Ds 2005:59
Ett uppföljningssystem för barnpolitiken
1. Barnpolitiken
Målet för barnpolitiken utgår från barnkonventionen och har formulerats på följande sätt:
Barn och unga skall respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.
Syftet med denna målformulering är att den ska avspegla det budskap som ges i barnkonventionen. Med barn avses alla flickor och pojkar upp till 18 års ålder.
Barnkonventionen innehåller såväl medborgerliga och politiska rättigheter som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Därutöver finns också, på grund av barnets särskilda utsatthet och sårbarhet, ett antal artiklar som ger barnet rätt till skydd mot utnyttjande av olika slag. Barnkonventionen har därigenom betydelse för de flesta områden i barnets liv och vardag. Konventionen innebär också, genom de grundläggande principerna om ickediskriminering, barnets bästa, rätten till liv och utveckling samt rätten att komma till tals, en holistisk syn på barnet och barndomen.
Utifrån de grundläggande principerna i barnkonventionen är inriktningen på barnpolitiken att:
– Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl; – Barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga; – Barn och unga skall tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar;
Barnpolitiken Ds 2005:59
– Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem.
Barnpolitiken utgår från barnkonventionen och är sektorsövergripande. Den spänner över alla politikområden, eftersom barn är en del av befolkningen och därför, per definition berörs av politiska beslut. Insatserna inom politikområdet består av att samordna, driva på utvecklingen samt att också bevaka att det finns ett barnperspektiv i de beslut som fattas av regeringen och som berör barn och unga. Insatserna riktas såväl internt inom Regeringskansliet som mot myndigheter, kommuner och landsting. De sakpolitiska insatserna för att uppnå barnpolitikens mål sker huvudsakligen inom andra politikområden.
2. Målstruktur
Barnets rättigheter och insatser för barn sker inom en mängd olika politikområden. En beskrivning av uppfyllelsen av barnkonventionen skulle bli oöverskådlig och ohanterlig om delmål formulerades för varje enskilt politikområde. I detta arbete med att utveckla indikatorer för att mäta måluppfyllelsen har vi valt att utgå från en struktur där målet för barnpolitiken har brutits ned i sex horisontella målområden, som var för sig bidrar till måluppfyllelsen. Denna struktur stämmer också överens med det sätt varpå redovisning av insatser för att förverkliga barnkonventionen görs till riksdagen och till FN:s barnrättskommitté. Vart och ett av dessa sex målområden är direkt kopplat till åtaganden i barnkonventionen på ett sätt så att hela åtagandet synliggörs.
Den struktur för nedbrytning av målet som har valts framgår av det följande. Där anges också vilka artiklar i barnkonventionen som målområdet bedöms omfatta samt exempel på inom vilka politikområden insatser krävs för att uppfylla målområdet. Det kan i detta sammanhang vara på sin plats att tydliggöra att det vare sig är fråga om etappmål eller nya mål för respektive politikområden, utan en horisontell indelning som beskriver bredden av insatser som krävs för att uppnå målet för barnpolitiken. I bilaga 1 redogörs för barnkonventionens artiklar 1–40.
Målområde 1: En god levnadsstandard. Barnkonventionens artiklar 26 och 27 Beroende av insatser inom ekonomisk familjepolitik, socialtjänstpolitik, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik m.m.
Målstruktur Ds 2005:59
Målområde 2: Bästa möjliga hälsa Artikel 24, 31, 33 Insatser inom hälso- och sjukvård-, folkhälso-, idrotts-, miljö-, jordbruks- och livsmedelspolitik m.m.
Målområde 3: En god utbildning Artiklarna 28 och 29 Insatser inom utbildningspolitik
Målområde 4: En trygg uppväxt Artiklarna 5, 11, 18, 16, 23, 31 Insatser inom socialtjänst, brottsförebyggande arbete, familjerätt, barnsäkerhet, samhälls- och trafikplanering, regional utveckling m.m.
Målområde 5: Delaktighet i samhället Artiklarna 7, 12, 13, 15, 23, 30, 31 Insatser inom demokrati, integrations- och storstadspolitik, kulturpolitik, utbildningspolitik, handikappolitik, fysisk planering, transportpolitik, barnpolitik, ungdomspolitik, jämställdhet m.m.
Målområde 6: Samhällets stöd och skydd Artiklarna 19, 20, 21, 22, 25, 32, 37, 39, 40 Insatser inom socialtjänst, rättsväsende, migrationspolitik, familjerätt, m.m.
I arbetet med att utveckla indikatorer har vidare, under respektive målområde, identifierats ett antal delområden vilka beskriver olika aspekter av barns levnadsvillkor. För de mest centrala aspekterna, och de som är möjliga att kvantifiera, har en eller flera indikatorer definierats under respektive delområde, dessa redovisas i avsnitt 5.
Ds 2005:59 Målstruktur
Målområde Delområden
1. En god levnadsstandard Ekonomisk standard Materiell standard Barns egen ekonomi Boende
2. Bästa möjliga hälsa Fysisk hälsa Tandhälsa Psykiskt välbefinnande Alkohol, tobak och narkotika
3. En god utbildning Studieresultat Personal i skolan Elevers arbetsmiljö
4. En trygg uppväxt Tid med föräldrarna Olycksfall Otrygghet
5. Delaktighet i samhället Medbestämmande i skolan Tillgången till och utnyttjandet av kultur och information Fritid, lek och föreningsliv
6. Samhällets stöd och skydd Barn i samhällsvård Utsatthet för och delaktighet i brott Barn inom rättsväsendet Tonårsgraviditeter Barn i asylprocessen
3. Begreppet indikator
Ordet indikator kommer av de latinska orden ”indicator” och ”indico” vilket betyder angivare respektive ange, utvisa eller röja. En möjlig tolkning av begreppet indikator i föreliggande arbete är att se en indikator som en angivare eller röjare av positiva eller negativa förhållanden bland barn.
En indikator kan ses som ett mått, vanligtvis en kvot, vilket förenklar sammanhang och underlättar förståelsen för en ofta komplex verklighet. En indikator kan bygga på flera olika sorters variabler, kvantitativa såväl som kvalitativa. Även subjektiva omdömen om en företeelse kan användas som indikator om de kan sammanfattas kvantitativt. Det är viktigt att notera att en indikator inte är en absolut sanning utan ska ses som en indikation på ett tillstånd. Indikatorn behöver därför alltid tolkas och bedömas utifrån ett större sammanhang.
Tillämpningen av indikatorer har inga grundläggande teoretiska ramverk men tidigare studier kring indikatorer kan ge vägledning vid utveckling av indikatorer. Beskrivning nedan utgår från en presentation som professor Lennart Köhler, Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap, genomförde för arbetsgruppens sekretariat och omfattar några krav och egenskaper som bör ställas på en indikator. Även om det är möjligt att definiera indikatorer med beaktande av samtliga villkor nedan är det inte möjligt att göra det för alla indikatorer. I de fall en eller flera punkter inte är uppfyllda bör detta särskilt beaktas vid tolkningen av indikatorn.
Begreppet indikator Ds 2005:59
– En indikator ska ha förmågan att mäta vad den säger att den ska mäta, dvs. den ska vara giltig, vilket med statistiska termer brukar benämnas validitet. Med validitet menas också att en indikator ska ha förmågan att täcka väsentliga aspekter av vad den ska mäta. Ytterligare en aspekt av validitet är att en indikator ska ha förmågan att samvariera med andra indikatorer som mäter samma sak. – En indikator ska också ha en hög precision vilket innebär att upprepade mätningar i olika områden och över tid ska uppvisa små skillnader. – En indikator ska vidare fånga den grupp av befolkningen som är av intresse att studera. – Dels ska risken att genom mätningar missa dem som enligt definitionerna ska höra till gruppen vara så liten som möjligt.
– dels ska risken att genom mätningar inkludera sådana som inte hör till gruppen vara så liten som möjlig.
Utöver dessa krav finns det några centrala egenskaper en indikator bör ha. Några av de viktigaste är:
– Indikatorer ska vara väldefinierade (tydligt avgränsade och bygga på statistik som framställs enligt vetenskapligt beprövade metoder). – De ska helst hämtas från offentlig statistik, nationella register eller nationella urvalsundersökningar med återkommande mätningar. – De bör fånga grundproblemet och ha en tydlig och accepterad tolkning. – De bör vara robusta . – De bör kunna vara föremål för omformulering. – Om möjligt bör de utgå från individstatistik och med
uppdelning efter kön, ålder och andra betydelsefulla bakgrundsvariabler.
Ds 2005:59 Begreppet indikator
– De ska vara välfärdsrelevanta, dvs. de ska belysa förhållanden som är viktiga för individers välfärd och livschanser samtidigt som de är politiskt påverkbara, däremot ska de inte kunna manipuleras. – De ska vara lätta att kommunicera, dvs. tydliga och relativt få till antalet. – De ska vara lätta att följa upp, dvs. tillgängliga med kort tidsfördröjning och möjliga att relatera till politiska beslut. – En uppsättning av indikatorer bör vara balanserade över olika dimensioner dvs. enstaka indikatorer bör inte väga över. – En uppsättning av indikatorer bör vara genomskinlig och tillgänglig för medborgarna. – De bör helst kunna jämföras mellan länder, inom ramen för internationell standard. – De bör inte vara förenade med en stor arbetsbörda att ta fram och uppdatera.
3.1. Indikatorer som verktyg
Indikatorer kan utgöra viktiga verktyg i bland annat politiska beslutsprocesser. Dels är det med hjälp av olika indikatorer möjligt att beskriva ett läge eller en utveckling, dels möjliggör indikatorer kvantifiering av olika politiska mål. Den kanske viktigaste uppgiften är att indikatorer kan vara centrala när man ska utvärdera resultat i relation till de uppsatta målen. Utöver detta möjliggör indikatorer benchmarking i form av t.ex. goda exempel på regional, nationell och internationell nivå.
Begreppet indikator Ds 2005:59
Vid en uppföljning av barnpolitikens mål behövs information från ett stort antal verksamheter eller områden i vilka barn befinner sig. Frågan om indikatorer för barnpolitiken kan därför direkt kopplas till barns levnadsförhållanden och tillgången till data. När man vill följa upp barnpolitiken mer kontinuerligt måste dessutom en avvägning göras mellan å ena sidan det faktum att det är mer eller mindre omöjligt att sammanfatta förhållandena för barn i ett fåtal övergripande indikatorer och å andra sidan de krav som måste ställas på indikatorer som verktyg vid uppföljning av politiken.
3.2. Förslag till en indikatormall
En hjälp för att kunna beakta kraven på en indikator och dess önskvärda egenskaper är att strukturera indikatorerna i en mall. Det finns flera fördelar med att tillämpa en mall vid utveckling och definition av indikatorer. För det första är det en checklista och således en kvalitetssäkring av de indikatorer som redovisas. För det andra förenklar mallen utvärdering av de redovisade måtten genom att tillhandahålla t.ex. bakgrundsinformation, metod och källor. För det tredje är det ett arbetsmoment vilket sannolikt begränsar antalet indikatorer till vad som är pedagogiskt hanterbart.
Nedan ges ett förslag på en indikatormall för utvecklingen av indikatorer för barnpolitiken. Mallen är en bearbetning av en föreslagen indikatormall för barnhälsovården (Köhler 2005 i Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer, Stiftelsen Allmänna Barnhuset). De bakgrundsvariabler som beskrivs i punkterna 6.2a-6.2f utgör viktiga dimensioner av barns levnadsvillkor utifrån artikel 2 i barnkonventionen. Notera att kön inte är en bakgrundsvariabel utan en indelningsgrund vilket innebär att alla indikatorer, om så är möjligt, ska redovisas för flickor och pojkar.
Ds 2005:59 Begreppet indikator
Indikatorns namn bör vara enkelt att förstå och fånga hur indikatorn ska tolkas. Den operationella definitionen är den tekniska beskrivning av indikatorn och bör beskriva hur indikatorn beräknas. I bakgrunden redogörs för om måttet används tidigare, i t.ex. indikatorarbete, studier eller forskning. Om möjligt bör även bakgrunden omfatta tidigare beräkningar och utfall av måttet eller liknande mått. I tolkningen ska ingå en kort analys av hur indikatorn ska tolkas samt möjliga problem och alternativa tolkningsmöjligheter.
I datakällor bör beskrivas dels var ansvaret för framtagandet av statistiken ligger, dels vem som ansvarar för lagring och publicering av statistiken. De tekniska kriterierna ska redogöra för vilka bakgrundsvariabler som är möjliga att ta fram. Den vanligaste definitionen av utländsk bakgrund är att barnet självt är fött utomlands eller att det är fött i Sverige med utrikesfödda föräldrar. Med svensk bakgrund menas att barnet är fött i Sverige med högst en utrikesfödd förälder (SCB 2005, Barn och deras familjer 2004). För vissa indikatorer är denna indelning dock inte möjlig och en alternativ bakgrundsvariabel är medborgarskap. I de fall bakgrundsvariabeln socioekonomisk indelning inte finns redovisad är föräldrars utbildningsnivå eller föräldrarnas inkomst möjliga alternativ. De tekniska kriterierna ska även beskriva indikatorns statistiska representativitet och tillförlitlighet, vilken periodicitet indikatorn har och om den är internationellt jämförbar.
Det är även viktigt att ge en beskrivning av på vilket sätt indikatorn är användbar, dvs. vilka orsakssamband som är möjliga att fastställa och påverka. I kärnreferenser redovisas, om så finns, tidigare empiriska och teoretiska analyser vilka har bäring på indikatorn och dess tolkning.
Begreppet indikator Ds 2005:59
Förslag på en indikatormall för barnpolitiken.
1. Indikatorns namn
2. Operationell definition
3. Bakgrund
4. Tolkning 5. Datakällor och datatillgänglighet 5.1 Statistikansvar/statistikhållare:
6. Tekniska kriterier 6.1 Indelningsgrund: kön 6.2 Bakgrundsvariabler 6.2a Ålder: 6.2b Familje- eller hushållssammansättning 6.2c Utländsk/svensk bakgrund: 6.2d Geografiskt: 6.2e Funktionshinder: 6.2f Socioekonomi: 6.2g Övriga 6.2 Representativitet och robusthet 6.3 Periodicitet och ev. eftersläpning 6.4 Jämförbarhet internationellt 6.5 Användbarhet och begriplighet
7. Kärnreferenser
4. Att mäta barns levnadsförhållanden
Att mäta levnadsförhållanden i befolkningen kräver tillgång till detaljerad information från flera områden i individers liv. En viktig skillnad mellan att beskriva levnadsförhållanden för barn och vuxna är att en del information om barn företrädelsevis samlas in via indirekta källor, vanligtvis via föräldrarnas uppgiftslämnande.
Det har utifrån såväl forskning som den offentliga statistiken ofta påpekats att det finns kunskapsbrister gällande barns och ungdomars välfärd och levnadsvillkor. Kunskapsluckorna är stora inom vissa områden och har bland annat sin grund i svårigheter med att ta fram statistik om barns levnadsförhållanden. Ett problem är att det ofta är familjen och inte barnet som är observationsenheter eller uppgiftslämnare i de register och undersökningar som står till buds. Barn under 18 år saknas således i ett antal statistiska register. Många studier är gjorda på små urval vilket innebär att resultaten inte kan generaliseras till alla åldersgrupper. Det saknas till stor del studier som kombinerar uppgifter inhämtade direkt från barn och direkt från föräldrar. Sådana studier ökar tillförlitligheten i viktiga indikatorer om levnadsförhållanden samt möjliggör de analyser kring hur föräldrar och barn ömsesidigt påverkar och uppfattar varandra.
Trots brister i kunskaper om barns levnadsförhållanden har Sverige en jämförelsevis väl utvecklad statistik och forskning om barn. En bidragande orsak är att undersökningar av individers levnadsförhållanden har en lång och välgrundad tradition inom svensk samhällvetenskaplig forskning. De underlag som tillämpas för undersökningar av barns levnadsförhållanden är i
Att mäta barns levnadsförhållanden Ds 2005:59
första hand enkät- och intervjuundersökningar men även registerbaserade studier förekommer.
Levnadsnivåundersökningar initierades redan 1968 och genomförs dels av SCB i de årliga undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) dels i levnadsnivåundersökningarna (LNU) vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Syftet med undersökningarna är att beskriva levnadsvillkoren för befolkningen i Sverige. Dessa undersökningar riktar sig i första hand till vuxna i åldrarna 18-84 år, men det inhämtas även information om barn och deras förhållanden via uppgifter från föräldrarna.
I samband med levnadsnivåundersökningen år 2000 genomfördes för första gången en undersökning om barns levnadsförhållanden vilken innehåller direkta frågor till barn, i åldrarna 10-18 år. Barns levnadsförhållanden inom flera olika områden belyses såsom t.ex. ekonomiska och materiella resurser, boende och trygghet, familj och sociala relationer, utbildning, skolmiljö, psykiskt välbefinnande samt jämställdhet. Utgångspunkt var att barnen själva skulle vara informanter för de områden där det är rimligt att tro att de vet bäst. Undersökningen kopplades år 2001 till ULF undersökningen och har därefter genomförts årligen. ULF-undersökningarna är de enda möjliga underlagen för flera av de indikatorer som föreslås nedan.
Det finns även register och undersökningar vilka i varierande grad möjliggör beskrivningar av barns förhållanden. SCB ansvarar för bland annat befolkningsstatistik, statistik över inkomster, förmögenheter, arbetsmarknad och levnadsförhållanden. Samtliga dessa statistikgrenar används för statistik om barn och deras föräldrar. Utöver SCB ansvarar även ett antal myndigheter för statistik som berör barn inom sina ansvarsområden. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av statistiska källor inom barnstatistiken.
5. Förslag på nationella indikatorer
Arbetsgruppen har i en första fas i sitt arbete genomfört en inventering och kartläggning av befintliga indikatorer och statistiska mått rörande barns levnadsvillkor. Kartläggningen visar inte oväntat att det finns ett stort antal sätt på vilket det är möjligt att beskriva de ovan definierade målområdena/delområdena för barnpolitiken. Utifrån inventeringen föreslås en prioritering av de indikatorer vilka arbetsgruppen fann vara mest betydelsefulla. För var och en av de föreslagna indikatorerna har en avvägning gjorts mellan å ena sidan kvaliteten på indikatorn på nationell nivå och å andra sidan alternativa definitioner enligt internationellt fastställda eller överenskomna indikatorer.
I detta sammanhang är det viktigt att notera att det sedan år 1999 har funnits ett uppföljningssystem för ungdomars levnadsvillkor. Målgruppen är ungdomar mellan 13-25 år, vilket innebär att barnpolitiken och ungdomspolitiken har särskilda beröringspunkter i och med att målgrupperna för politikområdena till viss del sammanfaller. För att barnkonventionens intentioner skall förverkligas är det viktigt att ungdomspolitiken och barnpolitiken samverkar i syfte att uppnå effektivitet i såväl resursanvändning som resultat. Det kan t.ex. gälla samordning av statistik för barn och ungdomar jämte uppföljningar av barns och ungdomars levnadsvillkor.
Syftet är att genom ett mindre antal indikatorer fånga utvecklingen inom de olika målområdena/delområdena. Konkret handlar det om att försöka fånga barns faktiska villkor och inte samhällets insatser. En indikator kan t.ex. signalera en försämrad ekonomisk standard vilken i sin tur har sin grund i ett antal
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
tänkbara faktorer. För att utröna vilka av dessa faktorer som är den bakomliggande orsaken och för att en lämplig insats ska kunna sättas in krävs fördjupade analyser. Detta uppföljningssystem kommer kunna möjliggöra sådana analyser.
I följande avsnitt redovisas arbetsgruppens förslag på indikatorer för barnpolitiken. De ska ses som ett första förslag eftersom de successivt kommer att omprövas och eventuellt modifieras under det fortsatta arbetet. I redovisningen har indikatorerna strukturerats efter målområden och delområden. Indikatorerna beskrivs utifrån fyra punkter i den ovan föreslagna indikatormallen – indikatorns namn (operationell definition), datakälla och periodicitet, indelningsgrund och bakgrundsvariabler. Dessutom ges en kort kommentar till respektive indikator. En redovisning av indikatorerna utifrån hela indikatormallen kommer att göras i arbetsgruppens slutrapport.
Målområde 1: En god levnadsstandard
Delområde: Ekonomisk standard
Indikator 1:1 Andel barn i hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60% av medianen för befolkningen
Källa: SCB, Undersökningen on Hushållens ekonomi (HEKundersökningen), årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden I en begränsad utsträckning funktionshindrade barn
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Den går dock inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. I de flesta fall gäller att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler ger osäkra skattningar eller inte är möjlig. Indikatorn är befintlig för vissa bakgrundsvariabler och möjlig att ta fram utan stora arbetsinsatser. (Med konsumtionsenhet menas att inkomsten justeras för hushållets sammansättning dvs. antal hushållsmedlemmar och deras ålder).
Indikator 1:2 Andel barn i familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 % av medianen för befolkningen som också saknar kontantmarginal
Källa: SCB, ULF-undersökningen, årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad men behöver analyseras vidare. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram utan stora arbetsinsatser.
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Delområde: Materiell standard
Indikator 1:3 Andel barn 10-18 år som har tillgång till tre (fem) av följande fem (åtta) saker – eget rum, egen mobiltelefon, egen dator, egen TV, egen CD-spelare (egen cykel/moped, eget husdjur).
Källa: SCB, Barn ULF, årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn behöver utvecklas. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser.
Delområde: Barns egen ekonomi
Indikator 1:4 Andel barn 10-18 år som har egna pengar att förfoga över (t.ex. månadspeng, veckopeng, barnbidrag eller studiebidrag)
Källa: SCB, Barn-ULF, årlig Indelningsgrund: Kön
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram utan stora arbetsinsatser. Delområde: Boende
Indikator 1:5
Andel barn 0-18 år med utrymme för eget rum.
Källa: SCB, ULF-undersökningen, årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats.
Målområde 2: Bästa möjliga hälsa
Delområde: Fysisk hälsa
Indikator 2:1 Body mass index (BMI) hos barn 11, 13 och 15 år, alternativt Body mass index (BMI) hos barn 3-15 år respektive 16-17 åringar
Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsoinstitutet, vart tredje (tidigare vart fjärde) år, respektive SCB ULF-undersökningen, 3-15 år vart åttonde år och 16-17 år, årligen Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Skolbarns hälsovanor: Ålder SCB:s ULF-undersökningen: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn behöver är tydligt definierad men det behöver undersökas vilket dataunderlag som är lämpligast. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom bägge undersökningarna är intervjuundersökningar med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Skolbarns hälsovanor har, till skillnad från ULF-undersökningen, få bakgrundsvariabler men är jämförbar på internationell nivå. Indikatorn är möjlig att ta fram utan stora arbetsinsatser. Det bör noteras att det pågår ett samordnat utvecklingsarbete i frågan mellan Regeringskansliet, Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket.
Indikator 2:2 Spädbarnsdödlighet (döda före ett års ålder/1000 levande födda)
Källa: SCB, Registret över totalbefolkningen, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Redovisning på kommunal och landstingskommunal är möjlig utan större arbetsinsatser. Dataunderlaget är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Delområde: Tandhälsa
Indikator 2:3 Andel kariesfria barn i åldrarna 3, 6 och 12 år.
Källa: Socialstyrelsen, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Region
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Redovisning på kommunal nivå är ej möjlig utifrån befintligt register. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler och är inte möjligt att koppla till andra register. Indikatorn är möjlig att ta fram med en mindre arbetsinsats.
Delområde: Psykiskt välbefinnande
Indikator 2:4 Andel barn 10-18 år som ofta känner sig ledsna och nere.
Källa: SCB, ULF-undersökningen, årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats.
Indikator 2:5 Andel barn 10-18 år som trivs bra med livet
Källa: SCB, Barn-ULF, årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats.
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Delområde: Alkohol, tobak och narkotika
Indikator 2:6 Andel med intensivkonsumtion minst en gång i månaden i årskurs 9
Källa: Skolundersökningarna, CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Årligen för årskurs 9 och 2 på gymnasiet, vart annat år för årskurs 6. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Region
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn behöver definieras. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Indikatorn är möjlig att ta fram med en mindre arbetsinsats.
Indikator 2:7 Andel daglig/nästan dagligrökare/snusare i årskurs 9
Källa: CAN-undersökningarna Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Region
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn behöver förtydligas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Indikatorn är möjlig att ta fram med en mindre arbetsinsats.
Indikator 2:8 Andel barn i årskurs 9 som använt narkotika någon gång, samt som använt narkotika senaste månaden.
Källa: CAN-undersökningarna Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Region
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn behöver förtydligas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Indikatorn är möjlig att ta fram med en mindre arbetsinsats.
Målområde 3: En god utbildning
Delområde: Studieresultat
Indikator 3:1 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Källa: Skolverket, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Utländsk/svensk bakgrund Föräldrars utbildningsnivå Kommun
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Ett problem med indikatorn är att den är möjlig att manipulera eftersom kriterierna för behörighet påverkar andelen behöriga. Detta bör beaktas vid tolkningen. Indikatorn är möjlig att ta fram med liten arbetsinsats. Dataunderlaget innehåller relativt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.
Indikator 3:2 Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan som ger grundläggande behörighet till högskolestudier
Källa: Skolverket, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Utländsk/svensk bakgrund Föräldrars utbildningsnivå Kommun
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Ett problem med indikatorn är att den är möjlig att manipulera eftersom kriterierna för behörighet påverkar andelen be-
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
höriga. Detta bör beaktas vid tolkningen. Indikatorn är möjlig att ta fram med relativt liten arbetsinsats. Dataunderlaget innehåller relativt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register. Indikator 3:3 Mätning av 15-åringars kunskap inom matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.
Källa: PISA ”Programme for International Student Assessment”, , Skolverket, vart tredje år. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Skolenkät: Skolans resurser Antalet lärare på skolan och deras kompetens Elevernas egenskaper Skolans relationer till eleverna Vissa av de administrativa rutinerna på skolan En del av den pedagogiska verksamheten på skolan Elevenkät: Information om eleven och hans/hennes familj t.ex.: Ålder
Föräldrars utbildning och sysselsättning
Familjesituation Utländsk/svensk bakgrund Elevens erfarenhet av skolan Elevens planer för framtiden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn behöver definieras. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver viss arbetsinsats. Den är representativ på nationell nivå och är möjlig att jämföra internationellt.
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Delområde: Personal i skolan
Indikator 3:4 Antal årsarbetare per 100 elever i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolan, specialskola, särskola respektive gymnasieskolan.
Källa: Skolverket, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Verksamhetsform (förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolan, specialskola, särskola respektive gymnasieskolan) Yrkeskategori (med respektive utan pedagogisk högskoleutbildning) Kommungrupp Kommun
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad. Indikatorn är möjlig att ta fram med liten arbetsinsats på såväl nationell som kommunal nivå.
Delområde: Elevernas arbetsmiljö
Indikator 3:5 Andel elever 10-18 år som blivit (mobbade) retade, slagna etc. av andra elever
Källa: SCB, Barn-ULF, årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Indikatorn är möjlig att ta fram med liten arbetsinsats. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Den alternativa datakällan är Skolverkets attitydundersökning med färre bakgrundsvariabler.
Målområde 4: En trygg uppväxt
Delområde: Tid med föräldrarna
Indikator 4:1 Andel barn 10-18 år som upplever att mamma/pappa har tid att prata eller göra något
Källa: SCB, Barn-ULF, årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn behöver förtydligas. Indikatorn är möjlig att ta med viss arbetsinsats. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker.
Delområde: Olycksfall
Indikator 4:2 Antal olycksfall registrerade inom slutenvården under ett år uppdelat på trafikskador och andra typer av skador
Källa: Socialstyrelsens patientregister, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver klargöras och relateras till tidigare studier och forskning. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Delområde: Otrygghet
Indikator 4:3 Andel 10-18 åringar som känner sig otrygga i bostadsområdet, på väg till skolan, i klassrummet eller på rasterna i skolan
Källa: SCB, Barn-ULF, årlig Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är väldefinierad och representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser.
Målområde 5: Delaktighet i samhället
Delområde: Medbestämmande i skolan
Indikator 5:1 Andel 10-18 år som tycker att de har inflytande över (kan påverka) läxor, prov, skolmiljö
Källa: SCB, Barn-ULF, årlig Indelningsgrund: Kön
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Bakgrundsvariabler: Barn-ULF: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver förtydligas. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. En alternativ datakälla är Skolverkets attitydundersökning dock med färre bakgrundsvariabler.
Delområde: Tillgången till och utnyttjandet av kultur och information
Indikator 5:2 Andel barn 10-18 år som läser böcker, följer nyheter varje dag
Källa: SCB, Barn-ULF, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker.
Delområde: Fritid, lek och föreningsliv
Indikator 5:3 Andel 10-18 -åringar som är medlem i någon förening (idrottsförening m.m.)
Källa: SCB, ULF-undersökningen, vart åttonde år Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker.
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Målområde 6: Samhällets stöd och skydd
Delområde: Barn i samhällsvård
Indikator 6:1 Andel barn 0-12 år samt 13-17 år i institutionsvård mer än sex månader
Källa: Socialstyrelsen, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Ett problem med indikatorn är att den är möjlig att manipulera. Detta bör beaktas vid tolkningen. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats. Redovisning på kommunal och landstingskommunal nivå kräver större arbetsinsatser. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.
Indikator 6:2 Återplaceringar efter hemgång inom ett år (barn 0-12 år respektive 13-17 år)
Källa: Socialstyrelsen, årlig. Indelningsgrund: Kön
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Bakgrundsvariabler: Ålder Familje- eller hushållssammansättning H-region Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Ett problem med indikatorn är att den är möjlig att manipulera. Detta bör beaktas vid tolkningen. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats. Redovisning på kommunal och landstingskommunal nivå kräver större arbetsinsatser. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.
Delområde: Utsatthet för och delaktighet i brott
Indikator 6:3 Andel ungdomar i årskurs 9 som uppger att de deltagit i brott
Källa: BRÅ Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Brottstyp Brottsfrekvens
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en enkätundersökning med begränsad urvalsstorlek är det inte möjligt att pre-
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
sentera indikatorn kommunal nivå och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Med utökade arbetsinsatser finns dock möjlighet att redovisa ungdomar i åk 9 efter utländsk bakgrund och socioekonomisk indelning. Urvalsstorleken medför att redovisningen av fler än två variabler är osäker. En viss osäkerhet kring undersökningens fortsättning föreligger.
Indikator 6:4 Andel ungdomar i åk 9 som uppger att de utsatts för brott
Källa: BRÅ Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Brottstyp
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en enkätundersökning med begränsad urvalsstorlek är det inte möjligt att presentera indikatorn kommunal nivå och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Om möjligt bör sexuella övergrepp särredovisas. Med utökade arbetsinsatser finns dock möjlighet att redovisa ungdomar i åk 9 efter utländsk bakgrund och socioekonomisk indelning. Urvalsstorleken medför att redovisningen av fler än två variabler är osäker. En viss osäkerhet kring undersökningens fortsättning föreligger.
Delområde: Barn i rättsväsendet
Indikator 6:5 Antal 15-17 åringar som lagförts för brott
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
Källa: BRÅ, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Huvudbrott i lagföringen Huvudpåföljd i lagföringen
Kommentarer till indikatorn:
Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.
Delområde: Tonårsgraviditeter
Indikator 6:6 Antal aborter och födslar per 100 flickor 14-17 år
Källa: Socialstyrelsen samt SCB, årlig. Indelningsgrund: ingen Bakgrundsvariabler: Ålder
Kommentarer till indikatorn:
Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats. Redovisning på kommunal och landstingskommunal nivå kräver större arbetsinsatser. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Delområde: Barn i asylprocessen
Indikator 6:7 Genomströmningstid i asylärenden som omfattar barn
Källa: Migrationsverket, årlig. Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder Medborgarskap
Kommentarer till indikatorn:
För att definiera indikatorn krävs en omfattande analys. Indikatorn är representativ på nationell nivå. Indikatorn är möjlig att ta fram, arbetsinsatsens omfattning är dock oklar. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler.
5.1. Bakgrundsstatistik
De indikatorer som föreslås ska av praktiska skäl inte vara för många till antalet. För att kunna ge en beskrivande bakgrund till det sammanhang indikatorn ska tolkas och utvärderas bör därför också redovisas viss bakgrundsstatistik kopplade till målområde och delområde. Utöver detta bör en övergripande beskrivning göras över bl.a. demografiska förhållanden, samhällsekonomiska förhållanden, arbetsmarknadsläget, barnfamiljernas inkomster och hushållsinkomsternas sammansättning och fördelning.
5.2. Utvecklingsbehov av indikatorer för barnpolitiken
Möjligheten att beskriva förhållandet för barn med funktionshinder är mycket begränsad. Den statistik som finns tillgänglig härrör sig till taxeringsregister vilka kopplats samman med inter-
Ds 2005:59 Förslag på nationella indikatorer
vjuer om familjeförhållanden (HEK-undersökningen). Bristen i de statistiska underlagen bidrar bland annat till osäkra kategoriseringar av typ och grad av funktionshinder och begränsad representativitet i resultaten på nationell nivå. Slutsatser kan eventuellt dras för några få indikatorer såsom t.ex. ekonomisk standard på nationell och regional nivå men inte på kommunal nivå. Det saknas också nationellt representativa undersökningar direkt ställda till barn med funktionshinder om deras förhållanden.
Ett annat område där det finns behov av utveckling är förhållandet för små barn om vilka det finns jämförelsevis lite information för åldersgruppen 0-6 år, t.ex. gäller detta indikator 2:1 om barns BMI. Detta är en mycket viktig grupp ur flera aspekter eftersom negativa förhållanden i unga år tenderar att ha en större negativ inverkan i vuxen ålder.
För vissa indikatorer finns statistik tillänglig på landstingsnivå (regional nivå), eller för vissa regioner/landsting. Det är dock endast undantagsvis möjligt att göra nationella jämförelser utifrån denna statistik.
Under målområde 5, vilket handlar om delaktighet, saknas i stor utsträckning goda mått på barns inflytande och delaktighet. Viss information går att erhålla från ULF-undersökningarna men många aspekter av dessa begrepp går inte att observera och på kommunal och landstingskommunal nivå saknas data.
Det saknas också under målområde 5 information och data kring barns boendemiljö. Möjliga faktorer att belysa är boendestandard, tillgänglighet till skola, service, kultur etc. Även beskrivningar av skadliga faktorer i barns närmiljö såsom buller och luftföroreningar saknas till viss del.
Vidare finns anledning att se över frågan om urvalens storlek. Med de små urval som idag förekommer inom många urvalsundersökningar saknas möjlighet att redogöra för önskvärt antal bakgrundsvariabler.
Förslag på nationella indikatorer Ds 2005:59
Slutligen är det viktigt att poängtera att det utifrån befintlig statistik finns mycket begränsade möjligheter att beskriva och kvantifiera levnadsförhållanden för barn i utsatta situationer såsom t.ex. barn till psykiskt sjuka föräldrar, barn med föräldrar i fängelse, barn i institutionsvård och asylsökande barn.
Bilaga 1
FNs konvention om barnets rättigheter, artiklar 1-40
Art 1 Definition av barn Art 2 Icke diskriminering Art 3 Barnets bästa Art 4 Genomförande av rättigheterna Art 5 Föräldrarnas ledning Art 6 Rätt till liv och överlevnad Art 7 Rätt till namn och nationalitet Art 8 Rätt att behålla identitet Art 9 Åtskiljande från föräldrar Art 10 Familjeåterföreningar Art 11 Olovligt bortförande Art 12 Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd Art 13 Yttrande och informationsfrihet Art 14 Tanke- samvets- och religionsfrihet Art 15 Förenings- och församlingsfrihet Art 16 Rätt till privat- familjeliv Art 17 Massmediers roll Art 18 Uppfostran och utveckling Art 19 Skydd mot övergrepp Art 20 Alternativ omvårdnad Art 21 Adoption Art 22 Flyktingbarn Art 23 Handikappade barn Art 24 Hälsa- och sjukvård Art 25 Översyn avseende omhändertagna barn Art 26 Social trygghet
Bilaga 1 Ds 2005:59
Art 27 Levnadsstandard Art 28 Utbildning, rätt till Art 29 Utbildning, syfte Art 30 Minoritets- och urbefolkningsbarn Art 31 Vila och fritid Art 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art 33 Skydd mot narkotika Art 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art 35 Förhindrande av handel med barn Art 36 Skydd mot annat utnyttjande Art 37 Skydd mot tortyr och dödsstraff Art 38 Skydd mot väpnade konflikter Art 39 Rehabilitering Art 40 Straffprocess och kriminalvård
Bilaga 2
Sammanställning av statistikkällor inom barnstatistiken
Område Källa Publicering
Levnadsförhållanden, allmänt
SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
Ingår i serien Levnadsförhållanden. Anm. endast 16-17 år
SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (Barn-ULF)
Barns villkorIngår i serien Levnadsförhållanden.
Institutet för social forskning
Barns och ungdomars välfärd SOU 2001:55 (årgång 2000)
Barnombudsmannen och SCB
Upp till 18
Demografi Flickor och pojkar i olika åldrar efter svensk/utländsk bakgrund och medborgarskap
SCB Befolkningsstatistik
Barn och deras familjer Demografiska rapporter och i Befolkningsstatistik
Bilaga 2 Ds 2005:59
Födda, döda SCB Befolkningsstatistik
Barn och deras familjer Demografiska rapporter och i Befolkningsstatistik
Skilsmässor ur barnperspektiv
SCB Befolkningsstatistik
Barn och deras familjer Demografiska rapporter
Asylsökande, Uppehållstillstånd
Migrationsverket Anm. ingen åldersindelning
Utlandsadopterade barn
Nämnden för internationella adoptioner
Familj och föräldravillkor Familjens sammansättning
SCB Befolkningsstatistik
Barn och deras familjer Demografiska rapporter
SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
Rapporter i serien Levnadsförhållanden
Faderskap och underhåll
Socialstyrelsen Statistik - Socialtjänst
Familjens ekonomi SCB Hushållens ekonomi (HEK), Inkomst och förmögenhetsstatistik (IoF)
Barn och deras familjer och Barnens del av kakan Demografiska rapporter
Föräldrars sysselsättning
SCB: Arbetskraftsundersökningar (AKU), Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
Barn och deras familjer Demografiska rapporter
Bilaga 2
Föräldraledighet Riksförsäkringsverket, SCB: Arbetskraftsundersökningar (AKU), Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
Barn och deras familjer Demografiska rapporter
Boende SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
Barn och deras familjer Barns villkor
Hälsa och tillgång till vård Allmänt om hälsotillstånd m.m.
SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
Rapporter i serien Levnadsförhållanden Anm. ej ur barns perspektiv
Längd, vikt, BMI SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
Rapporter i serien Levnadsförhållanden Anm. ej ur barns perspektiv
Folkhälsoinstitutet Skolbarns hälsovanor
Förlossningsutfallet Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret
Statistik - Hälsa och sjukdomar
Missbildningar Socialstyrelsen, Missbildningsregistret
Statistik - Hälsa och sjukdomar
Amning Socialstyrelsen, Amningsstatistik
Statistik - Hälsa och sjukdomar
Skador Socialstyrelsen, Skaderegister Sjukhusvård Socialstyrelsen, Patientregister
Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok
Bilaga 2 Ds 2005:59
Cancer Socialstyrelsen,
Cancerregister
Cancer incidence in Sweden
Aborter Socialstyrelsen,
Abortregister
Statistik – Hälsa och sjukdomar
Dödsorsaker Socialstyrelsen,
Dödsorsaksregister
Statistik – Hälsa och sjukdomar
Tandhälsa Socialstyrelsen Statistik – Hälsa och sjukdomar HIV/AIDS Smittskyddsinsti-
tutet
Vägtrafikolyckor Statens institut för kommunikationsanalys
Statistiska meddelanden
Minderåriga i arbetsolyckor
Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket,
Intermittent också i Socialstyrelsens statistik och i Folkhälsorapporter
Skolbarns hälsovanor
Folkhälsoinstitutet (vart fjärde år)
Skolbarns hälsovanor
Alkohol- narkotika, tobaksvanor
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Skolelevers drogvanor
Tonårsfödslar SCB Befolknings-
statistik
Barn och deras familjer Demografiska rapporter och i Befolkningsstatistik
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
Barn och deras familjer Demografiska rapporter
Bilaga 2
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn och personal
Skolverket Nationell officiell
statistik. Årligen på nationell och kommunal nivå
Betyg och provresultat i årskurs 9
Skolverket, betygsregistret grundskolan
Nationell officiell statistik. Årligen på nationell och kommunal nivå (samt skolnivå)
Elevpaneler SCB/Göteborgs
universitet
SCB Statistiska meddelanden, Skriftserie Göteborgs universitet
Barns vardag-10åringar om skola och fritid
Barnombudsmannen
Barns vardag (1998) Demografiska rapporter
Provresultat i årskurs 5
Skolverket. Särskild insamling.
Årligen (urvals- eller totalundersökning)
Betyg i gymnasieskolan
Skolverket, betygsregistret gymnasieskolan
Nationell officiell statistik. Årligen på nationell och kommunal nivå (samt skolnivå)
Grundskola och gymnasieskola, lärare
Skolverket, lärarregistret
Nationell officiell statistik. Årligen på nationell och kommunal nivå (samt skolnivå)
Attitydundersökning
Skolverket, Attityder till skolan
Enkätundersökning vart tredje år till ett urval elever, lärare och föräldrar. Nationell nivå.
Bilaga 2 Ds 2005:59
Barn som far illa Barn och aga SCB Barn och aga (1996) Demografiska rapporter Socialtjänstens insatser för barn och unga
Socialstyrelsen Statistik - Socialtjänst
Barn som brottsoffer
SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)vart åttonde år
Rapport i serien Levnadsförhållanden. Anm. 16-17 år
Brottsförebyggande
rådet
Barn som gärningsmän
Brottsförebyggande rådet
Unga i fängelse Brottsförebyggande rådet Unga på behandlingshem
Statens institutionsstyrelse
Fritid och kultur Utbud Kulturrådet (teater,
dans, musik, bibliotek, museer)
Kulturen i siffror
Kultur och fritidsvanor
SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)vart åttonde år
Rapport i serien Levnadsförhållanden
Kulturrådet (vissa
år)
Barnbarometern, Kulturbarometern
Ungdomsstyrelsen
(vissa år)
Ungdomsstyrelsen
Källa SCB, www.scb.se 2005-12-02, samt med bearbetningar av arbetsgruppen,
ej fullständig
.