MIGRFS 2018:3

1

Migrationsverkets författningssamling

ISSN 1650-2515

Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping

Migrationsverkets föreskrifter och allmänna råd om

mottagande av asylsökande m.fl.

MIGRFS

2018:3

Utkom från trycket

den 15 februari

2018

beslutade den 12 februari 2018.

Denna föreskrift tillämpas med stöd av 12 § förordningen (1994:361)

om mottagande av asylsökande m.fl.

Till ledning för tillämpningen av föreskrifterna utfärdar

Migrationsverket vidare allmänna råd som införs efter respektive

paragraf.

Definitioner

1 § Vid tillämpningen av 2 c § förordning (1994:361) om mottagande av

asylsökande m.fl. (nedan FMA) ska med familj avses

maka/make/sambo och barn under 18 år som har ingått i samma hushåll

innan ankomst till Sverige och som samtliga omfattas av personkretsen

1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av

asylsökande m.fl. (nedan LMA).

Vid tillämpningen av 2 d § samma förordning avses med uttrycket ”så

snart som möjligt försöka hitta” att Migrationsverket kartlägger barnets

familjeförhållanden i samband med asylansökan samt att verket snarast

inleder arbetet med efterforskning av barnets familjemedlemmar.

Vid tillämpningen av 4 § samma förordning ska med familj avses

make/maka/sambo och barn under 18 år som ingår i samma hushåll.

Vid tillämpningen av 6 § samma förordning avses med:

– ensamstående: en person över 18 år som inte delar hushåll med

annan vuxen person, eller som är ensamstående förälder med barn,

– sammanboende: en vuxen person som delar hushåll med en eller

flera vuxna,

– barn: person under 18 år som ingår i en ensamståendes eller

sammanboendes hushåll eller som bor på särskilt anordnade grupphem

eller motsvarande inrättning. I alla ärenden som rör barn ska en

konsekvensanalys göras av vilken påverkan beslutet får för barnet.

Vid tillämpningen av 8 a § samma förordning avses med uttrycket

”anmäla sådana ändringar i inkomst och andra förhållanden” att

utlänningen har en skyldighet att meddela Migrationsverket muntligen

eller skriftligen varje gång hans/hennes ekonomiska förhållanden

ändras.

MIGRFS 2018:3

2

Allmänna råd till 1 §

Sammanboende är en vuxen som delar logi, i en lägenhet eller annan

typ av boende, med en eller flera andra vuxna. Några krav på äktenskap,

samboförhållande eller släktskap ställs inte. Det avgörande är om

personernas logi gör att de får anses kunna dela på hushållets

gemensamma kostnader.

Vid bedömningen av om ett barn som kommer till Sverige utan

vårdnadshavare har erbjudits boende som sammanboende bör samma

regler som tillämpas för vuxna gälla.

Registrering vid mottagningsenhet

2 § En utlänning som omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 LMA ska

registreras vid den mottagningsenhet där utlänningen erbjudits boende.

Vill utlänningen inte utnyttja boendet ska han/hon registreras vid den

mottagningsenhet som ligger närmast den ort han/hon bor eller vid den

mottagningsenhet som bäst kan tillgodose hans/hennes rättigheter och

skyldigheter enligt LMA.

Ett barn som föds i Sverige av vårdnadshavare som omfattas av 1 §

första stycket 1 och 2 LMA ska inregistreras den dag barnets

vårdnadshavare uppgett (viljeyttringen) att han/hon/de vill ansöka om

asyl för barnet om vårdnadshavaren/vårdnadshavarna fullföljer ansökan

om asyl inom två veckor. Om särskilda skäl föreligger kan tiden

förlängas till en månad.

En utlänning som vistas i Sverige med gällande uppehållstillstånd och

som ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller

som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller 2 a §

utlänningslagen registreras vid mottagningsenhet när tillståndet att

vistas i Sverige upphört att gälla.

Om en utlänning vars rätt till bistånd har upphört enligt 11 § andra

stycket LMA därefter meddelas inhibition eller beviljas ny prövning

enligt 11 a § samma lag ska han/hon åter registreras vid

mottagningsenhet efter anmälan.

En utlänning som hålls i förvar ska registreras vid den förvarsenhet

som har hand om hans/hennes förvarsadministrativa ärende. En

utlänning som hålls i förvar ska inte registreras vid en

mottagningsenhet.

Avregistrering ska ske när rätten till bistånd upphör enligt 11, 11 a §§

LMA eller den dag Migrationsverket beslutat att utlänningens rätt till

bistånd har förverkats. En avregistrering vid mottagningsenhet ska alltid

föregås av ett skriftligt överklagbart beslut.

Allmänna råd till 2 §

Registrering vid mottagningsenhet

Registreringen vid mottagningsenhet avgör från vilken dag han/hon kan

erbjudas plats i anläggningsboende, ansöka om dagersättning och

särskilt bidrag.

MIGRFS 2018:3

3

I de fall Migrationsverket inte kan ta emot en asylansökan, när den

aktualiseras, bör datum för inregistrering anges till den dag då

utlänningen uppgav att han/hon ville ansöka om bistånd. Har

utlänningen ett gällande tillstånd registreras utlänningen in i

mottagningssystemet den dag utlänningen aktualiserar sitt

biståndsbehov efter att gällande tillstånd löpt ut.

Barn som föds i Sverige

Enligt 1 § tredje stycket LMA ska ett barn som inte vistas på en

förläggning utan bor tillsammans med en förälder som har

uppehållstillstånd i Sverige inte registreras vid mottagningsenhet när

föräldern ansöker om asyl för barnet. För de fall barnets föräldrar inte

sammanbor bör barnets ärende behandlas utifrån vem av föräldrarna

som barnet bor tillsammans med. I dessa fall presumeras den vuxne som

ansöker om asyl för barnet vara barnets förälder och vårdnadshavare

även om den vuxne inte kan styrka att han/hon är barnets

vårdnadshavare.

Särskilda skäl vid barnets födelse

Särskilda skäl kan föreligga i de fall ett barn fötts för tidigt eller lider av

sjukdom eller annan jämförbar omständighet som medför särskild

svårighet för vårdnadshavare att fullfölja sin ansökan om asyl vid

Migrationsverket.

Registrering av utlänningar som ansöker om skydd efter att det

permanenta uppehållstillståndet har återkallats

Registrering vid mottagningsenhet bör inte göras av utlänningar som

söker om asyl på nytt och befinner sig i Sverige efter att hans/hennes

permanenta uppehållstillstånd återkallats p.g.a. att det saknas

skyddsskäl.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som upphört

När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 21 kap. 2-6 §§

utlänningslagen upphör finns det inget skäl att omregistrera utlänningen

på nytt p.g.a. att bistånd enligt LMA normalt har utgått under hela tiden

som uppehållstillståndet gällt.

En utlänning som avvikit och håller sig undan

En utlännings rätt till bistånd enligt 12 § LMA har förverkats när

han/hon håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning

eller ett beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 inte kan verkställas.

Avregistrering från mottagningsenhet sker efter att Migrationsverket

genom överklagbart beslut beslutat att utlänningen inte har rätt till

bistånd enligt 12 § LMA.

MIGRFS 2018:3

4

Innan avregistrering vid mottagningsenhet

Innan avregistrering vid mottagningsenhet sker fattas ett överklagbart

beslut gällande grunden för att rätten till bistånd upphört, förverkats

eller att utlänningen inte omfattas av personkretsen för LMA.

Efter preskription

När ett avlägsnandebeslut preskriberas enligt 12 kap. 22 §

utlänningslagen omfattas inte längre utlänningen av personkretsen i 1 §

första stycket 1 LMA. Om utlänningen inte ansöker om asyl på nytt

upphör utlänningens rätt till bistånd och han/hon bör avregistreras ur

mottagningssystemet. Innan avregistrering sker fattas ett skriftligt

^{överklagbart beslut.}

Utlänningar som hålls i förvar

En utlänning som hålls i förvar bör alltid registreras vid den

förvarsenhet som hanterar hans/hennes förvarsadministrativa ärende.

Registreringen av den förvarstagne vid en förvarsenhet bör ske oavsett

hans/hennes underliggande ärende eftersom själva frihetsberövandet ger

rätt till dagersättning och särskilt bidrag enligt 11 kap. 13 §

utlänningslagen (2005:716). Avregistrering från en förvarsenhet bör ske

vid den tidpunkt då utlänningen släpps ur förvar alternativt lämnar

landet.

Dagersättning

3 § Dagersättning beviljas vid avsaknad av egna medel och ska täcka

kostnader för den dagliga livsföringen. Vid avgörande om utlänningens

rätt till dagersättning ska hänsyn tas till alla kontanter,

banktillgodohavanden och andra tillgångar som kan omvandlas till

likvida medel.

Får utlänningen fri mat vid mottagningsenheten reduceras

dagersättningen i enlighet med 6 § FMA. Full dagersättning ska utgå om

utlänningen tillfälligt vistas utanför mottagningsenheten och

hans/hennes frånvaro beror på besök hos utlänningens offentliga

biträde, asylutredning eller annat skäl där utlänningen kan bevisa

anledningen till frånvaron. Detsamma gäller om utlänningen av

medicinska eller religiösa skäl eller av annan synnerlig anledning inte

kan utnyttja den fria maten.

4 § Dagersättningen ska utbetalas förskottsvis per månad. Utbetalningen

får dock avse kortare tid om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl

avses;

- när ansökan om dagersättning just lämnats in,

- när rätten till dagersättningen beräknas upphöra under tiden fram till

nästa utbetalning,

- när utlänningen har svårt att sköta sin ekonomi.

Allmänna råd till 3 och 4 §§

Allmänt om behovsprövningen

MIGRFS 2018:3

5

En utlänning som saknar egna medel har enligt 17 § LMA rätt till

dagersättning. Av lagens ordalydelse framgår att beslutsfattaren gör en

behovsprövning av den enskildes ekonomiska situation, d.v.s. egna

kontanter, banktillgodohavanden och tillgångar som snabbt kan

omvandlas till likvida medel. Har utlänningen vid ansökan om

dagersättning egna kontanter bör de användas för utlänningens

försörjning. Varifrån kontanterna kommer eller vad de ska användas till

har i princip ingen betydelse.

Tillgångar som kan omvandlas till likvida medel

Vid bedömning av om utlänningen har egna tillgångar ska beslutfattaren

beakta om utlänningen t.ex. har kontanter på banken eller aktier i

hemlandet som är tillgängliga och lätt kan säljas. Utgångspunkten för

huruvida tillgångarna är tillgängliga bör vara att tillgångarna lätt ska

kunna disponeras, i normalfallet inom en vecka. Har utlänningen

tillgångar som snabbt kan omvandlas bör han/hon erbjudas boende där

mat ingår i avvaktan på att tillgångarna görs disponibla.

Medel som har beviljats enligt annan lagstiftning

Har utlänningen beviljats bidrag eller på annat sätt tagit del av bidrag,

enligt annan lagstiftning är det något som ska beaktas vid bedömningen

av behovet av dagersättning. Exempel på bidrag som ensamkommande

familjehemsplacerade barn kan få del av är omkostnadsersättning som

utbetalas till familjehemmet ett annat exempel på bidrag är

bosättningsbaserade förmåner.

Närmare om behovsprövningen av dagersättning till vuxna

Vid bedömningen av den enskildes inkomster räknas inte

makes/makas/sambos ekonomiska tillgångar in. Bedömning görs endast

utifrån utlänningens egna tillgångar.

Avslag av dagersättningen

Om en utlänning har inkomst som överstiger dagersättningsnivån ska en

eventuell ansökan om dagersättning avslås eftersom utlänningen inte

saknar egna medel. Utlänningen får återkomma med en ny ansökan om

inkomsten upphör eller inkomsten understiger dagersättningsnivån.

Barn i familj

Dagersättning till barn har inte samma individuella karaktär som

dagersättning till vuxna, eftersom den inte får sättas ned för

minderåriga. Barn saknar oftast egna tillgångar och är därför beroende

av sina föräldrar för sin försörjning. Vid avgörande av frågan om barns

rätt till dagersättning bör hänsyn tas till föräldrarnas inkomster och

tillgångar.

Barn utan vårdnadshavare

Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare bör beviljas

dagersättning som ensamstående eller som sammanboende vuxen om

hushållsgemenskap med annan person föreligger.

MIGRFS 2018:3

6

Sparad dagersättning och restbelopp

Ett undantag gäller för sparad dagersättning och de varor som köpts för

sparad dagersättning. Har utlänningen sparat en del av dagersättningen

så kan han/hon inte nekas fortsatt dagersättning med hänvisning till att

han/hon i första hand ska leva på dessa medel. Det förekommer att

utlänningar som är inskrivna i mottagningssystemet tar emot

dagersättning efter att rätten till bistånd har upphört eller utlänningens

rätt till bistånd har förverkats. Om utlänningen åter skrivs in i

mottagningssystemet på grund av att t.ex. inhibition eller ny prövning

meddelas, kan det finnas ett restbelopp som ska hanteras av

Migrationsverket. Den dagersättning som finns på kontot är inte att

betrakta som utbetald. Utbetalningen sker först när utlänningen tar ut

pengarna från kontot. Utlänningen har inte rätt till de pengar som verket

felaktigt satt in på kontot efter att hans/hennes rätt till bistånd upphörde

eller rätten till bistånd förverkats.. Utlänningen har bara rätt till de

pengar som satts in på kontot innan rätten till bistånd upphörde eller

rätten till bistånd förverkades. Ett utbetalat restbelopp utgör egna medel

som ska vägas in vid bedömningen av en ny ansökan om dagersättning.

Nedsättning av dagersättning

Dagersättning enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. är en

form av bistånd som i vissa fall kräver motprestation från utlänningens

sida. Av 10 § LMA framgår förutsättningarna för när Migrationsverket

kan sätta ner dagersättningen.

När det gäller beslut om nedsättning, efter att avlägsnande- eller

överföringsärendet är överlämnat till polisen kan nedsättning först ske

efter att Migrationsverket fått uppgift från polisen - att sökande utan

giltigt skäl vägrar medverka till nödvändig åtgärd för att överföringen,

avvisningen eller utvisningen ska kunna verkställas och denna

information har kommunicerats med utlänningen.

Reducering av dagersättning

Dagersättningen reduceras med den del som enligt 6 § FMA motsvarar

mathållningen om utlänningen får sitt behov av mat tillgodosett på annat

sätt, som till exempel vid sjukhusvistelse. En reducering av

dagersättningen förutsätter att mottagningsenheten får kännedom om att

mat ingår vid inkvarteringen. En reducering av dagersättningen får inte

göras retroaktivt.

Förlust av dagersättningen

I princip beviljas dagersättning aldrig två gånger. Den som fått

dagersättning för en viss period förväntas kunna klara sig på

ersättningen perioden ut. Om dagersättningen stulits, plånbok tappats

eller annan nödsituation inträffat, där det klart framgår att utlänningen

inte klarar sina primära behov fram till nästa utbetalning bör nödhjälp

MIGRFS 2018:3

7

ges. I första hand bör utlänningen hänvisas till en enhet där fri kost

ingår. I andra hand kan bistånd utgå för den del som enligt 6 § FMA

motsvarar mathållningen i dagersättningen.

En förutsättning för att biståndet ska ges är att en polisanmälan av

förlusten skett och att en noggrann behovsprövning gjorts i det enskilda

fallet. Det tillägg som beviljas lämnas i form av dagersättning. Särskilt

bidrag ska inte användas i dessa situationer eftersom särskilt bidrag inte

ges för de behov som dagersättningen normalt ska täcka.

Dagersättningen lämnas inte heller som förskott på nästkommande

utbetalning av dagersättning. Dagersättningen utgår redan i förskott och

kan inte förenas med ytterligare tillskott.

Inte heller bör ett lån som avbetalas i samband med utbetalning av

dagersättning beviljas eftersom ett lån i praktiken blir ett förskott.

Utbetalning av dagersättning

För att förhindra att felaktiga utbetalningar sker kan det i vissa fall

finnas särskilda skäl för kortare utbetalningsperiod av dagersättning.

Vid bedömning av om det finns särskilda skäl för kortare

utbetalningsperiod bör beaktas:

– om rätten till bistånd upphör enligt 11 § andra stycket LMA innan

nästa utbetalningsperiod,

– om avlägsnandebeslutet är verkställbart och planerad utresa är nära

förestående,

– om en överföring enligt Europaparlamentet och rådets förordning

(EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 är nära förestående eller

utlänningen har beviljats uppehållstillstånd och anvisning till kommun

förväntas inom kort.

En uppföljning på individnivå om det föreligger skäl för ändrad

utbetalningsperiod bör ske regelbundet.

Bostadsersättning

5 § Av 16 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

framgår att utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 samma lag

som på egen hand ordnar bostad har rätt till bostadsersättning i särskilda

fall. Regeringen har meddelat närmare föreskrifter om i vilka fall

bostadsersättning får beviljas samt grunderna för beräkning av

ersättningsbeloppen i 4 § FMA. Bostadsersättningen ska utbetalas

förskottsvis per månad. Utbetalningen får dock avse kortare tider när;

– ansökan om bostadsersättning just lämnats in,

– rätten till bostadsersättningen beräknas upphöra under tiden fram till

nästa utbetalning,

– det annars finns särskilda skäl för utbetalning under månaden.

Allmänna råd till 5 §

Syftet med bostadsersättningen är att ge viss kompensation för utgifter

som kan uppkomma på grund av att den sökande måste flytta till ett nytt

boende. Vid bedömningen av om den sökande behöver flytta till annan

MIGRFS 2018:3

8

ort ska särskilt beaktas avståndet från bostaden till arbetet, möjligheter

till kollektivtrafik och anställningsförhållanden.

Särskilt bidrag

6 § Särskilt bidrag får utbetalas utöver dagersättningen för kostnader

som uppstår på grund av särskilda behov. En individuell prövning ska

göras av varje ansökan om särskilt bidrag. En ansökan om särskilt

bidrag ska utredas så snart som möjligt efter att den kommit in till

Migrationsverket. Särskilt bidrag ska alltid utbetalas utifrån det

billigaste alternativet för varan/tjänsten.

Allmänna råd till 6 §

Det särskilda bidraget är avsett för varor eller tjänster som inte är

dagliga eller återkommande utgifter. Vid handläggningen av ansökan

om särskilt bidrag utreds utlänningens behov av varan eller tjänsten och

hans/hennes behov av ekonomiskt bistånd vid sidan av dagersättningen.

När behovet av varan eller tjänsten och behovet av ekonomiskt bistånd

är utrett fastställs storleken på bidraget, med utgångspunkt från den

lägst kända kostnaden för varan eller tjänsten.

Handläggningen av ansökan om särskilt bidrag

Utredning av en ansökan om särskilt bidrag ska genomföras ”så snabbt

som möjligt” utan att rättssäkerheten eftersätts. Vad som menas med ”så

snabbt som möjligt” kan inte anges generellt utan måste bli en

bedömning utifrån varans/tjänstens beskaffenhet. Rör varan/tjänsten

t.ex. vinterkläder eller spädbarnsutrustning där behovet av varan eller

tjänsten riskerar att förfalla om inte ansökan behandlas inom några

veckor bör ärendet handläggas med förtur.

Behov av varan/tjänsten

För att särskilt bidrag ska beviljas krävs att behovet av varan eller

tjänsten är nödvändigt för att en dräglig livsföring ska uppnås. I 7 §

FMA ges exempel på kostnader som kan komma i fråga vid

bedömningen av särskilt bidrag. Uppräkningen av varor och tjänster är

inte uttömmande utan ska ses som exempel.

Behov av ekonomiskt bistånd

Om det vid prövningstillfället av ansökan om särskilt bidrag kommer

fram att sökande inte har ett starkt behov av varan/tjänsten eller

kostnaden rör ett mindre belopp ska ansökan avslås. Rent allmänt bör

särskilt bidrag inte utgå för små utgifter av engångskaraktär. Om

utgiften är att betrakta som liten bör den ställas i förhållande till

dagersättningsbeloppet. Rör ansökan flera små utgifter som är

nödvändiga för en dräglig livsföring bör summan av de små utgifterna

läggas samman vid bedömningen av beloppet. Bedömningen av behovet

av ekonomiskt bistånd bör sedan utgå från det samlade beloppet. Av

regeringens proposition 1993/94:94 framgår att tanken med det

särskilda bidraget är att det ska tillämpas restriktivt. En restriktiv

tillämpning betyder att det är bara om behovet av varan/tjänsten är

MIGRFS 2018:3

9

nödvändig för en dräglig livsföring och utlänningen saknar medel för

utgiften som det särskilda bidraget ska utbetalas.

Vid bedömningen av storleken på bidraget bör utgångspunkten vara att

bidrag ges för det billigaste alternativet av varan eller tjänsten. En

undersökning på orten av kostnaden för det billigaste alternativet för

varan eller tjänsten bör genomföras. Om det billigaste alternativet

grundar sig på lokalt framtagna prislistor krävs regelbunden kontroll av

faktiskt utbud av varorna. Handläggning och utbetalning av särskilt

bidrag ska ske skyndsamt och inte nödvändigtvis i samband med

utbetalning av dagersättning.

Särskilt bidrag till barn

Vid bedömningen av barns behov av särskilt bidrag bör särskilt beaktas

att barn kan ha andra behov än vuxna eftersom barn går i skola/förskola.

Tillståndssökande utlänningars sjukvårdskostnader

De skäl som ligger bakom principen om statligt kostnadsansvar för

sjukvård till utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 LMA

gäller inte fullt ut för andra tillståndssökande. För den senare gruppen

ligger det primära kostnadsansvaret hos den enskilde. Avsikten med

denna ordning är att motverka att utlänningar söker sig till Sverige för

att få vård. Som en konsekvens av detta har utlänningar som avses 1 §

första stycket 3 LMA i regel inte rätt till särskilt bidrag för

sjukvårdskostnader.

Särskilt bidrag när dagersättningen satts ned helt

De asylsökande vars dagersättning satts ned helt med stöd av 10 § andra

stycket LMA får beviljas särskilt bidrag för kostnader som

dagersättningen ska täcka enligt 5 § FMA om de är nödvändiga för en

dräglig livsföring. En motsvarande situation kan uppstå då

dagersättningen har reducerats p.g.a. att behovet av mat är tillgodosett

på boendet och utlänningen har nedsatt dagersättning enligt 10 § FMA.

Särskilt bidrag får inte beviljas om behovet kan täckas på annat sätt.

Allmänt råd gällande ersättning för kost och logi

En utlänning som har egen inkomst eller egna tillgångar ska enligt 15 §

LMA betala skälig ersättning till Migrationsverket för logi och kost om

inkomsten eller tillgångarna överstiger den dagersättningsnivå som

utlänningen är berättigad till. Vid beräkningen av skälig ersättning för

logi bör följande gälla. Om kostnaden för logi kan fastställas bör

utlänningen betala sin del av Migrationsverkets kostnad för boendet.

Kostnaden för boendet baseras på antalet platser i boendet.

Kan inte avgiften för logi fastställas p.g.a. annan boendeform än

lägenhetsboende bör kostnaden för boendet per dygn bestämmas till

prisbasbeloppet delat med 365. I de fall logiet delas beräknas avgiften

genom att boendekostnaden delas på antalet platser i bostaden.

MIGRFS 2018:3

10

3. För fri mat betalas av

Ensamstående

47 kr/dag

Sammanboende

42 kr/dag

Barn 0–3 år

25 kr/dag

Barn 4–10 år

31 kr/dag

Barn 11–17 år

38 kr/dag

Hemmavarande vuxen

42 kr/dag

En förälder är alltid försörjningsskyldig för sina barn oavsett om båda

eller bara den ene av föräldrarna har inkomst. En förälder/föräldrarna

bör därför betala barnens del av kostnaden för logi och mat.

Om utlänningens behållning inte når upp till dagersättningsnivån efter

att logi betalats bör kostnaden för logi eller mat jämkas.

________________________________________________________

Dessa föreskrifter träder i kraft samma dag som de utkommer från

trycket. Föreskrifterna upphäver MIGRFS 2017:11.

MIGRATIONSVERKET

MIKAEL RIBBENVIK

Eva Rimsten