KVFS 2013:4

Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse beslutade den 25 november 2013. Kriminalvården föreskriver med stöd av 40 och 41 §§ fängelseförordningen (2010:2010) i fråga om Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse dels att nuvarande 7 kap. 4 § upphävs, dels att nuvarande underrubrik närmast före nuvarande 7 kap. 4 § upphävs, dels att 1 kap. 10, 16 och 19 §§, 3 kap. 2 och 4–9 §§, 7 kap. 12, 23, 28 och 30 §§, 10 kap. 2, 3, 6 och 9 a §§, 11 kap. 11 och 17 §§ samt 13 kap. 3, 6 och 8 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 1 kap. 2 a §, 3 kap. 1 a, 5 a och 8 a §§, 7 kap. 31 §, 8 kap. 1 a § och 10 kap. 12 § samt ny mellanrubrik närmast före 10 kap. 12 § med följande lydelse och beslutar dels att de allmänna råden till nuvarande 7 kap. 4 § ska upphöra att gälla, dels att de allmänna råden till 1 kap. 4 och 16 §§, till 6 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010), till 3 kap. 1, 2 och 4 §§, till 3 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), till 3 kap. 12 §, till 5 kap. 2 § fängelselagen (2010:610), 7 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) och 10 kap. 1 § första stycket fängelselagen (2010:610), till 10 kap. 3 §, till 12 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) samt till 13 kap. 8 § ska ha följande lydelse, dels följande allmänna råd till 3 kap. 1 a och 7 §§, till 13 § fängelseförordningen (2010:2010), samt till 7 kap. 12, 31 §§ och 10 kap. 12 §.

1

Kriminalvårdens författningssamling

ISSN 1653-6665

Utgivare: Elisabeth Lager

KVFS

2013:4

Utkom från trycket den

11 december 2013

Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i

Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd

(KVFS 2011:1) om fängelse

beslutade den 25 november 2013.

Kriminalvården föreskriver med stöd av 40 och 41 §§fängelseförordningen

(2010:2010) i fråga om Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS

2011:1) om fängelse

dels att nuvarande 7 kap. 4 § upphävs,

dels att nuvarande underrubrik närmast före nuvarande 7 kap. 4 § upphävs,

dels att 1 kap. 10, 16 och 19 §§, 3 kap. 2 och 4–9 §§, 7 kap. 12, 23, 28 och 30 §§,

10 kap. 2, 3, 6 och 9 a §§, 11 kap. 11 och 17 §§ samt 13 kap. 3, 6 och 8 §§ ska ha

följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 1 kap. 2 a §, 3 kap. 1 a, 5 a och 8 a §§,

7 kap. 31 §, 8 kap. 1 a § och 10 kap. 12 § samt ny mellanrubrik närmast före

10 kap. 12 § med följande lydelse och beslutar

dels att de allmänna råden till nuvarande 7 kap. 4 § ska upphöra att gälla,

dels att de allmänna råden till 1 kap. 4 och 16 §§, till 6 § andra stycket

fängelseförordningen (2010:2010), till 3 kap. 1, 2 och 4 §§, till 3 kap. 4 §

fängelselagen (2010:610), till 3 kap. 12 §, till 5 kap. 2 § fängelselagen (2010:610),

7 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) och 10 kap. 1 § första stycket fängelselagen

(2010:610), till 10 kap. 3 §, till 12 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) samt till

13 kap. 8 § ska ha följande lydelse,

dels följande allmänna råd till 3 kap. 1 a och 7 §§, till 13 § fängelseförordningen

(2010:2010), samt till 7 kap. 12, 31 §§ och 10 kap. 12 §.

KVFS

2013:4

2

1 kap. Inledande bestämmelser

Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde

2 a § I frågor som berör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Definitioner

4 §

Med närstående avses

1. en intagens maka eller make, registrerade partner och sambo,

2. en intagens barn, oavsett ålder,

3. andra barn som stadigvarande sammanbor med en intagen,

4. en intagens föräldrar och syskon, samt

5. en annan person än någon som anges

i 1-4, som har en sådan nära relation till

en intagen att de bör betraktas som närstående till varandra.

Allmänna råd

Andra personer som enligt punkt 5 kan betraktas som närstående till en intagen

kan vara t.ex. fästmö eller fästman,

flick- eller pojkvän, barnbarn, far- eller

morförälder, eller en person som den intagne stadigvarande bor tillsammans med

utan att de lever i en parrelation. Kravet på en nära relation förutsätter normalt

att relationen har eller kan antas få en viss varaktighet.

10 § En intagen ska, i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt, informeras

om anstaltens eller avdelningens

– lokaler,

– signalanordningar,

– brandskydd,

– lokala rutiner,

– användning av allmän kameraövervakning,

– sjukvårdsverksamhet,

– verksamhet för andlig vård (NAV), samt

– kontroll av intagna med elektroniska hjälpmedel, om sådan förekommer.

En intagen ska också informeras om de rättigheter och skyldigheter som en

intagen har och det regelverk som i övrigt gäller för verkställigheten samt om

Kriminalvårdens registrering av personuppgifter, om sådan information inte redan

lämnats vid annan anstalt. Informationen ska särskilt avse

– verkställighetsplanering,

– ersättning för sysselsättning och vilka tider som gäller för sysselsättning i

anstalten,

– särskilda utslussningsåtgärder,

– Kriminalvårdens rätt att omhänderta och i övrigt hantera personliga tillhörig-

heter,

– sanktionsmöjligheter vid misskötsamhet, och

– den intagnes skyldighet att medverka vid drogkontroll.

KVFS

2013:4

3

Allmänna rättigheter

16 § En intagen som behöver akuttandvård ska beredas sådan vård, om han eller

hon medgett att anstalten för täckande av tandvårdskostnaderna får förfoga över

hans eller hennes medel inom Kriminalvården.

En intagen som behöver grundläggande tandvård ska beredas sådan vård, om

det lämpligen kan ske och det är skäligt för att verkställigheten ska kunna genom-

föras på ett ändamålsenligt sätt.

Allmänna råd

Med akuttandvård avses avhjälpande av smärttillstånd orsakat av kariesskada,

tappad fyllning, trauma eller akut infektion från tand, käke, tandfäste eller mun-

slemhinna. Även insättning av temporär tandersättning till följd av akut upp-

kommen framtandsförlust betraktas som akuttandvård.

Med grundläggande tandvård avses åtgärder som främjar den intagnes mun-

hälsa. Exempel på åtgärder är kariesbehandling, behandling av infektion från tand

eller stödjevävnad eller ersättning av framtandslucka. Behandling med implantat

är inte att anse som grundläggande tandvård.

Utgångspunkten är att en intagen ska bekosta all tandvård själv. Med att be-

redandet av grundläggande tandvård lämpligen ska kunna ske avses t.ex. att

frågan om hur tandvården ska bekostas har lösts i förväg.

19 § En intagen ska på avdelningen ges tillgång till de lagar, förordningar och

föreskrifter som gäller för verkställigheten.

En intagen som är avskild från andra intagna ska vid förfrågan ges tillgång till

det regelverk som avses i första stycket i sitt bostadsrum.

Verkställighetens planering och utformning

Allmänna råd till 6 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010)

Vid utformning av verkställighetsplanen bör eventuella barns behov i egenskap av

närstående till den intagne särskilt beaktas. Det kan avse t.ex. barnets behov av att

upprätthålla kontakt med en frihetsberövad förälder. Även barnets behov av skydd

bör särskilt beaktas.

Hänsyn till brottsoffer bör särskilt uppmärksammas inför utformningen av t.ex.

kontroll eller villkor.

3 kap. Sysselsättning och ersättning

Sysselsättning

1 §

En intagen får anvisas sysselsättning under helgfri måndag till fredag

klockan 07.30 – 19.00. Om sysselsättningens art eller något annat särskilt för-

hållande kräver det får dock en intagen som är över 18 år anvisas sysselsättning

även under andra tider.

KVFS

2013:4

4

Allmänna råd

Anvisning av sysselsättning sker huvudsakligen inom ramen för verkställighets-

planen och kan preciseras t.ex. genom schemaläggning.

Med helgfri måndag till fredag avses inte midsommarafton, julafton eller nyårs-

afton.

Med sysselsättningens art eller något annat särskilt förhållande avses t.ex. själv-

förvaltning, intern service, skötsel av djur och snöröjning.

1 a § En intagen har rätt till två arbetsfria dagar per vecka, om det inte finns

särskilda skäl mot det.

Allmänna råd

Särskilda skäl kan finnas om något oförutsett händer, t.ex. sjukdom eller speciella

väderförhållanden.

Ersättning

Ersättning för sysselsättning

2 §

En intagen har rätt till ersättning med 13 kronor per timme (normaler-

sättning) för tid som han eller hon deltar i eller utför anvisad sysselsättning (syssel-

sättningstid), om inte annat följer av 5-6 §§.

Om en intagen, när han eller hon utför arbete, presterar väsentligt lägre än vad

som kan förväntas ska normalersättningen sänkas till 8 kronor per timme (sänkt

ersättning). Normalersättningen får endast sänkas om den intagne, efter att han

eller hon informerats om att sänkning kan komma att ske, inte höjt sin prestation.

Den sänkta ersättningen ska gälla till dess att den intagne visat att han eller hon

presterar utifrån vad som kan förväntas av honom eller henne.

En intagen i anstalten Luleå får, inom ramen för ett lokalt förmånssystem för

yngre intagna, beviljas normalersättning med 15 kronor per timme.

Allmänna råd

En intagen som under sysselsättning stör ordningen eller vägrar följa anvisningar

och som därigenom försvårar genomförandet av verksamheten anses inte ha utfört

eller deltagit i anvisad sysselsättning.

Bedömningen av vilken prestation som kan förväntas av en intagen bör göras

utifrån vad en intagen normalt producerar med hänsyn tagen till den intagnes

individuella förutsättningar. Bedömningen bör i regel göras med utgångspunkt i

den sammantagna prestationen under en period om en vecka.

4 §

I sysselsättningstid ingår, om den intagne annars skulle ha utfört eller

deltagit i sysselsättning, även tid för

1. planerade och personalledda samtal om verkställigheten och därmed jämför-

bara frågor,

2. närvaro vid kollegium,

3. deltagande i förtroenderåd eller förtroenderåds överläggning med ledningen

för anstalten,

KVFS

2013:4

5

4. introduktionsbesök inför särskild utslussningsåtgärd som sker tillsammans

med personal, samt

5. annan angelägen aktivitet som sker inom anstalten.

Allmänna råd

Med annan angelägen aktivitet avses t.ex. besök hos läkare, tandläkare, sjuk-

sköterska, sjukgymnast, psykolog eller träff med NAV-medarbetare.

5 §

En intagen som utför arbete mer än åtta timmar en viss dag har därefter rätt

till ersättning med 19 kronor och 50 öre per timme. Detsamma gäller om en

intagen en viss vecka arbetar mer än 40 timmar.

5 a § En intagen som utför arbete på en dag som annars skulle ha varit arbetsfri

för honom eller henne enligt 1 a § har rätt till ersättning med 19 kronor och 50 öre

per timme.

6 §

En intagen har rätt till ersättning med 3 kronor per timme utöver normal-

ersättning eller sänkt ersättning för arbete som utförs på annan tid än helgfri

måndag till fredag klockan 07.30 – 19.00, om inte ersättning utgår enligt 5 § eller

5 a §.

Ersättning om den intagne inte kan anvisas sysselsättning eller vid sjukdom

7 §

En intagen som inte kan anvisas sysselsättning i den omfattning som

normalt gäller för sysselsättning i anstalten har rätt till ersättning med 6 kronor och

50 öre för varje timme som sysselsättning inte kan anvisas. Det gäller dock inte om

rätt till ersättning saknas enligt 13 § fängelseförordningen (2010:2010).

Allmänna råd

En intagen bör erbjudas sysselsättning under 30–40 timmar per vecka. Vilken tid

som normalt gäller för sysselsättning i en viss anstalt framgår av anstaltens lokala

rutiner.

Allmänna råd till 13 § fängelseförordningen (2010:2010)

Om en intagen som på grund av sitt eget beteende är placerad i avskildhet inte kan

anvisas sysselsättning har han eller hon normalt inte rätt till ersättning.

8 §

En intagen vars arbetsförmåga är helt eller delvis nedsatt på grund av

sjukdom har rätt till ersättning med 6 kronor och 50 öre per timme för den tid som

han eller hon annars skulle ha utfört eller deltagit i sysselsättning. Det gäller dock

inte om rätt till ersättning saknas enligt 13 § fängelseförordningen (2010:2010).

Innehållande av ersättning för permissions- och frigivningsändamål

Allmänna råd till 3 kap. 4 § fängelselagen (2010:610)

Permissions- och frigivningsändamål kan vara t.ex. resa, uppehälle, inköp av klä-

der och liknande i samband med permission, särskild permission, särskild utsluss-

ningsåtgärd eller frigivning.

KVFS

2013:4

6

En intagen kan få använda den innehållna ersättningen för andra angelägna

ändamål som kan underlätta anpassningen i samhället, om medlen inte behövs vid

permission, särskild permission, särskild utslussningsåtgärd, frigivning eller för att

betala hemresa enligt 19 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) . Sådana ändamål

kan vara t.ex. att betala telefonsamtal, tandvård, glasögon eller en närståendes re-

sa till anstalten, eller ekonomisanering.

Den intagne ska normalt få tillgång till de medel som hållits inne när han eller

hon friges eller överförs till ett annat land för fortsatt verkställighet av straffet där.

Om den intagne tas i förvar i omedelbar anslutning till villkorlig frigivning kan

medlen hållas inne även under den tid som den intagne är tagen i förvar

8 a § För en intagen som är dömd till utvisning ska ersättning som hållits inne för

permissions- och frigivningsändamål användas för betalning av en sådan resa som

avses i 19 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716).

Åtgärd enligt första stycket ska dokumenteras och den intagne ska underrättas

om den.

Uttag av belopp för att ersätta skadad egendom

9 § Ett sådant belopp som avses i 3 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) får inte tas

ut av ersättning som hålls inne för permissions- och frigivningsändamål.

När ett belopp tas ut med stöd av 3 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) ska den

intagne av ersättningen som avses i 3 kap. 3 § samma lag få behålla ett belopp om

100 kronor per ersättningsvecka.

Utbetalning av ersättning

12 § En intagen som saknar pengar när verkställigheten påbörjas kan få förskott

av ersättningen med högst 800 kronor.

Återbetalning ska ske vid ett eller flera till-

fällen genom avräkning från ersättning för sysselsättning eller på annat sätt.

Allmänna råd

Förskott bör motsvara ersättning för det antal dagar som återstår till nästkomman-

de utbetalning av ersättning.

När en intagen återbetalar ett förskott bör han eller hon i regel få behålla halva

ersättningen vid varje utbetalningstillfälle.

5 kap. Personliga tillhörigheter

Omhändertagande och förvaring

Allmänt

Allmänna råd till 5 kap. 2 § fängelselagen (2010:610)

Ett omhändertagande enligt 5 kap. 2 § fängelselagen av andra tillhörigheter än

pass och pengar innebär inte någon annan inskränkning i den intagnes rätt att

disponera tillhörigheterna utöver att han eller hon inte får inneha dem.

KVFS

2013:4

7

Omhändertagande av personliga tillhörigheter kan ske t.ex. vid kontroll av

bostadsrum, kroppsvisitation eller granskning av försändelser. En granskad för-

sändelse som en intagen inte får inneha, bör befordras till den intagne innan den

omhändertas, om det inte är olämpligt att den intagne direkt får ta del av

innehållet i försändelsen.

Personliga tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha behöver

inte alltid omhändertas. Den intagne kan istället, efter en skriftlig överens-

kommelse med Kriminalvården, förvara tillhörigheterna på särskilt anvisad plats

inom anstalten, t.ex. i ett skåp som både den intagne och Kriminalvården har

nyckel till. Tillhörigheter som den intagne förvarar på detta sätt behöver inte

dokumenteras.

7 kap. Besök och andra kontakter

Besök

Allmänna råd till 7 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)

Med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för besök, t.ex.

vad som är möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt tillgången till personal

och besöksrum.

Besök av en person som avtjänar ett fängelsestraff eller är föremål för kriminal-

vård i frihet bör normalt inte beviljas. Detsamma gäller besök av en person som är

misstänkt för brott, missbrukar narkotika eller är medlem i eller har annan kopp-

ling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet. Om personen är

närstående till den intagne kan dock kontrollerade besök medges, om riskerna kan

hanteras genom kontrollen.

Vid bedömningen om besök av barn kan beviljas bör särskilt beaktas om barnet

är närstående till den intagne. Även andra omständigheter som t.ex. barnets ålder

samt de förutsättningar besöket ska äga rum under bör beaktas. Barnet bör

normalt följas åt av en vuxen under besöket. En sådan vuxen kan vara t.ex. en

annan vårdnadshavare, en person från socialtjänsten eller någon annan som

barnet har förtroende för.

Elektronisk kommunikation via telefon

12 § En intagen i en anstalt av säkerhetsklass 1 får inte ringa till IP-telefoni inom

INTIK-systemet. Det gäller dock inte avlyssnade telefonsamtal inom INTIK-

systemet.

Allmänna råd

Avlyssning av telefonsamtal inom INTIK-systemet sker endast vid säkerhets-

avdelning.

Försändelser

23 § Granskning av en försändelse till eller från en intagen ska ske skyndsamt.

Efter granskningen ska försändelsen lämnas ut till den intagne så snart som möjligt

KVFS

2013:4

8

om den inte ska omhändertas enligt 5 kap. 2 § eller 8 kap. 8 eller 9 §§

fängelselagen (2010:610) eller hållas kvar enligt 7 kap. 8 § samma lag.

Om innehållet i en granskad försändelse bedöms kunna vara straffbart i sam-

band med innehav eller spridning eller om det lämnar upplysningar om brott, för

vilket fängelse är föreskrivet och som kan antas föranleda annan påföljd än böter,

ska Polisen underrättas så snart som möjligt.

Samtycke av den som kontakt ska äga rum med

28 § Vad som anges i 26 och 27 §§ gäller inte

1. om den som kontakten ska äga rum med är advokat eller tjänsteman på eller

uppdragstagare till en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av

Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda, och kontakten sker i

anledning av den ställningen,

2. vid telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser

och samtalet sker utanför INTIK-systemet,

3. när en intagen underrättar en närstående om var han eller hon befinner sig

enligt bestämmelsen i 3 § fängelseförordningen (2010:2010),

4. om kontakten med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogad

och en tillfredsställande kontroll kan uppnås,

5. om det gäller tillstånd till elektronisk kommunikation, den som kontakten ska

äga rum med inte registreras i Kriminalvårdens datasystem och någon undersök-

ning enligt 7 kap. 10 § fängelselagen (2010:610) inte görs, eller

6. om kontakten avser en förbindelse enligt artikel 36 i Wienkonventionen om

konsulära förbindelser (SÖ 1974:10).

Giltighet för tillstånd till besök och elektronisk kommunikation

30 § Ett tillstånd till besök eller elektronisk kommunikation inom INTIK-

systemet för en annan än en närstående upphör att gälla om den intagne omplaceras

till en annan anstalt eller placeras i högre säkerhetsklass inom samma anstalt.

Detsamma gäller ett sådant tillstånd för en närstående, om den intagne placeras i

högre säkerhetsklass eller i säkerhetsavdelning.

Tillstånd till elektronisk kommunikation inom INTIK-systemet med villkor om

avlyssning gäller endast under placering på säkerhetsavdelning.

31 § Ett tillstånd till besök eller elektronisk kommunikation inom INTIK-

systemet kan återkallas eller på annat sätt ändras till den intagnes nackdel om

besök eller elektronisk kommunikation kan äventyra säkerheten, motverka den

intagnes anpassning i samhället eller på annat sätt kan vara till skada för den

intagne eller någon annan.

Allmänna råd

Återkallelse av ett tillstånd bör endast ske om det inte är tillräckligt att förena

tillståndet med villkor om kontroll enligt 7 kap. 2 eller 3 §§ eller avlyssning enligt

7 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) .

KVFS

2013:4

9

8 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning

Allmänna bestämmelser

1 a § Kroppsbesiktning ska verkställas av en läkare eller av en legitimerad sjuk-

sköterska i enlighet med av läkare meddelade anvisningar.

Första stycket gäller dock inte om det är endast är fråga om ytlig kropps-

besiktning, besiktning av någons munhåla eller att ta urin-, utandnings-, saliv-,

svett- eller hårprov.

10 kap. Permission och annan tillfällig vistelse utanför

anstalt

Permission efter kvalifikationstiden

Allmänna råd till 10 kap. 1 § första stycket fängelselagen (2010:610)

För att möjliggöra en individuell riskbedömning samt en planering inför den första

permissionen bör en intagen inte beviljas permission på egen hand förrän minst en

månad av straffet har avtjänats i anstalt.

Om det vid en riskbedömning kommer fram att en intagen inte bör beviljas

regelbunden permission enligt 3 § när kvalifikationstiden har förflutit och under

viss tid efter det eller efter misskötsamhet bör en tidpunkt anges som anger när den

intagne tidigast bedöms kunna beviljas permission.

2 §

Sedan kvalifikationstiden förflutit får en intagen beviljas regelbunden

permission enligt 3 § samt extra permission enligt 7 §.

3 §

En intagen får inom en period som omfattar tre månader (permissions-

period) beviljas en eller flera permissioner. Permission som sker under bevakning

eller åtföljande av personal får beviljas vid högst två tillfällen per permissions-

period. En intagen i anstalten Luleå får dock, inom ramen för ett lokalt förmåns-

system för yngre intagna, beviljas permission under bevakning eller åtföljande av

personal vid högst fyra tillfällen per permissionsperiod.

Permission får beviljas med det antal dygn per permissionsperiod som anges i

4 – 6 §§ (permissionstid). Förhållandena på permissionsperiodens första dag avgör

hur många dygns permission som kan beviljas. Nödvändig restid till och från per-

missionsadressen räknas inte in i permissionstiden, om den med hänsyn till ända-

målet med permissionen är rimlig i förhållande till permissionstiden.

En intagen får inte påbörja permission oftare än varannan vecka, om det inte

finns särskilda skäl. En intagen i anstalten Luleå får dock, inom ramen för ett lokalt

förmånssystem för yngre intagna, beviljas permission oftare än varannan vecka.

En permission får omfatta högst tre dygn. Den första permissionen på egen hand

får dock omfatta högst ett dygn. En permission som sker under bevakning eller

KVFS

2013:4

10

åtföljande av personal får omfatta högst sex timmar inklusive restid, om det inte

finns särskilda skäl.

Allmänna råd

Som förberedelse inför en första längre permission på egen hand kan en intagen

beviljas en eller flera kortare permissioner. Om riskbedömningen inte talar mot det

kan permissionstiden därefter utökas successivt, s.k. permissionsstege. En intagen

bör inte som en första permission på egen hand beviljas permission med över-

nattning, om det inte är uppenbart att risken för misskötsamhet är låg. En intagen

som på grund av den risk som finns beviljas två permissioner under bevakning

eller åtföljande av personal under samma permissionsperiod bör normalt inte

beviljas någon permission på egen hand i samma period.

Restid som överstiger permissionstiden är normalt inte rimlig.

Särskilda skäl att påbörja en permission oftare än varannan vecka kan finnas

t.ex. om den intagne behöver närvara vid en viktig angelägenhet som inte kan

skjutas upp.

Permission under bevakning eller åtföljande av personal bör normalt inte på-

börjas oftare än var fjärde vecka.

6 §

Om en intagens sista permissionsperiod innan villkorlig frigivning eller

påbörjandet av en vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång är kor-

tare än tre månader får den intagne i perioden beviljas permission under högst tre

dygn för varje påbörjad månad som återstår.

Kontroll

9 a § Permission enligt 3 § (regelbunden permission) som av säkerhetsskäl måste

vara bevakad eller förenad med villkor om åtföljande av personal får beviljas

endast om

1. permissionen utgör en förberedande åtgärd i syfte att kunna bevilja den

intagne sådan permission på egen hand, eller

2. det annars följer av särskilda villkor.

Giltighet av beslut om permission och särskild permission

12 § Ett beslut om permission eller särskild permission kan återkallas eller på

annat sätt ändras till den intagnes nackdel om det framkommer eller inträffar om-

ständigheter som hade medfört att permissionen eller den särskilda permissionen

inte skulle ha beviljats eller skulle ha förenats med villkor om kontroll eller.

Allmänna råd

Återkallelse av ett beslut om permission eller särskild permission bör endast ske

om det inte är tillräckligt att förena utevistelsen med villkor om kontroll enligt

10 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) .

KVFS

2013:4

11

11 kap. Särskilda utslussningsåtgärder

Kontroll

Särskilt om halvvägshus

11 § En intagen får, för att underlätta hans eller hennes anpassning i samhället,

beviljas tillstånd att vistas utanför halvvägshuset enligt andra och tredje stycket.

En intagen får beviljas vistelser utanför bostaden under högst sju timmar per

vecka samt ytterligare fem timmar per vecka för aktiviteter som särskilt syftar till

att bygga upp, vidmakthålla eller förstärka ett positivt socialt nätverk för den

intagne. Efter hälften av den planerade vistelsen i halvvägshuset, dock minst en

månad, får tillstånd beviljas för ytterligare fyra timmar per vecka.

En intagen får, vid högst fyra tillfällen per månad, beviljas vistelser utanför

halvvägshuset under sammanlagt högst tre dygn. Vistelserna får inte förläggas i

direkt anslutning till vistelser utanför halvvägshuset enligt andra stycket.

I tid för vistelse utanför halvvägshuset enligt andra och tredje stycket ingår

restid.

Särskilt om utökad frigång

17 § En intagen får, för att underlätta hans eller hennes anpassning i samhället,

beviljas tillstånd att vistas utanför bostaden enligt andra och tredje stycket.

En intagen får beviljas vistelser utanför bostaden under högst 13 timmar per

vecka samt ytterligare fem timmar per vecka för aktiviteter som särskilt syftar till

att bygga upp, vidmakthålla eller förstärka ett positivt socialt nätverk för den

intagne. Efter en tredjedel av den planerade den utökade frigången, dock minst en

månad, får tillstånd beviljas för ytterligare sex timmar per vecka. Efter två tredje-

delar, dock minst två månader, får tillstånd beviljas för ytterligare sex timmar per

vecka.

En intagen får, vid högst två tillfällen per månad, beviljas vistelser utanför

bostaden under sammanlagt högst ett dygn. Vistelserna får inte förläggas i direkt

anslutning till vistelser enligt andra stycket.

I tiden för vistelser utanför bostaden enligt andra och tredje stycket ingår restid.

12 kap. Varning och uppskjuten villkorlig frigivning

Varning

Allmänna råd till 12 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)

Med föreskrifter som gäller för verkställigheten avses all normgivning som en

intagen har att rätta sig efter, dvs. såväl lagar och förordningar som Kriminal-

vårdens föreskrifter. En intagen bör varnas för bl.a.

- rymning eller fritagning,

- försök till, förberedelse till eller främjande av rymning eller fritagning,

- våld eller hot mot medintagen, tjänsteman eller annan person som vistas i

anstalten,

KVFS

2013:4

12

- trakasserier av medintagen, tjänsteman eller annan person som vistas i anstal-

ten; särskilt sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet

eller funktionsnedsättning,

- innehav eller bruk av eller annan befattning med droger eller föremål som

anges i 8 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) (narkotikautensilier m.m.),

- vägran att utan giltigt skäl lämna prov för drogkontroll eller annars låta sig

kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas,

- manipulation av prov för drogkontroll,

- skadegörelse,

- manipulation av elinstallation, larmanordning eller annan teknisk utrustning,

- missbruk av larmanordning,

- upprepad vägran att utföra eller delta i anvisad sysselsättning,

- innehav av otillåten telefonutrustning eller annan utrustning som kan använ-

das för kommunikation,

- innehav av andra otillåtna föremål som kan äventyra ordningen eller säker-

heten,

- otillåten datoranvändning, och

- underlåtenhet att följa personals anvisningar.

13 kap. Bidrag av allmänna medel

Telefonsamtal

3 §

En intagen får beviljas bidrag för ett kortare telefonsamtal per vecka med

närstående barn. En intagen får också beviljas bidrag för telefonsamtal som är av

stor vikt för hans eller hennes frigivningsförberedelser eller som annars är särskilt

angelägna.

En intagen i anstalten Luleå får, inom ramen för ett lokalt förmånssystem för

yngre intagna, beviljas bidrag även för andra telefonsamtal.

Permission och särskild permission

6 §

En intagen får beviljas bidrag för uppehälle, resor och kläder i samband

med permission eller särskild permission.

Bidrag för uppehälle utgår med högst 80 kronor per dygn, om det inte finns sär-

skilda skäl. Bidrag för resor utgår med högst det belopp som motsvarar billigaste

färdsätt med allmänna kommunikationsmedel, om det inte finns särskilda skäl.

Bidrag för resa med bil utgår dock med högst en 1 krona och 80 öre per kilometer.

Frigivning

8 §

En intagen som vid frigivningen har ett akut hjälpbehov får beviljas bidrag

för hemresa och uppehälle. Bidrag får under samma förutsättningar också beviljas

för kläder och skor som är anpassade för årstiden, om den intagne saknar sådana.

Bidrag för hemresa får beviljas för resa till

1. bosättningsorten, om den ligger i Sverige,

KVFS

2013:4

13

2. närmaste gränspassage i bosättningslandet, om bosättningsorten ligger utanför

Sverige men inom Norden, Europeiska unionen eller Liechtenstein, eller

3. svenska gränsen, om bosättningsorten ligger i ett annat land än de som avses i

1 och 2.

Bidrag för resor och uppehälle ska beräknas enligt 6 §.

Allmänna råd

Den intagnes behov efter frigivningen ska normalt tillgodoses genom social-

nämnden. Ett akut hjälpbehov kan dock uppstå i avvaktan på tid för besök där.

Även en intagen som ska utvisas eller avvisas kan ha ett akut hjälpbehov under en

kortare tid efter utvisningen eller avvisningen.

Det finns inte något akut hjälpbehov avseende kläder och skor om den intagne

kan få sådana lämnade eller skickade till sig.

Denna författning träder i kraft den 8 januari 2014 i fråga om 3 kap. och i övrigt

den 1 januari 2014. Bestämmelserna i 7 kap. 31 § och 10 kap. 12 § tillämpas inte

på beslut fattade tidigare.

På Kriminalvårdens vägnar

NILS ÖBERG

Ulf Jonson