Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar

Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar

I enlighet med Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, (SB PM 2003:2, revi-

derad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Omslagsfoto: Peter Lilja/N Grafisk form/figurer/illustrationer: IdéoLuck AB #080911, Stockholm Tryckt av Edita Sverige AB, Stockholm 2009

ISBN 978-91-38-23316-0 ISSN 0284-6012

Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar I enlighet med Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Förord

Sveriges femte nationalrapport är utformad i en- I mars 2009 redovisade regeringen en sammanlighet med de riktlinjer som antagits av parterna hållen klimat- och energipolitik som lägger gruntill FN:s klimatkonvention. I rapporten redovi- den för de framtida åtaganden som behövs för att sas basfakta om det svenska samhället och en ge- bidra till att koncentrationen växthusgaser i atnomgång görs av de olika samhällssektorerna en- mosfären stabiliseras på en nivå så att 2-gradersligt den indelning som man enats om inom FN:s målet kan nås. klimatkonvention. Utsläpp och upptag av olika Sveriges mål för klimat- och energipolitiken till växthusgaser redovisas för varje sektor och sam- år 2020 är: mantaget för varje år sedan 1990 liksom olika • 40 procent minskning av utsläppen av växthusstyrmedels inverkan på utsläppen. gaser

De utvärderingar som redovisas i rapporten visar • minst 50 procent förnybar energi att Sverige lyckats bryta sambandet mellan eko- • 20 procent effektivare energianvändning nomisk tillväxt och växthusgasutsläpp. De införda • minst 10 procent förnybar energi i transportstyrmedlen har haft en betydande effekt och ut- sektorn släppen har minskat med ungefär 9 procent sedan 1990. Samtidigt kan Sverige uppvisa en förhål- Målet om 40 procent minskning av utsläppen av landevis hög ekonomisk tillväxt. Rapporten inne- växthusgaser avser den icke handlande sektorn, håller också en prognos för utsläppen fram till år dvs. de sektorer som inte ingår i EU:s utsläpps- 2020. Enligt prognosen kommer utsläppen fort- handelssystem. Målet gäller därmed t.ex. transsätta att minska, men ytterligare åtgärder behövs porter, bostäder, avfallsanläggningar, delar av inför att klara Sveriges nationella mål för 2020. Re- dustrin, m.m. För verksamheter som omfattas av geringen har presenterat åtgärder ton för ton för EU:s utsläppshandelssystem bestäms minskningatt nå det nationella målet på 40 procent minsk- en gemensamt på EU-nivån. ning till år 2020. Det bör särskilt betonas att grundprognosen

I nationalrapporten beskrivs Sveriges sårbarhet över de framtida svenska utsläppen av växthusoch arbete med anpassning till klimatförändring- gaser inte tar hänsyn till de beslut som fattats och en. Sveriges internationella insatser i form av bi- de styrmedel som införts efter juni 2008. När stånd med klimatrelevans redovisas liksom forsk- styrmedel och åtgärder som presenteras i den nya nings- och utvecklingsarbetet. Slutligen beskrivs klimatpolitiken slår igenom kommer prognosen Sveriges arbete med information och utbildning fram till 2020 att behöva uppdateras. om klimatproblemet. En komplettering av prognosen har dock gjorts

Underlaget till nationalrapporten har tagits efteråt där ytterligare åtgärder tas med till följd fram genom ett omfattande myndighetsarbete av beslut i EU samt några åtgärder som aviseras i där Naturvårdsverket och Energimyndigheten regeringens klimatproposition våren 2009. Dessa lett arbetet och där ytterligare ett 10-tal myndig- kompletteringar redovisas i avsnitt 5.4. heter varit delaktiga. Huvuddelen av arbetet med den femte nationalrapporten har utförts under Stockholm december 2009 perioden från slutet av 2008 till sommaren 2009.

Innehåll

1¶Sammanfattning 6

1.1 Nationella förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1.2 Utsläpp av växthusgaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 1.3 Styrmedel och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 1.4 Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 1.5 Sårbarhet, klimateffekter och anpassningsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 1.6 Finansiellt stöd och tekniköverföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 1.7 Forskning och miljöövervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 1.8 Utbildning och information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

2¶Nationella förhållanden 16

2.1 Statsskick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 2.2 Befolkning, demografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 2.3 Geografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 2.4 Klimatförhållande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 2.5 Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 2.6 Energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 2.7 Byggnader och tätortsstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 2.8 Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 2.9 Transporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 2.10 Avfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 2.11 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 2.12 Skogsbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

3¶Utsläpp av växthusgaser 1990-2007 28

3.1 Samlade utsläpp och upptag av växthusgaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3.2 Utsläpp och upptag av växthusgaser från olika sektorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

4¶Styrmedel och åtgärder 34

4.1 Den svenska klimatstrategin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 4.2 Styrmedel i den svenska klimatstrategin och deras effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

4.3 Arbetet med Kyotoprotokollets projektbaserade flexibla mekanismer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

4.4 Styrmedels och åtgärders kostnadseffektivitet i den svenska klimatstrategin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

4.5 Styrmedel tagna ur bruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 4.6 Summerande styrmedelstabell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

5¶Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder 60

5.1 Samlade prognoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 5.2 Prognoser per sektor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 5.3 Känslighetsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 5.4 Prognos med ytterligare åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 5.5 Jämförelse med den fjärde nationalrapporten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

5.6 Utvärdering av de sammantagna effekterna av politik och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

5.7 Måluppfyllelse gentemot Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

5.8 Måluppfyllelse gentemot Sveriges och EU:s klimatmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

6¶Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder 72

6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

6.2 Sveriges klimat i förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

6.3 Klimateffekter och sårbarhetsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

6.4 Nationella anpassningsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

6.5 Internationellt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

7¶Finansiellt stöd och tekniköverföring 82

7.1 Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

7.2 Målsättning och medel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

7.3 Multilateralt stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

7.4 Bilateralt och regionalt stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

7.5 Teknikutveckling och spridning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

7.6 Kapacitetsuppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

8¶Forskning och miljöövervakning 94

8.1 Politik, organisation och finansiering av FoU och systematisk övervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

8.2 Program och finansiering av klimatrelaterad forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

8.3 Program och finansiering för systematisk övervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

9¶Utbildning och information 104

9.1 Policy för utbildning och information till allmänheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

9.2 Massmedias syn på klimatfrågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

9.3 Allmänhetens kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

9.4 Centra för klimatinformation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

9.5 Insatser och aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

Bilagor

Bilaga 1: Akronymer och förkortningar 110

Bilaga 2: Sammanfattande utsläppstabeller 112

Bilaga 3: Nationella systemet 138

Bilaga 4: Nationella registret 140

Bilaga 5: Prognosmetodik och beräkningsförutsättningar 142

Bilaga 6: Bilateralt och regionalt finansiellt stöd 2004-2008 relaterat till implementeringen av klimatkonventionen och Kyotoprotokollet 148

Bilaga 7: Information enligt artikel 7 2 i Kyotoprotokollet 154

Sammanfattning

Utsläpp av växthusgaser i Sverige, exklusive ut- I perioden 1991-2007 var årlig genomsnitts-

o släpp och upptag från markanvändning och temperatur ca 1 C högre jämfört med perioden skogsbruk (LULUCF), har i perioden 1990 till 1961-1990. Behovet av energi för uppvärmning 2007 minskat med 9 procent och förväntas fort- var mycket lågt åren 1990 och 2000. År 1996 är sätta minska. Utsläppen bedöms år 2020 komma hittills det enda året sedan 1990 med större uppatt ligga ca 16 procent under 1990 års utsläpp värmningsbehov än genomsnittet för perioden med de ytterligare EU-gemensamma och natio- 1965-1995. nella styrmedel som beslutats under 2009. Dessa Tillväxten i ekonomin har 1990-2007 varit i ytterligare styrmedel beräknas bidra till att ut- snitt 2,3 procent per år med den starkaste tillväxsläppen för de sektorer som är utanför EU:s sys- ten i perioderna 1994-95, 1998-2000 och 2004tem för handel med utsläppsrätter (EU ETS) år 2006 med ett genomsnitt på 4-4,5 procent. 2020 är 25 procent lägre än 1990 års utsläpp. Sveriges slutliga energianvändning har från år Därutöver har i 2009 års klimatpolitiska beslut 1990 till 2007 ökat med 8 procent och har under aviserats ytterligare styrmedel och åtgärder samt de senaste 5 åren varit ca 400 TWh. Sverige har klimatinvesteringar i andra länder. De utsläppså- ingen utvinning av olja, naturgas eller kol. Den taganden som Sverige ansvarar för enligt Kyoto- totala energitillförseln baseras främst på inhemsk protokollet och EU:s ansvarsfördelning är att ut- tillförsel av biobränslen, vattenkraft, kärnkraft och släppen som ett årligt genomsnitt för perioden i mindre omfattning av omgivningsvärme för vär- 2008-2012 ska vara högst 104 procent av 1990 mepumpar samt import av olja, naturgas, kol och års utsläpp. Sverige är på väg att med god margi- biobränslen. Sedan 1970-talet har 40 procent av nal klara detta. oljeprodukterna ersatts med icke fossil energitill-

Detta är Sveriges femte nationalrapport, som försel. En stor omställning har skett i energitillförredovisar de nationella aktiviteter som implemen- seln till bostäder och lokaler. Infrastrukturen för terats för att uppfylla åtagandena i FN:s klimat- fjärrvärmeproduktion och fjärrvärmedistribution konvention och som enligt klimatkonventionen, har byggts ut från slutet av 1960-talet och fjärrvär- Kyotoprotokollet och separata partskonferenser meproduktionen har stigit med 370 procent sedan (COP) skall informeras om i en nationalrapport. 1970 och med 32 procent sedan 1990 till år 2007.

Samtidigt har andelen biobränslen för produktio-

nen ökat från 2 procent till 70 procent i perioden 1.1 Nationella förhållanden 1970-2007. Mellan 2004 och 2007 ökade ande- Faktorer som har inverkan på ett lands nivå och len med 14 procentenheter. Fjärrvärmen har varit utveckling av utsläpp av växthusgaser är bl.a. be- en förutsättning för en miljömässigt bra uppvärmfolkning, klimatförhållanden, energi- och trans- ning av byggnader baserad på biobränslen och en portsystem, industristruktur och ekonomi. förutsättning för att de nationella styrmedlen för

Sveriges folkmängd år 2007 var 9,2 miljoner in- förnybar energi kunnat åstadkomma den omfatvånare och befolkningsökningen har i genomsnitt tande utfasning av fossila bränslen för byggnadsvarit 0,4 procent per år sedan 1990 med en snab- uppvärmning som skett. Totalt har Sveriges andel bare ökning på 2000-talet. förnybar energi ökat 10 procentenheter till 44 pro-

6 1. Sammanfattning

Figur 1.1 Samlade utsläpp av växthusgaser från olika sektorer

Miljoner ton koldioxidekvivalenter cent från år 1990 till 2007. Naturligt god tillgång

90 på vattendrag för kraftproduktion i kombination

80 med nationell energipolitik och investeringar i icke

70 fossilbaserad elproduktion har gjort att Sverige har

60 en nästan helt fossilfri elproduktion. 50

Förutom en kort period i början av 1990-talet har 40 transportarbetet för både person- och godstran- 30 sporter ökat sedan 1990. I perioden 2004 till 2007 20 var utveckling kraftigare än genomsnittet sedan 10 1990, och särskilt kraftig var ökningen av godstran- 0 sporterna. Miljöbilar har tagit en allt större andel 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 av nybilsförsäljningen sedan 2005 och försäljnings- Avfall Industriprocesser

Jordbruk Transporter andelen var 33 procent år 2008. Av miljöbilarna Lösningsmedel mm Energi står etanolfordon för 70 procent. Användningen av

Figur 1.1 Samlade utsläpp av växthusgaser från olika sektorer förnybara drivmedel har snabbt ökat till 5 procent av vägtrafikens energianvändning år 2008.

Industrins inverkan på utsläpp av växthusgaser släppsökningar har framför allt skett i transportkommer främst från dess energianvändning och sektorn och i några industribranscher. processutsläpp i mineralindustrin och järn- och De minskande utsläppen från bostäder och lostålindustrin. Industrin svarade år 2007 för knappt kaler beror främst på att olja för uppvärmning 40 procent av landets slutliga energianvändning. har ersatts med biobränslebaserad fjärrvärme och Papper- och massaindustrin står för närmare under senare år även med värmepumpar och pelhälften av industrins samlade energikonsumtion letspannor. Utsläppen av metan från avfall har främst i form av el och returlutar. Järn- och stålin- minskat till följd av att hushållsavfall inte längre dustrin har betydande inverkan på Sveriges växt- deponeras och att insamling och omhändertaganhusgasutsläpp då 14 procent av Sveriges totala de av metangas från deponier har ökat. De vikkoldioxidutsläpp år 2007 härrör från branschen. tigaste orsakerna till jordbrukets minskande ut- Från 1990 till 2004 ökade produktionen 35 pro- släpp är färre nötkreatur och reducerad användcent men har därefter minskat 10 procent, främst ning av såväl mineralgödsel som stallgödsel. under 2008 till följd av finanskrisen. Huvudde- Utsläppen från inrikes transporter har ökat med len av restgaserna från koksugnar och masugnar 12 procent från år 1990 till 2007. Det är i huvudanvänds för elproduktion, intern värmetillförsel sak diesel till godstransporter på väg som ökat. samt till fjärrvärme för bostäder och lokaler . Bensinanvändningen har istället minskat något.

Bland annat har drivmedelsskatterna tillsammans

med ett högt bensinpris bidragit till en övergång 1.2 Utsläpp av växthusgaser till förnybara bränslen och ökad efterfrågan på De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige, energieffektiva nya bilar. [Fig 1.1] räknat som koldioxidekvivalenter, var år 2007 Från internationell bunkring av drivmedel cirka 65,4 miljoner ton (exkl. LULUCF) varav 79 har utsläppen ökat 170 procent jämfört med procent koldioxid. Drygt 90 procent av koldiox- 1990. Nettosänkan för sektorn markanvändidutsläppen kom från energi- och transportsek- ning, förändrad markanvändning och skogsbruk torerna. Övrig utsläppsfördelning var 8 procent (LULUCF) var ca 21 miljoner ton koldioxidekmetan (främst jordbruk och avfall), 11 procent vivalenter år 2007. dikväveoxid (främst jordbruk) och 2 procent fluorerade växthusgaser. Utsläppen har minskat med ca 6,5 miljoner ton eller 9 procent mellan 1990 1.3 Styrmedel och åtgärder och 2007. De samlade utsläppen har varierat, Sveriges klimatstrategi har utvecklats successivt men under åren 1999-2007 har de i samtliga fall sedan slutet av 1980-talet. Strategin består av legat under 1990 års nivå. Räknat per capita har mål, styrmedel och åtgärder samt återkommande utsläppen minskat från 8,4 ton CO2-ekv år 1990 uppföljning och utvärdering av uppsatta mål och till 7,1 ton år 2007. De största utsläppsminsk- strategier. Sverige verkar tillsammans med övriga ningarna under perioden har skett inom sektorer- EU länder för att uppnå en global överenskomna bostäder och lokaler, jordbruk och avfall. Ut- melse som är förenlig med målet om att begrän-

1. Sammanfattning 7

sa temperaturökningen till högst 2 grader Celsius Energisektorn jämfört med den förindustriella nivån. Förutom att sedan år 2005 ingå i EU ETS omfat-

I juni 2009 antogs ett nytt klimatpolitiskt tas förbränningsanläggningar för el och fjärrvärme beslut av Sveriges riksdag. Sveriges internatio- av koldioxid- och energiskatter, elcertifikatsysnella arbete ska inriktas på att halten växthusga- tem, miljöbalkens regler samt särskilda stöd till ser i atmosfären på lång sikt ska stabiliseras på vindkraft. Utsläppen från el- och fjärrvärmeseknivån högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Till torn beräknas ha varit ca 15 miljoner ton högre år 2020 är målet att utsläppen för Sverige för de år 2007, om 1990 års ekonomiska styrmedel hade verksamheter som inte omfattas av EU:s system behållits istället för att vidareutvecklas och skärför handel med utsläppsrätter bör vara 40 pro- pas. Det är främst kol som skulle ha varit lönsamt cent lägre än utsläppen år 1990. För att nå målet att använda i större utsträckning om inte styrmedska redan beslutade styrmedel och beslutade styr- len skärpts. medelsförändringar inom EU främst komplette- Utsläppsminskningen från bostäder och lokaras med utvecklade ekonomiska styrmedel på ler var år 2007 närmare 7 miljoner ton jämfört skatteområdet och utsläppsminskande åtgärder i med 1990. Förutom energi- och koldioxidskatter andra länder. har energianvändningen påverkats även av bidrag

Sverige har infört en rad styrmedel som direkt (exempelvis till utbyggnad av och anslutning till eller indirekt begränsar utsläppen av växthusga- fjärrvärme), energieffektivitetskrav för nya och ser. I den svenska klimatstrategin betonas använd- befintliga byggnader samt EG-direktiv t.ex. diningen av generella ekonomiska styrmedel men rektivet om byggnaders energiprestanda, eko-dedessa styrmedel kompletteras i många fall även av sign direktivet samt energimärkningsdirektivet. mer riktade insatser, bl.a. för att understödja teknikutveckling och marknadsintroduktion. Industrisektorn

Energi- och koldioxidskatt på fossila bränslen För industrisektorn fanns redan före 1990 styrhar bidragit till kraftiga utsläppsminskningar i sek- medel på plats som påverkade utsläppen. Senatorn bostäder och lokaler samt inom fjärrvärme- re införda styrmedel bedöms inte medfört nåsektorn samt dämpat utsläppsutvecklingen i trans- gon signifikant ytterligare styrning. Men framöver portsektorn. Nivån på koldioxidskatten bör, utöver förväntas EU ETS på sikt leda till en större styrden årliga justeringen enligt konsumentprisindex, medelspåverkan i industrisektorn. Utsläppen av framöver anpassas i den omfattning och takt som fluorerade gaser regleras genom EU:s förordning tillsammans med övriga förändringar av de ekono- och direktiv om vissa utsläpp av fluorerade gaser. miska styrmedlen ger en sammanlagd minskning För den industri som inte omfattas av EU ETS av utsläppen av växthusgaser utanför den hand- ska koldioxid- och energiskatterna höjas år 2011 lande sektorn med 2 miljoner ton till 2020. och 2015.

Inom industrin har EU:s handelsystem (EU ETS) sedan år 2005 kommit att utgöra den huvudsakliga Transportsektorn styrningen. Utsläppen från svenska anläggningar i Skatterna på drivmedel har höjts i flera steg sedan ETS motsvarade ca 33 procent av de totala utsläp- 1990. Skattehöjningar tillsammans med bränspen av växthusgaser i Sverige under perioden 2005- leprishöjningar har dämpat transporttillväxten, 2007. Cirka 80 procent var från industrianläggning- stimulerat till energieffektivare fordon samt unar och 20 procent från el- och fjärrvärmeanläggning- derlättat introduktionen av biodrivmedel. Skatar. Det årliga utsläppstaket i perioden 2008-2012 terna kompletteras av riktade styrmedel för att sänktes med cirka 10 procent jämfört med det som introducera förnybar energi i vägtransportsektorn gällde under den första perioden 2005-2007. Ut- samt för energieffektivare fordon. släppen från svenska anläggningar i systemet beräk- Strategin för biodrivmedel innefattar ett temnas ha minskat under 2007 och 2008 jämfört med porärt undantag till 2013 från energi- och koldiutsläppen under de första två åren. oxidskatt för alla biodrivmedel. För att öka till-

Statliga bidrag till lokala klimatinvesteringspro- gängligheten till biodrivmedel är det lagstiftat att gram (Klimp) har förmedlats från 2003 till 2008. alla större drivmedelsstationer ska sälja minst ett Det preliminära utfallet av Klimp tillsammans förnybart drivmedel. med det tidigare lokala investeringsbidraget (LIP) Under 2007-2009 har ett statligt miljöbilsbiär att de kan komma att bidra med upp till 1,8 drag utgått vid inköp av fordon som kan köras miljoner ton lägre utsläpp per år från 2010. på E85 eller biogas, el- och elhybridbilar och till

8 1. Sammanfattning

särskilt bränslesnåla fordon som inte släpper ut som leder till minskade utsläpp av växthusgaser mer än 120 gram CO2/km. Sedan 2006 har Sve- från gödselhantering och från markanvändning. rige också differentierat den årliga fordonsskatten Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram ett för personbilar med avseende på fordonets CO2 samlat handlingsprogram för att minska växtnäutsläpp. Utöver de svenska styrmedlen ska biltill- ringsförlusterna och utsläppen av växthusgaser verkare som säljer bilar inom EU från 2012 följa från jordbruket. Inom ramen för den pågående direktivet om högsta genomsnittliga koldioxid- reformeringen av EU:s jordbrukspolitik ska mer utsläpp från nya bilar på 130 gram CO2/km till resurser avsättas för åtgärder som begränsar jord- 2015. brukssektorn klimatpåverkan. Nivån på energi-

Höjningarna av drivmedelsskatterna sedan och koldioxidskatterna för bränslen och drivme- 1990 beräknas leda till 1,9 miljoner ton CO2/år del som används inom areella näringar ska också lägre utsläpp år 2010 och 2,4 miljoner ton CO2/ höjas. år lägre utsläpp år 2020 jämfört med om 1990 års nominella skattenivå behållits. Stimulansen Kyotoprotokollets flexibla mekanismer för biodrivmedel har medfört att biodrivme- Sverige är engagerat i arbetet med Kyotoprotodelsanvändningen år 2008 uppgick till 4,3 TWh, kollets projektbaserade mekanismer. Riksdagen vilket motsvarar 1,1 miljoner ton CO2 i utsläpp har totalt beviljat anslag för internationella kliom bensin och diesel istället förbrukats. matinsatser inom CDM och JI som uppgår till ca

De senaste åren har energieffektiviteten ökat i 1200 miljoner kronor för perioden fram till 2011. den svenska personbilsparken från en relativt låg Det svenska CDM- och JI-programmet ska binivå. En delorsak är att andelen dieseldrivna bilar, dra till att utveckla CDM och JI som effektiva klivilka är mer energieffektiva än bensinbilar, ökat matpolitiska instrument. Programmet har inrikkraftigt. tats dels mot medverkan i enskilda projekt, dels

på deltagande i multilaterala CDM- och JI-fon- Avfall der. De enskilda projekten ligger inom områdena Krav på kommunala avfallsplaner och införande förnybar energi och energieffektivisering och fonav producentansvar för olika varugrupper under der har valts utifrån strävan efter geografisk sprid- 1990-talet, införande av skatt på avfall som depo- ning samt möjlighet att utöva inflytande på fonneras (2000) och därefter förbud mot deponering dens arbete. För närvarande har Sverige avtal med av utsorterat brännbart (2002) och organiskt ma- 24 enskilda CDM-projekt och 2 JI-projekt. terial (2005) har kraftigt minskat utsläppen från Sverige deltar i fem multinationella fonder; avfallsdeponier. Endast 4 procent av den totala Testing Ground Facility, Prototype Carbon Fund, mängden hushållsavfall deponerades år 2007. Asia Pacific Carbon Fund, Future Carbon Fund

Den sammanlagda effekten bedöms uppgå till och Multilateral Carbon Credit Fund. 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre ut- De av riksdagen totalt anslagna medlen för pesläpp år 2010 jämfört med 1990 års styrmedel. rioden 2003-2011 förväntas generera 11-14 mil- År 2020 beräknas skillnaden komma att uppgå joner utsläppsminskningsenheter till Sverige. till 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Samtidigt som utsläppen från deponierna har minskat har förbränningen av avfall i el- och fjärrvär-

1.4¶Prognoser och sammantagna

mesektorn ökat med ca 6 TWh till 2007 jämfört

effekter av styrmedel och åtgärder

med 1990 års nivåer vilket leder till ytterligare utsläppsminskningar, utöver att metanavgången Prognoser minskar vid deponierna, om avfallsförbränningen En ny prognos över utsläpp och upptag av växtantas ersätta fossila bränslen. husgaser har tagits fram för denna nationalrap-

port. Huvudprognosen baseras på de styrmedel Jordbrukssektorn som har antagits av EU och Sveriges riksdag till Det finns än så länge få styrmedel som är direkt och med juni 2008. Utöver huvudprognos med riktade mot att begränsa utsläppen av växthusga- känslighetsalternativ redovisas en prognos med ser i jordbrukssektorn. Men regeringen har tagit ”ytterligare åtgärder” som beslutats på EU-nivå ett antal initiativ under senare tid för att begrän- och nationellt till dec 2009. sa jordbrukets användning av fossila bränslen, Prognosresultatet pekar mot att de totala utför att öka kunskapen och stimulera till åtgärder släppen av växthusgaser (exklusive LULUCF)

1. Sammanfattning 9

Figur 1.2 Beräknade utsläpp utan implementerade styrmedel och beräknade utsläpp med

ytterligare planerade styrmedel jämfört med historiska utsläpp och prognostiserade utsläpp med införda styrmedel.

Utsläpp (Mton) kommer att ligga på samma nivå som de senaste årens utsläppsnivåer till år 2010. Prognosen väger då inte in effekterna av den nu pågående finanskrisen och den kraftiga ekonomiska ned- 80 gången. Utsläppen bedöms fortsätta minska efter 2010 och beräknas för år 2020 vara cirka 16 procent lägre jämfört med 1990 då ytterligare EUgemensamma och nationella åtgärder beslutade 20 fram till dec 2009 inkluderas. Dessa ytterligare åtgärder bedöms bidra till att utsläppen i Sve- 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 rige från verksamheter utanför EU:s system för Beräknade utsläpp utan styrmedel

Historiska och prognostiserade utsläpp med styrmedel handel med utsläppsrätter (EU ETS) blir 25 pro-

Prognos med ytterligare styrmedel cent lägre än 1990 års utsläpp. Huvudprognosen som inkluderar befintliga styrmedel i juni 2008 Figur 1.2 Beräknade utsläpp utan implementerade styrmevisar 12 procent lägre totala utsläpp. del och beräknade utsläpp med ytterligare planerade styr-

Sektorn markanvändning, förändrad markan- medel jämfört med historiska utsläpp och prognostiserade vändning och skogsbruk (LULUCF) har under utsläpp med införda styrmedel. perioden 1990-2007 bidragit till en nettosänka för Sverige och beräknas göra det även till 2020.

Utsläppsutvecklingen i huvudprognosen skiljer släpp, att flyget tas in i EU:s handelssystem för utsig åt mellan olika samhällssektorer. Under perio- släppsrätter, att tillåten låginblandning av etanol i den 2007 till 2020 bedöms de totala utsläppen bensin höjs till 10 procent samt det klimatpolitisfrån energisektorn ligga på ungefär samma nivå, ka beslut som Sveriges riksdag antog i juni 2009 medan utsläppen från transportsektorn bedöms – beräknas utsläppen till år 2020 kunna minska öka något. Jordbrukssektorns utsläpp har mins- med ytterligare drygt 2 miljoner ton koldioxidekat och beräknas fortsätta minska för att år 2020 kvivalenter. ligga cirka 25 procent under 1990 års nivå. Avfallssektorns utsläpp förväntas halveras till 2010 Sammantagna effekter av införda styrmedel jämfört med 1990 för att därefter fortsätta att Den totala effekten av de styrmedel som införts minska. [Tabell 1.1] och skärpts sedan 1990 har beräknats till 30-35

Prognosen i denna nationalrapport visar 9 pro- miljoner ton koldioxidekvivalenter per år i periocent lägre utsläpp för år 2010 och 18 procent lägre den 2010 till 2020. I Figur 1.2 presenteras beutsläpp år 2020 jämfört med prognosen i förra na- räkningarna av hur utsläppen skulle ha utvecktionalrapporten (NC4). Orsaken till de stora skill- lats utan implementerade styrmedel sedan 1990, naderna i resultat är främst nya antaganden om jämfört med historiska och prognostiserade utavsevärt högre framtida fossilbränslepriser, längre släpp i Sverige till år 2020 samt beräkning med livslängd för kärnkraftsanläggningar och större an- ytterligare planerade styrmedel. vändning av biodrivmedel samt att nya styrmedel implementerats sedan fjärde nationalrapporten. Uppfyllelse av åtagande i Kyotoprotokollet

I alternativet ”ytterligare åtgärder” – som inne- Sveriges utsläpp av växthusgaser får inte överfattar EU:s krav på nya personbilars koldioxidut- stiga 104 procent av tilldelad mängd för basåret

Tabell 1.1 Historiska och prognostiserade utsläpp och upptag av växthusgaser per sektor (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

10 1. Sammanfattning

o enligt Kyotoprotokollet och EU:s bördefördel- raturhöjning för vintern på 4,4 C och en nederning. Basårets utsläpp var 72,2 miljoner ton när bördsökning på +21 procent samt sommartid en

o tilldelad mängd fastställdes. Detta innebär att ökning med 2,8 C respektive nederbördsföränd- Sveriges utsläpp av växthusgaser får uppgå till ring +3 procent. maximalt 75 miljoner ton per år, i genomsnitt för I ett förändrat klimat i Sverige med stigande 2008-12. Prognosresultatet pekar mot att Sveri- temperaturer och förändrade nederbördsmönsges utsläpp av växthusgaser, exklusive LULUCF, ter är det få verksamheter som kommer att bli år 2010 blir cirka 65 miljoner ton koldioxidek- helt opåverkade. Särskilt bedöms risken för övervivalenter i huvudalternativet vilket indikerar att svämning, ras, skred och erosion komma att öka Sverige kommer att klara sitt åtagande med mar- på många håll i landet. Risken ökar för översvämginal. Sverige har valt att räkna med den del av ar- ningar kring några av Sveriges största sjöar, bl.a. tikel 3.4 i Kyotoprotokollet som berör skogsbruk. berörs delar av Stockholms innerstad. Behovet För åtagandeperioden väntas skogsbruket ha en av att kunna reglera vattenflöden med nya tappnettosänka och Sverige kan bokföra en sänka på ningsstrategier diskuteras och planeringsarbeten maximalt 2,13 miljoner ton. Förberedelser för att för ökad avtappningsförmåga pågår. kunna använda JI- och CDM-krediter har gjorts Sedan år 2005 har arbetet med klimatanpassmen även utan dessa beräknas Sverige med god ning på olika sätt förstärkts i Sverige. Plan- och marginal klara sitt åtagande för perioden 2008- bygglagen ändrades år 2008 som innebär att 2012. [Tabell 1.2] byggnader bara får uppföras på lämpliga plat-

ser och att hänsyn ska tas till risken för olyck-

Tabell 1.2 Historiska och prognostiserade utsläpp av växt- or, översvämningar och erosion i översikts- och

husgaser relativt Kyoto basåret och Kyotomål för Sverige detaljplanerna. Inom energiområdet har energi-

(miljoner ton koldioxidekvivalenter) sektorns sårbarhet för extrema väderhändelser

Kyoto basår 72,2 Mton analyserats och efter stormar år 2005 och 2007

Kyotomål (Kyoto basår-2008/2012) 4 %

har arbetet med att ersätta luftledningar med

Kyotomål 2008-2012 per år 75,0 Mton

nedgrävda kablar för eldistribution intensifierats.

Utsläpp 2007 65,4 Mton

Prognos 2010 65 Mton Väg- och järnvägsnätets risker för ras, skred, bort-

Kyoto basår-prognos 2010 -10 % spolning och översvämning har kartlagts och vid

Kolsänka enl. artikel 3.3 o. 3.4 2,13 Mton behov åtgärdats. Det fortsatta arbetet med klima-

Prognos 2010 inkl. artikel 3.3 o 3.4 62,9 Mton

tanpassning har förstärkts i budgetpropositionen

Kyoto basår-prognos 2010 inkl. artikel 3.3 o 3.4 -12,9 %

hösten 2008 och i klimat- och energi propositio-

Tilldelning EU ETS 2008-2012 per år 22,3 Mton

nen 2009. Bl.a. har 400 Mkr avsatts för klimatan-

Prognos EU ETS 2010 21,8 Mton

passningsåtgärder för perioden 2009-2011.

Det finns ingen myndighet i Sverige som har

det övergripande ansvaret för klimatanpassnings-

frågan på nationell nivå, men många myndighe-

1.5¶Sårbarhet, klimateffekter och

ter har en utpekad roll i klimatanpassningsarbe-

anpassningsåtgärder

tet. Länsstyrelserna som har det regionala stats- I dag finns ett mer omfattande underlag om tänk- förvaltningsansvaret, har rollen att stödja och bara regionala klimatförändringar jämfört med samordna genomförandet av anpassningsåtgärdet som rapporterades i fjärde nationalrapporten. der. Ansvaret för det operativa anpassningsarbe- I huvudsak bekräftar resultaten det tidigare sce- tet ligger på den lokala nivån dvs. kommunerna. nariounderlaget om betydande uppvärmning och Kommunerna är ansvariga för samhällsplanering, nederbördsförändringar. Den naturliga variabilite- beredskapsplanering och räddningstjänsten samt tens roll är betydande i det kortare tidsperspekti- huvudmän för den tekniska försörjningen. Konvet. I ett längre tidsperspektiv (100-årsperspektiv) kreta anpassningsåtgärder har hittills framför dominerar valet av utsläppsscenario storleken av allt påbörjats i kommuner som under senare tid klimatförändringarna. Medelvärdet av alla scena- drabbats av extrema väderhändelser. Arbetet har rioanalyser ger en temperaturhöjning vintertid i framför allt handlat om åtgärder inom fysisk pla-

o norra Sverige på 5,7 C och en nederbördsökning nering och byggande. Många kommuner har höjt på 25 procent samt för sommaren en tempera- miniminivån vid byggnation, genomfört invall-

o turhöjning på 2,9 C och nederbördsökning på 11 ningsåtgärder och investerat i pumpsystem mot procent. I södra Sverige är medelvärdet en tempe- översvämningar.

1. Sammanfattning 11

går till 838 miljoner kronor som kommer att be-

1.6¶Finansiellt stöd och tekniköverföring

talas ut under en 10-års period fram till 2016. Att tackla klimatförändringen i utvecklingslän- Under åren 2004-2008 har Sverige även bidraderna är från ett svensk perspektiv intimt sam- git med frivilligt stöd, totalt 40 miljoner kronor, mankopplat med fattigdomsbekämpning och att till Special Climate Change Fund (SCCF) och till nå andra utvecklingsmål såsom Millennium De- Least Developed Countries Fund (LDCF) som velopment Goals. Målet för det svenska miljö- skapades i samband med Marrakesh Accords. biståndet är att bidra till en miljömässigt hållbar Sverige lämnar stöd till klimatkonventionens utveckling för att därigenom bidra till att skapa basbudget enligt den överenskomna FN-skalan förutsättningar för fattiga människor att förbätt- med tillkommande avgift för Kyotoprotokollet, ra sina levnadsvillkor. På denna grundval arbetar men även till fonden för deltagande och fonden Sverige långsiktigt med att integrera klimathän- för supplementära aktiviteter där bidrag är frivillisyn i ett bredare spektrum av fattigdomsbekämp- ga. Sveriges frivilliga stöd till klimatkonventionen ning, bl.a. inom vatten och sanitet, jord- och har ökat avsevärt mellan 2004 och 2008 vilket avskogsbruk, livsmedelstrygghet, energi, infrastruk- speglar den vikt Sverige fäster vid konventionens tur, hälsa och utbildning. arbete. Sverige ger även stöd till CDM-styrelsen.

Sedan 2006 har det totala svenska utvecklingssamarbetet uppgått till 1 procent av bruttona- Bilateralt och regionalt stöd tionalinkomsten (BNI) och Sveriges stöd till ut- För det bilaterala samarbetet ligger utvecklingsvecklingsländerna ligger därmed på en nivå som ländernas egna strategier för fattigdomsminsköverskrider det av OECD-länderna överenskom- ning till grund för det svenska stödet, inom såväl na biståndsmålet på 0,7 procent. Därmed torde klimatområdet som andra områden. Klimatfråde svenska klimatrelaterade insatserna inte ha gan har på senare år fått större genomslag. Det skett på bekostnad av uppnåelsen av andra ut- bilaterala klimatstödet innefattar insatser inom vecklingsmål. Det finns från svensk synpunkt anpassning och utsläppsbegränsning, tekniksaminte några skäl att särskilja klimatfinansiering arbete och kapacitetsuppbyggnad inklusive forskfrån utvecklingsfinansiering då miljö- och kli- ningssamarbete, institutionsuppbyggnad och utmathänsyn så tydligt är en förutsättning för håll- bildningsinsatser. bar utveckling. Majoriteten av stödet går till anpassning, ca 5

Hälften av det svenska utvecklingssamarbetet miljarder kronor och till utsläppsbegränsade inär multilateralt stöd som kanaliseras genom Ut- satser drygt 3 miljarder i perioden 2004-2008. rikesdepartementet, Styrelsen för Internationellt Tyngdpunkten i Sveriges stöd till anpassning Utvecklingsarbete (Sida) och Miljödepartemen- ligger vid insatser inom främst vatten och jordtet, inklusive reguljär och frivillig finansiering bruk samt projekt för katastrofriskhantering, hältill klimatkonventionen och Kyotoprotokollet. soinsatser, utbildning, kapacitetsuppbyggnad och Den andra hälften kanaliseras som bilateralt stöd forskning. För utsläppsbegränsning står insatser genom Sida, till utvecklingsländer och länder inom energi och avfallshantering för den största med övergångsekonomier. På klimatområdet ar- andelen insatser. betar Sida med kapacitetsuppbyggnad, teknik- Svenskt utvecklingssamarbete har sedan lång samarbete och forskningssamarbete i utvecklings- tid tillbaka lagt tonvikten på stöd till de minst utländerna, och samverkar med enskilda organisa- vecklade och sårbara länderna med låg BNP per tioner, svenska myndigheter, privata sektorn, och capita. I dessa länder ligger fokus på anpassning forskningsinstitut. till de negativa effekterna av klimatförändrin-

garna för att minska fattiga människors sårbarhet Multilateralt stöd och stärka deras förutsättningar att anpassa sig till Sverige ger stöd till Global Environment Facility pågående och framtida klimatförändring. (GEF) och merparten används för klimatändamål. De svenska inbetalningarna till GEF:s Trust Teknikutveckling och kapacitetsuppbyggnad Fund för 2004-2008 uppgår totalt till 947 miljo- Från ett utvecklingsperspektiv är teknikfrågan ner kronor. För den fjärde påfyllnaden som fär- mer än att fysiskt överföra hård- eller mjukvadigförhandlades 2006 åtog sig Sverige att utöver ra, det rör sig snarare om att utveckla kapacitet den beslutade andelen ge ett frivilligt bidrag om i utvecklingsländerna att ta emot, använda och 356 miljoner kronor och det totala bidraget upp- utveckla teknik. Denna ansats är avgörande för

12 1. Sammanfattning

utvecklingsländernas möjligheter att kunna till- funktion och miljömässiga uthållighet, forskning godogöra sig och själva bidra till hållbara teknik- om styrmedel och internationella klimatpolitiska lösningar anpassade till sina förhållanden. processer, verktyg för planering för klimatanpass-

En svensk miljötekniksatsning pågår inom om- ning, förlust av biologisk mångfald och påverrådena hållbar stadsutveckling och förnybar kan på markanvändning av klimatförändringar. energi. Stödet riktas till Sveriges samarbetsländer Sverige deltar också i det Europeiska ERA-NET i Afrika, Asien, Latinamerika samt Öst- och Cen- CIRCLE (Climate Impact Research Cooperation traleuropa och skapar möjligheter för myndighe- within a Larger Europe) som har fokus på effekter, kommuner, institutioner och företag i dessa ter och anpassning till ett förändrat klimat. länder att pröva ny teknik inom bl.a. luftmiljö, Inom området åtgärder för utsläppsbegränsvatten och sanitet, avfallshantering energibespa- ningar pågår forskningsprogram bl.a. om internaring, förnybar energi, och urbana transporter. tionell klimatpolitik, energiforskning för energi-

effektivisering och bioenergi, om optimering av

åtgärder som kan nå både luft- och klimatpolitis- 1.7 Forskning och miljöövervakning ka mål till låga kostnader och om hur Sverige ska Den samlade forskningssatsningen till klimat och styra mot koldioxidsnåla och hållbara energi- och klimatrelaterad energiforskning har under perio- transportsystem. den 2005-2008 kraftigt ökat och i genomsnitt upp- Svenska forskare samarbetar också med utveckgått till ca 1,2 miljarder kronor per år. Majoriteten, lingsländer bl.a. inom klimatrelaterad jordbruksi genomsnitt 800-850 miljoner kronor per år, har forskning, inom miljöteknik, miljöekonomi och gått till klimatrelaterad energiforskning där utveck- miljöpolicy samt växthuseffekter av skogbränder ling och demonstrationsprojekt är en stor del. och bruna moln från traditionell förbränning av

I statsbudgeten för 2010-2012 höjs de totala olika biobränslen i Asien. anslagen till forskning kraftigt. De årliga forskningsanslagen med inriktning på klimat och Systematisk övervakning energi ökar med drygt 500 miljoner kronor per Sverige samlar systematiskt in data om meteoår från år 2012. rologi, hydrologi och oceanografi samt övervakar

källor och sänkor för växthusgaser och klimat- Klimatrelaterad forskning relaterade effekter på ekosystemen. Sverige har Inom forskningsområdet klimatprocesser och ett väl utbyggt miljöövervakningssystem och de klimatmodellering adresseras bl.a. frågor om svenska mätseriernas längd är i många fall unika kolkretsloppet i kustnära områden och hur moln- i världen. bildningen påverkas av det moderna samhällets Sverige bidrar till GCOS med långsiktiga obutsläpp av växthusgaser och partiklar, växthus- servationer och mätningar av temperatur, neeffektens roll för det globala klimatet och upp- derbörd, våghöjd, isläggning, glaciärvariationer värmningen i Arktis. m.fl. ”väsentliga klimatvariabler”. Sverige lämnar

Rossby Center arbetar med klimatmodellering atmosfäriska data till WMO:s World Weather och utveckling av regionala scenarier som kan an- Watch, bidrar i Europeiska nätverket för natiovändas i effekt- och anpassningsstudier. Genom nella vädertjänster (EUMETNET) med data om Rossby Center deltar Sverige i gemensamma Eu- vind, temperatur och nederbörd, rapporterar vatropeiska projekt för att utveckla trovärdiga kli- tenföringsdata till Global Terrestrial Observing matscenarier för 20:e århundradet samt för att System (GTOS/Global Runoff Data Center) och öka förståelsen av och möjligheterna att model- bidrar till satellitsystem för klimatövervakning lera ändrade havsisförhållanden i Arktis.

Inom effekter av klimatförändringar pågår studier om vattenresursförändringar och simulering 1.8 Utbildning och information av förändringar för skog och skogsbruk. Övervak- I Sverige är kommunikation om klimatets förning, experiment och modellering pågår för att ändring och om klimatåtgärder en viktig del av förstå hur ökade koldioxidhalter, UVB-strålning, arbetet för att minska de klimatpåverkande utmarktemperatur, lufttemperatur och snödjup på- släppen. Det finns ett flertal myndigheter dit inverkar ekosystem. tresserade kan vända sig för att få information

Den socioekonomiska forskningen har en om klimatförändring, klimatarbete, energifrågor, mycket bred omfattning. Bl.a. energisystems etc. Svenska och internationella klimatrelaterade

1. Sammanfattning 13

nyheter sprids med nyhetsbrev och har bidragit till ett brett mediaintresse för klimatfrågor. Även ideella organisationer och studieförbund bidrar till samhällsdebatt och kunskap i klimatfrågan. Klimatförändringen, dess orsaker och effekter är i dag välkända begrepp för allmänheten.

I Sverige har förskolor, skolor och vuxenutbildningen ett uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utbildning och kunskapsöverföring vid seminarier har en given plats i klimatarbetet vid såväl myndigheter som företag. Miljö- och klimatutbildning ingår ofta som en del i företagens arbete med miljöcertifiering. Antalet publika aktiviteter med klimatfokus har ökat successivt sedan 2005. Flera myndigheter har målmedvetet byggt upp webbinformation för hushållen om klimatets förändring och vad som kan göras. I Sverige finns goda möjligheter att genom remissförfaranden, öppna möten/hearings och seminarier ställa frågor och lämna synpunkter på ett kunskapsområde eller politiskt förslag. Särskilda åtgärder har vidtagits för att internationellt sprida erfarenheterna från den svenska klimatstrategin.

Sedan 2002 undersöks svenska folkets attityder och kunskap om klimatproblemet via enkätundersökningar. Resultaten indikerar en över åren successivt ökad medvetenhet om klimatförändringen, och ger en bild av svenska folkets beredskap och vilja till förändring för att minska utsläppen förknippade med den egna livsstilen och konsumtionen.

Under 2006-2008 genomfördes en informationssatsning i syfte att öka kunskapen om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser, sprida den senaste forskningskunskapen i ämnet och visa på möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser.

För att stimulera kunskapsuppbyggnad lokalt har folkbildnings- och informationsinsatser om klimatproblemet varit ett obligatoriskt krav för att beviljas statliga investeringsbidrag för kommunala klimatåtgärder.

14 1. Sammanfattning

1. Sammanfattning 15

Nationella förhållanden

2

2.1¶Statsskick

Länsstyrelserna och kommunerna spelar en sär- Sverige är en parlamentarisk och representativ de- skild roll i klimatpolitiken genom att de utformar mokrati som styrs av en regering ledd av en stats- och genomför planer för markanvändning, energiminister. Regeringen utses av en folkvald riksdag hushållning, trafik och avfall. Svenska kommuner som väljs var fjärde år. Riksdagen är lagstiftande har varit mycket aktiva i det lokala Agenda-21 arinstans, och kontrollerar regeringen och myndig- betet och många arbetar också aktivt med mål och heterna. Politiska beslut, t.ex. landets klimatpo- handlingsplaner för att begränsa utsläpp av växthuslitik och energipolitik måste godkännas av riks- gaser och anpassa samhället till klimatförändringen. dagen. Regeringen har att genomföra riksdagens beslut, lägga nya förslag till riksdagen (propositioner), styra den statliga förvaltningsverksamheten 2.2 Befolkning, demografi och företräda Sverige i Europeiska unionen. Sveriges folkmängd var vid utgången av år 2007

Den svenska statsförvaltningen är organiserad knappt 9,2 miljoner, varav drygt 23 procent var uni central, regional och lokal nivå. Den centrala der 19 år och 17 procent var över 65 år. Årlig genivån består av ett antal myndigheter med upp- nomsnittlig befolkningsökning har varit 0,4 procent gift att vara regeringens expertorgan och genom- sedan 1990 med en snabbare ökning på 2000-taföra den politik som beslutats av riksdag och re- let. Till år 2030 beräknas folkmängden stiga till 10 gering. För den regionala och lokala förvaltningen miljoner. Befolkningstätheten är i snitt 22 invånare

2 2 finns 21 länsstyrelser och 290 kommuner samt att per km men varierar från 3 inv/km i norra Sve-

2 1 vissa centrala myndigheter har regionala kontor. rige till 100 inv/km i södra Sverige . [Tabell 2.1] Sveriges kommuner har eget självstyre vars sty- En ökande befolkning bidrar till ökad konsumrelse och fullmäktige väljs av kommunmedbor- tion av energi, livsmedel m.m. med ökade växtgarna vid särskilda val. husgasutsläpp som följd och befolkningsutveck-

När det gäller implementering av åtaganden lingen under 2000-talet har varit drivkraft för enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet ökade utsläpp. Sveriges låga befolkningstäthet är det riksdagen, efter proposition av regeringen, medför långa reseavstånd, svagt underlag för resom beslutar och regering och myndigheter som sande med tåg och bidrar till hög andel växthushar ansvaret att genomföra besluten. gasutsläpp från vägtrafik.

Sveriges befolkningsprofil med prognos2

Tabell 2.1

% årlig % årlig ökning ökning

1990 2000 2005 2006 2007 2008 90-05 05-07 2010 2020 2030

Folkmängd (milj) 8,59 8,88 9,05 9,11 9,18 9,26 0,4 0,7 9,35 9,74 10,22

0-19 år 24,3 24,1 23,7 23,5 23,5 23,6 23,5 22,8 22,5

(% av folkmängd)

>65 år (% av folkmängd) 17,8 17,2 17,3 17,3 17,5 17,8 18,5 21,0 22,9

Befolkningstäthet (inv/km2) 21,0 21,7 22,1 22,2 22,4 22,6 22,9 24,0 24,9

1 Statistiska centralbyrån, BE 12 SM 0501.

2 SCB, Sveriges framtida befolkning 2009-2060, SCB Demografiska rapporter 2009:1.

16 2. Nationella förhållanden

gränsen mot Norge faller lokalt 1500-2000 mm

2.3¶Geografi

per år. Minst årsnederbörd faller utmed kusterna Sverige sträcker sig i sydsydvästlig/nordnordostlig i öster med knappt 400 mm per år. riktning mellan 55 och 69 grader nordlig latitud Under åren 1991-2007 har genomsnittstempeoch mellan 11 och 23 grader östlig longitud med raturen varit cirka en grad högre jämfört med peen total area på 450 295 km varav 91 procent är rioden 1961-1990. Ökningen har varit allra störst landareal och 9 procent är vatten . Landarealens under vintern med drygt två grader i landets melfördelning i perioden 2004-2008 var skogsmark 70 lersta och norra delar. Ökningen har varit minst procent, kala impediment 12 procent, träd- och under hösten med nästan oförändrad temperatur buskmark 5 procent, samt övrig mark 13 procent . i sydvästra Sverige. Som en följd av temperatur- Södra Sverige är låglänt med jordbruks mark domi- ökningen har befolkningsrika områden bl.a. kring nerande längst i söder. Den enda reella bergskedjan, Stockholm fått en förskjutning från kalltempemed toppar på drygt 2000 möh, ligger i nordväst, rerat till varmtempererat klimat, vilket minslängs med gränsen till Norge. kat frekvensen av ordentliga snövintrar. Vintern

En landhöjning pågår i större delen av Sverige 2007/08 var den varmaste bland alla vintrar sedan som resultat av avsmältningen av landisen efter 1858/59 i sydöstra Sverige. Nederbörden har ökat senaste istid, men i sydligaste Sverige har land- något i större delen av landet. [Fig 2.1-2.3] höjningen avstannat. Pågående havsnivåhöjning Riktigt svåra stormar med omfattande trädfällger därför upphov till påtaglig kusterosion längs ning är sällsynta och svårt att identifiera trender Sveriges södra kust där marken utgörs av lättero- för. I januari 2005 inträffade dock en storm med derade jordar. Klimatförändringarna till följd av orkanvindar i södra Sverige med den i särklass framtida ökad atmosfärstemperatur kommer att mest omfattande trädfällningen på 100 år. Bara förstärka denna erosion. två år senare drabbades södra Sverige av ytterli-

Skog är en viktig naturtillgång som ger förut- gare en kraftig storm. Dessa stormar medför en sättningar för biobaserad energitillförsel. Under temporärt minskad kolinlagring i skogsbiomassa. de senaste 50 åren har jordbruksmark successivt Det relativt kalla klimatet medför stort energiövergått i annan markanvändning, huvudsakligen behov för uppvärmning av byggnader under större skogsmark vilket bidragit till minskade utsläpp delen av året med åtföljande växthusgasutsläpp. från jordbruk och ökad kolinlagring i skogsbio- Uppvärmningsbehovet är beroende av utomhustemmassa. Förutom skog är järnmalm en viktig na- peratur, vindförhållanden och solinstrålning och vaturresurs och en bas i svensk industriproduktion. rierar mellan olika år. Ett energiindex, som tar hänsyn Riklig tillgång på flödande vattendrag är en be- till dessa egenskaper och viktas efter befolkningens tydelsefull tillgång för produktion av vattenkraft. geografiska fördelning ger en bild av hur uppvärm-

ningsbehovet växlat mellan åren. Åren 1990 och

2000 var mycket varma med ett uppvärmningsbe- 2.4 Klimatförhållande hov som var 13-14 procent lägre än genomsnittet för

Figur 2.7 Energiindex viktat efter befolkningens geografiska Sveriges närhet till norra Atlanten och förhärs- referensperioden 1965-1995. År 1996 är hittills det

fördelning visar hur årligt uppvärmningsbehov

kande sydvästliga till västliga vindar ger ett för enda året fr.o.m. 1990 med större uppvärmningsbe-

varierat i Sverige för perioden 1990-2007

latituden milt klimat under vinterhalvåret, men

Normerat värde Sveriges nordligaste del har ett subarktiskt klimat

1.05 med långa, kalla och snörika vintrar. Under perioden 1961-1990 låg medeltemperaturen i janua-

1.00 ri på 0°C i sydligaste delen av landet, medan de kallaste dalgångarna i norra Sverige hade -17°C.

0.95 Under juli nådde dygns-medeltemperaturen som högst omkring +17°C i sydöstra Sverige och strax över 10°C i norra Sverige. 0.90

Passerande lågtryck ger en tämligen rik nederbörd som faller året om, dock rikligast under 0.85

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 sommar och höst. Årsnederbörden är ca 1000 mm. Eftersom de flesta lågtrycken rör sig in över Figur 2.4 Energiindex viktat efter befolkningens geogralandet från väster eller sydväst hamnar den mesta fiska fördelning visar hur årligt uppvärmningsbehov varierat nederbörden i landets västra delar. I fjällen nära i Sverige för perioden 1990-2007.

3 SCB, Markanvändningen i Sverige, 2008. 5 Energiindex väger samman effekterna på byggnaders uppvärmningsbehov under ett år, 4 SLU, Skogsdata 2009, fördelning enligt internationell definition. av sol, vind, temperatur och byggnaders energitekniska egenskaper.

2. Nationella förhållanden 17

°C % 1.2 120 1.0 110 0.8 100 0.6 90

Figur 2.1 Skillnad i årsmedeltempera- Figur 2.2 Siffrorna visar hur vintern Figur 2.3 Förhållandet mellan årsneder-

tur 1991-2007 jämfört med perioden 2007/08 för olika delar av Sverige börden 1991-2007 jämfört med perio- 1961-1990 (°C) placerar sig i rangordning för de var- den 1961-1990 (%) maste vintrarna sedan 1858/59

hov (+4 procent) än referensperioden. [Fig 2.4] 2.5 Ekonomi Årsnederbörd och avrinning till de stora älvarna i nordvästra Sverige har stor betydelse för vatten- Sveriges bruttonationalprodukt, mätt i 2000 års tillrinningen till svensk vattenkraftproduktion. prisnivå, uppgick år 2007 till 2730 miljarder kro- Vattenkraft står för nästan hälften av Sveriges el- nor vilket per capita blir knappt 300 tusen kroproduktion. Under år med låg tillrinning till vat- nor. Produktionen av tjänster och varor var 43 tenkraftsproduktion under 1990-talet balanse- procent resp. 28 procent av BNP. Jordbrukets an-

Figur 2.9 Avrinning till älvar i nordvästra Sverige och vattenkraftsproduktion rades elunderskottet med inhemsk fossilbaserad del av BNP är ca 1 procent, vilket är lågt i inter-

1990-2007.

elproduktion. På 2000-talet och år med låg till- nationellt perspektiv. rinning och låg vattenkraftproduktion tillgodoses elbortfallet med elimport. 90 1200

I perioden 1990-2007 producerades i snitt 66,5 1000 TWh vattenkraft/år. Någon signifikant utbyggnad

60 800 av produktionskapaciteten gjordes inte i perioden. 50 1996 var ett år med högt uppvärmningsbehov och 40

vattenkraft (TWh) Avrinning (mm) låg vattentillrinning/vattenkraftproduktion (-24 30 400 procent jämfört med snittet 1990-2007) vilket 200 medförde högre koldioxidutsläpp än för ett norma-

0 0 lår. Åren 1990 och 2000 var det istället lågt upp-

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 värmningsbehov, relativt hög vattenkraftproduk- Vattenkraft Avrinning tion och relativt låga koldioxidutsläpp. Förutom 1996 var även år 2003 ett år med extremt låg vat- Figur 2.5 Avrinning till älvar i nordvästra Sverige och vattentenkraft. Under åren 2002-2007 var det generellt låg kraftsproduktion 1990-2007 . vattentillrinning med undantag för år 2005. [Fig 2.5] 6 Källor: Avrinningsdata från SMHI, regional analys av klimat, vattentillgång och höga

flöden (2008).

Vattenkraftsdata från Energimyndigheten, Energiläget 2008.

18 2. Nationella förhållanden

Tabell 2.2 Makroekonomiska data för Sverige, realt (2000 års prisnivå)7

Tillväxt 1990- Tillväxt 2005-

1990 1995 2000 2005 2006 2007 2007 (%/år) 2007 (%/år)

Tillväxten i ekonomin har sedan 1990 varit i snitt Den slutliga energianvändningen har sedan år 2,3 procent per år med den starkaste tillväxten i 1990 ökat med 8 procent och har under de seperioderna 1994-95, 1998-2000 och 2004-2006 naste 5 åren varit ca 400 TWh. Trots den margimed årlig genomsnittstillväxt på 4-4,5 procent. nella ökningen har en del ändrats. Industrins pro-

Naturtillgångar som skog och järnmalm är en duktionsvolym har nästan fördubblats men dess bas i industriproduktionen och har tillsammans energianvändning endast ökat drygt 10 procent. med verkstadsindustrin medfört en starkt export- Den ökade energianvändningen har skett genom inriktad ekonomi. Exporten har sedan 1990 ut- tillförsel av el- och biobränsle. Bostads- och servivecklats starkare än importen och handelsbalan- cesektorn har minskat sin energianvändning trots sen har sedan 1993 gett överskott. [Tabell 2.2] att den totalt uppvärmda bostads- och lokaly-

tan ökat. Ökad globalisering av handeln har ökat

transporternas energianvändning. [Fig 2.6] 2.6 Energi Sverige har ingen utvinning av olja, natur-

gas eller kol. Den totala energitillförseln baseras

2.6.1¶Energianvändning

främst på inhemsk tillförsel av biobränslen, vat- Sveriges totala årliga primärenergianvändning tenkraft, kärnkraft och i mindre omfattning omhar sedan 2001 uppgått till mellan 620 och 650 givningsvärme för värmepumpar samt import av TWh. Av detta är en stor del omvandlings- och olja, naturgas, kol och biobränslen. distributionsförluster som främst är knutet till Från början av 1970-talet inleddes en energikärnkraftsproduktionen. [Tabell 2.3] politik för att göra Sverige mindre oljeberoende.

Närmare 40 procent av oljeprodukterna har till

Tabell 2.3 Totalt tillförd energi 1990-2007 största delen ersatts med icke fossil energitillför-

1990 1995 2000 2005 2006 2007 sel och med nationella incitament har bioener-

Totalt tillförd energi 576 599 581 639 622 624 gins andel ökat till 20 procent. [Fig 2.7] TPES (TWh)

En stor omställning har skett i energitillförseln

TPES (MWh)/capita 67,1 67,8 65,4 70,6 68,3 68,0 Figur 2.11 Sveriges totala energianvändning 1970-2007, inkl. omvandlings- och till bostäder och lokaler. En konsekvent och ut-

distributionsförluster

TWh

800

700

600 Utrikes transporter och användning

till icke energiändamål

500 Förluster i kärnkraften

Omvandlings- och distributionsförluster

400

Inrikes transporter

300

Bostäder, service m.m.

200

100 Industri

0

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 -04-05-06-07

8

Figur 2.6 Sveriges totala energianvändning 1970-2007, inkl. omvandlings- och distributionsförluster 7 OECD och SCB, Nationalräkenskaperna 1980-2008. 8 Energimyndigheten, Energiläget 2008.

2. Nationella förhållanden 19

Figur 2.13 Sveriges energitillförsel 1970-200, exkl. nettoelexport

TWh 700 600

Kärnkraft brutto 500

Vattenkraft 400

Värmepumpar i fjärrvärmeverk 300 Biobränslen

Kol 200 Naturgas, stadsgas 100

Ojleprodukter

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 -04-05-06-07

Figur 2.7 Sveriges energitillförsel 1970-2007, exkl. nettoelexport

hållig politik att bygga ut infrastrukturen för fjärrvärmeproduktion, även skett en omställning fjärrvärmeproduktion och fjärrvärmedistribu- från olja till värmepumpar eller pellets i kvarvation gällde från slutet av 1960-talet till mitten av rande enskild uppvärmning av bostäder och lo- 1990-talet. Motivet för denna satsning att ersät- kaler. ta många små värmeanläggningar med stora cen- Sedan 1990 har Sveriges andel förnybar energi traliserade värmeanläggningar för byggnadsupp- ökat 10 procentenheter till 44 procent år 2007. värmning var främst att förbättra luftkvaliteten i Främst bidrar vattenkraft, pappers- och massastäderna. Infrastrukturen för fjärrvärme har varit industrins användning av biprodukter samt bioen förutsättning för en miljömässigt bra upp- bränslen för fjärrvärmeproduktionen. [Fig 2.9] värmning av byggnader baserad på biobränslen. Från år 2000 har priset på eldningsolja och kol Den har också varit en förutsättning för att de ökat 65-70 procent medan priset på skogsflis nationella styrmedlen för förnybar energi kunnat varit stabilt på en låg nivå. En betydande inveråstadkomma den omfattande utfasning av fossila kan på fossilbränslepriserna har koldioxid- och bränslen för byggnadsuppvärmning som skett. energiskatterna haft, vilket bidragit till att göra Fjärrvärmeproduktionen har stigit 370 pro- biobränslen konkurrenskraftiga för värmeprocent sedan 1970 och 32 procent sedan 1990 till duktion i fjärrvärme och för enskild uppvärmår 2007. Samtidigt har andelen biobränslen för ning. [Fig 2.10] produktionen ökat från 2 procent till 25 procent och till 70 procent i perioden 1970-1990-2007.

2.6.2¶Eltillförsel

Mellan 2004 och 2007 ökade andelen med 14 procentenheter. [Fig 2.8] Vattenkraft stod för 45 procent, kärnkraft för 44 Det har förutom den omfattande övergången procent, biobaserad el för 6 procent, fossilbaserad från enskild byggnadsuppvärmning till fjärrvärme Figur 2.15 Tillförd energi för fjärrvärme 1970-2007 el för 3 procent och vindkraft för 1 procent av och övergång från fossil energi till bioenergi för kraftproduktionen år 2007. I början av 1970-ta-

TWh

50 Spillvärme m.m.

40 Värmepumpar i fjärrvärmeverk

Elpannor

30 Biobränslen, avfall, torv m.m.

20 Energikol inkl. hyttgas

10 Naturgas inkl. gasol

Oljeprodukter

19701970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 -04-05-06-07

Figur 2.8 Tillförd energi för fjärrvärme 1970-2007

20 2. Nationella förhållanden

let dominerades kraftproduktionen av vattenkraft kraftproduktion – då avställda oljekondenskraftmed tillskott av oljekondenskraft. Utbyggnaden verk tillfälligt sattes i produktion. Naturligt god av kärnkraft och i viss mån vattenkraft till år 1985 tillgång på vattendrag för kraftproduktion i komfasade till stor del ut olja för kraftproduktion. An- bination med nationell energipolitik och investevändningen av olja för elproduktion har därefter ringar i icke fossilbaserad elproduktion har gjort fortsatt att minska, utom för år 1996 – ett kallt att Sverige har en nästan helt fossilfri elproduk-

Figur 2.17 Sveriges andel förnybar energi 1990-2007

år med extremt låg vattentillrinnning för vatten- tion. [Fig 2.11] Mellan 1970 till 1987 ökade elanvändningen Procent med 5 procent/år, därefter mattades ökningen till

45 i snitt 0,3 procent/år till år 2000 för att under 2000-talet fluktuera mellan 145 och 150 TWh. Det svenska elsystemet är sammankopplat med

övriga nordiska länder och möjliggör att de nordiska elkraftsanläggningarna utnyttjas på ett ef-

fektivt sätt. Konsekvensen är att Sveriges årliga elbalans växlar mellan nettoimport och nettoex-

30 port. År med låg nederbörd och därmed låg vattenkraftsproduktion samt när kärnkraft inte kan produceras till normal kapacitet kompenseras

underskottet idag med elimport. När vi har god

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007

tillgång på vattenkraft och kärnkraft exporteras

Figur 2.19Figur 2.9 Energipriser i Sverige inklusive skatter, Sveriges andel förnybar energi 1990-2007

el till grannländerna. Under 1990-talet kompen-

realt 2007 års prisnivå

serades underskott på vatten- och kärnkraft med

Figur 2.23 Sveriges årliga nettoimport (+) och nettoexport (-) av

Öre/kWh el år 1970-2007oljebaserad kondenskraft. [Fig 2.12]

150 TWh 13 11 100 9 7 5 3 50 1 -1 -3 -5 0 -7 -9 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 -11 -13 El Eo1 Fjärrvärme Kol Flis -70 -75 -80 -85 -90 -95 -00 -05 -07

Figur 2.10 Energipriser i Sverige inklusive skatter, realt Figur 2.12 Sveriges årliga nettoimport (+) och nettoexport

Figur 2.21 Sveriges elproduktion per kraftslag år 1970-2007

2007 års prisnivå (-) av el år 1970-2007

TWh 180

140 120 Vatten- och vindkraft 100 Vindkraft (fr.o.m 1997) 80 Kärnkraft 60 Kraftvärme i industri

40 Kraftvärme Kondenskraft 20 Gasturbiner 0 19701970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 -04-05-06-07

9

Figur 2.11 Sveriges elproduktion per kraftslag år 1970-2007

9 Energimyndigheten, Energiläget 2008.

2. Nationella förhållanden 21

Figur 2.25 Genomsnittlig bostadsarea för småhus Figur 2.27 Energi för uppvärmning i småhus 1990 till 2006

efter nybyggnadsår

m2 Andel %

1990 2002 2006 140 40

35 120

30 100 25

60 10

El

20 Olja

Fjärrvärme Biobränsle

Kombi (bio, el)Kombi (olja, el)

Kombi (olja, bio)

1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2006 Kombi (olja, bio, el)

Värmepump (berg/sjö/jord)

Figur 2.13 Genomsnittlig bostadsarea för småhus efter ny- Figur 2.14 Energi för uppvärmning i småhus 1990 till

13 14

byggnadsår 2006

Figur 2.29 Energianvändning för uppvärmning i flerbostadshus

1990 till 2006

Andel % 1990 2002 2006

2.7¶Byggnader och tätortsstruktur 80

2.7.1¶Byggnadsbestånd och bostadsarea 60 Total uppvärmd byggnadsarea år 2006 uppgick till 50

2 40

670 miljoner m . Det fanns 2 030 000 småhus och

2 440 000 lägenheter i flerbostadshus . Av dagens 20

11 10

husbestånd är 78 procent byggt före 1980 .

Antalet lägenheter ökade med 12 procent och elvärme fjärrvärme kvarters oljepanna övrigt

central (kombi)

antalet småhus med 8 procent under perioden

1990-2007. För nybyggda småhus ökade den ge- Figur 2.15 Energianvändning för uppvärmning i flerbostads-

2 2 15

nomsnittliga bostadsarean från 95 m till 125 m hus 1990 till 2006

Figur 2.31 Energianvändning för uppvärmning i bostäder och

i perioden 1990 till 2006. Genomsnittlig bostads- lokaler byggda, 1981-1990, 1991-2000,

2 2001-2006

area för samtliga småhus var 110 m år 2006.

kWh/m2

Under 1990-2006 steg den genomsnittliga boen-

2 2

dearean från 41 m till drygt 56 m räknat per 160

12 140

capita . [Fig 2.13]

År 2007 fanns det 90 400 industribyggnader i 100 Sverige, vilka tillsammans omfattade totalt 126,7 80

2 60

miljoner m byggnadsarea. Av dessa tillkom 25,2

miljoner m under åren 1990-2006. År 2006 20

2 0

fanns det 155 miljoner m lokaler, uppvärmd area. 1981-1990 1991-2000 2001-2006

Småhus Flerbostadshus Lokaler

2.7.2¶Energianvändning i byggnader

Figur 2.16 Energianvändning för uppvärmning i bostäder och

lokaler byggda, 1981-1990, 1991-2000, 2001-200616.

Slutlig energianvändning i sektorn bostäder och service som domineras av energi för uppvärmning har minskat mellan 1990 och 2007, även då energianvändningen normalårskorrigerats. Däremot andelen 59 procent. Användningen av olja för har användningen av hushållsel och driftel ökat. uppvärmning av flerbostadshus har nästan helt Uppvärmningssättet för småhus har förändrats upphört. [Fig 2.14, 2.15] från 1990 till 2006. Ungefär en tredjedel av små- Den genomsnittliga energieffektiviteten för nyhusen värms med enbart el. Olja och olika upp- producerade småhus har förbättrats. I småhus värmningskombinationer med olja har minskat byggda under perioden 2001-2006 används i ge-

och ersatts med värmepumpar och ren biobräns- nomsnitt 107 kWh/m , vilket kan jämföras med

leuppvärmning. Andelen som värms med fjärr- 130 kWh/m i småhus byggda 1991-2000. I nya

värme ökade till 2002 för att sedan stabiliseras. flerbostadshus används 126 kWh/m , vilket är För flerbostadshus dominerar fjärrvärme med lika mycket som i flerbostadshus byggda under

76 procent av uppvärmd area och för lokaler var 1980- och 1990-talet. [Fig 2.16]

10 Statistiska centralbyrån, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok, 2009. 13 Allmän fastighetstaxering 2006 (www.scb.se), statistikdatabasen. 11 Allmän fastighetstaxering 2006 (www.scb.se), statistikdatabasen. 14 Statistiska centralbyrån, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok, 2009. 12 Statistiska centralbyrån, BO 23 SM 0801. 15 Statistiska centralbyrån, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok, 2009.

16 Energimyndigheten, Energistatistik för småhus 2007, ES 2009:01, Energistatis-

tik för flerbostadshus 2006, EN 16 SM 0702, Energistatistik för lokaler 2006, 22 2. Nationella förhållanden

EN 16 SM 0703.

Figur 2.35 Råjärnsproduktion och koldioxidutsläpp relaterade till

järn- och stålindustrin, 1990-2007.

2.7.3 Tätortsstruktur kton

8000 I Sverige pågår som i andra länder en inflyttning

7000 från landsbygd till tätorter. År 2005 bodde 84

6000 procent av befolkningen i tätort. Tätortsarealen

5000 uppgick till 528 623 ha, vilket utgjorde 1,3 pro-

17 4000 cent av Sveriges landareal .

3000 Mellan 1960 och 2005 ökade tätortsarealen 2000

med 54 procent och tätortsbefolkningen med 40 procent vilket innebär att mer mark per person 1000 tas i anspråk för bostäder, infrastruktur och ser- 0 vice. Mellan 2000 och 2005 var dock tätorternas 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 befolkningsökning något större än arealexpansio- Utsläpp Råjärnsproduktion Råstålsproduktion

CO2 (kton) (kton) (kton) nen, 2,2 procent jämfört med arealökning på 1,2 procent. Figur 2.18 Råjärnsproduktion och koldioxidutsläpp relate-

rade till järn- och stålindustrin, 1990-2007.

2.8¶Industri

Industrisektorn svarade för knappt 30 procent av riges totala koldioxidutsläpp år 2007 härrör från BNP år 2007. Förädlingsvärdet i verkstadsindu- branschen. Utsläppen kommer främst från råjärnstrin är i särklass störst, följ av byggindustrin och sproduktionen (processutsläpp, förbränning, kokskemiindustrin. Industrin i Sverige karakteriseras verk, fackling och restgaser). Huvuddelen av restav att vara mer råvarubaserad än i många andra gaserna från koksugnar och masugnar används länder, t.ex. en omfattande skogsindustri (träva- för elproduktion, intern värmetillförsel samt till ror, papper och massa) samt järn- och stålindustri fjärrvärme för bostäder och lokaler. Från 1996 till som baseras på inhemska naturtillgångar som har 2004 ökade järn- och stålproduktionen och utsignifikant inverkan på Sveriges utsläpp av växt- släppen. Därefter har produktionsvariationer föhusgaser. [Fig 2.17] rekommit och utsläppen följt dessa. För år 2008 i

Industrins inverkan på utsläpp av växthusga- samband med den globala finanskrisen minskade ser kommer främst från dess energianvändning produktionen 7 procent. [Fig 2.18] samt från processutsläpp i mineralindustrin samt järn- och stålindustrin. Industrin svarade år 2007 för knappt 40 procent av landets slutliga energi- 2.9 Transporter användning, med fördelningen 36 procent el, 35 Inrikes transporter domineras av vägtransporter. procent biobränslen, 26 procent fossil energi och Flera faktorer påverkar utsläppen av växthusga- 3 procent fjärrvärme. Papper- och massaindustrin ser från trafik. Främst transportvolymen och vilanvänder närmare hälften av industrins samlade ken teknik som används. Förutom en kort peenergikonsumtion främst i form av el och retur- riod i början av 1990-talet har transportarbetet lutar. för både person- och godstransporter ökat sedan

Järn- och stålverken har betydande inverkan på 1990. I perioden 2004 till 2007 har denna ut- Sveriges växthusgasutsläpp då 14 procent av Sve-Figur 2.33 Fördelning av industrins förädlingsvärde, 2007 veckling varit kraftigare än genomsnittet sedan

1990, och särskilt kraftig var ökningen av gods-

transporterna. [Fig 2.19-2.20]

Järn och stål

Övrig industri 4%

Den snabba ökningen av personresandet har

10% Kemisk industri

Livsmedel 9%

för växthusgasutsläppen kompenserats av ener-

5%

gieffektivare personbilar och ökad användning

av förnybara drivmedel som gjort att utsläppen

Byggindustri

13% per personkilometer har minskat. Även godstran-

sporterna effektiviserades under 1990-talet men

Trävaror

3% Verkstads- denna utveckling stannade av och under 2000-

industrin

Papper och massa

48% talet har godstransporternas energianvändning

6%

Jord- och sten och koldioxidutsläpp ökat med transportarbetet.

2%

Miljöbilar, som är antingen energieffektiva Figur 2.17 Fördelning av industrins förädlingsvärde, 2007 bilar med koldioxidutsläpp under 120 g/km, el-

17 Statistiska centralbyrån, Markanvändningen i Sverige, 2008.

2. Nationella förhållanden 23

Figur 2.37 Persontransportarbetets utveckling 1970 – 2008

Miljarder personkm

20

140 Tabell 2.4 Antal miljöbilar i trafik 2000-2008

2003 2004 2005 2006 2007 2008

120

Lätta fordon

100 Elbilar 450 400 360 320 310 280

Totalt Elhybrid- 620 1350 3300 6100 9400 13500

80

Vägtrafik bilar

60 Bantrafik Bränslesnåla 1260 2080 2300 7300 20000 42000

Gång, Cykel, moped 120 g CO2

40 Inrikes luftfart Gasbilar 3440 4500 6600 10500 12900 15000

Etanolbilar 7980 13300 21400 46700 81300 138000

20

Tunga fordon

0 Etanolbussar 400 380 370 490 490 510

Gasbussar, 680 780 900 1120 1160 1300

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

lastbilar Figur 2.19 Persontransportarbetets utveckling 1970 – El- och 17 18 13 9 10 10 Figur 2.39 Godstransportarbetets utveckling 1970-20087 bränslecell

200818

Miljarder tonkm

vis genom låginblandning av etanol i bensin, 100 därefter av en ökad försäljning av E85 till bräns-

leflexibla etanolbilar samt sedan 2005 av ökad

80 Totalt

inblandning av biodiesel i dieselbränslet. [Fig

Vägtrafik

60 Sjöfart 2.21]

Bantrafik 3

Av 2008 års etanolanvändning på 420 000 m

var ursprunget ca 75 procent brasiliansk sock-

20 errörsetanol, 15 procent inhemskt producerad

etanol (baserad på vete och cellulosa) och i övrigt

importerad från annat EU-land. Biodieseln är

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

mestadels tillverkad i Sverige men baseras på im- Figur 2.20 Godstransportarbetets utveckling 1970-2008

porterad vegetabilisk olja, bl.a. från Danmark.

och elhybridbilar eller bränsleflexibla bilar som 2.10 Avfall

kan drivas med förnybara bränslen, har tagit allt Under 2006 genererades ca 124 miljoner ton större andel av nybilsförsäljningen i Sverige. För- avfall i Sverige. De största avfallsslagen var misäljningsandelen för miljöbilar ökade från 18 pro- neralavfall 70 miljoner ton (varav gruvavfall 62 cent under 2007 till 33 procent år 2008. Av mil- miljoner ton), träavfall 22 miljoner ton samt avjöbilarna står etanolfordon för 70 procent . loppsslam från industrier 4,5 miljoner ton. Nära

Figur 2.41 Vägtrafikens användning av bensin, diesel och

Miljöbilarnas andel av den totala bilparken är hälften av avfallet genereras i gruvindustrin. Hus-

biodrivmedel i Sverige

dock fortfarande begränsad, drygt 200 000 vid årsskiftet 2008/2009 av totalt ca 4,8 miljoner TWh

ningen av bensin minskar sedan 2002, delvis på 60 grund av inblandning av 5 procent etanol i bräns- 50 let men också av ökad energieffektivitet och att 40 av nybilsförsäljningen har dieselpersonbilarna 30 tagit marknadsandelar från bensinbilarna. Fler 20

cent av vägtrafikens energianvändning. Ökning- Figur 2.21 Vägtrafikens användning av bensin, diesel och en har gått snabbt under 2000-talet. Inlednings- biodrivmedel i Sverige

18 SIKA, Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål, Rapport 2008:1; 20 www.miljofordon.se.

SIKA:s statistik för transportarbete. 19 BilSweden 2009, Nyregistrerade miljöbilar december 2008. 24 2. Nationella förhållanden

Figur 2.43 Behandlad mängd hushållsavfall per person i Sverige 1994-2007

Kg/pers

600

500 Farligt avfall

Materialåtervinning

400

300

Biologisk behandling

200

Förbränning med

energiutvinning

100

Deponering

0

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Figur 2.22 Behandlad mängd hushållsavfall per person i Sverige 1994-2007

hållsavfallet utgör en mindre del av de totala som fordonsbränsle. Marknaden för fordonsmängderna. År 2007 uppgick hushållsavfallet bränsle är under stark utveckling. Av producerad till 4,7 miljoner ton, vilket motsvarar 514 kg per mängd biogödsel återfördes 96 procent till jordperson. Sedan 2003 har mängden hushållsavfall bruket. ökat med 13 procent. Ökningen påverkas starkt Materialåtervinningen av hushållsavfallet har av den ekonomiska utvecklingen där det finns ett ökat med en tredjedel sedan år 2003 och år 2007 tydligt samband mellan ökad tillväxt och ökade återvanns knappt 1,7 miljoner ton (37 procent) avfallsmängder. Ökade avfallsmängder innebär av hushållsavfallet. [Tab 2.5] att allt större mängder avfall måste omhändertas.

Men genom att materialet och energiinnehållet i Tabell 2.5 Mängder återvunnet hushållsavfall 2007 (ton)

Deponering av avfall har fortsatt att minska och mellan 2003 och 2007 minskade deponeringen av hushållsavfall med nästan 70 procent. Förbränning av avfall för energiutvinning ökar. I dag deponeras mindre än fem procent av hus- År 2007 fanns det 30 förbränningsanläggningar hållsavfallet. Resten materialåtervinns, förbränns utanför industrin. Dessa anläggningar producemed energiutvinning eller behandlas biologiskt. rar fjärrvärme och el. Hälften av uppvärmnings- Inkluderas även industri- och verksamhetsavfall behovet i Sveriges byggnadsbestånd täcks i dag (ej gruvavfall) går drygt hälften till materialåter- av fjärrvärme och avfallsförbränningen svarar för vinning, drygt en tredjedel förbränns med ener- drygt 20 procent (räknat som TWh) av bränslegiåtervinning och åtta procent deponeras. Mate- tillförseln. rialåtervinning inkluderar förutom konventionell Insamling av metangas från deponier finns vid materialåtervinning av metall, papper, plast och ett 60-tal aktiva och ca 10 nedlagda deponier. År glas även kompostering och rötning liksom an- 2007 insamlades 342 GWh deponigas som användning av avfall för anläggningsändamål. [Fig vändes för uppvärmning, elproduktion och for- 2.22] donsbränsle. I viss mån facklas deponigas för att

Den biologiska behandlingen av avfall ökar. År minska påverkan på växthuseffekten. 2006 fanns det 22 komposteringsanläggningar Minskad avfallsdeponering och insamling av och 15 rötningsanläggningar. Av inkommande deponigas är faktorer som har bidragit till lägre substrat till rötningsanläggningarna är ca 15 pro- växthusgasutsläpp från avfallssektorn. Ökad macent matavfall, resterande mängder är avfall från terialåtervinningen gör generellt att både energi livsmedelsindustrin och av gödsel. Mindre mäng- och material sparas, vilket minskar utsläppen. der matavfall tas även emot på avloppsrenings- Dessutom leder avfallsförbränning med energiutverk för rötning. Vid rötning av avfall erhålls både nyttjande till att användningen av fossila bränslen biogas och biogödsel. Biogasen används främst i el- och värmesektorn begränsats.

2. Nationella förhållanden 25

innefattar både åkermark och betesmark. Åkera-

2.11¶Jordbruk

realen har minskat med ca 7 procent sedan 1990. Arealen jordbruksmark i Sverige år 2007 var to- Utvecklingen mot färre och större jordbruksfötalt 3,4 miljoner hektar vilket motsvarar ca 8 pro- retag har pågått under många decennier och så cent av Sveriges totala landareal. Jordbruksmarken även 1990-2007. Den dominerande användning-

Tabell 2.6 Jordbruksmarkens fördelning för företag med mer än 2 hektar åkermark (tusen hektar).

Ospecificerad åkermark .. .. 80 30 32 21 8

Tabell 2.7 Vegetabilieproduktion i Sverige (ton)

Tabell 2.8 Antal husdjur, tusental.

Tabell 2.9 Animalieproduktion i Sverige (ton)

Tabell 2.10 Försäljning av mineralgödsel uttryckt som kvävenäring (tusen ton)

1999/00 2000/01 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07

Kväve (N) 189,4 196,9 176,2 161,6 160,3 167,1

26 2. Nationella förhållanden

en av åkermarken är odling av vall, grönfoder och 2004-2007 nådde ny rekordnivå. Avverkningen spannmål. Sedan år 2000 har odling av vall och varierade kraftigt mellan olika år påverkad av de grönfoderväxter ökat på bekostnad av spannmåls- båda stormarna Gudrun (2005) och Per (2007). odling. Åkermark som ligger i träda har ökat och Gudrun som var värst fällde ungefär 80 procent den totala vegetabilieproduktionen har minskat av normal årsavverkning i landet. Trots ökad avmed ca 20 procent sedan 1990. [Tab 2.6-2.7] verkning har skogsmarkens totala virkesförråd

År 2007 fanns det knappt 1,6 miljoner nötkrea- från 1990 ökat från ca 2,8 miljarder m till 3,3 tur, 0,5 miljoner får och lamm samt 1,7 miljoner miljarder m . [Fig 2.23] grisar. Antalet nötkreatur har kontinuerligt mins- Den totala användningen av biobränslen från kat sedan 1980-talet och med 9 procent i peri- skogen exkl. avfall och returträ har ökat med unoden 1990-2007. Det är antalet mjölkkor som gefär 40 TWh sedan år 1990 och står nu för drygt minskat kraftigt medan kor för uppfödning av 100 TWh. Ökningen under perioden 2004-2007 kalvar ökat. Får- och lammproduktionen har ökat var i storleksordningen 5 TWh. Arealen föryngoch särskilt i perioden 2003-2006. Antalet grisar ringsavverkning där avverkningsrester användes fortsätter att minska och har minskat med 12 för energiändamål var liten vid 1990-talets början. procent sedan 2003. Tack vare ökad produktivitet Den har sedan vuxit successivt och uppgick år har mjölkproduktionen inte alls minskat i samma 2007 till ca 60 000 hektar . Återföring av aska omfattning som antalet mjölkkor. [Tab 2.8-2.9] görs i syfte att motverka den försurande och nä-

Total användning av mineralgödsel har minskat ringsutarmande verkan i marken som skörden av under lång tid och var 2005/2006 på den lägsta Figur 2.45avverkningsrester medför. Återföringen omfattade Beräknad årlig skogstillväxt och årlig skogsavnivån sedan 1960-talet. Med stigande spann- verkning i Sverige2007-2008 i storleksordningen 9 000 hektar per år. målspriser 2007 kan en viss uppgång noteras

Miljoner m3 då det blev lönsamt att öka gödselgivan. Minskad användning av mineralgödsel hänger främst samman med minskande spannmålsodling. Re- 120 sultatet för växthusgasutsläpp har blivit mindre 100 lustgasavgång. [Tab 2.10]

Sedan 1990 har det svenska jordbrukets åkermarksareal, antal nötkreatur och användning av mineral- och stallgödsel minskat och medfört 40 minskat utsläpp av metan och lustgas.

20

0

1990 1995 2000 2005 2010

2.12¶Skogsbruk

Tillväxt Avverkning Sveriges totala skogsmarksareal är 28,4 miljoner

21 hektar , vilket motsvarar 70 procent av Sveri- Figur 2.23 Beräknad årlig skogstillväxt och årlig skogsavges landareal. Det är för denna areal som utsläpp 24

verkning i Sverige

och upptag av växthusgaser i skogen rapporteras. Skogsmarken ägs till 48 procent av enskilda ägare, till 29 procent av privatägda aktiebolag och övriga privata ägare samt till 23 procent av stat och kommun.

Av skogsmarken är 4,4 miljoner hektar skyddade. Arealen produktiv skogsmark är 23,5 miljoner hektar varav 0,8 miljoner hektar är skyddade, mestadels fjällnära skogar i nationalparker eller naturreservat. Cirka 1,1 miljoner hektar av de 22,7 miljoner hektar som inte är formellt skyddade har dock frivilligt avsatts i syfte att bevara biologisk mångfald.

Ökad efterfrågan från skogsindustrin har medfört att skogsavverkningen ökat kraftigt i perioden 1990-2007 och virkesanvändningen under

21 SLU, Skogsdata 2009. 23 Källa: Skogsstyrelsens åtgärdsundersökningar. 22 Skogsmark med en produktionsförmåga på minst 1 m3 virke per hektar och år. 24 Skogsstyrelsen, Riksskogstaxeringen.

2. Nationella förhållanden 27

Utsläpp av växthusgaser 1990-2007

3

Figur 3.3 Nettoupptag av växthusgaser från sektorn markanvänd-

ning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

Miljoner ton koldioxidekvivalenter LULUCF

3.1¶Samlade utsläpp och upptag

av växthusgaser -5

De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige, -10 räknat som koldioxidekvivalenter, var år 2007 -15

-20 65,4 miljoner ton (exkl. LULUCF). Utsläppen

-25 har minskat med 6,5 miljoner ton eller 9,1 pro-

-30 cent mellan 1990 och 2007. De samlade utsläp-

-35 pen av växthusgaser har varierat, men under åren

-40 1999-2007 har de i samtliga fall legat under 1990

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 års nivå. Informationen i detta kapitel är en sammanfattning av 2009 års rapportering till FNs Figur 3.2 Nettoupptag av växthusgaser från sektorn markanklimatkonvention om inventering av utsläpp av vändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LUväxthusgaser . [Fig 3.1] LUCF)

Nettosänkan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) var knappt 21 miljoner ton koldioxidekvivalenter under början av 90-talet men har sedan 1994 i år 2007. Sänkans storlek har varierat under perio- genomsnitt ökat med drygt 3 procent per år. Trots den. [Fig 3.2] ökad ekonomisk tillväxt med nästan 50 procent

I genomsnitt har BNP-tillväxten legat på 2,3 sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser ändå Figur 1.1 Samlade utsläpp av växthusgaser från olika sektorer procent per år under 1990-2007. BNP minskade kunnat sänkas. Utsläppen av växthusgaser (exkl.

LULUCF) per capita har minskat från 8,4 ton år

1990 till 7,1 ton år 2007. [Tab 3.1] Miljoner ton koldioxidekvivalenter

90 År 2007 var utsläppen av koldioxid 51,6 mil-

80 joner ton (exkl. LULUCF), vilket motsvarar 79

70 procent av de samlade utsläppen av växthusga-

60 ser. Drygt 90 procent av koldioxidutsläppen kom

50 från energi- och transportsektorerna. Utsläppen

av metan kommer främst från jordbruk och avfall

och var 5,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter

år 2007 (8 procent av utsläppen). Utsläppen av

dikväveoxid var 7,2 miljoner ton vilket motsvarar

11 procent av utsläppen. Drygt 70 procent av ut-

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 släppen av dikväveoxid kommer från jordbruks-

Avfall Industriprocesser

Jordbruk Transporter sektorn. Knappt 2 procent eller 1,3 miljoner ton

Lösningsmedel mm Energi

koldioxidekvivalenter av de samlade utsläppen av Figur 3.1 Samlade utsläpp av växthusgaser från olika sek- växthusgaser var utsläpp av fluorerade växthustorer gaser. [Fig 3.3]

25 National Inventory Report 2009 Sweden.

28 3. Utsläpp av växthusgaser 1990-2007

Tabell 3.1 Utsläpp av växthusgaser per capita och BNP (BNP realt i 2000 års prisnivå)

1990 1995 2000 2004 2005 2006 2007

Figur 3.7 Andel per sektor av utsläpp av växthusgaser

PPP= Purchasing Power Parity (köpkraftsparitet)

Figur 3.5 Utsläpp av växthusgaser fördelat per gas (% av ton CO2-ekvivalenter)

Avfall

Jordbruk

13% 3% Miljoner ton koldioxidekvivalenter

Energitillförsel 70 Lösningsmedel 16%

1% 60

Industriprocesser 50

10% Industrins

förbränning 40

16% 30

Transporter 20 31% Bostäder och lokaler

mm 10 Övrigt 7%

Diffusa utsläpp 1%

0 2%

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 3.4 Andel per sektor av utsläpp av växthusgaser år

CO CH N O Fluorerade växthusgaser Figur 3.9 Utsläpp av växthusgaser fördelat per sektor

2 4 2

2007 (% av CO2-ekvivalenter)

Figur 3.3 Utsläpp av växthusgaser fördelat per gas år 2007

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

3.2¶Utsläpp och upptag av växthusgaser 20

från olika sektorer

År 2007 var utsläppen störst från energi-, transport- och industrisektorerna. Utsläppen från en- 10 ergisektorn motsvarade 42 procent av de totala

utsläppen av växthusgaser varav energitillförseln svarade för 16 procent och industrins förbränning

för 16 procent. Inrikes transporter svarade för 31

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

procent av de totala utsläppen av växthusgaser

Transporter Industriprocesser

och industriprocesser för 10 procent. [Fig 3.4]

Energitillförsel Bostäder och lokaler mm

Utsläppen av växthusgaser från olika sektorer i Industrins förbränning Avfall

Jordbruk Lösningsmedel mm

samhället har utvecklats i olika riktningar under perioden 1990 till 2007. De största utsläppsminsk- Figur 3.5 Utsläpp av växthusgaser fördelat per sektor ningarna under perioden har skett inom sektorerna bostäder och lokaler mm, jordbruk och avfall. Utsläppsökningar har framför allt skett i transport- pektive 4 procent. Metanutsläppen har ökat med sektorn och i några industribranscher. [Fig 3.5] 37 procent mellan 1990 och 2007, främst till följd av en ökad användning av biobränsle i bostäder och lokaler samt i el- och fjärrvärmever-

3.2.1¶Energi exklusive transporter

ken. Utsläppen av dikväveoxid har legat på unge-

26 Energisektorns utsläpp av växthusgaser var cir- fär samma nivå mellan 1990 och 2007. ka 27 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2007, Utsläppen från energisektorn varierar med temvilket motsvarar 42 procent av de totala utsläp- peratur- och nederbördsförhållanden och det ekopen. Koldioxidutsläppen dominerar energisek- nomiska konjunkturläget under åren men trenden torns utsläpp med 94 procent medan utsläppen för perioden 1990-2007 är något minskande utav metan och dikväveoxid är små, 2 procent res- släpp. Jämfört med 1990 var utsläppen 21 pro-

26 I energisektorns utsläpp ingår utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion, raffinaderier,

tillverkning av fasta bränslen, industrins förbränning, diffusa utsläpp, övrigt samt

bostäder och service inkl. förbränning inom jordbruk, skogsbruk och fiske.

3. Utsläpp av växthusgaser 1990-2007 29

Figur 3.11 Utsläpp av växthusgaser från energisektorn

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

jordbruk, skogsbruk och fiske – och det är en

45

minskning med 59 procent jämfört med 1990.

40

Minskningen beror på att utsläppen från enskild

35

uppvärmning av bostäder och lokaler har mins-

30

25 kat från 9,2 till 2,7 miljoner ton mellan 1990 och

20 2007 till följd av en övergång från olja till fjärr-

15 värme och under senare år även till värmepum-

10 par och pelletspannor. Den positiva utvecklingen

5 beror främst på energi- och koldioxidskatten, ol-

0 jeprisökningar och även på investeringsbidrag.

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Utsläppen från energianvändningen i jord-

Energi totalt Industrins förbränning bruk, skogsbruk och fiske har ökat med 8 procent

El- och värmeproduktion Bostäder o lokaler mm

mellan 1990 och 2007 och summerar till 1,8 mil-

Raffinaderier Övrigt Tillverkning av fasta bränslen Diffusa utsläpp joner ton år 2007.

Figur 3.6 Utsläpp av växthusgaser från energisektorn

Industrins förbränning

cent lägre år 2007 och minskningen beror främst på att användningen av olja för uppvärmning i bo- Utsläppen av växthusgaser från industrins förbränstäder och lokaler har minskat och ersatts främst ning var 10,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter med biobränslebaserad fjärrvärme. [Fig 3.6] år 2007. Det är 9 procent lägre än 1990 års nivå

men utsläppen har genom åren varierat, främst be-

roende på konjunktursvängningar. Ett fåtal energi-

Energitillförsel (el- och fjärrvärmeproduktion,

intensiva branscher står för en stor del av utsläp-

raffinaderier, tillverkning av fasta bränslen)

pen i sektorn. Massa- och pappersindustrin står Utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvär- för 16 procent av utsläppen, kemiindustrin för 15 meproduktion var 8,5 miljoner ton koldioxidekvi- procent och järn- och stålindustrin för 12 procent. valenter år 2007. Under perioden 1990-2007 har En viss minskning av utsläppen kan ses under de utsläppen varierat med temperatur och neder- senaste åren och det beror främst på minskade utbörd som har en effekt på uppvärmningsbehovet släpp från massa- och pappersindustrin. och vattenkraftproduktionen. Utsläppen påverkas även av den ökade järn- och stålproduktion som

Diffusa utsläpp och övrigt

skett sedan 1990, då restgaser används för att producera el och fjärrvärme. Mellan 1990 och 2007 Utsläpp från sektorn diffusa utsläpp kommer från har el- och fjärrvärmeproduktionen ökat men ut- till exempel raffinaderier och fackling inom järnsläppen har inte ökat i samma omfattning efter- och stålindustrin. Mellan 1990 och 2007 har utsom expansionen främst har skett genom en ökad släppen ökat med 13 procent till 1,3 miljoner ton användning av biobränsle. Utsläppen per kWh har koldioxidekvivalenter år 2007. Utsläppen från därför minskat. Bland annat har energi- och koldi- sektorn ”Övrigt” (främst militära utsläpp) har oxidskatter, elcertifikatsystemet och fossilbränsle- minskat mellan 1990 och 2007 och var knappt priser bidragit till denna utveckling. 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2007.

Utsläppen från raffinaderier har ökat från 1,8 miljoner ton år 1990 till 1,9 miljoner ton koldi-

3.2.2¶Industriprocesser

oxidekvivalenter år 2007 till följd av en ökad produktion. År 2007 var utsläppen från tillverkning Utsläppen från industrins processer kommer av fasta bränslen 0,3 miljoner ton och har legat på framför allt från framställning av järn- och stål ungefär samma nivå mellan 1990 och 2007. samt från cement- och kalkindustrin. De totala

utsläppen från industriprocesser låg 2007 på 6,5

miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsva-

Bostäder och lokaler m.m.

rar 10 procent av de samlade utsläppen. [Fig 3.7] År 2007 var utsläppen av växthusgaser 4,5 mil- År 2007 var utsläppen 13 procent högre jämjoner ton koldioxidekvivalenter från sektorn bo- fört med 1990 års nivå men utsläppen har variestäder och lokaler – i vilken ingår utsläpp från en- rat, främst beroende på variation i produktionsskild uppvärmning samt från förbränning inom volymer och konjunktursvängningar. Konjunktur-

30 3. Utsläpp av växthusgaser 1990-2007

Figur 3.13 Utsläpp av växthusgaser från industriprocesser

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

3.2.3¶Användning av lösningsmedel

8

och andra produkter

År 2007 var utsläppen av koldioxid och dikväve-

oxid från användning av lösningsmedel och andra

produkter 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalen-

ter vilket är 0,5 procent av de totala utsläppen.

Jämfört med 1990 har utsläppen minskat med 11

2 procent, främst på grund av en övergång från ol-

1 jebaserade till vattenbaserade målarfärger.

0

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

3.2.4¶Transporter

Industriprocesser totalt Metall produktion

Mineralprodukter Övrig produktion År 2007 stod inrikes transporter för 31 procent av

Kemiindustrin Fluorerade gaser de totala utsläppen av växthusgaser. Utsläppen har Figur 3.7 Utsläpp av växthusgaser från industriprocesser ökat med 12 procent, från 18,6 miljoner år 1990

till 20,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år svängningarna är dock olika för olika branscher. 2007. Utsläppen av metan och dikväveoxid från Till exempel ökar utsläppen från mineralindu- transporter är små och motsvarar endast 1 procent strin och järn och stålindustrin de senaste åren av sektorns utsläpp medan utsläppen av koldioxid medan de minskar från kemiindustrin under står för 99 procent av utsläppen. Utsläppen av mesamma period. En del av utsläppsökningen från tan har minskat med 70 procent sedan 1990 till järn- och stålindustrin redovisas även i industrins följd av bättre avgasrening och var 0,03 miljoner förbränning samt el- och fjärrvärmeproduktion. ton koldioxidekvivalenter år 2007. Utsläppen av

dikväveoxid var 0,16 miljoner ton koldioxidekvi-

valenter år 2007 och har minskat sedan år 2000

Fluorerade växthusgaser (HFC, PFC, SF6)

till följd av bättre teknik i fordonen. [Fig 3.9] De totala utsläppen av fluorerade växthusgaser år Utsläppen från vägtrafik har ökat. Det är hu- 2007 var nästan 1,3 miljoner ton räknat i koldi- vudsakligen till följd av ökat transportarbete med oxidekvivalenter, knappt 2 procent av de totala tunga fordon samt av ökad andel lätta lastbilar och utsläppen. Utsläppen har ökat med 157 procent personbilar med dieseldrift, vilket resulterat i ökad mellan 1990 och 2007, på grund av att utsläp- dieselanvändning. Det ökade transportarbetet pen av HFC ökat kraftigt. Detta beror på att HFC med tunga fordon beror bland annat på strukturhar ersatt de ozonnedbrytande ämnena CFC och omvandlingen i samhället mot specialisering, cen- HCFC som köldmedia och att antalet kyl- och tralisering och globalisering som innebär att gods luftkonditioneringsanläggningar samt värme- transporteras allt längre sträckor. Dieselförbrukpumpar har ökat. [Fig 3.8] ningen ökade med 38 procent från 1990 till 2007.

Figur 3.17 Utsläpp av växthusgaser från transporter Figur 3.15 Utsläpp av fluorerade växthusgaser

Miljoner ton koldioxidekvivalenter. Miljoner ton koldioxidekvivalenter. 25 1,40

20 1,20 1,00 15 0,80

10 0,60

5 0,40 0,20 0 0,00 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Transporter total Sjöfart

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Vägtrafik Järnväg

Fluorerade växthusgaser totalt HFCs PFCs SF6 Luftfart Övriga arbetsmaskiner Figur 3.8 Utsläpp av fluorerade växthusgaser Figur 3.9 Utsläpp av växthusgaser från transporter

27 I sektorn ingår utsläpp från bland annat användning av målarfärg, lustgas i sjukvård,

brandsläckningsutrustning och utsläpp från användning av kemiska produkter vid

träimpregnering, grafisk industri, textilindustri och läderindustri.

3. Utsläpp av växthusgaser 1990-2007 31

Figur 3.19 Utsläpp av växthusgaser från inrikes flyg, sjöfart och järnväg Figur 3.21 Utsläpp av växthusgaser från avfall

0,6

3

0,5

2

0,4

2

0,3

1

0,2

1

0,1

0,0 0

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Järnväg Avfall totalt Avfallshantering

Luftfart Sjöfart

Avfallsdeponier Avloppshantering Figur 3.10 Utsläpp av växthusgaser från inrikes flyg, sjöfart och järnväg Figur 3.11 Utsläpp av växthusgaser från avfall

Utsläppsökningen från vägtrafik motverkas av händertagande av metangas från deponier. Mängatt bensinanvändningen minskar då det på per- den avfall till deponi har minskat främst på grund av sonbilssidan skett en betydande övergång från förbud mot deponering av brännbart och organiskt bensin till diesel. Flera faktorer har haft betydel- material som infördes 2002 respektive 2005. Även se för att begränsa utsläppen från bensin för väg- producentansvar, kommunala avfallsplaner och trafik. Bland annat har drivmedelsskatterna till- avfallsskatten har minskat mängden avfall. sammans med ett högt bensinpris bidragit till en Även utsläppen av dikväveoxid från avloppsövergång till förnybara bränslen och till att be- vatten har minskat med 29 procent sedan 1990. gränsa förbrukningen. Utsläppen av koldioxid från förbränning av far-

Utsläpp av växthusgaser från inrikes flyg var 0,6 ligt avfall har ökat något under senare år jämfört miljoner ton år 2007 vilket var 11 procent lägre med utsläppsnivån 1990-2002 eftersom en ökad än 1990 års nivå. Utsläppen från inrikesflyget har mängd avfall förbränns. varierat men har minskat de senaste åren då fler väljer tåg eller bil framför flyg inrikes. [Fig 3.10]

3.2.6¶Jordbruk

För inrikes sjöfart beräknades utsläppen till 0,5 miljoner ton år 2007. Utsläppen har varie- Jordbruket är den största källan till utsläpp av merat under perioden 1990-2007 men har minskat tan och dikväveoxid. År 2007 uppgick sektorns sedan år 2003. utsläpp av dessa växthusgaser till 8,4 miljoner

Järnvägen har minskat sina utsläpp sedan 1990 ton koldioxidekvivalenter. Under perioden 2000med cirka 34 procent till mindre än 0,1 miljoner 2007 har de samlade utsläppen från jordbruk ton år 2007. Figur 3.23minskat med knappt 4 procent och sedan 1990 Utsläpp av växthusgaser från jordbruk

har de reducerats med 10 procent. [Fig 3.12] 3.2.5 Avfall Miljoner ton koldioxidekvivalenter

År 2007 var de totala utsläppen från avfallssek- 9 torn 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter eller 8 knappt 3 procent av de totala utsläppen av växt- 7 husgaser. Jämfört med 1990 har utsläppen mins- 6 kat med 38 procent Av avfallssektorns utsläpp dominerar metanutsläppen från avfallsdeponier (87 procent). [Fig 3.11]

Avfallsdeponier är, näst efter djurhållning, den

1 största källan för utsläpp av metangas då metan bildas 0 när organiskt avfall bryts ner. Utsläppen av metan 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 har minskat successivt sedan 1990-talets början dels N O Jordbruksmark CH Gödselhantering

2 4 på grund av att mängden avfall till deponi har mins- N2O Gödselhantering CH4 Matsmältning kat och dels som en följd av ökad insamling och om- Figur 3.12 Utsläpp av växthusgaser från jordbruk

32 3. Utsläpp av växthusgaser 1990-2007

Metanutsläppen kommer främst från nötkrea- Den totala nettosänkans storlek, variation och turens matsmältning och gödsel. Den viktigaste trend påverkas framför allt av kolförrådsförändorsaken till de reducerade utsläppen är en mins- ringen i skog. Under perioden 1990-2007 har kad djurhållning. Antalet mjölkkor har minskat upptag i levande biomassa i skog varierat mellan från 576 000 djur år 1990 till 370 000 djur år cirka 20-40 miljoner ton koldioxid, medan ut- 2007. Även antalet grisar har minskat. släppen av koldioxid från markkol i skogsmark

De minskade utsläppen av dikväveoxid sedan har varierat mellan 1,5-7 miljoner ton. Åkermar- 1990 beror på att användningen av såväl mineral- ken står för en nettokälla då odling av organogegödsel som stallgödsel har minskat. Mängden stall- na jordar medför utsläpp av koldioxid. Utsläppen gödsel minskar främst som en följd av det sjunkande har varierat mellan 3-4 miljoner ton koldioxid antalet mjölkkor. De åtgärdsprogram som genom- under 1990-2007. [Fig 3.13] förts för att minska kväveförluster från jordbruket har också i viss mån reducerat de indirekta utsläp-

3.2.8¶Internationella transporter

pen av dikväveoxid från utlakat kväve och ammoniaknedfall. Även utbyggnaden av flytgödselhantering De totala utsläppen från internationell bunkring för grisar och mjölkkor har reducerat utsläppen. av drivmedel uppgick till 9,8 miljoner ton koldiox-

idekvivalenter år 2007. Det är en ökning med 170

procent jämfört med 1990 och det beror främst på

3.2.7¶Markanvändning, förändrad mark-

ökade utsläpp från internationell sjöfart. [Fig 3.14]

användning och skogsbruk (LULUCF)

Utsläppen från internationell sjöfart var drygt Sektorn Markanvändning, förändrad markanvänd- 7,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2007, ning och skogsbruk bidrar under perioden 1990- en ökning med 230 procent sedan år 1990. Utrikes 2007 till en årlig nettosänka i Sverige. Under perio- godstransportarbete har ökat genom att mängden den har sänkan varierat mellan 21-36 miljoner ton transporterat gods har ökat samt att globalisering koldioxidekvivalenter men trenden pekar på en nå- av handeln och produktionssystemen medfört got minskande sänka, som bl.a. beror på att avverk- att gods transporteras längre sträckor. En annan ningen har ökat under perioden. De senaste åren orsak är att de svenska raffinaderierna producerar minskar sänkan i en något högre takt. En bidragande lågsvavligt fartygsbränsle (eldningsolja 2-5) som orsak kan vara att en kraftig storm i början av 2005 uppfyller stränga miljökrav. Detta har medfört att som fällde en stor mängd skog och effekten av den- fler rederier har valt att bunkra i Sverige. Svängna kan påverka sänkans storlek även åren efter 2005, ningarna i bunkrade volymer mellan olika år är samtidigt som avverkningen ökar. Enligt Skogssty- även beroende av bränslepriset i Sverige jämfört relsens statistik varierade avverkningen mellan 64 med hamnar i andra länder.

3 3 Mm och 95 Mm under perioden 1990-2007, med Utsläppen av växthusgaser från flygets internaundantag för 2005 då avverkningen beräknades till tionella bunkring var 2,2 miljoner ton koldioxi- 122 Mm . Dock är osäkerheten större i data för dekvivalenter år 2007, vilket är 0,9 miljoner ton 2004-2007 när det gäller sektorn LULUCF, efter- eller 64 procent högre än år 1990. Trenden pekar Figur 3.25 Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning Figur 3.27 Utsläpp från internationell bunkring som alla provytor inte har inventerats för dessa år. mot ökande utsläpp, då utlandsresorna ökar.

Miljoner ton koldioxidekvivalenter. Miljoner ton koldioxidekvivalenter. 10 12

5

0 10

-5

8 -10 -15

6 -20 -25

4 -30 -35 2 -40 -45 0

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Åkermark Bebyggd mark LULUCF totalt Internationella transporter totalt Sjöfart Luftfart Våtmark Betesmark Skogsmark

Figur 3.13 Utsläpp och upptag av växthusgaser från mark- Figur 3.14 Utsläpp från internationell bunkring

användning

3. Utsläpp av växthusgaser 1990-2007 33

Styrmedel och åtgärder

4.1 Den svenska klimatstrategin fört med den förindustriella nivån. Från tempera-

turmålet härleds ett nytt koncentrationsmål som Sveriges klimatstrategi har utvecklats successivt innebär att halten växthusgaser på lång sikt ska sedan slutet av 1980-talet. Strategin består av stabiliseras på nivån högst 400 ppm koldioxidemål, styrmedel och åtgärder samt återkommande kvivalenter. Koncentrationsmålet innebär en beuppföljning och utvärdering av uppsatta mål och tydande skärpning jämfört med den formulering strategier. som antogs 2002.

Arbetet med att utveckla klimatstrategin har in- Det långsiktiga målet till 2050 har i och med tensifierats under den senaste tioårsperioden och 2009 års beslut ersatts av visionen att Sverige år strategin har utvecklats till att alltmer betona kli- 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser matfrågans internationella karaktär och att frågan i atmosfären. måste lösas globalt. Sverige har även antagit ett klimatmål till 2020.

Sverige verkar tillsammans med övriga EU Målet är att utsläppen för Sverige år 2020 bör länder för att uppnå en global överenskommelse vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet som är förenlig med målet om att begränsa tem- gäller för de verksamheter som inte omfattas av peraturökningen till högst 2 grader Celsius jäm- systemet för handel med utsläppsrätter, se faktafört med den förindustriella nivån. ruta 4.1. Detta innebär att utsläppen av växthus-

Under 2000-talets första decennium har riks- gaser år 2020 ska vara ca 20 miljoner ton koldagen beslutat om mål och åtgärder till 2010, dioxidekvivalenter lägre för den icke handlande klimatmålets övergripande formulering samt ett sektorn i förhållande till 1990 års nivå. För att nå långsiktigt mål till 2050 (2002 års klimatpolitiska målet ska redan beslutade styrmedel och beslubeslut). För att följa upp mål och strategier, bl.a. tade styrmedelsförändringar inom EU kompletmed anledning av åtagandena under Kyotopro- teras med utvecklade ekonomiska styrmedel på tokollet, har regelbundna utvärderingar av den skatteområdet och utsläppsminskande åtgärder i nationella klimatpolitiken genomförts. En första andra länder, genom investeringar i utvecklingsöversyn gjordes vid en kontrollstation som påbör- länder eller insatser i andra EU-länder. Insatserjades 2004 (2006 års klimatpolitiska beslut), en na i andra länder ska högst uppgå till en tredjeandra översyn inleddes 2007 (2009 års klimat- del av den sammanlagda minskningen, dvs. högst politiska beslut). Inför 2009 års beslut togs ett 6,7 miljoner ton per år. Riksdagen har även beomfattande underlag fram från ansvariga myn- slutat att Sveriges användning av förnybar energi digheter, ett särskilt tillsatt vetenskapligt råd och ska öka till 50 procent av den totala energianen parlamentarisk beredning med representanter vändningen år 2020 och att energianvändningen, från samtliga riksdagspartier. räknat per BNP-enhet, ska effektiviseras med 20

Sverige har antagit en ny uttolkning av klimat- procent jämfört med 2008 års totala energianmålets övergripande formulering med innebör- vändning (se faktarutorna 4.2 och 4.3). den att Sverige ska verka internationellt för att 2009 års klimat- och energipolitiska beslut det globala arbetet inriktas mot att begränsa tem- innebär att Sverige antagit ett nationellt klimatperaturökningen till högst 2 grader Celsius jäm- mål till 2020 som går längre än den ansvarsför-

34 4. Styrmedel och åtgärder

Faktaruta 4.1 Utsläpp inom respektive utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter

Den europeiska utsläppshandeln, EU ETS (EU Emission Trading Tabellen nedan visar hur de svenska utsläppen utvecklats Scheme), omfattar utsläpp av koldioxid från anläggningar för pro- hittills mellan 1990 och 2007 samt prognos till 2020 (kap duktion av el och värme, raffinaderier, anläggningar som produce- 5) uppdelat på utsläpp som ingår respektive inte ingår i EU rar och bearbetar järn, stål, glas och glasfiber, cement och keramik, ETS samt utvecklingen av utsläppen från några av de sektorer samt papper och pappersmassa. Från 2012 kommer även utsläpp som inte omfattas av handelssystemet. EU ETS omfattar de utfrån flyg att inkluderas och från 2013 aluminiumindustri och de- släpp som ingår i perioden 2008-2012 samt utsläpp från flyg. lar av kemiindustrin. Utvidgningen 2013 omfattar utöver koldioxid även tillkommande branschers utsläpp av perfluorkolväten respek-

Utsläpp inom respektive utanför handelssystemet

tive dikväveoxid. I Sverige utgjorde utsläppen från den handlande

(Mton per år)

sektorn ca 33 procent av de samlade utsläppen i landet under perioden 2005-2007.

1990 2005 2006 2007 2010 2020

Övriga utsläpp från verksamheter utanför systemet för handel

EU ETS 21,2 21,8 22,2 21,3 21,8 22,2

med utsläppsrätter, kommer från en rad olika källor. I Sverige

Ej EU ETS 50,8 45,5 44,6 44,1 43,2 40,9

står transportsektorn för den största andelen följt av utsläpp från

Transporter (inkl. militära) CO2-ekv. 18,6 20,3 20,2 20,3 20,7 21,0 jordbruk (metan och lustgas) samt från arbetsmaskiner. Utsläp-

Jordbruk CO2-ekv. 9,4 8,6 8,5 8,4 8,1 7,0 pen från vissa industribranscher, t.ex. verkstadsindustrin, är del- CO 3,0 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2

Arbetsmaskiner (inklusive 2 vis med i utsläppshandeln, delvis utanför. fiske)

Industri och energi CO2 4,1 3,4 3,4 3,1 3,4 3,3

Utsläpp utanför handelssystemet 2007 (inklusive lösningsmedel)

Bostäder och lokaler CO2 9,1 3,3 2,7 2,4 2,1 1,3 Mton koldioxidekvivalenter Metan och lustgas industri- CO2-ekv. 2,4 2,1 2,1 2,0 2,0 2,1

och energi

20 Avfallsdeponier CO2-ekv. 3,1 2,2 2,1 1,9 1,5 0,8 F-gaser CO2-ekv. 0,5 1,2 1,2 1,3 0,9 0,4 15 Avfallsförbränning CO2 0,6 1,2 1,1 1,3 1,3 1,8 10 71,9 67,2 66,9 65,4 65,0 63,1

Totalt

5

0 Utsläppen utanför EU:s handelssystem beräknas ha minskat

med knappt 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 1990

F-gaser

Jordbruk och 2007, en minskning med ca 13 procent. Enligt den senaste

Transporter

Arbetsmaskiner Avfallsdeponier prognosen bedöms utsläppen fortsätta minska, se vidare kap 5.

Avfallsförbränning

Industri och energi Bostäder och lokaler Den uppskattning som gjorts av utsläppsfördelningen mellan EU

och energianläggningar ETS och ej EU ETS 1990 är baserad på en grov uppskattning

Metan och lustgas från industri- bl.a. på grund av att handelssystemet först infördes 2005.

delning som gäller mellan EU-länderna för EU:s Faktaruta 4.2 Sveriges förnybarhetsmål till 2020

gemensamma energi- och klimatpaket. Enligt EU har antagit ett bindande mål om att andelen förnybar energi

ska öka från dagens ca 8.5 procent till 20 procent av den totala

den beslutade fördelningen av ansvaret för EU:s

energianvändningen under perioden 2005-2020. Ansvaret för

unilaterala åtagande (om 20 procent minskning

att målet ska uppnås har fördelats mellan medlemsländerna.

av utsläppen mellan 1990 och 2020) ska Sverige

Enligt fördelningen ska Sveriges andel öka från dagens knappt minska utsläppen utanför EU:s system för handel 44 procent (år 2007) till 49 procent år 2020. Det är en pro-

med utsläppsrätter (ETS) med 17 procent mellan centenhet lägre än det nationella målet till samma år. I den

2005 och 2020. Åtagandet ska skalas upp om EU senaste energiprognosen (se kap 5) ökar andelen förnybar en-

ergi av den totala energianvändningen till år 2020. Prognosen

väljer att anta ett ambitiösare utsläppsåtagande

har dock betydande osäkerheter, bland annat påverkas utfallet

i de internationella förhandlingarna. Det svenska

av hur kraven på att biodrivmedel och biobränslen ska uppfylla

målet om ökad användning av förnybar energi till

hållbarhetskriterier kommer att tillämpas i praktiken samt hur 2020 går även det något längre än Sveriges mot- energianvändningen i värmepumpar slutligen ska beräknas.

svarande åtagande enligt EU:s ansvarsfördelning. Trots dessa osäkerheter bedöms utvecklingen gå i rätt riktning.

För att nå målen skall handlingsplaner tas fram Med redan beslutade och planerade styrmedel ser Sverige ut

att kunna nå landets åtagande gentemot EU och det nationella

för omställningen: för ökad energieffektivisering,

målet. En särskilt betydelsefull styrmedelsförändring är försla-

för främjandet av förnybar energi, för en fossilo-

get att höja ambitionsnivån i elcertifikatsystemet till 2020. För

beroende fordonsflotta samt för minskade utsläpp

att visa hur förnybarhetsmålet ska uppnås ska en handlingsplan och ett ökat upptag av växthusgaser i jordbruk och tas fram och lämnas in under 2010. Utvecklingen ska därefter

skogsbruk. De två förstnämnda handlingsplaner- ses över vartannat år och en kontrollstation genomföras 2014.

na behöver Sverige också ta fram för att visa hur

4. Styrmedel och åtgärder 35

Faktaruta 4.3 Sveriges mål för energieffektivisering till 2020 Faktaruta 4.4 Riksdagsbeslut av betydelse för klimat-

EU har antagit ett mål om 20 procent energieffektivisering till politiken i Sverige 2020. Målet är inte bindande. Sverige har valt att formulera lan- • 1988 antogs det första klimatpolitiska målet för Sverige. dets mål om ökad energieffektivitet till 2020 som ett mål om 20 Målet omfattade enbart koldioxid och innebar att utsläppen procent minskad energiintensitet mellan 2008 och 2020, vilket skulle stabiliseras på ”dagens nivå”. betyder att den tillförda energin per BNP-enhet i fasta priser ska • 1991 gjordes ett tillägg till 1988-års mål. Det nya målet omminska under perioden. Sveriges energiintensitet har minskat fattade alla växthusgaser och alla sektorer. med nästan 30 procent mellan 1990 och 2007. I den senaste • 1993 antogs en nationell klimatstrategi i linje med klimatkonenergiprognosen (se kap 5) minskar intensiteten med knappt 14 ventionens mål om att stabilisera utsläppen i industriländerprocent mellan 2008 och 2020. Detta mål kan både nås med na. Det nya nationella målet angav att utsläppen av koldioxid åtgärder för effektivare energianvändning men också genom en skulle stabiliseras på 1990 års nivå senast år 2000 för att fortsatt snabbare tillväxt i mindre energiintensiva näringsgrenar därefter minska. jämfört med energiintensiv industri. • I riksdagens energipolitiska riktlinjer från år 1997 ingick en

Sverige har även i enlighet med EU:s energitjänstedirektiv strategi för minskad klimatpåverkan från energianvändning antagit vägledande mål om ökad energieffektivitet till 2010 res- och energiproduktion. pektive till 2016. Dessa mål avser energibesparingar vilka som • I riksdagens transportpolitiska beslut från 1998 antogs bl.a. ett genomsnitt ska uppgå till 6,5 (år 2010) respektive 9 procent målet att utsläppen av koldioxid från transporter år 2010 ska (år 2016) av den genomsnittliga energianvändningen under pe- ha stabiliserats på 1990 års nivå. rioden 2001-2005. • 1999 beslutade riksdagen om att införa ett system med 15

Målen åtföljs av en handlingsplan för energieffektivisering. miljökvalitetsmål däribland ett mål som behandlar växthusef- Planen visar även hur det s.k. Energitjänstedirektivet ska ge- fekten; miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”. nomföras i Sverige och behöver därför uppdateras 2011 och • 2002 antogs propositionen ”Sveriges klimatstrategi” med 2014. I handlingsplanen ingår förutom redan befintliga styrme- bl.a. klimatmål till 2010 och till 2050 del ett femårigt energieffektiviseringsprogram under åren 2010- • 2002 beslutade riksdagen om en vidareutveckling av syste- 2014. Programmet ska tillföras 300 miljoner kronor årligen. met med miljökvalitetsmål bland annat avseende olika aktö- Programmet omfattar bl.a.: rers ansvar för att nå målen. • Förstärkt stöd till lokala och regionala informations- och råd- • I 2002 års energipolitiska beslut ingick en för området relate-

givningsinsatser rad klimatstrategi. • Stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion • I 2006 års klimatpolitiska beslut utvärderades och behölls det • Bidrag till energikartläggningar i små och medelstora företag nationella målet till 2010

• 2009 antogs propositionerna ”en sammanhållen klimat- och

energipolitik” med bl.a. klimatmål, mål om ökad andel för-

nybar energi och energieffektivisering till 2020, en vision till landet avser uppfylla sina åtaganden enligt EU:s 2050 och en ny uttolkning av klimatmålets övergripande for-

förnybarhetsdirektiv och energitjänstedirektiv. mulering. Den samlade handlingsplanen för hur klimatmålet 2020 ska kunna nås kommer också att behöva redovisas till EU enligt bestämmelser som av styrmedelsinsatserna i den svenska klimatstraska tas fram under EU:s övervakningsmekanism. tegin. Arbetet bedrivs i samarbete med ansvariga Utvecklingen mot målet kommer att behöva sektorsmyndigheter. Energimyndigheten har ett följas upp årligen. brett sektorsansvar för energitillförsel och energi- Mål och styrmedel utvecklas successivt och nya användning i samhället och ansvarar bland annat styrmedelsförändringar kan även fortsättningsvis för de handlingsplaner som tas fram för fortsatt behöva införas och följas upp fortlöpande utifrån energieffektivisering och en ökad användning av kunskap om klimatförändringar och möjligheter förnybar energi samt Sveriges arbete med flexibla att vidta åtgärder. En kontrollstation ska genom- mekanismer. Sida, trafikverken, Skogsstyrelsen, föras år 2015 i syfte att analysera utvecklingen i Jordbruksverket och Boverket har också centrala förhållande till målen liksom kunskapsläget. Kon- uppgifter i arbetet med att följa upp och utvecktrollstationen omfattar inte politikens grundläg- la den svenska klimatstrategin. Ingen specifik laggande inriktning men kan komma att leda till jus- stiftning eller särskilda administrativa rutiner har teringar av styrmedel och instrument. införts för implementeringen av Kyotoprotokol- På nationell nivå är Naturvårdsverket ansvarig let. Den befintliga svenska statliga förvaltningsorför miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ganisationen och utredningsväsendet har visat sig och för Sveriges löpande klimatrapportering till fungera väl även för att fullgöra landets åtaganden UNFCCC och EU. Naturvårdsverket har därmed enligt Kyotoprotokollet i uppgift att se till att det årligen tas fram ny statis- Länsstyrelserna har sedan 1998 i uppdrag att retik över utsläppsutvecklingen i landet samt att det gionalt anpassa de nationella miljökvalitetsmålen. vartannat år tas fram prognoser och redovisningar Samtliga länsstyrelser har sedan något år tillbaka

36 4. Styrmedel och åtgärder

beslutat om regionala klimatmål. Sedan 2005 har till exempel, infört skattebefrielse för förnybara de även ett uppdrag att utveckla regionala åtgärds- drivmedel, samt miljöbilsbonus och vägtrafikprogram för att nå miljökvalitetsmålen. Samtliga skattebefrielse i ställlet för en kraftig höjning av länsstyrelser har under 2008 tagit fram regiona- det generela styrmedlet energi- och koldioxidsla energi- och klimatstrategier. Därutöver har ett katt. Styrmedel som interagerar med koldioxidsstort antal kommuner antagit lokala klimatmål katter och utsläppshandel har också i många fall och flera kommuner har ett heltäckande åtgärds- införts för att de ska bidra till att andra samhällsprogram för att minska utsläppen i kommunen. mål än klimatmålet ska uppnås t.ex. mål inom

Centrala riksdagsbeslut för den svenska klimat- energi politiken. politiken redovisas i faktaruta 4.4. Bland styrmedlen har energi- och koldioxid-

skatterna varit centrala för att minska utsläp-

pen i Sverige sedan 90-talets början. Skatterna 4.2 Styrmedel i den svenska har samtidigt kompletterats av andra styrmedel

klimatstrategin och deras effekter t.ex. teknikupphandling, information, differen-

tierade fordonsskatter och investeringsbidrag.

4.2.1¶Bakgrund

Lagstiftning bidrar även till utsläppsminskningar, I Sverige finns en rad styrmedel införda som di- främst inom avfallssektorn. På senare år har de rekt eller indirekt påverkar utsläppen av växthus- EU-gemensamma styrmedlen, främst systemet gaser. I den svenska klimatstrategin betonas an- för handel med utsläppsrätter fått en alltmer bevändningen av generella ekonomiska styrmedel tydelsefull roll i Sverige. men dessa styrmedel kompletteras i många fall Samtidigt har även utformningen av samhällsmed riktade insatser, bl.a. för att understödja tek- planeringen i Sverige och andra styrmedel som nikutveckling och marknadsintroduktion, om- tillämpats sedan lång tid tillbaka i hög grad satt råden som kännetecknas av att marknaden själv ramarna (skapat möjligheter och satt upp hinder) inte förmår skapa förutsättningar för en samhälls- för de senaste decenniernas utveckling. Särekonomisk optimal nivå, samt för att undanröja skilt viktiga är de investeringar som gjorts under barriäreffekter. Exempel på barriäreffekter kan tidigare decennier för att bygga ut fjärrvärmenät, vara förutsättningar som förhindrar att åtgärder kollektivtrafiksystem och koldioxidfri elprodukkommer till stånd fastän de är lönsamma. Att åt- tion. [Tabell 4.1] gärder inte kommer till stånd trots att de är lön- Eftersom styrmedlen är många och ofta har insamma beror vanligtvis på att t.ex. hushållen inte förts för att uppfylla även andra mål än klimatmål är medvetna om den kostnadsbesparing vissa åt- kan det var svårt att i efterhand utvärdera den gärder kan generera, eller att den avskrivningstid exakta måluppfyllelsen. Då flera styrmedel samsom hushåll och företag använder för investe- spelar är det även svårt att särskilja effekten av ett ringar är lägre än den samhällsekonomiskt opti- enskilt styrmedel från effekten av de övriga. Det mala. Medan det första problemet kan avhjälpas är dessutom ofta komplicerat att skilja ut styrmemed informationskampanjer och dylikt så krä- delseffekter från effekterna av andra omvärldsförver det andra problemet någon form av investe- ändringar. Det är särskilt tydligt för utvecklingen ringsstöd. Det kan även vara befogat med andra under det senaste decenniet. Under denna period styrmedel om de generella ekonomiska styrmed- har flera styrmedel av betydelse för klimatstratelena av fördelningspolitiska eller konkurrensmäs- gin införts eller skärpts i Sverige samtidigt som siga skäl inte utnyttjas fullt ut. I Sverige har vi, energipriserna ökat kraftigt.

Tabell 4.1 Befintliga styrmedel i svensk politik med betydelse för klimatstrategin. EU-styrmedel har markerats särskilt

Sektors-övergripande Energitillförsel Industri Trafik Bostäder Jordbruk

• Energi- och koldioxid- •Handel med • Handel med ut- • Infrastrukturplanering • Energi- och kol- • Stöd till biogas

skatter utsläppsrätter släppsrätter • Energi- och koldioxidskatter dioxidskatter • Rådgivning • Handel med utsläpps- • Energi- och • Energi- och koldi- • CO2-krav nya bilar • Energideklaration • Energi- och

rätter koldioxids- oxidskatter (utanför • Skattebefrielse för biodriv- • Byggregler koldioxidskat- • Miljöbalken katter EUETS) medel/kvotplikt • Energirådgivning ter • Plan- och bygglagen • Elcertifikat • F-gas reglering • CO2-differentierad fordons- • Teknikupphand- • Landsbygds- • Klimatinvesteringspro- • Särskilda • Program för ener- skatt ling programmet

gram insatser för gieffektivisering i • Incitament för miljöbilar • Energimärkning • Information vindkraft och industrin (PFE) • Miljöbilsdefinition • Forskning och utveckling solel • Bilförmånsbeskattning

Källa: Kontrollstation 2008

4. Styrmedel och åtgärder 37

Ytterligare en svårighet vid utvärdering av styr-

Faktaruta 4.5 Energi- och koldioxidskatter

medel i Sverige är att de styrmedel som leder Koldioxidskatten infördes 1991 och har ökat från 25 öre/kg till en minskad elanvändning eller en ökad pro- koldioxid till 105 öre/kg år 2009. Den tillverkande industrin duktion av koldioxidfri el bara i begränsad ut- utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, jordbruk,

skogsbruk och vattenbruk betalar 21% av den generella skatte-

sträckning påverkar utsläppen av koldioxid inom

nivån för uppvärmningsbränsle. Därutöver finns särskilda regler

Sveriges gränser eftersom elhandeln är nordisk/

för ytterligare nedsättning av skatten för energiintensiv industri

nordeuropeisk och dessutom, sedan 2005, även

och för diesel som används inom areella näringar. Från år 2004 omfattas av EU ETS. Av den anledningen har vi omfattas även bränslen som används i kraftvärmeverk av samma valt att redovisa effekter av styrmedel som påver- generella skattenedsättning som tillverkningsindustrin. Enligt kar elanvändningen i energitermer istället för i det klimatpolitiska beslutet från 2009 ska koldioxidskatten på

fossila bränslen för uppvärmning i industrin utanför EU ETS

form av minskade utsläpp.

samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenverksamheter höjas

Det bör också framhållas att det i Sverige redan

från 21% till 60 % av den generella nivån till 2015 med ett

före 1990 fanns styrmedel i energisektorn som

första steg (30 %) till 2011. Under samma period ska även den styrde i liknande riktning som i perioden efter särskilda nedsättningsregeln för energiintensiv industri tas bort 1990 genom att det tidigt gavs incitament för stegvis (regeln innebär att för företag inom tillverkningsindustrin bioenergiintroduktion och till fjärrvärmeutbygg- samt jord-, skogs-, och vattenbruk där koldioxidskatten översti-

ger 0,8 % av försäljningsvärdet ges ytterligare skattenedsättning

nad. Därmed kan det inom energitillförselsektorn

så att den överskjutande koldioxidskatten – över 0,8 % – sätts

och sektorn bostäder och lokaler vara svårt att

ner till 24 % av den skatt som annars skulle betalas). Koldiox-

särskilja den tillkommande effekten av de styr-

idskatten tas bort för industrin som omfattas av EU ETS. Med medel som införts efter 1990 i Sverige från de början år 2011 ska den särskilda återbetalningen av koldioxideffekter som annars kunde ha uppstått om styr- skatten på diesel för arbetsmaskiner inom areella näringar sänmedlen inte skärpts. kas för att år 2015 vara nere i 0,90 kr per liter istället för dagens

2,38 kronor per liter.

Skatt på energi har funnits under lång tid. Skatt på bensin 4.2.2 Sektorsövergripande styrmedel och diesel infördes redan 1924, medan skatt på uppvärmnings-

bränslen har funnits sedan 1950-talet. Nivån på energiskatten Energi- och koldioxidskatter har ändrats med tiden och varierar även mellan olika bränslen. Dagens energiskattesystem baseras på en kombi- År 2009 uppgick energiskatten för naturgas till 2,4 öre/kWh, för nation av koldioxidskatter, energiskatter på bräns- kol 4,5 öre/kWh och för eldningsolja 8,0 öre/kWh. Energiskatten

på bensin (miljöklass 1) är 34,1 öre/kWh och energiskatten på

le, effektskatt på kärnkraft och konsumtionsskatt

diesel (miljöklass 1) är 13,4 öre/kWh. Biobränslen och biodriv-

på el. Energiskatter och koldioxidskatter belastar

medel är helt befriade från energiskatt. Tillverkningsindustrin

fossila bränslen.

samt bränslen för värmeproduktion i kraftvärmeverk omfattas

I figuren nedan visas hur energi- och koldioxid- inte heller av energiskatt. Bränslen som används vid produktion skatten har utvecklats för eldningsolja i de olika av el är befriade från såväl energi- som koldioxidskatt. Enligt det sektorerna mellan 1990 och 2009. [Fig 4.1] klimatpolitiska beslutet från 2009 ska energiskatten omstruk-

tureras. Skattenivån ska från år 2011 sättas utifrån det fossila

Bensin och diesel för inrikes transporter omfat-

bränslets energiinnehåll med 8 öre/kWh för hushåll, service och

tas av den generella nivån på koldioxidskatten.

fjärrvärme. Även fossila bränslen som används för uppvärmning

Höjningar av koldioxidskatten har dock i stor ut-

Figur 4.1 Energi- och koldioxidskatt (nominellt) på eldningsolja inom industrin, värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar och för olika användaresträckning kompenserats av en samtidig sänkning i areella näringar ska omfattas av energiskatt. I den handlande

sektorn sätts skatten i nivå med EU:s miniminivå för energiskat-

3 kr/m

ter. Energiskatten på diesel som drivmedel föreslås höjas i två 4000 steg, 2011 och 2013, med totalt 40 öre per liter för att närma 3500 sig energiskattenivån för bensin.

3000 2500

av energiskatten på drivmedel. Totalt sett har

2000 dock skatten på drivmedel ökat sedan 1990.

1500

1000 Effekter av införda skatter

500 Energi- och koldioxidskatterna har bidragit till

0 kraftiga utsläppsminskningar i sektorn bostäder-

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

och lokaler samt inom fjärrvärmesektorn samt

Hushåll, tjänster, värmeverk Kraftvärme Industrin

dämpat utsläppsutvecklingen i transportsektorn, Figur 4.1 Energi- och koldioxidskatt (nominellt) på eldnings- se vidare avsnitt 4.2.3, 4.2.4 och 4.2.6. Styrningolja för olika användare en mot lägre utsläpp i fjärrvärmeproduktionen

38 4. Styrmedel och åtgärder

samt för uppvärmning till bostäder inleddes re- nationellt efter EU-gemensamma kriterier. Samdan före år 1990 bland annat eftersom biobräns- manlagt reducerades det årliga utsläppstaket i pelen redan då var befriade från energiskatt. För rioden 2008-2012 (andra handelsperioden) med båda sektorerna har koldioxidskattens nivå (un- cirka 10 procent jämfört med det som gällde under der 2000 talet) legat betydligt över de tekniska den första perioden 2005-2007. Utsläppstaket ska åtgärdskostnaderna för de åtgärder som huvud- från år 2013 minskas linjärt med 1,74 procent per sakligen genomförts, se vidare avsnitt 4.4. år med utgångspunkt från nivån på taket under

Inom industrin har den sammanlagda skatte- andra handelsperioden. Det ska resultera i minsknivån sänkts sedan början av 1990-talet p.g.a. av ningar på 21 procent inom EU ETS fram till år hänsyn till att en stor del av den svenska industrin 2020 jämfört med år 2005. Utsläppstaket och reär utsatt för internationell konkurrens. Här har is- duktionsbanan kommer att behöva revideras om tället EU:s handelsystem sedan år 2005 kommit EU åtar sig en längre gående utsläppsreduktion att utgöra den huvudsakliga styrningen. i ett nytt internationellt klimatavtal. Hur tilldel-

I det klimatpolitiska beslutet från 2009 är ut- ningen kommer att sänkas i ett enskilt medlemsvecklade ekonomiska styrmedel ett centralt land beror bl.a. på hur fördelningen ser ut mellan inslag. Koldioxidskatten och energiskatten är be- utsläpp från förbränningsanläggningar respektive tydelsefulla för att begränsa klimatpåverkan på från industriprocesser i landets handlande sektor ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Nivån på samt andelen konkurrensutsatt industri. Andelen koldioxidskatten bör, utöver den årliga justering- utsläppsrätter som delas ut gratis minskas succesen enligt konsumentprisindex, framöver anpassas sivt i perioden 2013-2020. i den omfattning och takt som tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska styrmed- Påverkan på utsläppen av koldioxid len ger en sammanlagd minskning av utsläppen Effekten av EU ETS på de globala utsläppen utav växthusgaser utanför den handlande sektorn görs av skillnaden mellan den nivå som sätts på med 2 miljoner ton till 2020. utsläppstaket jämfört med referensbanan dvs.

den utsläppsutveckling som annars antas skulle

ha ägt rum.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Utsläppseffekten i ett enskilt land beror vid Den 1 januari 2005 startade EU:s gemensamma sidan av utsläppsrättspriset inklusive de bedömhandelssystem för utsläppsrätter (ETS). EU ETS ningar som görs om framtida prisförändringar och omfattning beskrivs i faktaruta 4.1. Utsläppshan- andra strategiska avvägningar, även på nationella delssystemet sätter ett tak på EU-nivån för ut- förutsättningar, t.ex. förekomsten av kompletsläppen i de sektorer som omfattas. Den första terande styrmedel samt hur åtgärdskostnaderna handelsperioden pågick mellan år 2005-2007. och reduktionspotentialerna ser ut. Den eko- Systemet är nu inne i den period som även om- nomiska konjunkturen, vädervariationer mellan fattas av den internationella utsläppshandeln en- olika år och energiprisernas utveckling har också ligt Kyotoprotokollet (2008-2012). Utsläppshan- mycket stor betydelse för utsläppsutvecklingen delssystemet är en viktig del i EU:s beslut att re- på både kort och lång sikt. ducera utsläppen till år 2020 och därmed också i Om man tar hänsyn till att fler förbränningsan- Sveriges klimatarbete fram mot år 2020. läggningar togs in i EU ETS år 2008 har de fak-

Utsläppen från svenska anläggningar i EU ETS tiska utsläppen från de svenska anläggningarna i motsvarade ca 33 procent av de totala utsläppen systemet minskat under 2007 och 2008 jämfört av växthusgaser i Sverige under perioden 2005- med utsläppen under de första två åren . 2007. Utsläppen kom till ca 80 procent från in- De svenska verksamhetsutövarna svarar i interdustrianläggningar och till 20 procent från el- och vjuundersökningar att handelsystemet har påfjärrvärmeanläggningar. Den svenska fördelning- verkat företagen att minska sina koldioxidutsläpp. en skiljer sig avsevärt från den som gäller i hela Det är främst i anläggningar inom energitillför- EU ETS där utsläppen från energitillförselanlägg- selsektorn och inom massa- och pappersindustrin ningar är större (ca 60 procent) än utsläppen från som åtgärder genomförts. Exempel på åtgärder industrianläggningar (ca 40 procent). som vidtagits är: ökad kapacitet i biobränslean-

För den första inledande fasen samt den andra läggningar, investeringar i avfallspannor (industriperioden har utsläppsrätter tilldelats till största avfall), åtgärder för effektivare förbränning, ökad delen gratis enligt olika regler som formulerats användning av fjärrvärme, konverteringar av olje-

28 Utsläpp inom handelssystemet 2005, 2006, 2007 och 2008, Naturvårdsverket.

29 Företagsstrategier för utsläppshandel och klimatåtaganden – en enkätstudie av före-

tagens agerande och attityder inom ramen för EU:s handelssystem för utsläppsrätter

NV rapport 5679, 2007.

4. Styrmedel och åtgärder 39

pannor till biobränsleeldade pannor samt att åt- pel genom att Länsstyrelserna ges ett tydligare gärdsprogram för att minska energianvändningen mandat att driva samordningsfrågor. Frågan ska genomförts överlag inom företagen. Det bör no- behandlas i en kommande proposition med förteras att även andra styrmedel kan ha påverkat slag om vissa förändringar av PBL. denna utveckling. Åtgärdsprogram för att effektivisera energianvändningen genomförs också som

Sektorsövergripande investeringsbidrag

en del av Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE (avsnitt 4.2.5). Även En delegation för hållbara städer har tillsatts för elcerifikatsystemet (avsnitt 4,2,3), ger incitament perioden 2009-2010. Delegationen syftar till att för att öka kapaciteten för användning av bio- stimulera en utveckling av attraktiva stadsmiljöbränsle i kraftvärmeanläggningar. er med minskad klimat- och miljöpåverkan som

Av den modellberäkning som gjorts av de sam- kan vara förebilder både nationellt och internamantagna effekterna av de ekonomiska styr- tionellt för hållbart stadsbyggande och tillämpad medlen i energisektorn i Sverige, som redovisas miljöteknik. Delegationen ska samla stat, näringsi avsnitt 4.2.3, framgår att EU:s handel med ut- liv och kommuner i en nationell plattform för släppsrätter tillsammans med elcertifikatsystemet hållbar stadsutveckling. Ambitionen är att med och energi- och koldioxidskatterna väntas vara de hjälp av ny teknik och framsynt planering förviktigaste styrmedlen för att begränsa utsläppen verkliga visioner för framtida städer och hållbafrån energitillförselsektorn framöver. För indu- ra boendelösningar i enskilda kvarter, stadsdelar strin bedöms handelssystemet vara det viktigaste och lokalsamhällen. Delegationen ska ge stöd till styrmedlet. företag och kommuner för åtgärder som bidrar

till skapandet av attraktiva och hållbara stads-

Miljöbalken och planlagstiftning

miljöer med minskad klimatpåverkan. Stöd kan I miljöbalken finns den övergripande lagstiftning- avse ny- eller ombyggnadsåtgärder och kan inneen på miljöområdet samlad. Miljöbalkens över- hålla åtgärder inom energi-, vatten-, avfalls- och gripande mål är att främja hållbar utveckling. transportområdet men även inom andra sektorer. Miljökvalitetsmålen ska vara vägledande vid till- Ett särskilt fokus ligger på stadsbyggnadsprojekt lämpning av balken. Balken innehåller bland an- som påtagligt minskar utsläppen av växthusgaser. nat allmänna hänsynsregler som ska iakttas vid Regeringen har sammanlagt avsatt 340 miljoner alla verksamheter och åtgärder. Större miljöfar- kronor under 2009 och 2010 för detta ändamål. liga verksamheter omfattas av tillståndsplikt. Ut- Satsningen på hållbara städer avlöser bidrasläpp av växthusgaser ingår som en del av till- gen till lokala klimatinvesteringsprogram (Klimp ståndsprövningen. Från år 2005 är det dock inte 2003-2008) som i sin tur var en efterföljare till längre tillåtet att utfärda utsläppsgränsvärden för LIP (lokala investeringsprogram för ekologisk koldioxid eller att begränsa användningen av fos- hållbar utveckling 1998-2002). Det preliminära sila bränslen för anläggningar som omfattas av utfallet av LIP och Klimp fram till och med 2006 EU:s system för handel med utsläppsrätter. Re- har redovisats i Sveriges fjärde nationalrapport. geringen anser också att de krav som ställs på åt- Under perioden 2007 till 2008 har därefter yttergärder för energihushållning i företagen vid till- ligare ca 800 miljoner kronor avsatts inom ramen syn och prövning enligt Miljöbalken ska samord- för Klimp. Samtliga projekt inom LIP har dessnas bättre med de krav som gäller enligt PFE. utom slutredovisats. LIP-programmet var tänkt

Åtgärder inom samhällsplaneringen påver- att uppmuntra kommunernas roll i utvecklingkar utsläppsutvecklingen främst på längre sikt en mot en ekologiskt hållbar utveckling med utoch kan i det perspektivet vara av stor betydel- gångspunkt i lokala förutsättningar och prioritese. Åtgärder inom fysisk planering regleras främst ringar. Medlen har gått till en rad områden varav under Plan- och Bygglagen (PBL) men många åt- nästan hälften varit klimatrelaterade. Av de 6,2 gärder, t.ex. större infrastrukturprojekt, omfattas miljarder kronor som ursprungligen beviljades också av Miljöbalkens regler. Bebyggelseutveck- har ca 70 procent (4,3 miljarder) använts. Drygt lingens betydelse för energi- och transportbeho- hälften av landets kommuner har beviljats LIP vet på längre sikt har kommit att lyftas fram mer bidrag. LIP programmen beräknas sammantaget och mer och det finns förslag om att utveckla ha lett till utsläppsminskningar motsvarande ca samordningen och klimathänsynen i infrastruk- 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år, det är tur-, trafik- och bebyggelseplaneringen till exem- främst fjärrvärmeprojekt som beräknas ha bidra-

40 4. Styrmedel och åtgärder

git. Effektberäkningen är högst osäker då det inte Energimyndigheten gör en årlig utvärdering av går att fastställa att projekten inte hade genom- arbetet med rådgivning. I utvärderingen bedöms förts i någon form även utan bidrag. Klimp inne- allmänhetens kännedom om verksamheten, därebar ett större fokus på klimatåtgärder jämfört mot inte energirådgivningens effekter på beteenmed LIP. Klimpbidraget uppgick sammantaget de eller inverkan på andra styrmedels effektivitet. till ca 1,8 miljarder kronor och de beviljade pro- Inom de areella näringarna spelar rådgivning till jektens sammanlagda utsläppseffekt beräknas till markägare och brukare traditionellt en stor roll. ca 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år från Såväl Jordbruksverket som Skogsstyrelsen har 2012. Ungefär en tredjedel av Klimpmedlen har under senare tid fått i uppdrag att även ta fram gått till biogasinvesteringar. Knappt 70 av landets riktad information för att förmedla kunskaper om 290 kommuner har beviljats Klimpbidrag. Ut- ett mer klimatanpassat jord- och skogsbruk. värderingar av Klimp har visat att programmet har stärkt klimatarbetet på lokal nivå i de kom-

Forskning och utveckling

muner som fått bidrag men också ökat skillnaderna mellan dessa kommuner och de som inte Samhällets satsningar på forskning och utveckling fått bidrag . LIP-åtgärderna genomfördes och inom teknikområdet kan ses som ett styrmedel Klimpbidraget infördes samtidigt som den gröna som främst syftar till att skapa bättre förutsättskatteväxlingen. Koldioxidskatterna har därför ningar för att nå de omfattande utsläppsminskhöjts kraftigt under perioden samtidigt som även ningar som krävs på längre sikt. energipriserna har ökat vilket ökat lönsamheten Svensk klimatrelaterad forskning spänner över för de åtgärder som genomförts. Utvecklingen gör ett brett område från naturvetenskap och teknik det svårt att i efterhand särskilja hur stor del av till samhällsvetenskap och humaniora. Tyngdåtgärderna inom LIP och Klimp som inte skulle punkten ligger på teknisk- och naturvetenskapha genomförts alls om bidragen inte funnits. lig forskning och utveckling. Hösten 2008 fattade

riksdagen beslut om en ny satsning på forskning

och innovation som innebar att de årliga ansla-

Klimatinformation

gen för forskning med inriktning mot klimat och Information är en viktig del i den svenska klimat- energi ökar betydligt. Inom energiforskningen strategin. Flera satsningar på klimatinformation riktas de höjda anslagen främst mot följande omhar genomförts i Sverige med start 2002. En ut- råden: förligare genomgång av arbetet med klimatinfor- • storskalig förnybar elproduktion (t.ex. vindmation i Sverige ges i kapitel 9. kraft, vågkraft, solel och el från förgasning av

Klimatinformationsarbetet syftar till att öka biomassa) och dess integrering i elnätet, kunskapen om klimatförändringarnas orsaker • elektriska drivsystem och hybridfordon, och konsekvenser, sprida den senaste kunskapen • energikombinat, biodrivmedel och förnybara från forskningen, öka förståelsen för de samhälls- material samt grundläggande energiforskning, omställningar som på sikt blir nödvändiga för en bland annat inom området ny kärnteknik och hållbar utveckling och visa på möjligheter att CCS. I kapitel 8 ges en mer utförlig beskrivning minska utsläppen av växthusgaser. av de svenska klimatforskningsinsatserna.

Naturvårdsverket genomför sedan 2002 undersökningar av svenska folkets kunskaper och attity-

4.2.3¶El- och fjärrvärmeproduktion

der avseende klimatförändringarna. Mätningarna ger ett underlag till utformningen av klimatinfor- Utsläppen från el och fjärrvärme står för en relamationen. Resultaten visar bl.a. att allmänhe- tivt liten andel (drygt 10 procent) av de samlade ten har stor kännedom om klimatfrågan och är utsläppen av växthusgaser i Sverige. De låga utberedd att bidra till utsläppsreduktioner, andelen släppen från elproduktion förklaras av att kärnhar ökat sedan 2002 . kraft och vattenkraft står för en dominerande del

Information om åtgärdsmöjligheter i olika sekto- av produktionen samtidigt som den tillkommanrer sprids via flera kanaler. Kampanjer om energief- de elproduktionen under senare år främst komfektivisering har bedrivits nationellt i flera omgångar mit från biokraftvärmeanläggningar och vindmen den mer kontinuerliga informationen bedrivs kraft. De samlade utsläppen från el- och fjärrvärpå lokal och regional nivå via landets klimat- och meproduktion låg 0,5 miljoner ton över 1990 års energirådgivare och regionala energikontor. nivå år 2007. Fjärrvärmeproduktionen har ökat

30 Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Den svenska klimatstrategins utveckling, 2008. 31 Allmänheten och klimatförändringen 2008. Allmänhetens kunskap om och attityd

till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och

företagens ansvar. Naturvårdsverkets Rapport 5904, november 2008.

4. Styrmedel och åtgärder 41

med drygt trettio procent sedan 1990 samtidigt darna som enligt lag är skyldiga att köpa in elcersom utsläppen minskat. Förklaringen ligger i att tifikat motsvarande en viss andel av sin användanvändningen av bio- och avfallsbränslen ökat ning. Denna andel höjs successivt år från år. kraftigt i fjärrvärmeverken samtidigt som an- 2007 var elanvändarna ålagda att köpa elcertivändningen av fossila bränslen minskat. Enligt fikat motsvarande 15,1 procent av sin elanvändden senaste prognosen, se kap 5, ökar de samla- ning. Produktionen av förnybar el inom elcertide utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion fikatsystemet var 12,7 TWh år 2007, när elprosvagt till 2020 trots antagande om en betydande duktionen från torv har räknats bort. Mellan åren ökning av elproduktionen. 2002 och 2007 har elcertifikatsystemet bidragit

till en ökning på 6,2 TWh förnybar elproduktion.

Den certifikatsberättigade delen av elproduktio-

Styrmedel i el- och fjärrvärmesektorn

nen har ökat sedan systemets start. Ökningen be- Utvecklingen av bränsletillförseln till el- och fjärr- står främst av ökad produktion av el från biobränsvärme förklaras i hög grad av de energi- och kli- len i befintliga kraftvärmeanläggningar samtidigt matpolitiska styrmedel som verkat och verkar i som det skett en kapacitetsutbyggnad i befintliga sektorn. De flesta förbränningsanläggningar för el- biobränsleanläggningar. Systemet har även lett till och värmeproduktion ingår sedan 2005 i EU ETS. att nya anläggningar tagits i drift mellan 2003 och Dessutom omfattas sektorn av energi- och koldi- 2007. Totalt rör det sig om 469 nya anläggningar. oxidskatter, ett elcertifikatsystem, miljöbalkens Tillsammans producerade dessa anläggningar ca regler samt särskilda stöd till teknikutveckling 1,6 TWh el under år 2007. och marknadsintroduktion av vindkraft. Under 1990-talet var det energi- och koldioxidskatterna Beräkning av de samlade effekterna av de ekonomiska tillsammans med riktade investeringsbidrag som styrmedlen i el- och fjärrvärmesektorn hade störst betydelse för utvecklingen i sektorn. En beräkning med modellverktyget MARKAL- Under 2000-talet har styrmedlen i sektorn alltmer NORDIC från 2008 visar att utsläppen från elkommit att påverkas av EU:s gemensamma ener- och fjärrvärmeproduktion skulle kunna ha varit gi- och klimatpolitik samtidigt som nya styrmedel 70 procent högre, vilket motsvarar 15 miljoner införts nationellt. Styrmedlen interagerar i hög ut- ton år 2007, om 1990 års ekonomiska styrmedel sträckning. Den fortsatta utvecklingen inom sek- hade behållits i sektorn istället för att vidareuttorn är av stor betydelse för att Sverige ska kunna vecklas och skärpas på det sätt som skett fram till nå landets del av EU:s mål om en ökad använd- och med 2007. ning av förnybar energi till 2020 (faktaruta 4.3). De styrmedel som ingår i analysen är ener- Eftersom investeringarna i energitillförselsanlägg- giskatter på bränslen och el, koldioxidskatter, ningar ofta har mycket lång livslängd är utveck- handel med utsläppsrätter, elcertifikatsystemet lingen i sektorn av särskild betydelse för möjlig- samt riktade stöd till förnybar energiproduktion i heterna att nå mycket låga utsläpp på längre sikt. form av investeringsstöd och driftbidrag. De sist-

nämnda styrmedlen var i huvudsak i bruk före Elcertifikatsystemet elcertifikatsystemets introduktion. I det kontra- Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stöd- faktiska scenariot med 1990-års styrmedel ökar system för utbyggnad av elproduktion från förny- användningen av kol i kraftvärmeverken och en bara energikällor samt torv som infördes i Sverige del kolkondensanläggningar vilket förklarar den 2003. Det nu gällande målet är att öka elproduk- stora skillnaden i utsläpp jämfört med fallet med tionen med 17 TWh från 2002 års nivå fram till dagens styrmedel. Modellen analyserar även ut- 2016. Enligt 2009 års energipolitiska proposition vecklingen ex-ante med 1990 års styrmedel resska målet höjas så att den förnybara elproduktio- pektive med dagens styrmedel. Enligt modellnen ökar med 25 TWh till 2020. Energimyndig- resultatet får EU:s handel med utsläppsrätter heten ska analysera hur ambitionshöjningen ska en större betydelse för utsläppen från 2015 och genomföras. Förslaget är ett centralt inslag i den medför att utsläppen för denna sektor ligger besvenska handlingsplanen för att nå landets förny- tydligt under den nivå som ges av utvecklingen barhetsmål till 2020. för fallet med 1990 års styrmedel. 2008 års mo-

Systemet innebär att elproducenterna tilldelas dellberäkning ger ett resultat som skiljer sig från ett certifikat för varje MWh förnybar el som pro- de analyser med MARKAL NORDIC modellen ducerats. Elcertifikaten säljs sedan till elanvän- som redovisades i den fjärde nationalrapporten.

42 4. Styrmedel och åtgärder

Figur 4.6 Kostnadsuppskattning (2005-2007) för olika

uppvärmningsalternativ i småhus

Öre/kWh Skillnaderna beror främst på att det i den nya be-

140 räkningen använts högre fossilbränslepriser och att modellen i den nya analysen utgår från att kärnkraftsanläggningar har en livslängd på 60 år istället för 40 år som antogs i den tidigare analy- 80 sen. Det förstnämnda resulterar i att dagens styr- 60 medel beräknas ge en större effekt jämfört med 1990 års styrmedel fram till 2010 i den nya analysen medan det sistnämnda antagandet medför en lägre effekt år 2020 jämfört med resultatet i den 0

Fjärrvärme Pellets Olja El fjärde nationalrapporten. Kapitalkostnad Drift/underhåll Pris Skatt

Tabell 4.2 Beräknade samlade effekter på utsläppen från Figur 4.3 Kostnadsuppskattning (2005-2007) för olika upp-

el- och fjärrvärmeproduktion i Sverige av de styrmedel som

värmningsalternativ i småhus

införts efter 1990, jämfört med ett referensfall med 1990 års styrmedel (miljoner ton koldioxidekvivalenter per år)

4.2.4¶Bostäder och lokaler

2002 2007 2010 2015 2020

11 15 16 17 16 Utsläppen av växthusgaser från enskild uppvärm-

ning av bostäder och lokaler beräknas ha minskat Ytterligare insatser för vindkraft och solel från 9,2 miljoner ton till 2,7 miljoner ton per år Vindkraft omfattas vid sidan av elcertifikatsyste- mellan 1990 och 2007. Prognosen pekar mot ytmet även av särskilda stöd för teknikutveckling terligare minskningar vilket innebär att användoch marknadsintroduktion i havs- och fjällom- ningen av fossila bränslen för uppvärmning i sekråden samt av en generell miljöbonus. Möjlighe- torn i stort sett kan fasas ut till 2020. terna för ytterligare introduktion av vindkraft har Energianvändningen i sektorn utgör en dryg även förbättrats genom att reglerna för tillstånds- tredjedel av den totala användningen i landet och prövning av vindkraft förenklats och genom att potentialen för energibesparingar bedöms vara det ställs krav på att en planering genomförs för särskilt stor i denna sektor. vindkraftsetableringar som inriktas på en omfattning motsvarande 30 TWh år 2020 varav 10 TWh

Styrmedel i sektorn bostäder och lokaler

till havs – den s.k. planeringsramen för vindkraft.

Ett särskilt bidrag till energiteknik som ännu Det finns en rad styrmedel som påverkar energiinte är kommersiellt konkurrenskraftig har in- användningen och utsläppen av växthusgaser från rättats för budgetåren 2009-2011. Bidraget ska bostäder och lokaler. Energi- och koldioxidskatter bland annat kunna gå till solcellsteknik. bedöms vara de styrmedel som varit de mest be-

tydelsefulla för att minska användningen av fossila

bränslen i sektorn under de två senaste decennier- Figur 4.3 Ekonomisk effekt av styrmedel på uppvärmningsbränslen för na, eftersom skatterna under hela perioden gett

bostäder och lokaler

kraftfulla ekonomiska incitament att byta från an- SEK/Mwh värme vändning av fossila bränslen till andra energislag. 600 Styrmedelspåverkan har successivt ökat sedan

1990. [Fig 4.2]

De sammanlagda kostnaderna för olika upp- 400 värmningsalternativ påverkas av nivån på energi-

och koldioxidskatterna. Figur 4.3 visar hur de 300

årliga kostnaderna för olika alternativ sett ut

under senare år. Som framgår av figuren skulle 100 uppvärmning med olja ha utgjort ett konkurrens-

kraftigt alternativ utan skatter.

Även bidrag, exempelvis till utbyggnad av och

1990 1995 2002 2007

anslutning till fjärrvärme, har stimulerat utveck-

Olja El Naturgas Biobränsle

lingen. Lagstiftning påverkar energianvändning- Figur 4.2 Ekonomisk effekt av styrmedel på uppvärmnings- en i nya och befintliga byggnader samt energibränslen för bostäder och lokaler förbrukningen hos nya produkter. Betydelsefulla

4. Styrmedel och åtgärder 43

EG-direktiv på området är direktivet om byggna- trar i inomhusmiljön i en energideklaration. Syftet ders energiprestanda, ekodesign direktivet samt är att främja en effektiv energianvändning och en energimärkningsdirektivet. EG-direktiven kom- god inomhusmiljö i byggnader genom att fastigpletteras av nationella byggregler samt riktade hetsägarna själva ska få en ökad kunskap om vilka satsningar på energieffektivisering främst i form åtgärder som är lönsamma att genomföra för att av teknikupphandlingar och bidrag till marknads- förbättra byggnadernas energiprestanda. Systemet introduktion samt information på lokal, regional med energideklarationer har nyligen inletts då det och nationell nivå. trädde i kraft i alla delar först i januari 2009. Un-

der 2009 kommer en första uppföljning göras av Beräkning av de samlade effekterna av de ekonomiska erfarenheterna från införandet av systemet.

styrmedlen i sektorn bostäder och lokaler

Den tidigare nämnda analysen med MARKAL- Teknikupphandling NORDIC omfattade även sektorn bostäder och Teknikupphandling syftar till att främja utvecklokaler. Enligt modellresultatet ger redan 1990– lingen av energieffektiva produkter och tjänster. års styrmedel tillsammans med höga priser på fos- Mellan 1990 och 2005 har 55 olika teknikuppsila bränslen i sig tillräckliga incitament för att handlingar initierats och delfinansierats inom enfasa ut oljeanvändningen i sektorn. Effekten av de ergiområdet. Upphandlingarna bedöms ha ökat styrmedelsskärpningar som införts efter 1990 syns engagemanget hos både beställare och tillverkare inte i modellresultatet, som dock inte tar hänsyn och nya kontaktnät har skapats. Upphandlingarna till att privatpersoner ofta kräver mycket hög lön- har i första hand omfattat området flerbostadshus samhet för de (mer)investeringar man gör t.ex. och lokaler. Nytt för 2009 är att teknikupphandvid byte av uppvärmningssystem. Styrmedels- ling även ska organiseras för de areella näringarskärpningarna som införts efter 1990 har kraftigt na. Under 2009 satsas minst 50 miljoner på tekökat lönsamheten för investeringar i fossilbräns- nikupphandling och marknadsintroduktion. I det lefria uppvärmningsalternativ och har därmed i nya femåriga energieffektiviseringsprogrammet praktiken bidragit till den omfattande utsläpps- 2010-2014 ingår utökade stöd för teknikuppminskning, på närmare 7 miljoner ton/år, vi sett i handling och marknadsintroduktion inom sektosektorn sedan 1990 och som prognostiseras till 9 rerna industri, bostäder och service samt transmiljoner ton/år till år 2020. Det är däremot svårt porter. att särskilja effekten av dagens styrmedel från den En sammantagen bedömning av Energieffektieffekt som ändå, teoretiskt, kunde ha uppstått i viseringsutredningen (SOU2008:110) var att efsektorn om 1990 års styrmedel hade behållits. fektiviseringseffekten av tidigare genomförda tek-

nikupphandlingar och marknadsintroduktionsin- Byggregler satser inom sektorn bostäder och service kan ha Byggregler har använts i Sverige sedan 1960-talet uppgått till ca 2,3 TWh slutlig energi för att bland annat ställa minimikrav på energianvändningen i nya byggnader. Byggreglerna för nya Obligatorisk energimärkning byggnader genomgick en större ändring 2006 och Obligatorisk energimärkning av hushållsapparaen skärpning av kraven för eluppvärmda hus träd- ter har funnits inom EU sedan 1995. Sverige har de i kraft 1 februari 2009. Energikraven för nya kompletterat märkningen med tillsyn hos återförbyggnader planeras skärpas i ytterligare steg med säljarna. Om hälften av alla svenska hushåll antas start 2011. En översyn av tillämpningsföreskrif- ha valt en kyl/frys som är ett märkningssteg effekterna för att ställa energikrav även vid ändring av tivare än de annars skulle ha valt kan märkningen befintliga byggnader pågår Det är viktigt att möj- av vitvaror under perioden 1995-2005 uppskatligheterna att energieffektivisera tas tillvara även tas ha bidragit till en energieffektivisering på cirvid ombyggnation. ka 0,3 TWh slutlig energianvändning .

Energimärkningen har utvecklats ytterligare Energideklarationer genom direktivet om ekodesign (2005/32/EC). I Kravet på energideklarationer för byggnader grun- Sverige började lagen om ekodesign av energiandar sig på EG-direktivet 2002/91/EG om bygg- vändande produkter gälla våren 2008. Lagen innenaders energiprestanda. Ägare till småhus, fler- bär att energiförbrukning och andra miljöfaktorer bostadshus och lokaler är skyldiga att deklarera blir en ännu viktigare del av produktutvecklingen byggnadens energianvändning och vissa parame- då vissa minimikrav ställs upp. I princip gäller di-

32 Energieffektiviseringsutredningen SOU 2008:110.

44 4. Styrmedel och åtgärder

rektivet alla energianvändande produkter (utom som föreslås från 2013. Utsläppen av fluorerade transportmedel) och täcker alla energikällor. I ett gaser regleras genom EU:s förordning och direkförsta steg innebär de kommande kraven på be- tiv om vissa utsläpp av fluorerade gaser. lysningsutrustning att konventionella glödlampor kommer att behöva fasas ut. Detta bedöms kunna Beräkning av de samlade effekterna av de ekonomiska leda till en elbesparing på omkring 2 TWh i Sveri- styrmedlen i industrisektorn ge. Flera produktgrupper kommer att följa, till ex- Ovan nämnda beräkning med modellverktyget empel cirkulationspumpar och TV-apparater. MARKAL-NORDIC visar att styrningen i sek-

torn hade varit något större om 1990 års styrme- Investeringsstöd till konvertering av uppvärmnings- del hade behållits men att EU:s system för hansystem samt energieffektiviseringsåtgärder del med utsläppsrätter kan komma att leda till en Fram till och med 2010 finns även stöd för kon- större styrmedelspåverkan på sikt i sektorn. Skillvertering från direktverkande elvärme i bostads- naden i utsläpp mellan scenariot med 1990 års hus och för installation av solvärme. Det har ti- styrmedel och scenariot med dagens styrmedel är digare under perioden 2005-2008 även funnits genomgående liten. stöd för installation av energieffektiva fönster eller biobränsleanordningar i småhus, stöd för ener- Förslag om sänkt nedsättning av koldioxidskatten för industri giinvesteringar i lokaler med offentlig verksamhet utanför EU:s handelssystem och om införande av energiskatt samt stöd för konvertering från oljeuppvärmning på fossila bränslen för uppvärmning inom industrin i bostadshus, men dessa stöd har upphört. Stö- Som nämns i faktaruta 4.5 om energi- och koldet för konvertering från oljeuppvärmning har dioxidskatter, föreslås beskattningen av fossila bedömts ha haft en låg utsläppseffekt och kost- bränslen som används inom den del av industrin nadseffektivitet då det enbart bedöms ha lett till som inte omfattas av EU:s system för handel med tidigareläggning av åtgärder som ändå skulle ha utsläppsrätter höjas. Energikostnadernas andel av genomförts . de totala kostnaderna för företag utanför syste-

met är generellt sett låga. En högre koldioxids-

katt än i dag bedöms därför kunna tas ut, utan

4.2.5¶Industriutsläpp från förbränning

att det i någon större utsträckning medför att ut-

och processer (inklusive utsläpp

släpp av koldioxid och andra växthusgaser flyt-

av fluorerade växthusgaser)

tar till andra länder så att de globala utsläppen Industrins förbränningsutsläpp uppgick 2007 till inte minskar. Även energibeskattningen föreslås ca 10,7 miljoner ton vilket är ca 9 procent läg- struktureras om så att energiskatt tas ut på fosre jämfört med 1990 års nivå. Det är massa- och sila bränslen efter energiinnehåll. Fossila bränslen pappersindustrin som främst har bidragit med ut- som används för uppvärmning inom industrin fösläppsminskningar under de senaste åren. reslås omfattas av en energiskatt i nivå med EU:s

Industriella processutsläpp och utsläpp av fluo- minimiskattenivå för lätt eldningsolja enligt enerrerade växthusgaser uppgick 2007 till 6,5 miljo- giskattedirektivet. ner ton vilket är 13 procent högre jämfört med De föreslagna skattehöjningarna bedöms sam- 1990 års nivå. De samlade processutsläppen va- mantaget leda till utsläppsminskningar på 0,4 rierar år från år beroende på konjunktur, industri- miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2015 och ell strukturomvandling och hur användningen av 2020 utöver prognos. Bedömningen omfattar fluorerade gaser utvecklats. både användning av bränslen för uppvärmning

inom industrin utanför handelssystemet och

samma användning inom jord-, skogs- och vat-

Styrmedel i industrisektorn

tenbruk. De styrmedel som främst påverkar de förbränningsrelaterade utsläppen från industrin är EU:s Programmet för energieffektivisering i energiintensiv system för handel med utsläppsrätter, energi- och industri (PFE) koldioxidskatterna, systemet med elcertifikat, Ett styrmedel för energieffektivisering inom inprogram för energieffektivisering i energiinten- dustrin är ”Programmet för energieffektivisering siv industri (PFE) samt miljöbalkens regler. In- i energiintensiv industri” (PFE). Genom att delta dustrins processutsläpp kommer nästan helt att i det femåriga programmet får företag en fullomfattas av handelssystemet med den utvidgning ständig nedsättning av den energiskatt på el som

33 Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Den svenska klimatstrategins utveckling,

2008.

4. Styrmedel och åtgärder 45

de annars skulle behövt betala. I utbyte åtar sig Faktaruta 4.6 företaget att under de två första åren införa ett Program för en transportsektor oberoende av fossila bränslen energiledningssystem och genomföra en energi- 2030 kartläggning för att analysera företagets poten- • En energi- och CO2 beskattning som ger incitament till en

klimateffektivare transportsektor tial att vidta åtgärder som effektiviserar energi-

• Strategi för ökad användning av biodrivmedel användningen. Företagen åtar sig också att under

• CO2 differentierad fordonsskatt programtiden genomföra eleffektiviserande åt- • Successivt skärpta EU-krav på nya bilars koldioxidutsläpp gärder med en återbetalningstid som understiger • Effektivitetsmärkning av fordon tre år. • Incitament till sparsam körning

• Bättre hastighetsövervakning

Vid årsskiftet 2008-2009 deltog 110 företag i

• Tillämpad forskning för utveckling av 2:a generationens bioprogrammet. Tillsammans står dessa företag för

drivmedel och elfordon och laddhybrider ca en femtedel av Sveriges totala elanvändning.

• Krav på att den långsiktiga samhälls- och infrastrukturplane- Under hösten 2006 lämnade de deltagande fö- ringen möjliggör ett klimateffektivare transportsystem retagen in sin första redovisning. Redovisningen visar att företagen åtagit sig att effektivisera sin elanvändning med totalt 1 TWh el per år till ordningen trädde i kraft 4 juli 2006. Huvuddelen en total investeringskostnad om drygt 1 miljard av bestämmelserna började dock gälla först den 4 kronor. Åtgärderna har ofta en mycket kort åter- juli 2007. Under samma period togs även beslut betalningstid. Effektiviseringsåtgärdernas lön- om ett direktiv som reglerar HFC-användningsamhet har förbättrats av att industrins elpriser en i luftkonditioneringsanläggningar i bilar, dir har ökat betydligt (dubblerats) under de senaste 2006/40/EG fem åren. Det är därför svårt att särskilja den spe- Genomförandet av EU:s F-gas lagstiftning i Svecifika effekten av PFE-programmet då det torde rige beräknas leda till minskade årliga utsläppen finnas effektiviseringsåtgärder som ändå skulle ha med ca 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter/år genomförts även om programmet inte införts. till 2010 och 0,7 miljoner ton koldioxidekviva-

Industrierna som ingår i PFE ska även ta hänsyn lenter/år till 2020 jämfört med om lagstiftningen till livscykelkostnaden vid inköp av elkrävande ut- inte hade införts. rustning och vid projekteringar, ändringar och re- En statlig utredning har föreslagit att en miljönoveringar. Mycket tyder därför på att den totala skatt på HFC ska införas i Sverige för att ytterlieleffektiviseringen bland PFE företagen kommer gare sänka utsläppen av F-gaser. att bli större än den som rapporterats hittills.

4.2.6¶Transporter

Utökad energirådgivning och bidrag till

energikartläggningar i små och medelstora företag. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser mot- För att stimulera till ökad energieffektivisering svarar ca 31 procent av Sverige totala rapporteäven inom små- och medelstora företag planerar rade utsläpp av växthusgaser och domineras av regeringen att införa ett bidrag för energikartlägg- vägtrafiksektorn. Transportsektorn har, till skillningar, en ”energikartläggningscheck” från 2010, nad från andra sektorer i samhället, fortsatt att samtidigt som resurserna för energirådgivning öka sina utsläpp kontinuerligt sedan 1990 trots till mindre företag förstärks. Energikartläggnings- en ökad energieffektivitet och ökad användning checken ska kunna ges till företag med en årlig av biodrivmedel. Denna utsläppsökning förklaras energiförbrukning överstigande 0,5 GWh/år. av ett fortsatt ökande transportarbetet på svenska

vägar, där framför allt den tunga trafiken fortsät- Förordning och direktiv om vissa fluorerade gaser ter att öka i takt med den ekonomiska utveckling- Utsläppen av fluorerade växthusgaser (F-gaser) en. Ökningen av persontransportarbetet har däreuppgick 2007 till ca 1,3 miljoner ton koldioxide- mot avstannat de senaste åren. Enligt den senaskvivalenter. Dessa utsläpp bedöms sammantaget te prognosen (kap 5) fortsätter transportsektorns minska till ca 0,4 miljoner ton/år år 2020 främst utsläpp att öka till år 2020 om inga ytterligare åtsom följd av den EU-gemensamma regleringen av gärder genomförs. Det är en utveckling som förvissa fluorerade växthusgaser och åtgärder inom svårar för Sverige att nå uppsatta klimatmål till aluminiumproduktion . 2020 och 2050. Regeringen har därför beslutat

År 2006 beslutade EU om en förordning (nr om ett program med ytterligare styrmedelsskärp- 842/2006) om vissa fluorerade växthusgaser. För- ningar med målsättningen att göra transportsek-

46 4. Styrmedel och åtgärder

Figur 4.9 Försäljningspris och energi- och CO2-skatter för diesel och bensin

(årsmedel) Nominella priser

kr/liter

drivmedel fram till 2013. Sammantaget innebär

idag CO2 skatten och det tillfälliga undantaget

12 från energiskatt en kostnadsfördel för biodrivme-

del gentemot bensin på 5,52 SEK/litern och gen-

10

temot diesel på 4,34 SEK/liter under år 2009. De

lokala klimatinvesteringsbidragen (Klimp-bidra-

gen och före det LIP-bidragen) har också bidragit

4 till produktion och användning av biogas i lokala

2 fordons- och bussflottor.

För att öka tillgängligheten till biodrivmedel

0

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 har riksdagen beslutat att alla större drivmedels-

stationer från och med 1 januari 2006 ska sälja

Bensin pumppris (SPI) Bensinskatt

minst ett förnybart drivmedel. På grund av högre

Diesel pumppris (SPI) Dieselskatt

kostnader att installera pumpar för gasformiga Figur 4.4 Försäljningspris och energi- och CO2-skatter för

drivmedel jämfört med t.ex. etanol har detta krav

diesel och bensin (årsmedel). Nominella priser34.

kompletterats med ett extra investeringsstöd till

pumpstationer som vill sälja biogas. Antalet tanktorn oberoende av fossil energi till 2030 (fakta- stationer som tillhandahåller ett förnybart drivruta 4.6). medel har ökat från 300 till 1300 sedan kravet

Programmet bygger på de befintliga styrmedlen i infördes och till 2010 förväntas ca 60 procent av den hittills förda klimatstrategin på transportområ- alla tankstationer omfattas av kravet. Det extra det och består av generella ekonomiska styrmedel investeringsbidraget till biogasstationer har hiti form av energi- och koldioxidskatterna kombine- tills delats ut till drygt 60 nya tankställen. Sedan rat med riktade styrmedel för effektivare fordon länge har låginblandning av etanol i bensin varit och förnybara drivmedel samt infrastrukturåtgär- möjligt medan bränslespecifikationerna för diesel der riktade mot ett transporteffektivare samhälle. anpassades för max 5 procent inblandning av bio-

diesel från och med 2006. Enligt EU:s bränsl-

ekvalitetsdirektiv skall bränslespecifikationerna

Generella styrmedel: Drivmedelsskatter

ändras till att år 2011 tillåta 10 procent etanol i Bensin och diesel omfattas av både en energiskatt bensin och 7 procent i diesel. och en koldioxidskatt. Försäljningsvärdet belastas Långsiktiga satsningar i den svenska biodrivdessutom av mervärdesskatten. medelstrategin har varit forsknings-, demonstra-

Koldioxidskatten på drivmedel infördes 1991 tions- och pilotstöd till utveckling av ny biodrivoch har höjts i flera steg sedan dess. Höjning- medelsteknik. Cirka 120 till 170 miljoner kronor en och införandet av koldioxidskatten har dock per år har satsats de senaste åren på forskning delvis kompenserats av en sänkning av energi- och demonstration av biodrivmedel. 2009 anskatten samtidigt. Totalt sett har skatten på driv- slogs ytterligare 875 miljoner över en treårsperimedel ökat men under 2007 och 2008 har höj- od till forskning och utveckling av biodrivmedel. ningar av den totala drivmedelsskatten överskug- De kommande åren ökar Sverige även de riktagats av ökande produktpriser på bensin och diesel de forskningssatsningarna på fordonsteknik till ca på grund av ökade priser på råolja. 450 miljoner om året med ett fokus på utveckling

De ökade produktkostnaderna för bensin och av el- och hybridfordonsteknik inom det svenska diesel har dämpat transporttillväxten, stimule- fordonsklustret. rat till energieffektivare fordon samt underlättat introduktionen av biodrivmedel. Enligt 2009 års

Riktade styrmedel: Fordonsflottans sammansättning

klimatpolitiska beslut ska energiskatten på diesel höjas i två steg med totalt 40 öre/liter. [Fig 4.4] Sverige har även flertalet styrmedel som syftar till

att påverka utformningen och valet av personfor-

don.

Riktade styrmedel: Förnybara drivmedelsstrategin

För att främja miljövänliga personbilar har en Strategin för att introducera förnybar energi i miljöbilspremie om 10 000 SEK getts vid nyköp vägtransportsektorn innefattar ett temporärt un- av miljöklassad personbil under perioden 2007dantag från energi och koldioxidskatt för alla bio- 2009. Miljöbils klassningen omfattar el- och elhy-

34 Källa: Svenska PetroleumInstitutet http://www.spi.se/.

4. Styrmedel och åtgärder 47

Figur 4.1 Historiska utsläpp av koldioxid från vägtransportsektorn samt beräknade

utsläpp utan införda drivmedelsskatter sedan 1990

kton CO2/år bridbilar, fordon som använder E85 och biogas

25 000 och dels fordon som är väldigt energieffektiva och inte släpper ut mer än 120 g CO2/km vilket

20 000 motsvarar 0,5 l bensin/mil eller 0,45 liter diesel/ mil. För E85 fordon gäller en bensinförbrukning 15 000 på 0,92 l/mil, för biogas gäller gränsen 0,97 Nm / mil. Fr.o.m. den 1 juli 2009 avskaffas miljöbilpre- 10 000 mien och ersätts med ett undantag från fordons-

5 000 skatt de första 5 åren för nya miljöbilar.

Sedan 2006 har Sverige också differentierat den

0 årliga fordonsskatten med avseende på fordonets 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 CO2 utsläpp per km. Den CO2 relaterade for- Utsläpp med 1990 skattenivå (nominellt) Verkliga utsläpp och prognos donsskatten är på 15 kr per g CO2/km utöver de första 100 g CO2/km som nya fordon släpper ut. Figur 4.5 Historiska utsläpp av koldioxid från vägtransport- Denna skatt skall höjas till 20 kr/år per g CO2/km sektorn samt beräknade utsläpp utan införda drivmedels-

skatter sedan 199035.

utöver 120 gram per kilometer till 2011. Från och med 2011 skall även lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar infogas i systemet med CO2 diffe-

Effekter av alla styrmedel

rentierad fordonsskatt.

Ungefär hälften av alla personbilar som säljs i Utsläppen från transportsektorn i Sverige har Sverige köps av juridiska personer. Många av dess fortsatt öka trots att nya styrmedel införts och är s.k. förmånsbilar som används privat där för- de befintliga styrmedlen skärpts i sektorn. Utan månen att använda fordonet beskattas. Det för- denna utveckling hade sannolikt ökningen varit månsvärde som ligger till grund för skatten som betydligt större då transportvolymerna har ökat privatpersoner ska betala för bilförmånen har mer än utsläppen under perioden. Figur 4.5 visar sänkts för el- och elhybridbilar samt bilar som de faktiska utsläppen och en uppskattning av hur kan köra på biodrivmedel för att öka incitamen- utsläppsutvecklingen hade sett ut utan de skatteten att välja dessa bilar. höjningar som genomförts sedan 1990. Till såda-

Ett antal lokala fördelar ges också vid köp av na skattehöjningar räknas även det beslut att inmiljöklassad bil, t.ex. undantag från trängselskatt flationsjustera skatterna som togs 1994. Den sami Stockholm, gratis parkering i bl.a. Stockholm, mantagna utsläppseffekten av skattehöjningarna Göteborg och Malmö. Värdet av de lokala förmå- på diesel och bensin sedan 1990 beräknas uppgå nerna kan uppgå till höga belopp, t.ex. betyder till 1,9 miljoner ton CO2/år år 2010 och 2,4 milgratis parkering i Stockholm minst 7 200 kr/år. joner ton CO2/år lägre utsläpp år 2020 jämfört

Utöver de svenska styrmedlen har biltillver- med om 1990 års nominella skattenivå behållits. kare som säljer bilar inom EU även anpassat sig I beräkningen ingår inte de skattehöjningar som till den frivilliga överenskommelsen från 1995 Figur 4.15nu föreslås genomföras i två steg på diesel. Dessa Energitillförsel för fordon mellan EU kommissionen och biltillverkarna att nå genomsnittliga CO2 utsläpp på nybilsförsälj-

TWh ningen på 140 g CO2/km till 2008/2009 och ner

5 till 120 g CO2/km till 2012. Den frivilliga över- 4,5 enskommelsen och målet till 2012 ersattes i EU:s 4 klimatpaket av ett direktiv med krav på nybilsför- 3,5 säljningen med ett EU-snitt på 130 g CO2/km till

2,5 2015. Genomsnittet för nybilsförsäljningen i Sverige var 174 g CO2/km år 2008 och genomsnit-

1,5 tet för hela fordonsflottan var på 200 g CO2/km. 1 Med enbart spontan teknisk utveckling (business 0,5 as usual) uppskattar Vägverket att genomsnittet 0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 för fordonsflottan i Sverige skulle sjunka med 1

Biogas Biodiesel låginblandad Etanol låginblandad procent per år ner till 169 g CO2/km år 2020.

Biodiesel övrig E85 Med EU:s krav 2015 räknar Vägverket att snittet

Figur 4.6 Energitillförsel för fordon36. istället sjunker ner till 159 g CO2/km.

35 Beräkning med glidande elasticiteter från 0,3 till 0,7 för persontrafik och från 0,1 till

0,2 för kommersiell trafik.

36 Energimyndigheten ER2008:01. 48 4. Styrmedel och åtgärder

Figur 4.18 Genomsnittlig bränsleförbrukning för nya personbilar

i Sverige

L/100km

Klimathänsyn i den långsiktiga

8,5

infrastrukturplaneringen

8

7,5 Den långsiktiga planeringen för utveckling av ny

7 infrastruktur påverkar samhällets möjligheter till

6,5 att på ett effektivt och miljövänligtsätt uppfylla

6 mål om tillgänglihet. Den svenska infrastruktur-

planeringen utgår från att alla investeringar skall

5,5

vara samhällsekonomiskt lönsamma och att ex-

5

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 terna effekter internaliseras i kalkylen inklusive

utsläpp av växthusgaser. Infrastrukturplaneringen Figur 4.7 Genomsnittlig bränsleförbrukning för nya person-

samordnas mellan de olika trafikverken för att ta

bilar i Sverige

till vara möjligheter till transportövergripande åt-

gärder och samordningsvinster. Ett trafikslagsö-

vergripande synsätt är centralt i åtgärdsplaneringhöjningar beräknas reducera utsläppen med yt- en för att hantera de samlade miljöeffekterna av terligare 0,1 miljoner ton/år för år 2015 och med transportsystemet. Detta synsätt ska stärkas och 0,2 miljoner ton/år för år 2020. från 2009 så samlas infrastrukturplaneringen un-

De riktade styrmedlen har under perioden haft der en ny myndighet. en stor inverkan på framför allt introduktionen av biodrivmedel och på energieffektiviteten på per-

4.2.7¶Avfall

sonbilsflottan. Figur 4.6 visar hur etanol, biodiesel samt biogas har ökat sedan biodrivmedelstrategin Utsläppen av metan från deponier beräknas ha introducerades. Tillsammans ersatte biodrivmed- minskat med ca 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalen år 2008 ca 4,3 TWh bensin och diesel mot- lenter mellan år 1990 och 2007. Det motsvarar en svarande 1,1 miljoner ton utsläpp av CO2. An- minskning med drygt 40 procent. Utsläppen har vändningen förväntas fortsätta öka och i vår prog- minskat successivt sedan 1990-talets början, dels nos huvudalternativ (se kapitel 5) ersätts bensin som följd av att insamling och omhändertagande och diesel motsvarande 1,8 miljoner ton år 2010 av metangas från deponier har byggts ut, dels på och med 3 miljoner ton år 2020 med antagandet grund av att mängden organiskt material till deatt nuvarande skattebefrielse förlängs efter 2013. poni har minskat. Samtidigt har återvinningen av

De senaste åren har energieffektiviteten ökat i material och energiutvinning genom avfallsförden svenska personbilsparken från en relativt låg bränning ökat i stor omfattning. Utsläppen från nivå. Nya personbilars bränsleförbrukning har avfallsdeponier bedöms fortsätta minska kraftigt sänkts de senaste 3-4 åren. En delorsak är att an- under den kommande 10-årsperioden, se kap 5. delen dieseldrivna bilar, vilka är mer energieffek- Införandet av producentansvar för ett antal olitiva än bensinbilar, ökat kraftigt. [Fig 4.7] ka varugrupper, t.ex. förpackningar, returpapper,

Det är svårt att vikta de många olika faktorer kontorspapper och däck, har bidragit till att öka som styrt mot förbättrad bränsleeffektivitet, men återvinningen. Kravet på kommunal avfallsplanebl.a. har ökade råoljepriser och en ökad medve- ring, som infördes 1991, har sannolikt också bitenhet om klimatproblematiken i samhället bi- dragit till utvecklingen. År 2000 infördes en skatt dragit. En utvärdering pekar på att av de riktade på avfall som deponeras och därefter har förbud styrmedlen mot ökade energieffektivitet är den mot deponering av utsorterat brännbart (2002) CO2 differentierade fordonsskatten och de sti- och organiskt material (2005) införts. Förbuden gande drivmedelsskatterna av betydelse. Även har genomförts successivt då dispenser har getts det frivilliga s.k. ACEA åtagandet (140 g CO2/ till områden där alternativ behandlingskapacitet km) har bidragit . för återvinning av material respektive avfallsför-

Andra fordonsspecifika styrmedel som miljö- bränning inte hunnit byggas ut tillräckligt snabbt. bilspremien, det förändrade förmånsvärdet på Förbuden har under en kort tidsperiod lett till en miljöklassade tjänstebilar och lokala styrmedel omfattande förändring av den svenska avfallshansom parkeringssubventioner har haft en mycket teringen. Deponeringen av hushållsavfall uppgick liten styrande effekt mot energieffektivitet utan endast till 4 procent av den totala mängden husmer premierat fordon som är bränsleflexibla. hållsavfall 2007. Övriga delar av hushållsavfal-

37 Vilka styrmedel har ökat personbilarnas energieffektivitet i Sverige?,Sprei F, 2009.

4. Styrmedel och åtgärder 49

let gick 2007 till avfallsförbränning med energi- i Sverige antas konsumtionen och importen av utvinning (46 procent) eller materialåtervinning nötkött dock fortsätta öka. Koldioxidflödena för inklusive biologisk behandling (49 procent). Sto- markanvändning, förändrad markanvändning ra delar av det organiska industriavfallet gick till och skogsbruk (LULUCF) utgör både källor och förbränning med energiutvinning. sänkor för koldioxid. LULUCF utgör normalt en

nettosänka för koldioxid i Sverige.

Utsläppen av metan och lustgas från jordbruk ut-

Sammantagen effekt av styrmedlen på avfallsområdet

gjorde 2007 ca 13 procent av de samlade svens- I Sveriges tredje nationalrapport (2001) redovisa- ka utsläppen av växthusgaser. Dessa utsläpp har des resultatet av en analys av den sammanlagda minskat med ca 10 procent sedan 1990 främst effekten av de styrmedel som påverkar avgång- p.g.a. att antalet mjölkkor har minskat tillsamen av metan från deponier. I bedömningen in- mans med användningen av mineralgödsel och gick de styrmedel som införts under 1990-talet stallgödsel. Utsläppen av metan och lustgas utgör och de styrmedel som då planerades införas un- en betydande del, ca 20 procent, av de svenska der 2000-talets början och som sedermera inför- växthusgasutsläpp som inte omfattas av EU:s des. Analysen visade att utsläppen i scenariot med system för handel med utsläppsrätter. dagens beslutade styrmedel skulle hamna ca 1,4 Sektorn ”markanvändning, förändrad markanmiljoner ton koldioxidekvivalenter lägre än ut- vändning och skogsbruk” (LULUCF) var en netsläppen vid scenariot med 1990-års styrmedel år tosänka för koldioxid under perioden 1990-2007. 2010. År 2020 beräknades skillnaden uppgå till Under denna period har sänkan varierat mellan 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Resultatet 21-36 miljoner ton koldioxid per år och har bedöms fortfarande utgöra en rimlig bedömning. minskat under senare år. Den minskande sänkan

Samtidigt som utsläppen från deponierna har beror troligen på att skogsavverkningen har ökat minskat har förbränningen av avfall i fjärrvär- samt att en stor mängd träd fälldes av stormen mesektorn ökat med ca 6 TWh till 2007 jämfört ”Gudrun” år 2005. Storleken, variationen och med 1990 års nivåer. Förbränningen av hushålls- trenden för sänkan i LULUCF sektorn beror huavfall ger upphov till vissa utsläpp av växthusga- vudsakligen på kolförrådsförändringar i skogen. ser på grund av att det delvis innehåller material Förändringar i kolförrådet hos biomassa påverav fossilt ursprung, främst plast. kar mest, men även koldioxidavgång från mark-

Förbränningen av avfall leder dock till ytterliga- kol har betydelse. re utsläppsminskningar, utöver att metanavgång- Avgången av koldioxid från jordbruksmark, en minskar vid deponierna, om den antas ersätta främst från organogena jordar, bidrar också till att el – och fjärrvärme som annars hade producerats minska det totala nettoupptaget i LULUCF sekmed bränslen med ett högre innehåll av fossilt torn. Utsläppen från organogena jordar är minskol, t.ex. kol och olja. kande eftersom dessa marker växer igen eller an-

Effekten av den ökade avfallsförbränningen vänds som betesmarker eller för odling av vall. i Sverige sedan 1990 ingår i beräkningen av de Nettoavgången av koldioxid från åkermark uppsamlade effekterna av de ekonomiska styrmedlen gick år 2007 till ca 2,7 miljoner ton per år vilket i energitillförselsektorn i Sverige som redovisas i är en minskning jämfört med 1990 då avgången avsnitt 4.2.3. beräknades uppgå till 4,0 miljoner ton.

Energianvändningen inom areella näringar består

främst i användning av diesel för jordbrukets och

4.2.8¶Jordbruk och skogsbruk

skogsbrukets arbetsmaskiner. Denna användning Jordbruksproduktion orsakar utsläpp av växthus- har ökat svagt sedan 1990 trots tillväxt i de båda gaser via markanvändning, djurhållning (framför sektorernas produktionsvolymer. Användningen allt idisslande djur som nötkreatur och får) och av eldningsolja för uppvärmning av driftslokaler gödselhantering samt genom användning av fos- och växthus minskar däremot. De totala utsläpsila bränslen. pen från energianvändning beräknas år 2007 ha

Utsläppen i sektorn har minskat och beräk- uppgått till ca 1,6 miljoner ton, jämnt fördelat nas fortsätta att minska enligt prognosen i kap 5, mellan de två sektorerna. främst som följd av en minskad användning av mineralgödsel, stallgödsel och ett minskat antal mjölkkor. Samtidigt som antalet kor antas minska

50 4. Styrmedel och åtgärder

rioden 2009–2013. Investeringsstöd ges även till

Styrmedel och åtgärder inom jordbrukssektorn

odling av fleråriga energigrödor som bidrar till re- Det finns än så länge relativt få styrmedel som ducerade utsläpp av växthusgaser i andra sektorer. är direkt riktade mot att begränsa utsläppen av Även stöd till energiomställning/effektivisering växthusgaser i jordbrukssektorn i Sverige. Intres- av energianvändningen i växthus och jordbruksset för att minska sektorns klimatpåverkan har byggnader kan vara aktuella för bidrag från landsdock ökat och regeringen har tagit ett antal ini- bygdsprogrammet.. tiativ under senare tid för att begränsa använd- Vid jordbruks- och fiskerådet i december 2008 ningen av fossila bränslen i sektorn och för att öka slöts en politisk överenskommelse inom ramen kunskapen om och stimulera till åtgärder som le- för en översyn av 2003 års reform av EU:s geder till minskade utsläpp av växthusgaser från mensamma jordbrukspolitik, även kallad hälsogödselhantering och från markanvändning. kontrollen. Översynen innebar bl.a. att medel

Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram från direktstödet förs över till budgeten för landsett samlat handlingsprogram för att minska växt- bygdsutveckling för att möta nya utmaningar näringsförlusterna och utsläppen av växthusgaser inom områdena klimatförändringar, förnybar från jordbruket. Uppdraget ska redovisas 2010. energi, vattenförvaltning, skydd av den biolo- Under 2010 kommer samtidigt ytterligare res- gisk mångfalden och konkurrenskraften inom triktioner avseende spridningen av gödsel att in- mjölksektorn. Ett förslag till ändringar och tillägg troduceras. Inom ramen för översynen av EU:s av åtgärder och ersättningsformer i det svenska jordbrukspolitik har ytterligare resurser avsatts landsbygdsprogrammet för 2007-2013 har nu för att hantera nya utmaningar som bl.a. klimat- utvecklats. Några av de åtgärder som föreslås är förändringar och produktion av förnybar energi. omfattande informations- och rådgivningsinsat-

ser för stärka jord- och skogsbrukarnas kunskaper EU:s gemensamma jordbrukspolitik om lämpliga åtgärder för att minska klimatpåver- EU:s gemensamma jordbrukspolitik har bety- kan från företagens verksamhet och stimulera till delse för jordbrukets omfattning, inriktning och produktion av förnybar energi och ett hållbart lönsamhet i Sverige. År 2003 träffades en över- uttag av biomassa för energiändamål. Ytterligare enskommelse om en reformering av EU:s jord- satsningar rör bland annat stöd till investeringar brukspolitik, MTR (Mid Term Review). I princip för förnybar energi och investeringar som syftar innebar reformen att jordbruksstöden frikoppla- till att minska jordbrukets och andra landsbygdsdes från produktionen. företags påverkan på klimatet samt en utökning

Det nya landsbygdsprogrammet för perioden av miljöersättningar för att begränsa utsläppen av 2007-2013 omfattar stöd för utveckling av lands- växtnäringsämnen till vatten. bygden, ersättningar för miljöåtgärder och stöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogs- Förändringar av energi- och koldioxidbeskattningen för bruk, trädgård, rennäring och livsmedelsföräd- bränslen och drivmedel som används inom areella näringar ling. Varje länsstyrelse ska ta fram regionala ge- Koldioxidskatten på bränslen som förbrukas för nomförandestrategier. Dessa strategier lägger fast uppvärmning inom industrin utanför handelssyslänets prioriteringar inom bland annat investe- temet, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksrings- och projektstöden i programmet. verksamheterna föreslås höjas enligt riksdagens

Miljöersättningarna har utformats för att bidra senaste klimatbeslutet 2009, se avsnitt 4.2 och till att uppnå en rad nationella miljökvalitetsmål. 4.5 ovan. så som Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergöd- Dagens återbetalning av koldioxidskatten för ning, Myllrande våtmarker, Giftfri miljö och Le- diesel till jordbruks- och skogsbruksmaskiner vande skogar. Flertalet av de åtgärder och ersätt- föreslås dessutom sänkas i flera steg. Det första ningsformer som införts har förutom en posi- steget av sänkningen ska träda i kraft 2011. tiv effekt på utsläppen av växtnäringsämnen till Utöver den generellt nedsatta skattennivån, så vatten även en positiv effekt främst för att minska kan företag i dagsläget även erhålla ytterligare utsläppen av lustgas. nedsättning av koldioxidskatten genom den så

Under 2008 har regeringen beslutat att inom kallade 0,8-procenstregeln. Denna skattelättnad ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013 träder främst i kraft för företag inom växthusnäinföra ett investeringsstöd till jordbrukets biogas- ringen. I klimatpropositionen 2009 aviserar reproduktion med totalt 200 miljoner kronor för pe- geringen, att denna regel slopas helt år 2015.

4. Styrmedel och åtgärder 51

tillämpningen av gällande bestämmelser indirekt

Styrmedel och åtgärder inom skogsbruket

utvecklingen av kollagringen på olika sätt. Främst: Åtgärder inom skogsbruket som kan bidra till en • Bestämmelser om skogsskötsel m.m. i Skogsminskad klimatpåverkan är: vårdslagen. En skogsskötsel med åtgärder som • Att främja en långsiktigt ökad tillväxt av bio- väl avpassats till växtplatsens krav på god mil-

massa i skogen i syfte att producera ett hållbart jö, skapar förutsättningar för robusta och vitala

uttag av förnybar råvara och upprätthålla eller skogar med hög tillväxt vilket är gynnsamt för

öka skogens kolförråd. kollagringen i skogsbiomassa. • Att avstå från brukningsmetoder som ökar • Bestämmelser om markavvattning i Miljöbal-

emissionerna av växthusgaser och i övrigt an- ken. Ansökan om tillstånd till markavvattning

passa skogsbruket så att emissionerna av växt- är obligatorisk och prövas av länsstyrelsen. Dik-

husgaser minskar. ning av torvmarker kan innebära ökade utsläpp • Att ersätta fossila bränslen med biobränsle av koldioxid och andra växthusgaser, medan • Att ersätta energiintensiva material med skogs- ökad skogsproduktionen på dessa marker kan

råvara öka upptaget av kol i trädbiomassa. Regeringen • Att öka mängden kol lagrat i träprodukter har gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppgift

att utreda hur igenläggning av diken påverkar Det är framför allt åtgärder av de två förstnämn- flödena av växthusgaser. da slagen som påverkar inlagringen av kol i skogs- • Bestämmelser om naturreservat och biotopsbiomassa och mark medan de tre sistnämnda skydd i Miljöbalken samt naturvårdsavtal. åtgärderna kan bidra till att sänka utsläppen i Dessa skapar ett långsiktigt formellt skydd andra sektorer. Skötselåtgärder som påverkar sko- inte enbart för den biologiska mångfalden utan gens kolförråd inkluderar bl.a. rotationsperio- även för kolförrådet räknat som skogsbiomasdens längd, gallring, val av trädslag samt gödsling. sa. Den svenska skogen som i förhållande till Längre rotationstider ökar generellt kolförrådet i de boreala naturskogarna har en låg medelålträdbiomassan, medan potentialen att ersätta fos- der håller dessutom en hög kollagringsförmåga sila bränslen med biobränslen från skogen mins- även en lång tid efter att avsättningen genom kar. Intensivgödsling av skog kan öka tillväxten reservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal ägt och på så sätt öka potentialen att ersätta fossila rum. I Sverige är målet att ytterligare 400 000 bränslen med skogsbränslen samtidigt som kolin- hektar skog ska skyddas till 2010 jämfört med lagring i trädbiomassan ökar . Däremot kan in- 1998 års nivå om ca 850 000 hektar produktensivgödsling komma i konflikt med andra mil- tiv skogsmark. Genom att de är undantagna jömål som biologisk mångfald och minskat nä- från avverkning är deras förmåga att långsiktigt ringsläckage . lagra kol i biomassa och mark större än pro-

duktionsskogens. Vid sidan av lagstiftningen är Politik, lagstiftning och certifieringssystem målet om frivilliga avsättningar (en ökning till I svensk skogspolitik finns två övergripande mål 2010 med 500 000 hektar jämfört med 1998) formulerade, ett produktionsmål och ett miljö- i skogscertifieringssystemen FSC och PEFC mål. Målen är jämställda och innebär att skogen gynnsamt för kollagringen. ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden Regeringen framhåller att det är viktigt att nu anabevaras samt kulturmiljövärden och sociala vär- lysera förutsättningarna för styrmedel och regleden värnas. I regeringens proposition En skogs- ringar som kan komma i fråga för att skogsbruket politik i takt med tiden (prop 2007/08:108) ytterligare ska bidra till en kostnadseffektiv målframhålls skogens roll för klimatet liksom beho- uppfyllelse av den svenska klimatpolitiken. Anavet av ökad tillväxt i skogen. Därför gör reger- lysen föreslås omfatta studier av möjliga incitaingen nu en extra satsning på produktionsinrik- ment för att öka inlagringen av kol i kolsänkor där tad rådgivning. så är lämpligt samt minimera utsläppen av växt-

Skogsbrukets metoder regleras i svensk lag husgaser från mark. De tänkbara åtgärderna ska främst genom bestämmelser i skogsvårdslagen vara sådana att de inte står i konflikt med produkoch miljöbalken. I dagsläget finns det inte några tionsmålet och miljömålet för svenskt skogsbruk. särskilda regler med inriktning mot att främja en ökad inlagring av kol i Sverige. Däremot påverkar

38 Högberg P, Nature 447, 781-782, 2007. 39 Larsson S, Lundmark T, Ståhl G; Möjligheter till intensivodling av skog, SLU Slutrap-

port av regeringsuppdrag JO2008/1885, 2009. 52 4. Styrmedel och åtgärder

ja en utveckling av ett samhällsekonomiskt ef-

Implementering av artikel 3.3 och 3.4

fektivt och långsiktigt hållbart transportsystem.

i Kyotoprotokollet

Inrikesflyget konkurrerar alltmer med snabbtåg Utöver Kyotoprotokollets obligatoriska bokföring i Sverige och minskar därför i omfattning. Från av emissioner och upptag av växthusgaser enligt 2012 kommer såväl flygningar inom EU som till artikel 3.3 har Sverige beslutat att utnyttja de- och från EU att omfattas av EU:s system för hanlen skogsbruk i artikel 3.4 för att beräkna utsläpp del med utsläppsrätter. och upptag av växthusgaser från markanvändning Utsläppen från bunkring i Sverige av drivme- (LULUCF). Sverige följer de kriterier som gäller del för internationell sjöfart och flyg är däremot som definition av skogsmark enligt FAOs defini- mer omfattande och uppgick till ca 9,8 miljoner tion och IPCCs good practice guidelines. Meto- ton koldioxidekvivalenter år 2007. Utsläppen har diken och databasen för att beräkna förändringar ökat med hela 170 procent jämfört med 1990 av kolförråden har utvecklats. Detta har tidigare vilket är betydligt mer än genomsnittet i EU. Det rapporterats av Sverige . är drivmedel för sjötransporter som ökar mest.

Enligt Kyotoprotokollet ska i nationalrappor- Utsläppen från internationella transporter ingår ten redovisas nationella legala eller administrati- inte i Sveriges nationella åtagande enligt Kyotova arrangemang för att säkerställa att implemen- protokollet eftersom dessa transporter inte omteringen av artikel 3.3. och 3.4 också bidrar till fattas av protokollet. Enligt bestämmelserna i bevarande av biologisk mångfald och hushållning Kyotoprotokollet ska varje part däremot redovisa med naturresurser. Sveriges gällande skogspoli- hur man arbetar inom den internationella lufttik lägger stor vikt vid hushållning av skogen som fartsorganisationen, ICAO, respektive sjöfartsornaturresurs och bevarande av biologisk mång- ganisationen, IMO, för att bidra till och/eller imfald. Enligt skogsvårdslagen ska skogen skötas plementera beslut i dessa organisationer som beoch uttag av skog ska ske så att det bidrar till ett gränsar utsläppen av växthusgaser. hållbart skogsbruk, vilket bl.a. medför att avverk- Sverige och EU har inom ramen för ICAO ningen som högst kan uppgå till den årliga till- verkat för att åtgärder ska vidtas för att begränväxten. Miljölagstiftningen regler om naturreser- sa flygets utsläpp. Målsättningen är att utsläppen vat och biotopskydd ger ett långsiktigt formellt inkluderas i en internationell klimatregim efter skydd för biologiskt värdefulla skogsområden och 2012. En lämplig ordning är att en överenskomenligt skogsvårdslagen ska skog skötas med åt- melse i UNFCCC sätter ramarna för ett sektorgärder som är avpassade för krav på god miljö. åtagande för luftfarten och att ICAO får en hu- Någon kompletterande lagstiftning för att bevara vudroll i genomförandet av detta åtagande. Om biologisk mångfald och hushålla med naturresur- en sådan överenskommelse inte nås och om ser till följd av implementeringen av artikel 3.3 ICAO inte förmås enas om åtgärder bör EU gå och 3.4 har inte funnits behov av. Sverige har i vidare på egen hand. Sverige verkar för att även perioden sedan 1990 årligen rapporterat en net- andra utsläpp med klimatpåverkan bör begränsas tosänka från markanvändning (LULUCF) som från flyg, vid sidan av koldioxid. Som ett första markant överstigit den nettosänka om 2,13 mil- steg bör även utsläppen av kväveoxider begränsas. joner ton som Sverige maximalt får tillgodoräkna Sverige har medverkat i arbetet inom IMO med sig. Sedan 1990 har skogsmarkens totala virkes- att utveckla ett designindex för nybyggda fartyg. förråd ökat med 0,5 miljarder m utan att några Detta index ska kunna användas som utgångssärskilt kolinlagringsfrämjande åtgärder införts. punkt för ekonomiska styrmedel. Sverige har

även medverkat i arbetet med att ta fram driftsin-

dex för befintliga fartyg. Sverige prioriterar också

4.2.9¶Transporter med sjöfart och flyg inklusive

IMO:s arbete med att begränsa utsläppen av kvä-

internationell bunkring i Sverige

veoxider och svavel högt och anser att dessa åt- Utsläppen från inrikes sjöfart och flyg är mins- gärder även är gynnsamma från klimatsynpunkt. kande i Sverige och de utgör endast 2 respektive Sveriges verkar vidare inom IMO för att ett prin- 3 procent av de samlade utsläppen från inrikes cipbeslut ska tas fram och konkreta åtgärder som transporter. Sjöfarten är ett energieffektivt trans- begränsar utsläppen ska redovisas i Köpenhamn. portslag och omfattningen av sjötransporterna Sverige anser att det även för den internationella ges därför möjlighet att öka med ökande trans- sjöfarten liksom för flyget vore lämpligt att sekportslagsövergripande åtgärder för att understöd- torn genom ett särskilt åtagande får en interna- 40 Sweden`s initial report under the Kyoto protocol, calculation of assigned amount,

dec 2006.

4. Styrmedel och åtgärder 53

tionell reglering och att IMO ges en huvudroll vecklingsländers möjligheter att anpassa sig till i genomförandet. Om så inte blir fallet bör det klimatförändringar och att genomföra egna åtgärövervägas om utsläppen från sjöfart också ska in- der för att minska sina utsläpp av växthusgaser. I kluderas i EU:s system för handel med utsläpps- kapitel 7 görs en redovisning av sådana insatser rätter. inom områdena tekniköverföring, kunskapsupp-

byggnad och stöd till anpassningsåtgärder.

Slutligen vill Sverige framhålla att den svens-

4.2.10¶Insatser för att undvika negativa bieffekter

ka klimatstrategin med sin breda inriktning med

(s.k. adverse effects) av införda styrmedel

många olika typer av åtgärder och omfattande

och åtgärder i landets klimatstrategi

flertalet samhällssektorer (såväl inom som utan- Enligt bestämmelserna i artikel 2 i Kyotoproto- för landet) samt alla växthusgaser som regleras i kollet ska varje part med kvantifierade åtaganden Kyotoprotokollet har en utformning som i grunenligt protokollet införa styrmedel och åtgärder den begränsar (minimerar) risken för ”adverse efför att uppnå de utsläppsminskningar de åtagit fects”. sig. De åtgärder som genomförs ska vara förenliga med övergripande mål om hållbar utveckling. Åtgärder som skulle innebära att samtliga växthus-

4.3¶Arbetet med Kyotoprotokollets

gaser som regleras i protokollet kan minska och

projektbaserade flexibla mekanismer

omfattar alla samhällssektorer lyfts fram. Parterna under Kyotoprotokollet ska sträva efter att infö- Sverige är engagerat i arbetet med Kyotoprotora styrmedel och åtgärder så att negativa bieffek- kollets projektbaserade mekanismer, CDM och JI. ter (s.k. ”adverse effects”) minimeras. Till sådana Det svenska CDM- och JI-programmet har haft effekter räknas negativa effekter av ett förändrat som uppdrag att bidra till att utveckla CDM och klimat, effekter på internationell handel och soci- JI som effektiva klimatpolitiska instrument, att ala, miljömässiga och ekonomiska effekter på an- bidra till kostnadseffektiva reduktioner av växtdra parter, särskilt på utvecklingsländer. husgaser samt att bidra till hållbar utveckling i

I samband med genomförande av styrmedel värdländerna. Programmet har inriktats dels mot och åtgärder genomförs en konsekvensanalys, in- medverkan i enskilda projekt, dels på deltagande klusive en miljökonsekvensanalys som underlag i multilaterala CDM- och JI-fonder. De enskilda för beslutsfattandet. I en sådan analys ingår i den projekten ligger inom områdena förnybar energi mån det är möjligt också att bedöma risken för och energieffektivisering. Fonder har valts utifrån ”adverse effects” i andra länder. fondens inriktning på projekttyper, strävan efter

Kunskapsutveckling ska bidra till en hållbar geografisk spridning på projekt samt möjlighet att global utveckling. Det finns därför också flera utöva inflytande på fondens arbete. exempel på tvärvetenskapliga forskningsinsat- Riksdagen har totalt beviljat anslag för interser som har inriktningen att öka kunskapen om nationella klimatinsatser inom CDM och JI som effekter globalt (socialt, ekonomiskt och ekolo- uppgår till ca 1200 miljoner kronor för perioden giskt) av en storskalig introduktion av åtgärder fram till 2011. för att minska utsläppen av växthusgaser. Sveri- Sverige har för närvarande tecknat avtal med ges inriktning mot en ökad bioenergianvändning, 24 enskilda CDM-projekt och med 2 JI-projekt: både genom en ökad inhemsk produktion men • 3 biobränslebaserade kraftvärmeprojekt i Braockså genom en ökad import framför allt från ut- silien vecklingsländer, har gjort att detta område prio- • 1 biobränslebaserat elkraftverk i Tamil Nadu, riterats särskilt inom den systemvetenskapliga Indien forskningen i landet. • 1 energieffektiviseringsprojekt i cementindu-

Resultat från forskningen har också redan på- stri i Kina verkat och kommer framgent att påverka poli- • 15 vindenergiprojekt i Kina cyutvecklingen. De särskilda hållbarhetskriterier • 3 biogasprojekt i Kina som tagits fram för biodrivmedel enligt EU:s för- • 1 småskalig vattenkraft i Malaysia nybarhetsdirektiv är ett sådant exempel. • 1 energieffektiviseringsprojekt genom instal-

Såväl positiva som negativa effekter mås- lation av turbin för elproduktion i fjärrvärmete beaktas. Sverige bidrar till att en rad åtgärder verk i Rumänien (konvertering till kraftvärme) genomförs som kan ha positiva effekter på ut- • 1 vindenergiprojekt i Estland

54 4. Styrmedel och åtgärder

Sverige deltar i fem multinationella fonder. förnybara bränslen och förnybar energi i Cen- 1) Testing Ground Facility (TGF) – är etablerad tralasien och Östeuropa. Fondens deltagare utinom ramen för det regionala energisamarbe- görs av både stater och privata företag. Fondens tet i Östersjöregionen, Baltic Sea Region Ener- totala kapital uppgår till 165 miljoner euro och gy Cooperation (BASREC). TGF:s syfte är att Sverige har bidragit med 2 miljoner euro. finansiera gemensamma JI-projekt inom Östersjöregionen. Sveriges andel i fonden uppgår De av riksdagen totalt anslagna medlen för periotill närmare 3,5 miljoner euro av fondens 35 den 2003-2011 förväntas generera 11-14 miljomiljoner euro. Förutom Östersjöländerna ingår ner utsläppsminskningsenheter till Sverige. även privata företag i fonden. 2) Prototype Carbon Fund (PCF) – startades 1999 av Världsbanken och har bidragit till utveck- 4.4 Styrmedels och åtgärders lingen av klimatprojekt inom ramen för CDM kostnadseffektivitet i den svenska och JI samt regelverket för dessa. Fondens to-

klimatstrategin

tala kapital uppgår till 180 miljoner dollar och Sverige har bidragit med 10 miljoner dollar 4.4.1 Styrmedels kostnadseffektivitet 3) Asia Pacific Carbon Fund (APCF) – är Asiatiska Utvecklingsbankens CDM-fond med in- I Sveriges fjärde nationalrapport (kap 4.4) om kliriktning på Asiens och Stilla havsområdets ut- matförändringar gjordes en teoretisk genomgång vecklingsländer, inklusive s.k. minst utvecklade av begreppet kostnadseffektivitet och styrmedel. länder som haft svårt att få till stånd CDM- Det poängterades att det primära är att fastställa projekt p.g.a. olika typer av barriärer. Beträf- vilket mål styrmedlet är avsett att bidra till och fande projekttyper är fonden inriktad på för- ställa styrmedlets utsläppsreduktion i relation till nybar energiproduktion, energieffektivisering de samhällsekonomiska kostnader som styrmedoch metangasinsamling. Förvärven av utsläpps- let ger upphov till. minskningsenheter från CDM-projekten sker Övergripande slutsatser var att generellt veri huvudsak genom förskottsbetalningar, vilket kande styrmedel som skatter och handel med möjliggör att även finansiellt svagare CDM- utsläppsrätter som ålägger alla aktörer samma projekt kan genomföras. Sverige har tillsam- marginalkostnad för utsläpp har goda grundförmans med sex andra europeiska länder gått in, utsättningar för en hög kostnadseffektivitet. Ju med totalt 152 miljoner US dollar. Sveriges an- mer marginalkostnaderna varierar för åtgärder del är 15 miljoner US dollar. att minska utsläppen och ju fler samhällssekto- 4) Future Carbon Fund (FCF) – är Asiatiska Ut- rer och länder som styrmedlet omfattar desto vecklingsbankens nystartade fond som syftar större effektivitetsvinster kan förväntas jämfört till att få till stånd projekt efter Kyotoprotokol- med andra typer av styrmedel. I praktiken finns lets första åtagandeperiod för att bidra till att dock en risk att generella ekonomiska styrmedel, marknaden fortsätter att utvecklas trots de osä- på grund av konflikter med andra samhällsmål, kerheter som avsaknaden av ett internationellt inte alltid kan konstrueras på ett teoretiskt önskregelverk för tiden efter 2012 orsakar. I likhet värt sätt vilket kan minska effektiviteten. Det kan med fonden APCF, är FCF inriktad på projekt gälla konflikter med t.ex. energipolitiska mål, näinom förnybar energiproduktion, energieffekti- ringspolitiska mål (industrins konkurrenskraft) visering och metangasinsamling och tillämpar och regionalpolitiska mål. förskottsbetalning vid förvärven av utsläpps- Det kan motivera att de generella styrmedlen minskningsenheter. Sveriges bidrag till fonden kompletteras med riktade styrmedel för att unomfattar 20 miljoner US dollar. Utöver Sveri- danröja marknadshinder, t.ex. styrmedel för att ge deltar två andra europeiska länder i fonden, bidra till teknikutveckling och marknadsintrosom fortfarande är öppen för ytterligare delta- duktion eller för att ge en kunskapshöjande effekt gare. om åtgärdsmöjligheter. Dessutom samspelar kli- 5) Multilateral Carbon Credit Fund (MCCF) – matstyrmedel ofta med styrmedel som införts på administreras av Europeiska utvecklingsban- andra politikområden för att nå andra samhällsken och Europeiska investeringsbanken. Fon- mål som också bidrar till minskade utsläpp av den inriktar sig på CDM- och JI-projekt inom växthusgaser. Dessa styrmedels synergieffekter bland annat energieffektivisering, övergång till kan i vissa fall leda till att klimatmålen nås med

4. Styrmedel och åtgärder 55

ökad kostnadseffektivitet. Detta kan gälla t.ex råde är det komplext att särskilja styrmedlens inom energi-, jordbruks- och avfallsområdet. enskilda effekter. Det är också osäkert att sepa- Globalt krävs mycket stora utsläppsminskning- rera effekter av styrmedlet från andra omvärldsar för att det s.k. tvågradersmålet ska vara möjligt förändringar som påverkar utvecklingen, t.ex. enatt nå. Sverige anser att en ansvarsfull och kost- ergipriser och spontan teknikutveckling samt att nadseffektiv klimatpolitik innebär att nationella sätta prislappar på de transaktionskostnader som utsläppsreduktioner kompletteras med satsning- uppstår hos aktörerna och styrmedlens totala påar som stöder utsläppsminskande åtgärder i ut- verkan på samhällsekonomin. vecklingsländer, bland annat via flexibla mekanis- En grov indikation på styrmedlens och den mer. Investeringar i utvecklingsländer med låga samlade klimatstrategins kostnadseffektivitet kan kostnader per kg utsläppsreduktion gör att glo- ändå ges av att effekter och kostnader uppskattas bala mål kan nås till en lägre totalkostnad. Länder för de tekniska åtgärder som genomförs till följd som inte har infört styrmedel för effektiv använd- av de styrmedel eller paket av styrmedel som inning av energi, för att styra bort från fossila bräns- förts. len och från utsläpp av andra växthusgaser kan I Figur 4.8 redovisas resultatet av en beräkofta genomföra utsläppsminskande åtgärder till ning av åtgärdskostnader för ett urval av konveren lägre kostnad jämfört med länder som satt ett terings- och nyinvesteringsåtgärder inom el- och högt pris på utsläpp av växthusgaser. Samtidigt värmetillförsel som genomförts under perioden bidrar dessa investeringar till att länder under ut- 1990-2007 i Sverige. För respektive åtgärd har veckling kan utveckla ett energisystem baserat på en bedömning gjorts av vilken sammanlagd årlig effektiv och förnybar energitillförsel och inte låsa utsläppsminskning den lett till under perioden. fast sig i hög fossilberoende energianvändning. Höjden av stapeln för respektive åtgärd visar be- Sverige har därför valt en klimatpolitik som ba- räknad åtgärdskostnad på Y-axeln och stapelns lanserar insatser för att minska utsläppen i landet bredd visar uppskattad årlig utsläppsminskning med insatser i andra länder inom ramen för Kyo- av åtgärden på x-axeln. Åtgärdskostnaderna har toprotokollets flexibla mekanismer. beräknats utan styrmedel som skatter och bidrag och med 4 procent kalkylränta, vilket speglar ett samhällsekonomiskt perspektiv och inte kost-

4.4.2¶Kostnader för åtgärder som genomförts till

nadskalkylen för en investerare. Åtgärdskostna-

följd av svenska klimatpolitiska styrmedel

derna i figuren överensstämmer alltså inte med Flera av de styrmedel som bidrar till minskade kostnaden för de hushåll eller företag som geväxthusgasutsläpp syftar även till att andra sam- nomfört åtgärderna. hällsmål ska uppnås. När styrmedlen dessutom Resultatet påverkas till stor del av vilka bränssamverkar i en sektor eller ett användningsom- lekostnader och därmed vilka differenser i pris

s lis io

hu W f b

ds ill ill

a r M t l t

3 W W us W ta W le 0 us ol

nn åh os M 4 k ko

M M M ka e åh .

pa 0 m 0 rb 0 m ån

8 5 s 3 le 1 lo m s fr nv 2,5 e en e, e f e e, är ko

m tt e nd m tv p, a

m rm m e, rm e

är va la är är af um nn

tv et är vä rm tv vä kr rm

tv på rr tv rr ep pa

2 af -h t af vä af jä as vä

kr io af af jä rr kr f m en ft

kr f kr jä rg är tt

lls b kr o- f o- ill tu va ra

ill o- ill bi t v K 1,5 fa t bi nd t bi ill na ill et

av y Vi lja y t y lja y H

na N N O l t y N O lja N E N an O

2 1 lp

E

0,5 kr/kg CO

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000 20000

-0,5

kton CO /år Figur 4.8 Uppskattad åt-

2

-1 us r gärdskostnad och årlig ut-

us le

åh åh ka

m m släppsminskning för olika

Beräkningsresultaten avser åtgärdskostnaden för tekniska åtgärder s lo -1,5 s p, p,

e,

i perioden 1990-2007 med 4 % kalkylränta och kolkondens som sl um um typåtgärder i el- och värme-

marginalel. än ep ep

-2 br m m tillförsel som genomförts i

io är är

Resultaten är särskilt känsliga för bränslekostnader och antagen b v v

ill ill ill Sverige 1990-2007

marginalel. t t

l t

lja lja E

O O

56 4. Styrmedel och åtgärder

mellan olika bränslen som antagits gälla under

4.5¶Styrmedel tagna ur bruk

perioden. I beräkningarna ligger bränslekostnaderna nära genomsnittet 1990-2007. Under pe- Jämfört med redovisningen i den fjärde nationalrioden har skillnaden i bränslepriser (relativpri- rapporten har endast ett styrmedel, tagits ur bruk serna) varierat mest mellan biobränslen och olja och ersatts med annat styrmedel. Ett fåtal styroch mindre mellan kol och biobränslen. Det gör medel har införts och avslutats mellan fjärde och att kostnaderna för åtgärder där kol ersätts har va- femte nationalrapporten. Dessa nämns i kap 4. rierat ganska lite under perioden medan motsvarande åtgärdskostnader där olja bytts ut har sjun- Tabell 4.3 Styrmedel tagna ur bruk sedan fjärde kit kraftigt i takt med stigande oljepriser, t.o.m. nationalrapporten till negativa nivåer (lönsamma åtgärder för sam- Styrmedel I första hand ersatt med hället), eftersom biobränslepriserna inte ökat i Lokala klimatinvesteringsbidrag Delegation för hållbara städer

(Klimp) samma omfattning. För åtgärder inom elproduktion har alternativinvesteringen antagits vara kolkondens i Sverige (se avsnitt 4.2.3).

Diagrammet visar uppskattade historiska åtgärdskostnader och är inte någon bedömning av framtida åtgärdskostnader.

Felkällor och begränsningar finns i metoden och dataunderlaget. Effekterna av bränslekonverteringar kan vara överskattade eftersom de inte tar hänsyn till att det också skett energieffektiviserande åtgärder vilket totalt reducerat energianvändningen. Samtidigt finns det även ytterligare konverteringsåtgärder som inte kunnat beräknas p.g.a. begränsningar i statistiken. I beräkningarna har ett genomsnittligt energipris antagits för hela perioden, men åtgärderna kan mycket väl ha genomförts först när el- och fossilbränslepriserna varit högre än genomsnittet eller prisrelationen mellan fossila och förnybara bränslen varit som mest gynnsamma. Exempelvis skedde en stor del av oljekonverteringen i bostadssektorn under 2000-talet då oljepriserna var höga. .

Värt att notera är att kostnaderna för åtgärderna i de flesta fall ligger betydligt lägre än den nivå som gällt för koldioxidskatten under 2000 talet i Sverige. Koldioxidskatten har alltså haft en sådan nivå att den med marginal kunnat överbrygga: • att hushållen och företagen kräver en större av-

kastning på sina investeringar (än staten), • transaktionskostnader, • andra marknadshinder.

Kostnaden för avfallskraftvärme blir särskilt låg i beräkningen p.g.a. av att driften av en avfallsförbränningsanläggning genererar intäkter då en särskild behandlingsavgift kan tas ut vid anläggningarna. [Fig 4.8]

4. Styrmedel och åtgärder 57

4.6¶Summerande styrmedelstabell

Bedömd reduktion i miljoner ton CO2e Primärt Administrerande per år jämfört med 1990 Namn på åtgärd/ berörd Typ av Status för myndighet (E.B = Ej Beräknat)

styrmedel Primärt syfte växthusgas styrmedel styrmedlet 2005 2005 2010 2015 2020 Sektorsövergripande styrmedel

Lokala investerings- Omställning till Alla Ekonomiskt Avslutat Naturvårdsverket Upp Upp Upp Upp programmet, LIP ekologisk hållbarhet (98-03) till 1 till 1 till 1 till 1

på lokal nivå Klimatinvesterings- Stöd till lokala Alla Ekonomiskt Avslutat Naturvårdsverket Upp till Upp till Upp Upp programmet, Klimp projekt som minskar (2003- 0,5 0,8 till 1 till 1

klimatpåverkan 2008) Delegation för Omställning till Alla Ekonomiskt Pågående Boverket E.B. E.B. E.B. E.B. hållbara städer ekologisk hållbarhet (2009-

på lokal nivå Miljöbalken Ekologiskt hållbar Alla Lagstiftning Pågående Naturvårdsverket E.B. E.B. E.B. E.B.

utveckling (1999- Klimatinformations- Ökad kunskap om Alla Information Avslutat Naturvårdsverket E.B. E.B. E.B. E.B. kampanjen klimatproblemet (2002-

2003) Forskning och Utveckling av teknik Alla Ekonomiskt Pågående Energimyndig- E.B. E.B. E.B. E.B. Utveckling med mycket låg 1990- heten (främst)

klimatpåverkan

El- och fjärrvärmeproduktion

Energiskatt Effektivisera energi- Koldioxid Ekonomiskt Pågående Skatteverket

användningen (1957- Koldioxidskatt Minska använd- Koldioxid Ekonomiskt Pågående Skatteverket

ningen av fossila (1991-

bränslen Elcertifikatsystemet Öka tillförseln av Koldioxid Ekonomiskt Pågående Energimyndig-

13 16 17 16 el från förnybara (2003- heten o Svenska energislag Kraftnät

EU:s handel med Minska användning- Koldioxid Ekonomiskt Pågående Naturvårdsverket utsläppsrätter en av fossila bräns- (2005- o Energimyndig-

len i den handlande heten

sektorn

Bostäder och lokaler

}

Energi och kol dioxid- Minska använd- Koldioxid Ekonomiskt Pågående Skatteverket Upp Upp Upp Upp skatt ningen av fossila till 7 till 8 till 8 till 9

bränslen Byggregler (normer för Effektivare energi- Koldioxid Lagstiftning Pågående Boverket E.B. E.B. E.B. E.B. energieffektivitet) användning Energideklarationer Effektivare energi- Koldioxid Lagstift- Pågående Boverket E.B. E.B. E.B. E.B.

användning ning-infor- (2009-

mation Teknikupphandling Effektivare energi- Koldioxid Ekonomiskt Pågående Energimyndig- E.B. E.B. E.B. E.B.

användning och heten

ökad användning av

förnybar energi Obligatorisk Energi- Effektivare energi- Koldioxid Information Pågående Energimyndig- E.B. E.B. E.B. E.B. märkning användning heten Investeringsstöd till Effektivare energi- Koldioxid Ekonomiskt Avslutat Boverket, E.B. E.B. E.B. E.B. byte av uppvärm- användning och 2005- Länsstyrelserna ningssystem samt ökad användning av 2008 energieffektiviserings- förnybar energi åtgärder

Industriutsläpp från förbränning och processer (inklusive utsläpp av fluorerade växthusgaser)

Energiskatt Ekonomiskt Koldioxid Ekonomiskt Pågående Skatteverket

(1957- Koldioxidskatt Minska använd- Koldioxid Ekonomiskt Pågående Skatteverket

ningen av fossila (1991-

bränslen Elcertifikatsystemet Öka tillförseln av Koldioxid Ekonomiskt Pågående Energimyndig-

- - - el från förnybara (2003- heten o Svenska energislag Kraftnät

EU:s handel med Minska användning- Koldioxid Ekonomiskt Pågående Naturvårdsverket utsläppsrätter en av fossila bräns- (2005- o Energimyndig-

len i den handlande heten sektorn

}

58 4. Styrmedel och åtgärder

Bedömd reduktion i miljoner ton CO2e Primärt Administrerande per år jämfört med 1990 Namn på åtgärd/ berörd Typ av Status för myndighet (E.B = Ej Beräknat)

styrmedel Primärt syfte växthusgas styrmedel styrmedlet 2005 2005 2010 2015 2020

Förslag om sänkt Minska använd- Koldioxid Ekonomiskt Planerat Skatteverket - - 0,4 0,4 nedsättning av ningen av fossila (med börkoldioxidskatten bränslen jan 2011för industri utanför 2015) EU:s handelssystem och om inörande av energiskatt på fossila bränslen för upvärmning inom industrin Program för energi- Minska elanvänd- Koldioxid Frivillig/ Pågående Energimyndig- E.B. E.B. E.B. E.B. effektivisering (PFE) ningen förhandlad (2005- heten

överenskom-

melse F-gasförordning inklu- HFC Lagstiftning Pågående 0 0,2 0,5 0,7 sive direktiv mobila klimatanläggningar

Transport

Drivmedelsskatter Internalisera de Koldioxid Ekonomiskt Pågående Skatteverket 1,7 1,9 2,3 2,4

externa effekterna

av vägtransporter

inklusive utsläpp av

växthusgaser Förslag om höjd Internalisera de Koldioxid Ekonomiskt Planerat Skatteverket - - 0,1 0,2 energi skatt på diesel externa effekterna 2011 och

av vägtransporter 2013

inklusive utsläpp av

växthusgaser Riktade styrmedel Koldioxid Ekonomiskt Skatteverket 0,6 1,8 2,6 3 för introduktion av (främst) förnybara drivmedel Öka användningen av förnybara drivmedel

Avfallsområdet

Regler om kommunal Öka återvinningen av Metangas Lagstiftning Pågående Naturvårdsverket 0,8 1,4 1,7 1,9 avfallsplanering, avfall och minska de och fiskala regler om producent- totala avfallsmäng- styrmedel ansvar för vissa varor, derna skatt på deponering av avfall (2000), förbud att deponera utsorterat brännbart avfall (2002) och förbud att deponera organiskt avfall (2005)

Jordbruk

Riktade miljöersätt- Begränsad klimat- Dikväve- Ekonomiskt Pågående Jordbruksverket E.B. E.B. E.B. E.B. ningar inom lands- påverkan, Ett rikt oxid och bygdsprogrammet odlingslandskap och metan

minskad övergödning

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

Bestämmelser om Att uppnå miljömål Koldioxid Lagstiftning Pågående Skogsstyrelsen E.B. E.B. E.B. E.B. skogsskötsel m.m. och produktionsmål i Skogsvårdslagen för skogen Bestämmelser om Biologisk mångfald Koldioxid Lagstiftning Pågående Länsstyrelserna E.B. E.B. E.B. E.B. markavvattning och metan i Miljöbalken Bestämmelser om Biologisk mångfald Koldioxid Lagstiftning Pågående Naturvårdsverket E.B. E.B. E.B. E.B. naturreservat och och länsstyrelserna biotopskydd i Miljöbalken samt naturvårdsavtal Frivilliga avsättningar Miljöanpassat Koldioxid Frivillig/ Pågående E.B. E.B. E.B. E.B. genom bl.a. frivilliga skogsbruk förhandlad skogscertifieringssys- överenskomtem (FSC och PEFC) melse

4. Styrmedel och åtgärder 59

Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder

5.1 Samlade prognoser 2008-2009. För antaganden och beräkningsförut-

sättningar samt metodik se bilaga 5. En ny prognos över utsläpp och upptag av växt- Utöver prognosen har två känslighetsalternativ husgaser har tagits fram för denna nationalrapport beräknats för energi- och transportsektorn samt samt för rapportering till EU i enlighet med de krav ett för jordbrukssektorn respektive fluorerade som ställs i EU-beslutet om övervakning av växt- växthusgaser i sektorn industriprocesser. En proghusgaser . Huvudprognosen baseras på de styrme- nos med ”ytterligare åtgärder” som inkluderar EUdel som har antagits av EU och Sveriges riksdag till gemensamma och nationella styrmedel i 2009 års och med juni 2008 samt då gällande ekonomiska klimatpolitiska beslut redovisas också i kap 5.4. framtidsbedömning. Det innebär att huvudprog- De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige, nosen inte innefattar EUs klimat- och energipaket räknat i koldioxidekvivalenter, var år 2007 65,4 och inte heller 2009 års klimatpolitiska beslut. miljoner ton, exklusive utsläpp och upptag av växt- Prognosen är ett resultat av en rad antaganden som husgaser från sektorn markanvändning, förändrad alla är behäftade med osäkerhet och kan främst ses markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Progsom en konsekvensanalys av de antaganden som nosresultatet pekar mot att de totala utsläppen av gjorts. Resultatet ska tolkas med detta i åtanke. växthusgaser (exkl. LULUCF) kommer att ligga i

Metoden för att beräkna prognosen är främst samma nivå som de senaste årens utsläppsnivåer uppbyggd för att göra en prognos på medellång till år 2010. Prognosen väger då inte in effekterna eller lång sikt, vilket innebär att prognosen till av den nu pågående finanskrisen (sep 2009) och 2010 inte tar hänsyn till mer kortsiktiga variatio- den kraftiga ekonomiska nedgången. Efter 2010 ner. Därför redovisas också en partiell känslighets- bedöms utsläppen minska ytterligare och 2020 Figur 5.1 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser och Sveriges Kyotomål.beräkning för 2010 baserat på korttidsvariationer bedöms de totala utsläppen av växthusgaser i hu-

vudprognosen vara cirka 12 procent lägre jämfört Miljoner ton koldioxidekvivalenter

med 1990. [Fig 5.1]

Sektorn markanvändning, förändrad mark-

användning och skogsbruk (LULUCF) har

under perioden 1990-2007 bidragit till en net-

tosänka för Sverige och beräknas göra det även

till 2020. [Fig 5.1, Tab 5.1]

0

Cirka 80 procent av utsläppen var koldioxid- -20 utsläpp år 2007 medan metanutsläppen står för -40 8 procent, dikväveoxidutsläppen för 11 procent -60 och fluorerade växthusgaser för knappt 2 procent.

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2010 2015 2020 Mellan 2007 och 2020 minskar utsläppen av alla

gaser men koldioxidutsläppens andel beräknas öka

Kyotomål Totala utsläpp LULUCF

något till cirka 83 procent år 2020. [Tab 5.2] Figur 5.1 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthus- Med en bedömd BNP-tillväxt på 2,3 procent i gaser och Sveriges Kyotomål. årligt genomsnitt och prognostiserad befolknings-

41 EU-beslut 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser

inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet.

60 5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder

Tabell 5.1 Historiska och prognostiserade utsläpp och upptag av växthusgaser per sektor (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.2 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser fördelat per gas (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

ökning på drygt 0,5 procent/år ger utsläppsprog- Den prognostiserade utsläppsutvecklingen skilnosen att per capita utsläppen skulle minska till jer sig åt mellan olika samhällssektorer. Under pe- 6,4 ton CO2-ekvivalenter år 2020. [Tabell 5.3] rioden 2007 till 2020 bedöms de totala utsläppen

från energisektorn ligga på ungefär samma nivå, Tabell 5.3 Prognostiserade utsläpp av växthusgaser per medan utsläppen från transportsektorn bedöms capita och BNP (BNP realt i 2000 års prisnivå). öka något. Jordbrukssektorns utsläpp har mins-

1990 2005 2007 2010 2015 2020 kat hittills och beräknas i huvudalternativet fort- CO2ekv (ton)/capita 8,4 7,4 7,1 6,9 6,7 6,4 sätta minska för att år 2020 ligga cirka 25 procent CO2ekv (kg)/BNP (kr) 0,039 0,026 0,024 0,022 0,020 0,017

under 1990 års nivå. Avfallssektorns utsläpp för- CO2ekv (kg)/BNP 0,36 0,24 0,22 0,20 0,18 0,16

väntas halveras till 2010 jämfört med 1990 för att (USD PPP) CO2ekv (ton)/capita 4,6 4,2 4,9 4,8 4,6 4,5 därefter fortsätta att minska. Utsläppen från in- (inkl. LULUCF)

dustriprocesser inklusive fluorerade växthusgaser CO2ekv (kg)/BNP (kr) 0,022 0,015 0,016 0,015 0,014 0,012

bedöms däremot minska något från 2007 års nivå (inkl. LULUCF) CO2ekv (kg)/BNP 0,20 0,14 0,15 0,14 0,13 0,11 till 2020. [Tab 5.1, Fig 5.2] (USD PPP) Känslighetsberäkningar har genomförts i några (inkl. LULUCF) Figur 5.3 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser från olika sektorer.sektorer, se avsnitt 5.3. Sammantaget för alla sek-

torer visar resultatet från känslighetsberäkningar- Miljoner ton koldioxidekvivalenter na att de totala utsläppen bedöms minska med 25 -11 procent till -16 procent till år 2020 jämfört

med 1990. Till detta kommer de generella osä-

kerheter som gäller för alla prognosantaganden,

t.ex. om ekonomisk utveckling, bränslepriser, ut-

släppsrättspriser, teknisk utveckling etc. som har 10 stor betydelse för resultatet.

5.2¶Prognoser per sektor

0

5.2.1¶Energi exkl. transporter

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2010 2015 2020

Transporter Industriprocesser 42

Energisektorns utsläpp av växthusgaser exkl.

Energitillförsel Bostäder och lokaler mm

Industrins förbränning Avfall transporter har varierat under perioden 1990-

Jordbruk Lösningsmedel

2007 men trenden pekar mot något minskande Figur 5.2 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthus- utsläpp. De totala utsläppen från energisektorn gaser från olika sektorer. bedöms ligga på ungefär samma nivå mellan 2007

42 I energisektorns ingår utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion, raffinaderier,

tillverkning av fasta bränslen, industrins förbränning, diffusa utsläpp, övrigt samt

bostäder och lokaler inklusive förbränning inom jordbruk, skogsbruk och fiske.

5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder 61

och 2020 och är ett resultat av att utsläppen från Användningen av biobränsle ökar framför allt i el- och fjärrvärmeproduktion och raffinaderier kraftvärmeverk, vilket gynnas av både elcertibedöms öka medan utsläppen från bostäder och fikatsystemet och EU:s system för handel med lokaler m.m. samt industrins förbränning väntas utsläppsrätter. Mellan 2007 och 2020 antas elminska. [Tab 5.4] produktionen öka mer än elanvändningen vilket

innebär en prognostiserad nettoexport på cirka

23 TWh år 2020. [Tab 5.5]

Energitillförsel (el- och fjärrvärmeproduktion,

Utsläppen från raffinaderier beräknas öka betyd-

raffinaderier, tillverkning av fasta bränslen)

ligt mellan 2007 och 2020. Ökningen beror på en Utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvär- ökad produktion och på ökade utsläpp vid produkmeproduktion bedöms öka något från 2007 till tion till följd av strängare produktkrav. [Tab 5.6] 2020. Utsläppen ökar till följd av en ökad pro- Utsläppen av växthusgaser från tillverkning av duktion av framför allt el men även fjärrvärme. fasta bränslen bedöms ligga kvar på samma nivå Däremot ökar utsläppen mycket mindre än vad som de senaste åren till 2020, cirka 0,3 miljoner produktionen gör, vilket beror på en delvis för- ton koldioxidekvivalenter. ändrad sammansättning av insatt bränsle. En ökad användning av naturgas, bränslen från järn-

Bostäder och lokaler m.m.

och stålindustrin samt till viss del avfall bidrar till ökade utsläpp men ökningen dämpas av en Utsläppen från bostäder och lokaler inklusive enökad användning av biobränsle och vindkraft ergianvändning inom jordbruk, skogsbruk och fissamt en minskad användning av olja, kol och torv. ke har minskat under perioden 1990-2007 och

Tabell 5.4 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser från energisektorn (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.5 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser samt underliggande energianvändning i el- och

fjärrvärmeproduktion (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990- 1990-

1990 2005 2007 2010 2015 2020 2010 2015 1990-2020

Tabell 5.6 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser från raffinaderier (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.7 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser och underliggande energianvändning i bostäder och lokaler

samt för förbränning inom jordbruk, skogsbruk och fiske (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

62 5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder

väntas fortsätta att minska till 2020. Minskning- en ökad biobränsleanvändning. Även utsläppen en beror främst på att olja för uppvärmning och från verkstads-, mineral- och livsmedelsindustrin varmvatten i bostäder och lokaler ersätts med minskar något. Däremot bedöms utsläppen från värmepumpar, biobränsle och fjärrvärme. kemi-, metall-, gruv- samt järn- och stålindustrin

Utsläppen från energianvändning inom jord- öka något. [Tab 5.8] bruket bedöms minska mellan 2007 och 2020 till följd av en minskad användning av diesel

Övrigt och diffusa utsläpp

till arbetsmaskiner och minskad oljeanvändning till växthus och andra lantbruksbyggnader. Ut- Utsläppen från sektorn Övrigt (främst militära utsläppen från arbetsmaskiner inom skogsbruket släpp) har minskat mellan 1990 och 2007. Under bedöms öka något till 2020 till följd av en ökad perioden 2007 till 2020 bedöms utsläppen ligga avverkning. [Tab 5.7] kvar på ungefär samma nivå som de senaste åren,

cirka 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Ut-

släppen från diffusa utsläpp beräknas öka något

Industrins förbränning

från 1,3 miljoner ton år 2007 till 1,4 miljoner ton År 2007 var utsläppen från industrins förbrän- koldioxidekvivalenter år 2020. [Tab 5.9-10] ning lägre än 1990 men genom åren har de varierat, främst beroende på konjunktursvängningar.

5.2.2¶Industriprocesser

Ett fåtal energiintensiva branscher står för en stor del av utsläppen i sektorn. Massa- och pappersin- Jämfört med 1990 års nivå var de totala utsläpdustrin, kemiindustrin och järn- och stålindustrin pen från industriprocesser högre 2007 men de står tillsammans för nästan hälften av sektorns ut- har varierat något, främst beroende på variation i släpp. produktionsvolymer och konjunktursvängningar.

Den totala energianvändningen inom industrin Utsläppen av koldioxid bedöms öka till år 2020, beräknas öka mellan 2007 och 2020 till följd av vilket främst beror på en antagen ökad produken antagen produktionsökning. Däremot bedöms tion inom mineralindustrin och järn- och stålutsläppen från industrins förbränning minska industrin. En del av ökningen av utsläpp från framför allt på grund av att utsläppen väntas järn- och stålindustrin redovisas även i sektorerna minska från massa- och pappersindustrin, till industrins förbränning samt el- och fjärrvärmeföljd av en omställning från fossila bränslen till produktion.

Tabell 5.8 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser från industrins förbränning (miljoner ton

koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.9 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser från Övrigt (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.10 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser från diffusa utsläpp (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder 63

Utsläppen av fluorerade växthusgaser har ökat Vägtrafiken står för den största delen av utsläpunder perioden 1990-2007 men beräknas minska pen och den totala ökningen av utsläppen mellan mellan 2007 och 2020. Minskningen till 2020 2007 och 2020 beror främst på industrins tillberor främst på de användningsförbud som suc- växttakt i de transportintensiva branscherna med cessivt träder i kraft för ett flertal användnings- ökande tunga transporter och till följd av detta områden för fluorerade växthusgaser som följd av en ökande dieselanvändning. Även en ökad andel nya regelverk inom EU. [Tab 5.11] lätta lastbilar och personbilar som drivs med

diesel leder till att dieselanvändningen ökar. 5.2.3 Användning av lösningsmedel Utsläppsökningen dämpas av att användning-

och andra produkter en av bensin bedöms minska fram till 2020 och

användningen av alternativa drivmedel bedöms Utsläppen av växthusgaser från användning av

öka, framför allt etanol, FAME och biogas. Desslösningsmedel och andra produkter har minskat

utom antas energieffektiviseringen öka till 2020 något mellan 1990 och 2007. Till år 2020 be-

och sammantaget bedöms utsläppen stabiliseras döms utsläppen ligga kvar på ungefär samma nivå

mellan 2015 och 2020. som de senaste åren, cirka 0,3 miljoner ton koldi-

Utsläppen från inrikes flyg har minskat de seoxidekvivalenter. [Tab 5.12]

naste åren då en större andel av persontrafiken för

kortare flygresor flyttas över till tåg. Denna trend

5.2.4¶Transporter

bedöms fortsätta och utsläppen minskar till år Utsläppen av växthusgaser från inrikes transpor- 2020. Utsläppen från inrikes sjöfart bedöms öka ter har ökat under perioden 1990-2007 och be- något till 2020. Järnvägstrafiken bedöms öka till döms fortsätta att öka till 2010 för att därefter 2020, men utsläppen väntas inte öka då trafiken stabiliseras något till 2020. [Tab 5.13] till stor del är eldriven. [Tab 5.14]

Tabell 5.11 Historiska och prognostiserade utsläpp från industriprocesser (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.12 Historiska och prognostiserade utsläpp från användning av lösningsmedel och andra produkter uppdelat per gas

(miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Koldioxid 0,2 0,17 0,16 0,16 0,16 0,15 -34% -36% -38% Dikväveoxid 0,09 0,14 0,13 0,13 0,13 0,13 46% 46% 46%

Totala utsläpp 0,33 0,30 0,29 0,29 0,29 0,28 -12% -14% -15%

Tabell 5.13 Historiska och prognostiserade utsläpp från transportsektorn (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.14 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser från olika transportslag (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

* I övrigt ingår de arbetsmaskiner som inte används inom industrin, jordbruk och skogsbruk eller hushåll 64 5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder

ling av jordbrukspriser och fortsatt anpassning till

5.2.5¶Avfall

den senaste reformen av EU:s jordbrukspolitik Utsläppen av metan från avfallsdeponier har från 2005 med frikoppling av stödet från produkminskat sedan 1990 till följd av att deponiförbud, tionen. [Tab 5.16-17] kommunala avfallsplaner och avfallsskatt bidrar till att mindre avfallsmängder deponeras. Ytterli-

5.2.7¶Markanvändning, förändrad mark-

gare minskning har skett genom metangasinsam-

användning och skogsbruk (LULUCF)

ling. Utsläppen bedöms fortsätta att minska till 2020 till följd av fortsatt minskade mängder av- Sektorn markanvändning, förändrad markanfall till deponier och metaninsamling. vändning och skogsbruk (LULUCF) bidrog un-

Utsläppen av koldioxid från förbränning av far- der perioden 1990-2007 till en årlig nettosänka i ligt avfall och dikväveoxid från avloppshante- Sverige. Under perioden har sänkan varierat, men ring är små och bedöms ligga på samma nivå som trenden pekar mot en något minskande sänka 2005 till 2020. [Tab 5.15] från sektorn.

Nettoupptaget från LULUCF beror framför

allt på upptaget av koldioxid i levande biomassa

5.2.6¶Jordbruk

i skog som i sin tur påverkas av främst avverkning Sedan 1990 har utsläppen minskat från jord- och tillväxt. En prognos har beräknats som babrukssektorn och utsläppen beräknas fortsätta seras på ett scenario där avverkningsnivån motatt minska fram till 2020. Dikväveoxid står för svarar den hållbart avverkningsbara tillväxten i en något större procentuell minskning än metan produktionsskogen. Tillväxten antas öka med ytmen också för en större andel av utsläppen. terligare 2 procent per år till 2020 till följd av

Minskningen beror till stor del på ett minskat en antagen klimatförändring. Den antagna ökade antal nötkreatur, vilket bidrar till lägre metanav- avverkningen som ger minskat upptag av kol i gång från djurens ämnesomsättning och minskade skogsbiomassan motverkas av den förväntat geutsläpp av metan och dikväveoxid från stallgödsel. nerellt ökade skogstillväxten och resulterar i att Utsläppen av dikväveoxid bedöms även minska nettosänkan till år 2020 beräknas ligga på ungesom en följd av minskad spannmålsareal, minskad fär dagens nivå. användning av mineralgödsel, reducerad kväveut- Sänkans storlek för prognosåren påverkas av lakning och övergång till flytgödselhantering. vilken avverkningsnivå som antas. Avverkningen

Ett minskat antal mjölkkor och en fortsatt mins- har ökat mellan 1990 och 2007 men har i genomkad areal spannmålsodling till år 2020 är främst snitt för perioden legat under den maximalt hållen följd av förväntad ökad produktivitet, utveck- bara nivån som antas för prognosperioden. Man

Tabell 5.15 Historiska och prognostiserade utsläpp från avfallssektorn (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.16 Historiska och prognostiserade utsläpp från jordbrukssektorn per gas (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.17 Historiska och prognostiserade utsläpp från jordbrukssektorn uppdelad på matsmältning, gödsel och mark

(miljoner ton koldioxidekvivalenter)

5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder 65

har under den aktuella tidsperioden inte utnyttjat Resultatet visar att i alternativet med lägre utsläpp hela den tillgängliga tillväxten vilket främst är ett så minskar utsläppen ytterligare jämfört med huresultat av intensifierad skogsvård. [Tab 5.18] vudalternativet, till 16 procent mellan 1990 och

2020. I alternativet med högre utsläpp dämpas

utsläppsminskningen till 11 procent mellan 1990

5.2.8¶Internationella transporter

och 2020. [Tab 5.20] De totala utsläppen från internationella transporter har ökat mellan 1990 och 2007 och bedöms

5.3.1¶Energi (inkl. transporter)

fortsätta att öka till 2020, dock inte i samma takt som tidigare. Utsläppsökningen till 2020 beror Två känslighetsalternativ har tagits fram för enerfrämst på att utsläppen ökar från internationell gisektorn inklusive transporter, ett med högre fossjöfart på grund av en ökad godsexport. silbränslepriser och ett med högre BNP.

Även utsläppen av växthusgaser från internatio- I alternativet med högre fossilbränslepriser är prinellt flyg beräknas öka till 2020. Ökningen förkla- serna för fossila bränslen cirka 30 procent högre än ras av att den privata konsumtionen förväntas öka i huvudalternativet. De högre fossilbränslepriserna vilket för med sig ett ökat resande. [Tab 5.19] antas få följdverkningar på den svenska ekonomin

i form av en lägre tillväxt. Dessutom antas el- och

fjärrvärmepriserna och utsläppsrättspriset bli högre. 5.3 Känslighetsanalys I övrigt är förutsättningarna identiska med dem som Känslighetsanalyser har genomförts för energisek- gäller för huvudalternativet, (se bilaga 5). torn, jordbrukssektorn och fluorerade växthus- I alternativet med högre ekonomisk utveckling gaser inom sektorn industriprocesser. Analyserna antas en högre BNP-utveckling och därmed även har sammanställts till ett alternativ med ”lägre ut- högre tillväxt i industrin och ökat transportarbete släpp” och ett med ”högre utsläpp”. i transportsektorn. I alternativet med ”lägre utsläpp” ingår: Resultatet visar att alternativet med högre fossil-

• energisektorns alternativ med högre fossil- bränslepriser ger, som väntat, lägre utsläpp till 2020

bränslepriser medan utsläppen blir högre med högre BNP. Med

• lägre utsläpp från fluorerade växthusgaser cirka 30 procent högre fossilbränslepriser bedöms I alternativet med ”högre utsläpp” ingår: utsläppen minska ytterligare till 2020 till 46 mil-

• energisektorns alternativ med högre BNP joner ton koldioxidekvivalenter, vilket är cirka 14

• jordbrukssektorns alternativ med högre produktion procent lägre än 1990 års utsläpp. De högre fos-

• högre utsläpp från fluorerade växthusgaser. silbränslepriserna ökar incitamenten att byta ut

Tabell 5.18 Historiska och prognostiserade utsläpp och upptag från LULUCF (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

Tabell 5.19 Historiska och prognostiserade utsläpp från internationella transporter (miljoner ton koldioxidekvivalenter.)

Tabell 5.20 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser för olika känslighetsalternativ exkl. LULUCF (miljoner ton

koldioxidekvivalenter)

43 Notera att prognosvärdena för Skogsmark avviker från den prognos som levererades

enligt EU monitoring mechanism i mars 2009. Avvikelsen beror på att den metodik

som användes då inte tog tillräcklig hänsyn till variationerna i förhållandet mellan

trädens volym, ålder och kolinnehåll.

66 5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder

fossila bränslen och öka energieffektiviseringen. kerheten i analysen beror bl.a. på hur stort läckaget Investeringstakten för att fasa ut fossila bränslen av köldmedia kan komma att bli i framtiden. Även inom industrin förväntas därför öka, liksom inves- en måttlig förändring av den läckagefaktor som anteringar i energieffektivisering. I sektorn bostäder vänds för stationära som mobila anläggningar reoch lokaler m.m. bedöms alla bränslen minska sulterar i relativt stora förändringar. [Tab 5.22] utom biobränsle och fjärrvärme. Konverteringen från eldningsolja till andra uppvärmningssätt i

5.3.3¶Jordbruk

bostäder, lokaler och jordbruket påskyndas. Inom transportsektorn bedöms ett högre oljepris dämpa En osäkerhet i jordbruksprognosen är bland anökningen i persontransporter och för godstran- nat antagandet om produktivitet. Ett känslighetssporterna ökar effektiviseringstakten genom både alternativ har beräknats med en högre produktiförbättrad teknik och effektivare logistik. De högre vitet. Alternativet baseras på den produktivitetsfossilbränslepriserna leder till högre elpriser vilket tillväxt som krävs för att bibehålla produktionen gynnar vindkraft i detta scenario så som den var 2007. Resultatet visar att utsläp-

I alternativet med högre BNP bedöms utsläp- pen inte minskar lika mycket som i huvudalterpen bli 49,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter nativet eftersom produktionen är högre till följd år 2020 eller cirka 7 procent lägre jämfört med av ökad lönsamhet. [Tab 5.23] 1990. En starkare ekonomisk tillväxt innebär en högre produktion inom industrin vilket i sin tur

5.3.4¶Partiell känslighetsberäkning för 2010

ger högre energianvändning och högre utsläpp. Högre BNP leder också till högre import och Under hösten 2008 inleddes en kraftig ekonoexport och dessutom till att privatpersoner har misk nedgång och en partiell känslighetsberäkmer pengar att röra sig med. Detta kommer att ning av hur den ekonomiska nedgången kan påleda till en högre efterfrågan på transporter, både verka långtidsprognosens utsläppsresultat för gods- och persontransporter. [Tab 5.21] 2010 har genomförts. Baserat på korttidsprognos

över tillförsel och användning av energi har käns-

lighetsberäkningar av växthusgasutsläppen för år

5.3.2¶Fluorerade växthusgaser

2010 genomförts för el- och fjärrvärmeproduk- Utsläppen från fluorerade växthusgaser beräknades tion, industrins förbränning, inrikes transporter i huvudalternativet till 0,4 miljoner ton år 2020 samt bostäder och lokaler. och domineras av HFC. En känslighetsanalys indi- I korttidsprognosen ingår även uppdaterade bekerar att utsläppen av fluorerade växthusgaser år dömningar av andra antaganden än den ekono- 2020 kan komma att ligga i ett intervall mellan 0,3 miska utvecklingen till år 2010 baserat på den seoch 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Osä- naste statistiken.

Tabell 5.21 Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser i energisektorn (inkl. transporter) i huvudalternativet samt i

känslighetsalternativen (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

Tabell 5.22 Historiska och prognostiserade utsläpp från fluorerade växthusgaser i huvudalternativet samt i

känslighetsalternativen (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Tabell 5.23 Historiska och prognostiserade utsläpp från jordbrukssektorn i huvudalternativet samt i känslighetsalternativet

(miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

Huvudalternativ 9,4 8,6 8,4 8,1 7,6 7,0 -14% -20% -25% Högre produktivitet 9,4 8,6 8,4 8,3 7,9 7,5 -12% -16% -20%

5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder 67

Beräkningarna indikerar att utsläppen av växt- Det klimatpolitiska beslut som Sveriges riksdag husgaser kan komma att ligga ca 4 miljoner ton antog i juli 2009 innehöll en styrmedelsstrategi för lägre år 2010 från dessa sektorer jämfört med den hur det nya nationella klimatmålet att minska uthuvudprognos vi redovisat. Det är framför allt ut- släppen av växthusgaser med 40 procent till år 2020 släppen från industrin och transporter som mins- jämfört 1990 för utsläpp från verksamheter utanför kar. Industrins produktionsnedgång leder till en EU ETS ska nås. Främsta åtgärden är att öka skatterminskad energianvändning. Minskad produktion na på koldioxid och energi. I första skedet genom: i järn- och stålindustrin medför mindre restgaser • Att de sektorer utanför handelsystemet som och lägre utsläpp från el- och värmeproduktion. idag har nedsättning av koldioxidskatten ska Lågkonjunktur medför även en lägre efterfrågan få höjda skattenivåer. på godstransporter och därmed lägre dieselför- • En omläggning av energiskatten på uppbrukning. Även bensinförbrukningen minskar till värmningsbränslen som medför att industrin följd av lägre hushållskonsumtion. Några beräk- utanför EU ETS, kraftvärme och jordbruk ningar på hur den ekonomiska nedgången skulle ska betala energiskatt på 2,5 öre/kWh. kunna påverka prognosen till 2020 har inte gjorts. • Höjd energiskatt på diesel som drivmedel.

• En ökad koldioxiddifferentiering av for-

donskatten och utvidga den koldioxiddiffe- 5.4 Prognos med ytterligare åtgärder rentierade fordonsskatten till alla lätta bilar. För rapportering till EU i mars 2009 togs en prognos med ytterligare åtgärder fram. Nationella åt- Exempel på andra styrmedel i strategin är miljöskatt gärder för att minska utsläpp av växthusgaser ses på F-gaser vilket en statlig utredning i juli 2009 fööver kontinuerligt och uppdateras, alternativt in- reslog skulle införas på HFC samt ett ökat stöd för förs nya. När huvudprognosen togs fram under energiteknikspridning och biogasproduktion. 2008 hade det ännu inte presenterats nya åtgär- Justerad koldioxid- och energiskatt i industrin der på nationell nivå, eftersom en klimatproposi- utanför EU ETS och på uppvärmningsbränslen i tion var planerad till mars 2009. I prognosen till areella näringar, höjning av skatten på diesel för EU ingick följande ytterligare åtgärder: fordon med totalt 40 öre i två steg (2011 och

• Krav på nya personbilars koldioxidutsläpp 2013) samt förändrad fordonsbeskattning beräk-

som från och med år 2015 i genomsnitt ej nas sammantaget ge ca 0,6 miljoner ton reduktion

får överstiga 130 g/km och till 2020 ska ner till år 2020. Införandet av skatt på HFC och stöd

till 95 g/km. Detta beräknas minska utsläp- till energiteknikspridning och biogasproduktion

pen med 1260 kton. uppskattas enligt klimatpropositionen minska ut-

• Luftfarten inkluderas från och med 2012 i släppen med 0,5 miljoner ton till år 2020.

EU:s handelssystem för utsläppsrätter, vil- Därutöver skall den generella koldioxidskatten

ket beräknas ge en utsläppsminskning på 65 tillsammans med andra ekonomiska styrmedel

kton för inrikes flyg. anpassas i den omfattning och takt som krävs för

• Tillåten låginblandning av etanol i bensin att minska utsläppen av växthusgaser utanför EU

höjs under prognosperioden från 5 procent ETS så målet till år 2020 nås. [Tab 5.24] till 10 procent vilket beräknas minska utsläppen med 265 kton.

5.5¶Jämförelse med den fjärde nationalrapporten

Åtgärderna innebär att utsläppen minskar inom transportsektorn till år 2020 och de totala utsläp- I den fjärde nationalrapporten (NC4) visade pen bedöms minska med 14 procent till 2020 jäm- prognosen en minskning av de totala utsläppen fört med 1990. av växthusgaser med 1 procent mellan 1990 och

Tabell 5.24 Historiska och prognostiserade totala utsläpp av växthusgaser i huvudalternativet samt med ytterligare EU-

styrmedel och ytterligare nationella styrmedel i 2009 års klimatpolitiska beslut (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

1990 2005 2007 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2015 1990-2020

2009 års klimatstrategi*

* Dessa ytterligare åtgärder ingår inte i rapportering till EU (mars 2009). 68 5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder

Tabell 5.25 Några antaganden för prognoser i fjärde nationalrapporten (NC4) och den femte nationalrapporten (NC5), se bil. 5

NC4 NC5 2000-2010 2010-2020 2005-2010 2010-2020

2010 och en ökning med 6 procent mellan 1990 Prognosen för jordbrukets utsläpp ger större reoch 2020. Prognosen som redovisas här i den fem- duktion av utsläppen till 2020. Skillnaden beror te nationalrapporten (NC5) bygger på andra an- på att en ny prognos har tagits fram som visar taganden och bedömningar baserat på de senaste på ytterligare minskningar av utsläppen till 2020. årens utveckling. Den nya prognosen visar då en I NC4 redovisades endast en framskrivning av minskning av de totala utsläppen av växthusgaser prognosen för 2010 till 2020. med nästan 10 procent mellan 1990 och 2010 För avfallssektorn visar prognosen en något mindre och en minskning med cirka 12 procent mellan minskning av utsläppen till 2010. Skillnaderna beror 1990 och 2020. [Fig 5.3] bland annat på att hela tidsserien över utsläpp har

Prognosen för energisektorn exklusive transporter reviderats som ett led i kvalitetsförbättringen av data. ger en större reduktion av utsläpp både till 2010 Utsläppen från användning av lösningsmedel och och 2020 jämfört med prognosen i NC4. Skillnaden andra produkter minskar inte lika mycket i prognoberor framför allt på olika antaganden, till exempel sen som det gjorde i NC4. Skillnaden beror bland om fossilbränslepriser, kärnkraft och elcertifikat. annat på att nya antaganden har gjorts medan

För transportsektorn visar den nya prognosen en prognosen i NC4 byggde på trendframskrivning. mindre ökning i utsläpp både till 2010 och 2020. Prognosen för sektorn markanvändning, föränd- Skillnaden beror bland annat på antaganden om rad markanvändning och skogsbruk visar på en högre fossilbränslepriser och högre användning större nettosänka jämfört med NC4. Det beror av biodrivmedel. [Tab 5.25] dels på att tidsserien från 1990 till 2007 har upp-

Prognosen för utsläpp från industriprocesser daterats och dels på att en ny prognos med nya visar en mindre ökning av utsläppen till 2020 än antaganden har tagits fram. vad som redovisades i NC4. Det beror främst på att utsläppen av fluorerade växthusgaser bedöms

5.6¶Utvärdering av de sammantagna

bli lägre då EU:s regelverk successivt inför förbud Figur 5.5 Procentuell utsläppsutveckling mellan 1990 och 2010 respektive 2020

effekterna av politik och åtgärder

enligt prognoserna i NC4 och NC5, totalt och per sektor för användning av vissa fluorerade växthusgaser.

Detta avsnitt redovisar de samlade effekterna av de Utveckling i %

styrmedel som införts sedan 1990 och som är redo-

visade och kvantifierade i kapitel 4 samt effekten av

ytterligare EU gemensamma styrmedel samt ytter-

0 ligare nationella styrmedel enligt 2009 års klimat- -20 politiska beslut som redovisats i kapitel 5.4.

Tabell 5.26 presenterar de sammantagna effek- -40

terna av de implementerade styrmedel som be- -60

räknats. För eltillförseln i Sverige är effekten be- -80 räknad som ersättning av kol med förnybar energi. -100 För lokala investeringsprogram (LIP och Klimp)

Energi Transporter Industri- Jordbruk Avfall Totalt

processer och styrmedel i bostads- och lokalsektorn har vi

1990-2010 NC4 1990-2020 NC4 bedömt att de utsläppsbegränsande åtgärder som

1990-2010 NC5 1990-2020 NC5

genomförts även påverkats av andra styrmedel Figur 5.3 Procentuell utsläppsutveckling mellan 1990 och och av de fossilbränsleprishöjningar som skett 2010 respektive 2020 enligt prognoserna i NC4 och NC5, under 2000-talet. Införda styrmedel kan eventu-

totalt och per sektor

5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder 69

ellt endast ha tidigarelagt vissa av dessa åtgärder Beräknade effekter av implementerade

Tabell 5.26

vilket, om så är fallet, innebär att den totala effek- styr medel uppdelat per sektor (miljoner ton koldioxidten överskattas. Därför är dessa styrmedel angiv- ekvivalenter) (sammanfattning av redovisning i kap 4.2 ) na som ”upp till” en maximalt beräknad utsläpps- Sektor/År 2010 2020

Sektorsövergripande Upp till 1,8 Upp till 2 effekt. Att det för åtgärder inom vissa sektorer

(lokala investeringsprogram LIP/Klimp) blir en högre effekt 2020 än 2010 kan förklaras

sont och därför kan bli högre i ett senare skede då

Totalt Upp till 31 Upp till 35

bättre kunskap erhållits om själva åtgärden (s.k. learning-by-doing effekt).

Utöver styrmedelseffekterna i Tabell 5.26 har joner ton per år, i genomsnitt för 2008-12. Progett antal eleffektiviseringar redovisats i kapitel 4 nosresultatet pekar mot att Sveriges bokförda utvilka ej beräknats några utsläppseffekter för. Till- släpp av växthusgaser år 2010 enligt Kyotoprotosammans uppgår dessa effektiviseringar till 5-6 kollets regelverk kan bli i genomsnitt cirka 62,9 TWh. miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt huvud-

I Figur 5.4 presenteras de beräknade effekter- alternativet, vilket indikerar att Sverige kommer na av implementerade styrmedel sedan 1990 från att klara sitt åtagande med marginal. [Tab 5.27] Tabell 5.26 och effekterna av de ytterligare planerade styrmedel som redovisats i kap 5.4 jäm- Tabell 5.27 Historiska och prognostiserade utsläpp av fört med historiska utsläpp och prognostiserade växthusgaser relativt Kyoto basåret och Kyotomål för

Sverige (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

framtida utsläpp i Sverige till år 2020.

Kyoto basår 72,2 Mton

Kyotomål (Kyoto basår-2008/2012) 4 %

5.7¶Måluppfyllelse gentemot Sveriges Kyotomål 2008-2012 per år 75,0 Mton

Utsläpp 2007 65,4 Mton

åtagande enligt Kyotoprotokollet

Prognos 2010 65 Mton

Enligt Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet Kyoto basår-prognos 2010 -10 % och EU:s bördefördelning, får Sveriges utsläpp av Kolsänka enl. artikel 3.3 o. 3.4 2,13 Mton

Prognos 2010 inkl. artikel 3.3 o 3.4 62,9 Mton växthusgaser exklusive LULUCF inte överstiga

Kyoto basår-prognos 2010 inkl. artikel 3.3 o 3.4 -12,9 % 104 procent av tilldelad mängd för basåret. Basår-

Tilldelning EU ETS 2008-2012 per år 22,3 Mton et är 1990 för alla utsläpp utom för fluorerade

Prognos EU ETS 2010 21,8 Mton växthusgaser som har 1995 som basår. Basårets utsläpp var när tilldelad mängd fastställdes 72,2 Figur 5.7miljoner ton. Detta innebär att Sveriges utsläpp Beräknade utsläpp utan implementerade styrmedel och beräknade utsläpp med LULUCF har under perioden 1990-2007 bidraytterligare planerade styrmedel jämfört med historiska utsläpp och prognostiserade av växthusgaser får uppgå till maximalt 75 mil- git till en årlig nettosänka i Sverige. Under perioutsläpp med införda styrmedel. den har sänkan varierat mellan 21-36 miljoner ton Utsläpp (Mton) koldioxidekvivalenter men trenden pekar på en

något minskande sänka. Det är dock endast en del

av denna kolsänka som får bokföras mot Kyotoåta-

80 gandet. Artikel 3.3 i Kyotoprotokollet är obligato-

risk att bokföra medan länder kan välja att bokföra

aktiviteter i artikel 3.4. Sverige har valt att bokföra

40 den del av artikel 3.4 som berör skogsbruk.

20 Kyotoprotokollets artikel 3.3 beräknas för åta-

gandeperioden ge ett nettoutsläpp för Sverige,

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 eftersom utsläppen från avskogning är större än

Beräknade utsläpp utan styrmedel upptag i ny- och återbeskogade marker. En skatt-

Historiska och prognostiserade utsläpp med styrmedel

Prognos med ytterligare styrmedel ning visar att utsläppet skulle bli 0,6 miljoner ton

per år, men denna beräkning är mycket osäker. Figur 5.4 Beräknade utsläpp utan implementerade styrme-

Sverige väntas totalt ha en nettosänka för artikel

del och beräknade utsläpp med ytterligare planerade styr-

3.4 från LULUCF, som är större än nettokällan i

medel jämfört med historiska utsläpp och prognostiserade

artikel 3.3. Det innebär att Sverige kan neutrali-

utsläpp med införda styrmedel

70 5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder

sera utsläppen i artikel 3.3 och sedan tillgodogöra Historiska och prognostiserade utsläpp från EU ETS

Tabell 5.28

sig en kolsänka på maximalt 2,13 miljoner ton. och utsläpp från sektorer som inte ingår i EU ETS i Sverige

Sverige har gjort nödvändiga förberedelser för 1990 2005 2010 2020 att kunna använda projektbaserade mekanismer, (Mt CO2-ekv.) (Mt CO2-ekv.) (Mt CO2-ekv.) (Mt CO2-ekv.)

Utsläpp från EU ETS 21,1 21,8 21,8 22,2 JI och CDM (se kap 4.3), men även utan dessa

Utsläpp från icke 50,8* 45,4 43,2 40,9 beräknas Sverige med god marginal klara sitt åta- handlande sektorer gande för perioden 2008-2012. Totala utsläpp 71,9 67.2 65 63.1

* 1990 års utsläpp för icke handlande sektorer har beräknats genom att anta samma

andel av de totala utsläppen som 2005. Observera att detta endast ger en grov skattning

av utsläppen från icke handlande sektorer år 1990.

5.8¶Måluppfyllelse gentemot Sveriges och EU:s klimatmål

och 2020. Det motsvarar cirka 32 procent mellan Enligt EU:s klimat- och energipaket ska utsläppen 2005 och 2020. Utsläppen från de icke handlanfrån de anläggningar som ingår i EU:s system för de sektorerna var 45,4 miljoner ton koldioxidehandel med utsläppsrätter (EU ETS) minska med kvivalenter år 2005. I huvudprognosen beräk- 21 procent mellan 2005 och 2020 för hela EU. nas utsläppen bli 40,9 miljoner ton år 2020. Det Utsläppen från de svenska anläggningarna som innebär en minskning av utsläppen med nästan ingår i EU ETS var 19,4 miljoner ton koldioxid 10 miljoner ton jämfört med 1990. I prognosen år 2005. Om skattade utsläpp från de anläggning- med ytterligare åtgärder ingår EU gemensamma ar som tillkommer under andra handelsperioden åtgärder som beräknas minska utsläppen med 1,6 2008-12 och utsläpp från inrikes flyg läggs till, miljoner ton. Klimatinvesteringar i andra länder beräknas utsläppen till 21,8 miljoner ton år 2005. planeras att genomföras för att minska utsläppen I prognosen har antagits ett pris på utsläppsrät- med 6,7 miljoner ton, vilket motsvarar en tredjeter på 30 euro per ton för perioden 2007-2020. del av utsläppsminskningarna 1990-2020. För att Priset påverkar de sektorer som ingår i EU ETS i nå målet om att minska utsläppen med 20 miljode modeller som har använts, tillsammans med ner ton till år 2020 ska ytterligare nationella åtandra priser och styrmedel. I prognosen beräknas gärder genomföras och i 2009 års klimatpolitiska utsläppen bli 21,8 miljoner ton år 2010 och 22,2 beslut ingår en strategi med utvecklade ekonomiljoner ton år 2020 för de anläggningar som in- miska styrmedel som omfattar ca 2 miljoner ton går i EU ETS. [Tab 5.28] ytterligare utsläppsreduktion. Hittills (dec 2009)

Tilldelningen i Sverige för perioden 2008-2012 har beslut tagits som beräknas ge utsläppsminskär hittills 22,3 miljoner ton per år. Ytterligare 0,2 ningar på drygt 1 miljon ton, vilket beräknas miljoner ton kan tilldelas för nya deltagare. Till- bidra till en minskning av utsläppen i Sverige från delning för svenska anläggningar till 2020 är inte verksamheter utanför EU ETS med 25 procent beslutad ännu. Eftersom utsläppsminskningar till till år 2020 jämfört med 1990. Inkluderas hela följd av handelssystemet kan genomföras i Sve- den aviserade strategin med utvecklade ekonorige eller i andra medlemsländer är det inte möj- miska styrmedlen nås en minskning med 27 proligt att beräkna effekten av handelsystemet på cent. [Tab 5.29] de svenska utsläppen. Måluppfyllelse kan därför endast bedömas på EU-nivå. Tabell 5.29 Måluppfyllelse gentemot EU-mål och

Enligt EU:s direktiv om energi från förnybara nationella mål källor, ska andelen förnybar energi öka till 49 pro- 2005- 1990- 1990-

2020 2020 2020

cent år 2020 i Sverige. Beräkningarna i progno-

EU-mål EU ETS för EU -21%

sens huvudalternativ visar att den förnybara en-

EU-mål icke handlande sektorer för -17%

ergianvändningen uppgår till cirka 48-49 procent Sverige år 2020, medan det i alternativet med högre fos- Nationellt mål icke handlande -40% 20 Mton

sektorer

silbränslepriser uppgår till 51-52 procent.

Utsläppsminskning 1990-2007 6,7 Mton Sveriges åtagande för de icke handlande sekto- Prognos utsläppsminskning 2007- 3,2 Mton

rerna är enligt EU:s klimat och energipaket att ut- 2020 (befintliga åtgärder) släppen ska minska med 17 procent mellan 2005 Ytterligare planerade åtgärder EU 1,6 Mton

Ytterligare åtgärder nationellt till 2 Mton och 2020. Det svenska målet enligt riksdagens

2020 klimatpolitiska beslut i juni 2009 är att utsläppen

(varav beslutade till dec 2009) (1,1 Mton) för icke handlande sektorer ska minska med 40 Klimatinvesteringar i andra länder 6,7 Mton procent eller cirka 20 miljoner ton mellan 1990

5. Prognoser och sammantagna effekter av styrmedel och åtgärder 71

Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder

6.1 Inledning (SMHI) de senaste åren, med hjälp av den regio- Förändringar i klimatet och dess följder berör sto- nala klimatmodellen RCA. ra delar av det svenska samhället. I Sverige har ar- I dag finns ett mer omfattande underlag jämfört betet med att anpassa samhället till ett förändrat med det som rapporterades i NC4. I de regionala klimat stärkts de senaste åren. En rad klimatpoli- klimatscenarierna har använts data från sex olika tiska beslut har tagits som bidragit till ökat fokus globala klimatmodeller. En större regional klipå klimatanpassningsfrågan. matscenarioensemble underlättar kartläggning-

På nationell nivå finns ingen myndighet i Sve- ar av såväl osäkerheter som robusta drag i regirige som har det övergripande ansvaret för klima- onala klimatscenarier. Studier har även omfattat tanpassningsfrågan, men många myndigheter har en mer utvecklad syn på klimatsystemets interna en utpekad roll i klimatanpassningsarbetet. Arbe- variabilitet, som kan dölja eller förstärka klimattet med klimatanpassning ska integreras i myn- förändringssignalerna. Den interna variabilitetens digheternas sektorsansvar och en nationell upp- roll i klimatanpassningssammanhang är speciellt följning av hur anpassningsarbetet fortskrider ska viktig i det korta tidsperspektivet, ett par årtiongöras till nästa klimatpolitiska översyn. Ansvaret den framåt. för det operativa anpassningsarbetet ligger på den lokala nivån dvs. kommunerna. Länsstyrelserna

6.2.1¶Temperatur och nederbörd

som har det regionala statsförvaltningsansvaret, har numera en central roll att stödja och samord- Den nya regionala klimatscenarioensemblen bygna kommunernas och andra aktörers genomför- ger på en ny version av den svenska regionala ande av anpassningsåtgärder. klimatmodellen huvudsakligen under utsläpps-

Hittills har arbetet framför allt handlat om kun- scenariot A1B. Simuleringar med flera globala skapsuppbyggnad kring samhällets sårbarhet och klimatmodeller har använts som randdata. Efanpassningsbehov till följd av klimatförändring- tersom klimatets lokala och regionala variationer arna. År 2005 tillsattes en klimat- och sårbarhets- kan vara tämligen stora, innehåller den regionala utredning , i vilken forskare och myndigheter klimatscenarioensemblen även beräkningar som aktivt deltog, för att kartlägga det svenska sam- utgår från olika simuleringar med ett och samma hällets sårbarhet. Utredningen utvärderade kli- utsläppsscenario och global modell. En förteckmateffekter och anpassningsbehov för samhällets ning över dessa regionala klimatmodelleringar sektorer. finns i Tabell 6.1. I tabellen finns även tidigare si-

muleringar som rapporterats i NC4.

I huvudsak bekräftar resultaten det tidigare re- 6.2 Sveriges klimat i förändring gionala scenariounderlaget som framför allt talar För att kunna göra mer realistiska och omfat- om en betydande uppvärmning och nederbördstande sårbarhetsanalyser av klimatförändringar förändring. Det utökade underlaget belyser även har en hel del nya studier av tänkbara regionala hur valet av global modell påverkar inte minst klimatförändringar bedrivits på Rossby Centre storleken av förändringarna. Den naturliga varia-

44 SOU 2007:60, Sverige inför klimatförändringar – hot och möjligheter, Klimat- och 45 Kjellström, E., Bärring, L., Gollvik, S., Hansson, U., Jones, C., Samuelsson, P., Rum-

sårbarhetsutredningens slutbetänkande. mukainen, M., Ullerstig, A., Willén U. and Wyser, K., 2005. A 140-year simulation

of European climate with the new version of the Rossby Centre regional atmospheric

climate model (RCA3). Reports Meteorology and Climatology, 108, SMHI, SE-60176

Norrköping, Sweden, 54 pp. 72 6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder

°C

6

5,5

5

4,5

4

3,5

3

2,5

2

1,5

1

0,5

0

Figur 6.1 Beräknade förändringar i vintertemperaturen (oC) (december, januari och februari) från

1961-90 till 2100 (från vänster till höger: 1981-2010, 2011-2040, 2041-2070 och 2071- 2100). De olika fallen är från uppifrån ner: RCA3/ECHAM4-A2, RCA3/ECHAM5-A1B, RCA3/ ECHAM4-B2. Skillnaderna under de första perioderna beror främst på olika förlopp av simulerad variabilitet. Betydelsen av utsläppsscenario slår genom på längre sikt46.

bilitetens roll är betydande i det kortare tidsper-

Tabell 6.1 Globala klimatmodeller och utsläppsscenarier som

spektivet (se Figur 6.1 där en simulering ger en

använts för att ta fram randdata för regionala klimatscenarier

samt upplösningen i den regionala klimatmodellsimuleringen mycket svagare initial temperaturökning än de

(”horisontell upplösning”) med RCA. två andra). I ett längre tidsperspektiv har valet av AOGCM Utsläpps- Horisontell utsläppsscenario dominerande inverkan på stor-

(Institut, land) scenario upplösning (km)

leken av klimatförändringarna.

Arpège (CNRM, Frankrike) A1B 50

Motsvarande förändringar för säsongsnederbörd

50 BCM (NERSC, Norge) A1B

25 visas i Figur 6.2. En tydlig skillnad mellan ökning CTL 50 i Nordeuropa och minskning i Sydeuropa syns.

ECHAM4

A2 50 Dessutom framgår hur skiljelinjen mellan ökning

(MPI-Met, Tyskland)

derbörd i hela landet . Som mest ökar nederbör-

50

A1B 50 den under vintern. I ett scenario är ökningen mer

ECHAM5

50 än 50 procent i stora delar av landet. (MPI-Met, Tyskland)

A1B 25 Eftersom både valet av utsläppsscenario och

B1 50

valet av klimatmodell spelar roll för storleken av

ref 50

tänkbara förändringar har regionala beräkningar HadCM3 låg 50 (Hadley Centre, A1B satts i ett bredare perspektiv med hjälp av en re-

hög 50 Storbritannien )

låg 25 gional analys av global-modellensemblen i IPCC

CTL 50 (2007 – AR4/WGI, kap 10). Resultaten visas i HadAM3H/HadCM3

A2 50 Figur 6.3. Medelvärdet av alla scenarierna ger en (Hadley Centre, Storbritannien)

B2 50

temperaturhöjning vintertid i Norra Sverige på

46 Persson, G., Bärring, L., Kjellström, E., Strandberg, G. and Rummukainen, M., 47 Bland de globala klimatscenarier som redovisades i IPCC 2007 återfinns även fall 2007. Climate indices for vulnerability assessments. Reports Meteorology and Clima- där sommarnederbörden inte minskar i Sydsverige. tology, 111, SMHI, Sweden, 64 pp.

6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningar 73

Procent

60

50

40

30

20

10

0

-10

-20

-30

-40

-50

-60

Figur 6.2 Beräknade förändringar i säsongsnederbörd från 1961-90 till 2100 (från vänster till

höger: DJF, MAM, JJA och SON). De olika fallen är uppifrån och ner: RCA3/ECHAM4-A2, RCA3/ ECHAM5-A1B, RCA3/ECHAM4-B2.

Vinter (december-februari) Sommar (juni-augusti)

Figur 6.3 Beräknade förändringar i temperatur och nederbörd på vintern och på sommaren (2071-2100 vs 1961-1990) för

södra Sverige. Här ingår alla de regional klimatscenarier som beskrevs i NC4, men också ett flertal nya (se Tabell 6.1). Stjärnor (*) beskriver resultat från 23 globala modeller med olika utsläppsscenarier. Tre scenarier har tagits fram med hjälp av ”patternscaling” (+). Färgerna korresponderar till respektive utsläppsscenario. Längst till vänster i respektive diagram visas observationsdata för 1900-talet för delvis överlappande 30-årsperioder48.

48 Lind, P., and Kjellström, E., 2008. Temperature and precipitation changes in

Sweden; a wide range of model-based projections for the 21st century. Reports

Meteorology and Climatology, 113, SMHI, SE-60176 Norrköping, Sweden. 74 6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder

Figur 6.4 Redovisning av data från observationer över historisk klimatutveckling och hur det kan utvecklas under 2000-talet.

Data presenterar avvikelsen från medelvärdet för 1961-1990. Scenarioresultat anges som löpande medelvärden. Det grå fältet beskriver simulerade variationer. Som exempel visas Stockholms län, med vintertemperatur i det översta diagrammet och vinternederbörd i det nedersta diagrammet49.

5,7 grader och en nederbördsökning på 25 pro- scenario. Den observerade utvecklingen pekar i cent. I södra Sverige blir det en temperaturhöj- samma riktning som det regionala klimatscenarining på 4,4 grader och en nederbördsökning på ot. Även andra klimatscenarier visar likartad kva- +21 procent. På sommaren gäller en tempera- litativ överensstämmelse med observationer, men turhöjning i norr på 2,9 grader och nederbördsökning på 11 procent och i södra Sverige på 2,8 grader respektive +3 procent.

6.2.2¶Uppmätta förändringar av temperatur och nederbörd

Konstaterade förändringar i temperatur och nederbörd under de senaste åren i Sverige ansluter väl till den observerade globala uppvärmningen och ligger i linje med beräknade förändringar på grund av mänsklig klimatpåverkan. I samtliga län i Sverige har inte minst vintrarna blivit mildare. Förändringar ses även under andra årstider samt på helårsbasis. En illustrativ analys av hur klimatet kan utvecklas i Sveriges samtliga län under 2000-talet och hur det har utvecklats t.o.m. 2008 har gjorts med hjälp av några scenarier och observationer. Ett exempel av detta visas i Figur 6.4. Figur 6.5 Temperatur och avrinning för hela Sverige, för

I Figur 6.5 visas observationer av medelavrin- enskilda år och 15-årsperioder enligt observationer 1901ning och medeltemperatur i Sverige från 1901 2005, och ett regionalt scenario för 1961-2100 baserat på

RCA3-ECHAM/B250.

till 2005 och jämförs med ett regionalt klimat-

49 www.smhi.se. 50 Hellström, S. & Lindström, G. (2008) Regional analys av klimat, vattentillgång och

höga flöden. SMHI Rapport Hydrologi nr 110.

6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningar 75

skillnader finns, inte minst beträffande storleken ning i Nordsjöområdet samt ökade vindhastigheav avrinningens förändringar. ter över de delar av Östersjön som blir isfria i ett

För nederbörden, finns en viss skillnad mellan framtida varmare klimat (Finska Viken, Bottenberäknade klimatscenarier och de senaste årens havet och Bottenviken). mätningar. I större ensembler av klimatmodelleringar finns tendenser till en minskning i sommar-

6.2.4¶Variabilitet och extremer

nederbörden i Sydsverige (Figur 6.3), men detta är inte helt entydigt. En sådan minskning har inte Simulerade förändringar i extremer, till exempel observerats. En möjlig förklaring är att i den mån förändringar i max- och minimitemperatur, är de beräknade regionala minskningarna är för- ofta mer uttalade än motsvarande förändringar i hållandevis små så kan de för korta tidsperioder medelvärden. Detta illustreras för minimitempeöverskuggas av naturliga variationer. ratur i Figur 6.6. Den mycket stora förändringen

Förändringar för Sveriges vattenresurser varie- på över 10°C i stora delar av Sverige kan jämföras rar i olika klimatmodeller. Ett samstämmigt resul- med motsvarande förändring av vintermedeltemtat är dock att de största ökningarna av vattentill- peratur på cirka 5°C i Figur 6.1. gången framträder i norra Sverige och i sydvästra Beräknade förändringar av extrema regn i ett Sverige. Förhållandena är mer varierande i övriga framtida klimat uppvisar en relativt splittrad bild delar av landet. I sydost bidrar den ökande av- med stora skillnader mellan olika klimatscenarier. dunstningen till att vattentillgången kan minska. Det är dock mer som tyder på en ökning än en Totalt sett ökar vattentillgången med 5-25 pro- minskning av riskerna i ett framtida klimat. Detta cent i genomsnitt för hela landet, men lokalt fö- medför en ökning av de översvämningsrisker som rekommer minskningar . är kopplade till dagvattensystem och annan direkt

avrinning av regnvatten i stort sett i hela landet.

6.2.3¶Vind

Framtida förändringar av vindförhållanden är 6.3 Klimateffekter och sårbarhetsanalys mycket osäkra då globala modeller uppvisar sto- Vid ett förändrat klimat i Sverige med stigande ra skillnader i förändring av storskalig cirkulation temperaturer och förändrade nederbördsmönsöver Nordatlanten/Europa. Ett gemensamt drag ter är det få verksamheter som kommer att bli för de flesta scenarier är en minskning av vind- helt opåverkade. Risken för översvämning, ras, hastigheten i Medelhavsområdet och en viss ök- skred och erosion bedöms komma att öka på

Figur 6.6 Nivå för 50-års extrem minimitemperatur baserat på data från tre ECHAM5-drivna A1B-simuleringarna i

Tabell 6.1. Vänstra delfiguren visar nivåerna i en kontrollperiod (1970-1990) och den högra visar på en simulerad förändring för perioden 2070-2090 jämfört med kontrollperioden52.

51 Bergström, Sten, Sara-Sofia Hellström, Johan Andréasson, 2006, Nivåer och flöden i 52 Venäläinen, A., Saku, S., Jylhä, K., Nikulin, G., Kjellström, E. and Bärring, L., 2009.

Vänerns och Mälarens vattensystem, SMHI Reports Hydrology, No. 20. Climate extremes and safety of nuclear power plants: Extreme temperatures and en-

thalpy in Finland and Sweden in a changing climate. Nordisk Kärnsäkerhet (in prep).

76 6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder

många håll i landet och det är viktigt att åtgärder av havsis innebär däremot att vintersjöfarten vid vidtas nu, bl.a. för bebyggelse, vägar, järnvägar, svenska hamnar underlättas, framför allt längs el- och telenät och VA-system. Hänsyn måste norrlandskusten. också tas till klimatförändringarna i den fysiska Telekommunikationen med luftledningar och planeringen så att inte ytterligare risker byggs in master kommer att påverkas av ett förändrat i samhället. klimat. Det gäller framför allt ökad risk för storm-

I följande avsnitt beskrivs konsekvenserna för fällning till följd av minskad tjälförekomst och olika samhällssektorer av ett förändrat klimat. För ökade extrema vindhastigheter. utförligare redovisning se Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande .

Bebyggelse

Bebyggelse har ofta placerats i områden vid sjö-

6.3.1¶Infrastruktur

ar och vattendrag men också nära kusten. Den Den tekniska infrastrukturen som består av vägar, strandnära bebyggelse som redan i dag ofta utjärnvägar, bebyggelse, VA-system påverkas av kli- sätts för översvämningar riskerar att vara speciellt matet. Eftersom infrastruktur ofta består av sys- utsatt vid en förändring av klimatet. Framför allt i tem och anläggningar som ska finnas under lång landets västra och sydvästra delar förväntas övertid är det angeläget att planera för klimatföränd- svämningar uppträda oftare eller mycket oftare. ringarna när infrastruktursatsningar ska göras. Ett varmare och fuktigare klimat ökar risken

för fukt och mögel på byggnader. Kulturhistorisk

bebyggelse kan vara särskilt sårbar, eftersom den

Kommunikationer

ofta är äldre och lokaliserad till kustnära områ- Klimatförändringarna kan få betydande konse- den. kvenser för vägnäten. Dessa är ofta anlagda nära vatten och den förväntade ökningen av nederbörd

Dricksvattenförsörjning och avloppsvattenhantering

och ökade flöden kommer att föra med sig översvämningar, bortspolning av vägar och vägbanker Ett förändrat klimat kommer att påverka drickssamt skadade broar. Höga flöden innebär ökade vattenförsörjningen, även om Sverige fortsättrisker för ras och skred som i sin tur ökar risken ningsvis kommer att ha goda vattenresurser. Vatför skador på vägar. Vägnäten påverkas även av tentillgångarna förväntas öka på många håll, utom ökad temperatur och minskat tjäldjup. Ett mins- i landets sydöstra delar där det istället finns risk kat tjäldjup innebär minskade deformationer i för vattenbrist. I de delar av landet där nederbörvägöverbyggnad och vägbeläggning. Där tjälen den förväntas öka kan det leda till översvämningutgör en grund till vägkonstruktionen kan ökat ar som kan få konsekvenser för vattenförsörjningunderhåll krävas. En högre temperatur och högre en. I samband med översvämningar uppströms grundvattennivåer kan dock ge ökande spårbild- vattentäkter kan föroreningar föras ut i sjöar och ning. Sammantaget förskjuts åtgärderna från att vattendrag, vilket ökar risken för spridning av vatha varit tjälrelaterade till att vara värme- och vat- tenburen smitta och virus. Den ökade risken för tenbelastningsrelaterade. översvämningar, ras och skred kan även innebära

Även för järnvägar kommer konsekvenserna att föroreningar från förorenad mark och gamla att bli betydande. Ökad och mer intensiv neder- deponier kan spridas. Kvaliteten på råvattnet i börd innebär översvämningar, genomspolning av vattentäkterna kommer att försämras med ökad bankkonstruktioner med risk för åtföljande ras temperatur eftersom temperaturökning ger ökad och skred. Den förväntade ökande temperatu- utlakning av närsalter och humus, vilket leder till ren under sommaren ger ökad risk för solkurvor. brunfärgat vatten och ökad övergödning. Den Kraftigare vindar, framför allt i södra Sverige, kan ledningsburna distributionen av vatten kan skainnebära ökad risk för stormfällning av skog och das i samband med skyfall som orsakar ras och att kraftförsörjningen för järnvägsnätet drabbas. skred. I Sveriges södra delar kan en höjning av

Klimatförändringarna kommer sannolikt inte havsnivån öka risken för saltvatteninträngning för att påverka sjöfarten och luftfarten i någon större vattentäkter som ligger nära kusten. utsträckning. Ett högre vattenstånd kan påverka Ökad frekvens av extrema regn ökar risken för hamnverksamheten negativt framför allt i de syd- att avloppsledningarna bli överbelastade. Riskerligaste delarna av landet. En minskad förekomst na för bakåtströmmande vatten och källaröver-

53 SOU 2007:60, http://www.sweden.gov.se/sb/d/8704/a/89334.

6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningar 77

svämningar ökar. Överbelastade avloppsledning- under en och samma period. Man kommer även ar kan också leda till frekventa och omfattande att kunna odla helt nya grödor. Men ett varmare bräddningar av avloppsvatten, och därmed ökade och fuktigare klimat är också gynnsamt för tillmiljö- och hälsorisker. växten av skadegörare, växtsjukdomar och insek-

ter. Ogräsfloran kan öka vilket medför ett ökat

behov av bekämpningsmedel. Eftersom mark-

Tillförsel och användning av energi

fuktigheten förväntas minska i södra Sverige kan De förväntade klimatförändringarna kommer det bli vanligare med perioder av torkstress för att påverka både energibehovet och möjlighe- vissa grödor. Vattentillgången kommer att variera terna att producera energi. Ett klimat med mil- i landet på grund av ökad nederbörd i vissa omdare vintrar medför att värmebehovet i bostäder råden och mer torka i andra. Detta kommer att och lokaler kommer att minska kraftigt. Toppbe- leda till olika förhållanden för jordbruksproduklastningen på elproduktionen och elnäten mins- tionen. I vissa områden kommer behovet av bekar därmed. Däremot kommer ett ökat behov av vattning att vara stor och inom vissa områden kan kyla att uppstå när sommartemperaturerna ökar. den ökade nederbörden försvåra odling. Sammantaget minskar energibehovet vilket inne- Ett varmt klimat kan innebära stora förändringbär kostnadsbesparingar. ar för fisket. Vattentemperaturen är avgörande

Vattenkraftproduktionen gynnas genom en för fiskarnas levnadsförhållanden. Det finns både ökning av vattentillrinningen och att en mer ut- kallvattenarter och varmvattenarter i Sverige. jämnad årsrytm i vattenföringen förväntas. Även Uppvärmning av Östersjön i kombination med vindkraftproduktionen kan komma att öka genom en minskning av salthalten skulle kunna innebära att vindens energiinnehåll förväntas öka långsik- att för näringen viktiga fiskarter som strömming, tigt i Östersjöregionen. Alltför blåsiga förhållan- torsk och lax slås ut. Hur omfattande förändringden och isbeläggning kan dock ge problem för arna blir beror på hur stor minskningen av saltvindkraftproduktionen. Produktionen av bioener- halten blir. I sötvatten kommer kallvattenarter att gi förväntas också öka vid ett mildare klimat och ersättas av varmvattenarter. Konsekvenserna för längre växtsäsong. fisket på västkusten är däremot inte lika tydliga.

Ändrade klimatförhållanden kan även få kon- För rennäringen kommer vegetationsperiosekvenser för försörjningssäkerheten inom ener- dens längd och växtproduktionen under sommagisektorn. Inom vattenkraftsindustrin kan häftiga ren att öka. Högre temperaturer och nederbörd regn orsaka dammolyckor, vilket kan leda till om- kan förvärra insektsplågan för renarna. Vinterfattande konsekvenser för samhället. förhållandena blir mer instabila med isbildning

och återkommande töperioder. Just isbildningen

under snön gör det svårt för renarna att få föda

6.3.2¶Areella näringar och turism

och stödfodring måste ske. De minskade kalfjälls- Klimatförändringen väntas öka produktionen i områdena kan leda till ökade intressekonflikter skogen genom att växtsäsongen blir längre och mellan rennäringen och andra näringar. Om förkoldioxidhalten i atmosfären ökar vilket bidrar till utsättningarna för rennäringen försämras så hotas ökad tillväxt. Träråvarans kvalité kan dock påver- också den samiska kulturen. kas negativt av en snabbare tillväxt. Andra poten- I ett förändrat klimat med varmare somrar förtiellt negativa effekter är att när växtsäsongen blir bättras villkoren för sommarturismen. Framför längre kommer tillväxten igång tidigare på våren allt kommer badturism och friluftsliv nära hav och kan leda till ökad risk för frostskador. En för- och sjöar att gynnas. Klimatförändringarna kan ändring av vindförhållanden och att marken ofta- leda till minskade turistströmmarna till Medelre förblir otjälad kan orsaka omfattande stormfäll- havsområdet och ökade till Skandinavien under ningar. Med varmare och blötare klimat kan också de varmaste sommarmånaderna. En viktig fråga insekt- och svampangreppen bli vanligare. för sommarturismens utveckling kommer att vara

Klimatförändringarna kan påverka jordbruket vattenkvalitet och algblomning i Skandinaviens både positivt och negativt. Jordbruket i Sverige sjöar och hav. För vinterturismen kommer sägynnas av ett varmare klimat och en högre kol- songen för många skidorter i Sverige att minska. dioxidhalt i atmosfären. Förutsättningarna för Det är framför allt längdåkning och skoteråkning odling blir generellt bättre då växtperioderna som drabbas eftersom konstsnötillverkningen blir längre och det blir möjligt att få fler skördar inte är möjlig för dessa aktiviteter.

78 6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder

Figur 6.7 Salthalten i Östersjöns ytvatten (psu). Till vänster: dagens förhållanden.

Till höger: ett av de regionala scenarierna som visar en stor minskning fram till 2071–2100 (RCAO-ECHAM4/A2)54.

6.3.3¶Naturmiljön och biodiversitet

finnas i det inre av Bottniska viken. En ökning av Klimatförändringarna förväntas leda till föränd- den globala havsnivån kommer att medföra att ringar för den biologiska mångfalden och ekosys- Östersjöns nivå ökar. Salthalten i Östersjön förtemen och därmed ekosystemens förmåga att le- väntas förändras på grund av ändrade vindförhålverera varor och tjänster. Klimatförändringarna landen och tillförsel av sötvatten från ökad nederkommer att påverka biologisk mångfald både di- börd och tillrinning från vattendrag. I dagens läge rekt genom förändrad temperatur och nederbörd är det ändå osäkert hur stora förändringarna av samt indirekt genom förändrad markanvändning. salthalten kommer att bli eftersom osäkerheter- Ekosystem med en rik biologisk mångfald har na i vind- och nederbördsscenarier är stora. Mobättre förmåga att stå emot störningar, dvs. de är dellberäkningar av medelsalthalt i hela Östersjön mer resilienta. Detta betyder att ekosystem med varierar mellan en icke statistiskt signifikant förbevarad biologisk mångfald i sig klarar av stör- ändring och en minskning med cirka 50 procent. ningar som uppkommer på grund av ett föränd- Förändrade förhållanden i Östersjön kommer att rat klimat bättre. medföra stora förändringar för den biologiska

När klimatet blir varmare flyttar klimatzoner och mångfalden. [Fig 6.7] vegetationszoner norrut. Påverkan sker på växter och djurs reproduktion, fördelning och storlek hos

6.3.4¶Människors hälsa

populationer samt förekomst av skadeorganismer. Ovanliga arter kan försvinna medan nya arter kan Ett förändrat klimat med extremt höga tempeetablera sig. Fjällområdena är särskilt känsliga för raturer under sommarmånaderna kan få direkta klimatförändringarna. Kalfjällsområdena i Sveri- konsekvenser för särskilt sårbara grupper. Det ge förväntas minska kraftigt när trädgränsen höjs. är framför allt äldre personer och personer med Under 1900-talet har trädgränsen höjts med ca hjärt-, kärl och lungsjukdomar som kan drabbas i 100-150 m i de svenska fjällen. Fjällbjörkskogen samband med svåra värmeböljor. kommer att minska i och med att snötäcket blir När det blir varmare förlängs växtsäsongen tunnare och mindre varaktigt. Däremot kommer vilket påverkar pollensäsongens längd och intenträdarter som tall och gran att få en med domine- sitet samt en eventuell förändring av utbredningrande ställning längs fjällsluttningarna. en av pollenproducerande arter. Detta leder san-

Temperaturen i Östersjön kommer att öka. nolikt till ökade pollenallergier. Ett mildare vin- Isens utbredning kommer att minska drastiskt och terklimat kommer däremot att minska antalet vid slutet av detta århundrade förväntas is endast köldrelaterade besvär.

54 Meier, H.E.M., E. Kjellström, and L.P. Graham, 2006: Estimating uncertainties of pro-

jected Baltic Sea salinity in the late 21st century. Geophys. Res. Lett., Vol. 33, No. 15.

6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningar 79

Ökade temperaturer på somrarna kan även öka ta arbetet med klimatanpassning för kommuner, risken för infektioner som sprids med mat och länsstyrelser och andra berörda aktörer inom klivatten. Risken för översvämningar kan också få matanpassningsområdet. Även Lantmäteriet och direkta konsekvenser för människors hälsa genom Energimyndigheten har anslutit sig till samarbeatt dricksvatten snabbt förorenas när avlopp tet. Myndighetsnätverket har bland annat satt svämmar över eller när vatten från förorenad upp en webbportal om anpassning till ett förändmark når vattentäkter. rat klimat för att sprida information till de ak-

En förändring av ekosystemen och arters ut- törer som arbetar med att anpassa samhället till bredningsområden kan medföra att nya sjukdo- ett förändrat klimat samt fört dialoger med andra mar kommer in i landet framför allt vektorburna sektorsmyndigheter och länsstyrelser. sjukdomarna. Ett exempel på detta är fästingar- På den regionala nivån har länsstyrelserna med nas utbredning som i dag täcker nästan hela Sve- hjälp av nationella myndigheter ett ansvar att rige och deras spridning av sjukdomarna borrelia förmedla sådant underlag som behövs lokalt för och TBE. att planera och genomföra åtgärder för att göra

samhället mer robust för klimatförändringarna.

Många länsstyrelser har valt att samarbeta i olika 6.4 Nationella anpassningsåtgärder nätverk eftersom förväntade klimateffekter ofta Sedan år 2005 har arbetet med klimatanpassning är gränsöverskridande eller för övrigt gemensampå olika sätt förstärkts i Sverige. På nationell nivå ma för olika aktörer. I Mellansverige har sju länshar centrala myndigheter med särskilt sektoran- styrelser givit ut gemensamma rekommendatiosvar startat utredningar för att bygga upp kunska- ner hur man vid kommunal fysisk planering bör per om risker kopplade till klimatförändringarna ta hänsyn till översvämningsrisken. Länsstyrelserinom sina respektive områden. na i södra Sverige har gemensamt studerat hur en

Inom lagstiftningsområdet ändrades plan- och stigande havsvattennivå påverkar kustmiljön och bygglagen år 2008 som innebär att byggnader kunskapsunderlaget är som stöd för den fysiska bara får uppföras på lämpliga platser och att planeringen längs kusten med hänsyn taget till hänsyn ska tas till risken för olyckor, översväm- klimatförändringarna. ningar och erosion i översikts- och detaljplanerna. Framtida klimatförändringar kan komma att En vägledning har tagits fram för hur ett tydliga- medföra översvämningar kring Sveriges störsre och stärkt hänsynstagande till dessa risker ska ta sjö Vänern och längs Göta älv. Länsstyrelsen ske och metoder på hur planering och byggande i Västra Götaland har överenskommit med Vatkan anpassas för att förebygga, undvika och mini- tenfall om en ändring av tappningsstrategin för mera negativa effekter av klimatförändringar har att förebygga risken för översvämningar kring utvecklats. Vänern och för ras och skred längs Göta älv. Med

Inom energiområdet har energisektorns sårbar- hjälp av en prognosmodell ska tappningen styras het för extrema väderhändelser analyserats bl.a. av det aktuella vattenståndet och den beräknade hur säkerheten för kraftverksdammar, gruvdam- tillrinningen. mar och risken för översvämningar påverkas av Förväntade klimatförändringar kan komma att klimatförändringarna. Efter stormarna 2005 och innebära att stora områden runt Mälaren och delar 2007 har arbetet med att ersätta luftledningar av Stockholms innerstad översvämmas. Behovet med nedgrävda kablar för eldistribution intensi- av att kunna reglera vattenflödet kommer att öka fierats. och för närvarande pågår planeringsarbete för att

Väg- och järnvägsnätets risker för ras, skred, öka avtappningsförmågan från Mälaren i samband bortspolning och översvämning har kartlagts och med ombyggnation av Slussen i Stockholm. vid behov åtgärdats. För järnvägsnätet pågår också Ansvaret för det praktiska klimatanpassningsett omfattande trädsäkringsprojekt, där man av- arbetet ligger oftast på kommunal nivå. Det är verkar träd för att öka säkerheten vid kraftig vind. kommunerna som är ansvariga för samhällspla-

Till skogsägare och jordbrukare förmedlas kun- neringen, beredskapsplanering och räddningsskaper om konsekvenser av klimatförändringarna tjänsten. Kommunerna är också huvudmän för och åtgärdsmöjligheter (se kap 9.5). den tekniska försörjningen. Många kommuner i

Ett samarbete pågår sedan 2005 mellan Bo- Sverige arbetar med åtgärder för att dels minska verket, Naturvårdsverket, Myndigheten för sam- sin exponering inom rådande klimatförhållanden hällsskydd, SGI och SMHI i syfte att underlät- dels kommande klimatförändringar.

80 6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder

Konkreta anpassningsåtgärder har hittills fram-

6.5¶Internationellt arbete

för allt påbörjats bland kommuner som under senare tid drabbats av extrema väderhändel- Sverige deltar idag inte i något direkt internatioser. Arbetet har framför allt handlat om åtgär- nellt samarbete kring att ta fram gemensamma ander inom fysisk planering och byggande. I arbe- passningsstrategier. Arbetet med EUs vitbok om tet med nya översiktsplaner gör många kommu- anpassning kommer dock att intensifieras. Emelner en klimat- och sårbarhetsanalys. Identifiering lertid deltar SMHI i både forskningsarbeten och sker av samhällsviktiga anläggningar och funktio- myndighetssamverkan i flera internationella proner, transportinfrastruktur, tekniska försörjnings- jekt som framför allt syftar till att ta fram underlag system, miljöfarlig verksamhet och förorenade för sårbarhetsanalyser som kan ligga till grund för markområden som kan vara i riskzonen för över- anpassningsstrategier: svämning, skred, ras och erosion. Principförslag • ENSEMBLES är ett stort EU-projekt som tar till åtgärder tas fram för utsatta områden. Många fram globala och regionala klimatscenarier kommuner har höjt miniminivån vid byggnation, och utvecklar scenarioanalys i probabilistiska genomfört invallningsåtgärder och investerat i termer. Anknutet till detta bedrivs effektstupumpsystem mot översvämningar. Några kom- dier om jordbruk, hälsa, livsmedelssäkerhet, muner har börjat arbeta med åtgärder inom VA- energi, vattenresurser samt riskhantering. systemen för att undvika att bli drabbade av ef- ENSEMBLES slutrapporteras 2009. fekterna av intensiva regn. • CES är ett pågående nordiskt projekt om ef-

fektstudier om förnybara energislag och en-

ergisystem (biobränslen, vattenkraft, vind-

6.4.1¶Planerade åtgärder

kraft, sol). En klimatscenariedel ingår i CES. Det fortsatta arbetet med klimatanpassning har • CIRCLE är ett EU/FP6 ERA-Net om klimatförstärkts i budgetpropositionen hösten 2008 och effekter och klimatanpassning, bl.a. med syfi klimat- och energipropositionen 2009. 400 Mkr te att se över möjligheterna till gemensamma har avsatts för klimatanpassningsåtgärder för pe- metoder för anpassningsstrategier. rioden 2009-2011 och ytterligare resurser före- • SAWA och CPA är EU Interregprojekt som slås för 2012. Bland annat så ska: för svensk del kartlägger risker för skred och

• En ny nationell höjdmodell för att förbättra ras i Göta älvdalen .

kunskapsunderlaget för bedömningen av ris- • CLARIS-LPB är ett EU FP7 projekt som stu-

ker och för planering av åtgärder för att mi- derar hydrologiska effekter av en klimatför-

nimera riskerna för ras och skred tas fram. ändring i La Plata Basin, Sydamerika.

• Kunskapsläget och beslutsunderlaget för- • Geoland2 är ett FP7-projekt knutet till

bättras t.ex. gällande översvämningar av de GMES som främst syftar till att skapa satel-

tre stora sjöarna och ras- och skredrisker ut- litbaserade produkter, men där ett område

med Göta Älv vid ökade vattenflöden. handlar om hydrologiska tillämpningar som

• Behovet av att ytterligare anpassa samhälls- bl.a. innehåller paneuropeisk modellering av

planeringen till ökade risker för ras, över- vattenresurserna i ett ändrat klimat.

svämning och skred hanteras i samband • GENESIS är ett annat FP7-projekt som stu-

med pågående översyn av plan- och bygg- derar klimateffekter på europeisk hydrologi,

lagen. främst akvifärer.

• Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) stär- • ECOSUPPORT är ett BONUS-projekt som

ka kunskapen att hantera klimatförändring- handlar om biogeokemiska effekter av ett

arna inom skogsbruket. Skogsstyrelsen ska ändrat klimat i Östersjöns avrinningsområde

förmedla kunskap till skogsägarna om kli- (både land och hav) och möjligheterna att ge-

matförändringarna och möjliga anpassnings- nomföra Baltic Sea Action Plan i framtiden.

åtgärder. Jordbruksverket ska ta fram kun- • BONUS-projekteten AMBER som handlar

skapsunderlag för att förebygga och hantera om implementering av ekosystemmetoder i

ökande problem med ogräs, växtsjukdomar andra Östersjöprojekt, projektet BalticWay

och skadegörare. om betydelsefulla minskningar av miljörisker

orsakade av marin industri samt INFLOW om

förändringar i saltvatteninflöde till Östersjön.

6. Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningar 81

Finansiellt stöd och tekniköverföring

7.1¶Introduktion

medel som kanaliseras genom utvecklingssamar- Att tackla klimatförändringen i utvecklingslän- betet utgör dessutom endast en liten del av den derna är från ett svensk perspektiv intimt sam- totala summan för finansiering av klimatrelateramankopplat med fattigdomsbekämpning och att de åtgärder som krävs i utvecklingsländer. Därför nå andra utvecklingsmål såsom Millennium De- måste resursmobilisering ske från andra källor, velopment Goals (MDGs). En stor andel utveck- privata som offentliga. Samarbete med andra lingsprojekt ligger i riskzonen på grund av klimat- svenska och internationella aktörer i detta samförändringen och flera utvecklingsmål kommer manhang bedöms som mycket värdefullt och ger inte att uppnås om inte åtgärder vidtas och ytter- bättre utväxling av de satsade medlen och säkerligare medel skjuts till. Målet för det svenska mil- ställer att de olika institutionernas komparativa jöbiståndet är att bidra till en miljömässigt hållbar fördelar utnyttjas i högre grad. utveckling för att därigenom bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra

7.2¶Målsättning och medel

sina levnadsvillkor. Fattiga kvinnor, män, flickor och pojkar ska ges möjlighet att anpassa sig till Sverige arbetar brett med klimatfrågan i utveckde negativa effekterna av klimatförändringen och lingsländerna. I PGU:s anda medverkar ett stort

antal aktörer såsom departement, myndigheter, även långsiktigt kunna vidta åtgärder för att be-

statliga företag, enskilda organisationer, universigränsa växthusgasutsläppen i enlighet med sina

tet och privata sektorn i Sverige i klimatrelatenationella mål om hållbar utveckling. Detta stöd vägleds av principer som ägarskap, harmonisering rade samarbeten och aktiviteter såväl vad gäller och anpassning till landets system och processer. finansiellt stöd som teknikutveckling, forskning På denna grundval arbetar Sverige långsiktigt med och olika former av kapacitetsutveckling i ut-

vecklingsländer. Det existerar en rad olika samatt integrera klimathänsyn i ett bredare spektrum

arbetsformer, instrument samt stödformer, och fiav fattigdomsbekämpning, bl.a. inom vatten och

nansiering sker med såväl offentliga som privata sanitet, jord- och skogsbruk, livsmedelstrygghet, energi, infrastruktur, hälsa och utbildning. medel.

I enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU) intar minskad miljö- och klimat-

7.2.1¶Styrande policies och prioriteringar

påverkan en central roll i det svenska utveck-

Politiken för global utveckling

lingssamarbetet. Utvecklingssamarbetet är dock endast ett av instrumenten för att arbeta pro- Den gällande politiken för global utveckling aktivt med klimatfrågor i utvecklingsländer. Ini- (PGU) antogs 2003 och fastställer att alla politiktiativ från andra svenska offentliga institutioner, områden på ett samstämmigt sätt ska bidra till en enskilda organisationer, den privata sektorn samt rättvis och hållbar global utveckling. Det övergriandra aktörer i svenska samhället är också mycket pande målet för utvecklingssamarbetet kvarstår: betydelsefulla. En rad olika instrument och sam- att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga arbetsformer används för att kanalisera stöd. De människor att förbättra sina levnadsvillkor. PGU

82 7. Finansiellt stöd och tekniköverföring

utgör stommen för hur svensk utvecklingspolitik

Kommissionen för klimatförändring och utveckling

ska bedrivas och inkluderar övriga politikområden och aktörer i samhället för att tydliggöra att Mot bakgrund av den starka viljan att integrera Sverige talar med en röst och eftersträvar samma klimathänsyn i utvecklingssamarbetet och länka utvecklingsmål. För att omsätta PGU i praktiken samman klimat- och utvecklingsfrågor tog svenskonkretiseras arbetet mellan åren 2007-2010 till ka regeringen 2007 initiativet till att etablera en sex globala utmaningar, av vilka klimatförändring internationell Kommission för klimatförändring och miljöpåverkan utgör en, som den svenska re- och utveckling med syftet att lägga fram rekomgeringen identifierat som centrala för att nå målet mendationer om hur anpassning och risk ska kunför PGU och där Sverige bedöms ha möjlighet att na integreras i utvecklingssamarbetet. Slutrapbidra på ett effektivt sätt. porten lanserades i maj 2009 och understryker

behovet av att förebygga sårbarhet, hantera risker,

stärka den lokala nivån där stor del av anpassning-

Tematiska prioriteringen miljö och klimat

en kommer att ske, förbättra ekosystemens funk- I syfte att komma ifrån den tidigare tendensen att tion, och betonar samtidigt att framgångsrik utprioritera ett stort antal policyområden inom ut- veckling kommer framgent att vara avhängig hur vecklingssamarbetet har den svenska regeringen väl klimatrisker och andra risker har hanterats. beslutat att under mandatperioden 2007-2010 Kommissionen förordar dessutom att 1-2 miljarfokusera på tre tematiska prioriteringar: jäm- der US dollar snarast satsas på klimatanpassning ställdhet; demokrati och mänskliga rättigheter; i väntan på att en ny finansiell arkitektur från avoch miljö och klimat. Beträffande den sistnämn- tal i Köpenhamn i december 2009 finns på plats. da fastslås att arbetet med miljö och klimat skall Kommissionens rapport väntas spela en väsentlig intensifieras och genomsyra hela utvecklingssam- roll för det svenska utvecklingssamarbetet. arbetet, samt att satsningar avseende miljö och klimat skall koncentreras till fyra områden med

7.2.2¶Samarbetsformer och instrument

nära koppling till klimatförändringarna: klimatanpassning, energi, miljö och säkerhet, och vat- Sedan 2006 har det svenska utvecklingssamarbeten. Denna politik med stor tonvikt på miljö och tet uppgått till 1 procent av bruttonationalinkomklimat ger ökad styrka och politisk tydlighet att sten (BNI) och Sveriges stöd till utvecklingslänrikta in utvecklingssamarbetet på dessa frågor. En derna ligger därmed på en nivå som överskrider genomlysning av de nya samarbetsstrategierna det överenskomna 0,7 procentmålet vilket endast som tagits fram 2008 visar även att miljö- och kli- ett fåtal andra OECD-länder lever upp till. Därmatfrågan har fått ökat genomslag i svenska prio- med torde de svenska klimatrelaterade insatserna riteringar på landnivå. Flertalet samarbetsstrate- inte ha skett på bekostnad av uppnåelsen av andra gier anger den tematiska prioriteringen miljö och utvecklingsmål. Det finns från svensk synpunkt klimat som övergripande mål, prioriterat samar- inte några skäl att särskilja klimatfinansiering från betsområde eller som dialogfråga. utvecklingsfinansiering då miljö- och klimathän-

syn så tydligt är en förutsättning för hållbar ut-

veckling. Det står däremot klart att kraftigt ökade

Parisdeklarationen och Accraagendan

summor utöver dagens biståndsnivåer kommer

om biståndseffektivitet

att krävas för finansiering av anpassning och ut- Principerna i Parisdeklarationen från 2005 och släppsbegränsning i utvecklingsländerna. Accraagendan från 2007 är centrala för svenskt Sverige anser att det är mycket viktigt att säkerutvecklingssamarbete. Dessa principer är relevan- ställa en integrering av miljö- och klimataspekter, ta oavsett om det handlar om biståndsmedel el- inklusive katastrofriskreducering, i utvecklingsler ej och bör vara vägledande även för insatser samarbetet. Miljö- och klimatanalyser, miljökonrörande klimatförändringen. Även för klimatrela- sekvensbedömning och strategisk miljöbedömterade insatser bör det nationella ägarskapet vara ning är befintliga verktyg som redan används vägledande, samt att externa aktörer (inklusive inom svenskt utvecklingssamarbete för att säkergivare) samordnar sig och anpassar sig till utveck- ställa integrering och maximera utfallet vad gäller lingsländernas system och processer och säker- anpassning och utsläppsminskning. Det är viktigt ställer en bättre resultatredovisning och ömsesi- med ett brett angreppssätt på klimatfrågan, Sveridigt ansvarsutkrävande. ge arbetar därför både genom integrering och sär-

7. Finansiellt stöd och tekniköverföring 83

skilt riktade insatser som kompletterar varandra. energisektorn, hållbar stadsutveckling samt ener-

Hälften av det svenska utvecklingssamarbetet gieffektivisering och utveckling av hållbara enerkanaliseras som bilateralt stöd genom Styrelsen gisystem. Insatserna valdes även för att ta tillvara för Internationellt Utvecklingssamarbete (Sida), kompetens och resurser bland svenska aktörer såtill utvecklingsländer och länder med övergångs- som näringslivet. ekonomier. På klimatområdet arbetar Sida med Inom det internationella utvecklingssamarbekapacitetsuppbyggnad, tekniksamarbete och tet har regeringen aviserat en särskild klimatsatsforskningssamarbete i utvecklingsländerna, och ning om cirka 4 miljarder kronor under perioden samverkar därvid med enskilda organisationer, 2009–2012. Målet är främst att på ett effektivt svenska myndigheter, privata sektorn, och forsk- sätt bidra till långsiktiga insatser för anpassning ningsinstitut. Avsnitt 7.4 ger en helhetsbild av till klimatförändringarna i de fattigaste länderna, det bilaterala samarbetet medan exemplen (I-IV) men också att bidra till utvecklingsländernas åtnedan ger exempel på samarbetsformer. Under gärder för att begränsa halten av växthusgaser, 2007 beslutade Sverige att reducera antalet bl.a. genom ökad energieffektivisering, ökad tillländer för utvecklingssamarbete i syfte att öka ef- gång till bättre teknik och alternativa energikällor fektiviteten och kvaliteten. Från 67 samarbetslän- samt återbeskogningsprojekt. Främst ska bidrag der har antalet minska till 33 länder och länder- ske genom befintliga multilaterala initiativ men na har delats in i fem kategorier för utvecklings- även i det bilaterala samarbetet, där Afrika står i samarbete och samarbetsformer. Spännvidden är fokus. stor och sträcker sig från länder med traditionellt Dessutom har regeringen under 2009 beslulångsiktigt utvecklingssamarbete till länder där tat om ett nytt obundet lån- och garantisystem större fokus läggs på nya samarbetspartners och enbart för insatser inom samhällsutveckling och att skapa plattformar för samverkan då det klas- miljö/klimat i utvecklingsländerna. Systemet omsiska utvecklingssamarbetet inte längre behövs. fattar 250 miljoner kronor årligen under en treårs Allt utvecklingssamarbete ska även bedrivas med period. Upprinnelsen till systemet är att de stora en tydligare resultatfokus. investeringsbehoven i infrastruktur, miljö och

Den andra hälften av utvecklingssamarbe- klimat i Sveriges samarbetsländer inte enbart kan tet utgörs av multilateralt stöd som kanaliseras hanteras med utvecklingssamarbete eller genom genom Utrikesdepartementet, Sida och Miljöde- marknadsaktörer. Lån och garantier mobiliserar partementet, inklusive reguljär och frivillig finan- inhemskt kapital, stärker lokala finansiella marksiering till klimatkonventionen och Kyotoproto- nader, samt underlättar för samarbetsländer att kollet. När det gäller multilateralt stöd är dialog locka till sig privata investeringar. och påverkansarbete viktiga instrument och Sverige lägger stor vikt vid andra fora, utöver klimat-

II) Stöd via enskilda organisationer

konventionen, där klimatfrågan har stor relevans såsom UNDP, UNEP, Världsbanken, FAO, ISDR, Samarbetet på klimatområdet med det civila sametc. (se avsnitt 7.3). hället både i Sverige och i utvecklingsländerna är

betydelsefullt för Sverige då dessa aktörer arbetar

med stor fokus på den lokala nivån i utvecklings-

I) Särskilt riktade initiativ

länderna och med viktiga lokala aktörer. Finan- Regeringen fattade under 2006 beslut om ett sär- siellt statligt stöd från Sida ges bl.a. till Naturskilt klimatinitiativ för 2007 om total 100 mil- skyddsföreningen, Världsnaturfonden (WWF), joner kronor som syftar till att stärka de svenska Kooperation utan gränser och Diakonia (se exsamarbetsländernas kunskap om och kapacitet empel i avsnitt 7.4). WWF arbetar aktivt för att att hantera effekterna av klimatförändringen. Ini- stärka samarbetet mellan biståndsgivare och den tiativets resurser har fördelats lika mellan områ- kommersiella sektorn, främst när det gäller tekdena klimatanpassning och riskhantering, hållbar niköverföring och bistår även utvecklingsländer i energi samt miljöteknik och kanaliseras både bi- framtagandet av nationella anpassningsplaner. lateralt, regionalt och globalt (se exempel i 7.4.1 och 7.6). Insatser har genomförts i syfte att stär-

III) Stöd via svenska myndigheter

ka institutionell kapacitet på nationell nivå samt

till institutioner i utvecklingsländerna

riktade insatser inom områdena skog och vatten. Dessutom har tyngdvikt lagts vid reformering av Stärkande av kapacitet bland myndigheter i sam-

84 7. Finansiellt stöd och tekniköverföring

arbetsländer är en viktig roll för utvecklingssam-

7.3¶Multilateralt stöd

arbete, och utöver långsiktiga samarbeten med miljömyndigheter i länder som Vietnam, Laos, Nära hälften av Sveriges utvecklingssamarbete går Kenya och Burkina Faso, kanaliserar Sida peng- till internationella multilaterala utvecklingsorganen ar till och samarbetar med flera svenska myndig- och för att säkerställa kvalitén togs en ny multilateheter och universitet så att de kan bedriva pro- ral strategi fram 2007. Strategin innehåller riktlinjer gram och projektaktiviteter i utvecklingsländer- som ska leda till ett mer strategiskt agerande, bättna inriktade på deras respektive expertområden re resultatorientering, och utvecklade redovisnings- (se avsnitt 7.5 och 7.6). Naturvårdsverket stödjer och utvärderingsfunktioner, samt en tydligare rollt.ex. flera länder med övergångsekonomier med fördelning mellan aktörerna i det svenska systemet. att bygga upp ny miljölagstiftning och nya miljö- Relevans och effektivitet är huvudkriterierna vid institutioner. Man arbetar tillsammans med lan- prioritering mellan olika multilaterala kanalerna. dets miljömyndighet och internationella organi- Sverige ger stöd till klimatkonventionens finansationer som UNEP. Nuvarande program inklu- siella mekanism Global Environment Facility (GEF) derar flera länder i Östeuropa samt Kina. enligt överenskommen skala och merparten används

för klimatändamål. Tabell 7.1 åskådliggör de svenska

inbetalningarna till GEF:s Trust Fund för perioden

IV) Samarbete med privata sektorn

2004-2008. För den fjärde påfyllnaden som färdig- De dominerande globala kapitalflödena är privata förhandlades 2006 åtog sig Sverige att utöver den och för att kunna hantera klimatförändringarna är beslutade andelen ge frivilligt bidrag om 356 miljodet av största vikt att länka dessa flöden till sats- ner kronor och det totala bidraget uppgick till 838 ningar för att både motverka klimatförändringar- miljoner kronor som kommer att betalas ut under na och anpassa sig till dess negativa effekter. Sidas en 10-års period fram till 2016. Under åren 2004nya system för miljölån och garantier är ett led i 2008 har Sverige även bidragit med frivilligt stöd till detta arbete. Grundläggande är utveckling av na- de två klimatfonder som skapades i samband med tionella och internationella regelverk. Ökad fo- Marrakesh Accords; totalt med 40 miljoner kronor kusering på såväl anpassning som utsläppsminsk- till Special Climate Change Fund (SCCF); och med ningsåtgärder innebär dessutom ökad efterfrågan 7 miljoner kronor till Least Developed Countries på nya produkter och tjänster. Här är det viktigt Fund (LDCF). Sverige har inte bidragit till Anpassmed samarbete mellan olika politikområden – ningsfonden under Kyotoprotokollet som inte ännu näring, miljö, forskning, främjande och bistånd är operationell, men följer fondens utveckling med – för att skapa större engagemang från svenska stort intresse. [Tab 7.1-2] innovatörer och företag. Sverige lämnar stöd till klimatkonventionens bas-

Därutöver spelar Sida och andra statliga aktörer budget enligt den överenskomna FN-skalan med en viktig katalytisk roll genom att skapa mötes- tillkommande avgift för Kyotoprotokollet, men platser för utbyte av erfarenheter och informa- även till fonden för deltagande och fonden för tion, för kompetensutveckling och även i syfte supplementära aktiviteter där bidrag är frivilliga att förbereda för vidare investeringar genom att (se Tabell 7.3). Sveriges frivilliga stöd till klimatge katalytiska bidrag. Svenska exportrådet, Swed- konventionen har ökat avsevärt mellan 2004-2008 fund och Tillväxtverket m.fl. bistår med stöd vilket avspeglar den vikt Sverige fäster vid konvenvilket beskrivs närmare i avsnitt 7.5.

Tabell 7.1 Inbetalningar till GEF år 2005-2008 (miljoner kronor)

- varav anpassning 37 miljoner kronor - varav tekniköverföring 3 miljoner kronor

LDCF – Least Developed Countries Fund 7 * Sammanlagt bidrag för perioden 2004-2006

Tabell 7.2 Inbetalningar till GEF:s fjärde påfyllnad (miljoner kronor)

Påfyllnad Svensk total inbetalning Svenskt frivilligt bidrag Utbetalningsperiod

GEF-4 838 (76,2 SDR*) 356 (32,4 SDR) T.o.m. år 2016 * Special Drawing Right; valutakurs 31 januari 2006 har använts för beräkningen

7. Finansiellt stöd och tekniköverföring 85

tionens arbete och även mot bakgrund av att den Under 2008 etablerade SENSA (Swedish Environmental Seökade arbets- och mötesintensiteten de senaste åren cretariat for Asia) tillsammans med UNEP och SEI en regional kräver mer finansiella resurser i synnerhet för del- kunskapsplattform i Asien för klimatanpassning. Huvudsyftet är tagande från utvecklingsländerna. Sverige ger även att i linje med Nairobi Work Programme och Bali Action Plan

fokusera på såväl anpassningsplanering och erfarenheter som stöd till CDM-styrelsen och bidrog 2006 med 140

anpassningsmetoder och verktyg. Diverse aktörer från regeringar 000 dollar till styrelsens administrativa kostnader.

och myndigheter till privata sektorn i regionen ska kunna dra

Inom ramen för klimatkonventionens arbete nytta av plattformen för att interagera, stärka sin kapacitet och har Sverige även stött weADAPT, ett initiativ stärka kunskapen om klimatanpassning och hur anpassning inframtaget av Stockholm Environment Institute tegreras på nationell nivå. (SEI) som ett s.k. ’action pledge’ under Nairobi Work Programme. Det är en webbaserad plattform som samlar experter från ett brett spektrum Likaså i den multilaterala dialogen och samarbete av organisationer med erfarenhet av anpassning med andra givare är harmonisering betydelsefullt. i teori och praktik. Genom plattformens verk- Detta är ett huvudsyfte i EU Kommissionens glotyg och metoder ska man på ett interaktivt sätt bala anpassningsprogram Global Climate Change kunna ta del av andras kunskaper om exempelvis Alliance (GCCA). Sverige stöder initiativet som klimatmodeller, prognoser och instrument och syftar till att skapa en plattform för dialog och även delge egna erfarenheter. utbyte mellan EU och de minst utvecklade län-

Utöver stöd till UNFCCC, GEF och dess kli- derna och små östater (SIDS). Den övergripande matfonder anser Sverige att det är viktigt att även målsättningen är att stödja de mest utsatta länverka genom stöd till en rad olika multilaterala derna att öka sin kapacitet att anpassa sig till de fackorgan samt internationella och regionala or- negativa effekterna av klimatförändringen, samtiganisationer, banker och institut för att främja digt som MDG målen ska uppnås. Stöd ska främst deras klimatarbete inom olika sektorer, se vidare ske genom budgetstöd från en givarpool. Sverige i Tabell 7.3. Inom ramen för flera FN-organ, pro- bidrog med ett engångsbelopp om 50 miljoner gram och utvecklingsbanker för Sverige en proak- kronor under 2008. De utvalda pilotländerna är tiv policydialog och påverkansarbete bl.a. röran- Kambodja, Maldiverna, Vanuatu och Tanzania. de klimatforskning, verktyg, metoder och policies för anpassning och utsläppsminskning, etc. Sverige fäster dessutom stor vikt vid samarbete med 7.4 Bilateralt och regionalt stöd internationella forskningsorgan som Consultati- Vad gäller det bilaterala samarbetet ligger utve Group on International Agricultural Research vecklingsländernas egna strategier för fattigdoms- (CGIAR), Centre for International Forestry Re- minskning till grund för det svenska stödet, inom search (CIFOR), World Agroforestry Centre såväl klimatområdet som andra områden. Ge- (ICRAF) och har även under lång tid samarbetat mensamma samarbetsstrategier tas fram som vägmed Asian Institute of Technology (AIT) inom ledning för det vidare samarbetet. Klimatfrågan teknik- och kapacitetsuppbyggnadsområdet. har på senare år fått större genomslag delvis tack

vare den tematiska prioriteringen om miljö och Renewable Energy Technologies (RETs) är ett regionalt forsk-

klimat som betonar att dessa frågor ska beaktas ningsprogram inriktat på förnybar energiteknik som stöds av

och genomsyra samarbetet men även på grund av Sida och koordineras av Asian Institute of Technology (AIT).

ett växande behov från samarbetsländerna. Det Programmets tredje fas 2002-2004 syftade till att konsolidera och sprida de erfarenheter som gjorts hittills. RET-paket för bilaterala klimatstödet innefattar bilaterala, regi-

55 olika områden har utvecklats och demonstrerats på kommersiell onala och globala insatser inom anpassning och basis. Tre förnybara tekniker har valts ut: solenergi och biomas- utsläppsbegränsning, tekniksamarbete och kapasatorkning, biomassabriketter och briketteldade spisar.

citetsuppbyggnad inklusive forskningssamarbete,

institutionsuppbyggnad och utbildningsinsatser.

I Parisdeklarationens anda har utvecklingssamar- Därutöver bedriver bl.a. institut som Internatio- betet i ökande grad kommit att inriktas mot budnal Union for the Conservation of Nature and getstöd och sektorprogramstöd vilket minskar Natural Resources (IUCN), International Insti- Sveriges möjlighet att påverka i detalj hur medtute for Environment and Development (IIED) len används och ställer istället större krav på diaoch SEI värdefullt arbete inom klimatområdet log med samarbetslandet. som erhåller finansiellt stöd från Sverige.

55 Globalta insatser är bilateralt och regionalt stöd som kanaliseras genom multilaterala

och andra institutioner.

86 7. Finansiellt stöd och tekniköverföring

Tabell 7.3 Utbetalningar till multilaterala institutioner samt andra relevanta organisationer och institut, år 2004-2008

(miljoner dollar) (vid omräkning till USD har valutakurs SEK/USD per 11 december varje år använts).

10. UNFCCC

11. Exempel på stöd till andra internationella, regionala organisationer och institut

Tabell 7.4 Bilateralt och regionalt stöd 2004-2008 (miljoner kronor).

Utsläppsminskning Anpassning Övrigt Totalt Övrig Energi Transport Skog Jordbruk Avfall Industri Vatten Skog Jordbruk anpassn

I Tabell 7.4 redovisas Sveriges bilaterala och re- och kapacitetsuppbyggnad, lagstiftning, stöd till gionala finansiella stöd som klassificerats som kli- organisationer och stöd till förhandlare från utmatrelaterade för perioden 2004-2008. Tyngd- vecklingsländerna. Den största andelen stöd har punkten i stödet till anpassning ligger vid insat- gått till anpassningsåtgärder, ca 5 miljarder kroser inom vatten och jordbruk och övriga sektorer nor, medan utsläppsminskningsrelaterade insatser som innefattar exempelvis katastrofriskhantering, har erhållit ca 3,3 miljarder kronor och övriga inhälsoinsatser, utbildning och forskning. För ut- satser ca 850 miljoner kronor. Denna uppdelning släppsbegränsning dominerar insatser inom ener- avspeglar den vikt som Sverige tillsammans med gi och avfallshantering. Gruppen övrigt innefattar många samarbetsländer lägger vid anpassningsåtinsatser som främjat implementering av klimat- gärder. Inom jordbruks- och skogssektorerna ger konventionen men inte direkt kopplar till anpass- insatserna viktiga synergieffekter mellan anpassning eller utsläppsminskning, t.ex. institutions- nings- och utsläppsminskningsåtgärder.

7. Finansiellt stöd och tekniköverföring 87

I bilaga 6 redovisas hur det finansiella stödet SMHI samarbetar med Botswanas Department of Meteorological faller ut per land, regionalt, sektor och år för pe- Services (DMS) i etablerandet av en väderservice i Botswana för

att stärka kapacitet inom väderrelaterad katastrofhantering och

rioden 2004-2008. De enskilda länder som har

klimatanpassning. Mellan 2006 och 2008 bedrevs projektets

erhållit störst andel klimatrelaterat stöd är Tanza-

första fas av två planerade. Fasen inleddes med en detaljerade

nia, Moçambique och Vietnam vilket represente-

inventeringar av den nuvarande verksamheten för att identifiera rar länder där Sverige under lång tid har bedrivit de mest relevanta områdena för utveckling. DMS personal har utvecklingssamarbete. Från ett svensk perspektiv utbildats i meteorologiska observationsstationer, datainsamling, är det viktigt att integrering av kapacitetsupp- fjärranalys, samt meteorologiska prognosmetoder, etc. Kvalitén

på Botswanas väderservice har förbättrats genom en kombina-

byggnad och tekniköverföring sker i bilaterala

tion av kapacitetsutveckling hos personalen och tekniska för-

och regionala projekt och program på sektornivå,

bättringar. Sida har stöttat projektet med 3,2 miljoner kronor.

både för utsläppsminskning och för anpassning. På grund av sin tvärgående natur skiljs därför inte det finansiella stödet för dessa insatser ut i det Sveriges klimatarbete i utvecklingsländerna innesvenska utvecklingssamarbetet, däremot presen- fattar även att bidra till att växthusgasutsläppen teras specifika exempel i avsnitten 7.5 och 7.6. till atmosfären minskar. Därför arbetar Sida tillsammans med sina samarbetsländer för att dessa Anpassning inom jordbrukssektorn ska kunna investera i teknik och kunnande som är för aids-drabbade i Zimbabwe både miljömässigt och ekonomiskt hållbart. Regel-

Kooperation Utan Gränser arbetar med insatser till aidsdrab- verk stöds som uppmuntrar till effektivare enerbade hushåll i Zimbabwe med inriktning på anpassning inom

gianvändning och förnybara energikällor. Tillgång

jordbruket. Projektet arbetar sedan 2003 på bynivå med fa-

till hållbar och modern energi är avgörande från

miljer där en eller flera medlemmar är aidssjuka, där föräldrar avlidit, samt barnledda hushåll. Utbildning och rådgivning ges ett utvecklingsperspektiv. Se exempel på teknikför odling av grödor som sötpotatis, kassava och bönor som är samarbete inom energiområdet under avsnitt 7.5. mindre arbetsintensiva och kräver mindre vatten. Näringsvärdet är också högt, vilket är viktigt för att fördröja utvecklingen från Sedan 2007 arbetar Energimyndigheten med stöd från Sida hiv till aids. Projektet bedriver även studiecirklar som leds av med ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt för CDM (Clean Developkvinnorna i byarna för att sprida kunskap om hållbar utveckling, ment Mechanism) i Tanzania, Kenya och Uganda. Antalet CDMklimatförändringar och anpassningsstrategier. Stödet till varje projekt i Afrika hittills har varit mycket lågt och ett problem i distrikt fasas ut efter 2-3 år när byarna kan arbeta i full skala många afrikanska länder är bristen på ekonomiska och struktuutan extern rådgivning. rella ramverk för att hantera CDM-projekt. Projektet syftar därför

till att bygga den nödvändiga kapacitet hos berörda myndighe-

ter, energibolag, banker och industri som krävs för att kunna

ta emot och genomföra CDM-projekt. Avsikten är att kapacitet

Det bilaterala och regionala klimatarbetet be-

ska utvecklas genom ’learning-by-doing’. Till dags dato har En-

drivs på olika nivåer i samhället och berör många

ergimyndigheten kartlagt behoven av kapacitetsutveckling och strategiskt viktiga sektorer inom utvecklingssam- vilka erfarenheter av CDM som finns i länderna och kommer arbetet såsom vatten, jordbruk, skogsbruk, infra- bygga vidare på dessa i sitt fortsatta arbete. Programmet har

struktur, energi och är integrerat i övrigt stöd. Två även breddats till Vietnam. anpassningsexempel som beskrivs nedan är relaterade till vattenresurshantering och förbättrad klimatinformation, data och prognoser.

7.4.1¶Initiativ särskilt riktade mot de minst utvecklade länderna

Programmet ZACPRO 6.2 om Integrerad vattenresurshanteringsstrategi för Zambeziflodområdet har som mål att förbättra

Svenskt utvecklingssamarbete har sedan lång tid

integration av vattenresurshanteringen i Zambezi flodområdet,

tillbaka lagt tonvikten på stöd till de minst ut-

främja social och ekonomisk utveckling samt att skapa ett skydd

vecklade och sårbara länderna med låg BNP per

mot översvämningar, torka, förorening av vattenresurser och miljöförstöring. För att underlätta ett gemensamt arbete för ett capita. Fattiga människor är i högre utsträckning långsiktigt hållbart nyttjande av vattenresurserna söker projektet beroende av naturresurser och jordbruk för sin etablera ett ramverk för regelbundet utbyte av information och

överlevnad och deras försörjning påverkas därför

samarbete mellan de länder som gränsar till floden. Programmet

direkt av hur klimatet förändras. Ett förändrat kli-

har utvecklat en gemensam integrerad vattenresurshanterings-

mat ändrar även tillgången till rent vatten, vilket

strategi för länderna som gränsar till flodområdet vilket ger möjlighet till snabb värdering av områdets vattenresurser. redan är en bristvara i många fattiga länder och

detta kan leda till konflikter. I dessa länder anser Sverige att huvudfokus bör ligga på anpassning till de negativa effekterna av klimatförändringar-

88 7. Finansiellt stöd och tekniköverföring

na och därigenom minska fattiga människors sår- Sverige arbetar dessutom för att öka förståelsen barhet och stärka deras förutsättningar att anpas- för hur klimatförändringen påverkar länders försa sig till klimatförändringen som redan skett och utsättning till utveckling. Utöver regionala och fortsätter ske. För Sverige tar sig detta uttryck i bilaterala insatser stödjer Sida därför ett panafriatt finna nya metoder för att bistå människor i att kanskt program Climate Information for Deveanpassa sig till nya levnadsvillkor, exempelvis ge- lopment in Africa (ClimDev-Africa) som syftar nom ökat fokus på livsmedelssäkerhet, energitill- till att integrera hantering av klimatförändringar gång och vattenresurshantering. Därutöver bidrar i beslutsfattande processer genom att klimatdata Sverige även med katastrofhjälp till de som drab- och prognoser tas fram. Programmet är ett samarbats av extrema väderförhållanden. bete mellan African Union Commission (AUC), African Development Bank (AfDB) och Econo- Klimatanpassning och konflikter i Kenya mic Commission for Africa (UNECA) i Addis

Sedan 2002 är National Council of Churches of Kenya (NCCK), Abeba i Etiopien. På kort sikt syftar programmet de kenyanska kyrkornas nationella råd, en av Diakonias part-

till att de afrikanska länderna ska förbättra förmå-

nerorganisationer. Diakonia och NCCK samarbeta främst för att

gan att hantera redan befintliga klimatvariationer

uppnå fredliga lösningar på de konflikter mellan folkgrupper som uppstår i Turkana-området i norra Kenya, på grund av bristande och på längre sikt minska riskerna och öka motnaturresurser. Den, av klimatförändringarna, förvärrade torkan ståndskraften för effekterna av klimatförändringhotar att förstärka konflikten. Bland annat arbetar NCCK med att arna. Initiativet är landdrivet av en rad afrikanska föra samman unga krigare från de stridande sidorna för samtal. länder som har gått samman för att gemensamt NCCK har också utvecklat ett system som hjälper människor att

öka medvetenheten, öka tillgängligheten på data,

känna igen när risken för torka ökar så att invånarna i området

kommunicera klimatinformation, öka kvalitén i

ges möjlighet att förbereda sig för en kommande torrperiod.

planeringsprocesser och utveckla riskhanteringsstöd. Det är ofta svårt särskilja rena anpassningsinsatser

från utvecklingsinsatser. Anpassning överlappar i The Kenya Water and Sanitation Programme (KWSP) har som

syfte att stötta genomförande av reformer inom den kenyanska

hög grad det som definieras som hållbar utveck-

vattensektorn, förbättra vattenresurshantering samt att utföra

ling. Hållbar utveckling ger vinster i termer av att

investeringar i vattentillgång och sanering för fattiga människor bygga motståndskraft och minska sårbarhet; två på landsbygden. KWSP omfattar en budget på 50 miljoner euro faktorer som är avgörande för individers och sam- fördelat över fem år (2005-2009) och finansieras av Sverige hällens anpassningskapacitet. Sverige betonar att tillsammans med Danmark och Kenya. I programmet ingår subdet är avgörande att säkerställa att klimatföränd- komponenten Flood and Drought Mitigation som syftar till att

stötta Water Resource Users’ Association i vattenresurshante-

ringens effekter vägts in i analysen av eventuella

ringsfrågor för att de ska kunna anpassa sig till översvämningar

risker för insatsen. Det finns annars risk för ”mal-

och torka samt att säkerställa en rättvis åtkomst till vatten. I adaptation”, vilket innebär att människors sårbar- arbetet har en utvecklingscykel med fyra kategorier utformats: het ökar som en konsekvens av insatsen. minskad risk för konflikt, reglering för rättvis kontroll och dist-

Anpassning kräver i vissa fall samarbete över ribuering av vattenresurser, bevarande av vattenreserver och

resurser, samt en ökad effektivisering av användandet och hus-

sektorgränserna och ofta regionalt över landgrän-

hållning av vattenresurser.

serna, i synnerhet då det handlar om förvaltning av delade resurser såsom i ICIMOD-programmet som Sverige stödjer.

International Centre for Integrated Mountain Development 7.5 Teknikutveckling och spridning

Den globala uppvärmningen utgör ett allvarligt hot mot Hima- Svensk miljöteknikexport uppgick 2007 till 33 layaregionen. Glaciärsmältningen kommer att påverka 1,3 mil-

miljarder SEK. Den största enskilda sektorn är

jarder människors vattentillgångar och ekosystemen i området

avfallshantering och återvinning men många av

hotas. Sida stödjer därför International Centre for Integrated Mountain Development (ICIMOD) i deras arbete att utveckla de aktuella miljötekniklösningar som fjärrvärme, anpassningsstrategier och öka motståndskraften i regionen. Pro- biogas, underjordiska avfallstransporter, bergvärgrammets fem moduler innehåller bland annat att utveckla ett me och bergkyla finns i Sverige i stor skala sedan satellitbaserat system för övervakning och förändring i regionens lång tid tillbaka. Svenska Exportrådet arbetar för istäcke, sårbarhet och anpassningsanalys hos samhällen nära

att underlätta svenska företags export, bl.a. inom

fördämningar med hög bristningsrisk, kartläggning av nuvaran-

miljöteknik som avfallshantering, återvinning

de vattenhantering, utveckling av effektivare energianvändning

samt ökad regional samverkan kring dessa frågor. bioenergi, solenergi, vindkraft och energieffektivisering. Sedan april 2008 pågår ett bilateralt tek-

7. Finansiellt stöd och tekniköverföring 89

niksamarbete med Kina som fokuserar på hållbar nationell expertis inom det aktuella området. Ett stadsutveckling. Samarbetet Sino-Swedish Envi- exempel är projektet beträffande Energy Services ronmental Technology Cooperation innefattar tre Companies, ESCO, i Zambia, där Sida och SEI svenska ministerier samt deras kinesiska motsva- skapade ett nätverk av befintliga privatägda förerigheter i den aktuella regionen. Exempel på kon- tag inom energisektorn. Istället för att genomföra kreta projekt är utveckling av biobränsle och dist- färdiga tekniklösningar direkt hos slutanvändarna ribuering för staden Wuhan. etablerades en långsiktigt hållbar lösning för ener-

giförsörjning i form av lokala företag som kunde SymbioCity är ett nytt exportkoncept som drivs av Exportrådet upphandla systemlösningar för leasing, samt eroch stödjer en holistisk och hållbar stadsutveckling. Initiativet

bjuda användarutbildning, service och underhåll involverar privata sektorn och syftar till att lyfta fram de syner-

av anläggningarna. gieffekter som existerar mellan olika försörjningssystem i den moderna staden och som har potential att ge både miljömässiga För Sidas räkning genomför Tillväxtverket prooch ekonomiska vinster, däribland minskade växthusgasutsläpp. grammet DemoMiljö vilket rör miljötekniksats- I Sverige har man i över 50 år arbetat med holistisk stadsplane- ningar inom områdena hållbar stadsutveckling ring och effektiv resurshantering och dessa erfarenheter bildar och förnybar energi. Stödet riktas till Sveriges grundplåten för SymbioCity. SymbioCity-konceptet har applice-

samarbetsländer i Afrika, Asien, Latinamerika rats i andra städer runt om i världen såsom i Luodian Town, Tian-

samt Öst- och Centraleuropa och skapar möjjin Gangdong i Kina, Buffalo City i Sydafrika och Pune i Indien.

ligheter för myndigheter, kommuner, institutio-

ner och företag i dessa länder att pröva ny teknik Sverige anser att privata sektorn har en viktig roll inom bl.a. luftmiljö, vatten och sanitet, avfallsi teknikutveckling och spridning. I syfte att ska- hantering energibesparing, förnybar energi, och pa förutsättningar för den privata sektorn att en- urbana transporter. Ett sophanteringsprojekt i gagera sig i utvecklingsländerna krävs emellertid Chennai i Indien som genomförs inom ramen för ofta stöd för att minska risken, då kan lån och ga- DemoMiljö syftar till att minska växthusgasutrantier eller riskkrediter användas. släppen genom att generera biogas av tillvarata-

Från ett utvecklingsperspektiv är teknikfrågan get biologiskt avfall. Biodigestorn till projektet lemer än att fysiskt överföra hård- eller mjukvara, vereras från Sverige. det rör sig snarare om att utveckla kapacitet i ut- Programmen StartSyd och StartÖst erbjuder vecklingsländerna att emot, använda och utveckla små- och medelstora företag i ca 40 av Sidas samteknik. I det sammanhanget har utvecklingssam- arbetsländer i Afrika, Asien, Latinamerika och arbetet en viktig roll att fylla och Sverige bedriver Östeuropa möjligheten att söka finansiellt stöd teknik- och forskningssamarbete med betydande för kunskapsöverföring och utrustning. Syftet är inslag av kapacitetsutveckling med en rad samar- att bidra till bättre förutsättningar för ekonomisk betsländer. Denna ansats är avgörande för utveck- tillväxt för hållbara, lönsamma och produktiva lingsländernas möjligheter att kunna tillgodogöra små och medelstora företag. Från 2009 tar Swedsig och själva bidra till hållbara tekniklösningar fund över genomförandet av programmen för att anpassade till sina förhållanden. utveckla det näringslivsinriktade utvecklingssam-

arbetet i enlighet med den svenska politiken för Masterprogram på distans om hållbar energiteknik global utveckling. Swedfund erbjuder även risk- Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) med stöd från Sida genom- kapital och kompetens för investeringar i utveckför ett Master-program om hållbar energiteknik i partnerskap

lingsländer för att skapa lönsamma företag i den med universitet i bl.a. Uganda, Moçambique, Etiopen, Tanza-

formella sektorn, stärka det lokala näringslivet i nia, Zambia, Mexiko, Maldiverna och Sri Lanka med totalt ca

fattiga länder och därigenom bidra till hållbar fat- 150 studenter intagna årligen på distans. 80 studenter erhåller årligen stipendier från Sida. KTH har tagit fram en interaktiv tigdomsbekämpning. Arbetet är delvis inriktat på webbplattform där allt undervisningsmaterial finns, inklusive s.k. Clean Tech-investeringar i utvecklingsländer föreläsningar, studiebesök och individuella laboratorie- och räk-

med stora miljöproblem. neövningar. Avsikten är att programmet ska överföras till samarbetsuniversiteten efter 5-7 år med fortsatt nära kontakt med KTH.

7.6¶Kapacitetsuppbyggnad

Kapacitetsutveckling är en helt avgörande faktor Sverige lägger stor vikt vid att anpassa tekniklös- för att utvecklingsländerna ska kunna möta kliningar till lokala förutsättningar i utvecklingslän- matförändringen. Det krävs kapacitet för att ta derna, ta till vara nationell kunskap och rekrytera emot finansiellt och teknikrelaterat stöd för an-

90 7. Finansiellt stöd och tekniköverföring

Tabell 7.5 Exempel på stöd som innehåller Sedan 2006 finansierar Sida ett utbildningsprogram ’Internatio-

miljötekniköverföring nal Training Programme’ (ITP) med fokus på utsläppsbegräns-

ning och anpassning som genomförs av SMHI i samarbete med

Projekt: Pilot Project Providing Electricity Services Using Photovoltaic Solar Systems through Energy Service Companies in Rural areas in SWECO och SEI. Målet är att öka kunskaperna kring klimatför-

Zambia ändringen och dess effekter och förse de 25 utvalda deltagarna

Syfte: Utveckla riktlinjer för de nödvändiga ekonomiska, institutionella med verktyg för att identifiera sårbara sektorer i sina länder och och styrande förutsättningar som krävs för framgångsrik utveckling

utveckla projekt i sina hemländer med stöd från arrangörerna.

av energitjänstföretag, Energy Service Companies (ESCO’s) på

landsbygden. Målgruppen är personer med ledande positioner inom förvalt- Mottagarland: Sektor: Totalt stöd: Projektets längd: ning, nationell eller lokal, enskilda organisationer, universitet Zambia Energi 12,8 MSEK 1998-2006 eller företag. Utvärderingar visar att deltagarna ger kursen höga

Beskrivning: Projektet stödjer bildande av lokala ”Energy Service betyg och att utbildningen till stor del ökat deras kunskap om

Companies” som kan leverera energitjänster till landsbygdsbefolk- klimatförändringar. En helt övervägande del av deltagarna tyckte

ningen. Företagen får stöd att köpa PV-system, som de hyr ut till också att innehållet var av stor eller mycket stor betydelse för lokalbefolkning och lokala entreprenörer. Företagen installerar och

deras fortsatta arbete och en rad viktiga kontakter hade knutits

underhåller systemet.

med experter i Sverige.

Faktorer som ledde till framgång: Vid val av värmesystem och underhåll togs stor hänsyn till systemets livslängd. För att göra systemen hållbara har ett stort fokus lagts vid kapacitetshöjning av förvaltningen. En underhållsavgift för användaren har även införts. Eftersom kostnaden på systemet är höga för en genomsnittlig medborgare har Kapacitetsutveckling är primärt en integrerad del en plattform utvecklats för att underlätta med bidrag och krediter.

av de program och projekt som Sida stödjer. Den

Teknik överförd: PV energiteknik, ledarskaps- och förvaltningsfärdig-

integrerade ansatsen är central eftersom kapaci-

heter, marknadsföringskapacitet

Effekt på växthusgasutsläpp: (information saknas) tet inte kan utvecklas i ett vakuum utan alltid är kopplad till den relevanta aktiviteten. Det är viktigt att ställa sig frågan: ’kapacitet för vad?’. Sveri-

Program: Asia Sustainable and Alternative Energy Programme

ge anser att det är viktigt att ta ett bredare grepp

Syfte: Öka användningen av alternativa och förnybara energikällor och

effektivisera energianvändningen i Asien om kapacitetsutveckling inom utbildning och

Mottagarland: Sektor: Totalt stöd: Projektets längd: forskning, men även höja kapaciteten institutio-

Kina, Vietnam, Energi 15 MSEK 2007-2009 nellt genom olika former av stöd till och samar-

Indonesien, Indien

och Bangladesh bete med de nationella och lokala institutionerna.

Beskrivning: Projektet har genomförts i ett urval av asiatiska länder Därutöver anser Sverige att det är angeläget att inom 1 miljon hushåll för att öka tillgång till förnybar energi och

säkerställa att utvecklingsländernas förhandlare

samtidigt främja energibesparingar bland annat genom informationskampanjer och dokumentärfilmer. Andra givare är Nederländerna, stöttas i klimatförhandlingsprocessen. Storbritannien och USA. Faktorer som ledde till framgång: ”Innovative Investment Delivery

Programmet European Capacity Building Initiative (ECBI) är direkt

Mechanisms”, utveckling av institutionella och rättsliga ramverk,

kopplat till Klimatkonventionen och har som mål att stärka ut-

utbildnings- och kunskapsutbyte. Programmet har även genererat följdinvesteringar från GEF, Världsbanken och lokal finansiärer som vecklingsländernas förhandlingsgrupp, G77, i klimatförhandling-

uppgår till hundratals miljoner dollar. arna. Klimatförhandlare från G77 och EU erbjuds en unik platt-

Teknik överförd: Institutionellt stöd vid reformering av energi och form för möten och kapacitetsutveckling där centrala begrepp och infrastrukturssektor, utvecklande av energitjänster för 1,1 miljoner

tekniköverföring diskuteras och analyseras. Enligt en utvärdering

hushåll (kokosnötsolja, vind, biomassa, småskalig vattenkraft etc.),

ökning av genereringskapacitet med 1 455 MW, har programmet bidragit till att utvecklingsländerna i större ut-

Effekt på växthusgasutsläpp: direkt minskning 2,2 miljoner ton/ år sträckning lyckats tala med en röst i förhandlingarna och att det

(indirekt 515 milj. ton/år) skett en ökad förståelse mellan förhandlare från de olika blocken. Utvecklingsländerna har på kort tid förbättrat sina möjligheter att uppnå det långsiktiga målet att förstärka de utsatta ländernas och gruppernas perspektiv i klimatförhandlingarna. Det svenska stödet passning och utsläppsbegränsning och säkerställa uppgick till 4,8 miljoner kronor under perioden 2005-2007.

hållbarheten i ett dylikt stöd. Nationell kompetens och kunnande om klimatförändringen och dess effekter är betydande samt att stärka institu- Sustainable City Planning in Pune

Sustainable City Planning Pune (SCPP) är ett samarbetsprojekt

tioner för att länderna i ett längre perspektiv själ-

mellan staden Punes kommunala myndigheter (PMC) och Sida.

va ska kunna integrera klimat i sin planeringspro-

Programmet erbjuder kompetensutveckling inom hållbar stads-

cess och driva en nationell klimatpolitik. Sverige

planering med fokus på rörlighet och fysisk planering. Projektet har erfarit att resultatet blir bäst när kapacitetsut- innehåller en rad olika aktiviteter inom områdena fysisk planeveckling utgår från ländernas egna behov och pri- ring, hållbara transportsystem och högkvalitativ kollektivtrafik.

oriteringar och är en gemensam läroprocess som Till exempel besökte deltagarna Sverige i maj 2008 för att lära av svenska erfarenheter, däribland från Hammarby sjöstad i

ägs och drivs nationellt men sker i partnerskap.

Stockholm och Västa Hamnen i Malmö.

Därför är det av betydelse att stärka de nationella systemen istället för att skapa nya.

7. Finansiellt stöd och tekniköverföring 91

Sidas forskningssamarbete syftar till är att stär- Stöd till forskning om hållbar utveckling i Moçambique

ka samarbetsländernas forskningskapacitet och Sida har sedan 1989 stöttat institutionen för fysik på Eduardo främja utvecklingsinriktad forskning. Det innefat- Mondlane universitetet (UEM) i Maputo i Moçambique i dess tar stöd till samarbetsländerna för att skapa goda arbete att etablera en grundläggande infrastruktur för forskning

och ett gynnsamt vetenskapligt klimat. Satsningarna har resul-

forskningsmiljöer, forskarutbildning samt för att

terat i det första försöket att utveckla en komplex forskning inom

utveckla metoder för att planera och prioritera

området hållbar miljö i Moçambique. Svenska resurser är starkt forskning. Att främja utvecklingsinriktad forsk- bidragande till institutionens kapacitetsutveckling, både när det ning innebär att både finansiellt och vetenskapligt gäller forskning och forskningsutbildning. UEM har identifierat stödja samarbetsländernas möjligheter att identi- utsläpp av växthusgaser till följd av okontrollerade skogsbränder,

ökenspridning som följd av överutnyttjande av skog och mark,

fiera ny kunskap inom områden som är betydel-

samt luft- och markförorening i anknytning till energiproduktion,

sefulla för deras utveckling.

industri och gruvdrift som de miljö- och klimatproblemen med

störst potential att allvarligt undergräva en hållbar utveckling i

Innovativ klimatforskning i Sydostasien

Moçambique. Sida stöttar sedan 2006 ett forskningsprogram Sida har samarbetat med regionala miljöekonomiska forskarnät-

för energi, miljö och klimat som forskar kring dessa områden. verk i Sydostasien, Afrika och Latinamerika i snart 15 år. Nätverken bygger i olika grad på den framgångsrika modellen EEPSEA (Economy and Environment Program for Southeast Asia) som är utarbetat för att stärka forskningskapacitet inom miljöekonomiområdet. Totalt svenskt stöd för 2005-2007 har varit 29 miljoner kronor. Nätverket är ett av de mer betydelsefulla i södra Asien och har medverkat i IPCC:s utredningsprotokoll år 2007. Nätverkets innovativa forskning om mangroveträskens roll för att minska de negativa effekterna vid cykloner och tsunami har fått stor uppmärksamhet både lokalt och internationellt. Nätverket har även gjort en omfattande sårbarhetskartläggning beträffande fem klimatrelaterade hot – tropiska cykloner, översvämning, jordskred, torka och havsnivåhöjning – som varit av stor vikt både för nationella policies och internationellt givarstöd.

Relevant från ett klimatperspektiv är det samarbete som bedrivs inom naturvetenskap och teknik, naturresurser och miljö. Dessutom bidrar man till kapacitetsuppbyggnad bland annat genom stöd till uppbyggnad av universitet och forskningsråd i utvecklingsländer. Den så kallade sandwich-metoden som Sida använder, vilken går ut på att varva studier i hemlandet med studier utomlands, har visat sig vara framgångsrik för att forskarna och studenterna vid utbildningens slut ska stanna kvar i sina hemländer och därmed inte låta kapaciteten gå förlorad. Tematiska forskningsprogram inom naturresurser och miljö, teknik och industrialisering samt naturvetenskap finansieras även.

92 7. Finansiellt stöd och tekniköverföring

7. Finansiellt stöd och tekniköverföring 93

Forskning och miljöövervakning

energifrågor är hållbart nyttjande av naturresur-

8.1¶Politik, organisation och finansiering

ser när energiråvaror måste öka från jord- och

av FoU och systematisk övervakning

skogsbrukssektorerna.

Forskning om Östersjön har ytterligare för-

8.1.1¶Politik för klimatforskning

stärkts och klimat är ett nytt område inom denna Inriktningen av svenska forskningssatsningar sedan satsning. Även andra viktiga områden som berör den fjärde Nationalrapporten (NC4), har fortsatt klimatarbetet får förstärkning, t.ex. forskning om haft fokus på hållbar utveckling och tvärvetenskap, samhällets sårbarhet och beredskap inför klimatmen enligt de forskningspolitiska målen i den se- förändringar samt hållbart samhällsbyggande och naste forskningspolitiska propositionen ska Sve- samhällsplanering, där stora klimatvinster kan riges ställning som forskningsnation med fokus på uppnås. innovation och konkurrenskraft i en globaliserad Svensk forskning stärks även för Arktis, och Povärld stärkas. Forskningen ska till stor del bedrivas larforskningssekretariatet har därmed fått nya inom områden som har, eller har förutsättningar, och utvidgade uppgifter, bl.a. att ansvara för den att få betydelse för människors välfärd, samhällets vetenskapliga forskningsstationen i Abisko i norra utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Re- Sverige. Polarsekretariatet har sedan tidigare geringen anser att klimatpåverkan är en av mänsk- ansvar för expeditioner och forskningsverksamlighetens stora utmaningar som inte kan hanteras heten i Arktis och Antarktis. I takt med att kliframgångsrikt utan ny kunskap. matförändringen blivit en allt viktigare samhälls-

I 2009 års Klimatproposition återkopplas till fråga har polarforskningen kommit att fokusera de strategiska nya forskningssatsningarna som har på klimatförändringen och dess effekter. Sveriklimatrelation. De klimatrelaterade strategiska ge har deltagit i ett för landet stort antal projekt satsningarna gäller i) klimatmodeller, ii) effekter under det Internationella Polaråret och har vikpå naturresurser, ekosystemtjänster och biolo- tiga forskningsplattformar för inernationellt samgisk mångfald, iii) hållbart nyttjande av naturre- arbete för klimatforskning i Arktis, Antarktis och surser, energiforskning (inkl. alternativ till fossila nordliga Sverige, som isbrytaren Oden, satelliten bränslen, miljö- och klimatanpassad produktion Odin samt forskningsstationerna Abisko och Tarav biomassa för råvaror och biobränslen, inklusive fala. industriell bioteknik), samt iv) säkerhet och krisberedskap (forskning för att öka krisberedskapen Nordisk samverkan eftersträvas och stärka säkerheten behandlat i ett brett spek- De nordiska statsministrarna har beslutat att trum av risker, hot, kriser och katastrofer). Norden ska satsa på spetsforskning inom klimat,

De största nya resurserna går till energiforsk- energi och miljö (s.k.Toppforskningsinitiativet) ning och utveckling av tekniker som minskar med ett gemensamt program på totalt 480 miljoklimatpåverkan från energi- och transportsekto- ner kronor under fem år. Genom att nyttja redan rerna, såsom vindkraft, andra generationens bio- etablerade nätverk, som NordForsk, Nordiskt drivmedel och hybridfordon. Starkt kopplat till Innovationscenter och Nordiska Energiforskning-

56 Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). 57 En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09: 162.

94 8. Forskning och miljöövervakning

en, ska programmet koordinera nordiska insatser I de offentliga medlen till forskning och utveckför att integrera spetsforskning, innovation, nä- ling ingår också den forskning som finansieras av ringslivet, nationella intressen, det nordiska mer- vissa forskningsstiftelser. Bland dessa är Stiftelsen värdet och globaliseringen. för miljöstrategisk forskning (Mistra) särskilt be-

tydelsefull i klimatsammanhang. Stiftelsen styrs Europeisk samverkan inte av regering eller riksdag, men regeringen Sverige stödjer EU-samarbete och deltar i ett fler- utser ledamöterna i styrelserna. tal EU-finansierade nätverk, bl.a. ERA-NET, viket Rymdstyrelsen finansierar inom ramen för sina är ett samarbete mellan finansiärer för att utveck- nationella forsknings- och fjärranalysprogram klila det europeiska forskningssamarbetet, utbyta matrelevanta satellitmätningar. erfarenheter och ha gemensamma utlysningar av Energimyndigheten, Mistra och Naturvårdsforskningsmedel (se 8.2). verket har sedan 2004 en gemensam webbsida

Deltagande i den europeiska rymdorganisatio- som presenterar sina pågående klimatinriktade nen European Space Agency (ESA) och det euro- forskningsprogram. peiska sydobservatoriet European Southern Observatory (ESO) bidrar främst till tillgången på

Utförare

övervakningsdata.

Nästan två tredjedelar av den offentligt finansie- Global samverkan rade forskningen i Sverige utförs vid universitet Sverige och svenska forskare deltar i flera globala och högskolor. Bland övriga offentliga forskningsforskningsaktiviteter, t.ex. IPCC, World Clima- utförare finns industriforskningsinstitut och vissa te Research Programme (WCRP), International sektorsmyndigheter. Geosphere and Biosphere Programme (IGBP), Samtliga universitet och högskolor har egna International Human Dimension Programme forskningsresurser och bedriver forskning. För- (IHDP). Svensk forskning bidrar också till samar- utom dessa finns några statliga institut samt inbete vid internationella anläggningar. Genom del- dustrinära branschinstitut som har offentligt fitagande i kärnforskningsorganisationen Conseil nansierad forskning. Några av dessa som har Européen pour la Recherche Nucléaire (CERN), betydelse för klimatforskningen är Stockholm har Sverige bidragit till att skapa en plattform för Environ ment Institute, Stockholm Resilience datalagring, vilket som sekundäreffekt också gyn- Center vid Stockholms universitet, Sveriges nar lagringen av stora mängder klimatdata. lantbruksuniversitet, Skogforsk och Institutet

för jordbruks- och miljöteknik. Nyligen har Bert

Bolin Center for climate research med fokus

8.1.2¶Organisation

på klimat och geovetenskaplig forskning inrät-

Forskningsfinansiärer

tats vid Stockholms universitet. Rossby Center Staten och andra delar av den offentliga sektorn vid SMHI svarar för den nationella klimatmodelär de största finansiärerna av forskningen vid uni- leringen. Vidare finns vid Linköpings universitet versitet och högskolor. De viktigaste offentliga ett klimatpolitiskt center för samhällsrelaterad forskningsfinansiärerna vid sidan av de direkta an- klimatforskning. slagen till universitet och högskolor från staten är Vid de flesta universitet har centrumbildningar forskningsråd och några andra forskningsfinansie- eller andra organiseringar gjorts för att förbättra rande myndigheter till stöd för sin egen verksam- möjligheterna för samordning av forskning och het. Även forskningsstiftelser och EU, kommu- utbildning, ofta i dialog med näringsliv och samner och landsting finansierar forskning. Inklude- hälle. ras även den privata sektorn, så är det näringslivet som är den största finansiären av FoU.

8.1.3¶Finansiering

Två forskningsråd, Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och sam- Den samlade forskningssatsningen till klimat och hällsbyggande (Formas) är betydelsefulla finansiä- klimatrelaterad energiforskning har under periorer av klimatrelaterad forskning. Myndigheter som den 2005-2008 i genomsnitt årligen uppgått till finansierar klimatrelaterad forskning och utveck- ca 1,2 miljarder kronor. Majoriteten, i genomling är Energimyndigheten, Verket för innovations- snitt 800-850 miljoner kronor per år, har gått till system (VINNOVA) och Naturvårdsverket. klimatrelaterad energiforskning via Energimyn-

58 www.sweclipp.se.

59 www.stockholmresilience.org.

60 www.bbcc.su.se.

8. Forskning och miljöövervakning 95

dighetens forskningsprogram där utveckling och kor för växthusgaser, samt klimatrelaterade effekdemonstrationsprojekt är en stor del. I övrigt har ter på ekosystemen, exempelvis vegetations- och ca 80 miljoner/år fördelats till forskning om kli- markförändringar. matsystemet och klimatmodeller, drygt 180 mil- Kraven ökar på mätningar som är relaterade till joner/år till forskning om effekter och anpassning vegetation och markförhållanden. Några myndigsamt socioekonomiska analyser. I detta ingår inte heter har skapat ett gemensamt arkiv med safakultetens generella statliga basfinansiering. Inte tellitdata . Årligen tillförs Sverigetäckande mulheller de statliga medlen till forskning i utveck- tispektrala, optiska satellitdata till arkivet med lingsländer finns med i dessa summor. 10-30 meters upplösning insamlade under vege-

I den statliga budgeten för 2010-2012 höjs de tationsperioden. Arkivet hjälper användarna att totala anslagen till forskning kraftigt. Tillsam- studera förändringar i det svenska landskapet och mans med höjningen 2009 når de samlade of- miljön under de senaste dryga tre decennierna. fentliga avsättningarna en procent av BNP, vilket Sverige har ett väl utbyggt miljöövervakningssysföljer regeringens definition av formuleringen i tem och de svenska mätseriernas längd är i många Lissabonagendan. De årliga forskningsanslagen fall unika i världen. ökar med 5 miljarder kronor från och med 2012, varav drygt 500 miljoner kronor avser forskning

Ansvariga organisationer

med inriktning på klimat och energi.

Forskningsfinansieringen under perioden 2005- Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti- 2008 visar på starkt ökat fokus på klimatre- tut (SMHI) förser samhället med meteorologiska, laterade frågeställningar. Huvudfinansiärerna hydrologiska och oceanografiska data och svarar Vetenskapsrådet, FORMAS, VINNOVA, samt i för långsiktig uppbyggnad och drift av de natioförekommande fall Rymdstyrelsen har haft flera nella databaserna. Genom SMHI bidrar Sverige riktade satsningar mot såväl klimatsystemet, kli- till etableringen av övervakningssystem i vissa utmatförändringens effekter som på anpassning. vecklingsländer.

Även den forskningsstrategiska stiftelsen SMHI representerar Sverige i World Mete- (Mistra), som har en bred ansats för sin forsk- orological Organisation (WMO), I Intergovernningsfinansiering, har satsat på forskning om änd- mental Oceanographic Commission, i Group on rade processer inom industrin för att minska ut- Earth Observations (GEO). GEO har i uppgift släpp av miljö och klimatpåverkande växthusga- att till 2015 inrätta ett världsomfattande system, ser, partiklar och andra föroreningar. Global Environment Observation System of Sys-

Sektorsfinansiärer som Energimyndigheten och tems (GEOSS), med jordobservationsdata från Naturvårdsverket finansierar ett flertal långsiktiga olika rymd- och markbaserade källor. SMHI reforskningsprogram med fokus på klimat, eller kli- presenterar Sverige i ECMWF samt i de Euromatrelaterade frågeställningar. pagemensamma satellitprogrammen inom EU-

Rymdstyrelsen delfinansierar satelliten Odin METSAT där klimatövervakningen blivit en allt och bidrar till European Space Agency (ESA), väsentligare del. och Global Monitoring for the Environment and Security (GMES) som huvudsakligen avser för- Naturvårdsverket ansvarar för samordning av bättrad miljöövervakning. miljöövervakningen. Miljöövervakningen bidrar

Sveriges biståndsmyndighet Sida ger stöd för till att följa effekter av klimatförändringen inom utvecklingsländernas kapacitetsuppbyggnad att alla biogeokemiska system, men också långsiktigt bedriva egen forskning som underlag för arbete genom att följa utvecklingen av åtgärdernas efmed bl.a. anpassning till klimatförändringarna. fekter på ekosystem och samhälle. Den statligt

Förutom forskningsfinansiering utgår statliga finansierade miljöövervakningen är indelad i tio medel för uppbyggnad av infrastruktur för data- olika programområden: luft, kust och hav, sötlagring. vatten, våtmark, skog, jordbruksmark, fjäll, land-

skap, miljögiftssamordning och hälsorelaterad

miljöövervakning.

8.1.4¶Systematisk observation

Naturvårdsverket representerar Sverige i Euro- Klimatobservationer omfattar systematisk insam- pean Energy Agency (EEA) som samordnar den ling av data om meteorologi, hydrologi och ocea- Europeiska övervakningen, i FN:s miljöprogram, nografi. Dessutom övervakning av källor och sän- och är Focal Point för FN:s klimatpanel IPCC.

61 Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen, Skogsstyrelsen och SMHI.

62 www.saccess.lantmateriet.se.

96 8. Forskning och miljöövervakning

Rymdstyrelsen representerar Sverige i det Eu- släpp av växthusgaser och partiklar, växthuseffekropeiska rymdorganet European Space Agency tens roll för det globala klimatet och uppvärm- (ESA), FP 7 tema rymd och i GMES Advisory ningen i Arktis. Council (GAC). Rymdstyrelsen arbetar dessut- Forskning om kolkretsloppet i kustnära områom med bilaterala och multilaterala satellitpro- den i Östersjön bidrar med kunskap till klimatjekt där satelliten ODIN med stratosfärisk ozonö- forskarna som försöker räkna in haven i sina movervakning är ett exempel. deller. Forskningen gäller inte bara specifikt Öst-

ersjön, utan ska även fungera för att beskriva Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, svarar genom processer i andra hav. sin fortlöpande miljöanalys för en stor del av den Stockholms universitet, SMHI och Rossby svenska miljöövervakningen, SLU inventerar Center deltar i ett flertal internationella projekt, skog och mark i programmet Riksinventeringen bl.a. bidrar de till EU-projektet BALTEX som foav skog (RIS) som omfattar allt från skogs- och kuserar på hydrologi, klimat och vattenmanagemarktillstånd till miljöövervakning av biologisk ment i Östersjöområdets tillrinningsområde. mångfald samt kollagring i skog och mark. I program ”for research on sustainable deve-

lopment in developing countries” deltar svenska

forskare bl.a. med projekt om koldynamik i jord-

bruksmark söder om Sahara.

8.2¶Program och finansiering av klimatrelaterad forskning

8.2.2¶Modellering och scenarier

Det blir allt svårare att sortera forskningssatsning-

(inklusive GCMs)

ar under en given rubrik då program tenderar att bli alltmer tvärvetenskapliga. Forskningsprogram- Rossby Center arbetar med klimatmodellering met SWECIA , Mistra SWEdish research pro- och utveckling av regionala scenarier som kan gramme on Climate, Impacts and Adaptation, kan användas i effekt- och anpassningsstudier, bl.a. exemplifiera detta. SWECIA (nedan uppdelat inom forskningsprogrammet SWECIA. Genom på olika områden) är ett tvärvetenskapligt forsk- Rossby Center deltar Sverige i EU FP6 projekningsprogram som omfattar klimatprocesser, kli- tet ENSEMBLES och Klimat och energisystem mateffekter, klimatekonomi och anpassning till (CES) som finansieras av Nordiska Rådet. Geett förändrat klimat. Forskningsområdena stude- mensamt är att utveckla trovärdiga klimatscenaras integrerat och ska bidra till kunskapsuppbygg- rier för 20:e århundradet för Europa. Sverige delnaden av effekt- och anpassningsforskning i Sveri- tar även i EU FP6 projekt DAMOCLES, som ska ge med klimatmodellering och utveckling av regi- öka förståelsen av och möjligheterna att modelonala scenarier som centrala delar i programmet. lera ändrade havsis förhållanden i Arktis. I detta

Ett annat problem är att de forskningsmedel samarbete har Rossby Center bidragit med de allsom delas ut av t.ex. Vetenskapsrådet går till en- ra första kopplade regionala klimatscenarierna för skilda projekt i konkurrens. Det är därför svårt att Arktis någonsin. fånga upp om dessa medel också används inom Sverige är också aktivt i Europeiska Jordmodelstörre programsatsningar. leringskonsortiet vilket ska utveckla en Global

Earth System Model. Arbetet sker inom det Eu-

ropeiska Centret för Medium Range Weather

8.2.1¶Klimatprocesser och klimatsystem,

Forcasts (ECMWF), som ska bidra med en stor

inklusive paleoklimatisk forskning

ensemble av General Circulation Model (GCM) Programmet Climate evolution, variability and scenarier till det internationella samarbetet om sensitivity fokuserar på gränsöverskridande forsk- att jämföra modeller (5th Coupled Model Interning om klimatets utveckling. Det har fem hu- comparison Project (CMIP5)) inom ramen för vudteman: Klimatets variationer, Atmosfärs- och World Climate Research Programme (WCRP). oceancirkulation, Randvillkor för modellering av CMIP5 är det huvudsakliga verktyget för nästa atmosfärs- och oceancirkulation, Småskaliga pro- IPCC-utvärdering. Rossby Center deltar också cesser med storskaliga klimateffekter, Biogeo- i WCRP:s ansträngningar att samordna arbetet kemiska cykler (kolets och vattnets kretslopp). med en nedskalning av CMIP5 av de globala sce- Bland annat adresseras frågor om hur molnbild- narierna som stöd för att få bättre upplösning ningen påverkas av det moderna samhällets ut- över särskilt Afrika.

63 Global Monitoring for the Environment and Security. 64 Programmet är finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och är

ett samarbete mellan SMHI, Stockholm Environment Institute (SEI), Meteorologiska

institutionen (MISU) och Insitutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms

universitet samt Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys (INES) vid

Lunds universitet. 8. Forskning och miljöövervakning 97

maniora och naturvetenskap. Inriktningen är fort-

8.2.3¶Effekter av klimatförändringar

satt produktion av ekosystemtjänster för mänsk- Programmet SWECIA ser på effekter utifrån mo- lig välfärd, samt att bygga resiliens för långsiktigt dellering som verktyg, bl.a. studeras förändring- hållbar utveckling. ar i vattenresurser i Mälaren genom att omsätta Forskningsprogrammet, CLIMATOOLS , har klimatscenarier i hydrologiska modeller. En an- som huvuduppgift att utveckla nya verktyg, som nan effektstudie inom programmet är simulering kan användas för det lokala/regionala och sektoav skogar och skogsbruk genom utveckling av en riella klimatanpassningsarbetet. I fokus står fördynamisk vegetationsmodell som även inbegri- mågan att hantera de osäkerheter som klimatper skogsskötsel och störningsdynamik. SWECIA förändringen medför på kort och lång sikt. Bland utvecklar också modeller som omfattar Arktis annat ska programmet ta fram en ny metod för landekosystem. scenariobaserat beslutsstöd (konvergenssemina-

Vid Abisko Naturvetenskapliga forskningssta- rier) avpassad för klimatanpassning, manual för tion (ANS), pågår verksamhet med övervakning, analys av klimatförändringars hälsoeffekter och experiment och modellering. ANS är värd för en ge vägledande handledningsinstruktioner för anunik uppsättning långsiktiga försök med miljö- passningsstrategier. manipulering som lockar forskare från hela värl- Programmet Internationell klimatpolitik omden. Syftet med försöken är att förstå hur ökade fattar ett flertal forskningsprojekt med fokus på koldioxidhalter, UVB-strålning, marktemperatur, marknadsbaserade styrmedel, som Kyotoprotolufttemperatur och snödjup påverkar ekosystem kollets flexibla mekanismer och EU:s handelssysoch dess processer. Nyligen har ett försök inletts tem för utsläppsrätter, forskning om utveckling för att undersöka hur ekosystem påverkas av och utformning av framtida internationella klivarma perioder mitt i vintern. Forskning om per- matavtal samt om samspelet mellan politik, lagar mafrost och metanutsläpp har pågått under lång och ekonomi och hur förutsättningarna för klitid och mätning av kolflöden i avrinningsområdet matpolitiska åtgärder påverkas av detta. görs kontinuerligt. Programmet för allmänna energisystemstu-

70 71

Vid forskningsstationen i Tarfala görs årliga gla- dier (AES) och Program Energisystem , syftar ciärmätningar sedan 1946. Forskning som också båda till att bidra med mångsidig kunskap om bidrar till monitoring görs inom meteorologi, hy- energisystemets funktion och förutsättningar för drologi, snö- och iskemiska mätningar och per- att bygga miljömässigt uthålliga energisystem. mafrost. Inom dessa program analyseras energisystem inte

Under Internationella polaråret togs iskärne- enbart utgående från tekniska eller ekonomiska prover för analys av klimatförändring, mätningar faktorer utan även med hänsyn till institutionelgjordes av kolflöden från Sibirien ut till Arktiska la faktorer och energisystemens sociala funktion. Oceanen, permafrostsmältning och kusterosion Flera av forskningsprojekten inom programmen studerades och arktiska sommarmolns betydelse har starka kopplingar till klimatfrågan. för klimatsystemet i Arktis studerades. ELAN-programmet fokuserar på hushållens

elanvändning och människans användning av tek-

niken. Här bedrivs forskningen av mångveten-

8.2.4¶Socioekonomiska analyser (inkl effekter

skapliga forskargrupper inom teknik- och beteen-

av klimatförändringar, anpassningsbehov

devetenskap.

och skyddsåtgärdsmöjligheter)

Projektet Nordiska energiperspektiv analyserar Ett 10-årigt program med fokus på gränssnit- politiska mål på nationell och internationell nivå tet mellan samhällsvetenskap och naturveten- inom energiområdet, deras inverkan på de nordskap, mellan kunskap och handling, finansieras iska energimarknaderna och de olika energisystevid Lunds universitet med huvudinriktning på men. Målsättningen är att i dialog mellan forskare problemlösande forskning och kritisk granskning och beslutsfattare, samt för marknadsaktörer och av bl.a. klimatförändringar, förlust av biologisk allmänhet, analysera och visa på konsekvenser av mångfald samt hur markanvändningen förändras. olika strategiska energibeslut.

67 73

Stockholm Resilience Centre forskar tvärve- Centret LUCSUS vid Lunds universitet ska tenskapligt och integrerar samhällsvetenskap, hu- driva frågor om hållbar utveckling genom att

65 Linnéstöd ca 10 MSEK per år i 10 år. 68 Samarbete mellan FOI, KTH, Uppsala Universitet och Umeå Universitet och finansie- 66 Lund University Center of Excellence, LUCID, for integration of social and natural ras av Naturvårdsverket.

dimensions of sustainability. 69 Finansiers av Energimyndigheten. 67 Stockholms universitet, Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi (BI) vid Kungliga 70 Finansieras av Energimyndigheten.

Vetenskapsakademin och Stockholm Environment Institute (SEI). Finansieras bl.a. 71 Finansieras av Energimyndigheten. av Mistra. 72 Finansieras av Elforsk.

73 Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS.

98 8. Forskning och miljöövervakning

initiera och koordinera tvärvetenskapliga forsk- sursanvändningen, minska energianvändningen ningsförslag. En stor del av denna forskning sker och använda den energi som bildas vid procesinom EU program, t.ex. Adaptation and Mitiga- serna. tion Strategies (ADAM). Inom det långsiktiga energiforskningsprogram-

Sverige deltar i det Europeiska ERA-NET met finansieras fem kompetenscentra och ett CIRCLE (Climate Impact Research Cooperation femtiotal forsknings- och utvecklingsprogram within a Larger Europe) som har fokus på effek- inom olika vetenskapliga områden. Programmet ter och anpassning till ett förändrat klimat. Inom har presenterats i NC 4, så här följer enbart en detta ERA-NET har Sverige haft en gemensam kort sammanfattning: utlysning med Finland och Norge om konsekven- • Inom bränslebaserade energisystem studeras ser av klimatförändringen på klimatpolitiken. frågor om uthållig energiproduktion med hu-

vudsakligen biobränslen. Åtgärder som berör

åtagandena i Kyotoprotokollet liksom EU:s

8.2.5¶Åtgärder för utsläppsbegränsning och

klimatmål och mål om förnybar energi till år

anpassning till klimatförändringarna

2020 uppmärksammas särskilt. Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram , som • Forskningsområdet transporter fokuserar på syftar till att ta fram förslag på hur Sverige ska produktion av förnybara drivmedel och effekstyra mot koldioxidsnåla och hållbara energi- och tivare fordonsmotorer som drivs med alternatransportsystem 2050, pågår till 2012 vid Lunds tiva bränslen. Forskningen ska studera samuniversitet i samarbete med Luleå universitet. bandet mellan drivlinor, förnybara drivmedel

Programmet Clipore , där medverkan finns och emissioner, framför allt koldioxid. från flera universitet såväl i Sverige som i Indien, • Till forskningsområdet elproduktion och Norge och USA har inriktning på genomförande av kraftöverföring hör forskning kring de förframtida internationell klimatpolitik. Programmet nybara energislagen vindkraft, solel, vågkraft startade 2004 och fick fortsatt förtroende 2007 i samt utveckling och förnyelse av vattenkraft ytterligare fem år. Under denna andra period ska och kraftvärme. programmet genomföras nära integrerat med för- • Inom byggnadsområdet inriktas forskninghandlingsprocessen i UNFCCC och politikens ut- en mot att minska byggnadernas energibehov formning efter Kyoto och EU:s utsläppshandel av samt att byta ut fossila bränslen mot förnybara. växthusgaser. Alternativa politiska styrmedel, sär- • Inom området industri fokuseras insatser till skilt för sektorer som inte ingår i handelssystemet, massa- och pappersindustrin, liksom stål-, analyseras och hur dessa skulle kunna länkas till kemi- och gruv- och mineralnäringarna. Särhandelssystemet. Programmet har även fokus på skilt eftersträvas här effektivare energiutnyttutvecklingsländer och styrmedel. jande i energikrävande processteg. Det gäller

IVL håller på att utveckla en nationell Integra- för såväl el som värme, och både fossila som ted Assessment Modelling (IAM) modell i nära förnybara energikällor. Drivmedel från skogssamarbete med IIASA. Denna aktivitet ska bidra råvara är här ett viktigt utvecklingsområde. med assessments på framtida policy om luftföroreningar och ge underlag för optimering av åtgär-

8.2.6¶Internationellt samarbete om klimatrela-

der som kan nå både luft- och klimatpolitiska mål

terad forskning och stöd till utvecklings-

till låga kostnader.

76 länder

Ett forskningsprogram för skog , som har formen av en strategi för skoglig och skogsindu- Svenska forskare samarbetar med utvecklingsstriell forskning ska utveckla ny kunskap för ett länder om jordbruksforskning genom CGIAR , hållbart skogsbruk. Exempel på sådan kunskap där 16 olika forskningsinstitut i utvecklingslänär vattenkvalité, näringscykler, biodiversitet, samt der deltar. Swedish Research Links främjar forsanpassningar till – och lindring av – klimatföränd- karsamverkan mellan svenska forskare och forsringar. kare i Asien, Mellanöstern, Nordafrika och Syd-

Flera parallella program syftar till att sluta afrika. Ett antal forskningsnätverk finns med kretsloppen för pappers- och massa industrin, olika inriktning, t.ex. inom miljöteknik , miljöprocesser inom stålindustrin för att minska re- ekonomi och policy. Ett forskningssamarbete i

74 www.lets2050.se Finansieras av Naturvårdsverket, Energimyndigheten, VINNOVA 78 Finansieras av Energimyndigheten.

och Vägverket. 79 Consultative Group on International Agricultural Research finansieras av Sida/SAREC. 75 Climate Policy Research Programme, finansieras av Mistra. 80 ARRPET, Asian Institute of Technology. 76 Future Forests finansieras av Mistra. 81 SANDEE och EEPSEA Climate vulnerability i Sydostasien. 77 Läs om programmen www.mistra.se.

8. Forskning och miljöövervakning 99

Moçambique gäller energi, miljö och klimat där oavbrutna observationsserier av hög kvalitet biväxthusgaser studeras till följd av okontrollerade behålls, genom att hantera automatisering med skogsbränder, ökenspridning som följd av överut- största noggrannhet när stationer på avlägsna nyttjande av skog och åkrar, samt luft- och mark- platser omvandlas från bemannade till automaförorening i anknytning till energiproduktion, in- tiska stationer. dustri och gruvdrift. Ett forskningssamarbete i I pågående utveckling av observationssystem i Honduras tillsammans med Uppsala universitet Sverige är en viktig aspekt att skapa synergi mellan studerar hur anpassning av ett flodlopp kan mins- meteorologi, hydrologi, oceanografi, klimat- och ka riskerna för översvämning. miljösystem. Betydelsen av äldre data för en dju-

Atmospheric Brown Clouds (ABC) Asia är ett pare förståelse av klimatet och dess variationer forskningssamarbete mellan Asien, USA och har ökat som en följd av förbättrade metoder att Europa om hur bruna moln från förbränning av utföra återanalyser av olika variabler. Ett kontinuved och kospillning regionalt kan bidra till upp- erligt arbete med att digitalisera äldre data pågår. värmning av klimatet. Sverige har genom Sida Satelliter har skapat en ny dimension i klimatstöttat projektet mellan 2003 och 2008, främst och miljöövervakning genom att ge en övergriför insatser i Asien. Nya mätstationer har instal- pande bild av ytvärden och vertikal fördelning av lerats och studier har gjorts om effekter på jord- viktiga klimat- eller miljökomponenter. Det är nu bruk, vattentillgång och hälsa. Asiatiska forskare möjligt att från rymden mäta totala mått och trohar deltagit för att öka sin kompetens och för- posfäriskt kolumner av ett antal växthusgaser och bättra sina institutioners möjligheter att delta i reaktiva gaser samt koncentrationsprofiler. internationellt samarbete. Sverige har utvecklat en Nationell geodatastra-

tegi. Denna strategi bottnar i EU-direktiv som PSI

och Inspire men har kopplingar till tillgänglighet

till nationella och internationella miljö- och kli-

8.3¶Program och finansiering

matdata. Det finns svenska aktiviteter för att arki-

för systematisk övervakning

vera och skapa förbättrad tillgång till klimatdata Den basala delen av systematisk observation om- från forskningsprogram. Från det stora utbudet av fattar mätningar inom meteorologi, hydrologi och forskningsresultat kommer det att ske en bedömoceanografi. I Sverige finns övervakningssystem ning av kvalitet och användbarhet och om dessa som har stor potential att bidra till en mer sys- observationer kan ingå i ett hållbart klimatobsertematisk och sammanhängande information om vationsnätverk. förändringar i landbaserade system – ett område Data och mätningar inom den svenska miljödär bristerna idag är särskilt stora, även i Norden. övervakningen bidrar till uppföljning av klimat-

Inom ramen för det Internationella Polarår- effekter regionalt, vilket utgör ett viktigt inspel et har en sammanställning gjorts av tidigare till den globala förståelsen av klimatproblemet. och pågående mätningar av övervakningskarak- Den svenska övervakningen av terrestra system tär som berör främst det skandinaviska polarom- som kan vara av särskilt intresse regionalt omfatrådet. Observationsnätet inom Arktis ska ingå i tar t.ex. marktyp, markanvändning, vegetations- Global Climate Observing System (GCOS), där typ, biomassa och grundvatten. Sustaining Arctic Observing Network (SAON) på sikt ska utgöra en del i Global Environment

Övervakning av biomassa och markanvändning

Observation System of Systems (GEOSS). Sverige kommer att kunna bidra med en mängd kli- Nationell inventering av landskapet i Sverige, matrelaterade data från norra Sverige. NILS, är ett program inom Naturvårdsverkets

nationella miljöövervakning. Det primära syftet

är att övervaka förutsättningarna för biologisk

8.3.1¶Nationella planer, program och stöd till

mångfald i ett landskapsperspektiv. Övervakning-

mark- och rymdbaserad klimatövervak-

en sker genom flygbildstolkning och fältinvente-

ning respektive deltagande i internatio-

ringar, i ett nät av drygt 600 fasta provytor om

nellt samarbete

5x5 km över alla slags marktyper. En satellitba- Principerna för systematisk övervakning som fast- serad övervakning av vegetationsförändringar och ställts inom GCOS har påverkan på svenska sys- fysiska ingrepp i våtmarker togs i drift 2007. Ett tematiska observationer. Insatser har gjorts för att projekt i syfte att följa effekter av klimatföränd-

82 Swedish Environmental Monitoring North of 60°N: Grip, H. och Olsson H. ISBN 978-

91-7307-152-9, (i tryck).

100 8. Forskning och miljöövervakning

ringar med fokus på fjällvärlden startade 2009. temperatur inhämtade på olika nivåer genom ci- Bl.a. kommer träd- och skogsgränsens förskjut- vilflyget, väderradar bidrar med vindinformation ning att följas. och nederbörd. Ett nordiskt samarbete och även

Inom ramen för Rymdstyrelsens nationella tillsammans med EUMETNET pågår avseende fjärranalysprogram stöds ett projekt om satellitö- studier om fuktighet i atmosfären. vervakning av skyddade tropiska skogar (World Heritage Tropical Forests) och kartering av olov-

Övervakning av havet

lig avverkning.

SMHI är värd för det europeiska EuroGOOS-

sekretariatet, och deltar bl.a. på europeisk skala

Övervakning av förändring i kolbalans

för att öka åtkomst av data och för förbättring Klimatrelaterad miljöövervakning sker via Riks- av mätverksamhet, speciellt i kustzoner (SEPRIinventeringen för Skog, RIS, som omfattar Riks- SE). Liknande aktiviteter sker i Östersjön där skogstaxeringen, RT, och Markinventeringen, MI. bl.a. Baltic Operational Oceanographic System, Dessa övervakningsprogram är viktiga för att följa BOOS, står för samordning och där bojar etableförändringar i skog och mark, och den mängd kol rats av bl.a. Sverige. som binds in i vegetationen. Riksskogstaxeringen är en del av Sveriges officiella statistik och data

Övervakning av land

finns från 1923. Inventeringen omfattar mer än 10 000 provytor som varje år besöks och inven- SMHI rapporterar vattenföringsdata till Global teras under barmarksäsongen. Fjärranalys har på Terrestrial Observing System, GTOS/ Global Rusenare år påtagligt bidragit till bättre kvalitet. noff Data Center (GRDC).

Förutom överföring av observationsdata så

deltar svenska institutioner i forskning och ut-

Andra nationella övervakningssystem

vecklingen av systematisk övervakning. T.ex. i det Ytterligare databaser med terrestra data som har EU finansierade projektet Carbo-North som är en potential för klimatarbetet genom klimat- inriktat på att förbättra metoderna för kvantifieforskning och klimatövervakning finns vid Lant- ring av avgång och upptag av koldioxid från mark mäteriet, SLU, SLU Miljödata (sötvatten, kust i norra Ryssland. och hav), Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, (grundvatten) och SMHI.

Sveriges bidrag till satellitdata för klimat övervakning; EUMETSAT – ESA – GMES – GEOSS

8.3.2¶Deltagande i internationellt samarbete för

Sverige bidrar inom ramen för EUMETSAT:s

systematisk klimatövervakning inkl. GCOS

program med utveckling av satellitprodukter för Sverige bidrar till GCOS med långsiktiga obser- klimatövervakning på olika skalor och medverkar vationer och mätningar av temperatur, neder- genom Jason-2 i övervakning av världshavens dybörd, våghöjd, isläggning, glaciärvariationer m.fl. namik och av havsytenivåer. ”Väsentliga klimatvariabler” (Essential Climate Ett av de viktigaste forsknings- och utveck- Variables, ECV). För observationer med global, lingsbidragen från Sverige är förfinad kartering regional och nationell täckning krävs också mät- av moln och molnegenskaper skapat ur data från ning från satellitbaserade system. Sverige bidrar kombinationen av operationella- och forskningshär i ett flertal internationella program bl.a. för satelliter. att målsättningarna skall uppfyllas i ”Implementa- Rymdstyrelsen medverkar i det europeiska tion Plan for the Global Observing System for Cli- rymdsamarbetet ESA i utvecklingen av nya genemate in Support of the UNFCCC”. rationer av meteorologisatelliter och andra fjärr-

analyssatelliter för studier av jorden och dess kli-

matsystem. Vidare bidrar Rymdstyrelsen tillsam-

Atmosfärisk övervakning

mans med ESA för att säkra den fortsatta driften SMHI bidrar med atmosfäriska data till WMO:s av den svenskledda satelliten Odin. Forskningssa- World Weather Watch (WWW) vilka rapporteras telliter, bl.a. miljösatelliten ENVISAT har sedan vidare till GCOS. Sverige bidrar i samarbete med 2001 bidragit och kommer att bidra ytterligare EUMETNET bland annat med data om vind och till förståelsen av klimatet.

8. Forskning och miljöövervakning 101

Sverige anslöt sig år 2008 till ett nytt ESA-program för Global Monitoring of Essential Climate Variables (ECV). Programmet syftar till att tillvarata gamla, befintliga data som kan användas för att förbättra tillförlitligheten i klimatmodeller, t.ex. genom återanalyser. Det finns i dag en insikt inom klimatforskningssamfundet att ESA:s tidigare och nuvarande satelliter med forskningsuppdrag har stor betydelse för klimatfrågor, det gäller inte minst terrestra EC-variabler.

Sverige bidrar till utvecklingen av en ny infrastruktur för globala observationsystem och fjärranalysbaserade tjänster inom det europeiska programmet Global Monitoring for Environment and Security (GMES). GMES ger en stark utveckling av nya mätsystem, bearbetning och integration av satellit- och markbaserade data som avser land, hav och atmosfär. Programmet syftar till att driftsätta kontinuerliga observationssystem och utveckla en palett av olika tjänster för operativa ändamål. Väsentliga klimatvariabler (ECV) kommer att omhändertas i klimatrelaterade tjänster och utgöra bidrag till kunskaper om bland annat kolcykeln och dess relation till koldioxid.

GMES är EU:s bidrag till GEOSS. GMES är därmed ett program som omfattar målsättningar i såväl implementeringsplanen för CGOS som motsvarande plan för GEOSS. Sverige bidrar därmed även på detta sätt indirekt till det internationella övervakningssystemet som efterfrågas i klimatförhandlingarna.

102 8. Forskning och miljöövervakning

8. Forskning och miljöövervakning 103

Utbildning och information

9¶Media har i flera fall de senaste åren tagit steget

9.1¶Policy för utbildning och information

från att enbart rapportera om klimathändelser till

till allmänheten att bli en del av åtgärdsarbetet. Flera stora dags- I Sverige är kommunikation om klimatets för- tidningar samt TV-kanaler har numer klimatsajändring och om klimatåtgärder en viktig del av ter med bland annat guider och tips för hur enarbetet för att minska de klimatpåverkande ut- skilda ska kunna minska sin klimatpåverkan. släppen. Svenska myndigheter som Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Vägverket m.fl. kommunicerar på regeringens uppdrag klimatfrå- 9.3 Allmänhetens kunskap gan inom sina respektive ansvarsområden och har Sedan 2002 undersöks svenska folkets attityder lång erfarenhet av kunskapsöverföring och infor- och kunskap om klimatproblemet via enkätunmation som styrmedel. dersökningar. Resultaten indikerar en över åren

Ideella organisationer och andra informations- successivt ökad medvetenhet om klimatförändcentra bidrar också till kunskapsuppbyggnad och ringen, och ger en bild av svenska folkets bereddialog i fråga om klimatförändringens problem skap och vilja till förändring för att minska utoch lösningar. Klimatförändringen, dess orsaker släppen förknippade med den egna livsstilen och och effekter är i dag välkända begrepp för allmän- konsumtionen. heten. Enligt 2008 års undersökning om allmänhetens

Under 2006-2008 genomfördes en informa- inställning till klimatförändringen har svenskartionssatsning i syfte att öka kunskapen om kli- nas beredskap att minska sina egna utsläpp av matförändringarnas orsaker och konsekvenser, växthusgaser fortsatt att öka. Man är i allt större sprida den senaste forskningskunskapen i ämnet utsträckning beredd att gå från ”ord till handoch visa på möjligheter att minska utsläppen av ling”. En stor majoritet av svenskarna vill också se växthusgaser. För att stimulera kunskapsuppbygg- svenska insatser för minskad klimatpåverkan. En nad lokalt har folkbildnings- och informationsin- ambitiös klimatpolitik kan därmed antas ha stöd satser om klimatproblemet varit ett obligatoriskt hos allmänheten. krav för att beviljas statliga investeringsbidrag för kommunala klimatåtgärder.

9.4¶Centra för klimatinformation

Naturvårdsverket (NV) är regeringens centrala 9.2 Massmedias syn på klimatfrågan miljömyndighet. Myndighetens roll är att vara på- Mediernas nyhetsrapportering om klimatfrågan drivande och samlande i arbetet för ett stärkt och har ökat successivt under de senaste fem åren. breddat miljöansvar i samhället. NV ska framför 2007 var ett rekordår i fråga om antalet artiklar, allt stödja andra aktörer i deras miljöarbete geföranlett av genomslaget för Al Gore i samhälls- nom att utveckla och förmedla kunskap, formudebatten, publiceringen av IPCC:s fjärde utvär- lera krav och ambitionsnivåer samt följa upp och dering av kunskapsläget samt Stern-rapporten. utvärdera. Klimat är ett prioriterat område och

104 9. Utbildning och information

myndigheten har successivt byggt ut webbplatsen scenariodata (kartor) och ta del av klimatindikawww.naturvardsverket.se/klimat med nyhetsrap- torer (temperatur, nederbörd, extrem nederbörd, portering, fakta och information om klimatför- havsvattenstånd). ändringar, åtgärder och forskning inom området. Att på olika sätt främja medias klimatrapporte- Vägverket är en statlig myndighet med uppdraring har de senaste åren varit en viktig strategi get att se till att vägtransportsystemet har god i myndighetens arbete för att öka allmänhetens standard, att det är samhällsekonomiskt effektivt medvetenhet och kunskap om klimatfrågans pro- och tillgängligt för alla människor. Myndigheten blem och lösningar. Särskilda elektroniska nyhets- har ett sektorsansvar för miljön vilket omfattar brev med funktionen att sammanfatta och sprida alla miljöfrågor som är knutna till vägtransportsvenska och internationella klimatrelaterade ny- systemet. Vägverket arbetar för att minska de kliheter har bidragit till ett brett mediaintresse för matpåverkande utsläppen genom att verka för efklimatfrågor. fektivare fordon, ökad andel förnybara bränslen

och dämpad efterfrågan på resor och transporter. Energimyndigheten är landets centrala myndig- På webbplatsen www.vv.se finns information om het för energifrågor och har som sådan ansvar för vägtransporternas miljöpåverkan samt om hur information och rådgivning för effektivare ener- enskilda bilister genom till exempel sparsam körgianvändning riktad till såväl allmänhet som fö- ning och val av bränslesnåla fordon kan minska retag. På myndighetens webbplats www.energi- utsläppen. myndigheten.se finns omfattande information om hushållens energiförbrukning och vad som

Andra informationscentra

kan göras för att minska den. Vid sidan av energispartips för allmänheten finns även särskild infor- Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är ett mation för skolan (energikunskap för lärare och kunskapscentrum och mötesplats för allmänhet elever). Sedan 2008 publiceras resultat av tester och experter med intresse för natur och miljö. av olika apparaters energiförbrukning på webb- Sedan 2004 visas en klimatutställning med syftet platsen. Energimyndigheten driver, finansierar att ge grundläggande kunskap om klimatfrågor och deltar i en rad aktiviteter som utgår från den och om vad som kan göras för att bromsa klimalokala eller regionala nivån. tets förändring. Utställningen varvar fakta med

upplevelser och har hittills setts av cirka 800 000 Konsumentverket (KOV) är Sveriges centrala besökare. Via ett särskilt ”klimatkort”, en cd som förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor, med är gratis, kan besökarna nå en webbsida som forhuvudansvar att genomföra den statliga konsu- mas utifrån de val besökaren gör i utställningen – mentpolitiken. I verkets instruktion ingår att ver- ett sätt för allmänheten att bygga en egen webbket i sin löpande verksamhet ska integrera arbetet plats om klimat på hemdatorn. Utställningens som följer av myndighetens ansvar för miljö- och innehåll har tagits fram i samarbete med Stockhållbarhetsfrågor samt dess särskilda ansvar för holms Universitet, Naturvårdsverket, Världsnamiljömålsarbetet. Bland klimatinformationsinsat- turfonden (WWF) och SMHI. ser riktade mot allmänheten märks information De två största studieförbunden i Sverige prioriom klimatmärket Svanen. Myndighetens webb- terar klimatfrågan. Studieförbundet Vuxenskolan plats www.konsumentverket.se fungerar som en erbjuder kurser runt om i landet i en rad klimatportal till egen och andra myndigheters konsu- relaterade ämnen som sparsam körning, livsmedmentinformation. lens klimatpåverkan etc. Under 2008 inleddes en

kampanj för att öka kunskapen om klimatföränd- Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska In- ringarna i Norden och Nordens möjlighet att vara stitut (SMHI) utvecklar och sprider information en aktiv aktör inför förhandlingarna om ett nytt om väder, vatten och klimat i syfte att ge samhäl- globalt klimatavtal vid COP 15 i Köpenhamn lets funktioner, näringsliv och allmänhet kunskap 2009 (www.arenanorden.org). Studiefrämjandet och kvalificerat beslutsunderlag. På webbplatsen erbjuder rikstäckande studiecirklar med målet www.smhi.se finns omfattande material; allmän att öka kunskapen om klimatproblemets inneinformation om klimatförändringen, analyser börd och vad som kan göras för att vända utveckom regionala och lokala klimateffekter. Det finns lingen åt rätt håll. Egna studiematerial om hålläven möjlighet att ladda ner ett urval av klimat- bar utveckling bildar grund för en serie studie-

9. Utbildning och information 105

cirklar om allt från bygge av solfångare till lokalt och säkerhet med målet att samla kunskap och anpassade kurser om hållbar utveckling. Samar- erfarenhet kring risker till följd av klimatets förbete sker med flera av landets miljöorganisatio- ändring. ner, bland annat Naturskyddsföreningen och Mil- Flera myndigheter och kunskapscentra erbjujöförbundet Jordens Vänner. der klimatinformation på Internet med sikte på

Svenska intresseorganisationer tar aktiv del i elever i olika åldrar. Organisationen Håll Sverige samhällsdebatten om klimatfrågan, bl.a. genom Rent bistår ett ökande antal svenska skolor med att skapa arenor och mötesplatser för samtal, mål och struktur för miljöarbetet genom utmärdebatt och handling. Internet är en viktig kanal kelsen Grön Flagg. Klimatproblemet, energieffekför kunskapsöverföring och mobilisering av enga- tivisering och hushållning med resurser behandgemang. las inom det övergripande målet om hållbar ut-

• Svenska naturskyddsföreningen (SNF) – veckling.

www.snf.se SMHI tar varje år emot grupper från skolor

• Håll Sverige Rent – www.hsr.se och informerar bland annat om klimatfrågan. En

• Gröna bilister – www.gronabilister.se tydlig trend är att allt fler elever vill ha informa-

• WWF – www.wwf.se tion för att genomföra specialarbeten.

• Greenpeace – www.greenpeace.se Frivilliga från Greenpeace, så kallade ”Green

• Miljöförbundet jordens vänner – www.mjv.se speakers”, föreläser efter förfrågan i skolor. Intres-

set för föredrag har ökat och klimatfrågan, som är

en nyckelfråga för Greenpeace, har fått mycket

9.5¶Insatser och aktiviteter utrymme.

Uppmärksammade internationella kunskapssam- Bland riktade informationsinsatser till skolan manställningar såsom IPCC:s fjärde utvärdering märks: (2007), svenska kunskapssammanställningar som • Skolmaterialet Energi runt Östersjön gör utredningen om Sveriges sårbarhet för klimatför- kopplingar mellan energi, miljö och klimat. ändringarna (2007) och rapporten från reger- Materialet finns på svenska, engelska, estnis-

84 85 ingens Vetenskapliga råd för klimatfrågor har ka, lettiska, litauiska, polska och ryska . präglat genomförda informationsinsatser från • EU-projekten Active Learning och Regnmasvenska myndigheter, organisationer och andra karna som riktas mot skolelever och lärare, kunskapscentra. Ett urval av insatser och aktivi- projekten syftar till att lära skolbarn på lågteter presenteras här i den struktur som följer av och mellanstadiet att hushålla med energi på New Delhi Work Programme. ett ansvarsfullt och hållbart sätt .

• Projekt Skogen i skolan kopplar samman teori

och praktik med syftet att öka kunskaperna

9.5.1¶Education/Utbildning – aktiviteter

om och intresset för skogen och alla dess vär-

riktade till skolan

den, inklusive skogens betydelse för klima- I Sverige har förskolor, skolor och vuxenutbild- tet . ningen ett tydligt uppdrag att bidra till en soci- • Klimatkampen är en årlig, rikstäckande tävalt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. ling för gymnasieelever som premierar ung- Uppdraget formuleras i nationella styrdokument as idéer och förslag till nya lösningar på klisom skollag, läroplaner och kursplaner. Statliga matfrågan. Uppgiften är att hitta olika sätt Skolverket ansvarar bl.a. för utmärkelsen Skola att minska bidraget till växthuseffekten . för hållbar utveckling (initierad 2005), en satsning som bidragit till ökad motivation och intresse för

9.5.2¶Training – utbildning, seminarier mm

arbete med hållbar utveckling i grundskolan. Fördjupad undervisning om klimatfrågan är vanligt Utbildning och kunskapsöverföring vid seminapå gymnasienivå. rier har en given plats i klimatarbetet vid såväl

Flera universitet och högskolor erbjuder kurser myndigheter som företag. Miljö- och klimatutom klimatets naturvetenskapliga grund och kli- bildning ingår ofta som en del i företagens armatrelaterade ämnen som energikunskap och bete med miljöcertifiering enligt internationell skogliga frågor. Olika nätverk och kompetenscen- standard (ISO och EMAS). Näringslivets engagetra förekommer. Vid universitet i Karlstad finns mang i klimatfrågan märks inte minst genom ett till exempel ett kompetenscentrum inom klimat ökat antal seminarier om klimat och miljö som

83 http://www.sweden.gov.se/sb/d/574/a/96002. 85 Energimyndigheten. 84 http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/69/66/fd457e80.pdf. 86 Energimyndigheten.

87 Skogsstyrelsen tillsammans med Skogsindustrierna, Lantbrukarnas riksförbund och WWF.

88 IVL Svenska Miljöinstitutet, Naturskyddsföreningen och E ON Sverige. 106 9. Utbildning och information

drivkraft i affärsutvecklingen, klimat- och ener-

9.5.3¶Public awareness – kampanjer och

giexperter från myndigheter och organisationer

aktiviteter riktade mot allmänheten

finns ofta bland föredragshållarna.

Internet används ofta för kunskapsöverföring Antalet publika aktiviteter med klimatfokus har och erfarenhetsutbyte mellan och inom myndig- ökat successivt sedan 2005. Flera myndigheter heter och organisationer. Exempel är Klimatan- har målmedvetet byggt upp webbinformation för passningsportalen , med fakta och vägledning för hushållen om klimatets förändring och vad som anpassning till ett varmare klimat. Portalen admi- kan göras. En märkbar trend är att konsumtion i nistreras av SMHI. På SMHI ordnas också varje allt högre grad kopplas till klimatproblemet. Till år ett stort antal föredrag, bland åhörarna finns exempel märks en ökad förekomst av böcker, inbåde företag, politiker, skola och organisationer. ternetsajter och informationsmaterial som erbju- Efterfrågan på föredragen har ökat markant sedan der råd och guider för hur de personliga utsläp- 2006. pen kan minska. Livsmedlens klimatpåverkan har

Flera regionala myndigheter (länsstyrelser) har fått stort genomslag under perioden. under perioden genomfört seminarieserier om Inom de lokala klimatinvesteringsprogrammen klimatfrågan. Utbildningar om hur miljö- och kli- som genomförts på kommunal nivå märks informatkrav kan ställas vid upphandling genomförs mationsaktiviteter som kampanjer för ökat reav en rad aktörer på nationell, regional och lokal sande med kollektivtrafik, utställningar, informanivå. Naturvårdsverket publicerade på sin webb- tion till småhusägare om miljövinster med byte plats under 2008 ett nytt utbildningspaket ”Kli- av uppvärmningssystem etc. matfakta” med fakta, frågor och svar om växthuseffekten och klimatförändringen .

Orsaker/effekter/anpassning

Två stora konferenser, Klimatforum och Energitinget med klimat- och energitema arrangeras Omfattande insatser genomfördes 2007 för att varje år och lockar tusentals åhörare. göra IPCC:s fjärde utvärdering tillgänglig för bre-

Bland sektorer som ökat kommunikationen om da målgrupper . Rapporterna från IPCC:s tre klimatförändringens konsekvenser märks jord- arbetsgrupper liksom Summary for policymakers bruket och skogsnäringen. Jordbruksverket har översattes och slutsatserna uppmärksammades inom ramen för ett internt Klimatprojekt genom- vid tre heldagsseminarier öppna för allmänheten. fört en rad föreläsningar, seminarier och work- Greenpeace Palmoljekampanj (2007) syftashops för anställda. de till att informera allmänheten om palmoljans

Även skogsägare har i ökande grad försetts med skadliga inverkan på regnskogen i Indonesien och information om klimatförändringens inverkan på dess konsekvenser för klimatet. skogsbruket såsom klimatscenarier, anpassad insektsbekämpning och mer stormsäkra skötselme-

Transporter

toder. Internet och tidningen Skogseko är viktiga kanaler . Bilprovningen har sedan 2006 skickat ut cirka 2,4

Inom jordbruket märks det rikstäckande råd- miljoner miljöfoldrar tillsammans med kallelsen givningsprojektet Greppa Näringen med mål- till den årliga obligatoriska fordonskontrollen. I sättningen att via information och utbildning till foldern kan bilägaren läsa mer om hur bilens nelantbrukare minska lantbrukets miljöpåverkan. gativa påverkan på miljön kan minska, till exem- Från och med hösten 2008 är klimat ett fokus- pel genom förändrad körning och bättre underområde och klimatutbildning erbjuds rådgivarna håll av bilen. inom Greppa Näringen. Siktet är inställt på att Konsumentverket producerar varje år broschyklimatfrågan till år 2010 dels ska vara integrerat ren Nybilsguiden som innehåller tips om nya bilars fullt ut i rådgivningen, dels att lantbrukarna ska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp samt tips erbjudas särskild klimatrådgivning. Dessutom in- på hur bränsleförbrukningen och annan miljöpåformeras om nya kunskaper om hur de framtida verkan från bilen kan minska. Klimatbudskap finns klimatförändringarna kommer att påverka od- också i den information som sprids av Vägverket lingslandskapets tekniska system som täckdiken, till privatbilister om vikten av rätt däcktryck och invallningar och bevattningsanläggningar. om begränsad hastighet för bättre trafiksäkerhet .

Gröna bilister driver på utvecklingen för mil-

jöanpassade vägtransporter bland annat genom

89 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=9315&l=sv. 93 Naturvårdsverket med flera samarbetspartners. 90 www.naturvardsverket.se/kunskap. 91 http://www.sverigesenergiting.se/. 92 http://www.svo.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=11310.

9. Utbildning och information 107

granskning av förekomsten av miljöbilar i kom- Information om mat som ger lägre klimatpåvermuner. Organisationen bistår också med råd och kan samt enkla sätt att snåla med el i köket sprids stöd vid inköp av miljöbilar, publicerar årligen en av en rad aktörer. Arbetet med att ta fram en lista över miljöbästa bilar och uppmärksammar klimatmärkning för livsmedel pågår i samarbete på olika sätt klimatinitiativ inom vägtransportsek- mellan staten och olika branschorgan. torn. Miljöstyrningsrådet erbjuder en metod för kli-

Naturvårdsverket, Vägverket och Konsument- matdeklarering av produkter enligt det internatioverket presenterar varje år statistik över nya bilars nella EPD-systemet (www.klimatdeklaration.se ). klimatpåverkan. Statistiken visar bilparken förde- Klimatdeklarationen tar ett helhetsgrepp på prolad på län och kommun och fördelad på ägare – dukters klimatpåverkan och kan användas av tilljuridiska och fysiska personer samt män och kvin- verkande företag, men också av upphandlare och nor. Den innehåller också information om vilken konsumenter som vill göra klimatanpassade inköp. typ av bilar som köps och ger sammantaget en Livsmedelsverket arbetar för att öka konsubild av den svenska bilparkens utseende och för- menternas kunskaper om hur livsmedelsprodukändring över tid. tionens och konsumtionens (”livsmedelskedjans”)

klimat – och miljöpåverkan ser ut. Myndigheten

arbetar med att ta fram kostråd som underlättar

Energianvändning

”miljö och klimatsmarta” livsmedelsval. Samtidigt Den fleråriga kampanjen Bli energismart inleddes har initiativ tagits för att klimatmärka livsmedel. 2006 och ger allmänheten råd om hur energianvändningen i hemmet kan minska. I kampanjen

9.5.4¶Public participation and public access to

ingår utställningen ”Det energismarta huset ” som

information – strategier och exempel på

besöker flera orter per år. Informationsmaterialet

allmänhetens möjlighet till delaktighet

innehåller bland annat en energikalkyl som beräknar kostnader för investeringar som minskar I Sverige finns goda möjligheter att genom reenergibehoven i småhus. Information ges också missförfaranden och öppna möten/hearings, seom hur investeringen påverkar miljön med avse- minarier ställa frågor och lämna synpunkter på ende på utsläpp av växthusgaser. ett kunskapsområde eller politiskt förslag. Det

De kommunala energi- och klimatrådgivarna är vidtas även särskilda initiativ för att göra allmänen viktig kanal till allmänheten. Här kan hushåll heten mer delaktig i klimatarbetet. Aktiviteterna och företag kostnadsfritt få råd och stöd om upp- sträcker sig från internetbaserade frågelådor till värmning, energikostnader, energieffektivisering, öppna samråd. Ideella organisationer etablerar transporter, klimatet, statliga bidrag på energiom- ofta internetbaserade forum eller upprop där allrådet och mycket annat. Rådgivningsverksamhe- mänheten uppmanas tycka till. ten vänder sig till allmänheten, små och medel- Även myndigheter och organisationer på natiostora företag och organisationer. Den finns i mer- nell nivå svarar löpande på muntliga och skriftliga parten av alla svenska kommuner och stöttas frågor från allmänheten. finansiellt av staten via Energimyndigheten. Till stöd för kommunernas klimat och energirådgiv-

9.5.5¶International cooperation – insatser för

ning finns de regionala energikontoren som utbil-

att sprida svenska resultat utomlands

dar och samordnar informationsaktiviteter.

Svenska varianter av internationella kampanjer Särskilda åtgärder har vidtagits för att sprida ersom Power Switch och Coal Train har förekommit farenheterna från den svenska klimatstrategin. under perioden med syftet att driva på för en om- Föredrag om den svenska klimatkampanjen har ställning till hållbar energitillförsel. hållits på Island, med deltagare från alla nordiska

länder, men också på Nya Zeeland. I Ungern in-

formerades östeuropeiska länder om nyhetsbre-

Konsumtion/Klimatmärkning

vet Global news on Climate Action. Det internetbaserade verktyget Miljömätaren Intresset från utländsk media om Sveriges (Konsumentverket) visar på ett lättfattligt sätt en arbete med information som styrmedel har varit persons miljöpåverkan. Här kan man också upp- stort. Exempel på länder som visat intresse USA, skatta vad ett förändrat beteende betyder för en- Canada, Vietnam, Polen, Kina, Tyskland, Irland, ergianvändningen England, Litauen. Arbetet har också varit föremål

94 mer om internationell EPD; www.environdec.com.

108 9. Utbildning och information

för side-events i samband med de internationel-

9.5.6¶Networking – nätverk som används för

la klimatförhandlingarna. På Bali 2007 (COP 13)

att sprida information och kommunicera

ordnades ett gemensamt side-event med Frank-

klimatfrågan – i Sverige och utomlands

rike och England för att bland annat berätta om det strategiska arbetet med mätningar av allmän- En rad nätverk med olika inriktning fokuserar på hetens attityder och kunskap till klimatfrågan och klimatfrågan. arbetet med särskilda nyhetsbrev. Frågan belystes Nätverket för Klimat och sårbarhet är ett nätäven på ett side-event i Poznan 2008 (COP 14). verk av nationella myndigheter med syftet att

Sedan 2007 genomför SMHI i samarbete med förse regionala och lokala myndigheter med in- SWECO och Stockholm Environment Institute formation kopplat till samhällsplanering och aninformationsinsatser inom ramen för ”the inter- passning till ett varmare klimat. Nätverket komnational training programme Climate Change – municerar bland annat via den internetbaserade Mitigation and Adaptation”. Utbildningen finan- Klimatanpassningsportalen. sieras av Sida och har som övergripande syfte att På lokal nivå är nätverksarbete inom program öka kunskapen om orsaker och effekter av klima- eller projekt en vanlig samarbetsform. Exemtets förändring i utvecklingsländer. Målgruppen pel är Uthållig kommun – ett program som från är personer med ledande positioner inom förvalt- och med sommaren 2008 omfattar 63 kommuning, nationell eller lokal, enskilda organisationer, ner. Inom dessa engageras flera yrkesgrupper, universitet eller företag. som samhällsplaneringsansvariga, energiansvari-

Sidas Civil Society Centre har skapat en platt- ga m.fl. Kommunerna sätter bland annat ihop en form där svenska och internationella NGOs kan energi- och klimatstrategi. interagera och delta i den globala dialogen röran- Nätverket Klimatneutrala godstransporter är ett de klimat- och rättvisefrågor. samarbetsprojekt mellan Göteborgs miljöveten-

Skogsstyrelsen inledde 2007 ett samarbete med skapliga centrum vid Chalmers och Göteborgsuskogsmyndigheter i amerikanska delstater i mel- niversitet, Preem AB, Schenker AB, Volvo Lastlanvästern. Samarbetet omfattar aktiviteter inrik- vagnar AB och Vägverket. Arbetet syftar till att tade på erfarenhets- och kunskapsutbyte kring minska utsläppen av koldioxid med målet att möjligheter och problem när det gäller skogens halvera klimatpåverkan från godstransporter på roll i klimatarbetet. Sedan maj 2008 leder Sveri- väg till år 2020. ge via Skogsstyrelsen också en utvecklingsprocess För livsmedelsproducenter finns nätverket Mat om bioenergi och klimat inom det pan-europeis- och klimat, ett nätverk med syftet att få ökad kunka samarbetsorganet kring skogspolicyutveckling skap och förståelse för produkternas klimatpå- MCPFE (Ministerial Conference on the Protec- verkan och stärka sina positioner på marknaden. tion of Forests in Europe). Deltagarna träffas regelbundet och drar nytta av

För att bidra till ökad effektivitet av klimatinfor- varandras erfarenheter (SIK – Institutet för Livsmation runt om i världen och genomförande av medel och Bioteknik AB). New Delhi work programme arrangerade Sverige BLICC Sverige (Business Leaders Initiative on i samarbete med FNs klimatsekretariat år 2009 Climate Change) är en del av det internationella en internationell workshop. Syftet var att bidra klimatnätverket Respect BLICC. BLICC Sverige till kunskapsuppbyggnad om klimatinformation innefattar flera stora svenska företag som arbetar genom att sprida erfarenheter från lyckade kli- för att minska sina utsläpp av växthusgaser. matinformationssatsningar i Europa. Alla goda exempel som länderna bidragit med kommer att samlas i en webbpublikation som publiceras på UNFCCC:s webbplats Climate Change Information Network (CC:iNet).

9. Utbildning och information 109

Bilagor

Bilagor Bilaga 1: Akronymer och förkortningar

ACEA Europeiska bilindustriorganisationen ECHAM Global klimatmodell utvecklad från atmosfärs-

modellen ECMWF i Hamburg, vid Max-Planck- AES Allmänna energisystemstudier

Institut für Meteorologie, Tyskland AfDB African Development Bank

ECMWF European Centre for Medium Range Weather AMBER: Assessment and Modelling Baltic Ecosystem Forecasts

Response; Bonus Era-Net

ECOSUPPORTAdvanced tool for scenarios of the Baltic ECO- AOGCM Atmosphere-Ocean General Circulation Model system APCF Asia Pacific Carbon Fund EIA Environment Impact Assessment AR4/WGI Assessment Report 4/Working Group 1

EMAS Eco Management and Audit Scheme Arpège Action de Recherche Petite Echelle Grande ENSEMBLES; Collective expertise of 66 institutes to produce

Echelle, klimatmodell vid METEO Frances,

a reliable quantitative risk assessment of long- Frankrike term climate change and its impacts.

AUC African Union Commission ERA European Research Area BALTEX Baltic sea experiment ERA-NET Europeiska forskningssamarbeten mellan regio- BASREC Baltic Sea region Energy Cooperation nala och nationella finansiärer BCM Bergen Climate Model, klimatmodell vid Nansen EU Europeiska unionen

Environmental Remote Sensing Center, Norge EU ETS EU:s system för handel med utsläppsrätter BNP Bruttonationalprodukt EU/FP6 EU:s sjätte ramprogram för forskning och BONUS: Baltic Organisations Network for Funding utveckling

Science EU/FP7 EU:s sjunde ramprogram för forskning och C Celsius utveckling CCSM3 Community Climate System Model, version 3.0, EUMETSAT Europeiska organisationen för satellitsamarbete

utvecklad vid NCAR, USA inom meteorologi CDM Clean Development Mechanism FAME Fettsyrametylestrar CES Climate and Energy Systems funded by Nordic FORMAS Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

Energy Research. samhällsbyggande CFC Klorfluorkarboner FN Förenta Nationerna CIRCLE Climate Impact Research Cooperation for a FSC Forest Stewardship Council

Larger Europe. GCCA Global Climate Change Alliance CLARIS LPB A Europe-South America Network for Climate GCM General Circulation Model

Change Assessment and Impact Studies La

GEF Global Environment Facility

Plata Basin

GEO Group on Earth Observations CO2-ekv: Koldioxidekvivalenter

GMES Global Monitoring for the Environment and CNRM Centre National de Recherches Météorologiques

Security

vid METEO France, Frankrike

Geoland2: Huvudprogram för landapplikationer i GMES CPA: Climate Proof Areas

110 Bilaga 1

HadCM3 Hadley Centre Coupled Model, version 3, PPP Köpkraftsparitet (Purchasing Power Parity) HadAM3H/ Kopplad atmosfär-ocean modell vid Hadley RCA Rossby Centrets regionala klimatmodell, HadCM3 centre

RCA3/ Rossby Centrets regionala klimatmodell RCA3, HCFC Klorfluorkolväten ECHAM4 med randvillkor från den globala klimatmodellen

ECHAM4 HFC Ofullständigt halogenerade fluorkarboner

RCAO- Rossby Centrets regionala kopplade atmosfärs- IBRD International Bank for Reconstruction and

ECHAM4 ocean modell med randvillkor från den globala

Development

klimatmodellen ECHAM4 ICAO International Civil Aviation Organization

RET Renewable Energy Technologies IDA International Development Association

SCB Statistiska centralbyrån IFC International Financial Corporation

SCCF Special Climate Change Fund IIED International Institute for Environment and

SEA Strategic Environmental Assessment Development SEI Stockholm Environment Institute

IMO International Maritime Organization

SENSA Swedish Environmental Secretariat for Asia INFLOW Holocene saline water inflow changes into the

Baltic Sea, ecosystem responses and future SF6 Svavelhexafluorid scenarios, BONUS Era-Net.

Sida Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-

IPCC Intergovernmental Panel on Climate Change bete ISO Internationella standardiseringsorganisationen SIDS Small Island Developing States IVL IVL Svenska miljöinstitutet SIKA Statens institut för kommunikationsanalys JI Joint Implementation SLU Sveriges lantbruksuniversitet KTH Kungliga Tekniska Högskolan SMHI Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Institut kWh KiloWattimma

SWECIA Swedish research programme on Climate, Im- LDCF Least Developed Countries Fund

pacts and Adaptation LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies

TGF Testing Ground Facility LULUCF Markanvändning, förändrad markanvändning

TPES Total primärenergitillförsel och skogsbruk (Land Use, Land Use Change and Forestry) TWh TeraWattimma

MDG Millennium Development Goals UNECA United nations Economic Commission for Africa MIGA Multilateral Investment Guarantee Agency UNEP United nations Environment Programme Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning UNFCCC FNs ramkonvention om klimatförändringar MPI-Met Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg, VINNOVA Verket för innovationssystem

Tyskland

VR Vetenskapsrådet MSEK Miljoner svenska kronor

WCRP World Climate research programme MTR Mid Term Review

WMO World Meteorological Organization MUSD Miljoner US dollar

WWF Världsnaturfonden MWh MegaWattimma NC National Communication NCAR The National Center for Atmospheric Research,

USA NERSC Nansen Environmental Remote Sensing Center,

Norge NGO Non Governmental Organizations PCF Prototype Carbon Fund PEFC Promoting Sustainable Forest Management PFC Perfluorkarboner PFE Programmet för energieffektivisering i energiin-

tensiv industri

Bilaga 1 111

Bilaga 2:

Sammanfattande utsläppstabeller 112 Bilaga 2

SUMMARY TABLE FOR CO EQUIVALENT EMISSIONS Inventory 1990

2

Submission 2009 v1.1

SWEDEN

GREENHOUSE GAS SOURCE AND CO2 (1) CH4 N2O HFCs PFCs SF6 Total SINK CATEGORIES CO2 equivalent (Gg ) Total (Net Emissions) (1) 24 122,70 6 710,69 8 559,41 3,85 376,82 107,49 39 880,94 1. Energy 51 570,17 421,78 1 321,01 53 312,96

A. Fuel Combustion (Sectoral Approach) 50 469,88 416,90 1 304,31 52 191,08 1. Energy Industries 9 830,65 22,15 328,53 10 181,32 2. Manufacturing Industries and Construction 11 150,05 46,08 529,07 11 725,20 3. Transport 18 332,78 104,70 144,61 18 582,09 4. Other Sectors 10 311,30 243,00 276,50 10 830,80 5. Other 845,11 0,96 25,60 871,67 B. Fugitive Emissions from Fuels 1 100,29 4,88 16,70 1 121,87 1. Solid Fuels 789,03 0,07 2,20 791,31 2. Oil and Natural Gas 311,26 4,81 14,50 330,56

2. Industrial Processes 4 400,73 5,75 897,85 3,85 376,82 107,49 5 792,48

A. Mineral Products 1 919,29 NA NA 1 919,29 B. Chemical Industry 68,80 0,53 831,61 NA NA NA 900,94 C. Metal Production 2 412,64 0,11 NA NA 376,82 23,90 2 813,47 D. Other Production NE 5,11 66,24 71,35 E. Production of Halocarbons and SF6 NO NO NO NO F. Consumption of Halocarbons and SF6 3,85 NA,NE,NO 83,59 87,43 G. Other NO NO NO NO NO NO NO

3. Solvent and Other Product Use 242,27 90,22 332,49 4. Agriculture 3 407,22 5 975,70 9 382,92

A. Enteric Fermentation 3 058,06 3 058,06

B. Manure Management 349,16 728,02 1 077,17 C. Rice Cultivation NO NO D. Agricultural Soils NO 5 247,68 5 247,68

E. Prescribed Burning of Savannas NO NO NO F. Field Burning of Agricultural Residues NO NO NO

G. Other NO NO NO

5. Land Use, Land-Use Change and Forestry(1) -32 134,32 1,72 79,22 -32 053,37

A. Forest Land -35 471,29 1,50 57,50 -35 412,29 B. Cropland 4 047,99 IE,NE 21,70 4 069,69 C. Grassland -645,57 0,22 0,02 -645,32 D. Wetlands 39,60 IE,NE,NO IE,NE,NO 39,60 E. Settlements -105,05 IE,NE IE,NE -105,05 F. Other Land IE,NE IE,NE IE,NE IE,NE G. Other NA NA NA NA

6. Waste 43,85 2 874,22 195,40 3 113,48

A. Solid Waste Disposal on Land NE,NO 2 874,22 2 874,22 B. Waste-water Handling IE,NE,NO 195,40 195,40 C. Waste Incineration 43,85 NE NE 43,85 D. Other NA NA NA NA

7. Other (as specified in Summary 1.A) NO NO NO NO NO NO NO Memo Items:

Total CO2 Equivalent Emissions without Land Use, Land-Use Change and Forestry 71 934,32 Total CO2 Equivalent Emissions with Land Use, Land-Use Change and Forestry 39 880,94

(1) ForCO2fromLandUse,Land-useChangeandForestry,removalsarealwaysnegative(-)andforemissionspositive(+).

Bilaga 2 113

SUMMARY TABLE FOR CO EQUIVALENT EMISSIONS Inventory 1991

2

Submission 2009 v1.1

SWEDEN

Memo Items:

Total CO2 Equivalent Emissions without Land Use, Land-Use Change and Forestry 72 507,52 Total CO2 Equivalent Emissions with Land Use, Land-Use Change and Forestry 39 163,05

(1)ForCO fromLandUse,Land-useChangeandForestry,removalsarealwaysnegative(-)andforemissionspositive(+).

2

114 Bilaga 2

SUMMARY TABLE FOR CO EQUIVALENT EMISSIONS Inventory 1992

2

Submission 2009 v1.1

SWEDEN

Memo Items:

Total CO2 Equivalent Emissions without Land Use, Land-Use Change and Forestry 72 162,95 Total CO2 Equivalent Emissions with Land Use, Land-Use Change and Forestry 41 508,11

(1)ForCO2fromLandUse,Land-useChangeandForestry,removalsarealwaysnegative(-)andforemissionspositive(+).

Bilaga 2 115

SUMMARY TABLE FOR CO EQUIVALENT EMISSIONS Inventory 1993

2

Submission 2009 v1.1

SWEDEN