NFS 2003:15
Naturvårdsverkets allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall
1
Naturvårdsverkets författningssamling
ISSN 1403-8234
Naturvårdsverkets allmänna råd
till 2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) om metoder för
yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall;
beslutade den 12 juni 2003
Till 2 kap. 3 §
Tillämpningsområde
Råden är avsedda att ge vägledning om försiktighetsmått vid tillämpning av
metoder för:
– yrkesmässig anmälnings- eller tillståndspliktig mellanlagring av källsorte-
rat matavfall, livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall, avloppsslam, natur-
gödsel samt park- och trädgårdsavfall,
– yrkesmässig rötning och kompostering i tillståndspliktiga anläggningar
som mottar källsorterat matavfall, livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall
samt avloppsslam,
– yrkesmässig rötning och kompostering i anläggningar som årligen mottar
mer än 2 000 ton fast naturgödsel och park- och trädgårdsavfall.
Vad som sägs om efterlagring och efterbehandling i dessa råd avses omfatta
material från anläggningar för rötning och kompostering enligt ovan. Grän-
serna för anmälnings- respektive tillståndsplikt för mellanlagring samt biolo-
gisk behandling, dvs. rötning och kompostering, framgår av förordningen
(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Med källsorterat matavfall avses i denna vägledning avfall som motsvarar
avfallskod 20 01 08 i bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063). Med livs-
medelsrelaterat verksamhetsavfall avses avfallskoderna som anges under rub-
rikerna 02 02 till och med 02 07 i avfallsförordningen. Med avloppsslam av-
ses avfallskod 19 08 05, med naturgödsel avses kod 02 01 06 och med park-
och trädgårdsavfall avses avfallskoder under rubriken 20 02 i avfallsförord-
ningen.
Om lokalisering och utformning av mellanlager samt rötnings- och
komposteringsanläggningar
Mellanlager samt rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras,
utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar. Lämpligt skyddsavstånd
bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda
fallet.
NFS 2003:15
Utkom från trycket
den 29 augusti 2003
NFS 2003:15
2
Om mellanlagring, lagring och förbehandling av matavfall och
livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall
Mellanlagring samt lagring av inkommande avfall under den varma årstiden
bör normalt inte ske under längre tid än ett dygn efter mottagning. Motsvaran-
de begränsning under den kalla årstiden bör vara sju dygn. I de fall samtliga
moment från mottagning till och med huvudprocessen sker slutet samt med
insamling och rening av frånluft och bildad gas, bör längre tids mellanlagring
och lagring kunna godtas.
Mellanlagrat eller mottaget avfall bör täckas i slutet av arbetsdagen oavsett
efterföljande lagringstid.
Det bör framgå vid vilken tidpunkt avfall inkommit till anläggning för mel-
lanlagring eller behandling.
Vid förbehandling av avfall bör oönskade föremål avlägsnas och inför
kompostering bör strukturgivande material tillsättas.
Vid längre driftavbrott bör avfall inte mellanlagras eller mottas utan föras
till alternativ behandling.
Råd om tidsbegränsad lagring samt om täckning bör även tillämpas på av-
fall med likvärdig biologisk lättnedbrytbarhet som matavfall och livsmedels-
relaterat verksamhetsavfall.
Om huvudprocess gällande matavfall och livsmedelsrelaterat
verksamhetsavfall
Huvudprocessen vid rötning och kompostering bör motsvara de förhållanden
som framgår av
bilagan
samt ske i sluten form på ett sådant sätt att insamling
av bildad gas och vätska är möjlig. En komposteringsprocess bör anses vara
sluten under förutsättning att materialet innesluts i behållare eller genom täck-
ning.
Frånluft innehållande luktämnen eller andra miljöstörande ämnen bör renas
så att utsläppen reduceras till en godtagbar nivå. Kontroll av frånluftsreningen
bör ingå bland annat i egenkontrollen, vid periodisk besiktning samt vid över-
tagande av en verksamhet.
Styrningen av huvudprocessen vid kompostering och rötning bör vara så-
dan att tiden i huvudprocessen understiger sex månader.
Bildad gas vid huvudprocess genom rötning bör nyttiggöras eller, om detta
inte är rimligt, facklas av eller behandlas på annat miljömässigt likvärdigt sätt.
Detta råd gäller även vid rötning av avloppsslam.
I de fall kompost avses användas i samband med jordförbättring, bör en hög
mognadsgrad eftersträvas.
Om lakvattenhantering
Samtliga ytor där avfall hanteras bör vara beskaffade så att bildat lakvatten
kan samlas upp. Detta bör inte gälla ytor för efterbehandling och efterlagring
av kompost i de fall materialet täcks så att regnvatten inte infiltrerar i mate-
rialet, samt vid kortare tids lagring av kompost i anslutning till plats där ma-
terialet ska användas. Bildat lakvatten bör samlas upp och återföras till pro-
cessen eller, renas till godtagbar nivå före utsläpp till recipient. Vad som är en
godtagbar nivå bör bedömas utifrån de lokala förutsättningarna med hänsyn
NFS 2003:15
3
tagen till de recipienter som finns. Vid återföring till processen bör smitt-
skyddsaspekter beaktas.
Om efterbehandling och lagring av kompost och rötrest baserade på
matavfall, livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall och avloppsslam
Efterbehandling och lagring av kompost och rötrest bör ske så att bildning och
utsläpp av oönskade ämnen minimeras.
Vid lagring av flytande rötrest den första tiden efter reaktorbehandlingen,
bör bildad metangas i första hand nyttiggöras eller, om detta inte är rimligt,
facklas av eller behandlas på annat miljömässigt likvärdigt sätt. Sådan upp-
samling och hantering behöver dock inte ske i de fall metangasbildningen är
obetydlig. Vid lagring i behållare före rötkammare bör samma råd gälla om
risk finns att metangas kommer att bildas. Efterlagring av flytande rötrest ut-
anför anläggningen som sker vid omgivningstemperatur bör uppfylla samma
krav som ställs på lagring av naturgödsel.
Om hygienisering av kompost och rötrest baserade på matavfall och
livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall
Inkommande avfall bör sönderdelas och därefter behandlas i enlighet med re-
kommendationerna i
bilagan.
Rötresten eller komposten bör efter behandling och före användning upp-
fylla kravet att
Salmonella
är frånvarande i ett representativt prov om 25 g av
materialet (våtvikt). Provtagning och analys gällande
Salmonella
bör ske i en-
lighet med kriteriedokumentet SPCR 120 (Sveriges Provnings- och Forsk-
ningsinstitut).
Hantering av hygieniserad kompost eller rötrest baserad på matavfall bör
ske på ett sådant sätt att risken för återinfektion och återväxt av smittämnen
begränsas. Samma fordon eller behållare bör inte användas för transport av
obehandlat avfall respektive färdig kompost eller rötrest, om inte fordon eller
behållare genomgått rengöring och desinfektion mellan transporterna.
Rutiner bör finnas för att uppmärksamma och hantera driftstörningar eller
andra faktorer som kan innebära att smittämnen sprids inom anläggningen.
Smittskyddet bör även beaktas vid utformning och uppföljning av arbets-
miljön vid hantering av avfall och material.
NATURVÅRDSVERKET
LARS-ERIK LILJELUND
Simon Lundeberg
(Enheten för produkter och avfall)
NFS 2003:15
4
Bilaga
Smittskydd
Rekommendationer för lämpliga behandlingsmetoder i samband med rötning
och kompostering av avfall framgår av tabell 1 nedan. Klass A och B motsva-
rar olika grad av säkerhet och kontrollerbarhet, där klass A bedöms medföra
en säkrare hygienisering. Av tabell 2 framgår lämpliga tider och temperaturer
vid öppen respektive sluten kompostering. Även andra metoder än de nedan-
stående bör godtas under förutsättning att åtminstone likvärdigt resultat kan
uppnås vad gäller avdödning av patogener. Som alternativ bör även separat
hygienisering före rötning eller kompostering godtas.
Tabell 1
.
Hygieniseringsmetoder i samband med rötning och kompostering,
uppdelade på klasserna A och B. Temperaturer och tider är angivna som mi-
nimivärden.
a
Med exponeringstid menas den tid då inget avfall tas ut ur eller tillförs reaktorn.
b
Medeluppehållstiden bör beräknas så att den gäller för minst 95 % av materialet.
Klass
Behandlingsmetod
Parametrar som skall
uppfyllas
Förutsättningar
A
Termofil rötning
Temperatur: minst 55 °C.
Exponeringstid
a
: minst 6
timmar.
(kan utföras som hygienise-
ring före rötning)
Allt material skall uppnå
angiven temperatur.
Medeluppehållstid vid
efterföljande rötning
b
:
minst 7 dygn vid 55 °C.
A
Våtkompostering
Temperatur: minst 55 °C.
Exponeringstid
a
: minst 6
timmar.
(kan utföras som hygienise-
ring före våtkompostering)
Allt material skall uppnå
angiven temperatur.
Medeluppehållstid vid
efterföljande komposte-
ring
b
: minst 7 dygn vid 55
°C.
A
Sluten kompostering
enligt tabell 2.
Allt material skall uppnå
angiven temperatur.
Vattenhalten bör uppgå
till 35–60 %.
B
Öppen kompostering enligt tabell 2.
Eftermognad i minst 6 må-
nader efter huvudprocessen
och före användning.
Angivna parametrar skall
uppfyllas i tre omgångar
med vändning av materia-
let mellan varje omgång.
Vattenhalten bör uppgå
till 35–60%.