HSLF-FS 2022:20
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt förordnande att utöva läkaryrket
Gemensamma författningssamlingen
avseende hälso- och sjukvård,
socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2022-3-7789
Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen
1
HSLF-FS
2022:20
Utkom från trycket
den 14 mars 2022
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om särskilt förordnande att utöva läkaryrket;
beslutade den 24 februari 2022.
Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 3 kap. 12 § första
stycket, 3 kap. 13 § och 8 kap. 5 § andra stycket första meningen
patientsäkerhetsförordningen (2010:1369).
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Av 4 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår det att
läkaryrket endast får utövas av den som har legitimation för yrket eller
som särskilt förordnats att utöva det.
I denna författning ges föreskrifter och allmänna råd om särskilda
förordnanden som ger behörighet att utöva läkaryrket.
2 § Författningen innehåller bestämmelser och rekommendationer om
− allmänna förutsättningar (2 kap.),
− olika särskilda förordnanden (3 kap.),
− handläggning och beslut (4 kap.), och
− stöd, vägledning och handledning (5 kap.).
3 § Det som sägs i denna författning om en region gäller också en
kommun som inte ingår i en region.
4 § I föreskrifterna och de allmänna råden används beteckningen
EES-land för en stat inom det Europeiska ekonomiska samarbets-
området. Vad som anges om EES-land gäller även för Schweiz.
Beteckningen tredjeland används för ett land som inte omfattas av
första stycket.
2 kap. Allmänna förutsättningar
1 § Ett särskilt förordnande ska gälla för en viss tjänst och vara tids-
begränsat.
2
HSLF-FS
2022:20
2 § Av 3 kap. 11 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) fram-
går det att ett särskilt förordnande inte får ges till den som har fått sin
legitimation återkallad eller har fått avslag på sin ansökan om legitima-
tion enligt 4 kap. 1 § andra stycket patientsäkerhetslagen (2010:659).
3 § Ett särskilt förordnande får inte ges till den som uppfyller kriteri-
erna för legitimation.
Ett särskilt förordnandet får inte heller ges om förhållandena är
sådana att det skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap.
patientsäkerhetslagen (2010:659) om den som förordnandet skulle ges
till hade varit förordnad.
4 § Den som har genomgått sådan utbildning som det föreskrivs om
i denna författning i något annat EES-land än Sverige eller i tredjeland
får ges ett särskilt förordnande endast om han eller hon har för yrket
nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket.
Om det finns särskilda skäl, får ett sådant särskilt förordnande som
avses i 3 kap. 8 § ges även till den som inte har språkkunskaper enligt
första stycket.
Allmänna råd
Nödvändiga kunskaper i det svenska språket kan visas genom in-
tyg om godkänt resultat i Svenska 3 eller i Svenska som andra-
språk 3 alternativt från någon annan kurs som ger behörighet till
högskolestudier. Även intyg om godkänt resultat på något prov
som ger behörighet till högskolestudier kan godtas.
För ett särskilt förordnande enligt 3 kap. 4 § och 5 § första
stycket 3 kan nödvändiga kunskaper i det svenska språket även
visas genom godkänt resultat på det kunskapsprov som anges i 6 §
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:80)
om legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården vid utbild-
ning från tredjeland.
Nödvändiga kunskaper i det danska eller norska språket kan
visas genom intyg om godkänt resultat på sådana prov som ger
behörighet till högskolestudier i Danmark eller Norge.
Nödvändiga kunskaper i det svenska, danska eller norska
språket kan vidare visas genom godkänt resultat på prov i något av
dessa språk på nivå C1 enligt den gemensamma europeiska
referensramen för språk (GERS).
3 kap. Olika särskilda förordnanden
1 § Ett särskilt förordnande får ges för allmäntjänstgöring enligt 2 §
eller som vikariatsförordnande enligt 4, 5, 7 och 8 §§.
3
HSLF-FS
2022:20
Allmäntjänstgöring
2 § Ett särskilt förordnande för allmäntjänstgöring får ges till den
som har
1. avlagt läkarexamen vilken regleras i bilaga 2 till högskoleförord-
ningen (1993:100), i lydelsen före den 1 juli 2019, eller
2. fått ett beslut av Socialstyrelsen om att genomföra allmäntjänst-
göring i Sverige.
3 § Av 5 kap. 13 § hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) fram-
går det att den som genomför allmäntjänstgöring ska anställas med ett
förordnande för högst två år. Om det finns särskilda skäl, får förord-
nandet förlängas.
Om ett förordnandes giltighetstid inte har gått ut, ska det även gälla
under den tid då den förordnade ansöker om legitimation.
Vikariatsförordnande
4 § Ett vikariatsförordnande för praktisk tjänstgöring får ges till den
som genomgått utländsk läkarutbildning och har fått ett beslut av
Socialstyrelsen om att genomföra sådan tjänstgöring.
Det särskilda förordnandets giltighetstid får omfatta en månad
utöver den tid som anges i beslutet om praktisk tjänstgöring. Om ett
förordnandes giltighetstid inte har gått ut, ska det även gälla under den
tid då den förordnade ansöker om legitimation.
5 § Ett vikariatsförordnande för tjänst som vikarie vid semester,
annan ledighet eller vakans får ges till den som
1. har avlagt läkarexamen vilken regleras i bilaga 2 till högskole-
förordningen (1993:100), i lydelsen före den 1 juli 2019,
2. har fått ett beslut av Socialstyrelsen om att genomföra allmän-
tjänstgöring i Sverige,
3. har fått ett beslut av Socialstyrelsen om att genomföra sådan tjänst-
göring som anges i 4 §, eller
4. genomgår medicinsk grundutbildning i Sverige eller i något annat
EES-land och har fullbordat studier till och med den tionde termi-
nen med godkända kurser och prov.
6 § Ett sådant förordnande som anges i 5 § 4 får inte ges för en tjänst
i primärvården.
7 § Den som har avlagt läkarexamen i tredjeland får ges ett vikariats-
förordnande för en utbildningstjänst som ska efterlikna svensk specia-
liseringstjänstgöring men inte är avsedd att leda till ett svenskt bevis
om specialistkompetens.
4
HSLF-FS
2022:20
8 §
Om det finns särskilda skäl, får ett vikariatsförordnande även i
andra fall än de som anges i 4, 5 och 7 §§ ges till den som har avlagt
läkarexamen i Sverige eller i något annat land.
Allmänna råd
Särskilda skäl kan t.ex. vara att det finns ett behov av att en ut-
ländsk specialist introducerar en ny teknik eller ett nytt arbetssätt i
Sverige.
4 kap. Handläggning och beslut
1 § En region får fatta beslut om ett särskilt förordnande för den som
ska tjänstgöra i regionens verksamhet om det avser
1. allmäntjänstgöring enligt 3 kap. 2 §,
2. praktisk tjänstgöring enligt 3 kap. 4 §,
3. tjänstgöring enligt 3 kap. 5 § 1–3, och
4. tjänstgöring enligt 3 kap. 5 § 4 då den som förordnandet är tänkt
att ges till studerar vid ett svenskt universitet.
Allmänna råd
Även om tjänstgöringen delvis genomförs i någon annan vårdgivares
verksamhet, kan regionen fatta beslut om ett särskilt förordnande.
2 §
Regionen ska, innan ett beslut om särskilt förordnande fattas,
kontrollera om den som är tänkt att förordnas har begått något sådant
brott som avses i 16 c § förordningen (1999:1134) om belastnings-
register.
Om den som är tänkt att förordnas har begått något sådant brott är
det Socialstyrelsen som prövar frågan om särskilt förordnande, vilket
framgår av 3 kap. 12 § andra stycket patientsäkerhetsförordningen
(2010:1369).
3 §
I andra fall än de som anges i 1 § är det Socialstyrelsen som
prövar ansökningar om särskilda förordnanden, vilket framgår av
4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
Socialstyrelsen ska, innan ett beslut om särskilt förordnande fattas,
kontrollera om den som är tänkt att förordnas har begått något sådant
brott som avses i 16 c § förordningen (1999:1134) om belastnings-
register.
4 §
Den som har fått ett särskilt förordnande ska i samband med
beslutet av regionen eller Socialstyrelsen skriftligen informeras om att
förordnandet ger behörighet att utöva läkaryrket i den avsedda tjänsten
under förordnandets giltighetstid.
5
HSLF-FS
2022:20
5 kap. Stöd, vägledning och handledning
1 § För den som har ett särskilt förordnande för allmäntjänstgöring
enligt 3 kap. 2 § finns bestämmelser om handledning i 3 kap. 5 §
patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) samt i 1 kap. 9 § Social-
styrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:5) om allmän-
tjänstgöring för läkare.
Bestämmelserna i 2 § ska gälla för den som har ett vikariatsförord-
nande enligt 3 kap. 4, 5, 7 eller 8 §§.
2 § Den vårdgivare som har någon i sin verksamhet som tjänstgör
med ett särskilt förordnande ska ansvara för att den förordnade ges
stöd och vägledning. Stödet och vägledningen ska vara anpassade till
den förordnades behov och till tjänstens innehåll.
I ansvaret ska ingå att den förordnade har tillgång till
1. en handledare som är legitimerad läkare, och
2. medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner om verksam-
hetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt.
Allmänna råd
Vårdgivaren bör särskilt beakta om det finns ett behov av att hand-
ledaren eller någon annan legitimerad läkare som medverkar i stö-
det och vägledningen till den förordnade finns tillgänglig på plats.
Handledningen bör planeras in i den ordinarie tjänstgöringen för
både den förordnade och handledaren.
1. Denna författning träder i kraft den 1 februari 2023.
2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-
FS 2020:3) om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke
legitimerade läkare.
3. Särskilda förordnanden som har beslutats enligt den äldre författ-
ningen gäller fortfarande.
4. Vid tillämpningen av 3 kap. 5 § 4 ska till och med den 31 januari
2026 även den som genomgår sådan utbildning som anges där och
har fullbordat studier till och med den nionde terminen med god-
kända kurser och prov kunna ges ett särskilt förordnande för tjänst
som vikarie. Om vikariatet avser ett ämne som den studerande
genomgår efter den nionde terminen, krävs godkänd kurs och god-
känt prov även i detta ämne.