MSBFS 2012:5

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps författningssamling

1

Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ISSN 2000-1886

Allmänna råd

MSBFS

2012:5

Utkom från trycket

den 22 november 2012

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

allmänna råd om ledning av insatser i kommunal

räddningstjänst;

beslutade den 9 november 2012.

Dessa allmänna råd behandlar ledning av insatser i kommunal räddnings-

tjänst, inklusive planering, organisering och genomförande av sådana

räddningsinsatser. De behandlar både kommunens och länsstyrelsens

ledning av räddningsinsatser.

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer (Meddelande

1988:2) om alarmering av högre befäl vid kommunal räddningstjänst upphör

härmed att gälla.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är

inte tvingande utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en lag,

förordning eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommenda-

tioner om tillämpningen av sådana regler.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

KJELL WAHLBECK

Stefan

Svensson

(Avdelningen för utbildning, övning och beredskap)

Allmänna råd

MSBFS

2012:5

2

Kommunens bedömning av skyldigheten att inleda

räddningsinsats

Kommunen har genom 1 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

(LSO) en skyldighet att genomföra räddningsinsatser vid olyckor och

överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på

människor, egendom eller miljön.

Som en direkt följd av denna skyldighet måste kommunen ha förmåga att

kontinuerligt kunna bedöma när en räddningsinsats ska inledas. Denna

förmåga måste kommunen ha oavsett hur man löst uppgiften om ingående

och utgående alarmering.

För att kunna bedöma om skyldighet föreligger att inleda räddningsinsatser

bör kommunen ha en planering för hur dessa bedömningar ska göras,

inklusive frågor om prioritering av resurser.

Om det vid ingående alarmering inte finns tillräckligt tydliga indikationer på

en inträffad olycka eller tillräckligt med information för att besluta om

räddningsinsatsers inledande och genomförande bör kommunen själv

försöka skaffa nödvändig kännedom om händelsen.

Kommunens planering och organisering av

räddningsinsatser

Enligt 1 kap. 1 § LSO är syftet med lagen att i hela landet bereda

människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de

lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

Som följer av 3 kap. 8 § LSO ska kommunen ha ett handlingsprogram för

räddningstjänst.

Enligt 1 kap. 6 § LSO ska kommunerna och de statliga myndigheterna som

ansvarar för verksamhet enligt lagen samordna verksamheten samt

samarbeta med varandra och med andra som berörs.

Enligt 1 kap. 3 § LSO ska räddningstjänsten planeras och organiseras så att

räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett

effektivt sätt.

Enligt 3 kap. 10 § LSO ska kommunen när en räddningsinsats är avslutad se

till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning bland annat klarlägga

hur insatsen har genomförts.

Kommunens planering och organisering av räddningsinsatser bör utgå från

det handlingsprogram för räddningstjänst kommunen ska upprätta enligt

3 kap 8 § LSO. Planering och organisering bör även ske med utnyttjande av

uppföljning och utvärdering från tidigare genomförda räddningsinsatser och

olycksundersökningar.

Allmänna råd

MSBFS

2012:5

3

Kommunens planering för ledning av räddningsinsatser bör inkludera

förmåga att ta emot stöd från andra kommuner och statliga myndigheter, att

medverka i andra kommuners och statliga myndigheters räddningsinsatser,

samt samverkan i övrigt med dessa eller med andra som berörs.

Kommunen bör ha, eller kunna få tillgång till, förmåga till ledning för att

hantera flera räddningsinsatser samtidigt. Kommunerna bör samarbeta för

att tillgängliga räddningsresurser hanteras på ett sådant sätt att såväl kort-

siktiga som långsiktiga behov och krav tillfredsställs.

Kommunen bör ha förmåga att bedöma och anpassa ledning och användning

av resurser i förhållande till riskbilden i kommunen, behovet av beredskap

och pågående räddningsinsatser. Denna bedömning och anpassning bör ske

kontinuerligt.

Effektiviteten vid räddningsinsatser är beroende av en rad faktorer, såsom

planering, organisering, kompetens, övning, utrustning, ledning och

samverkan. Tidsaspekten har i de flesta fall en mycket central betydelse för

effektiviteten och denna faktor är därför särskilt nämnd i lagtexten.

Länsstyrelsens planering och organisering av kommunal

räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser

Enligt 4 kap. 10 § första stycket LSO får regeringen, i fråga om omfattande

räddningsinsatser, föreskriva eller i ett särskilt fall besluta att en länsstyrelse

eller annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en

eller flera kommuner. Om en sådan myndighet har tagit över ansvaret utses

räddningsledare av denna myndighet.

Enligt 4 kap. 33 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) får

länsstyrelsen, om det fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal

räddningstjänst, ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som

berörs av insatserna. Som följer av 4 kap. 34 § FSO ska länsstyrelsen

upprätta de planer som behövs efter att ha hört kommunerna och berörda

myndigheter i länet.

Detta innebär att när länsstyrelsen tagit över ansvaret för den kommunala

räddningstjänsten ansvarar länsstyrelsen för ledning och utförande av

samtliga räddningsinsatser i den eller de berörda kommunerna samt för att

beredskapen upprätthålls.

Som framgår av 1 kap 6 § LSO ska kommunerna och de statliga myndig-

heterna som ansvarar för verksamhet enligt lagen samordna verksamheten

samt samarbeta med varandra och med andra som berörs.

Länsstyrelsen bör kontinuerligt kunna bedöma om den ska ta över ansvaret

för kommunal räddningstjänst i berörda kommuner vid omfattande

räddningsinsatser, samt ha en planering för hur bedömningen och

övertagandet ska genomföras. Bedömningen av ett eventuellt övertagande

Allmänna råd

MSBFS

2012:5

4

bör ske i samarbete med de berörda kommunerna. Innan länsstyrelsen

beslutar om att överta ansvaret för räddningstjänsten bör länsstyrelsen pröva

om det är tillräckligt att bistå de berörda kommunerna med t.ex. lednings-

stöd och informationsinsatser.

Länsstyrelsens planering för kommunal räddningstjänst vid omfattande

räddningsinsatser bör baseras på de regionala förhållandena.

Länsstyrelsen bör ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst vid

omfattande räddningsinsatser när en eller flera drabbade kommuner inte

själva har förmåga att ensamma eller i samverkan med andra utföra

räddningsinsatser på ett tillfredställande och effektivt sätt i enlighet med de

krav LSO ställer.

Något av följande förhållanden bör föreligga för att länsstyrelsen ska ta över

ansvaret för kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser.

 Det ställs större krav på ledning än vad de berörda kommunerna har

förmåga till.

 Berörda kommuner har stora svårigheter att samverka och samordna

verksamheten sinsemellan eller med statliga myndigheter.

 Berörda kommuner kan inte få överblick över eller tillgång till de

resurser som är nödvändiga för insatsen.

 Det ställs så stora krav på uthållighet att de berörda kommunerna inte

klarar att upprätthålla sin beredskap.

 En eller flera kommuner begär att länsstyrelsen tar över ansvaret.

Syftet med bestämmelsen om länsstyrelsens övertagande av ansvaret för

räddningstjänsten vid omfattande räddningsinsatser är att insatserna ska

genomföras så effektivt som möjligt.

Med planering baserad på de regionala förhållandena menas att planeringen

kan utgå från kommunernas handlingsprogram för räddningstjänst och bland

annat omfatta behovet av att upprätthålla samhällsviktiga funktioner.

Sådana samhällsviktiga funktioner kan vara vatten- och elförsörjning,

kommunikationssystem, skolor, vård, omsorg samt transporter. Även

historiskt eller biotopiskt värdefulla miljöer eller frågor som normalt berör

mycket stora delar av en kommun eller flera kommuner kan innefattas.

Länsstyrelsens förmåga att kontinuerligt kunna bedöma om den ska ta över

ansvaret syftar till att åtgärden ska kunna initieras i god tid för att ge den

effekt som eftersträvas.

Allmänna råd

MSBFS

2012:5

5

Räddningschef och räddningsledare

Enligt 3 kap. 16 § LSO ska det i en kommun finnas en räddningschef som

ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddnings-

chefen är räddningsledare men får utse någon annan som uppfyller de

behörighetskrav för att vara räddningsledare som regeringen eller utsedd

myndighet bestämt.

Som framgår av 4 kap. 10 § LSO och 4 kap 33 § FSO ska länsstyrelsen

utse räddningsledare om länsstyrelsen tar över ansvaret för kommunal

räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser.

Som följer av 3 kap 9 § LSO ska det vid varje räddningsinsats finnas en

räddningsledare som leder insatsen. Avsikten med att en räddningsledare

ska utses är att räddningsinsatsen ska bli så effektiv som möjligt och att det

inte får råda någon tvekan om vem som leder insatsen.

Räddningschefen bör se till att det i kommunen finns kontinuerlig förmåga

att ändamålsenligt fördela resurser till räddningsinsatser i förhållande till

risker i kommunen och behovet av beredskap. Om länsstyrelsen tagit över

ansvaret för kommunal räddningstjänst bör länsstyrelsen göra detta.

Den geografiska placeringen av räddningsledare och övriga lednings-

funktioner bör anpassas utifrån behovet av ledning. Om en räddningsledare

ansvarar för flera räddningsinsatser samtidigt, bör lämpligheten i detta

prövas i varje enskilt fall.

Länsstyrelsen bör i sin planering förbereda och säkerställa vilka som kan

komma ifråga som räddningsledare och andra ledningsfunktioner om

länsstyrelsen tar över ansvaret för kommunal räddningstjänst.

Bestämmelserna i LSO syftar bland annat till att ge förutsättningar för

korrekt myndighetsutövning vid räddningsinsatser. Ledning av räddnings-

insatser innefattar befogenheter som på ett påtagligt sätt kan påverka

enskildas fri- och rättigheter. Befogenheterna medför därför skyldigheter för

den som leder insatsen. Dessa befogenheter och skyldigheter regleras i

3 kap. 9 §, 6 kap. 1, 2 och 7 §§ LSO samt 3 kap. 7 § FSO. Om en räddnings-

insats berör mer än en kommuns område måste berörda kommuner även

bestämma vilken kommun som ansvarar för ledning av räddningsinsatsen.

Frågor som då berörs kan till exempel vara planering av resursförsörjning

och samverkan med andra myndigheter, bland annat beroende på att det kan

pågå flera samtidiga räddningsinsatser. Då en länsstyrelse bestämmer vem

som ska leda en räddningsinsats, enligt 3 kap 16 § LSO, innebär detta inte

att länsstyrelserna tar över ansvaret för kommunal räddningstjänst.

Allmänna råd

MSBFS

2012:5

6

Ledning av räddningsinsatser

LSO innehåller inga detaljregler om ledning av räddningsinsatser men

lagens syfte och övergripande mål enligt 1 kap, 1 och 3 §§ LSO ger en yttre

ram för räddningstjänstens verksamhet.

Ledning av räddningsinsatser bör ske kontinuerligt och omfatta att initiera,

utforma, styra, följa upp och avsluta räddningsinsatser samt att kontinuerligt

bedöma och väga risker och hjälpbehov mot andra pågående räddnings-

insatser och behovet av beredskap.

Räddningsinsatsers genomförande bör anpassas efter händelseutvecklingen

och utgå från det faktiska behovet.

Räddningsledaren bör ansvara för att målen med insatsen uppnås, inom

ramarna för räddningschefens avsikter och övergripande mål.

Vid fördelning av ledningsuppgifter mellan olika funktioner bör

förhållandet mellan dessa funktioner vara tydligt. Fördelningen av

ledningsuppgifter bör baseras på förhållandena vid räddningsinsatsen och

tillgängliga resurser. Ledningsorganisationer bör utformas så att detta

uppmärksammas och tillvaratas.

Ledningsuppgifter som avses är bland annat att fördela uppgifter till de olika

organisatoriska delar som skapas av resurser knutna till räddningsinsatsen.

Ledningsorganisationen bör utformas så att olika uppgifter genomförs

samordnat mot uppställda mål.

Personalens kompetens

Genom 3 kap 9 § FSO regleras de formella behörighetskraven för

räddningsledare. Utöver dessa krav ska räddningsledare även uppfylla de

grundläggande kompetenskrav som följer av 3 kap 14 § LSO.

Enligt 3 kap. 14 § LSO ska den personal, som för kommunens räkning har

att planera, leda, genomföra och följa upp räddningsinsatser, genom

utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs.

Vid bemanningen av kommunens organisation för räddningstjänst och dess

personal för ledning bör kommunen ta hänsyn till behovet av kompetens för

respektive befattning, lokala förhållanden i kommunen samt de särskilda

behov som kan förutses finnas vid enskilda insatser. Organisationens

samlade förmåga att leda bör också beaktas.

De som utses till räddningsledare vid omfattande räddningsinsatser bör

utöver räddningsledarbehörighet och grundläggande kompetens ha förmåga

att leda större organisationer, ha god kunskap om länsstyrelsens roll,

organisation och uppdrag i dessa situationer samt de regionala

förhållandena.

Allmänna råd

MSBFS

2012:5

7

Utgångspunkten för behov av kompetens och organisationens struktur är att

detta anpassas utifrån förväntade behov. Behovet av kompetens behöver

också bedömas utifrån kravet på korrekt myndighetsutövning vid räddnings-

insatser, som följer av de olika typer av händelser som kan inträffa utifrån

kommunens riskbild.

Behovet av kompetens kan förändras samtidigt som kunskaper och

färdigheter kan försämras över tiden. Vidareutbildning och övning är

naturliga sätt att möta behovet av att hålla kompetensen på rätt nivå.

Övning och utbildning bör ske regelbundet för att upprätthålla den

kompetens och förmåga att leda arbetet som behövs i samband med

räddningsinsatser.

Övningar bör vara av varierande karaktär och omfatta all berörd personal.

Övningarna bör omfatta både de enskildas förmåga och organisationens

samlade förmåga. Övningarna bör även omfatta förmågan att samverka med

andra organisationer.

Allmänna råd

MSBFS

2012:5

8

Beställningsadress:

Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm

Telefon 08-598 191 90, www.fritzes.se