Lag (2000:592) om viltvårdsområden

Departement
Näringsdepartementet RSL
Utfärdad
2000-06-15
Ändring införd
SFS 2000:592 i lydelse enligt SFS 2017:483
Ikraft
2001-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-04-04

Allmänna bestämmelser

1 §  Enligt denna lag kan två eller flera fastigheter sammanföras till ett viltvårdsområde i syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och åtgärder till skydd och stöd för viltet.

[S2]För att genomföra en sådan samordning skall ägarna till fastigheter som ingår i området bilda en viltvårdsområdesförening.

[S3]Med fastighet avses i lagen även del av fastighet.

Prop. 1999/2000:73: I paragrafens första stycke anges för vilket ändamål ett viltvårdsområde och en viltvårdsområdesförening kan bildas. Ett viltvårdsområdes ändamål är att främja viltvården genom en samordning av jakten och andra åtgärder till skydd och stöd för viltet. Viltvårdsområdesföreningens ändamål är att förvalta det område för vilken den bildats.

Uttrycket jaktvård har utmönstrats ur lagen och ersatts med begreppet viltvård. Till följd härav har också instituten jaktvårdsområde och jaktvårdsområdesförening ...

2 §  Ett viltvårdsområde får inte omfatta mark, där samerna har rätt till jakt enligt rennäringslagen (1971:437), när det är fråga om kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara disposition eller mark på renbetesfjällen. För annan mark, där samerna har rätt till jakt enligt rennäringslagen, får denna rätt inte inskränkas genom att ett viltvårdsområde bildas.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen motsvarar 2 § lagen om jaktvårdsområden.

Enligt rennäringslagen (1971:437) gäller som huvudregel att en medlem i en sameby har rätt att jaga på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när renskötsel är tillåten där. Det är följaktligen inom de marker där renskötsel får bedrivas hela året (året-runt-markerna) som rätten att jaga gäller utan någon annan ...

3 §  Länsstyrelsen beslutar om bildande av ett viltvårdsområde. I samband med detta skall länsstyrelsen pröva och fastställa stadgar för viltvårdsområdesföreningen i de hänseenden som anges i 16 §.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen motsvarar 4 § i nu gällande lag.

Efter förslag från Lagrådet klargörs i lagtexten att länsstyrelsen vid handläggningen av ett ärende om bildande av ett viltvårdsområde skall göra en saklig prövning av innehållet i stadgarna. Det ligger i sakens natur att länsstyrelsen efter kommunicering med berörda fastighetsägare kan göra vissa ändringar i de till ansökan fogade stadgarna om dessa i något avseende inte anses förenliga med de i lagen uppställda kraven....

4 §  Den som äger en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde är medlem i viltvårdsområdesföreningen.

[S2]Den som på grund av upplåtelse har rätt att under minst ett år jaga på en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde skall på begäran antas som medlem i viltvårdsområdesföreningen under upplåtelsetiden, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen överensstämmer i sak med 3 § i gällande lag. Begreppet mark har bytts ut mot ordet fastighet. Någon ändring i sak är inte avsedd. Enligt andra stycket gäller som villkor för att en nyttjanderättshavare skall få bli medlem i en viltvårdsområdesförening att upplåtelsen som grundar rätt till medlemskap skall omfatta ett år i stället för som i dag ett jaktår, dvs. den 1 juli–den 30 juni. Motivet till den nya regeln är att det inte finns något skäl att särbehandla en jakträttshavare som avtalat ...

5 §  Om värdet av upplåten jakträtt minskas genom bildandet av ett viltvårdsområde, skall ersättningen för nyttjanderätten sänkas till ett skäligt belopp. Vill nyttjanderättshavaren säga upp avtalet med anledning av bildandet, får han göra det. Innebär bildandet av viltvårdsområdet att nyttjanderättens värde ökas, får fastighetsägaren säga upp avtalet, om nyttjanderättshavaren inte medger skälig höjning av ersättningen.

[S2]Talan om sänkning av ersättningen skall väckas inom två månader från det nyttjanderättshavaren fick del av ett lagakraftvunnet beslut om bildande av viltvårdsområdet. Den som vill säga upp avtalet skall göra det inom samma tid från det han fick del av beslutet. Iakttas inte tiden, är rätten till talan eller uppsägning förlorad.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen överensstämmer i sak med 5 § i gällande lag. Ändringar har gjorts redaktionellt och som en följd av att begreppet jaktvård utmönstrats ur lagen. Till skillnad från utredningen föreslår regeringen inte någon särskild forumregel i fråga om tvister om sänkning av ersättning för en jakträttsupplåtelse. Tvister rörande sänkning av ersättningen och rörande uppsägning av upplåtelseavtal på grund av bildandet av ett viltvårdsområde skall alltså även fortsättningsvis handläggas vid fastighetsforum, ...

6 §  Beslut enligt denna lag gäller även nya medlemmar.

Prop. 1999/2000:73: Bestämmelsen överensstämmer helt med 6 § i gällande lag.

Villkor för bildande

7 §  För att ett viltvårdsområde skall få bildas krävs att bildandet

  1. främjar vården av den eller de viltarter som samordningen avser,
  2. är lämpligt med hänsyn till områdets belägenhet och omfång,
  3. medges av en majoritet av fastighetsägarna inom området.

[S2]Majoriteten skall utgöra minst fyra femtedelar av antalet fastighetsägare och dessa skall äga minst fyra femtedelar av viltvårdsområdets areal. I ett omarronderingsområde enligt 1 § jordförvärvslagen (1979:230) gäller i stället att majoriteten skall utgöra minst hälften av antalet fastighetsägare och att dessa skall äga minst hälften av viltvårdsområdets areal.

[S3]Vid omröstning har varje fastighetsägare, oavsett om han äger en eller flera fastigheter, en röst. Personer som äger en fastighet med samäganderätt har en röst tillsammans.

Prop. 1999/2000:73: Av paragrafen, som saknar motsvarighet i lagen om jaktvårdsområden, framgår att samordningen inom ett viltvårdsområde måste omfatta någon eller några av de viltarter som anges i bestämmelsen för att det skall vara möjligt att bilda ett viltvårdsområde. Detta krav gäller oavsett om fastighetsägarna inom området är överens om att bilda området eller inte.

Att det sker en samordning av jakten och övriga viltvårdande åtgärder över större områden i fråga om de utpekade viltarterna ...

8 §  I ett viltvårdsområde får inte någon fastighet tas in som med hänsyn till omfång eller användning saknar betydelse för verksamheten i viltvårdsområdet.

[S2]En fastighet som lämpligen kan bestå som en egen enhet för viltvård får inte anslutas till ett viltvårdsområde utan ägarens samtycke. Detsamma gäller om det är fråga om flera fastigheter som har samma ägare.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen motsvarar huvudsakligen 7 och 8 §§ i lagen om jaktvårdsområden.

Villkoret i första stycket 1 saknar uttrycklig motsvarighet i nuvarande lag. Enligt uttalande i motiven till lagen skall den angivna omständigheten dock beaktas vid länsstyrelsens prövning av om bildandet av ett jaktvårdsområde är lämpligt (prop. 1979/80:180 s. 15). Regeringen anser att detta av klarhetsskäl bör komma till uttryck ...

Förfarandet vid bildandet

9 §  Ansökan om bildande av ett viltvårdsområde får göras av den som äger en fastighet som avses ingå i området. Ansökan skall göras hos länsstyrelsen.

10 §  Ansökningshandlingarna skall innehålla

  1. uppgifter om vilka fastigheter som avses ingå i viltvårdsområdet, deras areal och ägarnas namn och adresser samt en karta över viltvårdsområdet,
  2. förslag till stadgar för viltvårdsområdesföreningen,
  3. utredning om fastighetsägarnas inställning till frågan om viltvårdsområdets bildande.

11 §  Frågan om bildande av ett viltvårdsområde skall utredas vid en förrättning under ledning av en förrättningsman, om det inte är uppenbart att förutsättningar för bildandet saknas.

[S2]Länsstyrelsen får dock utan föregående förrättning besluta att bilda ett viltvårdsområde, om alla fastighetsägare är ense om detta eller om förrättning annars inte anses nödvändig.

12 §  Förrättningsmannen skall med ledning av ansökningshandlingarna och andra uppgifter som framkommit föreslå vilka fastigheter som bör ingå i viltvårdsområdet och vilka stadgar som bör gälla för viltvårdsområdesföreningen.

[S2]Förslagen skall behandlas vid sammanträde inför förrättningsmannen.

13 §  Förrättningsmannen skall kalla fastighetsägarna till sammanträdet. Kallelsen skall innehålla en kort beskrivning av den planerade områdesbildningen och uppgifter om tid och plats där ansökningshandlingarna finns tillgängliga. Kallelsen skall i god tid före sammanträdet delges fastighetsägarna.

[S2]Bestämmelserna i första stycket gäller i tillämpliga delar även då ett nytt sammanträde utsätts. Om det vid ett sammanträde har tillkännagetts tid och plats för nästa sammanträde, behöver kallelse inte delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammanträde då tillkännagivandet skett.

14 §  Vid förrättningen skall fastighetsägarna få möjlighet att yttra sig och lägga fram utredning i frågor som är av betydelse för bildandet.

15 §  Förrättningsmannen skall lämna ett utlåtande om viltvårdsområdet bör bildas. I så fall skall förrättningsmannen i utlåtandet ta in förslag om vilka fastigheter som området skall omfatta och förslag till stadgar för viltvårdsområdesföreningen.

[S2]Förrättningen avslutas genom att utlåtandet och övriga förrättningshandlingar läggs fram för fastighetsägarna på tid och plats som bestämts vid ett sammanträde. Handlingarna skall sedan finnas tillgängliga för granskning under en månad.

[S3]Efter denna tid skall förrättningsmannen till länsstyrelsen skicka förrättningshandlingarna och de invändningar som kan ha framställts.

Stadgar

16 §  I en viltvårdsområdesförenings stadgar skall anges

  1. om sådan jakt som avses i 23 § första stycket skall bedrivas inom området,
  2. i vilken utsträckning föreningen skall ha rätt att besluta i frågor som avses i 23-26 §§,
  3. de förutsättningar som skall gälla för föreningens beslut i frågor som avses i 23-25 §§,
  4. vilka riktlinjer i övrigt som skall gälla för föreningens verksamhet,
  5. grunderna för bestämmande av avgifter till föreningen,
  6. grunderna för beslut om tillfällig avstängning från områdesjakt och gemensamhetsjakt.

Prop. 1999/2000:73: Bestämmelsen överensstämmer i sak med nuvarande 20 §. Till skillnad från utredningen har regeringen inte ansett det vara nödvändigt att i lagtexten ta in en bestämmelse om att förrättningsmannen i sitt utlåtande skall ta in en karta. Den som ansöker om att bilda ett viltvårdsområde skall enligt 11 § ge in en karta över viltvårdsområdet. Det får förutsättas att denna karta, eller, om betydande förändringar i det ursprungliga viltvårdsområdets gränser föreslås, en nyritad karta, ingår i de förrättningshandlingar ...

17 §  Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i 16 § får inte tillämpas innan det har fastställts av länsstyrelsen.

Prop. 1999/2000:73: Av paragrafen, som motsvarar 21 § i gällande lag, framgår vad som skall tas upp i viltvårdsområdesföreningens stadgar.

Enligt första punkten skall det framgå av stadgarna om områdesjakt och gemensamhetsjakt skall bedrivas efter älg, kronhjort eller dovhjort. Stadgarna kan alltså innehålla en generell bestämmelse om att jakt efter dessa viltslag sker i en sådan ordning (se vidare i kommentaren till 24 §).

Enligt punkten 2 skall det framgå av stadgarna om en ...

Organisation

18 §  För viltvårdsområdesföreningen skall det finnas en styrelse. Innan styrelsen har utsetts kan föreningen inte förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Styrelsen företräder föreningen mot tredje man.

Prop. 1999/2000:73: Bestämmelsen överensstämmer helt med 22 § i den nuvarande lagen.

19 §  Medlemmarnas rätt att delta i viltvårdsområdesföreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman.

Prop. 1999/2000:73: Bestämmelsen motsvarar 23 § i gällande lag.

20 §  I fråga om rösträtt och beslut på föreningsstämman gäller, om inte annat följer av särskild bestämmelse i denna lag,

  1. att rösträtt i frågor som avses i 23-25 och 27-29 §§ tillkommer endast medlemmar som är fastighetsägare, som därvid har en röst vardera, om inte någon sådan medlem begär att röstetalet i stället skall beräknas efter fastighetens areal,
  2. att varje medlem har en röst i övriga frågor,
  3. att ingen får rösta för mer än en femtedel av det röstetal som företräds på stämman,
  4. att den mening som har fått det högsta röstetalet gäller som stämmans beslut,
  5. att vid lika röstetal val avgörs genom lottning och i andra frågor den mening gäller som stöds av de flesta röstande eller, om antalet röstande är lika, av stämmans ordförande,
  6. att ett beslut om ändring av stadgarna är giltigt om det har fattats på två på varandra följande stämmor och inte bestrids av mer än en femtedel av fastighetsägarna eller av de fastighetsägare som äger mer än en femtedel av viltvårdsområdets areal,
  7. att beslut om ändring av stadgarna är giltigt endast om ändringsförslaget funnits med i kallelsen till stämman.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen motsvarar 24 § i gällande lag. Eftersom det är viltvården som står i centrum för en viltvårdsområdesförenings verksamhet har begreppet jaktstämma i den nuvarande lagen ersatts av den mer neutrala termen föreningsstämma.

Särskilda villkor för vissa beslut

21 §  En viltvårdsområdesförenings beslut enligt 23-25 och 27-29 §§ skall fattas på en föreningsstämma.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen behandlar röstningsreglerna och motsvarar 25 § i gällande lag. Bestämmelserna skiljer sig i viss utsträckning från vad som gäller i dag.

Punkten 1 reglerar frågan i vilken utsträckning medlemmar som inte är fastighetsägare skall få delta i stämmans beslut. Bestämmelsen innebär att beslutanderätten i alla viltvårdsfrågor som kan medföra ingrepp i den en-...

Verksamhet

22 §  En viltvårdsområdesförenings beslut i andra viltvårdsfrågor än de som anges i 23-26 §§ får inte mot någons vilja medföra inskränkning i dennes rätt att jaga eller på annat sätt nyttja en fastighet inom viltvårdsområdet.

[S2]En viltvårdsområdesförening får fatta beslut enligt 23-27 §§ endast om det anges i stadgarna.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande lagstiftning, innehåller en bestämmelse om att sådana beslut om jakt- och viltvårdsåtgärder som kan innebära inskränkningar i den enskildes rätt skall fattas på en föreningsstämma. Beslut om avstängning från områdesjakt omfattas dock inte av bestämmelsen och kan alltså, om föreningen så föreskriver i stadgarna, fattas av styrelsen. En sådan åtgärd kan i vissa fall vara brådskande och det är därför inte lämpligt att kräva att beslutet tas på en föreningsstämma. ...

23 §  I den utsträckning det är förenligt med jaktlagstiftningens bestämmelser om jakttider och om tillstånd till jakt får en viltvårdsområdesförening, om det behövs med hänsyn tagen till viltvården, besluta att älg, kronhjort och dovhjort samt rådjur och annat småvilt får jagas

  1. inom hela viltvårdsområdet oberoende av fastighetsgränserna (områdesjakt),
  2. och därvid bara tillsammans med andra jakträttshavare inom området (gemensamhetsjakt).

[S2]Om områdesjakt skall bedrivas får en viltvårdsområdesförening besluta om avskjutningens omfattning och inriktning.

Prop. 1999/2000:73: Av paragrafens första stycke, som saknar motsvarighet i gällande lag, framgår motsatsvis att en viltvårdsområdesförening har rätt att besluta i frågor om jakt och annan viltvård med bindande verkan för medlemmarna bara om lagen innehåller en uttrycklig bestämmelse om det. De beslutsbefogenheter som en förening ges i lagen medför typiskt sett en inskränkning i den enskildes äganderätt. Enligt regeringens bedömning är det, som regeringen utvecklat i den allmänna motiveringen, dock nödvändigt från ...

  • NJA 2008 s. 1165:En viltvårdsområdesförening har inte ansetts vara målsägande beträffande åtal för jaktbrott mot en person vars fastighet ingått i viltvårdsområdet, när åtalet avsett att denne jagat inom viltvårdsområdet i strid med föreningens beslut om områdes- och gemensamhetsjakt.

24 §  I den utsträckning det är förenligt med jaktlagstiftningens bestämmelser om jakttider och om tillstånd till jakt får en viltvårdsområdesförening vidare besluta om områdesjakt och gemensamhetsjakt efter björn, järv, varg, lo och vildsvin om det uppenbart behövs för att begränsa skador av sådant vilt.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande lag, reglerar vilka beslutsbefogenheter en viltvårdsområdesförening har i fråga om jakten beträffande älg, kronhjort och dovhjort. Bestämmelsen innebär att en förening får besluta att jakten skall bedrivas utan hänsyn till fastighetsgränserna inom området (områdesjakt) och som en gemensam angelägenhet (gemensamhetsjakt). Efter påpekande av Lagrådet har definitionen av gemensamhetsjakt förtydligats så att det klart framgår av lagtexten att gemensamhetsjakt ...

25 §  En viltvårdsområdesförening får besluta att det skall krävas tillstånd (jakträttsbevis) för områdesjakt och gemensamhetsjakt enligt 23 och 24 §§. Föreningen får kräva visst minsta arealinnehav för att en fastighetsägare skall tilldelas fler än ett jakträttsbevis.

Prop. 1999/2000:73: I paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande lag, anges vilka beslut en viltvårdsområdesförening kan fatta när det gäller jakt efter rådjur, vildsvin och de fyra stora rovdjuren och vilka villkor som skall vara uppfyllda för att föreningen skall ha rätt att besluta i frågan. Paragrafens första punkt innebär att en viltvårdsområdesförening får besluta att områdesjakt och gemensamhetsjakt skall bedrivas efter de aktuella viltarterna. En förutsättning för att sådan jakt skall bedrivas inom området ...

26 §  En viltvårdsområdesförening får besluta att en medlem eller en jakträttshavare som bryter mot en regel som har beslutats med stöd av 23-25 §§ skall avstängas från områdesjakt och gemensamhetsjakt. Ett sådant beslut får inte avse längre tid än ett år.

[S2]Vilt som dödats i strid med viltvårdsområdesföreningens avskjutningsregler tillfaller föreningen.

Prop. 1999/2000:73: I paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande rätt, klargörs att en viltvårdsområdesförening får besluta att områdesjakt skall bedrivas efter småvilt. I begreppet småvilt inbegrips även rådjur. Ett sådant beslut gäller dock inte den fastighetsägare som inte vill delta i sådan jakt. Detta innebär att ett beslut om områdesjakt efter småvilt omfattar samtliga fastigheter inom viltvårdsområdet som inte motsätter sig sådan jakt. Den som äger fastighet som undantas från områdesjakten får självfallet ...

  • NJA 2008 s. 1165:En viltvårdsområdesförening har inte ansetts vara målsägande beträffande åtal för jaktbrott mot en person vars fastighet ingått i viltvårdsområdet, när åtalet avsett att denne jagat inom viltvårdsområdet i strid med föreningens beslut om områdes- och gemensamhetsjakt.

27 §  En viltvårdsområdesförening får i sina stadgar uppställa krav på föreningens tillstånd för upplåtelse och överlåtelse av jakträtt inom ett viltvårdsområde.

[S2]Tillstånd får vägras endast om

  1. den som jakträtten upplåts eller överlåts till inte förfogar över mark inom viltvårdsområdet av sådan storlek som anges i föreningens stadgar,
  2. upplåtelsen eller överlåtelsen annars kan anses olämplig med hänsyn till viltvården eller på annat sätt är till avsevärd olägenhet för medlemmarna.

[S3]Viltvårdsområdesföreningen får upplåta rätt till områdesjakt.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen innehåller bestämmelser om jakträttsbevis. Enligt bestämmelsen ges en förening möjlighet att, i de fall områdesjakt eller gemensamhetsjakt bedrivs inom området, ställa krav på innehav av jakträttsbevis för att få delta i sådan jakt. Föreningen får därvid bestämma att en fastighet skall ha en viss minsta areal för att fler än ett jakträttsbevis skall utfärdas för en fastighet. Hur många jakträttsbevis som en fastighetsägare tilldelas kan alltså bli beroende av hur stor areal denne har. ...

28 §  På begäran av en fastighetsägare som av ideella skäl motsätter sig jakt skall hans fastighet undantas från områdesjakt och gemensamhetsjakt.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafens första stycke behandlar en viltvårdsområdesförenings möjligheter att besluta om sanktioner för den som inte följer de regler för jakten som föreningen har beslutat. Enligt bestämmelsen kan föreningen besluta att den som bryter mot föreningens regler skall avstängas från områdesjakt och gemensamhetsjakt. Om jakten bedrivs som en gemensam angelägenhet inom området oberoende av fastighetsgränserna innebär ett sådant beslut att den enskilde överhuvudtaget inte får jaga. Om jakten i det ...

29 §  En viltvårdsområdesförening får bestämma att avgifter skall betalas för jakten inom viltvårdsområdet och för vilt som fälls.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen motsvarar 10 § lagen om jaktvårdsområden.

Som framgår av paragrafens första stycke kan tillståndskravet bara gälla sådana upplåtelser som avser områdesjakt. Den begränsningen torde få praktisk betydelse främst när det gäller upplåtelse av småviltsjakt inom ett viltvårdsområde. Fastighetsägare som inte vill ansluta sig till områdesjakt efter småvilt kommer inte att omfattas av något tillståndskrav. Om det inte bedrivs någon sådan områdesjakt, kan alla fastighetsägare ...

30 §  En viltvårdsområdesförening får inte bedriva verksamhet som är främmande för det ändamål som viltvårdsområdet skall tillgodose.

[S2]Beslut med stöd av denna lag får inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av en fastighet inom området.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen överensstämmer i sak med 11 § i lagen om jaktvårdsområden. På inrådan av Lagrådet har paragrafen justerats så att det framgår att inte heller gemensamhetsjakt får förekomma på den fastighet vars ägare motsätter sig jakt av ideella skäl.

Ändring och upplösning av viltvårdsområde

31 §  På ansökan av styrelsen för de viltvårdsområdesföreningar som berörs kan länsstyrelsen besluta att

  1. föra samman flera viltvårdsområden till ett viltvårdsområde,
  2. dela upp ett viltvårdsområde i flera viltvårdsområden.

[S2]För en sådan ombildning gäller villkoren för och förfarandet vid bildande av viltvårdsområde.

Prop. 1999/2000:73: Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 12 § i gällande lag. Föreningen har möjlighet att ta ut avgifter för jakten och för vilt som fälls. I paragrafen klargörs att föreningen inte får ta ut avgifter för småvilt från en medlem som inte vill delta i områdesjakt efter småvilt.

Avgifter får bara tas ut av den som faktiskt utövar jakt och det får förutsättas att den fastighetsägare som åberopat att han har ideella betänkligheter mot jakt inte själv jagar eller upplåter sin jakträtt till ...

32 §  På ansökan av viltvårdsområdesföreningens styrelse får länsstyrelsen besluta att en fastighet skall anslutas till viltvårdsområdet. För sådan anslutning fordras medgivande av fastighetens ägare och, om fastigheten ingår i ett annat viltvårdsområde, av viltvårdsområdesföreningen för det området.

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande rätt, innehåller bestämmelser om generella begränsningar i en förenings beslutanderätt. Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.5.5).

33 §  På ansökan av fastighetens ägare eller viltvårdsområdesföreningen får länsstyrelsen besluta att ur viltvårdsområdet utesluta

  1. en fastighet som på grund av ändrad användning eller annars saknar väsentlig betydelse för verksamheten inom området,
  2. en fastighet eller flera fastigheter med samma ägare som kan utgöra en egen enhet för viltvård, om övriga fastigheter inom viltvårdsområdet kan bestå som ett lämpligt sådant område.

[S2]Om fastighetsägaren och viltvårdsområdesföreningen är ense om en uteslutning som avses i första stycket 1 får föreningen besluta i frågan.

34 §  Länsstyrelsen kan besluta att viltvårdsområdet skall upphöra och viltvårdsområdesföreningen skall upplösas om

  1. fler än en femtedel av fastighetsägarna, eller de fastighetsägare som äger mer än en femtedel av viltvårdsområdets areal, på en föreningsstämma uttalar sig för en upplösning,
  2. viltvårdsområdesföreningen saknar styrelse, eller
  3. viltvårdsområdesföreningen allvarligt missköter förvaltningen av viltvårdsområdet.

[S2]Om viltvårdsområdet finns inom ett omarronderingsområde enligt 1 § jordförvärvslagen (1979:230) gäller i stället för vad som sägs i första stycket 1 att fler än hälften av fastighetsägarna, eller de fastighetsägare som äger mer än hälften av viltvårdsområdets areal, skall ha uttalat sig för en upplösning.

[S3]Vid omröstning i frågan om upplösning gäller 7 § tredje stycket.

[S4]Beslut om upplösning enligt första stycket 1 får meddelas tidigast tre år från det att beslutet om bildande av viltvårdsområdet vann laga kraft.

35 §  Länsstyrelsen får förordna att frågor som avses i 31, 33 eller 34 § skall utredas vid förrättning innan länsstyrelsen beslutar.

[S2]För förfarandet vid sådan förrättning gäller 12-15 §§ i tillämpliga delar.

36 §  Vid upplösning av en viltvårdsområdesförening gäller 62 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

[S2]Om en viltvårdsområdesförening är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är föreningen trots första stycket upplöst när konkursen avslutas.

[S3]I artikel 48.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden finns en särskild bestämmelse om när en juridisk person eller ett företag ska anses upplöst. Lag (2017:483).

Överklagande

37 §  Beslut av viltvårdsområdesföreningens stämma eller styrelse får överklagas hos länsstyrelsen av den vars rätt berörs av beslutet, om beslutet gått honom eller henne emot, i frågor som gäller

  1. jakt och annan viltvård,
  2. medlemskap i föreningen enligt 4 §,
  3. avstängning från områdesjakt enligt 26 §,
  4. upplåtelse och överlåtelse av jakträtt enligt 27 §,
  5. avgift enligt 29 §, eller
  6. uteslutning ur föreningen enligt 33 § andra stycket.

[S2]Överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen inom fyra veckor från dagen för beslutet. I fråga om överklagande av styrelsens beslut räknas dock tidsfristen från den dag klaganden fick del av beslutet.

[S3]Föreningsstämmans eller styrelsens beslut skall gälla även om det har överklagats, om inte länsstyrelsen beslutar annat.

  • RÅ 2001:56:En markägare har med hänvisning till artikel 6 i Europakonventionen ansetts ha rätt till domstolsprövning av ett beslut av en jaktvårdsområdesförening utan hinder av att beslutet enligt lagen (1938:274) om rätt till jakt inte kunde överklagas. Reglerna i lagen (2000:592) om viltvårdsområden har därvid ansetts tillämpliga.

38 §  Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

[S3]Då beslut som länsstyrelsen, förvaltningsrätten eller kammarrätten meddelar enligt denna lag angår så många att en kopia av beslutet inte lämpligen kan skickas till var och en av dem, skall meddelande om beslutet införas i ortstidning. Tiden för överklagande skall räknas från den dag kungörandet har skett.

[S4]Länsstyrelsens beslut gäller omedelbart om inte något annat anges i beslutet. Lag (2009:833).

Prop. 1999/2000:73: Paragrafen har sin motsvarighet i 31 § lagen om jaktvårdsområden.

Av paragrafens första stycke följer att en viltvårdsområdesförening inte får upplösas förrän föreningens skulder är betalda eller medel som fordras för betalningen har satts ned hos länsstyrelsen.

Paragrafens andra stycke innehåller en regel för att få en upplösning till stånd också i sådana fall då föreningen inte kan betala sina skulder. Viltvårdsområdesföreningen skall under alla förhållanden ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (2000:592) om viltvårdsområden

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 då lagen (1980:894) om jaktvårdsområden upphör att gälla.
  2. Ett jaktvårdsområde som finns vid lagens ikraftträdande skall anses som ett viltvårdsområde bildat enligt denna lag. För ett sådant jaktvårdsområde och den förening som förvaltar området gäller lagen med det undantag som anges i 3.
  3. Bestämmelsen i 26 § får endast tillämpas på sådana överträdelser som skett efter det att lagen trätt i kraft.
  4. Om en förenings stadgar strider mot bestämmelserna i lagen skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram förslag till föreningsstämman om den ändring som behövs.
  5. Om bestämmelserna i den nya lagen innebär ändrade förutsättningar för upplåten jakträtt och värdet av upplåtelsen därigenom minskas, får nyttjanderättshavaren säga upp avtalet. Den som vill säga upp avtalet skall göra det inom tre månader från det att denna lag trätt i kraft. Om han inte gör det inom denna tid har han förlorat rätten att säga upp avtalet på denna grund.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:253, Prop. 1999/2000:73, Bet. 1999/2000:MJU17
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2009:833) om ändring i lagen (2000:592) om viltvårdsområden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:290, Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 38 §
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2017:483) om ändring i lagen (2000:592) om viltvårdsområden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:260, Prop. 2016/17:125, Bet. 2016/17:CU16
Omfattning
ändr. 36 §
Ikraftträder
2017-06-26