2000). I denna studie inkluderas fler länder än i OECD-studien, däribland Sverige, och definitionen av IT-kapital är utvidgat till att även inkludera mjukvara. Detta medför att IT-kapitalet får en ännu större betydelse för tillväxten. Som framgår av figur 5.2 har ITkapitalet under perioden 1991 till 1997 haft störst absolut betydelse för tillväxten i USA av de utvalda länderna (G7-länderna och de nordiska länderna exklusive Island), med ett bidrag på 0,73 procentenheter. I Sverige bidrog IT-kapitalet årligen med 0,47 procentenheter, vilket innebär att en tredjedel av näringslivets tillväxt under perioden förklaras av investeringar i IT-kapital. Enbart i Finland var IT-kapitalets bidrag räknat som andel av näringslivets tillväxt högre än Sverige.

Det vill säga USA, Japan, Storbritannien, Tyskland, Italien, Frankrike och Kanada.

Användning av IT i näringslivet Ds 2000:68

Källa: Daveri (2000).

De två studier som nämns ovan är exempel på senare års forskning, vilken i det närmaste entydigt visar att användning av informationsteknik har gett ett betydande bidrag till västvärldens tillväxt under senare år. Det råder dock fortfarande skilda uppfattningar gällande effekten av IT på totalfaktorproduktiviteten (TFP), och särskilt effekten på TFP utanför den IT-producerande sektorn. Det har under senare år utvecklats nya förfinade metoder att mäta TFP, särskilt i USA. Detta har förstärkt intrycket av att IT har spelat en viktig roll i förklaringen till ökningen i TFP i USA under andra halvan av 1990-talet. Med amerikansk sektorsdata, fram till år 1998, fann Jorgenson och Stiroh (2000) en ökande effekt på TFP från IT-sektorn, vilken var tillräckligt betydelsefull för att signifikant bidra till USA:s sammantagna produktivitetstillväxt. I likhet med Gordon (2000) fann de inte någon signifikant TFP-tillväxt utanför IT-sektorn.

Till skillnad från dessa studier fann Ohliner och Sichel (2000) samt Council of Economic Advisors (2000) att senare års data (perioderna 1996-1999 respektive 1995-1999) stödjer ett klart bidrag till TFP-tillväxten även från sektorer som inte producerar IT. I båda studierna uppskattas att mer än hälften av TFP-tillväxten har sin uppkomst utanför IT-sektorn. I vilken utsträckning den ökande IT-användningen förklarar detta lämnas dock obesvarat.

Det är alltså fortfarande oklart i vilken mån användning av IT som en produktionsfaktor bidrar till TFP-tillväxt på makronivå. Dess bidrag till arbetsproduktiviteten i USA har dock kunnat

Figur 5.2: IT-kapitalets bidrag till näringslivets årlig tillväxt

1991-97*

0 0,5

1 1,5

2 2,5

3 3,5

Ital ien

F rank ri k e

T yskla n d

Sve rig e

F inl and

Danmar k

J apan

Nor g e

K anada

S tor br it anni en

US A

*Stapelns höjd anger näringslivets tillväxt och den färgade delen anger IT-kapitalets

Ds 2000:68 Användning av IT i näringslivet

fastställas med större säkerhet. Tre olika studier, med förfinade metoder att mäta IT-kapital, uppskattar att omkring två tredjedelar av ökningen i USA:s arbetsproduktivitet under den senare halvan av 1990-talet kan förklaras av den kombinerade effekten av produktivitetstillväxt i IT-sektorn och ackumulering av IT-kapital (Council of Economic Advisors, 2000; Ohliner och Sichel, 2000 samt Whelan, 2000). Enligt t.ex. Ohliner och Sichel (2000) bidrog hårdvara, mjukvara och telekommunikationsutrustning med nästan en procentenhet av den årliga ökningen av arbetsproduktiviteten på 2,6 procent i USA under perioden 1996-1999.

Under senare år har det även publicerats ett stort antal studier baserade på data på företagsnivå, vilka undersöker sambandet mellan IT-användning och produktivitet. Även om resultaten inte är helt entydiga, visar flertalet studier på ett positivt samband. En uppmärksammad studie baserad på amerikansk företagsdata uppskattar att den årliga bruttoavkastningen på datorinvesteringar är över 50 procent, vilket kan jämföras med en avkastning på 15 till 20 procent för andra investeringar. I studien dras slutsatsen att produktivitetsparadoxen på företagsnivå försvann redan år 1991 (Brynjolfsson och Hitt, 1996). Ett flertal andra studier baserade på amerikansk företagsdata pekar på positiva produktivitetseffekter av IT-investeringar och IT-användning.21

21 Se OECD (2000c) för en genomgång av utvalda studier baserade på företagsdata.

Användning av IT i näringslivet Ds 2000:68

5.3. Förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av IT

Tyngdpunkten vad gäller slutsatser om IT-investeringar har alltså förskjutits åt det positiva hållet. Detta kan delvis förklaras av att politiker, företag, myndigheter och organisationer har lärt sig att det krävs kompletterande investeringar för att på bästa sätt kunna dra fördel av informationstekniken. Flera studier visar att kompletterande investeringar i ny arbetsorganisation och humankapital förstärker informationsteknikens effekter på företagens produktivitet. Investeringar i IT-infrastruktur för datakommunikation med hög överföringshastighet kan också ha haft stor betydelse för ett bättre utnyttjande av informationstekniken. I detta avsnitt diskuteras hur dessa faktorer kan påverka informationsteknikens möjligheter att främja produktivitet och tillväxt.

5.3.1. Anpassad arbetsorganisation

I takt med övergången från industrisamhället till det så kallade informationssamhället har många storföretag förändrat sina interna organisationsstrukturer från en hierarkisk uppbyggnad till ett mer decentraliserat beslutsfattande. Informationstekniken och globaliseringen har ställt såväl företag som myndigheter och andra organisationer inför helt nya krav. Kunderna kräver t.ex. med kort framförhållning leverans av produkter och tjänster som är skräddarsydda just för deras behov. Denna utveckling har till stor del sin förklaring i att den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt för konkurrenterna att tillgodose dessa krav. Kostnaderna för ”flexibilitet” och ”snabb interaktion” har helt enkelt blivit lägre och då krävs också nya organisationsformer samt kompetenser som exploaterar dessa möjligheter.

Något som är slående i de senaste årens produktivitetsforskning är att produktivitet på företagsnivå är positivt korrelerad med faktorer som ny arbetsorganisation, nya löneformer och ökad delaktighet bland de anställda.

En rapport från NUTEK (1999a) visar att detta även gäller svenska företag. Av rapporten framgår att företag med flexibel organisation har högre produktivitet, mätt som förädlingsvärde per anställd än företag med en mer hierarkisk organisation. Företag

Ds 2000:68 Användning av IT i näringslivet

med flexibla organisationer hade dessutom en högre produktivitetstillväxt under perioden 1993 till 1995.

NUTEK:s studie visar att svenska företag med flexibla arbetsorganisationer i större utsträckning investerar i informationsteknik än företag med mer traditionella organisationer. Detta tyder på att det råder en komplementaritet mellan IT och investeringar i ny arbetsorganisation. I en rapport från National Bureau of Economic Research undersöks betydelsen av IT, arbetsorganisation och humankapital för företagens produktivitet (Bresnahan med flera, 1999). Undersökningens resultat tyder på att IT och arbetsorganisation är komplement, d.v.s. att avkastningen i form av ökad produktion av en IT-investering ökar om arbetsorganisationen är flexibel. Enligt rapporten har de företag som kombinerar hög andel IT-kapital med flexibel arbetsorganisation den högsta produktiviteten. Företag med mycket IT-kapital men med en relativt ”stel” arbetsorganisation är inte produktivare än företag som kombinerar relativt lite IT-kapital med en centraliserad arbetsorganisation. Detta tyder på att ITinvesteringarnas avkastning förstärks då de kompletteras med investeringar i ny arbetsorganisation. Det finns ett visst empiriskt stöd för detta även från andra studier.22 Rapporten visar även att humankapital är komplement med både arbetsorganisation och informationsteknik, vilket vi kommer att diskutera mer ingående i avsnitt 5.3.2.

Vad beror det då på att IT-investeringarnas avkastning är högre för företag med flexibel organisation än för företag med stelare organisationsformer? En förklaring är att minskade kommunikationskostnader till följd av den nya tekniken påverkar företagens grad av centralisering. Om kommunikation är kostsam kan det vara optimalt att centralisera beslutsfattandet för att minska kommunikationskostnaderna. Istället för att ge relevant information till flera i organisationen samlas information in centralt. Minskar kostnaden för informationsspridning, t.ex. till följd av ökad IT-användning, kan det vara optimalt att decentralisera beslutsfattandet. Dessutom kan det ökade informationsflödet i sig skapa incitament till en mindre hierarkisk beslutsordning. Eftersom det finns en gräns för hur mycket information en enskild individ kan hantera, ökar marginalkostnaden för ett

En kanadensisk forskningsöversikt tyder på att de positiva produktivitetseffekterna av ny teknik är som störst när de kombineras med organisatoriska förändringar. Liknande resultat påvisas av en amerikansk studie som visar att högteknologiska investeringar i bilindustrin utan kompletterande förändringar av personalpolitik och arbetsorganisation varken ger produktivitetsökningar eller kvalitetsförbättringar (se Lundgren, 1997).

Användning av IT i näringslivet Ds 2000:68

centralt beslutsfattande i takt med ett allt större informationsflöde. Detta ökar behovet av decentralisering (Hitt och Brynjolfsson, 1997).23

5.3.2. Kompletterande investeringar i humankapital

Kompletterande investeringar i utbildning är en förutsättning för att IT ska bidra till ökad produktivitet i näringsliv och offentlig sektor. Ett skäl till att vi först under senare år kunnat skönja informationsteknikens effekter på produktiviteten är att tillgången till IT-kompetent arbetskraft har ökat. Datorernas intåg i skola, hem och arbetsliv innebär att allt fler innehar åtminstone elementära datorkunskaper. En förutsättning för att användningen av IT ska vara tillväxtsbefrämjande är att de anställda behärskar tekniken.

Att informationstekniken utnyttjas bäst i företag där det finns god tillgång till IT-kompetent arbetskraft är inte förvånande. För att kunna utnyttja tekniken behövs det också personal som kan använda och integrera den i organisationen. Att kompetens som inte är direkt IT-relaterad leder till bättre utnyttjande av informationstekniken och att IT ökar avkastningen på humankapital är inte lika givet.

Mycket tyder dock på att det finns ett samband mellan den ökande IT-användningen och en ökad efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Flera empiriska studier ger stöd för antagandet att vi för närvarande genomgår en strukturomvandling som karakteriseras av en ”skill-biased” teknisk utveckling, d.v.s. en teknisk utveckling som leder till ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft.24 Denna utveckling tyder på att fysiskt kapital och ny teknik är komplement till högutbildad arbetskraft. Data från USA bekräftar detta; anställdas datoranvändning, IT-kapital per anställd och graden av IT-investeringar är högre i branscher med snabbare uppgradering av humankapitalet (Autor, Katz och Krueger, 1998). Även resultat från den i föregående avsnitt refererade studien från National Bureau of Economic Research tyder på komplementaritet

23

Datorisering kan i princip också leda till ökad centralisering. Om datorer kan användas för att analysera information kan detta underlätta ett centraliserat beslutsfattande. Tidvis och på vissa håll har intresset för och förhoppningar på så kallad artificiell intelligens, expertsystem etc. varit stort. Med dagens teknik är dock möjligheterna att helt ersätta mänsklig kvalitativ analys med datorer ytterst begränsad. Däremot kan sådana system bidra till effektivare och snabbare analyser.

24

Se t.ex. Bartel och Lichtenberg (1987); Levy and Murnane, (1997); Doms, Dunne och Troske (1997).

Ds 2000:68 Användning av IT i näringslivet

mellan IT och humankapital. Rapporten visar att mycket IT-kapital i ett företag är associerat med hög produktivitet, men enbart om företaget också är humankapitalintensivt. Detta resultat tyder på att informationsteknikens potential att öka produktiviteten i företagen utnyttjas bäst om IT-investeringar kombineras med investeringar i kompetensutveckling och rekrytering av välutbildad arbetskraft (Bresnahan med flera, 1999).

En förklaring till att informationsteknikens utbredning inte bara ökar efterfrågan på IT-kompetent arbetskraft utan även ökar kraven på utbildningsnivån i allmänhet kan vara sambandet mellan IT och arbetsorganisatoriska förändringar, vilket diskuterades i föregående avsnitt. Informationstekniken har initierat en teknisk utveckling som påskyndar utvecklingen mot flexibla organisationer, viket i sin tur har fört med sig en ökad efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Datoriseringen kan därför vara en betydelsefull faktor i förklaringen till de ökade krav på utbildning som vi upplevt på arbetsmarknaden det senaste decennierna.25

5.3.3. Väl fungerande IT-infrastruktur

Ytterligare en förklaring till att avkastningen på företagens investeringar i IT kan förväntas öka med tiden är en förbättrad infrastruktur för datakommunikation. Vi har under den senare hälften av 1990-talet upplevt en dramatisk ökning av användningen av Internet. Detta bidrar till ökade möjligheter för företag att utnyttja IT som kommunikationsmedel och instrument för handel med andra företag samt konsumenter.

Den pågående utbyggnaden av bredbandsnät, som tillåter snabb överföring av digital information till lägre priser, gynnar näringslivet på flera sätt. Tillgång till snabb överföring innebär inte bara lägre transaktionskostnader i form av tidsbesparingar, utan även nya användningsområden för informationstekniken. Detta leder i sin tur till ökad avkastning på IT-investeringar.

Tillgång till en god IT-infrastruktur kan vara en förutsätting för att företag i glesbygdsregioner med långa avstånd till större marknader i framtiden ska kunna konkurrera på nationella och

25 Detta resonemang bygger på antagandet att användandet av IT är en faktor som driver

utvecklingen mot flexibla organisationer. Det finns så vitt vi vet dock inga empiriska belägg för att kausaliteten går från IT till organisationsförändringar. Det är fullt möjligt att det är utvecklingen mot flexibla organisationer som orskar en ökad efterfrågan på IT. Troligen går kausaliteten i båda riktningarna.

Användning av IT i näringslivet Ds 2000:68

internationella marknader. Detta genom att tekniken kan minska avståndsnackdelar och möjliggöra olika former av distansarbete. Ett särdrag för tjänster som tillhandahålls via nätverk är något som kallas för nätverksexternaliteter, vilket innebär att det har betydelse för den enskilda konsumenten hur många och vilka som är kopplade till samma nätverk. Tillgång till bredband till lägre priser för med sig att fler företag och hushåll kan komma att bli uppkopplade till Internet. Detta innebär att informationsteknikens funktion som ett verktyg för kommunikation och ekonomiska transaktioner kan utnyttjas bättre.

5.4. Avslutande kommentarer

Informationsteknikens konsekvenser är inte begränsade till vissa sektorer. Genom sin allomfattande karaktär liknar informationstekniken de tekniska genombrott som t.ex. ångmaskinen och elektriciteten en gång gjorde. Informationsteknikens verkningar kommer att realiseras fullt ut först när den integrerats med den ”traditionella ekonomins” produktion av varor och tjänster.

Den senaste utvecklingen av den endogena tillväxtsteorin framhåller att innovationer som påverkar förutsättningarna för produktionen i alla sektorer ger upphov till betydande positiva externaliteter. Detta medför att användning av IT i näringslivet kan generera produktivitetstillväxt och att det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt med en politik som skapar incitament till ökad IT-användning.

Den historiskt sett låga produktivitetsökningen i OECDländerna sedan mitten av 1970-talet till mitten av 1990-talet inträffade samtidigt som IT började nå kommersiell framgång. Detta gav upphov till en debatt om en produktivitetsparadox – att ny teknik kunde associeras med minskningar i produktivitet snarare än ökningar. Som en följd av den goda makroekonomiska utvecklingen i framför allt USA under senare år har pessimismen ersatts av, en kanske överdriven, optimism vad beträffar den nya teknikens effekter på ekonomin. Senare års empiriska studier har, till skillnad från tidigare forskning, påvisat positiva effekter på tillväxt och arbetsproduktivitet från IT-användning i företag. Den empiriska forskningen kan dock fortfarande inte isolera informationsteknikens effekter på totalfaktorproduktiviteten.

Under senare år har det presenteras ekonomiska teorier som ger stöd åt att introduktion av en ny teknik som genomsyrar hela

Ds 2000:68 Användning av IT i näringslivet

ekonomin och har många användningsområden kan medföra att tillväxtstakten i ett initialt skede dras ned. Detta förklaras bl.a. av att den nya tekniken kräver omfattande kostsamma kompletterande investeringar. Det tar tid innan sådana investeringar ger avkastning i form av effektivare produktion (se även avsnitt 2.3).

I detta kapitel identifieras kompletterande investeringar i ny arbetsorganisation, humankapital och IT-infrastruktur som väsentliga för att informationsteknikens potential att skapa tillväxt ska kunna utnyttjas fullt ut. Vad kan staten göra för att främja och påskynda sådana investeringar?

När det gäller investeringar i ny arbetsorganisation har staten givetvis ett ansvar för att den offentliga sektorn anammar en mer flexibel organisation i de verksamheter där IT-investeringar och IT-verksamhet spelar en stor roll. Statens ansvar för förändringar i det privata näringslivets arbetsorganisation är däremot inte lika uppenbar. De statliga åtgärder som idag görs för att främja utvecklingen mot flexibla organisationer avser främst spridning av organisatoriska innovationer. Det tidigare Mål 4-arbetet och det nya Mål 3-programmet är exempel på satsningar som kan främja detta (Ds 2000:49).

Att tillgodose näringslivets behov av kompetens är i första hand ett ansvar för stat och kommuner. Men även näringslivet har ett ansvar för att arbetskraftens kompetens anpassas till förändrade behov. På grund av att arbetskraften är rörlig mellan företag finns det en uppenbar risk att arbetsgivarnas satsningar på kompetensutveckling är lägre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt (se även avsnitt 6.5).

Den tredje kompletterande investeringen som lyfts fram i denna rapport är IT-infrastruktur. Regeringen har i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) gjort bedömningen att alla hushåll och företag i hela landet inom de närmaste åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringshastighet. Detta ska i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar för att se till att ITinfrastruktur finns tillgänglig i hela landet. Regeringen har därför vidtagit en mängd åtgärder för att påskynda utvecklingen. Ett exempel är uppdraget åt affärsverket Svenska Kraftnät att bygga ut

ett stomnät med hög överföringshastighet till landets kommuner. I

IT-propositionen aviserades även en skattelättnad för att stimulera anslutning till bredbandsnät. Ett lagförslag om detta har överlämnats till Riksdagen (prop. 2000/2001:24). Regeringen har även tillsatt en utredning rörande kommunstöd till lokal IT-

Användning av IT i näringslivet Ds 2000:68

infrastruktur i små orter och på landsbygd. Utredningen ska överlämna sitt slutbetänkande i november 2000.

6. IT-kompetens

Den omvandling som ekonomin nu genomgår har konsekvenser för näringslivets behov av kompetens, såväl vad gäller generell som mer specialiserad IT-kompetens. Av vikt är även den företagsledande kompetetens som är nödvändig för att anpassa produktionsprocesser och arbetsorganisationer så att IT tillvaratas optimalt.

Av en rad bedömare har brist på kvalificerad IT-arbetskraft utpekats som ett av de största hindren för IT-branschens, men även övriga näringslivets, tillväxt. I en rapport från NUTEK (2000b) framkommer att tre av fyra IT-företag anser att ett ökat utbud av kvalificerad arbetskraft är den viktigaste förutsättningen för framtida investeringar i Sverige.

Syftet med detta kapitel är att klargöra i vilken utsträckning det idag råder brist på arbetskraft med IT-kompetens och hur situationen förväntas se ut i framtiden. Vi diskuterar även åtgärder och förslag till åtgärder vars syfte är att råda bot på eventuell brist. Kapitlet innehåller slutligen en internationell utblick vad gäller eventuella bristsituationer i omvärlden och vilka åtgärder som vidtas eller har vidtagits för att komma till rätta med dessa problem.

6.1. Vad är IT-kompetens?

Man kan grovt sett urskilja tre typer av IT-kompetens: generell ITkompetens, specialistkompetens samt strategisk IT-kompetens.

Alla individer behöver en generell eller grundläggande ITkompetens för att kunna tillvarata de möjligheter som IT ger. En sådan kompetens hos befolkningen i allmänhet är även nödvändig för att tekniken ska få fullt genomslag. Det kan röra sig om att exempelvis söka information och hantera banktjänster via Internet eller att utan någon ingående introduktion kunna använda de vanligaste applikationerna i en dator. Det handlar vidare om

IT-kompetens Ds 2000:68

förmågan att dra nytta av den nya tekniken för att skaffa sig information, kommunicera och uttrycka sig. En generell ITkompetens förutsätter inte bara grundläggande IT-färdigheter utan även tillräckliga kunskaper i exempelvis svenska, engelska och matematik.

IT-specialister är en benämning som ofta används utan närmare precisering beträffande arbetsuppgifter eller utbildningsbakgrund.

De personer som arbetar med IT kan ha en högskoleutbildning inom IT eller något annat område, vara självlärda, utbildade på företaget eller på något annat sätt tillägnat sig IT-kompetens.

NUTEK (1998) definierar IT-specialister som personer med professionell kompetens inom IT-området, som förstår och kan utveckla tekniken samt dess funktioner. Ur detta följer definitionen för IT-utbildningar. Med IT-utbildningar menar NUTEK de linjer eller program med en kärna inom IT-ämnen såsom datavetenskap, datateknik, elektroteknik och information/systemvetenskap.

Denna teknikorienterade definition av IT-utbildningar är dock inte självklar. Högskoleverket (1999) menar att IT-utbildningar inte enbart behöver innefatta tekniska utbildningar. De kan även vara tvärvetenskapliga utbildningar med IT-inslag och traditionella utbildningar med IT-relaterade kursmoment. Studenter har idag ofta möjlighet att själva sätta samman en IT-utbildning genom att välja ur kursutbudet.

Det existerar även andra IT-utbildningar, som till exempel utbildningar inom arbetsmarknadspolitiska program samt kvalificerade yrkesutbildningar inriktade på IT, med syftet att bland annat förbättra arbetskraftens IT-kompetens på såväl yrkesanvändarsom specialistnivå.

I detta kapitel kommer vi med IT-specialister huvudsakligen att avse individer med universitets- eller högskoleexamen inom ITområdets kärnämnen i enlighet med NUTEK:s definition. Det beror på att Statistiska centralbyråns (SCB:s) statistik är uppbyggd på detta sätt.

Vi har i kapitel 5 diskuterat betydelsen av att anpassa arbetsorganisationen till de ändrade förutsättningar som informationstekniken medför för produktionsprocessen. För att lyckas med detta krävs vad vi här kallar för strategisk IT-kompetens. Det handlar bland annat om att veta hur den specialistkompetens som ofta redan finns inom företaget kan utnyttjas på bästa sätt. Frågor som exempelvis vilken typ av system behövs i just detta företag, hur kommer dessa system att påverka företagets organisation eller

Ds 2000:68 IT-kompetens

hur får man personalen till att använda de nya systemen, måste kunna besvaras för att IT ska kunna utnyttjas optimalt i ett företag. Företagsspecifik kompetens i kombination med kunskaper om vilka möjligheter IT öppnar är avgörande för en strategisk ITanvändning. För detta krävs såväl ett generellt tekniskt kunnande som goda kunskaper i exempelvis organisationslära.

6.2. Tillgång till IT-kompetent arbetskraft

Det finns flera indikationer på att Sverige ligger långt framme vad gäller tillgången till generell IT-kompetens. Ett mått på detta är antalet personer som har tillgång till datorer och Internet. Sverige har i jämförelse med övriga EU-länder högst tillgång till både datorer och Internet i hemmet (Europeiska Kommissionen, 1999). Sverige ligger även bland de främsta länderna inom EU vad gäller företagens tillgång till Internet och e-post (SIKA, 2000). Slutligen är elevernas tillgång till datorer i undervisningen internationellt sett mycket hög i den svenska skolan (Ds 2000:23).

Generell IT-kompetens förutsätter emellertid, utöver grundläggande IT-färdigheter även en allmän kunskapsgrund. International Adult Literacy Survey (IALS), en internationell jämförelse av den vuxna befolkningens (16 till 65 år) läs-, skriv- och räkneförmåga, visade att Sverige hade den högsta baskompetensen bland de deltagande länderna (OECD, 1995 och 1997 samt OECD och Statistics Canada, 2000).

Arbetskraftens höga baskompetens i kombination med den utbredda dator- och Internetanvändningen, tyder på att Sverige har goda möjligheter att ta till sig ny teknik. En inte allt för vågad slutsats är att Sverige har en relativt god tillgång till arbetskraft med generell IT-kompetens.

En anledning till att tillgången till datorer i hushållen är så omfattande är bland annat möjligheterna till datorköp via arbetsgivaren. Enligt Statskontoret (1999) hade år 1998 27 procent av de anställda i privata företag utnyttjat denna möjlighet. Motsvarande andel bland de statligt respektive kommunalt anställda var 17 och 9 procent. I maj 1998 var drygt en av fem datorer i hushållen köpta med ekonomiskt stöd från (eller ägda av) arbetsgivaren.

Olika grupper i samhället har dock tillgång till datorer och Internet i olika stor utsträckning. Enligt SIKA (2000) hade år 1999 67 procent av befolkningen i åldrarna 15 till 84 tillgång till dator i

IT-kompetens Ds 2000:68

hemmet och 77 procent av de sysselsatta i samma åldersgrupp hade tillgång till dator på sin arbetsplats. Vad beträffar Internet så hade år 1999 49 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 74 tillgång till Internet i hushållet och 58 procent av de förvärvsarbetande hade samma år tillgång till Internet på arbetsplatsen.

Det fanns år 1999 ingen påtaglig skillnad mellan könen vad beträffar tillgången till dator i hemmet. I åldrarna 15 till 84 hade 69 procent av männen respektive 65 procent av kvinnorna tillgång till dator i hemmet. Datortillgången varierade däremot med åldern. Ungdomar utgjorde den ålderskategori med störst tillgång till dator i hemmet. Tillgången sjönk något med stigande ålder för att dramatisk reduceras för personer i åldern 65 eller äldre. Enbart 17 procent av befolkningen i åldern 65 till 84 år hade år 1999 tillgång till dator i hemmet. Det fanns även ett samband mellan tillgången till dator i hemmet och inkomstnivå. Låginkomsttagare hade lägre datortillgång än höginkomsttagare. Vidare hade högutbildade större tillgång till dator i hemmet än lågutbildade. Tillgången till dator i hushållet varierade även med typ av boende ort (se tabell 6.1). Datortillgången var störst i de större tätorterna, det vill säga Stockholm, Göteborg och Malmö (SIKA, 2000).

Tabell 6.1: Datortillgång i hushållet efter typ av boendeort, andel i befolkningen i åldrarna 15-84, procent.

Boendeort Andel Stockholm 71 Göteborg och Malmö 72 Större städer 68 Södra mellanbygden 60 Norra tätbygden 60 Norra glesbygden 56

Hela riket 67

Källa: SIKA (2000)

Tillgången till Internet i hemmet följer i stora drag samma mönster som datortillgången.

Att Sverige har en god tillgång på generell IT-kompetens betyder inte nödvändigtvis att så även är fallet vad beträffar specialistkompetens.

Sverige har ett lägre antal examinerade från minst treåriga naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar i relation till arbetskraften än många andra OECD-länder. Antalet examinerade

Ds 2000:68 IT-kompetens

från dessa utbildningar per 100 000 personer i arbetskraften i åldern 25 till 34 uppgick i Sverige år 1998 till drygt 780. Detta kan jämföras med omkring 1 370 på Irland och cirka 1 270 respektive 850 i Finland samt USA (OECD Education Databas).

Figur 6.1 visar att även utflödet av examinerade naturvetare och tekniker i promille av befolkningen i åldrarna 20 till 24 år 1997/98 var lägre i Sverige jämfört med exempelvis Irland och Finland. Sverige hade dock fler examinerade naturvetare och tekniker än USA.

Källa: Eurostat/UOE/US Bureau of Census

Figur 6.2 visar antalet examinerade med högskoleutbildning inom IT-området i Sverige under perioden 1977 till 1998/99. Det ger en indikation på förändringen i utbudet av IT-arbetskraft med högre utbildning.26

Utbudet av renodlade IT-utbildningar ökade under 1980-talet vad gäller antal platser, linjer och högskolor. Som en följd av att den korta ADB-utbildningen togs bort sjönk dock antalet examinerade inom området systemvetenskap/ADB drastiskt mellan läsåren 1988/89 till 1990/91, vilket även medförde en minskning i totalt antal examinerade inom IT-området under denna period.

26 I oktober 1999 fick SCB i uppdrag av Näringsdepartementet att bearbeta och presentera

statistik över IT-utbildade under läsåren 1977/78-1997/98, dnr N1999/10526/AE. Den statistiska datakälla som används är universitets- och högskoleregistret. Definitionen av ”IT-utbildning” görs med hjälp av den som tidigare använts av NUTEK.

Figur 6.1: Totalt antal examinerade naturvetare och tekniker i

promille av befolkningen i åldrarna 20 till 24, år 1997/98

0 5 10 15 20 25 30 35 40

F rank ri k e

F inl and

Ir land

J apan

S tor br it anni en

Ös te rri k e

Sve rig e

Be lg ie n

T yskla n d

US A

Neder länder na

S pani en

Danmar k

Ital ie n

P o rt ugal

Promille

IT-kompetens Ds 2000:68

Under 1990-talet har dock antalet examinerade ökat från nära 1 900 personer läsåret 1990/91 till drygt 3 400 personer läsåret 1998/99. Den största gruppen examinerade med högskoleutbildning inom IT-området utgörs av civilingenjörer följd av systemvetenskap/ADB.

Källa: SCB

Under perioden 1977/78 och 1998/99 examinerades det från ITutbildningar på högskolenivå (exklusive forskarutbildade) totalt 43 500 personer. Av dessa var 22 procent kvinnor.

Vad beträffar forskarexamen så hade sju procent av alla examinerade med högskoleutbildning inom IT-området under perioden 1977/78 och 1996/97 en sådan examen (NUTEK, 2000d).

Idag är emellertid möjligheten att erhålla ett arbete utan att fullfölja utbildningen och avlägga examen stor eftersom efterfrågan på högutbildad arbetskraft är omfattande. En uppföljning av den treåriga högskoleingenjörsutbildningen som finns på flera håll i landet visar att enbart var fjärde student på utbildningen tar examen (Dagens Nyheter, 2000). Utbudet på IT-specialister torde därför öka snabbare än vad ovanstående figur visar.

En av förutsättningarna för att utflödet av examinerade med högskoleutbildning inom IT-området ska öka är att det finns studenter som är behöriga att söka dessa utbildningar. Flertalet utbildningar inom IT-området kräver en gymnasieutbildning inom naturvetenskap/teknik (NT-program). Mellan läsåren 1988/89 och

Figur 6.2: Antal examinerade med universitets- och

högskoleexamen inom IT, år 1977/78-1998/99*

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

Övriga IT-utbildningar

Systemvetenskap/ADB

Högskoleingenjörer

Civilingenjörer

*Antal examinerade är inte uppdelat på utbildningar läsåret 1998/99

Ds 2000:68 IT-kompetens

1997/98 har antalet avgångna från gymnasieskolans NT-program minskat från cirka 25 000 till mindre än 17 000 (se figur 6.3). Som andel av samtliga avgångna från samtliga linjer/program har NTeleverna minskat från 25 till 22 procent under perioden.

Andelen kvinnor av antalet avgångna elever från gymnasieskolans NT-program uppgick läsåret 1997/98 till 40 procent. Andelen kvinnor avgångna från den naturvetenskapliga grenen uppgick till 54 procent, medan andelen kvinnor från den tekniska inriktningen endast var 14 procent (SCB, 1999b). Vad gäller det nya teknikprogrammet så var endast nio procent av de förstahandssökande kvinnor inför höstterminen år 2000. Totalt sett har drygt sju procent av de sökande till gymnasieskolan valt det nya teknikprogrammet (Skolverket, 2000).

Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok 1999, tabeller.

SCB har sedan år 1993 genomfört årliga undersökningar av gymnasieelevers intresse för högre studier. Den senaste genomfördes hösten 1999 (SCB, 1999c). Studien visar att intresset för högre studier ökade successivt under perioden 1994/95 och 1997/98. Närmare 58 procent av eleverna i gymnasieskolans avgångsklasser hade läsåret 1997/98 planer på att börja studera på universitet eller högskola inom de närmaste tre åren. Läsåret därpå minskade intresset med fyra procentenheter såväl bland kvinnorna som bland männen. Under det sista året har intresset varit i stort sett oförändrat (53 procent). Vilket ämne som gymnasieeleverna

Figur 6.3: Avgångna elever från gymnasieutbildning inom

naturvetenskap/teknik, antal och andel av samtliga linjer/program,

år 1988/89-1997/98

10000 12000 14000 16000 18000 20000 22000 24000 26000

1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98

Antal

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Andel

Antal NT-elever Andel NT-elever

IT-kompetens Ds 2000:68

har för avsikt att studera har förändrats en del över tiden. Sedan läsåret 1994/95 har exempelvis intresset för teknik minskat bland eleverna på NT-programmet. Läsåret 1994/95 ville hälften av gymnasieeleverna i NT-programmets avgångsklasser studera teknik. Motsvarande siffra våren 2000 var en tredjedel. Det minskande intresset för teknik avser huvudsakligen kvinnorna. Läsåret 1994/95 ville en tredjedel av kvinnorna på NT-programmet börja studera teknik på universitet eller högskola, jämfört med en tiondel läsåret 1999/00. Allt fler elever i NT-programmets avgångsklasser är intresserade av att studera medicin och information/kommunikation.

Andra vägar in till IT-utbildningar på universitets- och högskolenivå är kommunal vuxenutbildning (komvux) samt kunskapslyftet. Det är exempelvis möjligt att komplettera tidigare gymnasiala studier med ett naturvetenskapligt/tekniskt basår och på så sätt erhålla behörighet att söka till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar vid universitet samt högskola. Basåret finns både inom komvux och högskolans regi. Beträffande kunskapslyftet utgör datavetenskap det i särklass största ämnet såväl vad gäller verksamhetspoäng som andel kursdeltagare. Drygt 17 procent av deltagarna i kunskapslyftet läste datavetenskap våren 1998.

Sedan år 1996 har försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (KY) pågått. Inom KY finns det drygt 200 olika utbildningar inom 14 branschområden. Inom IT-området fanns det år 1999 46 olika utbildningar. KY avser bland annat yrkesbefattningar med specialistkompetens inom IT. Regeringen har avsatt medel för KY motsvarande drygt 12 000 platser från och med år 1999.

Det är svårt att uttala sig om tillgången till strategisk ITkompetens då personer med sådana kunskaper inte har någon specifik utbildningsbakgrund.

6.2.1. Låg andel kvinnor bland examinerade med högskoleutbildning inom IT-området

Redan på förskolenivå och vidare på grund- och gymnasieskolenivå grundläggs kunskaper och föreställningar om nyttan av samt kunskaper om IT. Här utvecklas förmodligen även skillnader i pojkars och flickors förhållningssätt till IT, vilket leder till skillnader i utbildnings- och yrkesval. I förlängningen påverkas därmed graden

Ds 2000:68 IT-kompetens

av jämställdhet på arbetsmarknaden och i samhället i stort när det gäller tillgången till samt användningen av IT.

IT-utbildningarna är i hög grad mansdominerade. Andelen kvinnor examinerade med universitets- eller högskoleutbildning inom IT-området var läsåret 1998/99 endast 28 procent (se figur 6.4). Trots att andelen har ökat under de senaste åren är andelen examinerade kvinnor fortfarande något lägre än vid mitten av 1980-talet, då andelen uppgick till drygt 30 procent. En förklaring till denna minskning kan vara att den korta ADB-utbildningen lades ner i slutet på 1980-talet.

Källa: SCB

Den lägsta andelen examinerade kvinnor återfinns bland de tekniska IT-utbildningarna. Inom den mer samhällsvetenskapligt inriktade utbildningen till programmerare/systemvetare är andelen kvinnor högre. Men även denna utbildning domineras av män vars andel av de avlagda examina uppgick till drygt två tredjedelar år 1997/98.

En låg andel kvinnliga studenter är inte något unikt för just ITutbildningarna. Civil- och högskoleingenjörsutbildningar är generellt sett mansdominerade. Då man studerar andelen kvinnor som examineras från IT-utbildningarna så är andelen kvinnor med examen i datateknik speciellt låg.

Figur 6.4: Andel kvinnor respektive män examinerade med universitets- eller högskoleutbildning inom IT-området 1977/78-

1998/99

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

Kvinnor Män

IT-kompetens Ds 2000:68

Som framgår av figur 6.5 var 22 procent av civilingenjörs

-

examina27 (exklusive datateknik) avlagda av kvinnor år 1997/98, medan endast åtta procent av examina vavlagda av kvinnor inom datateknik. Inte någon civilingenjörsutbildning hade en så låg andel kvinnor. Bland högskoleingenjörer med inriktning mot el/elektronik/datateknik uppgick andelen kvinnor som tog examen till 12 procent, jämfört med 22 procent inom övriga högskoleingenjörsutbildningar.28 Betydligt fler kvinnor valde att utbilda sig till programmerare/systemvetare.29 En tredjedel av de examinerade från dessa utbildningar var kvinnor år 1997/98.

Källa: SCB (2000)

Hösten 1998 uppgick andelen kvinnliga aktiva forskarstuderande till 41 procent. Av de nyantagna till de tekniska forskningsutbildningarna år 1998 var 26 procent kvinnor, medan andelen kvinnor antagna till forskarutbildningar inom IT-området uppgick till drygt 17 procent (SOU 2000:31).

27

Övriga civilingenjörsutbildningar var elektroteknik, industriell ekonomi, kemi/bioteknik, lantmäteri, maskin/farkostteknik, material/geoteknik, teknisk fysik samt väg och vattenbyggnad.

28

Övriga IT-utbildningar på högskolenivå var kemiteknik och maskinteknik. Maskinteknik har en något lägre andel kvinnor än el/elektronik/datateknik (11 procent). Den relativt höga andelen kvinnor i gruppen övriga i figur 6.4 förklaras av en stor andel kvinnliga examina i kemiteknik (55 procent).

29

Övriga samhällsvetenskapliga utbildningar var ekonomer, jurister, personal- och beteendevetare, psykologer, samhällsvetare, socionomer, bibliotekarier samt religionsvetare/teologer.

Figur 6.5: Andel examinerade kvinnor inom IT-utbildningar och

jämförbara utbildningar 1997/1998

8%

22%

12%

22%

33%

59%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Datatek n ik

Öv ri g a

El/ E le kt ro n ik/

Datatek n ik

Öv ri g a

P rogr ammer a re /

Syst e m ve ta re

Öv ri g a

Civilingenjörer Högskoleingenjörer Samhällsvetare

Ds 2000:68 IT-kompetens

I Arbetskraftsbarometern ’99 (SCB, 2000) redovisas könsfördelningen bland förvärvsarbetande med IT-utbildning. Av den framgår att andelen kvinnliga förvärvsarbetande med civilingenjörsutbildning i datateknik är på samma nivå som andelen examinerade läsåret 1997/98, det vill säga åtta procent (se figur 6.6). Andelen förvärvsarbetande kvinnor bland övriga civilingenjörer är betydligt lägre än andelen nyligen examinerade.

Bland högskoleingenjörer ligger andelen examinerade och förvärvsarbetande på ungefär samma nivå, medan andelen utexaminerade kvinnliga programmerare/systemvetare är lägre än andelen förvärvsarbetande. Detta tyder på att andelen kvinnor bland förvärvsarbetande IT-specialister kommer att ligga på samma låga nivå eller rentav sjunka de närmaste åren.

Källa: SCB (2000)

Att andelen förvärvsarbetande kvinnorna med IT-utbildning är låg är inte unikt för Sverige. I samtliga EU-länder är kvinnorna underrepresenterade i IT-sektorn. Fram till mitten av 1980-talet ökade andelen kvinnor bland IT-arbetskraften för att därefter falla. Inte i något EU-land överstiger andelen kvinnor i IT-arbetskraften mer än 30 procent. I flertalet länder uppgår andelen snarare till närmare 20 procent (Panteli med flera, 1999).

Den låga andelen kvinnliga IT-specialister medför att kvinnor inte får möjlighet att använda sin kompetens i lika stor omfattning som män samtidigt som samhället går miste om en viktig resurs.

Figur 6.6: Andelen förvärsarbetande kvinnor med IT-utbildning

och jämförbara utbildningar 1997

8%

14%

11%

21%

36%

49%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Datatek n ik

Öv ri g a

El/ E le kt ro n ik/

Datatek n ik

Öv ri g a

P rogr ammer a re /

Syst e m ve ta re

Öv ri g a

Civilingenjörer

Högskoleingenjörer Samhällsvetare

IT-kompetens Ds 2000:68

Ur ett tillväxtperspektiv är det angeläget att alla resurser och begåvningar i ekonomin kommer till användning. Det är viktigt att företagen har det bästa urvalet av arbetskraft och den mest produktivitetshöjande kompetensen. Om det är så att värderingar och tradition avgör kvinnors utbildnings- samt yrkesval finns det samhällsekonomiska vinster att hämta om denna utveckling kan brytas.

6.3. Brist på IT-kompetens

Arbetsmarknaden för personer med kunskap och kompetens inom IT har exploderat under senare hälften av 1990-talet och en rad nya företag har startats inom IT-sektorn. Samtidigt har behovet av kunskap och kompetens inom IT även ökat inom industrin och den offentliga sektorn. Denna utveckling har varit svår att fånga i prognoser. De prognoser eller förutsägelser som finns angående det framtida behovet av IT-utbildade åtföljs oftast av reservationer. Flertalet bedömare är dock överens om att det för närvarande råder brist på kvalificerad IT-arbetskraft i Sverige.

Brist på arbetskraft med en viss kompetens är ett exempel på en marknadsimperfektion. Brist uppstår då efterfrågan på en viss kompetens är större än dess utbud vid givna löner. På en ”perfekt” marknad skulle brist innebära att priset, det vill säga lönen, för personer med en viss kompetens steg, vilket i sin tur skulle medföra att arbetsgivarna inte skulle vilja anställa personer med den specifika kompetensen i lika stor omfattning som tidigare (efterfrågan skulle minska), samtidigt som fler personer skulle vilja utbilda sig inom det specifika området (utbudet skulle öka). Bristen skulle därmed upphöra. Arbetsmarknaden är emellertid ingen ”perfekt” marknad, vilket innebär att brist kan uppstå, till exempel som ett resultat av att arbetsgivarna bildar karteller i syfte att hålla nere lönerna. Vidare tar anpassningen av utbud och efterfrågan tid och under det att anpassning sker kan brist bli ett faktum. Det kan även vara så att efterfrågan av en viss kompetens ökar snabbare än utbudet. Då talar man om ”dynamisk” brist (för en utförligare diskussion om vad brist är se Veneri, 1999). Flaskhalsar, å andra sidan, innebär att bristen är så omfattande att den förhindrar företagen att expandera sin verksamhet/produktion.

I Konjunkturinstitutets (KI) tjänstebarometer för oktober år 2000 uppgav cirka 80 procent av datakonsult- och dataservice-

Ds 2000:68 IT-kompetens

företagen att det råder brist på personal med branschspecifik kompetens. Närmare 60 procent och då i synnerhet datakonsultföretagen, anger att tillgången till arbetskraft utgör det största hindret för expansion.

I en rapport från AMS (2000a) som bygger på 60 djupintervjuer med företrädare från IT-branschen (företag, branschorganisationer och högskola/universitet) konstateras att IT-branschen kommer att få det fortsatt svårt att hitta tillräckligt med utbildad arbetskraft. Bristen på kvalificerad IT-arbetskraft berör hela landet, men den är speciellt kännbar i storstadsområdena. Det råder särskild stor brist vad gäller yrken med krav på längre högskoleutbildningar. De yrken som är och framöver kommer att vara svårast att tillsätta är både högskole- och civilingenjörer inom elektronik, elektroteknik, datateknik samt telekom. Men efterfrågan på personal med olika kunskaper, exempelvis webbdesigners, ITekonomer, informatörer, projektledare eller övriga samhällsvetare med adekvata IT-kunskaper, ökar alltmer då företagens verksamheter utökas mot angränsande branscher. Vad beträffar kortare IT-utbildningar har det enligt AMS (2000b) utbildats relativt många personer, bland annat inom ramen för det nationella ITprogrammet (SwIT) (se avsnitt 6.4). Detta återspeglas i att sysselsättningen stigit snabbare inom IT-yrken med kort utbildning än inom yrken med krav på längre utbildning. I brist på högskoleutbildad personal är företagen i många fall hänvisade till att rekrytera gymnasieutbildad personal och sedan internutbilda dessa.

De vanligaste följderna av rekryteringssvårigheterna för företagen är ökade rekryterings- och lönekostnader. Företrädarna för IT-branschen uppger att rekryteringssvårigheterna även kommer få konsekvenser i form av senarelagd expansion, att produktionen läggs ut på andra företag, att företagen blir tvungna att tacka nej till order, ett ökat övertidsuttag för personalen samt att företagen startar egna utbildningar (AMS, 2000a).

Resultat från Arbetskraftsbarometern99 (SCB, 2000) visar att civil- och högskoleingenjörer inom flertalet ämnesområden är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden. Det råder stor brist på yrkeserfarna ingenjörer inom samtliga inriktningar. Särskilt akut bedöms bristen vara på yrkeserfarna ingenjörer med datainriktning. Det är även brist på yrkeserfarna programmerare/systemvetare. Vidare råder det brist på nyutexaminerade civilingenjörer i datateknik, medan utbud och efterfrågan på nyutexaminerade programmerare/systemvetare samt högskoleingenjörer bedöms vara i balans. Flertalet arbetsgivare som

IT-kompetens Ds 2000:68

tillfrågats i undersökningen bedömer att antalet anställda ingenjörer kommer att öka fram till år 2002, detta gäller inte minst datautbildade. Även behovet av programmerare/systemvetare bedöms öka.

SCB (1999a) belyser även de långsiktiga trenderna på arbetsmarknaden. SCB gör bedömningen att den nuvarande bristen på civilingenjörer kommer att ha försvunnit till år 2010. Den kontinuerligt ökande efterfrågan på arbetskraft inom området har lett till att antalet utbildningsplatser har byggts ut. Gruppen är dessutom relativt ung och förhållandevis få kommer att pensioneras de närmaste åren. Nettotillskottet till arbetsmarknaden kommer således att vara relativt god förutsatt att alla utbildningsplatser fylls samt att nuvarande examinationsgrad bibehålls. Till år 2010 väntas även tillgången och efterfrågan på högskoleingenjörer inom elektro- och teleteknik vara i balans.

En förutsättning för att efterfrågan och utbud beträffande kvalificerad arbetskraft med IT-kompetens ska komma i balans är att försörjningen av lärar- och forskarkompetens till universitet och högskolor fungerar. Universiteten och högskolorna har emellertid under en längre period haft rekryteringssvårigheter vad gäller lärarpersonal inom IT. Det kan bero på att IT ännu är en relativt nyetablerad vetenskaplig disciplin (AMS, 2000a).

Efterfråge- och utbudsbilden vad gäller IT-kompetent arbetskraft har även studerats av International Data Corporation (IDC) (Miroy med flera, 1999). IDC varnar för en starkt tilltagande brist på kompetent IT-arbetskraft i Europa. Enligt IDC:s prognos ökar efterfrågan på IT-kompetens i en sådan takt att alla tillgängliga resurser inom kort kommer att ha tagits i anspråk. Effekten av detta är en allt större klyfta mellan utbud och efterfrågan på ITkompetent arbetskraft. Enligt IDC speglas denna utveckling redan av stigande löner och ökad personalomsättning, vilket innebär ökade kostnader samt lägre vinster för företagen.

Tillgången på IT-specialister30 i Västeuropa31 uppgick, enligt IDC, till 8,4 miljoner personer år 1998. Efterfrågan uppgick samma år till 8,9 miljoner personer, vilket innebär en brist på fem procent. Efterfrågan förväntas stiga betydligt snabbare än tillgången, vilket leder till en brist på 2,4 miljoner IT-specialister år 2002. Det motsvarar 19 procent av efterfrågan (se tabell 6.1). Den relativa

30

IDC definierar IT-specialist som ”anyone doing work conceiving, developing, planning, implementing, operating or maintaining information technology as their primary work”.

31

”Västeuropa” i IDC:s undersökning omfattar Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

Ds 2000:68 IT-kompetens

bristen i Sverige bedöms bli densamma som för Västeuropa sammantaget. Utbudet kommer enligt rapporten öka från 321 000 personer år 1998 till 421 000 personer år 2002, medan efterfrågan ökar från 338 000 till 510 000.

IDC förutspår störst efterfrågetillväxt på teknikneutral kompetens, vilket motsvarar begreppet strategisk IT-kompetens (se avsnitt 6.1), och Internetkompetens. Även utbudet av teknikneutral kompetens förväntas öka i snabb takt, dock inte i tillräcklig omfattning för att möta efterfrågan.

IT-kompetens Ds 2000:68

Tabell 6.1: Brist på IT-specialister år 2002.

Teknikområde Tusentals personer Procent av efterfrågan

Sverige Västeuropa Sverige Västeuropa

Internet

7,0

599,1

Applikationer

54,2

1054,7

Distribuerade system

27,1

525,9

Teknikneutral

8,0

182,1

Värdbaserade system

0,0

5,4

Totalt

96,3

2367,2

Källa: IDC (1999).

I absoluta tal förväntas den största bristen i både Sverige och övriga Västeuropa uppstå inom den kompetens som krävs för utveckling av applikationer. I Sverige förväntas bristen inom olika kompetensområden ligga mellan 13 och 20 procent av efterfrågan år 2002, med undantag för den kompetens som krävs för arbete med värdbaserade system där utbud och efterfrågan förväntas vara i balans år 2002.

6.3.1. Lönebilden för IT-specialister

Ett indirekt sätt att avgöra huruvida det råder brist på en viss yrkeskategori är att studera lönebilden för sysselsatta inom detta yrke i förhållande till den för andra yrkesgrupper med motsvarande utbildning. Ett motiv till att titta på lönebilden är att undersökningar vars syfte är att studera huruvida det föreligger brist på arbetskraft eller inte ofta bygger på intervjuer med arbetsgivare eller branschorganisationer, vilket kan medföra att bilden av bristsituationen blir något överdriven.

Lönebilden för en viss yrkesgrupp styrs delvis av om det råder brist eller ej på just den yrkesgruppen. Det kan vara svårt att få till stånd en generell löneökning för yrkesgrupper där det finns ett överskott av personer med relevant kompetens, det vill säga då arbetslöshet råder för dessa grupper. Om det, å andra sidan, är brist på en viss typ av kompetens blir arbetsgivarna tvungna att ge högre

Ds 2000:68 IT-kompetens

löneanbud för att kunna locka till sig arbetssökande med den eftertraktade kompetensen.

NUTEK (1999c) har studerat lönebilden för tekniker och naturvetare med längre än tre års eftergymnasial utbildning inom IT, systemvetare samt individer med gymnasieutbildning verksamma inom IT-relaterade tjänstebranscher. Jämförelse görs med lämpliga kontrollgrupper utan IT-relaterad utbildning respektive utan koppling till IT-relaterade tjänstebranscher.32 Studien visar att inkomstnivåerna i genomsnitt är högre för samtliga ITspecialister33 jämfört med referensgrupperna. Inkomsteffekten av att vara IT-specialist innebär enligt studien en inkomstökning med 12 till 22 procent, jämfört med respektive kontrollgrupp.

Det finns tecken på att lönegapet mellan IT-specialister och övriga arbetsmarknaden ökar. Enligt SCB:s IT-konsultindex är ITbranschens löneutveckling klart högre i förhållande till andra branscher. Mellan första kvartalet 1999 respektive 2000 steg arbetskraftskostnaden i IT-branschen med 6,9 procent. Det är en dubbelt så stor ökning jämfört med den totala arbetsmarknaden under samma period. Härmed får vi ytterligare stöd för påståendet om att det råder brist på IT-specialister.

6.3.2. Vad beror bristen på?

Trots en kraftig expansion av antalet utbildningsplatser inom ITområdet föreligger en brist på IT-kompetent arbetskraft. Den traditionella synen på varför det råder brist på högskoleutbildad arbetskraft är att det saknas incitament till att efterfråga en högre utbildning då utbildningspremien i Sverige är låg. Denna förklaring kan dock ifrågasättas, framförallt i fallet IT-kompetent arbetskraft. Som framkom i föregående avsnitt ligger inkomsterna för ITspecialister på en högre nivå jämfört med de yrkesgrupper med motsvarande utbildningslängd.

Jacobsson med flera (1999) argumenterar för att dagens brist på kvalificerad arbetskraft med IT-kompetens snarare är ett resultat

Som referensgrupp till tekniker och naturvetare med längre än tre års eftergymnasial utbildning inom IT valdes personer med mer än tre års eftergymnasial utbildning inom naturvetenskapliga ämnen. Till gruppen systemvetare valdes personer med treåriga eller längre eftergymnasiala utbildningar inom samhällsvetenskapliga ämnen (exklusive systemvetenskap) som referensgrupp. Som referensgrupp till gruppen individer med gymnasieutbildning verksamma inom IT-relaterade tjänstebranscher valdes personer med gymnasieutbildning vilka inte var verksamma inom IT-relaterade tjänstebranscher.

Observera att IT-specialister här även inkluderar gymnasieutbildade verksamma i ITsektorn.

IT-kompetens Ds 2000:68

av för få utbildningstjänster inom dessa områden. Sverige har under en lång tid präglats av en situation där det inte har funnits tillräckliga möjligheter att studera exempelvis elektronik och datateknik. Detta har berott på en brist i mångfald i den högre utbildningen fram till 1990-talet. Endast drygt 20 procent av N/Tgymnasisterna har haft möjlighet att läsa vidare på de tekniska högskolorna.

Under 1990-talet har dock det svenska högskoleväsendet förändrats radikalt med en framväxt av nya högskolor och nya utbildningar. Trots denna expansion av utbildningsplatser föreligger, enligt författarna, fortfarande en brist på utbildningstjänster inom IT-området. Enligt AMS (2000a) har antalet utbildningar inom ITområdet inte ökat proportionellt med intresset att läsa dessa utbildningar. I takt med att högskoleplatserna ökar kommer troligen denna brist att dämpas. Enligt Jacobsson med flera (1999) kan istället en brist på sökande med naturvetenskaplig eller teknisk gymnasieutbildning komma att uppstå. Avgörande för att undvika en fortsatt brist på högskoleutbildade med IT-kompetens är därför att öka intresset för naturvetenskap och teknik, inte minst bland kvinnor. Med den nuvarande fördelningen av kvinnliga och manliga gymnasister på de olika programmen torde det vara svårt att bortse från att kompetensförsörjningen inom IT-området har en betydande jämställdhetsdimension. Det gäller även inom högskolan där kvinnor har en mycket svagare efterfrågan på utbildningar inom elektronik och datateknik än män.

6.4. Åtgärder för att stärka IT-kompetensen

I detta avsnitt beskrivs åtgärder för att stärka IT-kompetensen i Sverige och några andra OECD-länder.

6.4.1. Exempel på åtgärder i Sverige

I mars 1999 presenterade regeringen propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). I propostionen (hädanefter benämnd ”IT-propositionen”) lyftes kompetensuppbyggnad inom IT fram som ett prioriterat område. Flera av de åtgärder och förslag som nämns i detta avsnitt har sitt ursprung i IT-propositionen.

Ds 2000:68 IT-kompetens

Krav på IT-kunskap i skolan har betonats. Av läroplanens mål för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) framgår att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda IT som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Skolverket har i arbetet med revidering inför år 2000 anlagt ett ITperspektiv i det generella kursplanearbetet.

NOT-projektet34 är ett regeringsuppdrag som drivs gemensamt av Högskoleverket och Skolverket i syfte att stimulera intresset för naturvetenskap samt teknik. NOT-projektet pågick under perioden 1993 till 1998 och fortsätter i en andra tappning fram till år 2003. Projektet har två övergripande mål, nämligen att förändra samhällsmedborgarnas attityder till de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena samt att stimulera utvecklingen av undervisningsmetoder inom naturvetenskap och teknik.

Den särskilda satsningen IT i skolan (ITiS) kommer att fortsätta under åren 2000 och 2001. Regeringen överlämnade våren 1998 en skrivelse, Lärandets verktyg - nationellt program för IT i skolan (skr. 1997/98:176), till riksdagen. Delegationen IT i skolan tillsattes för att planera och genomföra den nationella satsning på IT i skolan där landets alla kommuner erbjuds möjligheten att delta. Satsningen syftar till att utveckla användningen av IT som ett pedagogiskt verktyg. Detta sker genom att under tre år, 1999 till 2001, erbjuda nära hälften, drygt 60 000, av lärarna i för-, grundoch gymnasieskolan kompetensutveckling inom IT. Från och med år 2001 finns det även möjlighet för lärare inom den kommunala vuxenutbildningen att delta. Satsningen omfattar även statsbidrag för förbättring av skolornas tillgänglighet till Internet, e-postadresser till alla lärare och elever, stöd för de svenska och europeiska skoldatanäten samt särskilda insatser för elever med funktionshinder. I budgetpropositionen för år 2000/2001 aviserade regeringen att ITiS bör fortsätta även under år 2002. 170 miljoner kronor avsattes för detta ändamål och regeringen beräknar att ytterligare cirka 130 000 lärare kommer att genomgå denna utbildning.

En stor del av den breda spridningen av datoranvändningen i Sverige kan förklaras av de särskilda skatteregler som gäller för lånedator (se avsnitt 6.2). Den första januari år 1998 ändrades skattelagstiftningen så att förmånen att använda arbetsgivarens datorutrustning för privat bruk inte ska beskattas. Det främsta syftet till denna skattelättnad var att underlätta för arbetsgivare att

NOT står för naturvetenskap och teknik.

IT-kompetens Ds 2000:68

introducera datorer på arbetsplatserna genom att ge de anställda möjlighet att lära sig att använda datorer i sin egen takt i hemmen.

I IT-propositionen föreslog regeringen en nationell satsning för att stärka IT-kompetensen i småföretag. Regeringen har uppdragit åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att lämna förslag till innehåll och omfattning samt organisation och genomförande av ett projekt för att höja IT-kompetensen hos småföretag. Projektet ska utformas som ett komplement till redan befintliga insatser på området och ska starta år 2001. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2000/2001 att 15 miljoner kronor ska avsättas per år under perioden 2001 till 2002 för denna satsning, det vill säga totalt 30 miljoner kronor.

Regeringen har även i enlighet med IT-propositionen givit NUTEK i uppdrag att lämna förslag till innehåll och omfattning samt organisation och genomförande av ett program för användning av IT i företag i regionalpolitiskt högt prioriterade områden. Programmets övergripande målsättning är att verka för utvecklandet av ett konkurrenskraftigt näringsliv i dessa områden. Det bör i första hand ske genom att motivera och underlätta för olika företag att utifrån sina behov tillämpa den nya tekniken.

Vidare kommer antalet högskoleplatser i landet att öka med 20 000 år 2000 samt drygt 10 000 för vart och ett av åren 2001 och 2002. Tyngdpunkten för utbyggnaden ska ligga inom det naturvetenskapliga och tekniska området.

I IT-propositionen föreslogs att ett kompetenscentrum för Internetteknik ska inrättas inom högskolesektorn. Dess uppgifter bör huvudsakligen vara att bedriva forskning och utvecklig inom Internetområdet. Kompetenscentrumet bör etableras i anslutning till den IT-satsning som den Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har påbörjat i Kista.

KTH har påbörjat en satsning att etablera ett ”IT-universitet” i Kista. Verksamheten ska inriktas mot informationssamhällets infrastruktur och präglas av en helhetssyn på informationssystem med starka kopplingar både mellan olika tekniska discipliner samt till nya industriella tillämpningar. Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000/2001 beräknat medel för nya permanenta platser vid KTH åren 2000 till 2002. Av dessa beräknas KTH avsätta drygt hälften eller 1 275 platser (helårsstudenter) för IT-satsningen i Kista.

Vidare poängteras i IT-propositionen att högskolorna bör beakta behovet av kompetens inom områdena nätbyggnad och Internet

Ds 2000:68 IT-kompetens

Protocol-teknik (IP-teknik) vid dimensioneringen av utbildningen av IT-specialister.

Regeringen beslutade i mars år 2000 om resursförstärkning till utbyggnad av ett kluster med inriktning mot kiselteknik. Syftet med satsningen är att stärka de svenska förutsättningarna för att tillämpa framtidens teknik på kisel- och kretskonstruktion. Klustret ska omfatta dels ett nytt institut i Norrköping vilket tillförs ett engångsbelopp på 25 miljoner kronor, dels berörda delar av det svenska näringslivet inklusive såväl stora som små företag liksom internationella företag och gästforskare. Universiteten i Lund, Linköping och Stockholm samt KTH tillförs sammanlagt 100 miljoner kronor under perioden 2000 till 2005 för forskning på området.

Regeringen beslutade hösten 1999 att inrätta ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor som rör transport och IT-tjänster (dir. 1999:83). Den 28 juni 2000 överlämnade rådet, även kallat Jämit, ett delbetänkande, Jämställdhet och IT (SOU 2000:58). Avsikten var att visa att IT som teknik är en manlig domän, trots att dess användningsområde lika mycket fyller kvinnors som mäns behov. Jämit föreslår bland annat att:

  • Regeringen omedelbart bör initiera en översyn av lagstiftningen i syfte att öka kvinnors deltagande i företagens bolagsstyrelser.
  • Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att utveckla statistik i frågor som rör IT utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
  • Regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av läromedel utifrån ett genusperspektiv.
  • Moment av genus- och teknikrelaterade frågor bör ingå i all lärarleddutbildning samt i IT-inriktad och annan teknisk utbildning.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till delbetänkandets förslag.

Under våren 1997 uppmärksammade Industriförbundet regeringen på behovet av kompetent yrkesutbildad personal inom ITområdet. Trots den höga arbetslösheten upplevde arbetsgivarna svårigheter att hitta personal i gränssnittet mellan dataanvändare och dataspecialister. Resultatet av samtalen blev att Industriförbundet och branschorganisationen IT-företagen tillsammans bildade föreningen SwIT-yrkesutbildning, som fick i uppdrag att genomföra en arbetsmarknadsutbildning med syftet att ge yrkeskompetens för bristyrken inom IT-området. Regeringen avsatte 1,3 miljarder kronor i bugetpropositionen 1997/1998 till

IT-kompetens Ds 2000:68

finansieringen av ett nationellt IT-program (SwIT). De avtal som regeringen och SwIT-yrkesutbildning slöt innebar att 11 700 personer skulle genomgå utbildning från år 1998 fram till 31 mars år 2000 och att minst 75 procent av dessa skulle utgöras av arbetslösa personer. Resterande 25 procent kunde vara anställda med behov av att förnya eller byta arbetsuppgifter. I avtalet sägs också att grupper som är underrepresenterade inom yrkesområdet - kvinnor, invandrare och arbetshandikappade - ska ges särskilda möjligheter att delta i utbildningen. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har utvärderat SwIT och finner att programmet inte har uppnått de högt ställda målen som innebär att samtliga arbetslösa som genomgått en SwIT-utbildning med godkänt resultat ska ha erhållit ett arbete minst sex månader efter avslutad kurs. Personer som genomgått en SWiT-utbildning har emellertid har emellertid erhållit arbete i större utsträckning än personer som genomgått en av Arbetsmarknadsverkets yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar med datorinriktning, 62 procent jämfört med 49 procent (Johansson och Martinsson, 2000).

Regeringen har under hösten år 2000 lagt ett förlag om skattelättnader för utländska experter. Enligt förslaget ska utländska experter, forskare samt företagsledare som tillfälligt arbetar i Sverige enbart behöva skatta för 25 procent av sina inkomster under högst tre år. Vissa ersättningar som till exempel ersättningar för flyttkostnader, familjens resor mellan Sverige och det tidigare hemlandet högst två gånger per år samt skolavgifter för barnen, föreslås också bli skattefria. Syftet är att underlätta för svenska företag att rekrytera nyckelpersoner från utlandet samt göra det lättare för utländska företag att investera i Sverige. Förändringarna föreslås träda i kraft vid kommande årsskifte.

6.4.2. Åtgärder i några andra länder

Frågan om brist på IT-kompetent arbetskraft har uppmärksammats i ett flertal andra länder. I detta avsnitt beskrivs vissa åtgärder vars syfte är eller har varit att öka IT-kompetensen i fem andra länder, nämligen USA, Japan, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Genom att studera hur andra länder hanterar eventuella brister kan också lärdomar dras för den svenska arbetsmarknaden. Redogörelsen bygger på en rapport, Åtgärder för att stärka tillgången av

IT-kompetens på arbetsmarknaden i USA, Japan, Storbritannien,

Ds 2000:68 IT-kompetens

Frankrike och Tyskland, som Sveriges Tekniska Attachéer (STATT) utarbetat på uppdrag av Näringsdepartementet.

USA

Ekonomer, politiker, industriföreträdare och fackförbund i USA är, enligt STATT, eniga om att det råder brist på arbetskraft inom den amerikanska IT-sektorn. Trots definitions- och mätsvårigheter vad gäller IT-branschen visar ett flertal amerikanska studier att behovet av såväl generell som specialiserad IT-kompetens kommer att öka framöver, men tillgången till specialistkompetens är mest akut för närvarande.

Kvinnor är underrepresenterade inom de flesta tekniska områden i USA, inklusive IT. Inom mindre kvalificerade IT-yrken är kvinnorna relativt väl representerade, men de är i klar minoritet då yrket kräver en längre utbildning. Liksom Sverige hade USA toppnoteringar under mitten av 1980-talet vad gäller andelen kvinnor examinerade från högre IT-utbildningar (cirka 36 procent år 1984), men andelen har minskat under 1990-talet (omkring 28 procent år 1996).

USA har generellt sett relativt många och väl utarbetade program för att på både kort och lång sikt tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft. Både staten och industrin anser att bristen på kompetent arbetskraft kan utgöra ett allvarligt hot mot landets tillväxt och konkurrenskraft. Ansvaret för utvecklingen och tillväxten inom IT-branschen anses därför vara såväl statens som näringslivets. Offentliga/privata partnerskap har skapats för att minska klyftan mellan tillgången på arbetstillfällen och utbudet av arbetskraft. De flesta ansträngningar har koncentrerats kring att omforma utbildningssystemet för att bättre motsvara industrins behov.

Rekrytering från utlandet är för övrigt något som USA har tillämpat de senaste åren för att lösa de mest akuta bristproblemen. Speciella visum som löper under högst sex år kan utfärdas till individer med kvalificerad högskoleexamen, främst tekniska specialister som erbjudits arbete i USA. Kongressen behandlar även ett förslag som innebär att internationella studenter som tagit en ingenjörsexamen vid ett amerikanskt universitet kan erhålla uppehållstillstånd för att arbeta vid ett amerikanskt IT-företag.

Mentorsprogram, information på skolorna i tidig ålder och nya pedagogiska former för matematik, naturvetenskap och teknik är

IT-kompetens Ds 2000:68

åtgärder som man hoppas ska få unga kvinnor att satsa på en framtid inom IT-branschen. Vidare har statliga medel satsats på ett projekt för att i samarbete med arbetsgivare och lärare vidareutbilda arbetslösa för en karriär inom IT. Det finns särskilda projekt som riktas till arbetslösa kvinnor och funktionshindrade.

Företagen försöker på olika sätt möta behoven på IT-arbetskraft, till exempel genom att bygga upp särskilda utbildnings- och rekryteringsprogram, ny teknik för internutbildning samt samarbete med högskolor och universitet. ”Aggressiv” rekrytering används alltmer för att locka över kompetens från andra företag, till exempel genom bonus, flexibla arbetstider, distansarbete, dagis och fri tillgång till hälsocenter. Utöver det faktum att företagen kan rekrytera arbetskraft från omvärlden, anlitas konsulter i andra delar av världen, till exempel från Indien och Israel. Den geografiska placeringen av en IT-arbetare är inte så betydelsefull vad gäller mjukvaruutveckling.

Avslutningsvis kan nämnas att National Academy of Science (NAS) har fått i uppdrag av kongressen att utreda arbetskraftsbehovet inom IT-sektorn för den kommande tioårsperioden. NAS ska utreda utbildningssystemets kapacitet, utbudet utomlands samt möjligheterna att rekrytera arbetskraft från omvärlden. Uppdraget ska presenteras under hösten 2000.

Japan

Enligt STATT är det för närvarande, efter ett par års djup lågkonjunktur, relativt få företag som upplever någon akut generell brist på IT-specialister i Japan. Flertalet företag med någon betydande IT-verksamhet har dock stora rekryteringsbehov vad gäller IT-specialister med stor erfarenhet och kompetens inom nyare teknikområden, vilka inte är särskilt väl tillgodosedda.

I Japan har företag traditionellt tagit ett stort ansvar för de anställdas vidareutbildning, detta gäller även IT-utbildning. Systemet med livslång anställning börjar dock luckras upp alltmer och i takt med denna utveckling ökar näringslivets krav på universitetens förmåga att leverera kompetens också på IT-området. Initiativet till att öka IT-utbildningarna har huvudsakligen kommit från privata universitet och flera privata universitet med inriktning på IT kopplat till samhällsvetenskap har vuxit fram under senare år. Men för storföretagen är fortfarande den egna internutbildningen det främsta medlet för att klara kompetensförsörjningen inom IT-

Ds 2000:68 IT-kompetens

området. Genom ”företagsuniversitet” bedriver företagen internutbildning som ofta motsvarar den på universiteten.

Det japanska utbildningsministeriet tycks inte ha någon uttalad policy för att främja utbyggnad av IT-inriktade högskoleutbildningar. Enskilda universitet tar dock initiativ till att öka antalet IT-utbildningar genom att etablera nya utbildningslinjer eller fakulteter som fokuserar på IT. Då officiell statistik saknas är det svårt att kvantifiera hur stor expansionen av IT-inriktade universitetsutbildningar har varit, men enligt STATT tyder mycket på att en betydande utbyggnad har skett.

För postgymnasial yrkesutbildning finns i Japan ett speciellt system av så kallade särskilda yrkeshögskolor som i de flesta fall drivs i privat regi. Ett enhetligt system för certifiering av ITingenjörer reglerar kompetenskraven på de utexaminerade från yrkeshögskolorna. Den snabba IT-utvecklingen har under senare år tvingat fram flera revideringar av kompetenskraven för certifikat. Endast 20 procent av dem som genomgick tester för olika typer IT-ingenjörer lyckades få godkänt under år 1998.

I Japan har det vidare uppmärksammats att formulering och implementering av IT-strategier i företag är en mycket krävande uppgift. Information-technology Promotion Agency (IPA) ger därför stöd åt personer i ledande befattning i medelstora företag med ansvar för IT-strategi. Tanken är bland annat att skapa en mötesplats för utbyte av erfarenheter. Stöd sker bland annat i form av upplysningsarbete (seminarier och uppsökande verksamhet för att ge råd till företagsledningen i frågor som rör investeringar i informationssystem).

Storbritannien

Bristen på kvalificerade IT-specialister anses utgöra det största hotet för fortsatt snabb ekonomisk tillväxt inom informations-, kommunikations- och elektronikindustrierna i Storbritannien. Även brister i grundläggande IT-kunskaper hos arbetskraften har uppmärksammats. En undersökning av 75 multinationella företag i Storbritannien, Tyskland, USA, Japan och Singapore visar att den brittiska arbetskraften har lägst IT-kompetens av dessa sex länder. Denna bild bekräftas av en internationell benchmarkingstudie som Department of Trade and Industry (DTI) genomförde år 1996. Studien visar att endast Frankrike har fler företag som rapporterar om otillräcklig IT-kompetens på arbetsplatsen.

IT-kompetens Ds 2000:68

Det pågår för närvarande en mängd privata och statliga initiativ för att öka tillgången till IT-kompetent arbetskraft. Som ett resultat av en utredning, Skills for the Information Age, togs i slutet av år 1999 fram en nationell strategi för hur tillgången på ITkompetens ska säkras. Ett centralt förslag till åtgärd var bildandet av ett råd, Council for Information, Technology, Communications and Electronics Skills, bestående av representanter från olika branschorganisationer som är tänkt att fungera som partner till regeringen i frågor beträffande lärande och kompetens. Rådet ska bland annat bedöma nuvarande och framtida behov av IT-arbetare, attrahera fler kvinnor till IT-utbildningar, underlätta för företagen att anställa utländsk arbetskraft samt stödja företagen att utveckla strategier för rekrytering. Ett exempel på det sistnämnda är att företag uppmuntras till att ansluta sig till Investor in People, en nationell standard för personalutveckling som ett första steg i att utveckla kompetens- och rekryteringsstrategier.

En annan viktig fråga som diskuteras i Storbritannien är behovet av att bygga broar mellan näringslivet och utbildningssystemet. Ett exempel på detta är University for Industry (UfI) som lanserades under våren år 2000. UfI är en satsning från den brittiska regeringen med syftet att stimulera och förenkla det livslånga lärandet. Det bygger på ett partnerskap mellan företag samt utbildningsorganisationer, och IT-kompetens utgör ett prioriterat område. Vidare föreslås en nationell samordning av samverkan mellan arbetsgivarna inom IT-branschen och utbildningssystemet vad gäller exempelvis praktikplatser samt branschens möjlighet att påverka utbildningen.

Frankrike

Bristen på IT-kompetent arbetskraft upplevs som ett allvarligt problem även i Frankrike. Frankrike har relativt andra europeiska länder en eftersläpning i anslutningsgraden till Internet. Den franska regeringen befarar att detta avspeglar en generell eftersläpning vad beträffar arbetskraftens IT-kompetens. Vad gäller specialistkunskaper inom IT-området handlar debatten allt mer om att ta en konstaterad brist på allvar och vidta lämpliga utbildningssamt stimulansåtgärder.

Trots detta har den franska staten vidtagit relativt få åtgärder med syfte att främja utvecklingen av IT-kompetens. Generellt sett vidtar staten åtgärder för att stimulera kompetensutveckling samt

Ds 2000:68 IT-kompetens

lärande i arbetslivet, och IT är i dessa sammanhang ofta ett prioriterat område. Premiärminister Jospin har också lagt grunden till offentliga utbildningssatsningar i och med att han vid upprepade tillfällen deklarerat att främst datoranvändningen i grundskolan måste prioriteras. För närvarande råder dock en brist på kompetenta lärare.

Delvis som en åtgärd mot bristen på IT-specialister har antalet utbildningsplatser för civilingenjörer utökats. Sedan 1983 har antalet diplomerade civilingenjörer fördubblats och uppgick år 1997 till 25 500.

Branschföreningarna spelar ofta en viktig roll i Frankrike, och så även inom IT-området. Som en reaktion på bristen på ITkompetens gick fem branschorganisationer samman år 1998 för att utarbeta ett utbildningsprogram riktat till nyligen examinerade akademiker, civilingenjörer och ekonomer. Inom programmet har ett flertal intensivkurser utvecklats med syftet att ge en grundläggande och kontinuerlig uppdaterad vidareutbildning i olika ITrelaterade ämnen.

IT-kompetens Ds 2000:68

Tyskland

IT-branschen är på stark frammarsch i Tyskland. Branschen hade en tillväxt på drygt 9 procent år 1999. Starkast var tillväxten inom mjukvara och IT-tjänster. Bristen på arbetskraft inom ITbranschen har identifierats som ett stort problem för den framtida tillväxten. Branschen hävdar att man har ett uppdämt behov av upp emot 75 000 specialister.

I likhet med Frankrike är den låga graden av IT-mognad såväl på generell som på specialistnivå en viktig förklaring till bristen på ITkompetens i Tyskland. Man försöker därför från statligt håll nu bidra till att stärka den generella IT-mognaden. Projektet Skolor på nätet, som syftar till att öka antalet Internetanslutna datorer vid landets skolor, är ett exempel på detta. Målet är att nå full täckning under år 2000, vilket ska sättas i relation till att enbart 30 procent av skolorna var Internetanslutna år 1999. Ett annat exempel på hur man försöker stärka IT-mognaden i landet är initiativet Kvinnor på nätet som startades år 1999 i syfte att främja antalet kvinnliga Internetanvändare. Inom projektet försöker man riva hinder för användningen av den nya tekniken, främst genom att anordna kurser riktade mot kvinnor.

Regering, industriförbund, handelskamrar samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har samlats inom ramen för den så kallade sysselsättningspakten35. Pakten är ett initiativ från förbundsregeringen och syftar till att gemensamt finna möjligheter att minska arbetslösheten. Arbetskraftsbristen och sysselsättningspotentialen inom IT-området har identifierats som ett av de viktigaste arbetsområdena. Parterna har enats om ett stort antal mål och åtgärder för att minska arbetskraftsbristen på IT-området. Förutom en ökning av utbildningsvolymen och ett utökat utbud av vidareutbildningar inom IT-området föreslås skapandet av en utbildningsfond i samarbete mellan privata och offentliga parter. Fonden ska bland annat användas till att stödja extraresurser på högskolenivå inom IT för icke IT-specialister, stipendier för studenter inom IT-utbildningar samt vidareutbildningsinsatser.

35

Bündnis für Arbeit, Ausbildning und Wettwerbsfähigkeit.

Ds 2000:68 IT-kompetens

6.5. Avslutande kommentarer

Den pågående strukturomvandlingen har konsekvenser för näringslivets behov av kompetens, såväl vad gäller generell som specialiserad samt strategisk IT-kompetens.

Det finns flera indikationer på att Sverige internationellt sett har en god tillgång till generell IT-kompetens. Det betyder dock inte att den generella IT-kompetensen inte behöver förbättras. Olika grupper i samhället, exempelvis äldre, har tillgång till datorer och Internet i mindre utsträckning än andra. Utbildningssystemet måste kontinuerligt ses över så att grund- och yrkesutbildningarna förmedlar sådana kunskaper som informationstekniken kräver. Utbildningarna måste anpassas efter den pågående utvecklingen i samhället. Den snabba strukturomvandlingen och teknikutvecklingen kräver kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande hos arbetskraften, då kunskap samt kompetens idag är en färskvara.

Ett steg i rätt riktning är det system för individuellt kompetenssparande som riksdagen har beslutat ska införas. Utredningen för individuellt kompetenssparande kommer den 15 december år 2000 med förslag på hur ett sådant system skulle kunna utformas.

Flertalet bedömare anser att det i Sverige för närvarande råder brist på IT-specialister. Bristen på kvalificerad arbetskraft med ITkompetens har utpekats som ett av de största hindren för såväl ITsektorns som för övriga näringslivets expansion och måste således tas på allvar.

Flera länder som har uppmärksammat brist på kvalificerad arbetskraft med IT-kompetens, däribland Storbritannien, Tyskland och USA, har tillsatt någon form av utredning bestående av bland annat representanter från stat, näringsliv, olika intresse- och branschorganisationer samt utbildningsanordnare, i syfte att ta ett samlat grepp om problemet. I USA har utredningen bland annat haft i uppdrag att se över ekonomins arbetskraftsbehov inom IT på kort och på lång sikt samt med utgångspunkt från detta kartlägga utbildningssystemets kapacitet, utbudet av arbetskraft utomlands samt möjligheterna till att rekrytera IT-kompetent arbetskraft från omvärlden. I detta sammanhang har även utnyttjandet av befintliga resurser analyserats. De arbetslösa bör exempelvis erbjudas utbildningar som kompletterar samt breddar deras kompetenser

IT-kompetens Ds 2000:68

och möjliggör sysselsättning inom IT. Tillsättandet av en sådan utredning kan även vara en lämplig åtgärd för Sverige.

Det är svårt att dra några generella slutsatser vad beträffar tillgång och efterfrågan på strategisk IT-kompetens. Det finns dock indikatorer på att det även råder brist på sådan kompetens.

Kunskaper inom företagen om de värden och möjligheter som IT skapar är av avgörande betydelse för en strategisk IT-användning. Det är därför viktigt att verka för en ökad förståelse för de affärsmöjligheter som en IT-anpassad organisation kan medföra. Speciellt små och medelstora företag har behov av sådan information.

I Japan finns bland annat en funktion, Information-technology Promotion Agency (IPA), vars uppgift är att stödja företagen vid implementering av IT-strategier samt i frågor som rör investeringar i informationssystem. IPA verkar bland annat som en mötesplats för utbyte av erfarenheter. En sådan stödfunktion kan hjälpa företag att undvika onödiga eller felaktiga IT-investeringar. Behovet av en sådan stödfunktion har även uppmärksammats i Sverige.

Andelen examinerade kvinnor med universitets- eller högskoleutbildning samt andelen förvärvsarbetande kvinnor med IT-utbildning i Sverige är låg. Den låga andelen kvinnliga IT-specialister innebär att samhället går miste om en viktig resurs. Ett sätt att på sikt komma till rätta med bristen på IT-kompetent arbetskraft är att verka för en ökad kvinnlig efterfrågan på utbildningar inom ITområdet. En undersökning om gymnasieelevers intresse för högre studier som SCB har genomfört visar emellertid att intresset för högre studier inom teknik har minskat under de senaste åren, och då huvudsakligen bland kvinnorna. Det kan vara en indikation på att utvecklingen går åt fel håll.

Jämit har bland annat till uppgift att belysa kompetensfrågorna vad beträffar IT ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget ska vara avslutat senast den 30 juni år 2001.

Litteratur

AMS (2000a), ”IT-branschen i Sverige - Var finns de framtida jobben?”, Ura 2000:8, Stockholm.

AMS (2000b), ”Var finns jobben 2000/2001?”, Ura 2000:7, Stockholm.

Autor, D.H., L.F. Katz och A.B. Krueger (1998), Computing Inequality: Have Computers Changed the Labour Market?,

Quarterly Journal of Economics, 113:4, sid. 1169-1213.

Bartel, A. och F. Lichtenberg, (1987), The Comparative Advantage of Educated Workers in Implementing New Technology, The

Review of Economics and Statistics 69:1, sid. 1-11.

Bresnahan. T., E. Brynjolfsson och L. Hitt (1999), Information Technology, Workplace Organization and the Demand for Skilled Labor: Firm-Level Evidence, NBER Working Paper 7136, National Bureau of Economic Research.

Bresnahan, T. och M. Trajtenberg (1995), General Purpose Technologies: Engines of Growth, Journal of Econometrics 65, sid. 83-108.

Brynjolfsson, E. och L. Hitt (1996), Paradox Lost? Firm Level Evidence on the Returns to Information Systems Spending,

Management Science 42:4, sid. 541-559.

Council of Economic Advisors (2000), Economic Report of the

President, United States Government Printing Office, http://w3.access.gpo.gov/eop/.

Litteratur Ds 2000:68

Dagen Industri (2000), Onyanserad debatt om den nya ekonomin, 2000/07/07, Stockholm.

Dagens Nyheter (2000), Avhopp kostar högskolor miljoner, 2000/09/04, Stockholm.

Daveri, F. (2000), Is growth an information technology story in Europe too?, Economic Policy Research Unit Working paper, 2000-13.

David, P. (1990), The Dynamo and the Computer: An Historical Perspective on the Modern Productivity Paradox, American

Economic Review 80:2, sid. 355-361.

Doms, M., T. Dunne och K.R. Troske (1997), Workers, Wages and Technology”, Quarterly Journal of Technology, 112:1, sid. 253-290.

Ds 2000:23, Med många mått mätt - en ESO-rapport om internationell benchmarking av Sverige, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Stockholm.

Ds 2000:49, Kompetensparadox? Hinder och möjligheter för att bättre tillvarata kompetensen på arbetsmarknaden, Näringsdepartementet, Stockholm.

EVCA Yearbook (2000), European Private Equity and Venture

Capital Association.

Europeiska Kommissionen (1999), Europabarometern 51, juli 1999.

Europeiska kommissionen (2000), European Observatory for

SME:s: 6th Report, Luxemburg, Official Publications of the

European Communities.

Gordon (2000), Does the ‘New Economy’ Measure up to the Great Inventions of the past?, Journal of Economic Perspectives, forthcoming.

Hitt, L.M. och E. Brynjolfsson (1997), Information technology and internal firm organization: An exploratory analysis. Journal of

Management Information Systems, 47:2, sid. 81-101.

Ds 2000:68 Litteratur

Högskoleverket (1999), Högskoleutbildade - tillgång och efterfrågan, Högskoleverket.

Jacobsson S, Sjöberg C. och Wahlström M. (1999), Vad förklarar bristen på elektronikingenjörer och datavetare i Sverige?,

Ekonomisk Debatt 1999, årgång 27, nr. 5, sid. 271-280.

Johansson P. och S. Martinsson (2000), Det nationella ITprogrammet - en slutrapport om SwIT, Forskningsrapport 2000:8, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Uppsala.

Jorgenson och Stiroh (2000), Raising the Speed Limit: U.S. Economic Growth in the Information Age, OECD Economics

Department working Papers 261.

Krusell, P. (2000), Ny teknik och produktivitet – vad vet vi?,

Ekonomisk debatt 28:6, sid. 567-585.

Levy, F. och R. Murnane (1996), With What Skills are Computers a Complement?, American Economic Review 86:2, sid. 258-262.

Lipsy, R.G., C. Bekar och K. Carlaw (1998), What Requires explanation?, i Elhanan Helpman (red), General Purpose

Technologies and Economic Growth , Cambridge, MIT Press.

Lundberg K. och Wirberg S. (1997), IT-Rapporten - Om kunskapsbaserad ekonomi, sysselsättning och förändrade kompetenskrav, Arbetslivsinstitutet, Solna.

Lööf, H (1999), Den endogena förklaringen till teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt, i Den nya tillväxtteorin: Att växa i kunskapssamhället, Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet, Stockholm.

Mellander E. (1999), Varför har efterfrågan fallit på lågutbildad arbetskraft i svensk tillverkningsindustri?, Forskningsrapport 1999:8, IFAU, Uppsala.

Miroy A, M. Boyd och P. Rajah (1999), European Services. Europe’s

IT Skills Crisis - Whose Problem Is It?, International Data

Corporation.

Litteratur Ds 2000:68

NUTEK (1998), Utbildning och arbetsmarknad för IT-specialister, R 1998:16, Stockholm.

NUTEK (1999a), Flexibility Increases Productivity and

Employment – Manufacturing Industry 1990-1995, B 1999:8,

Stockholm.

NUTEK (1999b), Förslag till en nationell strategi för att stärka basen för svensk industri inom IT och elektronikområdena, NUTEKs slutrapport inom regeringsuppdrag N97/3438.

NUTEK (1999c), Lönebilden för IT-specialister 1996, Stockholm.

NUTEK (2000a), Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige 2000, R 2000:20.

NUTEK (2000b), Företagsledares syn på näringsklimatet i Sverige, Infonr: 058-2000, Stockholm.

NUTEK (2000c), Företag i förändring: Lärandestrategier för ökad konkurrenskraft, Stockholm, NUTEK

NUTEK (2000d), Näringslivets IT-statistik 2000, Infonr: 061-2000.

OECD (1994), The OECD Jobs Study - Evidence and

Explanations. Part I: Labour market Trends and Underlying Forces of Change, Paris.

OECD (1995), Literacy, Economy and Society; Results of the First

International Adult Literacy Survey, Paris.

OECD (1996), The OECD Jobs Strategy – Technology,

Productivity and Job Creation, Vol. 2, Analytical Report, Paris.

OECD (1997), Literacy skills for the Knowledge Societ: Futher

Results from the International Adult Literacy Survey, Paris.

OECD (1998), The OECD Jobs Strategy – Technology,

Productivity and Job Creation, Best Policy Practices, Paris.

OECD (2000a), Information Technology Outlook 2000, Paris.

Ds 2000:68 Litteratur

OECD (2000b), Measuring the ICT Sector, Paris

OECD (2000c), A New Economy: the Changing Role of Innovation and Information Technology on Growth, Paris.

OECD och Statistics Canada (2000), Literacy in the Information

Age:Final Report of the International Adult Literacy Survey, Paris.

Oliner, S.D. och D.E. Sichel (2000), The Resurgence of Growth in the late 1990:s: is Information Technology the Story?, Journal of

Economic Perspectives, forthcoming.

Panteli A, J. Stack och H. Ramsay (1999), Gender and professional ethics in the IT industry, Journal of Business Ethics 22, sid. 51.

Ricardo D. (1951), Principles of Political Economy, i Straffa R. (red), The Works and Correspondence of David Ricardo, Vol I, Cambridge University Press, Cambridge.

Rifkin J. (1995), The End of Work - The Decline of the Global

Labour Force and the Dawn of the Post-Market Era, G. P. Putnam’s

Sons, New York.

SCB (1999a), Trender och Prognoser ’98- Befolkningen,

Utbildningen, Arbetsmarknaden - med sikte på år 2015, Halmstad.

SCB (1999b), Utbildningsstatistisk årsbok – Tabeller, Halmstad.

SCB (1999c), Övergång gymnasieskola – högskola. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 1999/00, Statistiska Meddelanden, UF 36 SM 0001, Örebro.

SCB (2000), Arbetskrafts barometern ’99 – Utsikterna på arbetsmarknaden för 76 utbildningar, Örebro.

SCB och NUTEK (2000), Innovationsverksamhet i företag i Sverige 1996-1998, SCB, Örebro.

Schreyer, P (2000), The Contribution of Information and Communication Technology to Output Growth, STI Working paper 2000/2, Directorate for Science Technology and Industry, OECD.

Litteratur Ds 2000:68

SIKA (2000), Informations- och kommunikationsteknik i Sverige -En lägesanalys 2000, SIKA Rapport 2000:8, Stockholm.

Skolverket (2000), Pressmeddelande 2000-05-12, Gymnasieskola inför läsåret 2000/2001: Sju procent valde teknikprogrammet.

SOU 2000:31, Jämställdhet och IT - en kartläggning på uppdrag av

Jämit, Näringsdepartementet, Stockholm.

SOU 2000:58, Jämställdhet och IT, Näringsdepartementet, Stockholm.

SOU 2000:87, Regionalpolitiska utredningens betänkande, Näringsdepartementet, Stockholm.

Spezia V. och M. Vivarelli (2000), The analysis of technological change and employment, i Vivarelli M. och M. (red.), The

Employment Impact of Innovation – Evidence Pianta and policy,

Routledge, London.

Statskontoret (1999), Informationstjänster i fokus – Elektroniska informationstjänster och mjuk infrastruktur i Sverige, Statskontoret, Stockholm.

The Swedish IT/Internet Venture Capital Survey, 1998.

Sveriges Tekniska Attachéer (2000), Åtgärder för att stärka tillgången av IT-kompetens på arbetsmarknaden i USA, Japan, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, Stockholm.

Van Reenen J. (1997), Employment and Technological Innovation: Evidence from U.K Manufacturing Firms, Journal of Labour

Economics 15:2, sid. 255-284.

Veneri C. M. (1999): Can occupational labour shortages be indentified using available data? Monthly Labour Review, March 1999, sid. 15-21.

Vivarelli M. (1995), The Economics of Technology and Employment – Theory and Empirical Evidence, Edward Elgar, Aldershot.

Ds 2000:68 Litteratur

Whelan, K (2000). Computers, Obsolescence, and Productivity,

Federal Reserve Board, Finance and Economics Discussion Paper 2000-6, http://www.bog.frb.fed.us/pubs/feds/2000/index.html.

Woirol G. R. (1996), The Technological Unemployment and

Structural Enemployment Debates, Greenwood Press, London.

WorldPaper, http:// www.worldpaper.com/ , 2000-11-16.