NFS 2003:15

Naturvårdsverkets allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall

1

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

Naturvårdsverkets allmänna råd

till 2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) om metoder för

yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall;

beslutade den 12 juni 2003

Till 2 kap. 3 §

Tillämpningsområde

Råden är avsedda att ge vägledning om försiktighetsmått vid tillämpning av

metoder för:

– yrkesmässig anmälnings- eller tillståndspliktig mellanlagring av källsorte-

rat matavfall, livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall, avloppsslam, natur-

gödsel samt park- och trädgårdsavfall,

– yrkesmässig rötning och kompostering i tillståndspliktiga anläggningar

som mottar källsorterat matavfall, livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall

samt avloppsslam,

– yrkesmässig rötning och kompostering i anläggningar som årligen mottar

mer än 2 000 ton fast naturgödsel och park- och trädgårdsavfall.

Vad som sägs om efterlagring och efterbehandling i dessa råd avses omfatta

material från anläggningar för rötning och kompostering enligt ovan. Grän-

serna för anmälnings- respektive tillståndsplikt för mellanlagring samt biolo-

gisk behandling, dvs. rötning och kompostering, framgår av förordningen

(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Med källsorterat matavfall avses i denna vägledning avfall som motsvarar

avfallskod 20 01 08 i bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063). Med livs-

medelsrelaterat verksamhetsavfall avses avfallskoderna som anges under rub-

rikerna 02 02 till och med 02 07 i avfallsförordningen. Med avloppsslam av-

ses avfallskod 19 08 05, med naturgödsel avses kod 02 01 06 och med park-

och trädgårdsavfall avses avfallskoder under rubriken 20 02 i avfallsförord-

ningen.

Om lokalisering och utformning av mellanlager samt rötnings- och

komposteringsanläggningar

Mellanlager samt rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras,

utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar. Lämpligt skyddsavstånd

bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda

fallet.

NFS 2003:15

Utkom från trycket

den 29 augusti 2003

NFS 2003:15

2

Om mellanlagring, lagring och förbehandling av matavfall och

livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall

Mellanlagring samt lagring av inkommande avfall under den varma årstiden

bör normalt inte ske under längre tid än ett dygn efter mottagning. Motsvaran-

de begränsning under den kalla årstiden bör vara sju dygn. I de fall samtliga

moment från mottagning till och med huvudprocessen sker slutet samt med

insamling och rening av frånluft och bildad gas, bör längre tids mellanlagring

och lagring kunna godtas.

Mellanlagrat eller mottaget avfall bör täckas i slutet av arbetsdagen oavsett

efterföljande lagringstid.

Det bör framgå vid vilken tidpunkt avfall inkommit till anläggning för mel-

lanlagring eller behandling.

Vid förbehandling av avfall bör oönskade föremål avlägsnas och inför

kompostering bör strukturgivande material tillsättas.

Vid längre driftavbrott bör avfall inte mellanlagras eller mottas utan föras

till alternativ behandling.

Råd om tidsbegränsad lagring samt om täckning bör även tillämpas på av-

fall med likvärdig biologisk lättnedbrytbarhet som matavfall och livsmedels-

relaterat verksamhetsavfall.

Om huvudprocess gällande matavfall och livsmedelsrelaterat

verksamhetsavfall

Huvudprocessen vid rötning och kompostering bör motsvara de förhållanden

som framgår av

bilagan

samt ske i sluten form på ett sådant sätt att insamling

av bildad gas och vätska är möjlig. En komposteringsprocess bör anses vara

sluten under förutsättning att materialet innesluts i behållare eller genom täck-

ning.

Frånluft innehållande luktämnen eller andra miljöstörande ämnen bör renas

så att utsläppen reduceras till en godtagbar nivå. Kontroll av frånluftsreningen

bör ingå bland annat i egenkontrollen, vid periodisk besiktning samt vid över-

tagande av en verksamhet.

Styrningen av huvudprocessen vid kompostering och rötning bör vara så-

dan att tiden i huvudprocessen understiger sex månader.

Bildad gas vid huvudprocess genom rötning bör nyttiggöras eller, om detta

inte är rimligt, facklas av eller behandlas på annat miljömässigt likvärdigt sätt.

Detta råd gäller även vid rötning av avloppsslam.

I de fall kompost avses användas i samband med jordförbättring, bör en hög

mognadsgrad eftersträvas.

Om lakvattenhantering

Samtliga ytor där avfall hanteras bör vara beskaffade så att bildat lakvatten

kan samlas upp. Detta bör inte gälla ytor för efterbehandling och efterlagring

av kompost i de fall materialet täcks så att regnvatten inte infiltrerar i mate-

rialet, samt vid kortare tids lagring av kompost i anslutning till plats där ma-

terialet ska användas. Bildat lakvatten bör samlas upp och återföras till pro-

cessen eller, renas till godtagbar nivå före utsläpp till recipient. Vad som är en

godtagbar nivå bör bedömas utifrån de lokala förutsättningarna med hänsyn

NFS 2003:15

3

tagen till de recipienter som finns. Vid återföring till processen bör smitt-

skyddsaspekter beaktas.

Om efterbehandling och lagring av kompost och rötrest baserade på

matavfall, livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall och avloppsslam

Efterbehandling och lagring av kompost och rötrest bör ske så att bildning och

utsläpp av oönskade ämnen minimeras.

Vid lagring av flytande rötrest den första tiden efter reaktorbehandlingen,

bör bildad metangas i första hand nyttiggöras eller, om detta inte är rimligt,

facklas av eller behandlas på annat miljömässigt likvärdigt sätt. Sådan upp-

samling och hantering behöver dock inte ske i de fall metangasbildningen är

obetydlig. Vid lagring i behållare före rötkammare bör samma råd gälla om

risk finns att metangas kommer att bildas. Efterlagring av flytande rötrest ut-

anför anläggningen som sker vid omgivningstemperatur bör uppfylla samma

krav som ställs på lagring av naturgödsel.

Om hygienisering av kompost och rötrest baserade på matavfall och

livsmedelsrelaterat verksamhetsavfall

Inkommande avfall bör sönderdelas och därefter behandlas i enlighet med re-

kommendationerna i

bilagan.

Rötresten eller komposten bör efter behandling och före användning upp-

fylla kravet att

Salmonella

är frånvarande i ett representativt prov om 25 g av

materialet (våtvikt). Provtagning och analys gällande

Salmonella

bör ske i en-

lighet med kriteriedokumentet SPCR 120 (Sveriges Provnings- och Forsk-

ningsinstitut).

Hantering av hygieniserad kompost eller rötrest baserad på matavfall bör

ske på ett sådant sätt att risken för återinfektion och återväxt av smittämnen

begränsas. Samma fordon eller behållare bör inte användas för transport av

obehandlat avfall respektive färdig kompost eller rötrest, om inte fordon eller

behållare genomgått rengöring och desinfektion mellan transporterna.

Rutiner bör finnas för att uppmärksamma och hantera driftstörningar eller

andra faktorer som kan innebära att smittämnen sprids inom anläggningen.

Smittskyddet bör även beaktas vid utformning och uppföljning av arbets-

miljön vid hantering av avfall och material.

NATURVÅRDSVERKET

LARS-ERIK LILJELUND

Simon Lundeberg

(Enheten för produkter och avfall)

NFS 2003:15

4

Bilaga

Smittskydd

Rekommendationer för lämpliga behandlingsmetoder i samband med rötning

och kompostering av avfall framgår av tabell 1 nedan. Klass A och B motsva-

rar olika grad av säkerhet och kontrollerbarhet, där klass A bedöms medföra

en säkrare hygienisering. Av tabell 2 framgår lämpliga tider och temperaturer

vid öppen respektive sluten kompostering. Även andra metoder än de nedan-

stående bör godtas under förutsättning att åtminstone likvärdigt resultat kan

uppnås vad gäller avdödning av patogener. Som alternativ bör även separat

hygienisering före rötning eller kompostering godtas.

Tabell 1

.

Hygieniseringsmetoder i samband med rötning och kompostering,

uppdelade på klasserna A och B. Temperaturer och tider är angivna som mi-

nimivärden.

a

Med exponeringstid menas den tid då inget avfall tas ut ur eller tillförs reaktorn.

b

Medeluppehållstiden bör beräknas så att den gäller för minst 95 % av materialet.

Klass

Behandlingsmetod

Parametrar som skall

uppfyllas

Förutsättningar

A

Termofil rötning

Temperatur: minst 55 °C.

Exponeringstid

a

: minst 6

timmar.

(kan utföras som hygienise-

ring före rötning)

Allt material skall uppnå

angiven temperatur.

Medeluppehållstid vid

efterföljande rötning

b

:

minst 7 dygn vid 55 °C.

A

Våtkompostering

Temperatur: minst 55 °C.

Exponeringstid

a

: minst 6

timmar.

(kan utföras som hygienise-

ring före våtkompostering)

Allt material skall uppnå

angiven temperatur.

Medeluppehållstid vid

efterföljande komposte-

ring

b

: minst 7 dygn vid 55

°C.

A

Sluten kompostering

enligt tabell 2.

Allt material skall uppnå

angiven temperatur.

Vattenhalten bör uppgå

till 35–60 %.

B

Öppen kompostering enligt tabell 2.

Eftermognad i minst 6 må-

nader efter huvudprocessen

och före användning.

Angivna parametrar skall

uppfyllas i tre omgångar

med vändning av materia-

let mellan varje omgång.

Vattenhalten bör uppgå

till 35–60%.

NFS 2003:15

5

Tabell 2.

Kombinationer av temperatur och tid vid kompostering.

Temperatur (minimum) °C

Tid (minimum)

55

7 dygn

60

5 dygn

65

3 dygn

70

1 dygn

De processparametrar som anges i tabell 1 och 2 bör antecknas under behand-

lingen.