Fängelselag (2010:610)

Departement
Justitiedepartementet L5
Utfärdad
2010-06-10
Ändring införd
SFS 2010:610 i lydelse enligt SFS 2024:244
Ikraft
2011-04-01
Upphäver
Lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2024-04-30
Övrigt
Rättelseblad 2017:1013 har iakttagits.

1 kap. Inledande bestämmelser

Kriminalvårdstjänsteman har en skyldighet att, på fråga, uppge sitt namn, se JO dnr 5777-2009.

Ändrad: SFS 2018:1259 (En ny strafftidslag)

Lagens innehåll och tillämpningsområde

[K1]1 §  Denna lag innehåller bestämmelser om verkställighet av fängelse i kriminalvårdsanstalt. Bestämmelserna avser

  • placering (2 kap.),
  • sysselsättning och ersättning (3 kap.),
  • fritid (4 kap.),
  • personliga tillhörigheter (5 kap.),
  • vistelse i gemensamhet och avskildhet (6 kap.),
  • besök och andra kontakter (7 kap.),
  • särskilda kontroll- och tvångsåtgärder (8 kap.),
  • hälso- och sjukvård (9 kap.),
  • permission och annan tillfällig vistelse utanför anstalt (10 kap.),
  • särskilda utslussningsåtgärder (11 kap.),
  • varning och uppskjuten villkorlig frigivning (12 kap.), samt
  • beslut och överklagande m.m. (13-15 kap.).

[K1]2 §  Den som är intagen i anstalt får under verkställigheten vistas utanför anstalten i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. En intagen får under verkställigheten även vistas utanför anstalten om det sker med stöd av bestämmelser i annan lag om tillfälligt överförande av frihetsberövade personer till en annan stat.

[S2]Som vistelse utanför anstalt anses inte att en intagen, genom Kriminalvårdens försorg, transporteras utanför en anstalt med anledning av att ett beslut enligt lagen ska verkställas.

[S3]Vid vistelse utanför anstalt enligt 11 kap. 1 § första stycket 2–4 gäller inte 2–10 kap.Lag (2018:1259).

Prop. 2017/18:250: Paragrafen innehåller vissa grundläggande bestämmelser om vistelse utanför anstalt. Tillägget i andra meningen motsvarar delvis innehållet i hittillsvarande 19 § andra stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Övervägandena finns i avsnitt 10.8.

Ändrad: SFS 2018:1259 (En ny strafftidslag)

[K1]3 §  Bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas finns i strafftidslagen (2018:1251). Lag (2018:1259).

Prop. 2017/18:250: Paragrafen ändras till följd av förslaget till ny strafftidslag.

Ändrad: SFS 2018:1259 (En ny strafftidslag)

Verkställighetens mål och utformning

[K1]4 §  Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.

Intagna har en orubblig rätt att bli behandlade med aktning för sitt människovärde, se JO dnr 2968-2009. Kriminalvårdspersonal ska alltid uppträda sakligt och på ett sätt som inger förtroende och aktning, särskilt med tanke på att intagna i kriminalvårdsanstalt på flertalet sätt befinner sig i en beroendesituation gentemot kriminalvårdens personal, se JO dnr 6741-2009. Intagna bör om det är fråga om en akut situation samt i den utsträckning det rimligen är möjligt tillgodose eventuella skyddsbehov som intagna har, se JO dnr 2046-2009. Intagen som begärt att få tala med anstaltschef borde ha fått ett personligt samtal med kriminalvårdsinspektören, i sin egenskap av representant för anstaltsledningen då samtal med anstaltschefen inte var möjligt, se JO dnr 4311-2008. Om intagen begär samtal med representant för ledningen av verksamhetsstället ska få detta så snart det är möjligt, se JO dnr 2029-2009. Begäran om att få tala med psykiatriker får ej ta sex veckor, se JO dnr 2046-2009.

[K1]5 §  Verkställigheten ska utformas så att den intagnes anpassning i samhället underlättas och så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas.

[S2]Verkställigheten ska, i den utsträckning det är möjligt utan att kravet på samhällsskydd eftersätts, särskilt inriktas på åtgärder som är ägnade att förebygga återfall i brott. För varje intagen ska det upprättas en individuellt utformad verkställighetsplan.

[S3]Verkställigheten ska planeras och utformas efter samråd med den intagne och i samverkan med berörda myndigheter.

Ett beslut att fastställa eller ompröva en intagens verkställighetsplan utgör inte myndighetsutövning, se JO dnr 6763-2008.

[K1]6 §  Verkställigheten får inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

[S2]En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Uppgiften om att någon är dömd att avtjäna fängelsestraff får normalt anses vara en uppgift, vars röjande kan antas medföra men för den enskilde, se se JO dnr 196-2009. Sådan uppgift får som utgångspunkt inte röjas för enskilda eller andra myndigheter, se 8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) med undantaget ifall det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda enligt 10 kap. 27 § OSL. Inte heller om den intagne samtycker till det, se 10 kap. 1 § OSL och 12 kap. 1 § OSL. Att Kriminalvården via telefon, utan att ange att samtalet kommer från Kriminalvården, gjort stickprovsvisa kontroller hos CSN om en viss intagen uppburit studiemedel på ett felaktigt sätt ansågs inte vara en överträdelse av bestämmelserna då Kriminalvårdens arbete under straffverkställigheten även innefattar att få den intagne att både avstå från och om möjligt förhindra att den intagne begår brott, se JO dnr 196-2009. Om vilka krav det ställs på en säkerhetsbedömning, se JO dnr 3474-2011 och 4532-2011.


Särskilda villkor för långtidsdömda

[K1]7 §  För en intagen som avtjänar fängelse i lägst fyra år ska det, om det inte är uppenbart obehövligt, beslutas om de särskilda villkor som av säkerhetsskäl är nödvändiga när det gäller

  1. placering i anstalt,
  2. vistelse utanför anstalt enligt 10 kap.1 och 2 §§, och
  3. särskilda utslussningsåtgärder enligt 11 kap. 1 §.

[S2]Om det finns särskilda skäl ska villkor enligt första stycket också

[S3]beslutas för en intagen som har dömts till fängelse i lägst två år.

Vid beslut om vilka särskilda villkor som ska gälla för verkställigheten ska Kriminalvården särskilt beakta risken för att den intagne under verkställigheten rymmer eller fritas från anstalt, begår brott, använder hot eller våld, eller gör sig skyldig till annan allvarlig misskötsamhet 1 kap. 32 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för fängelse (KVFS 2011: 1). Syftet med bestämmelserna om särskilda villkor för långtidsdömda är att markera att Kriminalvården ska fästa särskilt avseende på sarnhällsskyddet när det gäller en intagen som gjort sig skyldig till så allvarlig brottslighet att han eller hon dömts till ett långt fängelsestraff. Villkoren ska därför sätta de yttre ramarna för den intagnes verkställighet och individuellt ange de säkerhetsmässiga villkor som gäller för verkställigheten (prop. 1997/98:95 s. 37 f. ochprop. 2009110:135 s 73,122). De särskilda villkoren som beslutats för en långtidsdömd ska omprövas om det finns anledning till det. Om den intagnes situation förändrats i positiv riktning kan det vara ett skäl att ompröva villkoren.

[K1]8 §  Prövning av vilka särskilda villkor som ska gälla för verkställigheten enligt 7 § ska ske så snart verkställigheten påbörjas eller annars när det finns behov av det. Villkoren ska omprövas när det finns anledning till det.

[S2]Ett beslut om placering, permission, särskild permission eller särskilda utslussningsåtgärder får inte meddelas i strid med de särskilda villkoren.

2 kap. Placering

En intagen får undantagsvis förflyttas inom anstalten efter inlåsning på kvällen förutsatt att det finns starka skäl och rättssäkerhetsaspekter kräver fullgod dokumentation av den händelse som leder till en förflyttning efter inlåsning, se JO 1150-2009. Det får med andra ord inte ske som rutin.

Införd: SFS 2018:1259 (En ny strafftidslag)

Placering i anstalt

[K2]1 §  En intagen får inte placeras så att han eller hon underkastas mer ingripande övervakning och kontroll än som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

[S2]Vid beslut om placering ska, i den utsträckning det är möjligt, hänsyn tas till den intagnes behov av sysselsättning, omvårdnad och en lämplig frigivningsplanering.

Intagen som av andra intagna betraktades som tjallare och blivit placerad bland intagna som hade samröre med personer vilka utgjorde ett hot mot honom ansågs inte utgöra anledning till uttalande från JO, se JO dnr 2046-2009.

/Upphör att gälla U: 2025-07-01/

[K2]2 §  En intagen får inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av motsatt kön. En intagen får dock medges att vistas med intagna av motsatt kön om det är lämpligt och de intagna samtycker till det.

/Träder i kraft I: 2025-07-01/

2 §  En intagen får inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av motsatt kön. En sådan placering får dock göras om det finns särskilda skäl för det och om det i övrigt är lämpligt. Lag (2024:244).

Placering av unga

[K2]3 §  En intagen som är under arton år får inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna över arton år, om det inte kan anses vara till hans eller hennes bästa.

Placering på säkerhetsavdelning

[K2]4 §  En intagen får placeras på en avdelning med särskild hög grad av övervakning och kontroll (säkerhetsavdelning) om

  1. det finns en varaktig risk för att den intagne rymmer eller fritas och det kan antas att han eller hon är särskilt benägen att fortsätta allvarlig brottslig verksamhet, eller
  2. det finns särskild anledning att anta att det behövs för att hindra den intagne från allvarlig brottslig verksamhet under vistelsen i anstalt.

[S2]Ett beslut om placering på en säkerhetsavdelning ska omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst en gång i månaden.

Om Kriminalvården inte har fattat beslut om att en avdelning utgör en säkerhetsavdelning är den inte att se som en säkerhetsavdelning utan som en normalavdelning oavsett graden av säkerhet och kontroll, se JO dnr 5384-2009. En placering på en säkerhetsavdelning förstärker känslan av slutenhet på ett synnerligen påtagligt sätt på grund av dess låga beläggningsgrad i kombination med omfattande tekniska skyddsåtgärder, hög personaltäthet och ett begränsat utbud av aktiviteter för de intagna. Även tvånget att umgås med en begränsad krets av andra intagna som bedöms farliga och inte sällan företer ”psykiska särdrag” kan utgöra en svår påfrestning, se JO dnr 5384-2009.


Placering i häkte

[K2]4 a §  I anslutning till omplacering får en intagen placeras i häkte

  1. i avvaktan på anstaltsplacering, om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten, eller
  2. om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.

[S2]Den intagne får i de fall som avses i första stycket tillfälligt placeras i polisarrest. Är den intagne under arton år får han eller hon placeras i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt. Lag (2018:1259).

[K2]4 b §  Tiden i häkte med stöd av 4 a § första stycket får inte vara längre än nödvändigt och inte längre än sju dagar, om det inte finns särskilda skäl för en längre tid. Även om det finns särskilda skäl får tiden inte vara längre än trettio dagar.

[S2]Vid tillämpning av första stycket ska tid i polisarrest räknas som tid i häkte. Lag (2018:1259).

Tillstånd att ha spädbarn hos sig

[K2]5 §  En intagen får medges att ha sitt spädbarn hos sig, om det kan anses vara till barnets bästa.

3 kap. Sysselsättning och ersättning

Den intagnes rätt till sysselsättning

[K3]1 §  En intagen ska ges möjlighet till sysselsättning i form av arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet eller annan strukturerad verksamhet.

Beslut om sysselsättning anses vara av sådant intresse för den intagne att handläggningen av en ansökan om viss sysselsättning bör ske enligt förvaltningslagens regler om ärendehandläggning och beslut bör meddelas den intagne i frågan, se JO dnr 6763-2008. Det får inte förekomma generella begränsningar för en viss typ av intagna t.ex. utvisade personer. Däremot får begränsningar riktas till intagna som har en viss minimitid kvar till villkorlig frigivning, se JO dnr 4927-2009 där studiemöjligheten begränsats.

Sysselsättningsplikt

[K3]2 §  En intagen är skyldig att utföra eller delta i den sysselsättning som anvisas honom eller henne.

[S2]En intagen som uppbär ålderspension enligt socialförsäkringsbalken får inte åläggas någon sysselsättning. En intagen som har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt samma balk får åläggas sysselsättning bara av den art och den omfattning som kan anses lämplig för honom eller henne.

[S3]En intagen får inte åläggas att underkasta sig behandling av medicinsk karaktär.

Intagna i kriminalvårdsanstalt har sysselsättningsplikt, se JO dnr 6763-2008.

Ersättning

[K3]3 §  En intagen har rätt till ersättning från Kriminalvården om

  1. han eller hon har utfört eller deltagit i anvisad sysselsättning, och
  2. ersättning för sysselsättningen inte betalas ut av någon annan.

Utbetalning av ersättning för sysselsättning sker genom att det intjänade beloppet sätts in på ett kontantkort avsett för den intagne, 3 kap. 10 § KVFS 2011:1. Då det däremot inte finns några bestämmelser som ger Kriminalvården rätt att bestämma hur en intagen får använda de medel som finns på kontantkortet måste utgångspunkten vara att intagna får använda medlen på kontantkortet för att köpa varor så länge dessa varor inte är olagliga att köpa eller inneha. För att Kriminalvården ska få begränsa intagnas inköp med medel från kontantkortet bör det krävas stöd i lag, se JO dnr 2961-2011.

  • RH 2016:16:En utmätning av en intagens fordran på permissionsmedel och disponibla medel hos Kriminalvården har ansetts uppenbart strida mot lag.

[K3]4 §  Kriminalvården ska, för permissions- och frigivningsändamål, hålla inne en tiondel av den ersättning som avses i 3 §. Kriminalvården får i särskilda fall medge att den ersättning som hålls inne används för annat ändamål. Ersättning som hålls inne ska betalas ut till den intagne senast i samband med att han eller hon inte längre ska vara berövad friheten.

[S2]I fråga om den som är dömd till utvisning får ersättning som hålls inne enligt första stycket användas för betalning av en sådan resa som avses i 19 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716).

[K3]5 §  Om en intagen uppsåtligen har skadat egendom som tillhör eller har upplåtits till Kriminalvården, får Kriminalvården av den ersättning som avses i 3 § ta ut ett belopp som motsvarar kostnaderna för att ersätta eller på annat sätt återställa egendomen.

[K3]6 §  Ersättning som avses i 3 § får inte utmätas.

4 kap. Fritid

Vistelse utomhus

[K4]1 §  En intagen ska ges möjlighet att vistas utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det.

Fritidssysselsättning

[K4]2 §  En intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ägna sig åt fysisk aktivitet och annan fritidssysselsättning.

Utbud av massmedier

[K4]3 §  En intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt följa vad som händer i omvärlden.

Religionsutövning

[K4]4 §  En intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt utöva sin religion.

Förtroenderåd

[K4]5 §  En intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt sammanträda med andra intagna för överläggning i frågor som är av gemensamt intresse för de intagna (förtroenderåd).

[S2]Ett förtroenderåd ska ges möjlighet att på lämpligt sätt överlägga med ledningen för anstalten.

5 kap. Personliga tillhörigheter

[K5]1 §  En intagen får ta emot och inneha böcker, tidskrifter och tidningar, dock inte sådana som kan

  1. äventyra ordningen eller säkerheten, eller
  2. antas motverka den behandling som han eller hon genomgår.

[S2]I övrigt får en intagen ta emot och inneha de personliga tillhörigheter som är motiverade med hänsyn till att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

st. 1: Intagna har rätt att inneha personlig egendom. Innehav får regleras genom av Kriminalvården meddelade föreskrifter., se prop. 2006/07:127 s. 14 f. och JO dnr 4586-2008. Anstalter har rätt att upprätta särskilda ordningsregler för anstalten och i dessa ta in bestämmelser om begränsningar, t.ex. antal cigaretter som de intagna tillåts inneha under promenadtid, men i så fall dokumenteras skriftligen, se JO dnr 5749-2008. Ett beslut om att en intagen i sitt bostadsrum får inneha viss egendom utgör i princip hinder mot att egendomen formlöst omhändertas eller utvisiteras. För att omhänderta egendom krävs att Kriminalvården både omprövar det tidigare beslutet och formligen återkallar det, se JO dnr 4586-2008.

st. 2: Att anstalten av säkerhetsskäl gett de intagna deodorant förpackat i annat än en glasflaska då den kunde användas som tillhygge ansågs inte kunna ligga till grund för kritik, se JO dnr 196-2009.

  • HFD 2015:28:Fråga om innehav av personliga tillhörigheter vid verkställighet av fängelsestraff.

[K5]2 §  Tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha får omhändertas och förvaras för den intagnes räkning. Tillhörigheter som omhändertagits ska lämnas ut till den intagne senast i samband med att han eller hon inte längre ska vara berövad friheten.

[S2]En intagen får inte utan särskilt medgivande disponera pass och pengar som omhändertagits enligt första stycket.

Kriminalvården har ett ansvar för att en intagens omhändertagna tillhörigheter inte stjäls eller förkommer, men om så ändå sker måste den intagna på ett enkelt och effektivt sätt kunna få ersättning för de förkomna tillhörigheterna. Den intagne ska inte heller behöva vända sig till flera olika enheter inom Kriminalvården för att bli kompenserad, se JO dnr 4601-2009. Egendom som Kriminalvården tar om hand i samband med en visitation av ett bostadsrum ska förtecknas, se JO dnr 5861-2009 och numera 14 § 2 st. Fängelseförordning (2010:2010). Förteckningen ska skrivas under av den intagne och den som har verkställt omhändertagandet. Vägrar den intagne att skriva under ska om det är möjligt, ytterligare en tjänsteman skriva under förteckningen, se JO dnr 4586-2008. Ifall en intagen ej närvarat vid ett omhändertagnade av föremål i bostadsrum ska den intagne ges tillfälle att i efterhand både skriva under visitationsprotokollet och inspektera de omhändertagna föremålen, se JO dnr 4586-2008.

[K5]3 §  Tillhörigheter som omhändertagits får på den intagnes bekostnad sändas till den adress där han eller hon är folkbokförd eller till annan adress som han eller hon anger.

[K5]4 §  Lämnar en intagen kvar tillhörigheter i en anstalt ska tillhörigheterna förvaras där i tre månader från det att frihetsberövandet upphört. Om tillhörigheterna inte har hämtas ut inom denna tid, får de genom Kriminalvårdens försorg säljas eller, om det inte är möjligt, förstöras.

[S2]Om Kriminalvården har sålt en intagens tillhörigheter, har han eller hon rätt till skälig ersättning. Sådan ersättning får inte betalas ut med ett högre belopp än som har influtit vid försäljningen.

6 kap. Vistelse i gemensamhet och avskildhet

Att placera en intagen i kriminalvårdsanstalt i avskildhet är en från humanitär synpunkt ingripande åtgärd och placering av intagna i avskildhet bör därför begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Om det trots allt sker så måste av hänsyn till den enskildes rättssäkerhet, kravet på en korrekt hantering ställas högt, se JO dnr 488-2009 och 1830-2009.


Gemensamhet

[K6]1 §  En intagen ska under den tid då han eller hon är skyldig att utföra eller delta i sysselsättning vistas tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om inte annat anges i denna lag eller följer av sysselsättningens särskilda beskaffenhet.

[K6]2 §  En intagen ska ges möjlighet att på sin fritid vistas i gemensamhet, om inte annat anges i denna lag.

Förutsatt att särskilt beslut avseende varje intagen som berörs av åtgärden meddelas, får intagna placeras i avskildhet under en visitation av en hel bostadsavdelning, se JO dnr 3187-2009 och 6715-2009. Bedömningsgrunder för placering i säkerhetsavdelning, se 2 kap 4 §.

Avskildhet vid dygnsvila

[K6]3 §  Intagna får hållas avskilda från varandra i anslutning till dygnsvilan.

Intagen som är inlåst för natten i sitt bostadsrum är att betrakta som redan avskild. En förflyttning av redan avskild intagen till observationsavdelning kräver inget beslut om avskildhet, däremot kräver rättssäkerheten en fullgod dokumentation av den händelse som leder till sådan förflyttning, se JO dnr 577-2008 och JO dnr 1150-2009.

Avskildhet på egen begäran

[K6]4 §  En intagen får, om det är lämpligt, medges att på egen begäran hållas avskild från andra intagna.

[S2]Ett medgivande till avskildhet enligt första stycket ska omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst en gång i månaden.

I 18 § Fängelseförordning (2010:2010) återfinns vad som måste framgå av ett beslut om avskildhet på egen begäran. Kriminalvårdschef eller kriminalvårdsinspektör får fatta beslut i ärenden och beslut kan omprövas av regionen, se s. 42 i dokument KVAF (Ao) 2007:3. Om en intagen begär att bli placerad i avskildhet, men nekas, så är det ett betungande beslut som ska besvaras med ett skriftligt beslut försett med information om hur det kan överklgas, se JO-dnr 2189-2008.


Avskildhet av ordnings- och säkerhetsskäl

[K6]5 §  Intagna får tillfälligt hållas avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

Spartanskt möblerade bostadsrum får användas för avskildhet bara om det inte finns något bättre alternativ och endast tillfälligt, se JO 1166-2010 där nio dagar i omöblerat bostadsrum föranlett kritik. Intagen som nekas sängkläder för att personen uppfattas som suicidbenägen bör ställas under sekundbevakning, se JO dnr 1661-2010.

[K6]6 §  En intagen får tillfälligt hållas avskild från andra intagna, om det är nödvändigt på grund av att den intagne är våldsam eller berusad.

[S2]Om ett avskiljande enligt första stycket inte kan verkställas i anstalt, får den intagne placeras i häkte i högst två dygn.

[K6]7 §  En intagen får hållas avskild från andra intagna om det är nödvändigt

  1. med hänsyn till rikets säkerhet,
  2. med hänsyn till att det finns en risk för den intagnes eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på egendom som tillhör eller har upplåtits till Kriminalvården,
  3. med hänsyn till att det finns en risk för att den intagne rymmer eller fritas och det kan antas att han eller hon är särskilt benägen att fortsätta allvarlig brottslig verksamhet,
  4. för att hindra att den intagne påverkar någon annan intagen att allvarligt störa ordningen i anstalten,
  5. för att hindra att den intagne medverkar till att någon annan intagen får tillgång till alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, eller
  6. för att hindra att den intagne allvarligt ofredar någon annan intagen.

[S2]Ett beslut om avskildhet enligt första stycket ska omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst var tionde dag.

p. 1:

p. 2: Så länge som lokaler håller godtagbar hygienisk standard och eventuella skadeverkningar till följd av restriktioner i möjligaste mån mildras får intagen istället för att erbjudas psykologisk vård bli avskildhetsplacerad endast om det ur säkerhetssynpunkt är absolut nödvändigt att vidta en sådan åtgärd, se JO dnr 4311-2008.

p. 3:

p. 4:

p. 5:

p. 6:

Avskildhet vid utredning av misskötsamhet

[K6]8 §  Under utredning av frågor enligt 12 kap. 1 § denna lag eller enligt 26 kap.6 a och 7 §§brottsbalken får en intagen tillfälligt hållas avskild från andra intagna i den utsträckning det är absolut nödvändigt för att syftet med utredningen inte ska äventyras. Den intagne får inte hållas avskild under längre tid än fyra dygn.

[S2]En intagen som hålls avskild från andra intagna enligt första stycket får vägras kontakt med andra personer genom besök, elektronisk kommunikation eller försändelser, om det är absolut nödvändigt för att syftet med utredningen inte ska äventyras.

[S3]Om ett avskiljande enligt första stycket inte kan verkställas i anstalt, får den intagne placeras i häkte. Lag (2018:1259).

Prop. 2017/18:250: Paragrafen innehåller bestämmelser om avskildhet vid utredning av misskötsamhet. Paragrafen justeras till följd av att den bestämmelse som hittills funnits i 6 § andra stycket brottsbalken flyttas till en ny 6 a § samma balk. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 12.

Ändrad: SFS 2018:1259 (En ny strafftidslag)

Avskildhet vid kroppsbesiktning

[K6]9 §  En intagen får hållas avskild från andra intagna om det är nödvändigt för att genomföra en kroppsbesiktning.

Läkarundersökning

[K6]10 §  En intagen som hålls avskild från andra intagna på grund av att han eller hon uppträder våldsamt eller är farlig för sin egen säkerhet till liv eller hälsa ska undersökas av läkare så snart som möjligt. En intagen som av andra skäl hålls avskild från andra intagna ska undersökas av läkare om det behövs med hänsyn till den intagnes hälsotillstånd, dock minst en gång i månaden.

7 kap. Besök och andra kontakter

Besök

[K7]1 §  En intagen får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Ett besök får dock vägras om det

  1. kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll enligt 2 eller 3 §,
  2. kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller
  3. på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan.

Om en anstalt har en policy avseende besök där ska anstalten i förväg informera de intagna och deras besökare om denna policy. Sådan information sker lämpligen skriftligen. Om visst agerande kan riskera att ett besök avbryts krävs det att anstalten uttryckligen informerar om det aktuella förbudet, se JO Dnr 5412-2010. Att en besökare även var målsägande i relation till den sökande, att gärningstillfället låg nära i tiden och att den sökande förringat sitt ansvar för de brott den dömts till utgör inte sådana tvingande säkerhetsskäl vilka motiverar att det tidigare gynnande förvaltningsbeslutet om beviljat besökstillstånd fick återkallas,se KamR Stockholm i mål 3582-12 och inledningen till 13 kap. Om Socialtjänsten, efter att Krimnalvården gjort en orosanmälan, finner att det inte finns någonting som talar emot ett umgänge mellan den intagne, dess partner och deras barn bör inte den intagnes rätt till domstolsprövning fördröjas genom att anstalten på nytt anmäler redan kända förhållanden till socialtjänsten. Att Kriminalvården och socialtjänsten har olika uppfattning om lämpligheten av den önskade kontakten utgör alltså inte hinder att fatta beslut. Tvärtom är det just i dessa fall särskilt angeläget att beslut fattas för att möjliggöra överprövning av beslutet, se JO Dnr 343-2011. I Kriminalvårdens uppdrag ligger inte att se till att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Detta hör till socialnämndens uppgifter, se 5 kap. 11 § SoL och JO Dnr 343-2011. Kriminalvårdens kontakt med den intagnes närstående måste inriktas på att inhämta uppgifter som behövs som underlag vid bedömningen av om det finns risk för skada för den närstående genom beslut som Kriminalvården fattar.

  • HFD 2016:84:Kriminalvården har rätt att återkalla ett meddelat besökstillstånd med stöd av bestämmelserna i fängelselagen.

[K7]2 §  Ett besök får, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, kontrolleras genom att

  1. personal övervakar besöket, eller
  2. besöket äger rum i ett besöksrum som är så utformat att det omöjliggör att föremål överlämnas.

[S2]Ett besök av en advokat som biträder den intagne i en rättslig angelägenhet får kontrolleras endast om advokaten eller den intagne begär det.

[K7]3 §  Ett besök får, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, villkoras av att besökaren underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.

Begreppet kroppsvisitation, se 8 kap 3 §. Begreppet kroppsbesiktning, se 8 kap 3 §. JO riktade kritik mot Kriminalvården för att den i samband med att en narkotikahund markerade för narkotika på en besökare kvarhöll denne på anstalten tills att polis kom till platsen. JO uttalade att Kriminalvården i en situation som den förevarande, inte får ge intryck av att vilja hindra en besökare från att lämna anstalten varken genom ord eller handling. Ifall polis tillkallas till anstalten med anledning av händelsen bör det stå klart för anstalten att besöket skulle ställas in redan vid den tidpunkt då polis tillkallades och beslut i saken ska snarast meddelas. En inte obetydlig tidsutdräkt som i detta fall tills att beslut fattades kan komma att utgöra grund för olaga frihetsberövande från Kriminalvårdens sida, se JO dnr 1076-2008.

Elektronisk kommunikation

[K7]4 §  En intagen får stå i förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den

  1. kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning enligt 5 §,
  2. kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller
  3. på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan.

En intagens önskemål om att få samtala med advokat ska behandlas med största möjliga generositet och på ett så smidigt sätt som möjligt, se JO dnr 2901-2010. Det bör vara möjligt att få till stånd ett telefonsamtal utan en skriftlig ansökan, se JO dnr 2901-2010. Det ankommer i princip inte på Kriminalvården att bedöma behovet av samtalet, se JO dnr 2901-2010.

[K7]5 §  Elektronisk kommunikation mellan en intagen och en annan person får avlyssnas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. De som ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras om kontrollen.

[S2]Elektronisk kommunikation mellan en intagen och en advokat som biträder den intagne i en rättslig angelägenhet får inte avlyssnas.

Telefonsamtal som rings i närvaro av en kriminalvårdstjänsteman är i praktiken delvis avlyssnat, se JO dnr 3135-2007. Intagna har inte någon explicit rättighet att vid varje önskat tillfälle omedelbart få ringa advokat, se JO dnr 2901-2010.

Försändelser

[K7]6 §  En försändelse mellan en intagen och en advokat, en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda ska vidarebefordras utan granskning. Om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare av en sådan försändelse till en intagen är oriktig, får försändelsen granskas i syfte att utreda vem avsändaren är.

Reglerna om granskning är av synnerlig vikt då dessa utgör en för intagna anpassad form av det skydd som gäller för varje medborgare enligt 2 kap. 6 § regeringsformen, se JO dnr 2968-2009. I fall granskning sker är det av stor vikt att den intagne underrättas om vilka åtgärder som vidtagits vid denna och dessa ska framgå av granskningsstämpeln, se JO dnr 3962-2009. Det är även viktigt att den intagne får veta vem eller vilka som utfört granskningen av en försändelse och enbart en signatur är otillräckligt utan det bör också finnas någon form av namnförtydligande som exempelvis en namnstämpel, se JO dnr 3962-2009. Granskning av en försändelse från Umeå universitet utan att någon misstanke om oriktig avsändare förelåg förtjänade kritik av JO, se JO dnr 196-2009. Försändelse adresserad till "Kriminalvårdsmyndigheten Tidaholm” på vilken det stod ”att: intagens namn" ansågs vara ställt till myndigheten för att öppnas och sedan eventuellt vidarebefordras till den intagne, se JO dnr 196-2009.

[K7]7 §  I andra fall än som avses i 6 § får en försändelse till eller från en intagen i anstalt granskas, om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten. Syftet med granskningen ska vara att undersöka om försändelsen

  1. innehåller något otillåtet föremål, eller
  2. är ett led i en pågående eller planerad brottslig verksamhet, ett planerat avvikande eller något annat liknande förfarande.

[K7]8 §  En försändelse som har granskats ska, om inte särskilda skäl talar mot det, lämnas ut till den intagne så snart som möjligt och senast när han eller hon inte längre ska vara berövad friheten.

[K7]9 §  Bestämmelserna i 6-8 §§ gäller även en försändelse till eller från en sammanslutning av intagna.

Gemensamma bestämmelser

[K7]10 §  Om det behövs för att kunna bedöma om besök eller elektronisk kommunikation kan tillåtas enligt 1 eller 4 § eller ska kontrolleras enligt 2 eller 5 §, ska det i förväg undersökas om den som kontakten ska äga rum med är dömd eller misstänkt för brott eller för att utöva brottslig verksamhet. I den utsträckning det behövs får upplysningar också inhämtas om hans eller hennes personliga förhållanden i övrigt.

[K7]11 §  Regeringen får när det gäller en viss intagen besluta om undantag från bestämmelserna i detta kapitel, om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller risken för att den intagne under verkställigheten i anstalt medverkar till terroristbrott enligt 4 § terroristbrottslagen (2022:666). Lag (2022:680).

[K7]12 §  Bestämmelser om att en intagen får vägras kontakt med andra personer genom besök, elektronisk kommunikation och försändelser finns också i 6 kap. 8 § andra stycket.

8 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder

Prop. 2021/22:172: I första stycket anges att fingeravtryck ska tas så snart som möjligt efter att verkställigheten har inletts, dvs. normalt när den dömde tas in för verkställighet.

Fotografering

[K8]1 §  För att underlätta identifieringen av en intagen får fotografi tas av honom eller henne.

Kontroll av bostadsrum

[K8]2 §  En intagens bostadsrum och hans eller hennes tillhörigheter får kontrolleras i den utsträckning det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

[S2]Första stycket gäller även andra slutna förvaringsställen som den intagne disponerar.

Det kan i samband med undersökning av intagnas bostadsrum bli aktuellt att granska och därvid även läsa brev eller andra skriftliga meddelanden som anträffas, om det är påkallat med hänsyn till de syften som föranlett undersökningen av rummet, se JO dnr 2849-2006 och JO 1994/95 s. 175.

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning

[K8]3 §  Den som ska tas in i en anstalt ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål när han eller hon kommer till anstalten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Kroppsvisitation innebär en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor och paket och andra föremål som någon har med sig. Däremot inte en undersökning av kroppen, se JO dnr 1076-2008. Ytlig kroppsbesiktning avser en yttre granskning av kroppen. Person som ska undersökas kan uppmanas att helt klä av sig och därefter ställa sig upp. Tjänstemannen får därefter granska de delar av kroppen som är synliga samt fotsulorna, armhålorna och huvudhåret. Det är inte tillåtet att anmoda den som undersöks att inta speciella ställningar så att andra delar av kroppen ska kunna granskas, se JO dnr 1076-2008. Vid ordinär kroppsbesiktning får personen som undersöks anmodas inta speciella ställningar så att andra delar av kroppen än de som avses vid ytlig kroppsbesiktning ska kunna granskas, se JO dnr 1076-2008.


[K8]4 §  En intagen får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål om

  1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på honom eller henne,
  2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför anstalt,
  3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som avses i 7 kap. 2 §, eller
  4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom anstalten och den intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.

[K8]5 §  En intagen får även i andra fall än som avses i 3 och 4 §§ kroppsvisiteras för eftersökande av vapen och andra farliga föremål, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl.

[K8]6 §  En intagen är, om inte annat motiveras av medicinska eller liknande skäl, skyldig att på begäran lämna urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Anmoda till intagen att lämna urinprov är en kroppsbesiktning och sådan tvångsåtgärd som inte ska användas i större utsträckning än vad som är nödvändigt och ändamålsenligt, se JO dnr 5649-2009.

[K8]7 §  Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får inte utföras eller bevittnas av någon av motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska. Detta gäller dock inte

  1. en kroppsvisitation som avses i 5 §,
  2. en kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som en person bär med sig undersöks,
  3. en kroppsvisitation med metalldetektor eller liknande teknisk anordning, eller
  4. en kroppsbesiktning som enbart innebär att andra prov än urinprov tas enligt 6 §.

[S2]Om det är nödvändigt får en kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning av en man utföras eller bevittnas av en kvinna även i andra fall än som avses i första stycket.

Begreppet kroppsvisitation, se 3 §. Begreppet kroppsbesiktning, se 3 §.

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Fingeravtryck

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

[K8]7 a §  Fingeravtryck av en intagen ska tas vid verkställighet av en dom eller ett beslut på fängelse i lägst sex månader, om den intagne inte finns i det fingeravtrycksregister som förs av Polismyndigheten enligt lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Fingeravtrycken ska tas så snart som möjligt efter det att verkställigheten har inletts.

[S2]Fingeravtryck av den intagne får tas på nytt, om det finns särskilda skäl.

[S3]Fingeravtrycken ska tas av Kriminalvården eller, om det är lämpligare, Polismyndigheten. Om Kriminalvården tar fingeravtryck ska fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa förstöras av Kriminalvården omedelbart efter det att fingeravtrycken har tagits emot av Polismyndigheten. Lag (2022:736).

Omhändertagande av otillåtna föremål

[K8]8 §  Alkohol, narkotika, andra berusningsmedel, sådana medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor får omhändertas och förstöras

  1. om de medförs av någon som ska tas in i en anstalt,
  2. om de påträffas hos en intagen,
  3. om de sänds till en intagen, eller
  4. om de på annat sätt påträffas inom en anstalt och det inte finns någon känd ägare till dem.

[S2]Första stycket gäller även injektionssprutor, kanyler och andra föremål som är särskilt ägnade att användas vid narkotikamissbruk eller för annan befattning med narkotika.

[K8]9 §  Ett föremål som påträffas i en anstalt får i andra fall än som avses i 8 § och 5 kap. 2 § omhändertas, om det kan antas att föremålet kommer att tas i beslag. Omhändertagandet ska så snart som möjligt anmälas till den som får besluta om beslag.

Fängsel

[K8]10 §  En intagen får beläggas med fängsel

  1. vid förflyttning inom anstalt och vid transport eller annan vistelse utanför anstalt, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, eller
  2. om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn till den intagnes egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa.

[S2]En läkare ska så snart som möjligt undersöka en intagen som belagts med fängsel enligt första stycket 2.

Allmän inpasseringskontroll

[K8]11 §  Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas vid en anstalt får Kriminalvården besluta att alla personer som passerar in i anstalten ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med allmän inpasseringskontroll ska vara att söka efter otillåtna föremål. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

[S2]Ett beslut om allmän inpasseringskontroll får gälla i högst tre månader.

[S3]Kriminalvården får i enskilda fall medge undantag från allmän inpasseringskontroll, om det finns särskilda skäl.

Kontroll av fordon

[K8]12 §  Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas vid en anstalt, får ett fordon i anslutning till att det passerar in i eller ut ur anstalten genomsökas efter otillåtna föremål eller personer som utan tillåtelse försöker ta sig in i eller ut ur anstalten. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

Befogenheter mot obehöriga personer

[K8]13 §  En tjänsteman inom kriminalvården får avvisa eller avlägsna den som obehörigen försöker ta sig in i eller vägrar att lämna en anstalt.

[S2]Den som ska avlägsnas får i anslutning till ingripandet

  1. kroppsvisiteras enligt 5 §, eller
  2. beläggas med fängsel enligt 10 § första stycket 2.

[S3]Ett ingripande enligt första eller andra stycket ska dokumenteras.

9 kap. Hälso- och sjukvård

[K9]1 §  En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Om den intagne inte kan undersökas eller behandlas på ett lämpligt sätt i anstalten, ska den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs, ska den intagne föras över till sjukhus.

[S2]Ett tillstånd till vistelse utanför anstalt enligt första stycket ska förenas med de villkor som behövs. Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, ska den intagne stå under bevakning.

Det är ok att Kriminalvården som rutin har att intagna inte själva kan bestämma om befrielse från sysselsättning till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning utan det är ansvarig kriminalvårdstjänsteman uppgift att på avdelningen göra en preliminär bedömning av orsaken och bedöma ifall den intagne inte bör lämna bostadsrummet eller placeras på annan plats, se JO dnr 196-2009. Om den intagne bedöms vara i akut behov av sjukvård eller om den ansvarige på avdelningen känner sig osäker ska kontakt tas med sjuksköterskan för konsultation. I avvaktan på sjukvårdens bedömning och eventuellt besök på mottagningen ska den intagne vistas på sin ordinarie sysselsättningsplats. Sjukvårdspersonal kan efter bedömning lämna en rekommendation om lämplig sysselsättning, se JO dnr 196-2009. Stor försiktighet bör dock iakttas vid bedömningar av intagnas behov av sjukvård och kriminalvårdspersonal får aldrig nonchalera en intagens uppgifter, se JO dnr 1150-2009 där en intagen som under natten flaggat på och uppgav sig ha svåra smärtor i sin njure av vakthavande befälet fått till svar att man skulle avvakta och inte vidta några ytterligare åtgärder än att avvakta då den intagne precis fått smärtstillande tabletter. Vid personskada är det anstalten, inte den intagne som är ansvarig för att anmälan om personskada sker till Försäkringskassan, se JO dnr 196-2009. Det medicinska ansvaret för en intagen vilar på den behandlande anstaltsläkaren, se JO dnr 1214-2010. Det är ytterst den behandlande anstaltsläkaren, och inte regionens sjukvårdssamordnare eller kriminalvårdspersonal utan medicinsk utbildning som avgör vilken vård eller medicinering en intagen ska erbjudas och erhållas. Till detta räknas även hur medicin ska intas. Att ansvaret för utdelningen överlämnas till kriminalvårdspersonal är däremot lämpligt, se JO dnr 1630-2010. Om sjukhusbesök, se 31 § FÄF. Om vilken hälsoinformation som kriminalvårdare kan kräva av intagen, se


[K9]2 §  Bestämmelser om psykiatrisk tvångsvård för den som är intagen finns i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

[S2]Bestämmelserna i 18–24 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård samt bestämmelserna i 8 § andra och tredje styckena lagen om rättspsykiatrisk vård om befogenhet för Kriminalvården och regeringen att besluta om särskilda restriktioner för en viss intagen och i 8 a § ska tillämpas på en intagen som för frivillig psykiatrisk vård har förts över till en sådan sjukvårdsinrättning som avses i 6 § första stycket lagen om rättspsykiatrisk vård. Lag (2014:524).

Prop. 2013/14:119: Bestämmelser om psykiatrisk tvångsvård för den som är intagen finns i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Bestämmelserna i 18–24 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård samt bestämmelserna i 8 ...

Ändrad: SFS 2014:524 (Elektronisk kommunikation och andra säkerhetsåtgärder vid psykiatrisk tvångsvård)

[K9]3 §  Om en transport kan befaras skada den intagnes hälsa, ska läkares medgivande till transporten inhämtas.

10 kap. Permission och annan tillfällig vistelse utanför anstalt

Permission

[K10]1 §  En intagen får, för att underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, beviljas tillstånd att vistas utanför anstalt för viss kort tid (permission) om

  1. minst en fjärdedel av strafftiden, dock minst två månader, har avtjänats, och
  2. det inte finns en påtaglig risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt missköta sig.

[S2]För en intagen som avtjänar ett livstidsstraff ska tiden enligt första stycket 1 bestämmas som om strafftiden är arton år.

[S3]Om det finns särskilda skäl får permission beviljas trots att den tid som avses i första stycket 1 inte förflutit.

Särskild permission

[K10]2 §  En intagen får, om det finns särskilt ömmande skäl, beviljas tillstånd att vistas utanför anstalt för viss kort tid (särskild permission) om

  1. hans eller hennes behov av vistelse utanför anstalt inte kan tillgodoses genom permission enligt 1 §, och
  2. vistelsen utanför anstalt kan beviljas med hänsyn till den risk som finns för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt missköta sig.

Inställelse vid domstol eller annan myndighet

[K10]3 §  En intagen får tillfälligt vistas utanför anstalt om en myndighet begär att han eller hon ska inställa sig vid myndigheten. Sådan inställelse ska alltid ske om det är en domstol eller en övervakningsnämnd som begär att en intagen ska inställas.

Utredning om återfallsrisk

[K10]4 §  En intagen som ska genomgå en utredning om risk för återfall i brottslighet enligt 10 § lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, får vistas utanför anstalt i den utsträckning som den myndighet som ansvarar för utredningen bedömer är nödvändig för att utredningen ska kunna genomföras.

Kontroll

[K10]5 §  Ett tillstånd till vistelse utanför anstalt enligt 1-4 §§ ska förenas med de villkor som behövs. Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, ska den intagne stå under bevakning.

[S2]Vid vistelse utanför anstalt enligt 1 och 2 §§ får elektroniska hjälpmedel användas för att kontrollera meddelade villkor.

Placering i häkte

[K10]6 §  I anslutning till en vistelse utanför anstalt enligt 2–4 §§ och 9 kap. 1 § denna lag, 4 kap.29, 29 a och 31 §§ lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål samt 2 kap. 12 § och 3 kap. 3 § lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder får en intagen tillfälligt placeras i häkte, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl eller med hänsyn till transportförhållandena. Lag (2017:1013).

Prop. 2016/17:218: Paragrafen innehåller bestämmelser om att i anslutning till vistelse utanför anstalt i samband med att en i Sverige frihetsberövad person ska föras över till en annan stat, får personen tillfälligt placeras i häkte, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl eller med hänsyn till transportförhållandena.

I paragrafen görs tillägg som innebär att bestämmelsen även får tillämpas i samband med att en i Sverige frihetsberövad person ska föras över till en annan stat dels, efter förslag ...

Ändrad: SFS 2017:1013 (Nya regler om bevisinhämtning inom EU)

11 kap. Särskilda utslussningsåtgärder

Former av särskilda utslussningsåtgärder

[K11]1 §  En intagen får, för att minska risken för att han eller hon återfaller i brott eller för att på annat sätt underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, beviljas tillstånd till vistelse utanför anstalt genom följande utslussningsåtgärder:

  1. frigång enligt 2 §,
  2. vårdvistelse enligt 3 §,
  3. vistelse i halvvägshus enligt 4 §, och
  4. utökad frigång enligt 5 §.

[S2]Vistelse utanför anstalt enligt första stycket 2-4 ska planeras så att den kan pågå fram till tidpunkten för villkorlig frigivning.

Frigång

[K11]2 §  Frigång innebär att en intagen under dagtid utanför anstalt utför arbete, får behandling eller deltar i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet.

[S2]Frigång får beviljas en intagen som har behov av introduktion i arbetslivet eller i annan verksamhet som kan främja en stabil tillvaro efter frigivningen, om det inte finns någon beaktansvärd risk för att han eller hon kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig.

Vårdvistelse

[K11]3 §  Vårdvistelse innebär att en intagen är placerad i ett sådant hem som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

[S2]Vårdvistelse får beviljas en intagen som har behov av vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel eller mot något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet, om det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig.

Halvvägshus

[K11]4 §  Vistelse i halvvägshus innebär att en intagen är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn.

[S2]Vistelse i halvvägshus får beviljas en intagen som har behov av särskilt stöd eller tillsyn om

  1. minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats,
  2. det inte finns någon beaktansvärd risk för att han eller hon kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig, och
  3. han eller hon utför arbete, får behandling eller deltar i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet.

[S3]Den intagne får inte vistas utanför halvvägshuset annat än på särskilt bestämda tider.

Utökad frigång

[K11]5 §  Utökad frigång innebär att en intagen under kontrollerade former avtjänar fängelsestraffet i sin bostad.

[S2]Utökad frigång får beviljas om

  1. minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats,
  2. det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig,
  3. han eller hon har tillgång till bostad, och
  4. han eller hon utför arbete, får behandling eller deltar i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet.

Gemensamma bestämmelser

[K11]6 §  Ett tillstånd till en utslussningsåtgärd ska förenas med de villkor som behövs för att syftet med åtgärden ska uppnås eller för att Kriminalvården ska kunna utöva nödvändig kontroll. Elektroniska hjälpmedel får användas för att kontrollera meddelade villkor.

[S2]Om det på grund av nya omständigheter finns skäl för det, får Kriminal-vården ändra, upphäva eller besluta nya villkor.

[S3]Om det finns särskilda skäl, får Kriminalvården förena en vårdvistelse enligt 3 § med en föreskrift enligt 26 kap. 16 § andra stycket 4 brottsbalken som ska gälla för tiden efter villkorlig frigivning. Om det på grund av nya omständigheter finns skäl för det, får Kriminalvården ändra, upphäva eller besluta en ny föreskrift. Lag (2019:463).

Prop. 2018/19:77: Om det på grund av nya omständigheter finns skäl för det, får Kriminalvården ändra, upphäva eller besluta nya villkor.

Om det finns särskilda skäl, får Kriminalvården förena en vårdvistelse enligt 3 § med en föreskrift enligt 26 kap. 16 § andra stycket 4brottsbalken som ska gälla för tiden efter villkorlig frigivning. Om det på grund av nya omständigheter finns skäl för det, får Kriminalvården ...

Ändrad: SFS 2019:463 (Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning)

[K11]7 §  Den som är beviljad en utslussningsåtgärd är skyldig att på begäran lämna urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

[K11]8 §  Ett tillstånd till en utslussningsåtgärd ska upphävas om

  1. det inte längre finns förutsättningar för åtgärden, eller
  2. den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussningsåtgärden.

[K11]9 §  Om ett tillstånd till en påbörjad utslussningsåtgärd upphävs, ska den intagne omedelbart föras till en anstalt för fortsatt verkställighet av straffet i anstalten.

[K11]10 §  Kriminalvården får anlita ett bolag, en förening, en samfällighet eller en stiftelse för verksamhet med halvvägshus.

[K11]11 §  Den som bedriver ett halvvägshus i enskild regi enligt 10 § eller ett hem för vårdvistelse enligt 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska

  1. fortlöpande hålla Kriminalvården underrättad om hur verksamheten fortskrider,
  2. samråda med Kriminalvården i frågor av större vikt, och
  3. omedelbart anmäla om den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussningsåtgärden.

[K11]12 §  Den som är anställd av eller har ett uppdrag hos ett bolag, en förening, en samfällighet eller en stiftelse som bedriver sådan verksamhet som avses i 3 eller 4 §, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sin anställning eller sitt uppdrag har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för att utreda och lagföra brott.

12 kap. Varning och uppskjuten villkorlig frigivning

Varning

[K12]1 §  En intagen som bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten får tilldelas en varning.

Om fråga som reglerats i form av en ordningsregel kan leda till en prövning av misskötsamhet så att en rättighet dras in, får denna inte dras in per automatik utan endast efter en individuell bedömning och inte heller får krav för att återfå en tidigare indragen rättighet utformas att bli generella, se JO dnr 4993-2009. Förhör ska hållas med den intagne innan beslut om varning meddelas, se JO dnr 2029-2009.

Uppskjuten villkorlig frigivning

[K12]2 §  Bestämmelser om att den villkorliga frigivningen kan skjutas upp finns i 26 kap.6 a och 7 §§brottsbalken. Lag (2018:1259).

Bestämmelser om handläggningen

[K12]3 §  Frågor om varning enligt 1 § eller uppskjutande av villkorlig frigivning enligt 26 kap.6 a och 7 §§brottsbalken ska avgöras skyndsamt. Lag (2018:1259).

[K12]4 §  Innan ett beslut om varning meddelas ska förhör hållas med den intagne.

[K12]5 §  I mål och ärenden om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 26 kap.6 a och 7 §§brottsbalken ska ett offentligt biträde förordnas för den intagne, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Innan ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning meddelas ska den intagne ges tillfälle att yttra sig. Lag (2018:1259).

Kriminalvården har, jämlikt 20 § FL, en skyldighet att redovisa hur Kriminalvården resonerat på de punkter där meningarna kan gå isär, se JO dnr 3293-2010.


Prop. 2017/18:250: Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggningen i mål och ärenden om uppskjuten villkorlig frigivning. Paragrafen justeras till följd av att den bestämmelse som hittills funnits i 6 § andra stycket brottsbalken flyttas till en ny 6 a § samma balk. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 12. ...

Ändrad: SFS 2018:1259 (En ny strafftidslag)

12 a kap.

Avbrott i verkställigheten

[K12a]1 §  Om verkställigheten avbryts ska den tid under vilken avbrottet varat inte räknas som verkställd tid.

[S2]Verkställigheten anses inte avbruten om en intagen häktas med anledning av misstanke om brott eller med anledning av brott som prövats i ett mål eller som en påföljd avser. Lag (2018:1259).

[K12a]2 §  Frågor om avbrott i verkställigheten med anledning av att en intagen avvikit ska prövas utan dröjsmål när verkställigheten återupptas. Lag (2018:1259).

[K12a]3 §  Innan ett beslut om avbrott i verkställigheten enligt 2 § meddelas ska förhör hållas med den intagne. Lag (2018:1259).

13 kap. Beslut

Beslut och viktiga händelser, vidtagna eller planerade åtgärder och omständigheter i övrigt som är av betydelse för vistelsen ska dokumenteras i en löpande journal som ett stöd för den personal som ansvarar för klienten, se KVFS 2008:11 och JO dnr 2029-2009. Beslut kan ändras innan de expedierats eller fått sin slutgiltiga form men kan som regel inte ändras eller återkallas ifall det resulterat i ett gynnande beslut. Undantag gäller dock om en författningsbestämmelse medger det, om beslutet försetts med återkallelseförbehåll, om den enskilde utverkat beslutet genom vilseledande uppgifter. Vidare är återkallelse möjlig av hänsyn till en hälsofara, brandfara, trafikfara eller av andra sådana säkerhetsskäl (prop. 1985/86:80 s. 39 och 76 se även KamR Stockholm mål 3582-12). Även användning av fel beslutsmall kan motivera återkallelse (JO 6108-2009). Uppgifter i KLAS får däremot inte raderas och om Kriminalvården behöver rätta en felaktighet ska det anges när rättelsen gjordes och av vem, se JO dnr 2189-2008. Se även Kap. 7 om Besök.

[K13]1 §  Ett beslut enligt denna lag fattas av Kriminalvården, om inte annat följer av 3, 4 eller 6 §.

En myndighet måste i varje fall göra en bedömning av vilket sätt som är lämpligast att lämna underrättelse på. I många fall är det lämpligast att lämna ett skriftligt besked men om muntligt besked lämnas så bör det dokumenteras på något sätt, exempelvis i KLAS, se JO dnr 14-2008. Av ett beslut ska framgå vad som i det enskilda fallet varit avgörande för utgången och det räcker normalt sett inte med att enbart hänvisa till lagtext, se JO 1990/91 s. 101, utan rekvisit ska vara fyllda, se JO dnr 488-2009 och 1830-2009.

[K13]2 §  Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat förordnas.

När ett beslut delges en intagen ligger det i dess natur att den intagne får en kopia av den handling som delges, se JO dnr 4253-2006.

[K13]3 §  En fråga om att upphäva ett tillstånd till en påbörjad vårdvistelse, en vistelse i halvvägshus eller en utökad frigång prövas av en övervakningsnämnd efter en anmälan av Kriminalvården. Nämnden får också självmant ta upp frågan till prövning.

[K13]4 §  I fall som avses i 3 § får Kriminalvården omedelbart upphäva tillståndet i avvaktan på övervakningsnämndens prövning.

[S2]Kriminalvårdens beslut ska omedelbart underställas övervakningsnämnden. Övervakningsnämnden ska senast den första arbetsdagen efter den dag då Kriminalvårdens beslut meddelades pröva om beslutet ska bestå, i avvaktan på den slutliga prövningen. Fastställer inte nämnden beslutet inom den tiden, upphör det att gälla. Nämnden ska skyndsamt ta upp frågan till slutlig prövning.

[K13]5 §  En fråga om att upphäva ett tillstånd till en utslussningsåtgärd enligt

[S2]3 och 4 §§ prövas av den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde det frivårdskontor där den intagne är inskriven är beläget. Om det finns särskilda skäl, får en annan övervakningsnämnd pröva en sådan fråga.

[K13]6 §  Regeringen får när det gäller en viss intagen besluta att ett ärende om vistelse utanför anstalt ska överlämnas till regeringens prövning, om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller risken för att den intagne under verkställigheten medverkar till terroristbrott enligt 4 § terroristbrottslagen (2022:666). Lag (2022:680).

14 kap. Överklagande

[K14]1 §  Kriminalvårdens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av 5 §.

[S2]Ett beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den anstalt, det häkte eller det frivårdskontor är beläget där den klagande var inskriven när det första beslutet i ärendet fattades.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skillnad görs mellan myndigheters ärendehandläggning som resulterar i överklagbara beslut och deras faktiska handlande som inte kan överklagas se Förvaltningslag (1986:223). Förflyttning av intagen inom en anstalt utgör faktiskt handlande och kräver inte ett särskilt beslut, se JO dnr 577-2008 jämför 6 kap. 5 §. Till faktiskt handlande räknas även behandlingsåtgärder (JO dnr 196-2009), anmodan att lämna urinprov enligt 8 kap. 6 §(JO dnr 196-2009), förflyttning av en intagen mellan normalavdelningar (JO dnr 4985-2007), mellan likvärdiga avdelningar (JO dnr 196-2009), förflyttning från studieavdelning till normalavdelning (JO dnr 196-2009), från från studieavdelning till avdelning som saknade studiemöjlighet men där skillnaden i övrigt inte framstår som så påtaglig var ett gränsfall (JO dnr 196-2009). Råd, upplysningar eller andra oförbindande besked utgör inte alltid myndighetsutövning och det är myndigheten som ytterst får ställa frågan om det från rättssäkerhetssynpunkt krävs att förvaltningslagens regler tillämpas i det enskilda fallet, se JO dnr 196-2009.

  • HFD 2017:37:Kriminalvårdens ställningstagande om s.k. riktpunkt för när en intagen tidigast bedöms kunna beviljas permission utgör inte ett överklagbart beslut.

[K14]2 §  Ett beslut får inte överklagas enligt 1 § första stycket innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan omprövning får begäras av den beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut som inte har omprövats ska anses som en begäran om omprövning.

[S2]Vid omprövning enligt första stycket får beslutet inte ändras till den klagandes nackdel.

Intagen som har rätt till omprövning av beslut bör underrättats om hur gå till väga för att begära eventuell omprövning av beslutet, se JO dnr 4993-2009. Syftet med omprövningen är att avgöra om det fortfarande finns skäl att hålla fast vid det tidigare beslutet om så inte sker så riskerar de rättsäkerhetsgarantier som finns inbyggda i förfarandet att bli verkningslösa, se JO dnr 488-2009, 1830-2009.

[K14]3 §  En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då den klagande fick del av beslutet. I begäran om omprövning ska den klagande ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär.

[S2]Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent ska den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat den klagande felaktig underrättelse om hur man begär omprövning.

Skrivelser som en intagen inkommer med bör registrerats i den intagnes journal, exempelvis i en daganteckning i KLAS så att det i efterhand går att utreda hur många skrivelser en intagne lämnat in, se JO dnr 14-2008.

[K14]4 §  En övervakningsnämnds beslut enligt 13 kap. 3 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Övervakningsnämnden ska inte vara part i domstolen.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

[K14]5 §  Ett beslut om vistelse utanför anstalt för en intagen som regeringen har meddelat ett förordnande för enligt 7 kap. 11 § får överklagas till regeringen.

15 kap. Övriga bestämmelser

Straff

[K15]1 §  Den som olovligen överlämnar eller försöker överlämna ett vapen eller annat farligt föremål till en intagen döms till böter eller fängelse i högst ett år, om inte gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.

[K15]2 §  Den som till en intagen lämnar alkohol eller annat berusningsmedel eller injektionsspruta eller kanyl som kan användas vid narkotikamissbruk döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är belagd med strängare straff i annan lag. Detsamma gäller den som på annat sätt hjälper en intagen att få tillgång till sådant berusningsmedel eller föremål.

Förpassning

[K15]2 a §  Påträffas en intagen som avvikit ska han eller hon återföras till kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet av fängelsestraffet. Polismyndigheten ska förpassa den intagne till ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt.

[S2]Vad som sägs i 2 kap.4 a § första stycket 2 och andra stycket samt 4 b § ska gälla också beträffande den som enligt första stycket ska återföras till den kriminalvårdsanstalt från vilken han eller hon avvek. Lag (2018:1259).

Bevakningsföretag

[K15]3 §  Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning i företaget, utföra vissa bevakningsuppdrag när en intagen ska vistas utanför en anstalt. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant förordnande avse vissa bevakningsuppgifter inom en anstalt. I förordnandet ska uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.

[K15]4 §  En väktare med ett förordnande enligt 3 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sitt uppdrag har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för att utreda och lagföra brott.

[S2]I det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Hjälp vid transport

[K15]4 a §  Om det på grund av risk för fritagning eller av någon annan särskild anledning behövs för att en transport ska kunna genomföras på ett betryggande sätt, får Kriminalvården begära hjälp av Polismyndigheten. Lag (2017:124).

Prop. 2016/17:57: Paragrafen innebär en lagreglering och precisering av den möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten som hittills har reglerats i 30 § fängelseförordningen (2010:2010). Kriminalvårdens möjlighet att begära hjälp är dock i förhållande till vad som hittills har gällt begränsad till fall där det på grund av risken för fritagning eller av någon annan särskild anledning, t.ex. risken för tagande av gisslan eller hot mot den person ...

Införd: SFS 2017:124 (Transporter av frihetsberövade)

Verkställighetsföreskrifter

[K15]5 §  Föreskrifter om verkställighet av lagen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Verkställighetsföreskrifter utmärks av att de inte får tillföra något väsentligt nytt, jmf 41 § fängelseförordningen, prop. 1973:90 s. 211 och JO dnr 2961-2011).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Fängelselag (2010:610)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:317, Prop. 2009/10:135, Bet. 2009/10:JuU21
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2014:524) om ändring i fängelselagen (2010:610)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:290, Prop. 2013/14:119, Bet. 2013/14:SoU27
Omfattning
ändr. 9 kap. 2 §
Ikraftträder
2014-10-01

Lag (2017:124) om ändring i fängelselagen (2010:610)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:149, Prop. 2016/17:57, Bet. 2016/17:JuU9
Omfattning
ny 15 kap. 4 a §, rubr. närmast före 15 kap. 4 a §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:1013) om ändring i fängelselagen (2010:610)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:28, Prop. 2016/17:218, Bet. 2017/18:JuU4
Omfattning
ändr. 10 kap. 6 §
Ikraftträder
2017-12-01

Lag (2018:1259) om ändring i fängelselagen (2010:610)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
  2. Den upphävda lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. gäller dock fortfarande i fråga om tillfällig placering i häkte eller polisarrest som med tillämpning av 11 § den lagen pågår vid ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:378, Prop. 2017/18:250, Bet. 2017/18:JuU30
Omfattning
ändr. 1 kap. 2 och 3 §§, 6 kap. 8 §, 12 kap. 2, 3, 5 §§; nytt 12 a kap., nya 2 kap. 4 a, 4 b §§, 15 kap. 2 a §, rubr. närmast före 2 kap. 4 a §, 15 kap. 2 a §
Ikraftträder
2019-04-01

Lag (2019:463) om ändring i fängelselagen (2010:610)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:228, Prop. 2018/19:77, Bet. 2018/19:JuU25
Omfattning
ändr. 11 kap. 6 §
Ikraftträder
2020-07-01

Lag (2022:680) om ändring i fängelselagen (2010:610)

Förarbeten
Rskr. 2021/22:324, Prop. 2021/22:133, Bet. 2021/22:JuU31
Omfattning
ändr. 7 kap. 11 §, 13 kap. 6 §
Ikraftträder
2022-07-01

Lag (2022:736) om ändring i fängelselagen (2010:610)

Förarbeten
Rskr. 2021/22:338, Prop. 2021/22:172, Bet. 2021/22:JuU37
Omfattning
ny 8 kap. 7 a §, rubr. närmast före 8 kap. 7 a §

Lag (2024:244) om ändring i fängelselagen (2010:610)

Förarbeten
Rskr. 2023/24:158
Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §
Ikraftträder
2025-07-01