FFFS 2000:10

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax 08-587 671 71.

ISSN 1102-7460

1

FFFS 2000:10

Finansinspektionens allmänna råd

om hantering av marknads- och likviditetsrisker i

kreditinstitut och värdepappersbolag;

beslutade den 5 juli 2000.

Finansinspektionen lämnar följande allmänna råd.

Inledning

Syftet med dessa allmänna råd är att främja en god hantering av kreditinstitutens

och värdepappersbolagens marknads- och likviditetsrisker.

När det gäller marknadsrisker omfattar de allmänna råden bankaktiebolag, spar-

banker och medlemsbanker som bedriver verksamhet enligt bankrörelselagen

(1987:617) och kreditmarknadsföretag som bedriver finansieringsverksamhet enligt

lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet samt värdepappersbolag som be-

driver värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § första stycket 3 lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse. De allmänna råden omfattar samtliga verksamheter, även

utanför handelslagret, vars resultat i icke försumbar omfattning direkt kan påverkas

av marknadsrisker.

De allmänna råden omfattar dock inte verksamheter som innebär att marknads-

risker hanteras för annans räkning. De effekter som innebär att marknadsrisker

påverkar exponering för kreditrisk (motpartsrisk) i finansiella instrument kan vara

en del av institutets marknadsriskhantering. Samma förhållande gäller för avveck-

lingsrisker och operativa risker som kan leda till exponering för marknadsrisk.

När det gäller likviditetsrisker omfattar de allmänna råden kreditinstitut och

värdepappersbolag samt utländska företag som bedriver värdepappersrörelse enligt

3 kap. 4 § första stycket 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse samt filialer

till utländska kreditinstitut som bedriver verksamhet här i landet.

De regelverk som gäller för sådana verksamheter inbegriper 7 kap. 10 § första

stycket 2 lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-

institut och värdepappersbolag avseende marknadsrisker samt 2 kap. 10 § bank-

rörelselagen (1987:617) och 3 kap. 5 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

avseende likviditetsrisker.

Tillämpning

Institutets specifika förutsättningar samt komplexiteten och omfattningen av expo-

neringen för marknads- och likviditetsrisker bör beaktas vid tillämpning av de

allmänna råden.

FFFS 2000:10

Grundläggande principer

1 § För att uppnå effektivitet i riskhanteringen är det viktigt att de kontrollerande

funktionerna, i allt väsentligt, är åtskilda från och inte underställda de positions-

tagande funktionerna eller de personer som är ansvariga för positionstagande

funktioner. Denna princip bör gälla ända upp till den verkställande direktören.

2 § Om ett institut är moderföretag i en koncern bör moderföretagets styrelse verka

för att gemensamma riktlinjer fastställs för hela koncernens riskhantering och att

det som sägs i dessa allmänna råd i tillämpliga fall följs av övriga företag inom

koncernen. I en koncern kan en gemensam riskkontrollfunktion tillhandahållas av

moderbolaget under förutsättning att avrapportering sker till respektive dotter-

bolags styrelse och verkställande direktör.

Definitioner

3 § I dessa allmänna råd avses med

riskhantering: identifiering, styrning, uppföljning och kontroll av risk samt risk-

tagning,

marknadsrisk: ränte-, valutakurs-, aktiekurs- och råvaruprisrisk,

ränterisk: räntenettorisk och ränteprisrisk (värdeförändringsrisk),

räntenettorisk: risken för att en ändring i ränteläget påverkar räntenetto för skulder

och räntebärande tillgångar inklusive ränterelaterade kontrakt utanför balans-

räkningen,

ränteprisrisk: risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet av

tillgångar, skulder och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen,

likviditetsrisk: risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid för-

fallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt,

likviditetsrisk i finansiella instrument: risken för att ett finansiellt instrument inte

omedelbart kan omsättas i likvida medel utan att förlora i värde,

finansiella instrument: vad som anges i 1 kap. 1 § 4 Finansinspektionens före-

skrifter och allmänna råd (2000:6) om kapitaltäckning och stora exponeringar, dvs.

även finansiella instrument som inte är föremål för handel på en andrahands-

marknad,

produkter: finansiella instrument samt andra tjänster som kan ge upphov till mark-

nads- och likviditetsrisker.

Identifiering och styrning av marknads- och likviditetsrisker

4 § Det är styrelsens ansvar att:

- se till att marknads- och likviditetsriskernas omfattning och art i olika delar av

verksamheten identifieras, inbegripet de risker som kan uppstå när finansiella

instrument/produkter introduceras eller ändras,

2

FFFS 2000:10

- fastställa riktlinjer för riskhantering, limiter och mätmetoder, som överensstäm-

mer med institutets affärsstrategi,

- se till att institutets riskhantering organiseras med väl definierade ansvars- och

arbetsområden på ett sådant sätt att intressekonflikter undviks eller minimeras, med

särskild uppmärksamhet på kontrollfunktionernas oberoende ställning samt belö-

ningssystemens utformning,

- aktivt och regelbundet utvärdera information om limitutnyttjande, exponering och

resultat,

- utvärdera institutets hantering av marknads- och likviditetsrisker.

5 § Det är den verkställande direktörens ansvar att:

- säkerställa överensstämmelse mellan affärsstrategi och risknivå,

- säkerställa att riktlinjer och instruktioner för hanteringen av marknads- och likvi-

ditetsrisker upprättas och fastställs,

- säkerställa att resurser för uppföljning och kontroll av marknads- och likviditets-

risker finns tillgängliga,

- fördela ansvar och befogenheter för marknads- och likviditetsrisk, däribland att

fördela limiter till verksamhetsområden,

- upprätthålla system och standarder för mätning av risk och resultat, rapportering

och intern kontroll.

Marknadsrisker

Skriftliga riktlinjer och instruktioner m.m.

6 § För de verksamheter och funktioner där marknadsrisker hanteras bör det på

väsentliga områden finnas:

- riktlinjer och instruktioner, som omfattar ansvars- och arbetsfördelning, mät-

metoder, limiter, uppföljning och rapportering samt en rutin för godkännande av

nya eller förändrade finansiella instrument/produkter,

- instruktioner för redovisning och värdering av finansiella instrument/produkter

som omfattar ansvars- och arbetsfördelningen för värderingsprocessen mellan risk-

kontroll, finansiell kontroll samt front- och back-office,

- limitbrev/fullmakter för exempelvis enskilda handlare eller team omfattande

delegerad limit, tillåtna finansiella instrument/produkter och valutor,

- instruktioner för handel, omfattande tillåtna motparter, rutiner för hantering av

felaffärer m.m.

Riktlinjer och instruktioner bör regelbundet ses över och uppdateras för att av-

spegla verkliga förhållanden, entydigt definiera ansvars- och arbetsområden, samt i

tillämpliga fall innehålla regler för kontroll av tillämpningen.

3

FFFS 2000:10

Limiter

7 § Limiter för marknadsrisker bör finnas sammantaget för institutet och inom de

positionstagande enheterna, såsom exempelvis totalt för enheten, för olika handlar-

bord, produktområden eller för enskilda handlare. Limiterna bör vara konsistenta

med de riskmått som tillämpas och utformade för att begränsa omedelbara förluster

och/eller ackumulerat över en period t.ex. månad eller år.

Beslutsordning för fördelning av limiter bör inbegripa hur, av vem och till vem

limitöverdrag rapporteras och dokumenteras, om och på vilka villkor limiter kan

omfördelas samt vilka åtgärder som skall vidtas vid överträdelser.

Riskmätning och värdering

8 § Krav på specifika mätmetoder bör ställas utifrån institutets affärsstrategi samt

komplexiteten hos och volymer av finansiella instrument/produkter.

Generellt bör mätmetoderna:

- omfatta alla marknadsrisker av icke försumbar betydelse för tillgångar, skulder

och kontrakt utanför balansräkningen, i tillämpliga fall inklusive basis-, twist- samt

optionsrisker,

- spegla potentiell variation i värderat (realiserat och orealiserat) resultat samt i

räntenetto och därmed kunna utgöra rättvisande underlag vid analys av resultat i

förhållande till risk,

- vara baserade på accepterade finansiella riskmått och tekniker, samt ha väl doku-

menterade antaganden och parametrar,

- i institut med omfattande och komplex exponering bestå av ett antal komplet-

terande mått; både övergripande, som t.ex. Value-at-Risk, och detaljerade, som

positioner, gap-analys, känslighetsanalys m.m.

Eventuella Value-at-Risk modeller bör utvärderas mot såväl realiserat som förvän-

tat resultat, s.k. back-testing, samt kompletteras med stresstester och scenario-

analyser för analys av extrema marknadsförändringar eller korrelationsmönster

m.fl. aspekter som inte beaktas i de grundläggande mätmetoderna.

9 § En från positionstagande enheter oberoende marknadsvärdering av finansiella

instrument/produkter bör ske på daglig basis för handelslager och i erforderlig om-

fattning för övrig verksamhet för bl.a. interna kontrolländamål. Värderingen bör

baseras på komplett, exakt och uppdaterad information om positioner.

Instituten bör överväga i vilken utsträckning det är befogat att infoga prisjuste-

ringar som en del av värderingsprocessen. Detta gäller särskilt för OTC-derivat och

i de fall värderingen baseras på prisnoteringar mitt emellan köp- och säljkurs. De

justeringar som bör övervägas inkluderar i första hand:

- netto stängningskostnad för öppna positioner,

- framtida, ej intjänade, kreditmarginaler,

- framtida administrativa kostnader.

4

FFFS 2000:10

Därutöver bör övervägas prisjusteringar för illikvida marknader och finansiella

instrument/produkter, för portföljer med lång löptid och liten omsättning samt för

eventuell osäkerhet i värderingsmodeller för nya finansiella instrument/produkter.

Uppföljning och rapportering

10 § Inom institutet bör det finnas system för uppföljning och rapportering av

marknadsrisker i handelslager på daglig basis och i erforderlig omfattning för övrig

verksamhet.

På central nivå bör exponeringarna, utnyttjandet av limiter och resultatinformation

som rapporterats från lokal nivå aggregeras.

11 § Rapporteringen till styrelse och verkställande direktör bör åtminstone om-

fatta:

- riskexponering och utnyttjande av limiter,

- resultatinformation,

- resultat av eventuella stresstest och back-testing,

- efterlevnad av riktlinjer och instruktioner.

Riskkontroll

12 § Det bör finnas en central funktion för oberoende kontroll av marknadsrisk

som är underställd den verkställande direktören eller en ledamot av verkställande

ledningen som inte är ansvarig för positionstagande enheter och som förutsätts ha

kunskap om finansiella instrument samt metoder för styrning och kontroll av

marknadsrisker. Funktionen bör ha tillräckligt med resurser och kunskap om

marknadsrisker.

Den centrala funktionen för kontroll av marknadsrisk bör ansvara för att:

- övervaka implementering av riktlinjer och instruktioner för marknadsrisk i hela

institutet,

- rapportera till styrelse och verkställande direktör,

- dagligen följa upp samt aktivt och förebyggande kontrollera aggregerad

marknadsrisk, inklusive identifiering och rapportering av överträdelser,

- övervaka effekter av belöningssystem kopplade till risktagande för att därigenom

bistå ledningen vid utvärderingen av dessa.

Den aktiva och förebyggande kontrollen inbegriper i förekommande fall stresstest,

utvärdering (backtesting) av riskmodeller och validering av prismodeller samt ut-

värdering och översyn av limitstruktur.

Den centrala funktionen för kontroll av marknadsrisk bör ha befogenhet att:

- uttala sig om handel i nya finansiella instrument/produkter,

- föreslå reduktion av limiter.

5

FFFS 2000:10

13 § Om ett institut har en lokalt placerad funktion för kontroll av marknadsrisk

inom positionstagande enheter bör den rapportera till den centrala funktionen för

kontroll av marknadsrisk.

Den lokala riskkontrollfunktionens oberoende ställning i förhållande till den lokala

positionstagande enheten och dess ledning bör säkerställas. T.ex. bör funktionen

inte omfattas av ett bonussystem som är beroende av risknivån inom enheten. I det

fall den lokala riskkontrollfunktionen rapporterar till såväl den centrala funktionen

för marknadsrisk som till chefen för den lokala positionstagande enheten bör det

tydligt framgå i vilka avseenden riskkontrollfunktionen är underställd den centrala

funktionen för riskkontroll respektive i vilka avseenden funktionen är underställd

den lokala enheten.

Chefer i positionstagande enheter

14 § Chefer i positionstagande enheter bör vara underställda den verkställande

direktören eller en ledamot av verkställande ledningen som inte är ansvarig för

riskkontrollfunktionen.

Likviditetsrisker

15 § En tillräcklig betalningsberedskap kan åstadkommas bl.a. genom att:

1. hålla tillräckligt med omedelbart tillgängliga likvida medel eller realiserbara till-

gångar,

2. matcha betalningsströmmar samt upprätthålla en stabil och väl diversifierad upp-

låningsbas.

Skriftliga riktlinjer och instruktioner m.m.

16 § Riktlinjer och instruktioner för likviditetsrisk som säkerställer att framtida

likviditetsbehov bevakas och tillgodoses bör omfatta såväl normal daglig hantering

som krissituationer och ge anvisningar om ansvars- och arbetsfördelning, mät-

metoder, limiter, uppföljning och rapportering.

Riktlinjer och instruktioner bör avse institutet som helhet och i tillämpliga fall

lokala enheter samt samordningen dem emellan och bör kommuniceras till hela

organisationen.

17 § Det bör finnas en beredskapsplan för krishantering som innehåller olika typer

av scenarier och stresstester samt konkreta handlingsplaner och alternativ.

Limiter

18 § Limiter och/eller riktvärden för likviditetsrisk bör i tillämpliga fall omfatta:

- miniminivåer för likviditetsreserver,

- ackumulerade nettoflöden för olika tidsintervall, med olika antaganden om ut-

flöden för inlåningskonton, för institutet som helhet, i olika valutor och för enskilda

enheter,

- diversifiering av finansieringskällor.

6

FFFS 2000:10

Mätmetoder

19 § Krav på specifika mätmetoder bör ställas utifrån institutets affärsstrategi och

ställning.

Generellt bör mätmetoderna i tillämpliga fall:

- omfatta förfalloprofiler, likviditetsreserver och tillgängliga finansieringskällor,

- omfatta institutets samtliga åtaganden, såväl i som utanför balansräkningen,

- skilja på likviditetsrisker i olika valutor, för samtliga valutor där institutet har

åtaganden av betydelse,

- i rimlig utsträckning basera förfalloprofilen på en försiktighetsprincip, dvs. att

skulder skall återbetalas vid tidigast möjliga förfallodag medan tillgångar kan

erhållas först vid senast möjliga förfallodag,

- ange specifika antaganden om utflöden för olika typer av inlåningskonton, vid

olika scenarier,

- ange specifika antaganden för beräkning av tillgängligheten i likviditetsreserven,

- utesluta användning av värdepapper utgivna inom den egna koncernen som likvi-

ditetsreserv.

Uppföljning och rapportering

20 § Inom organisationen bör det finnas system för uppföljning och rapportering

av likviditetssituationen för den närmaste perioden, t.ex. kommande vecka och

månad.

Rapporter avseende likviditetsrisker bör regelbundet föredras för styrelse och verk-

ställande direktör.

Förutsättningar för riskmätning och olika typer av limiter bör omprövas regel-

bundet.

Oberoende granskning

21 § Likviditetshanteringen bör vara föremål för regelbunden och oberoende ut-

värdering.

_______________

Dessa allmänna råd träder i kraft den 1 september 2000.

CLAES NORGREN

Mats

Stenhammar

(Kreditmarknadsavdelningen)

7