HSLF-FS 2021:31 Socialstyrelsens kungörelse om ändring i allmänna råden (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd
HSLF-FS
2021:31
Utkom från trycket
den 19 maj 2021
Gemensamma författningssamlingen
avseende hälso- och sjukvård,
socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2021-5-7374
Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen
Socialstyrelsens kungörelse
om ändring i allmänna råden (SOSFS 2013:1) om
ekonomiskt bistånd;
den 27 april 2021.
Socialstyrelsen beslutar att följande ändringar ska göras i Social-
styrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd.
Ändringarna är markerade med kantstreck.
Socialstyrelsen beslutar vidare att
– mellanrubriken ”Hemutrustning vid bosättning” och texten under
den utgår,
– mellanrubriken ”Genom arbete” och texten under den utgår,
– mellanrubriken ”Barns och skolungdomars inkomster av arbete”
utgår, och
– alla hänvisningar i de allmänna råden till olika avsnitt i desamma
tas bort.
Byte till dyrare bostad
1
Om den som får ekonomiskt bistånd har ett önskemål om att flytta till
ett dyrare boende, bör socialnämnden ge bistånd beräknat på den nya
boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för
att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla
– om det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker beho-
vet av flyttning,
– om det finns svåra personliga motsättningar mellan hushållsmed-
lemmarna, t.ex. mellan förälder respektive styvförälder och ett
vuxet barn eller mellan makar eller samboende,
– om bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och ut-
rustning,
– om ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att
leva ett normalt vuxenliv och bli självständig,
1 Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
HSLF-FS
2021:31
– om den enskilde måste flytta till följd av att han eller hon är eller har
varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för nå-
got annat brott eller
– vid trångboddhet.
Vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard vid byte till
dyrare bostad bör utgångspunkten vara vad en låginkomsttagare på
orten normalt har möjlighet att kosta på sig.
Glasögon
Om den enskilde har behov av glasögon eller kontaktlinser och skäliga
kostnader för dessa inte täcks av bidrag som lämnas enligt 8 kap. 7 §
hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och lagen (2016:35) om bidrag för
glasögon till vissa barn och unga, bör socialnämnden ge ekonomiskt
bistånd till sådana kostnader för glasögon, eller om det är enda alter-
nativet, för kontaktlinser. Behovet av glasögon eller linser bör vara
styrkt av en legitimerad optiker eller en läkare.
Hemutrustning
Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som
krävs för att ett hem ska kunna fungera. Med hemutrustning avses
t.ex. sådan utrustning som behövs för matlagning, umgänge, sömn,
förvaring, rengöring och rekreation. Även den hemelektronik som är
nödvändig för att den enskilde ska kunna kommunicera och ta del av
information bör omfattas av begreppet hemutrustning.
Underhåll, reparation eller komplettering
Socialnämnden bör, om det krävs för att den enskilde ska kunna bibe-
hålla en skälig levnadsnivå, ge ekonomiskt bistånd till
– inköp för att ersätta hemutrustning som behöver bytas ut,
– underhåll av hemutrustning,
– reparation av hemutrustning eller
– inköp av kompletterande hemutrustning.
Begravning
2
Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till sådana begravnings-
kostnader som möjliggör en värdig begravning. Hänsyn bör tas till
allmänt vedertagna begravningstraditioner och i förekommande fall
olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur en
begravning ska ordnas. Då begravningen ska äga rum utomlands, bör
2 Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.
2
HSLF-FS
2021:31
nämnden ge ekonomiskt bistånd som motsvarar kostnaden för begrav-
ning i Sverige.
Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader bör i regel inte vara
högre än ett halvt basbelopp.
Skulder
Socialnämnden bör efter en individuell prövning ge ekonomiskt
bistånd till skulder
– om det kan få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde när
en skuld som gäller t.ex. boendekostnader eller hushållsel inte beta-
las, eller
– om det finns godtagbara skäl för att den enskilde inte har ansökt om
bistånd till den kostnad som har gett upphov till skulden och nämn-
den bedömer att han eller hon hade beviljats biståndet om ansökan
gjorts vid det tillfälle kostnaden uppstod.
Andra realiserbara tillgångar
Om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms överstiga tre samman-
hängande månader eller om det finns andra särskilda skäl, bör även
möjligheten att realisera andra tillgångar påverka socialnämndens
bedömning av rätten till bistånd. En tillgång bör dock endast påverka
rätten till bistånd, om den har ett betydande värde och om överskottet
vid en försäljning motiverar åtgärden. Sådana kapitalvaror som van-
ligtvis finns i ett hem bör i regel inte påverka rätten till ekonomiskt
bistånd, om varornas värde är skäligt.
Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till
att betala eventuella lån som är knutna till det som sålts, utan att det
påverkar rätten till ekonomiskt bistånd.
Bostad som har ett ekonomiskt värde
En villa eller en bostadsrätt bör endast betraktas som realiserbar till-
gång, om en försäljning bedöms kunna ge ett intäktsöverskott som
motiverar åtgärden och det finns möjlighet att ordna annat boende.
Även om ett överskott talar för en försäljning kan en sådan vara
olämplig av andra skäl, t.ex. vid ett kortvarigt biståndsbehov. Om en
försäljning blir aktuell, bör den enskilde få skälig tid på sig att sälja
villan eller bostadsrätten.
Bistånd till barn och skolungdomar
Om föräldrarna till ett barn eller till en skolungdom, som har fyllt 18
men inte 21 år, inte fullgör sin underhållsskyldighet och om social-
nämnden inte kan förmå dem till det, bör nämnden överväga att ge
3
HSLF-FS
2021:31
ekonomiskt bistånd direkt till barnet eller skolungdomen utifrån ålder
och mognad.
Om ett barn eller en skolungdom, som har fyllt 18 men inte 21 år, på
egen hand ansöker om ekonomiskt bistånd bör nämnden vid behovs-
bedömningen överväga att bortse från föräldrarnas underhållsskyl-
dighet i de fall
– barnet eller skolungdomen är utsatt för våld eller andra övergrepp
av närstående eller
– barnet eller skolungdomen har bevittnat våld eller andra övergrepp
av eller mot närstående.
Att utan medgivande från vårdnadshavaren bistå barnet ekonomiskt
bör dock vara en åtgärd som endast bör användas i undantagsfall.
BARNS OCH SKOLUNGDOMARS INKOMSTER
ENLIGT 4 KAP. 1 A § SOCIALTJÄNSTLAGEN
3
Om socialnämnden räknar av hemmavarande barns och skolungdo-
mars inkomster av arbete över ett prisbasbelopp per kalenderår, bör
avräkningen göras mot barnets eller skolungdomens del i familjens
kostnader inklusive boendekostnaden.
Utbetalningsperiod och utbetalningssätt
Om ansökan om ekonomiskt bistånd avser en annan period än en
kalendermånad, bör biståndet i regel beräknas från och med tidsbe-
ställningsdagen. Om den enskilde har angivit ett senare datum i ansö-
kan, bör detta gälla.
Ekonomiskt bistånd bör i regel betalas ut månadsvis och direkt till
den enskilde via något av de vanliga betalningssätten. Socialnämnden
bör dock kunna göra en utbetalning på annat sätt, om det är nödvän-
digt. Om utbetalningen av ekonomiskt bistånd görs på ett sådant sätt
att det medför kostnader för den enskilde att hämta ut biståndet, bör
nämnden ge bistånd till kostnaderna.
Extraordinära utbetalningssätt i form av rekvisitioner eller matku-
ponger bör endast användas i yttersta undantagsfall, om mycket speci-
ella omständigheter föreligger.
Dagsbelopp
Om ekonomiskt bistånd ges för en kortare period än en månad, bör
socialnämnden använda sig av ett dagsbelopp. Dagsbeloppet bör räk-
nas fram genom att beloppen i riksnormen multipliceras med tolv och
sedan divideras med 365.
4
3 Senaste lydelse SOSFS 2013:26.
HSLF-FS
2021:31
Bedömnings- och beräkningsunderlag
Socialnämnden bör i regel kunna avslå en ansökan om ekonomiskt
bistånd när en enskild trots en särskild begäran inte förser nämnden
med det underlag som behövs eller motsätter sig att nödvändiga kon-
takter tas.
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 juni 2021.
Socialstyrelsen
OLIVIA WIGZELL
Petra Bergendahl
5