RH 2021:47

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Linda Hallstedt, referent, hovrättsrådet Mattias Henriksson och tf. hovrättsassessorn Linda Kadar Rosengren) anförde i dom den 14 juni 2021 bl.a. följande.

DOMSKÄL

− − −

Tingsrättens beslut om rättelse/komplettering

Bakgrund och rättsliga utgångspunkter

Om rätten finner att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, får rätten besluta om rättelse (30 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken). Innan beslut om rättelse fattas ska parterna ha fått tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt (30 kap. 13 § fjärde stycket rättegångsbalken). Om rätten av förbiseende underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha meddelats i samband med en dom eller ett slutligt beslut, får rätten komplettera sitt avgörande inom sex månader från det att avgörandet vann laga kraft. En komplettering senare än två veckor efter det att avgörandet meddelades får dock ske endast om en part begär det och motparten inte motsätter sig kompletteringen (30 kap. 13 § andra stycket rättegångsbalken).

Tingsrätten meddelade dom i målet den 8 januari 2021 och domen fick överklagas senast den 29 januari 2021. Efter påpekande från åklagaren både den 11 och den 27 januari 2021 rättade tingsrätten domen den 27 januari 2021 enligt följande. "Tingsrätten rättar och kompletterar domen så att H.A. påförs skattetillägg om 40 procent på den skatt som belöper på ett underlag på 356 200 kr." Tingsrätten hade inte före rättelsebeslutet gett parterna tillfälle att yttra sig i frågan.

H.A. har gjort gällande att beslutet, oavsett om det är fråga om en rättelse eller en komplettering, är felaktigt och ska undanröjas eftersom beslutet inte fördes in i domslutet förrän 19 dagar efter det att domen meddelades och parterna inte dessförinnan getts tillfälle att yttra sig.

Hovrättens bedömning

Frågan för hovrätten är i första hand om tingsrättens beslut den 27 januari 2021 är ett beslut om rättelse eller ett beslut om komplettering. För att det ska vara fråga om en rättelse krävs att det är objektivt konstaterbart att felet är uppenbart. Av praxis framgår att ett rättningsbart fel ofta är uppenbart genom att det finns en skillnad mellan domskäl och domslut. Det får inte röra en sådan fråga som skulle ha lett till en annan bedömning av målet (jfr rättsfallet NJA 2014 s. 29 p. 8 och 9).

Tingsrätten har i domskälen angett att "[s]kattetillägg skall påföras på sätt åklagaren gjort gällande." Till tingsrättens dom har stämningsansökan innehållande bland annat åklagarens yrkande om skattetillägg bifogats. Det aktuella beslutet om skattetillägg har därmed framgått av domskälen, men inte av tingsrättens domslut. Felet har med andra ord varit objektivt konstaterbart. Det står klart att det är fråga om ett avfattningsfel eller liknande förbiseende. Mot denna bakgrund ska beslutet den 27 januari 2021 anses vara ett beslut om rättelse, och inte ett beslut om komplettering.

Nästa fråga för hovrätten att ta ställning till är om det var uppenbart obehövligt att inte bereda parterna tillfälle att yttra sig. JO har riktat kritik mot en tingsrätt när den, dagen innan domen vann laga kraft, rättade domslutet på så sätt att antalet timmar ungdomstjänst höjdes (se JO 2012/13 s. 55). JO uttalade att en rättelse innebärande en skärpning av påföljden dagen innan tiden för att överklaga domen gick ut kräver att parterna dessförinnan beretts tillfälle att yttra sig.

Omständigheterna i JO 2012/13 s.55 påminner om de i det aktuella fallet. I en situation där en siffra justerats uppåt, som i JO-fallet, kan det vara mindre uppenbart vilket alternativ som är det korrekta, dvs. om det är domslutet eller domskälen som är det som gäller. I sådant fall kan en rättelse någon dag innan domen vinner laga kraft te sig orättvis mot den som drabbas negativt av rättelsen. Beslutet i nu aktuellt fall har dock saknats helt i domslutet. Att beslutet inte togs med i domslutet och vad det rätteligen skulle innehålla är uppenbart och det kan inte finnas någon tvekan hos den som läser domen vad som är det korrekta domslutet. Dessutom tillkommer att det knappast finns något som parterna skulle kunna framföra i sak om skattetillägget, som inte tidigare framförts, som skulle ändra tingsrättens uppfattning att skattetillägget borde utgå, på vilket underlag och med vilken procentsats. Domen, med efterföljande rättningsbeslut, har överklagats och beslutets tillkomst har därför inte heller förorsakat att H.A. fråntagits möjligheten att överklaga domen och beslutet om rättelse i ett sammanhang. Mot bakgrund av att åklagaren uppmärksammat felet är det sannolikt att åklagaren hade överklagat domen för det fall rättelse inte hade vidtagits. Av dessa skäl anser hovrätten att det i det här fallet varit uppenbart obehövligt att bereda parterna tillfälle att yttra sig, trots att rättelsen vidtogs först två dagar innan domen senast skulle överklagas.

Tingsrättens beslut om rättelse förtjänar emellertid kritik av flera anledningar. Felet uppmärksammades kort efter domen men någon rättelse vidtogs inte omedelbart. Rättelsen innehöll inga skäl och inte heller någon överklagandehänvisning. Felen är dock inte så allvarliga att beslutet ska undanröjas.

Hovrättens bedömning av målet i sak

Hovrätten värderar den åberopade bevisningen på samma sätt som tingsrätten och anser att åtalet är styrkt i alla delar. Hovrätten delar tingsrättens bedömning avseende brottens rubricering. − − −.

Eftersom H.A. inte lämnat in någon inkomstdeklaration och därmed skönsbeskattats för sina inkomster år 2017 ska han, som tingsrätten kommit fram till, åläggas att betala skattetillägg med den procentsats och på det underlag som tingsrätten beslutat om.

− − − Tingsrättens dom ska således fastställas i sin helhet, inklusive beslutet om rättelse den 27 januari 2021.

DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens dom, inklusive tingsrättens rättelse.