NFS 2011:7

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

¹

NFS 2011:7

Utkom från trycket

den 16 december 2011

Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt

efter älg och kronhjort;

beslutade den 9 december 2011.

Med stöd av 3 b, 7, 52 b och 52 d §§jaktförordningen (1987:905) föreskriver

Naturvårdsverket följande och beslutar om följande allmänna råd.

Begrepp

1 § Begrepp och beteckningar som används i dessa föreskrifter har, om inte

annat anges, samma betydelse som i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen

(1987:905).

2 § Med ekosystembaserad förvaltning av älgstammen avses i dessa föreskrifter

en adaptiv förvaltning som, i syfte att skapa en älgstam av hög kvalitet och i

balans med betesresurserna, tar hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom

rovdjursförekomst, trafiksäkerhet och inverkan på biologisk mångfald samt till

jordbruk och skador på skog.

3 § Älgjaktområden används i dessa föreskrifter som ett samlat begrepp för

älgskötselområden och licensområden för älgjakt.

4 § Med årskalv avses älg eller kronhjort till och med den 15 april året efter

födelseåret.

Inrättande och registrering m.m.

Inrättande och ändring av älgförvaltningsområden

5 § Ett älgförvaltningsområde ska i huvudsak omfatta en avgränsad älgstam

och ska så långt det är möjligt vara sammanhängande.

Ett älgförvaltningsområde får inrättas utan hinder av en länsgräns om

berörda länsstyrelser är överens. Den länsstyrelse som enligt 3 c § andra stycket

jaktförordningen (1987:905) ska besluta om inrättande av älgförvaltningsområde

som berör flera länsstyrelser, ska vara sammankallande.

Länsstyrelsens inrättande av älgförvaltningsområden ska ske efter samråd

med markägarnas och jägarnas organisationer i länet.

Allmänna råd

För att en älgstam ska anses avgränsad bör minst 80 procent av älgstammen

finnas inom älgförvaltningsområdet under året. De flesta älgförvaltnings-

områden i södra Sverige bör ha en areal i storleksordningen 50 000 hektar

2

NFS 2011:7

och i norra Sverige 100 000 hektar eller mer. Älgförvaltningsområdena bör

inte vara för stora för att möjliggöra lokal förankring, vid beslut om dessa.

6 § Med utgångspunkt i älgens rörelsemönster i landskapet ska älgförvalt-

ningsområden, där så är möjligt, indelas efter naturliga eller skapade barriärer,

såsom viltstängsel, större vägar och järnvägar, samhällen samt större sjöar och

vattendrag.

7 § Länsstyrelsen ska ansvara för att indelningen i älgförvaltningsområden är

ändamålsenlig och får, efter samråd med berörda älgförvaltningsgrupper och i

samråd med berörda länsstyrelser, besluta om ändring av indelningen.

Registrering av älgjaktområde m.m.

8 § Den länsstyrelse som beslutar om inrättande av ett älgförvaltningsområde

ska pröva ansökan avseende registrering av älgjaktområde, som helt eller till

större delen ligger i älgförvaltningsområdet, efter ansökan av jakträttshavaren

eller, om de är flera, av utsedd företrädare för dessa. En viltvårdsområdesfören-

ing bildad enligt lagen (2000:592) om viltvårdsområden anses som företrädare

för jakträttshavarna inom viltvårdsområdet om föreningen har fattat beslut om

gemensamhetsjakt efter älg.

Det är länsstyrelsen i det län inom vilket huvuddelen av licensområdet ligger

som ska besluta om sådan registrering som följer av andra punkten i övergångs-

bestämmelserna till lagen (2010:2001) om ändring i jaktlagen (1987:259).

Länsstyrelsens beslut om registrering av älgjaktområde som omfattar del av

annat län ska ske i samråd med berörda länsstyrelser.

När ansökan krävs ska sådan ges in till länsstyrelsen senast den 31 januari för

att jakt ska kunna ske samma kalenderår om inte länsstyrelsen beslutar annat.

Allmänna råd

Ett älgskötselområde bör inte vara så stort att det ensamt utgör ett

älgförvaltningsområde.

9 § I 3 § jaktförordningen (1987:905) föreskrivs det att ett älgskötselområde

får registreras trots att det endast medger avskjutning av fem vuxna älgar per

år om det finns särskilda skäl för en sådan registrering och området i övrigt är

lämpat för älgjakt.

Allmänna råd

Exempel på särskilda skäl för att registrera ett älgskötselområde enligt

3 § jaktförordningen är om regionala geografiska förhållanden medför att

ett älgskötselområde, för att medge avskjutning av tio vuxna älgar per år,

skulle bli så stort att bildande av älgskötselområde avsevärt försvåras, om

området är naturligt väl avgränsat. Exempel på sådan avgränsning kan vara

vatten, eller om etablering av rovdjur inom älgskötselområdet inte möjliggör

en högre avskjutning.

Älgskötselområdet bör anses som lämpat för älgjakt enligt första stycket

om det i princip är sammanhängande och omfattar i huvudsak samma

älgstam.

³

NFS 2011:7

10 § Ansökan om registrering av älgskötselområde ska innehålla

1. en skötselplan,

2. en redovisning av vilka fastigheter som ingår i älgskötselområdet samt

3. en redovisning av att jakträttshavare och, i förekommande fall, viltvårds-

områdesförening har samtyckt till registreringen.

Länsstyrelsen får, utöver vad som föreskrivs i första stycket, besluta vad ansökan

i övrigt ska innehålla. Länsstyrelsen får vidare för ansökan som inte avser nyre-

gistrering av älgskötselområde medge undantag från krav enligt första stycket.

Allmänna råd

Fastighetsägare är enligt 10 § jaktlagen (1987:259) alltid jakträttshavare i

den utsträckningen jakträtt inte har upplåtits till annan eller om ett viltvårds-

område enligt lagen (2000:592) om viltvårdsområden har bildats. Eftersom

upplåtelse av jakträtt kan vara begränsad på olika sätt, exempelvis till ett

område inom en fastighet, ska fastighetsägaren som regel lämna sitt sam-

tycke även om det finns annan jakträttshavare om inte denne eller denna

kan visa att han eller hon har en exklusiv jakträtt. Ett intyg från behörig

företrädare för ett älgskötselområde om att han eller hon inhämtat samtycke

från samtliga jakträttshavare och viltvårdsområdesföreningar kan utgöra en

tillräcklig redovisning.

11 § Ansökan om registrering av licensområde för älgjakt ska innehålla uppgifter

enligt 10 § första stycket 2 och 3 samt de uppgifter som länsstyrelsen i övrigt beslutar.

12 § Innehar samma jakträttshavare rätten till jakt efter älg på två eller flera

fastigheter inom samma älgförvaltningsområde, kan dessa fastigheter tillsam-

mans registreras som ett älgjaktområde. Detta gäller även om en fastighet

består av två eller flera skiften som inte angränsar till varandra inom älgför-

valtningsområdet.

Ett markområde får inte registreras som både älgskötsel- och licensområde.

Länsstyrelsen får, om det behövs med hänsyn till älgförvaltningsplanen,

besluta att högst en viss del av avskjutningen får ske inom del av det regist-

rerade området.

13 § Om det inte finns särskilda skäl för annat, ska beslut om registrering som

går sökanden emot vara denne tillhanda senast tre månader före jakttidens

början och övriga beslut om registrering senast en månad före jakttidens början.

Beslutet ska gälla för begränsad tid eller tills vidare.

14 § Alla förändringar av ett älgjaktområdes gränser ska anmälas till länsstyrel-

sen. Sker annan förändring i fråga om fastighetsförhållanden eller jakträttsliga

förhållanden som inte är obetydlig, ska den på vilken beslutet om registrering är

utställt snarast anmäla förändringen till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska pröva

om ny ansökan om registrering behöver inges.

Sker förändring under tiden från ansökan om registrering till älgjaktens bör-

jan, ska länsstyrelsen, om inte särskilda skäl talar emot detta, handlägga ärendet

på sådant sätt att jakt ändå kan bedrivas det år anmälan ingivits.

4

NFS 2011:7

Allmänna råd

En förändring bör anses som obetydlig om den inte föranleder någon pröv-

ning av länsstyrelsen och den inte påverkar registreringen. Ett exempel på

en obetydlig förändring av fastighetsförhållanden är för en samägd fastig-

het att antalet ägare blir färre genom att en ägare överlåter sin del på annan

eller andra befintliga ägare. Ett exempel på en förändring av jakträttsliga

förhållanden som kan anses som obetydlig är om en av flera jaktupplåtelser

på en fastighet upphör utan att någon ny upplåtelse träder i dess ställe.

Ett markförvärv genom fastighetsreglering eller på annat sätt, som inte

leder till någon särskild administrativ åtgärd hos länsstyrelsen ska anmälas

men bör inte föranleda krav på ny registrering.

15 § Skäl som bör föranleda att länsstyrelsen beslutar om avregistrering av

älgskötselområde enligt 33 § tredje stycket jaktlagen (1987:259) är varaktiga

förändringar av de förhållanden som utgjorde grund för registreringsbeslut,

att felaktiga eller utelämnade uppgifter legat till grund för beslutet om

registrering, utebliven anmälan om jaktresultat, utebliven betalning eller att

en väsentlig avvikelse från älgskötselplanen föreligger. Uteblivet deltagande i

inventeringar och uteblivet samråd enligt dessa föreskrifter kan också utgöra

grund för avregistrering.

Avregistrering av ett älgskötselområde på grund av utebliven anmälan

om jaktresultat får ske tidigast en månad efter jakttidens utgång. Beslut om

avregistrering av ett älgskötselområde ska meddelas senast tre månader före

jakttidens början.

Ett beslut om avregistrering av licensområde för älgjakt enligt 33 § andra

stycket jaktlagen (1987:259) ska meddelas senast tre månader före älgjaktens

början. Om beslut meddelas senare får den förestående älgjakten ändå genom-

föras i enlighet med tidigare beslut, förutsatt att jakträtten kvarstår.

Allmänna råd

En avskjutning inom ett älgskötselområde som under- eller överstiger pla-

nerad avskjutning med mer än 10 procent per jaktår vad gäller

1. totala antalet älgar,

2. fördelningen mellan vuxna djur och årskalvar eller

3. könsfördelningen mellan de vuxna älgarna

eller som på annat sätt tydligt avviker från älgförvaltningsplanen bör anses

som en väsentlig avvikelse från älgskötselplanen om avvikelse inträffar

mer än en gång under en treårsperiod. En avvikelse avseende avskjutning

av vuxna älgar bör dock alltid överstiga två älgar per år för att anses vara

väsentlig.

16 § Ska älgjakt bedrivas av fler än en markägare eller nyttjanderättshavare på

ett och samma område på renbetesfjällen i Jämtlands län, inom området ovan-

för odlingsgränsen och i Malå sameby i Västerbottens län samt inom området

ovanför lappmarksgränsen i Norrbottens län, får länsstyrelsen vid registrering

av sådant område göra de undantag från 10–14 §§ som anses motiverade.

⁵

NFS 2011:7

Älgförvaltningsgrupp

Uppgifter

17 § Älgförvaltningsgruppen ska för ett älgförvaltningsområde upprätta en plan

för en ekosystembaserad förvaltning av älgstammen (älgförvaltningsplan).

Älgförvaltningsgruppen ska följa upp förvaltningen och ställda mål, såväl

under jaktsäsongen som mellan jaktsäsonger, och så långt möjligt samordna

älgförvaltningen inom området genom årliga samråd. Älgförvaltningsgruppen

ska även enligt 27 § skriftligen yttra sig över älgskötselplanerna innan de ges

in till länsstyrelsen.

Älgförvaltningsgruppen ska föreslå den minsta areal som krävs för att få

fälla en årskalv respektive en vuxen älg inom älgförvaltningsområdet för läns-

styrelsens beslut om registrering av licensområden. Arealkraven kan skilja sig

åt inom olika delar av älgförvaltningsområdet.

Om det finns särskilda skäl, såsom att jaktresultatet tydligt avviker från älg-

förvaltningsplanens mål, ska älgförvaltningsgruppen rapportera förhållandet

till länsstyrelsen samt genom åtgärder, såsom dialog med och information till

berörda jakträttshavare och företrädare för sådana, verka för att uppsatta mål för

älgstammens storlek och sammansättning ska nås under pågående jaktsäsong.

Älgförvaltningsplan

18 § En älgförvaltningsplan ska tas fram för en period om tre år och ska inne-

hålla åtminstone de uppgifter som framgår av bilaga 1. Planen ska godkännas

av länsstyrelsen.

Älgförvaltningsgruppen ska för älgförvaltningsområdet, minst en gång om

året

1. föreslå, inhämta, sammanställa och analysera inventeringar av älgstam-

men, inklusive biologiska data, med kvalitetssäkrade metoder,

2. inhämta information avseende älg om inträffade trafikolyckor, predation

av stora rovdjur på älg, skador för areell näring och foderprognoser samt

3. genomföra protokollförda samråd med i älgförvaltningsområdet registre-

rade älgskötselområden samt med berörda myndigheter. Protokollen ska

bevaras under minst fem år och ska på begäran inges till länsstyrelsen.

Med utgångspunkt i den inhämtade informationen ska älgförvaltningsgrup-

pen, med särskilt beaktande av fodertillgång och tolerabla skadenivåer, sätta

upp mål för stammens storlek och sammansättning och med dessa som grund

beräkna en lämplig avskjutning för att nå målen.

Följande ska ligga till grund för älgförvaltningsplanen:

1. uppgifterna som inhämtats till grund för älgförvaltningsplanen tillsam-

mans med

2. synpunkter som inhämtats vid samråd enligt första stycket 3 ovan, med

3. uppgifter om licensområden samt med

4. de övergripande riktlinjer för älgförvaltningen som länets viltförvaltnings-

delegation enligt förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer

har beslutat om.

Älgförvaltningsgruppen ska se över älgförvaltningsplanen minst en gång om

året och vid behov föreslå ändringar för länsstyrelsens godkännande. Inför

utgången av treårsperioden ska en ny plan tas fram i enlighet med denna

paragraf.

6

NFS 2011:7

Allmänna råd

Älgförvaltningsgruppen bör, efter att ha inhämtat det underlag som krävs för

att ta fram en älgförvaltningsplan, göra en egen analys av hur uppgifterna ska

användas för att uppnå en ekosystembaserad förvaltning av älgstammen. De

mål för älgstammens storlek och sammansättning som ska tas fram bör utgå

ifrån älgförvaltningsområdets samlade inventeringar av älgstammen samt

de lokala variationerna i förvaltningen som beskrivs i älgskötselplanerna.

Genomförandet av inventeringar bör alltid utföras på ett likartat sätt och

med noggrannhet utifrån de kvalitetssäkrade metoderna.

19 § Uppgifter i älgskötselplanerna om lokala förhållanden för att förebygga

skador på skog, jordbruk och i trafiken samt lokala effekter av rovdjur ska

särskilt beaktas vid framtagande av älgförvaltningsplanerna.

20 § Älgförvaltningsplanen ska innehålla råd och vägledning för älgskötsel-

planer inom älgförvaltningsområdet.

Organisation

21 § Av 3 d § jaktförordningen (1987:905) framgår vilka som av länsstyrelsen

ska utses att ingå i en älgförvaltningsgrupp.

22 § Älgförvaltningsgruppen får vid behov av särskild kompetens adjungera

ytterligare experter utan rösträtt.

Allmänna råd

Exempel på sådan särskild kompetens som regelbundet bör adjungeras för

att tillvarata allmänna intressen i älgförvaltningsgruppen är sakkunniga från

Skogsstyrelsen, som kan bidra med särskild kompetens avseende förvaltning

av skog, samt experter från Nationella Viltolycksrådets regionala råd, som

kan bidra med kompetens inom trafikområdet.

23 § Ledamöterna utses för tre år. Om en ledamot avgår ska en ny ledamot

utses för återstoden av uppdragstiden.

24 § Älgförvaltningsgruppen ska träffas minst två gånger per år.

Ordförande är gruppens kontaktperson gentemot länsstyrelsen. Ordförande

är också ansvarig för att ledamöterna kallas minst två veckor i förväg, att det

finns en dagordning för mötena och att dessa protokollförs. Protokollen ska utan

dröjsmål ges in till länsstyrelsen. Om det föreligger särskilda skäl får kallelse

till möte ske senare än två veckor i förväg.

25 § En älgförvaltningsgrupp är beslutsför när minst två av vardera mark- och

jaktintresseledamöterna är personligt närvarande.

En ledamot som inte är personligen närvarande vid ett möte får utöva sin

rösträtt genom annan ledamot med en skriftlig, av fullmaktsgivaren underteck-

nad och daterad, fullmakt. Fullmakten ska ange vilken eller vilka punkter på

dagordningen fullmakten gäller. Genom fullmakt ska en ledamot kunna rösta

för ytterligare högst en ledamot. En fullmakt får endast avse ett möte.

⁷

NFS 2011:7

Arvoden

26 § Länsstyrelsen ska betala ett årligt fast arvode för ett uppdrag som ledamot

i en älgförvaltningsgrupp. Ersättning utgår med 5 000 kronor per ledamot.

Ersättning utgår dock inte till ledamot som endast i ringa omfattning deltar i

älgförvaltningsgruppens arbete.

Om ledamot avgår under ett kalenderår ska arvodet fördelas mellan den avgå-

ende och dennes efterträdare i förhållande till den tid de har haft sina uppdrag.

För inrikes resor som är nödvändiga för att fullgöra uppdraget lämnas

resekostnadsersättningar och traktamente enligt de grunder som fastställts för

länsstyrelsens arbetstagare.

Arvoden och övriga ersättningar enligt tredje stycket betalas ut av läns-

styrelsen två gånger per år i efterskott och ska grundas på skriftligt underlag.

Älgskötselområden

27 § En älgskötselplan ska bifogas ansökan om registrering av älgskötselområde

och ska fastställas av länsstyrelsen. Älgskötselplanen ska bidra till en adaptiv

förvaltning och till att älgförvaltningsplanens mål genomförs. Planen ska tas

fram efter samråd med älgförvaltningsgruppen.

En älgskötselplan omfattar en period om tre år, om inte länsstyrelsen beslutar

annat, och ska alltid innehålla

1. en beskrivning av den långsiktiga målsättningen för skötseln av älg-

stammen inom området,

2. en uppföljning av föregående älgskötselplan,

3. en bedömning av förekomsten av älg inom området, fördelat på tjur, ko

och kalv, utifrån vinterstam och i förekommande fall uppdelad på fast stam

och vandringsälgar,

4. en beskrivning av betessituationen i området och vilka åtgärder som ska

vidtas för att begränsa skador av älg på gröda och skog inklusive biologisk

mångfald,

5. en beskrivning av de åtgärder som kan vidtas om uppsatta mål för för-

valtningen inte ser ut att kunna uppnås, exempelvis för att minska risken för

trafikskador orsakade av älg,

6. en redovisning av de inventeringar som planeras att genomföras under

planperioden,

7. uppgift om hur stor den årliga avskjutningen bör vara fördelat på tjur, ko

och årskalv samt

8. älgförvaltningsgruppens skriftliga tillstyrkan av älgskötselplanen.

Skulle älgförvaltningsgruppen inte tillstyrka att länsstyrelsen fastställer älg-

skötselplanen ska länsstyrelsen ta ställning till om planen ändå kan fastställas.

Företrädare för älgskötselområdet ska minst en gång om året göra en uppfölj-

ning av älgskötselplanen och vid behov vidta åtgärder och föreslå ändringar

för länsstyrelsens fastställande. Företrädare för älgskötselområdet ska också, i

god tid före det att planperioden går ut, inkomma med en ny plan, framtagen

enligt ovan.

28 § Företrädare för älgskötselområdet ska se till att årliga protokollförda samråd

hålls med berörda fastighetsägare, jakträttshavare och viltvårdsområdesföre-

ningar inom älgskötselområdet samt att området deltar i älgförvaltningsområdets

8

NFS 2011:7

samråd. Samrådsprotokollen för älgskötselområde ska bevaras under minst fem

år och ska på begäran ges in till länsstyrelsen.

29 § Länsstyrelsen ska regelbundet och minst vart tredje år, på eget initiativ

eller efter framställan av älgförvaltningsgruppen, göra en översyn av älgsköt-

selplanerna och vid behov vidta åtgärder. Avregistrering av älgskötselområdet

kan ske om översynen visar att det finns fog för det.

30 § I län med förvaltning av älgar i vandringsområden ska samråd ske mellan

länsstyrelserna i de län som berörs. Samrådet ska i vart fall gälla utformningen

av en gemensam målsättning för skötseln av älgstammen och principer för

registrering av älgskötselområden.

Skyddsjakt

31 § Inför länsstyrelsens beslut om skyddsjakt efter älg ska berörd älgförvalt-

ningsgrupp yttra sig på begäran av länsstyrelsen om behov föreligger.

Avgift för registrering, fällavgifter, bidrag ur älgvårdsfonden

m.m.

Registreringsavgift

32 § Den som ansöker om registrering av älgjaktområde ska i samband med

ansökan erlägga en avgift om 2 300 kronor till den länsstyrelse som har att

pröva ansökan enligt 8 §.

Som följer av 13 § avgiftsförordningen (1992:191) får länsstyrelsen, om det

finns särskilda skäl, betala tillbaka hela eller del av ansökningsavgiften.

För anmälan om byte av företrädare för registrerat område ska ingen avgift

utgå. Avgift ska inte heller betalas vid registrering av ett älgskötselområde

om ett eller flera tidigare registrerade licensområden överförs till ett sådant,

eller vid länsstyrelsens beslut om ändrad registrering vid avregistrering av ett

älgjaktområde utan ansökan.

Fällavgift

33 § Länsstyrelsen får årligen besluta om sådan avgift som enligt 52 b § jakt-

förordningen (1987:905) ska erläggas för fälld älg (fällavgift) inom älgförvalt-

ningsområde som länsstyrelsen har inrättat.

Länsstyrelsen ska fastställa avgiften utifrån kostnaderna för en ekosystem-

baserad adaptiv förvaltning av älgstammen.

Länsstyrelsen ska besluta om befrielse från fällavgift om förutsättningar

enligt 35–37 §§ föreligger.

Allmänna råd

Fällavgift för årskalv bör utgöra högst 1/3 av avgiften för en vuxen älg.

34 § Fällavgift ska betalas av den som har rätt att tillgodogöra sig fälld älg

senast två veckor efter jakttidens utgång till den länsstyrelse som har inrättat

älgförvaltningsområdet inom vilket älgen har fällts. Om ett älgförvaltnings-

⁹

NFS 2011:7

område berör två eller flera län ska berörda länsstyrelser i samråd besluta hur

inbetalade avgifter ska fördelas mellan länen.

Fällavgift behöver dock inte erläggas för älg som påskjutits och skadats

inom ett älgjaktområde eller oregistrerat område men som faller utanför sådant

område om den som har rätt att tillgodogöra sig den fällda älgen inte tar emot

den. I sådant fall ska fällavgift betalas av den jakträttshavare som faktiskt

tillgodogör sig fälld älg.

35 § Fällavgift behöver inte betalas för älg som jakträttshavare eller viltvårds-

områdesförening erhållit med stöd av 34 § jaktförordningen (1987:905) eller

36 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt

och statens vilt.

36 § Fällavgift behöver inte betalas för älg som påskjutits och som trots

genomfört eftersök enligt 28 § jaktlagen (1987:259) inte har anträffats. Sådan

älg ska avräknas i förhållande till avskjutningsmål i älgskötselplan respektive

från medgiven tilldelning för licensområde.

37 § Fällavgift behöver inte betalas om länsstyrelsen genom beslut fastslagit att

älgen var otjänlig som människoföda. Med älg som är otjänlig som människo-

föda avses älg som av veterinär eller efter beslut av polisman eller efter intyg

av person utsedd av länsstyrelsen helt eller delvis kasserats som människoföda.

Otjänligheten får inte ha förorsakats genom påskjutning eller felaktigt tillvara-

tagande. Inte heller får otjänligheten vara förorsakad av att eftersöks- eller

anmälningsskyldigheten har fullgjorts på ett otillräckligt sätt.

38 § Begärs frihet från fällavgift ska anmälan vara åtföljd av den utredning som

åberopas till stöd för begäran, såsom intyg om otjänlighet enligt 37 § samt, i

förekommande fall, utförlig redogörelse för vidtagna åtgärder vid uppspårning,

avlivning och omhändertagande.

39 § En älg som har blivit påskjuten och skadats inom ett älgjaktområde ska

avräknas från det älgjaktområdet i förhållande till avskjutningsmål i älgskötsel-

plan respektive från medgiven tilldelning för licensområde även om älgen faller

inom ett annat älgjaktområde eller inom ett område som inte är registrerat för

älgjakt.

Bidrag ur älgvårdsfonden

40 § Av 52 d § jaktförordningen (1987:905) framgår för vilka ändamål läns-

styrelsen får lämna bidrag ur älgvårdsfonden.

41 § Länsstyrelsen får besluta om att medel ur älgvårdsfonden får användas

till länsstyrelsens administration av älgjakten samt till kostnader för älgförvalt-

ningsgruppernas arbete.

Bidraget ur älgvårdsfonden får avse länsstyrelsens egna kostnader som är

direkt kopplade till älgadministrationen, såsom arvode och löner, databe-

handling, porto, telefon och informationsmateriel, samt vissa kostnader för

älgförvaltningsgruppens ledamöter utöver arvode, såsom resekostnader och

traktamente, som är nödvändiga för deltagande i älgförvaltningsgruppens möten.

10

NFS 2011:7

42 § Bidrag ur älgvårdsfonden till viltvård, information och utbildning i jaktliga

frågor kan lämnas för

1. inventering,

2. information om skadeförebyggande åtgärder, inklusive frågor om

viltskador och viltolyckor samt

3. utbildning i viltvårdsfrågor, inklusive bidrag till anläggning och upprust-

ning av älgskyttebanor.

Beslut om bidrag till älgskyttebana ska föregås av att sökanden genom utred-

ning visar banans läge i förhållande till angränsande (befintliga och planerade)

banor samt den aktuella banans betydelse för skytteverksamheten.

Licens för jakt efter älg

43 § För registrerat licensområde beslutar länsstyrelsen årligen hur stor avskjut-

ningen får vara inom licensområdet efter förslag från älgförvaltningsgruppen.

44 § Länsstyrelsen får meddela licens för jakt efter älg, även om ansökan

enligt 11 § inte ingivits, i samband med att ett älgskötselområde avregistreras

på grund av att området inte är lämpat för älgjakt eller inte är av sådan storlek

att det medger en avskjutning av minst tio vuxna älgar om året. Beslut får gälla

tillsvidare eller för viss tidsperiod, dock högst tre år.

En fastighetsägare, jakträttshavare eller viltvårdsområdesförening som inte

vill att en fastighet ska ingå i ett licensområde ska meddela länsstyrelsen som

har att pröva frågan om avregistrering av fastigheten.

Allmänna råd

Licens enligt första stycket bör vanligtvis ställas ut till tidigare företrädare

för älgskötselområdet.

45 § Länsstyrelsen ska i sitt beslut om licens ange det antal älgar (vuxna och

årskalvar) som får fällas utifrån fastställda riktlinjer avseende areal. Tilldel-

ningen ska grundas på älgförvaltningsplanen. Länsstyrelsen får besluta om

könsfördelningen avseende tilldelade vuxna djur.

Första tilldelningen inom ett licensområde ska vara en årskalv. Därefter ska

vuxna djur eller kalvar tilldelas utifrån vad som är lämpligt med hänsyn till

areal och älgförvaltningsplan.

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen besluta om ytterligare begräns-

ningar genom villkor för jakten.

46 § Årskalv får fällas i stället för ett vuxet djur.

47 § Om det inte finns särskilda skäl för annat, ska licens vara sökanden tillhanda

senast en månad före jakttidens början.

Jaktledarens ansvar

48 § Vid jakt efter älg inom älgjaktområden ska följande villkor gälla:

1. Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare är utsedd före jaktens

början och vid varje jakttillfälle.

¹¹

NFS 2011:7

2. Ansvarig jaktledare svarar för att sådana sambandsbestämmelser

tillämpas under jakten som förhindrar att flera djur fälls än som tilldelats

eller att avskjutningsföreskrift åsidosätts.

3. Jaktledaren ska före varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som

är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen

inom högst två timmar från påskjutningen i enlighet med 17 § andra stycket

jaktförordningen (1987:905). Jaktledaren ska vidare om så behövs fullgöra den

underrättelseskyldighet som följer av 28 § andra stycket jaktlagen (1987:259).

4. Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om

avskjutningsföreskrifter, sambandsbestämmelser, förbjudna skjutriktningar,

gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens

genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha

vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift).

5. Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han eller hon bör

vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken

under jakten,bör årligen före jakten ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet

samt ha tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter älg.

6. Jaktledaren ska informera samtliga jaktdeltagare om vikten av att delta i

inventeringar som genomförs inom älgförvaltningsområdet och att rapportera

observerade älgar i befintligt datoriserat system.

Jakt efter kronhjort

Kronhjortsskötselområden

49 § I län där det förekommer kronhjort ska länsstyrelsen fastställa målsätt-

ningen med skötseln av kronhjortsstammen i länet. Länsstyrelsen ska därvid

besluta om vilken areal som ska gälla vid registrering av kronhjortsskötsel-

område.

50 § Vid utformning av en målsättning för skötseln av kronhjortsstammen i

länet ska länsstyrelsen samråda med markägarnas och jägarnas organisationer.

51 § Länsstyrelsen ska pröva ansökan om registrering av kronhjortsskötselom-

råde efter ansökan av jakträttshavaren eller, om de är flera, av utsedd företrädare

för dessa. En viltvårdsområdesförening bildad enligt lagen (2000:592) om

viltvårdsområden anses som en företrädare för jakträttshavarna inom viltvårds-

området om föreningen har fattat beslut om gemensamhetsjakt efter kronhjort.

Om det inte finns särskilda skäl för annat ska beslut om registrering som går

sökanden emot vara denne tillhanda senast tre månader före jakttidens början

och övriga beslut om registrering senast en månad före jakttidens början.

52 § Ansökan om registrering av kronhjortsskötselområde ska innehålla

1. en skötselplan,

2. en redovisning av vilka fastigheter som ingår i kronhjortsskötselområdet

samt

3. en redovisning av att jakträttshavare och, i förekommande fall, viltvårds-

områdesförening har samtyckt till registreringen.

Länsstyrelsen får, utöver vad som föreskrivs i första stycket, besluta vad

ansökan i övrigt ska innehålla.

Länsstyrelsen ska regelbundet och minst vart tredje år följa upp och se över

skötselplanerna och vid behov vidta de åtgärder som behövs.

12

NFS 2011:7

53 § Alla förändringar av ett kronhjortsskötselområdes gränser ska anmälas till

länsstyrelsen. Sker annan förändring som inte är obetydlig i fråga om fastig-

hetsförhållanden eller jakträttsliga förhållanden i det registrerade området, ska

den på vilken beslutet om registrering är utställt snarast anmäla förändringen

till länsstyrelsen, som ska pröva om ny registrering behövs.

Sker förändring under tiden från ansökan om registrering till kronhjortsjaktens

början, ska länsstyrelsen, om inte särskilda skäl talar emot detta, handlägga

ansökan på sådant sätt att jakt ändå kan bedrivas det år anmälan ingivits.

54 § De villkor för jakten som framgår av 48 § om jaktledarens ansvar ska i

tillämpliga delar gälla även jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde.

55 § Om ett läns kronhjortsstam utgör en del av ett större bestånd som uppehåller

sig i flera län, bör länsstyrelsen samråda med övriga berörda länsstyrelser för att

om möjligt nå en gemensam målsättning för skötseln av kronhjortsbeståndet.

Beslut om kronhjortsområde (avser endast Skåne län)

56 § Länsstyrelsen i Skåne län får besluta om inrättande av kronhjortsområde

för område inom vilket en fast stam av kronhjort kan accepteras med hänsyn

till kronhjortens skadegörelse på gröda och skog samt risker för trafikolyckor

orsakade av kronhjort.

57 § Som kronhjortsområde ska företrädesvis väljas den del eller de delar av

länet där kronhjort förekommer i väletablerade bestånd och som bedöms ha

förutsättningar att även i fortsättningen hysa en fast stam av kronhjort.

Samråd med syfte att erhålla samtycke till registrering av kronhjortsområde

ska ske med så många markägare som möjligt och som tillsammans äger

huvuddelen av marken inom området.

Vid fastställelse av kronhjortsområde ska följande faktorer särskilt beaktas:

1. kronhjortens påverkan på gröda och skog,

2. risker för trafikolyckor på grund av kronhjortsförekomst,

3. tillgången på lämpliga biotoper för kronhjort, inklusive brunstplatser och

kalvningsområden samt

4. möjligheterna att med hjälp av naturliga geografiska gränser få en effektiv

avgränsning av området.

58 § Inom ett registrerat kronhjortsområde ska jakt efter kronhjort bedrivas

som licensjakt under särskild jakttid.

59 § I fråga om kronhjortsområde ska ansökan om licens inges till Länsstyrelsen

i Skåne län senast den 31 januari eller vid den senare tidpunkt som länsstyrelsen

beslutar. Ansökan ska innehålla de uppgifter som länsstyrelsen beslutar.

60 § Om det inte finns särskilda skäl för annat, ska licens vara sökanden tillhanda

senast en månad före jakttidens början.

61 § Länsstyrelsen ska i sitt beslut om licens ange det antal kronhjortar (vuxna

och årskalvar) som får fällas utifrån fastställda riktlinjer avseende areal. Läns-

styrelsen får besluta om könsfördelningen avseende tilldelade vuxna djur.

¹³

NFS 2011:7

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen besluta om ytterligare begräns-

ningar genom villkor för jakten.

De villkor för jakten som framgår av 48 § om jaktledares ansvar ska i till-

lämpliga delar gälla även jakt efter kronhjort inom kronhjortsområde.

Register

62 § Ett register över länets registrerade områden för älg- och kronhjortsjakt

ska upprättas genom länsstyrelsens försorg.

Registret ska för varje område innehålla uppgifter om typ av område, registre-

rad företrädares namn, adress och i förekommande fall e-postadress, telefon-

nummer, områdets landareal och ingående fastigheters beteckningar samt, för

älgjaktområde, till vilket älgförvaltningsområde det hör.

Ett register får härutöver innehålla de uppgifter som länsstyrelsen anser

nödvändiga för administrationen.

Undantag från föreskrifterna

63 § Naturvårdsverket kan, om särskilda skäl föreligger, medge att länsstyrelsen

vid beslut gör avsteg från dessa föreskrifter.

__________

Övergångsbestämmelser

1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2012 varvid Naturvårdsverkets

föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:19) om administration av jakt efter

älg, kronhjort och stora rovdjur m.m. samt Naturvårdsverkets allmänna råd 96:2

om rätten till fälld älg och fallvilt av älg ska upphöra att gälla.

2. Älgförvaltningsplaner får fram till och med den 31 december 2013

beslutas för en kortare tid än tre år. Älgförvaltningsgruppen ska ge in det första

förslaget till älgförvaltningsplan till länsstyrelsen senast den 31 december 2012.

3. Äldre föreskrifter avseende ansökningsavgift och ansökans innehåll

gäller ansökan om registrering av älgjaktområden som har ingivits före den

1 januari 2012.

4. För beslut om jakt inom licensområden får länsstyrelserna fram till och

med den 31 december 2012, om underlag enligt de nya föreskrifterna saknas,

grunda beslut på föregående års underlag och uppgifter.

5. Älgskötselområden med en skötselplan enligt äldre föreskrifter ska senast

31 december 2013 ha upprättat en ny älgskötselplan enligt de nya föreskrifterna

i enlighet med älgförvaltningsplanen och en ekosystembaserad älgförvaltning.

6. Under perioden fram till och med den 31 december 2012 får länsstyrelsen

medge de undantag från kraven på älgskötselplanens innehåll enligt 27 § som

är motiverade av att en ekosystembaserad förvaltning av älgstammen är under

uppbyggnad.

Naturvårdsverket

MARIA ÅGREN

Christer Pettersson

(Sektionen för naturskydd och infrastruktur)

14

NFS 2011:7

Bilaga 1

Älgförvaltningsplan för älgförvaltningsområde

(enligt NFS 2011:7)

1. Uppgifter om älgförvaltningsområdet (ÄFO)

Älgförvaltningsplan (ÄFP) för ÄFO för perioden 20.. - 20..

ÄFO:s storlek

ha

Registrerad älgjaktsareal

ha

Registrerad areal ÄSO

ha Andel av ÄFO %

Registrerad areal licensområden

ha Andel av ÄFO %

Antal älgskötselområden

Antal licensområden

Registrerande län

Godkänd av länsstyrelsen den

2. Inventeringar av älgstammen inom älgförvaltningsområdet

Redovisning av inventeringar enligt föreslagna kvalitetssäkrade metoder. För

mer information se manualer från SLU.

a. Den totala avskjutningen inom ÄFO på årsbasis

Bör avse de senaste tre årens avskjutning. (Hämtas från IT-plattformen och

jämförs med tidigare år.)

År

20..

20..

20..

tjur

hondjur

kalv

Totalt

Totalt per 1 000 ha reg.

älgjaktsareal

Sammanställning av avskjutningen de senaste tre åren för uppföljning av

kvalitetsmålen i punkt 7.

År

20..

20..

20..

tjurandel avskj. (tjur/

vuxna)

%

%

%

kalvandel i avskj. (kalv/

tot.)

%

%

%

¹⁵

NFS 2011:7

b. Älgobservationer (älgobs)

Minst de senaste fyra årens älgobs hämtas från IT-plattformen och jämförs för

att trenden i älgpopulatiponen ska kunna följas.

År

20..

20..

20..

20..

Täthet obs/

mantimme

Reproduk-

tion kalv/ko

Tjurandel

tjur/vuxna

c. Spillningsinventering

Data hämtas från IT-plattformen.

År

20..

20..

20..

älgar/1000 ha

d. Kalvvikter

Medelslaktvikten för samtliga fällda älgkalvar inom ÄFO från de senaste tre

åren. Data hämtas från IT-plattformen och jämförs med tidigare år.

År

20..

20..

20..

slaktvikt kg

3. Inventeringar av skogstillståndet inom älgförvaltningsområdet

a. Foderprognos

Data hämtas från IT-plattformen.

b. Skadeläget på skog

Färska skador på tallungskog ÄBIN. Data hämtas från IT-plattformen.

År

20..

20..

20..

%

16

NFS 2011:7

Skadeläge på övrig skog

Bedömningen görs av älgförvaltningsgruppen.

För

Tolerabla

För omfattande

asp, rönn sälg och ek

tall

gran

4. Redovisning av skador på gröda

Redogörelse för typ av skador, drabbad gröda, omfattning och var inom ett

ÄFO skadorna har förekommit.

5. Redovisning av rapporterade viltolyckor med älg

Data hämtas från IT-plattformen.

Vilttrafikolyckorna med älg de senaste 3 åren

20..

20..

20..

1 nov–30 apr

1 maj–31 okt

Totalt

6. Redovisning av rovdjursförekomst och predationstryck

Data hämtas från IT-plattformen.

Predation

Antal vargrevir inom ÄFO

st

Andel av ÄFO:s areal som berörs av vargrevir

%

Uppskattning av totalt antal vargdödade älgar inom ÄFO

st

Björntäthet inom ÄFO

/ 1000 ha

Uppskattning av totalt antal björndödade älgar inom

ÄFO

st

Totalt antal älgar som avsätts för rovdjur inom ÄFO

st

¹⁷

NFS 2011:7

7. Bedömning av den nuvarande älgstammen inom

älgförvaltningsområdet

Antalsmässigt för de senaste 3 åren ökat

oförändrad minskat

Älgstammen har

Kvalitetsmässigt de senaste 3 åren minskat

oförändrad ökat

tjurandelen

medelåldern

kalvvikterna

reproduktionen

Ovanstående bedömning stöds av

älgobs

spillningsinventering

flyginventering

annat

8. Mål för älgstammens utveckling inom älgförvaltningsområdet

Kvantitativ målsättning för treårsperioden

Antalsmässigt för de

kommande 3 åren

öka

oförändrad

minska

Älgstammen ska

Med hänsyn till:

(fodertillgång, trafikolyckor m.m.)

Mål för vinterstam:

/ 1000 ha

Kvalitativ målsättning för treårsperioden

Målsättning för älgförvaltningsområdet (3-års medelvärden baserat på älgobs):

Andel tjur av vuxna:

%

Kalv per hondjur:

Målsättning för kalvandelen i avskjutningen: % av totala avskjutningen.

18

NFS 2011:7

9. Avskjutning för älgförvaltningsområdet

Förlag till avskjutning i ÄFO (summan av avskjutningen hos ÄSO och licens-

områden):

år 1

år 2

år 3

Antal älgar

Per 1000 ha reg

älgjaktsareal

10. Uppföljning och eventuellt behov av förändringar i ÄFP

under innevarande planperiod

Mål

Utfall år 1

Utfall år 2

Utfall år 3

Vinterstam

Tjurandel

Reproduktion

Kalvandel i

avskjutning

11. Förslag till arealgräns för tilldelning av kalv respektive vuxna

älgar till licensområden

Arealkrav för kalv:

ha

Arealkrav för vuxen:

ha

Behov av olika arealkrav inom området:

12. Planerade inventeringar

År 1

År 2

År 3

13. Redogörelse för samråd och förankringsprocessen inom ÄFO

Se bif. protokoll från samrådsmöten.

14. Granskning av älgskötselplaner

Se bif. skriftliga yttranden som insänts till länsstyrelsen.

¹⁹

NFS 2011:7

15. Älgförvaltningsgruppens råd och vägledning i övrigt för

älgskötselplaner inom älgförvaltningsområdet

___________________________ _____________________________

Sekreterare

Ordförande

___________________________ _____________________________

Namnförtydligande Namnförtydligande

___________________________ _____________________________

Justeras:

Justeras:

___________________________ _____________________________

Namnförtydligande Namnförtydligande

Älgförvaltningsplanen är enhälligt antagen av

älgförvaltningsgruppen

Ja

Nej

Har någon ledamot deltagit genom fullmakt

(fullmakten ska i så fall bifogas protokollet)

Ja

Nej

Reservationer framförda av:

___________________________ _____________________________

Namn

Namn

___________________________ _____________________________

Namnförtydligande Namnförtydligande

Kommentarer: