NFS 2004:10
Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall
Naturvårdsverkets författningssamling
ISSN 1403-8234
1
NFS 2004:10
Utkom från trycket
den 20 juli 2004
Naturvårdsverkets föreskrifter
om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av
avfall vid anläggningar för deponering av avfall;
beslutade den 8 juli 2004.
Med stöd av 15, 17, 25 och 30 §§ förordningen (2001:512) om deponering av
avfall föreskriver
1
Naturvårdsverket följande.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om kriterier och förfaranden
vid mottagning av avfall till deponier, provtagning, mätning, provtagnings-
metoder samt bestämmelser om insamling och omhändertagande av deponi-
gas.
2 § Dessa föreskrifter skall tillämpas på avfall som skall deponeras samt på
deponier som omfattas av förordningen (2001:512) om deponering av avfall.
Föreskrifterna skall inte tillämpas på avfall från prospektering, utvinning,
behandling eller lagring av mineralresurser eller avfall från stenbrott, i de fall
detta avfall deponeras på den plats där avfallet uppkommit.
Definitioner och förkortningar
3 § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma bety-
delse som i 15 kap.miljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2001:1063)
och förordningen (2001:512) om deponering av avfall. I övrigt avses i dessa
föreskrifter med
ANC (acid neutralisation capacity): kapacitet att neutralisera syra
avfallsproducent: var och en som bedriver en verksamhet som ger upp-
hov till avfall (ursprunglig producent) eller var och en som genom förbe-
handling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sam-
mansättning.
BTEX: bensen, toluen, etylbensen och xylener
c
0
: det första lakvattnet vid perkolationstest där L/S=0,1 l/kg
DOC: löst organiskt kol
1
Jfr rådets beslut 2003/33/EG av den 19 december 2002 om kriterier och förfaranden
för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till,
direktiv 1999/31/EG (EGT L 11 16.1.2003, s. 0027–0049, Celex 32003D0033) och
rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182,
16.7.1999, s. 1, Celex 319993L0031).
2
NFS 2004:10
GF: glödförlust
grundläggande karakterisering: en noggrann bestämning, enligt stan-
dardiserade provningsmetoder av avfallets sammansättning, dess laknings-
beteende på kort och lång sikt, avfallets övriga karakteristiska egenskaper
samt dess beteende i en deponi.
kontroll på plats: snabba kontrollmetoder för att bekräfta att ett visst
avfall är detsamma som det som har genomgått grundläggande karakterise-
ring och överensstämmelseprovning och det som har beskrivits i de medföl-
jande handlingarna. Den kan bestå i enbart en okulärbesiktning av en avfalls-
last före och efter lossning vid deponin.
L/S: förhållandet mellan vätska och fast material
nyckelparametrar: parametrar som är avgörande för avfallets egenska-
per och som vid överensstämmelseprovningen kan användas för att avgöra
om avfallet har förändrats i jämförelse med den grundläggande karakterise-
ringen.
PAH: polycykliska aromatiska kolväten
provning: bestämning av en eller flera egenskaper enligt en rutin exklu-
sive provtagning
stabilt, icke-reaktivt avfall: avfall vars utlakningsegenskaper inte kom-
mer att försämras på lång sikt under normala deponiförhållanden eller i sam-
band med förutsebara olyckor:
- i själva avfallet (exempelvis genom biologisk nedbrytning),
- under inflytande av långsiktiga omgivningsförhållanden (exempelvis vat-
ten, luft, temperatur, mekanisk påverkan),
- genom inverkan från annat avfall (inbegripet avfallsprodukter som lak-
vatten och gas)
TOC: totalt organiskt kol
överensstämmelseprovning: undersökning av att avfall som skall depo-
neras överensstämmer med resultaten från provningen i den grundläggande
karakteriseringen och där sådana finns gällande mottagningskriterier för
den deponiklass där avfallet skall deponeras.
Krav på kunskap om avfall som skall deponeras
Grundläggande karakterisering
4 § Avfall som deponeras skall ha genomgått en grundläggande karakterise-
ring. Avfallsproducenten skall se till att den grundläggande karakterise-
ringen görs och att uppgifterna i dokumentationen är korrekta.
5 § Den grundläggande karakteriseringen skall innehålla uppgifter om
1. avfallets ursprung och avfallsproducentens identitet, eller om det är
fråga om hushållsavfall som transporteras bort genom kommunens försorg,
avfallstransportörens identitet,
2. vilken eller vilka processer som givit upphov till avfallet,
3. vilken behandling avfallet genomgått enligt 14 § förordningen (2001:512)
om deponering av avfall,
4. avfallets sammansättning och dess utlakningsegenskaper,
5. avfallets lukt, färg och fysikaliska form,
3
NFS 2004:10
6. den sexsiffriga avfallskoden enligt avfallsförordningen (2001:1063) och
om avfallet utgör farligt avfall,
7. vilken eller vilka deponier (deponi för inert, icke-farligt eller farligt av-
fall) där avfallet kan tas emot och
8. vid behov, information om extra säkerhetsåtgärder bör vidtas vid
deponin.
Den grundläggande karakteriseringen skall vidare innefatta en kontroll av
huruvida avfallet kan materialutnyttjas eller återvinnas.
I den grundläggande karakteriseringen måste hänsyn tas till att egenska-
perna hos blandat avfall kan variera kraftigt.
Uppgifterna skall dokumenteras skriftligt och skall sparas i 10 år.
Grundläggande karakterisering av avfall som genereras regelbundet
6 § En grundläggande karakterisering av avfall som genereras regelbundet
skall förutom de uppgifter som anges i 5 § innehålla uppgifter om
1. variationen i avfallets sammansättning,
2. de karakteristiska egenskapernas variation och
3. de nyckelparametrar som skall undersökas i överensstämmelseprov-
ningen samt hur ofta överenstämmelseprovningen skall göras.
7 § Till avfall som genereras regelbundet räknas avfallsslag som regelbun-
det genereras i samma process där
1. anläggningar och processer är välkända,
2. det material som använts i processen och själva processen är väl definie-
rade och
3. anläggningens verksamhetsutövare tillhandahåller all nödvändig infor-
mation och upplyser verksamhetsutövaren för deponin om förändringar i
processen.
Till detta räknas även avfall som genereras i en likadan process men i
olika anläggningar.
8 § För avfall som produceras i likadana processer men i olika anläggningar
behöver en grundläggande karakterisering endast göras för avfall från en
av processerna. För avfall från de övriga likadana processerna skall prov-
ning utföras för att visa att avfallet överensstämmer med tidigare karakteri-
serat avfall vad gäller de karakteristiska egenskapernas variation.
9 § Om det inträffar någon betydande förändring i processen som genererar
avfall skall en ny grundläggande karakterisering göras.
Grundläggande karakterisering av avfall som inte genereras
regelbundet
10 § Avfall som inte genereras regelbundet skall genomgå en grundläg-
gande karakterisering.
4
NFS 2004:10
Provning
11 § Provning av avfallet för grundläggande karakterisering och överens-
stämmelseprovning skall utföras av ackrediterade laboratorier.
För provning skall de metoder som framgår av bilaga 1 till denna föreskrift
användas. I de fall metoderna i bilaga 1 inte är tillämpbara skall metoder
enligt svensk eller internationell standard användas.
12 § Provning för grundläggande karakterisering behöver inte göras
1. av inert avfall som ingår i förteckning till 24 § över avfall som inte behöver
provas,
2. av icke-farligt avfall som inte deponeras tillsammans med farligt avfall
enligt 29-30 §§ eller med gipsbaserade avfall enligt 26 §,
3. om alla uppgifter som behövs för den grundläggande karakteriseringen är
kända och styrkta,
4. av avfallstyper för vilka provningar är praktiskt ogenomförbara eller för
vilka lämpliga provningsförfaranden och mottagningskriterier saknas. Detta
måste motiveras och dokumenteras, varvid skälen till att avfallet anses kunna
mottas vid den berörda deponiklassen tydligt måste anges eller
5. stabilt, icke-reaktivt asbestavfall som inte innehåller andra farliga ämnen
än bunden asbest (inbegripet fibrer bundna i bindemedel eller förpackade i
plast).
13 § Vid jämförelse med gränsvärdena för de angivna parametrarna skall
medelvärdet för resultaten för respektive parameter användas.
14 § Om annan provningsmetod avses användas vid överensstämmelse-
provning än den som skall användas vid den grundläggande karakterise-
ringen skall båda metoderna ingå i den grundläggande karakteriseringen.
Annan metod för överensstämmelseprovning får endast användas om re-
sultaten tillförlitligt kan relateras till motsvarande resultat från den metod
som skall användas i den grundläggande karakteriseringen.
Provning av utlakning vid den grundläggande karakteriseringen
15 § För avfall som genereras regelbundet skall avfallets utlaknings-
egenskaper i den grundläggande karakteriseringen bedömas mot gräns-
värden för koncentrationen c
0
vid L/S 0,1 och för den ackumulerade utlakade
mängden vid L/S 10, med undantag för fenolindex där enbart ackumulerad
utlakad mängd vid L/S 10 utgör gränsvärde.
Avfallet skall undersökas med perkolationstest prCEN/TS 14405.
I de fall nämnda testmetod inte är tillämpbar skall en metod där kemisk
jämvikt avses uppnås mellan avfall och lakvatten användas för jämförelse
med likvärdiga gränsvärden.
16 § För avfall som inte genereras regelbundet skall avfallets utlaknings-
egenskaper bedömas mot gränsvärden för den ackumulerade utlakade mäng-
den vid L/S 10. Avfallet skall undersökas med skaktest SS-EN 12457-3 eller
perkolationstest prCEN/TS 14405.
I de fall nämnda testmetoder inte är tillämpbara skall en metod där kemisk
jämvikt avses uppnås mellan avfall och lakvatten användas för jämförelse
med likvärdiga gränsvärden.
5
NFS 2004:10
Överensstämmelseprovning
17 § Avfall som genereras regelbundet och som genomgått en grundläg-
gande karakterisering skall överenstämmelseprovas av avfallsproducenten.
Överensstämmelseprovning skall genomföras i den omfattning som be-
döms nödvändig i enlighet med den grundläggande karakteriseringen, dock
minst en gång per år. De nyckelparametrar som fastställts i den grundläg-
gande karakteriseringen skall provas.
Resultaten från överensstämmelseprovningen skall jämföras och över-
ensstämma med resultaten från den grundläggande karakteriseringen. Gräns-
värdena för respektive deponiklass får inte överskridas.
Dokumentationen av provningsresultaten skall sparas till dess att en ny
grundläggande karakterisering gjorts.
18 § Avfall som är undantaget från provningskraven för grundläggande
karakterisering enligt 12 § punkt 1, 2, 4 och 5 är också undantaget från krav
på överensstämmelseprovning.
19 § För överensstämmelseprovning skall skaktest SS-EN 12457-3 eller
perkolationstest prCEN/TS 14405 användas. Vid skillnad mellan resultatet
från perkolationstest och skaktest i den grundläggande karakteriseringen
ska perkolationstestet prCEN/TS 14405 användas för överensstämmelse-
provning. I de fall nämnda testmetoder inte är tillämpbara skall en metod där
kemisk jämvikt avses uppnås mellan avfall och lakvatten användas.
Provtagning
20 § Provtagningen av avfallet skall ske enligt en provtagningsplan som
skall utarbetas i enlighet med prEN 14899.
Kriterier för vilket avfall som får tas emot i de olika
deponiklasserna
Kriterier för deponier för inert avfall
21 § Avfall som får tas emot vid en deponi för inert avfall får inte överskrida
gränsvärdena för utlakning i 22 § och totalhalten av organiska parametrar i
23 §. Avfall får tas emot vid en deponi för inert avfall, utan att ha genomgått
provning, om avfallet omfattas av förteckningen i 24 §.
Gränsvärden för utlakning
22 § Avfall som får tas emot vid deponier för inert avfall får inte överskrida
följande gränsvärden för utlakning:
6
NFS 2004:10
Beståndsdel
c
0
(L/S = 0,1 l/kg)
L/S = 10 l/kg
mg/l
mg/kg torrsubstans
Arsenik
0,06
0,5
Barium
4
20
Kadmium
0,02
0,04
Krom total
0,1
0,5
Koppar
0,6
2
Kvicksilver
0,002
0,01
Molybden
0,2
0,5
Nickel
0,12
0,4
Bly
0,15
0,5
Antimon
0,1
0,06
Selen
0,04
0,1
Zink
1,2
4
Klorid
460
800
Fluorid
2,5
10
Sulfat
1500
1000(*)
Fenolindex
1
DOC (**)
160
500
Torrsubstans för (***)
4000
lösta ämnen
(*) Om avfallet överskrider dessa gränsvärden för sulfat kan det ändå anses överens-
stämma med mottagningskriterierna om utlakningen inte överskrider något av följande
värden: 1500 mg/l som C
0
där L/S = 0,1 l/kg och 6000 mg/kg där L/S = 10 l/kg. I detta
fall är gränsvärdet för torrsubstans för lösta ämnen inte tillämpbart.
(**) Om avfallet överskrider dessa gränsvärden för löst organiskt kol (DOC) vid dessa
egna pH-värde kan det alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH mellan 7,5 och 8,0.
Avfallet kan anses uppfylla mottagningskriterierna för DOC om resultaten av denna
undersökning inte överskrider 500 mg/kg. (Ett förslag till en metod utgående från
prCEN/TS 14429 finns tillgängligt).
(***) Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till värdena
för sulfat och klorid.
Gränsvärden för organiska parametrar
23 § Utöver gränsvärdena för utlakning i 22 § får avfallet inte heller över-
skrida följande gränsvärden för totalhalt av organiska parametrar för att få
tas emot vid en deponi för inert avfall.
7
NFS 2004:10
Parameter
TOC
3 %
BTEX
6 mg/kg
PCB (Polyklorinerade bifenyler) (7 kongener)
1 mg/kg
Mineralolja (C10 till C40)
500 mg/kg
Summa cancerogena PAH (benso(a)antracen,
chrysen, benso(b)fluoranten,
benso(k)fluoranten, benso(a)pyren,
indeno(1,2,3-cd)pyren
och dibens(a,h)antracen)
10 mg/kg torrsubstans
Summa övriga PAH (naftalen, acenaftalen,
acenaften, fluoren, fenantren, antracen,
fluoranten, pyren och benso(ghi)perylen)
40 mg/kg torrsubstans
Förteckning över avfall som utan provning får tas emot vid deponier
för inert avfall
24 § Avfall som omfattas av följande förteckning och som har ett och samma
ursprung och inte är förorenat får tas emot vid deponier för inert avfall utan
att behöva genomgå provning.
Om det finns anledning att misstänka att avfallet överskrider uppsatta
gränsvärden i 22 eller 23 §§ skall det provas.
Avfallskod
Karakterisering
Begränsningar
10 11 03
Glasfiberavfall
Endast utan organiska bindemedel
15 01 07
Glasförpackningar
17 01 01
Betong
Endast sorterat och utvalt bygg- och
rivningsavfall
17 01 02
Tegel
Endast sorterat och utvalt bygg- och
rivningsavfall
17 01 03
Klinker och keramik Endast sorterat och utvalt bygg- och
rivningsavfall
17 01 07
Blandningar av
Endast sorterat och utvalt bygg- och
betong, tegel,
rivningsavfall
klinker och keramik
17 02 02
Glas
17 05 04
Jord och sten
Inte matjord och torv och inte heller jord
och sten från förorenade områden
19 12 05
Glas
20 01 02
Glas
Endast separat insamlat glas
20 02 02
Jord och sten
- Endast från trädgårds- och parkavfall.
- Inte matjord och torv.
Med utvalt bygg- och rivningsavfall avses avfall med låga halter av annat
material (metall, plast, organiskt material, trä, gummi, etc.). Avfallets ursprung
skall vara känt.
8
NFS 2004:10
Bygg- och rivningsavfall från byggnationer som är förorenade med oor-
ganiska eller organiska farliga ämnen, t.ex. till följd av byggprocesser, mark-
förorening, lagring och användning av bekämpningsmedel eller andra far-
liga ämnen omfattas inte, såvida det inte klart visas att föroreningen av den
rivna byggnationen var obetydlig. Vidare omfattas inte bygg- och rivning-
savfall från byggnationer som är behandlade, täckta eller målade med mate-
rial som innehåller farliga ämnen i signifikanta mängder.
Kriterier för deponier för icke-farligt avfall
25 § Avfall som enligt avfallsförordningen (2001:1063) inte klassificeras
som farligt avfall får läggas på en deponi för icke-farligt avfall.
26 § Icke-farligt avfall som deponeras i samma deponicell som gipsbaserade
avfall får inte överskrida följande gränsvärden.
Parameter
Värde
TOC
5 %
DOC
800 mg/kg där L/S = 10 l/kg antingen vid materialets eget pH
eller ett pH-värde mellan 7,5 och 8,0
Avfall som kan tas emot vid deponier för icke-farligt avfall utan
provning
27 § Icke-farligt avfall får tas emot vid deponier för icke-farligt avfall utan att
ha genomgått provning. Detta gäller dock inte sådant icke-farligt avfall som
deponeras tillsammans med farligt avfall enligt 29-30 §§ eller med gips-
baserade avfall enligt 26 §.
Kriterier för icke-farligt avfall och farligt avfall som deponeras på en deponi
eller deponicell för icke-farligt avfall
28 § Stabilt, icke-reaktivt farligt avfall får deponeras på en deponi för icke-
farligt avfall om de kriterier som anges i 29-30 §§ är uppfyllda. Vid bedöm-
ning av avfallets fysikaliska stabilitet skall hänsyn tas till effekten av den
nedkrossning av avfallet som sker på deponin vid kompaktering eller annan
verksamhet. Nedkrossningen av det farliga avfallet får inte öka avfallets
utlakning så att den överstiger angivna gränsvärden.
29 § För att få tas emot vid en deponi för icke-farligt avfall får det farliga
avfallet inte överskrida 5 % TOC. Vidare får det farliga avfallets pH inte
underskrida 6. Avfallet skall dessutom vara undersökt avseende ANC.
30 § Avfall som läggs på en deponi eller i en deponicell för icke-farligt avfall
som tar emot stabilt, och icke-reaktivt farligt avfall får inte överskrida föl-
jande gränsvärden.
9
NFS 2004:10
Beståndsdel
c
0
(L/S = 0,1 l/kg)
L/S = 10 l/kg
mg/l
mg/kg torrsubstans
Arsenik
0,3
2
Barium
20
100
Kadmium
0,3
1
Krom total
2,5
10
Koppar
30
50
Kvicksilver
0,03
0,2
Molybden
3,5
10
Nickel
3
10
Bly
3
10
Antimon
0,15
0,7
Selen
0,2
0,5
Zink
15
50
Klorid
8 500
15 000
Fluorid
40
150
Sulfat
7 000
20 000
DOC (*)
250
800
Torrsubstans för
-
60 000
lösta ämnen (**)
(*) Om avfallet överskrider dessa gränsvärden för löst organiskt kol (DOC) vid dess
egna pH-värde kan det alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH mellan 7,5 och 8,0.
Avfallet kan anses uppfylla mottagningskriterierna för DOC om resultaten av denna
undersökning inte överskrider 800 mg/kg. (Ett förslag till en metod utgående från
prCEN/TS 14429 finns tillgängligt).
(**) Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till värdena
för sulfat och klorid.
31 § Stabilt, icke-reaktivt farligt avfall som deponeras på en deponi för icke-
farligt avfall får inte deponeras i samma deponicell som biologiskt nedbrytbart
avfall.
32 § Stabilt, icke-reaktivt asbestavfall som inte innehåller andra farliga äm-
nen än bunden asbest får deponeras på deponier för icke-farligt avfall. Så-
dant avfall kan också deponeras i en separat cell.
En deponi eller en separat deponicell som tar emot asbestavfall som inte
innehåller andra farliga ämnen än bunden asbest skall uppfylla följande
krav:
- Allt asbestavfall skall vara täckt med lämpligt material senast samma dag
som det deponeras samt före det att asbestavfallet kompakteras. Om
avfallet inte kompakteras skall det regelbundet vattnas.
- Ingen verksamhet som kan leda till spridning av fibrer får företas på
deponin eller i deponicellen (t.ex. borrningar).
- En karta över deponin eller deponicellen där det anges var asbestavfall
har deponerats skall upprättas. Kartan skall bevaras även efter det att
deponin stängts.
- Lämpliga åtgärder för att begränsa eventuell framtida användning av
marken skall vidtas i syfte att undvika att människor kommer i kontakt
med avfallet.
10
NFS 2004:10
Kriterier för deponier för farligt avfall
33 § Avfall som inte överskrider angivna gränsvärden och som uppfyller
övriga kriterier i 34-35 §§ får läggas på en deponi för farligt avfall.
Gränsvärden för utlakning
34 § Farligt avfall får läggas på en deponi för farligt avfall om det inte
överskrider följande gränsvärden för utlakning
Beståndsdel
c
0
(L/S = 0,1 l/kg)
L/S = 10 l/kg
mg/l
mg/kg torrsubstans
Arsenik
3
25
Barium
60
300
Kadmium
1,7
5
Krom total
15
70
Koppar
60
100
Kvicksilver
0,3
2
Molybden
10
30
Nickel
12
40
Bly
15
50
Antimon
1
5
Selen
3
7
Zink
60
200
Klorid
15000
25000
Fluorid
120
500
Sulfat
17000
50000
DOC (*)
320
1000
Torrsubstans för
-
100000
lösta ämnen (**)
(*) Om avfallet överskrider dessa gränsvärden för löst organiskt kol (DOC) vid dess
egna pH-värde kan det alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH mellan 7,5 och 8,0.
Avfallet kan anses uppfylla mottagningskriterierna för DOC om resultaten av denna
undersökning inte överskrider 1000 mg/kg. (Ett förslag till en metod utgående från
prCEN/TS 14429 finns tillgängligt).
(**) Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till värdena
för sulfat och klorid.
35 § Utöver gränsvärdena i 34 § får det farliga avfallet inte överskrida föl-
jande värden för att få läggas på en deponi för farligt avfall. För angivna
parametrar skall antingen GF eller TOC användas.
Parameter
Värden
GF
10 %
TOC
6 %
Avfallet skall dessutom vara undersökt avseende ANC.
11
NFS 2004:10
Skyldigheter i samband med att avfall tas emot för deponering
Kontroll på plats
36 § Innan avfall tas emot för deponering skall verksamhetsutövaren för
deponin kontrollera de handlingar som rör avfallet, inklusive de handlingar
som krävs enligt avfallsförordningen och rådets förordning (EEG) nr 259/93
av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter
inom, till och från Europeiska gemenskapen
2
, dokument angående den grund-
läggande karakteriseringen och, för det fall sådan krävs, överensstämmelse-
provning.
Verksamhetsutövaren skall spara de dokument/kopior på de dokument
som kontrollerats i tio år.
37 § Verksamhetsutövaren för deponin skall okulärbesiktiga avfallet i an-
slutning till infarten till deponin samt vid avlastning. Avfallets överens-
stämmelse med innehållet i handlingarna gällande grundläggande karakteri-
sering och överensstämmelseprovning skall kontrolleras.
Avfall som levereras av avfallsproducenten till en deponi under avfalls-
producentens kontroll får istället besiktigas vid lastningsplatsen.
38 § Om avfallet överensstämmer med det som beskrivs i den medföljande
dokumentationen och avfallet får deponeras i aktuell deponiklass får det tas
emot vid deponin. I annat fall skall det avvisas.
Om avfall inte tas emot för deponering skall verksamhetsutövaren för
deponin underrätta tillsynsmyndigheten om detta så snart som möjligt.
39 § För varje leverans av avfall som tas emot för deponering skall ett
skriftligt mottagningsbevis utfärdas och överlämnas till den som levererat
avfallet.
40 § Verksamhetsutövaren för deponin skall upprätta en plan för kontroll av
levererat avfall.
Förfaranden för insamling, kontroll och övervakning under
drifts- och efterbehandlingsfaserna
Insamling och omhändertagande av deponigas
41 § Insamlad deponigas skall behandlas och nyttiggöras. Om insamlad
gas inte kan användas för energiutvinning, skall den facklas eller hanteras
på annat miljömässigt mer effektivt sätt.
Provtagning och mätning
42 § Lakvatten, grundvatten, ytvatten och deponigas skall provtas och
mätas vid representativa punkter och på ett sådant sätt, att den kunskap
som behövs för att bedöma deponins inverkan på miljön och människors
hälsa erhålls.
2
EGT L 30, 6.2.1993, s. 1 (Celex 31999L0259)
12
NFS 2004:10
Provtagning och mätning skall omfatta följande:
1. Karakterisering av lakvatten skall genomföras på deponier för farligt av-
fall och deponier för icke-farligt avfall. Vid karakteriseringen skall para-
metrar som återger lakvattnets egenskaper och innehåll av ämnen som
kan orsaka negativa effekter på människors hälsa och miljön fastställas.
2. Under driftfasen skall, på deponier för farligt avfall och deponier för icke-
farligt avfall, lakvattenvolym mätas varje månad och de parametrar som
fastställts vid karakteriseringen enligt punkt 1 provas varje kvartal. Un-
der efterbehandlingsfasen skall lakvattenvolym mätas och parametrarna
provas var sjätte månad. Mätning och provtagning skall göras separat
vid varje punkt där lakvatten släpps ut.
3. Volym och sammansättning på ytvatten skall i förekommande fall mätas
respektive provas i en punkt uppströms och en punkt nedströms deponin
varje kvartal under driftfasen och var sjätte månad under efterbehandlings-
fasen.
4. Under den aktiva fasen skall grundvattennivå mätas och grundvatten-
sammansättning provas var sjätte månad. Mätning och provtagning skall
ske i minst en mätpunkt i grundvattnets inflödesområde och två i dess
utflödesområde. Provtagning och provning för att fastställa referens-
värden skall utföras på tre ställen innan deponering påbörjas.
5. Uttag av metan, koldioxid och syre skall mätas varje månad. För andra
gaser skall uttaget mätas regelbundet efter behov enligt sammansätt-
ningen av det deponerade avfallet. Gasutvinningssystemets effektivitet
skall kontrolleras var sjätte månad.
43 § Under den aktiva fasen skall den del av deponins yta som täcks av
avfall, deponins tillväxt och deponins sättningsbeteende mätas årligen. Till-
växt skall mätas i volym eller höjd.
Övrigt
Deponier som fanns eller som omfattades av tillstånd den 16 juli 2001
44 § Bestämmelser om deponier som fanns eller som omfattades av tillstånd
den 16 juli 2001 finns i 38-42 §§ förordningen (2001:512) om deponering av
avfall.
I fråga om deponier för farligt avfall skall bestämmelserna i 36 § 1st, 37 §
1 st, 38 § 2 st, 39 § följas fr.o.m. den 1 juli 2002. Detta gäller dock inte kravet
på kontroll av dokument angående den grundläggande karakteriseringen
och, för det fall sådan krävs, överensstämmelseprovning i 36 § 1 st och 37 §
1 st.
13
NFS 2004:10
Tillsyn och ansvar
45 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap.miljöbalken och i förordningen
(1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.
Bestämmelser om verksamhetsutövares egenkontroll finns i 26 kap. 19 §
miljöbalken och i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egen-
kontroll.
Bestämmelser om straff finns i 29 kap.miljöbalken.
Övergångsbestämmelser
Dessa föreskrifter träder ikraft den 1 januari 2005 avseende 1–20 §§ och 36–
45 §§ och i övrigt 16 juli 2005.
Genom föreskrifterna upphävs Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:14)
om deponering av avfall.
Naturvårdsverket
LARS-ERIK LILJELUND
Stina Lundberg
(Enheten för förorenade områden)
14
NFS 2004:10
Bilaga 1
Provtagnings- och provningsmetoder
Allmänna avfallsegenskaper
Svensk standard SS-EN 13137, utgåva 1
3
: Bestämning av TOC i avfall, slam
och sediment.
Förslag till standard prEN 14346
3
: Characterization of waste – Calculation of
dry matter by determination of dry residue or water content.
Laktest
Förslag till teknisk specifikation prCEN/TS 14405
3, 4
: Leaching behaviour of
a waste material under standardized percolation conditions - Up-flow
percolation test.
Svensk standard SS-EN 12457-3, utgåva 1
3
: Karakterisering av avfall – laktest
– kontrolltest för utlakning från granulära material och slam – del 3: tvåstegs
skaktest vid L/S 2 l/kg och L/S 8 l/kg för material med hög fastfashalt och
med partikelstorlek mindre än 4 mm (utan eller med nedkrossning).
Nedbrytning av råavfall
Svensk standard SS-EN 13657, utgåva 1
3
: Nedbrytning för senare bestäm-
ning av andelen element som är upplösliga i kungsvatten (delvis nedbryt-
ning av fast avfall före elementär analys, så att silikatmatrisen förblir intakt)
Svensk Standard SS-EN 13656, utgåva 1
3
: Mikrovågsassisterad nedbryt-
ning med en blandning av fluorvätesyra (HF), salpetersyra (HNO
3
) och
saltsyra (HCl) för senare bestämning av elementen (total nedbrytning av
det fasta avfallet före elementär analys).
Analys
Svensk standard SS-EN 12506, utgåva 1
3
: Analys av lakvatten – Bestäm-
ning av pH, As, Ba, Cd, Cl
-
, Co, Cr, CrVI, Cu, Mo, Ni, NO
2
-
, Pb, total S,
SO
4
2-
, V och Zn (analys av oorganiska komponenter i fast avfall eller dess
lakvatten; större, mindre samt spårelement).
Svensk standard SS-EN 13370, utgåva 1
3
: Analys av lakvatten – Bestäm-
ning av ammonium – N, AOX, ledningsförmåga, Hg, fenolindex, TOC, lättill-
gänglig cyanid, fluorid (analys av oorganiska komponenter i fast avfall eller
dess lakvatten (anjoner).
3
SIS, Swedish Standards Institute, S:t Paulsgatan 6, 118 80 Stockholm, webbaddress:
www.sis.se
4
Det är tillåtet att avvika från metoden genom att slå ihop lakvatten för analys av den
ackumulerade utlakade mängden vid L/S 10 förutsatt att det inte förändrar analyserade
ackumulerade utlakade mängder genom tex utfällningar.