NFS 2012:12

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

¹

NFS 2012:12

Utkom från trycket

den 7 december 2012

Föreskrifter om

ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd

(NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur

och kungsörn;

beslutade den 29 november 2012.

Med stöd av 10 § förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg,

järv, lo och kungsörn föreskriver Naturvårdsverket att 4 § i föreskrifterna ska

upphöra att gälla samt att 1, 5 och 7–14 §§ och bilaga 1 samt dess rubrik ska

ha följande lydelse. Naturvårdsverket beslutar även att de allmänna råden till

1, 4, 7, 9 och 11 §§ ska upphöra att gälla samt att de allmänna råden till 5, 10

och 12–14 §§ ska ha följande lydelse.

1 § Nedanstående begrepp har i denna författning följande betydelse.

Familjegrupp

för lodjur kan familjegrupp användas synonymt med

föryngring under inventeringsperioden då spår av hona

med ungar observerats. Familjegrupp av varg definieras

i bilaga 1.

Fältpersonal

länsstyrelsetjänstemän som förordnats att utföra fältar-

bete och kvalitetssäkring av observationer. De är även

kontaktpersoner gentemot samebyarna och de ideella

organisationerna.

Föryngring

björn, varg, järv, lodjur har fött ungar eller kungsörn har

lagt ägg i bo i en sameby eller i ett län; fastställda definitio-

ner anges för järv och lodjur i Naturvårdsverkets metodik

för inventering av järv och lodjur samt för björn, varg och

kungsörn i bilaga 1.

Grupperad

term som används i Naturvårdsverkets tillhandahållna

databas då flera observationer bedöms tillhöra samma

föryngring eller andra förekomster.

Häckning

för kungsörn används häckning synonymt med föryngring.

Inventering

rovdjurens föryngringar och annan förekomst fastställs i tid

och rum; används synonymt med begreppet undersökning i

viltskadeförordningen (2001:724). Inventeringsmetoderna

beskrivs för järv och lodjur i Naturvårdsverkets metodik

för inventering av järv och lodjur och för björn, varg och

kungsörn i bilaga 1.

Inventerings-

ansvarig

den tjänsteman på länsstyrelsen som förordnas att ansvara

för inventering av rovdjur i länet.

2

NFS 2012:12

Inventerings-

period

den tid som är lämpligast för inventering med hänsyn

till arternas reproduktion, inventeringens effektivitet och

kostnad; perioderna anges för järv och lodjur i Naturvårds-

verkets metodik för inventering av järv och lodjur och för

varg och kungsörn i bilaga 1.

Inventerings-

samordnare

den person som i en sameby eller en ideell organisation är

ansvarig för att samordna inventering av rovdjur.

Inventerings-

slinga

färdväg till fots, på skidor eller med fordon för att finna

spår eller spårtecken, alternativt se eller höra individer

eller finna deras boplatser.

Kriterier

kännetecken, som används för att fastställa om föryngring

ägt rum och antal föryngringar. För järv och lodjur anges

kriterierna i Naturvårdsverkets metodik för inventering

av järv och lodjur samt för björn, varg och kungsörn som

anges i bilaga 1.

Kungsörn-

grupperna

grupper som arbetar med inventering av kungsörn i olika

regioner.

Kvalitetssäkrare person som förordnats som kvalitetssäkrare av länsstyrelse

eller av Sametinget.

Kvalitetssäkring kontroll av observationer eller av föryngringar.

Naturvårdsver-

kets vägledning

för rapportering

av förekomsten

av stora rovdjur

dokument där Naturvårdsverket vägleder om tidpunkter

och tillvägagångssätt för rapportering av rovdjursinvente-

ringarnas genomförande och resultat till Naturvårdsverket

och Sametinget.

Naturvårdsver-

kets metodik för

inventering av

järv och lodjur

dokument, som är knutet till rekvirering av medel för

inventering, innehållande metod för arbetet med inven-

teringarna av järv och lodjur och tillvägagångssätt för att

dokumentera resultatet från inventeringarna.

Regelbunden

förekomst

(när föryngring inte dokumenterats) spår eller andra obser-

vationer av rovdjur har dokumenterats i samebyn eller i

länet vid minst tre tillfällen under minst tre månader under

reproduktionscykeln.

Reproduktions-

cykel

anges med en tolvmånadsperiod med början den månad

då ungar normalt föds eller ägg läggs.

Rovdjur

björn, varg, järv, lodjur och kungsörn.

Naturvårdsver-

kets tillhanda-

hållna databas

databas eller databaser där inventeringar, inventerings-

slingor och förekomst och föryngring av rovdjur samt

deras bytesdjur/kadaver ska registreras.

Sameby

enligt definition i rennäringslagen (1971:437).

Snoking

inventeringsmetod som beskrivs i Naturvårdsverkets

metodik för inventering av järv och lodjur och i bilaga 1.

Tillfällig före-

komst

(när föryngring eller regelbunden förekomst inte har

dokumenterats) spår eller andra observationer har doku-

menterats i samebyn eller i länet vid minst ett tillfälle under

reproduktionscykeln.

³

NFS 2012:12

5 §¹ Länsstyrelsen ansvarar enligt 8 § förordningen (2009:1263) om förvalt-

ning av björn, varg, järv, lo och kungsörn för länets inventeringsverksamhet

som bedrivs i samarbete mellan länsstyrelsen, samebyarna och de ideella

organisationerna. Beträffande varg också efter samråd med Naturvårdsverket.

Ansvaret ska omfatta planering, genomförande, kvalitetssäkring, dokumen-

tation (inklusive registrering i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas),

sammanställning, utvärdering och rapportering av inventeringsresultaten samt

arkivering och information.

Länsstyrelsens egen personal, samebyarnas och organisationernas inven-

teringssamordnare samt personer som kvalitetssäkrar ska inneha relevanta

kunskaper.

Planering av inventeringsarbetet ska ske i samråd mellan länsstyrelsens perso-

nal och samebyarnas och de ideella organisationernas inventeringssamordnare.

Naturvårdsverket ansvarar för grundutbildning och länsstyrelserna ansvarar

för vidareutbildning av länsstyrelsernas personal och de personer som förordnas

att kvalitetssäkra observationer.

Naturvårdsverket ansvarar för nationell utvärdering och sammanställning av

inventeringsresultaten. Enligt 9 § förordningen (2009:1263) om förvaltning av

björn, varg, järv, lo och kungsörn ansvarar Naturvårdsverket även för gransk-

ning och fastställande av inventeringsresultaten.

Naturvårdsverket tillser att utrustning tillhandahålls länsstyrelserna för in-

samling av prover samt ansvarar för prioritering, förvaring och förmedling av

insamlade prover av betydelse för förvaltningen.

Naturvårdsverket ansvarar för att DNA-analyser av spillning, blod etc. av

betydelse för förvaltningen utförs.

Naturvårdsverket ansvarar för utbildning, utveckling, drift och förvaltning

av Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

Länsstyrelsen ansvarar för redovisning av rovdjurens förekomst i överens-

stämmelse med 3 §.

7 § Inventeringar av rovdjur ska utföras årligen i varje län och i de svenska

same-byarnas totala betesområden. Om snö- och väderförhållandena inte

möjliggör inventeringsarbete, ska de områden som inte inventerats redovisas.

Om antalet föryngringar av en art stadigvarande ligger över fastställd minimi-

nivå för landet eller ett län kan områdesinventeringar i stället göras vartannat år

utanför renskötselområdet. Sådant beslut tas av Naturvårdsverket efter samråd

med länsstyrelsen.

8 §² Inventeringar i renskötselområdet ska omfatta de svenska samebyarnas

totala betesområden. För inventering av järvföryngringar ska en zon på 5 km

läggas till det totala betesområdets yttre gräns och för vargföryngringar en

zon på 10 km.

Länsstyrelsen ska från norska myndigheter inhämta information motsvarande

den i Sverige för samebyarnas betesområden i Norge.

Vid rovdjursförekomst i berörda delar av Finland ska länsstyrelsen inhämta

relevant information från finska myndigheter.

¹ Ändringen innebär bl.a. att nionde stycket upphävs.

² Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

4

NFS 2012:12

9 § De inventeringsmetoder som anges i bilaga 1 ska användas vid inventering

av björn, varg och kungsörn. I Naturvårdsverkets metodik för inventering av

järv och lodjur finns inventeringsmetoder för järv och lodjur.

Vid ändring av Naturvårdsverkets metodik för inventering av järv och lodjur

ska Naturvårdsverket höra Sametinget.

10 § Länsstyrelsen är ansvarig för kvalitetssäkring av observationer av björn,

varg, järv, lodjur och kungsörn. Länsstyrelsens personal ska i fält kvalitetssäkra

observationer för att fastställa förekomst och i förekommande fall också antal

föryngringar.

Observation som kvalitetssäkrats av samebyns eller ideella organisationer-

nas inventeringssamordnare, men inte verifierats av länsstyrelsens personal,

ska av länsstyrelsen särredovisas i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

Det gäller särskilt observationer som påverkar den totala rovdjursförekomsten

i länet eller kan påverka ersättningens storlek till sameby enligt Sametingets

föreskrifter.

Personer som förordnas att kvalitetssäkra observationer eller fastställa antalet

föryngringar ska ha genomgått relevant utbildning enligt 5 § fjärde stycket med

godkänt resultat.

11 § Föryngring av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn i länet ska anges utifrån

fastställda kriterier. Säkerheten ska anges som säker eller sannolik föryngring för

järv och som lyckad häckning eller häckning med okänt resultat för kungsörn.

För björn, varg och lodjur ska endast säker föryngring anges. Kriterierna för

björn, varg och kungsörn definieras i bilaga 1. Kriterierna för järv och ljodjur

definieras i Naturvårdsverkets metodik för inventering av järv och lodjur.

Även antal föryngringar i länet och deras geografiska fördelning ska anges

utifrån fastställda kriterier. Kriterierna för björn, varg och kungsörn definieras i

bilaga 1. Kriterierna för järv och ljodjur definieras i Naturvårdsverkets metodik

för inventering av järv och lodjur.

För varg ska därutöver andra förekomster anges, vilka definieras i bilaga 1.

I de fall misslyckade häckningar för kungsörn konstaterats ska det anges

särskilt.

Föryngringar ska registreras som grupperade observationer i Naturvårdsver-

kets tillhandahållna databas.

Om föryngring av en art saknas i länet ska regelbunden eller tillfällig före-

komst anges.

För varje sameby ska därutöver antal föryngringar och, om sådana saknas,

övriga förekomster fastställas.

12 § I 20 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är stadgat om

sekretess för uppgifter om lyor och boplatser för aktuella rovdjur.

13 §³ Dokumentation av rovdjursobservationer ska ske genom länsstyrelsernas

personal och samebyarnas och de ideella organisationernas inventeringssam-

ordnare i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

Länsstyrelsen ansvarar för att observationer registreras i Naturvårdsverkets

tillhandahållna databas. Samtliga delinventeringar och de geografiska områden

³ Ändringen innebär bl.a. att tredje, sjätte, sjunde och åttonde styckena upphävs.

⁵

NFS 2012:12

de täcker ska registreras utan dröjsmål liksom inventeringsslingor, kvalitets-

säkrade observationer samt andra relevanta observationer och bytesdjur/kadaver

med tillhörande foto- eller annan dokumentation.

Insamlade prover för DNA-analyser ska registreras skyndsamt i Naturvårds-

verkets tillhandahållna databas.

Efter inventeringsperioden ska länsstyrelsen utvärdera det samlade inven-

teringsresultatet, varvid förekomster och antal föryngringar ska fastställas och

registreras i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

I renskötselområdet gäller därutöver

1. att om samebyns inventeringssamordnare och länsstyrelsens fältpersonal

inte varit överens i fält ska detta dokumenteras i Naturvårdsverkets till-

handahållna databas. Samebyarna ska beredas möjlighet att yttra sig över

länsstyrelsens inventeringsresultat.

2. att länsstyrelsen ska ombesörja att observationer i Norge och Finland

dokumenteras på samma sätt som observationer gjorda i Sverige, om de

kan påverka ersättningsnivåerna.

I Naturvårdsverkets vägledning för rapporering av förekomst av stora rovdjur

finns vägledning om tidpunkter och tillvägagångssätt för rapportering.

14 §⁴ I Naturvårdsverkets tillhandahållna databas ska länsstyrelsen ha doku-

menterat inventeringsverksamheten på sådant sätt att erforderliga uttag och

redovisningar kan göras av länsstyrelsen själv, på nationell nivå av Naturvårds-

verket samt på samebynivå av Sametinget.

Antalet föryngringar som dokumenterats under inventeringsperioden för

varg, järv och lodjur redovisas särskilt.

Länsstyrelsen ska återkommande informera viltförvaltningsdelegationen om

inventeringsverksamheten och om rovdjursstammarnas utveckling.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2013.

Naturvårdsverket

EVA SMITH

Rikard Janson

(Avdelningen

för

genomförande)

⁴ Ändringen innebär bl.a. att fjärde och femte styckena upphävs.

6

NFS 2012:12

Bilaga 1

Metoder för inventering av björn, varg och kungsörn ⁵

Inventeringens syfte och metoder

Inventeringens syfte är att fastställa det totala antalet årliga föryngringar av

björn, varg och kungsörn.

Enhetliga kriterier för föryngring och förekomst ska användas och arbetet

ska så långt möjligt genomföras med samma metodik i hela Skandinavien och

präglas av objektivitet, trovärdighet och hög precision.

Därutöver ska utbredning och förekomst fastställas utan hänsyn till antalet

individer. Det innebär att i områden med inga eller få föryngringar av en art ska

dokumentation ske även av övriga observationer för att spridning alternativt

tillbakagång ska kunna följas.

Metoder

Inventeringsmetoderna kan indelas i passiva och aktiva. De aktiva är sådana

som kräver fältarbete. För att uppnå bästa resultat krävs en kombination av

aktiva och passiva metoder.

Aktiva metoder

Snoking

Aktiv inventeringsmetod som syftar till att fastställa förekomst och föryngring

av rovdjur i ett område. Metoden innebär att observationer av rovdjur verifieras

i fält, alternativt att man söker individer, spår eller boplatser av nämnda arter.

Antal föryngringar, familjegrupper, revirmarkerande par eller övriga stationära

individer fastställs genom att spåra ihop alternativt spåra isär de spårlöpor som

påträffas.

Boplatsbesök

Aktiv inventeringsmetod som syftar till att fastställa föryngring av varg eller

kungsörn. Metoden innebär att revir eller boplatser av nämnda arter kontrolleras

för att fastställa om föryngring skett eller inte.

Områdesinventering

Aktiv inventeringsmetod som syftar till att fastställa förekomst och antal

föryngringar av rovdjur. För varg ska även fastställas antal familjegrupper,

revirmarkerande par eller övriga stationära individer i ett område. Metoden

innebär att spårlöpor av djur på snö söks i ett område under en eller två dagar.

Antal föryngringar, familjegrupper, revirmarkerande par eller övriga stationära

individer fastställs genom att spåra ihop alternativt spåra isär de spårlöpor som

påträffas.

⁵ Ändringen innebär bl.a. att avsnitten om inventering av järv och lodjur upphävs.

⁷

NFS 2012:12

Rullande inventering

Aktiv inventeringsmetod som syftar till att fastställa förekomst och antal föryng-

ringar av rovdjur. För varg ska även fastställas antal familjegrupper, revirmar-

kerande par eller övriga stationära individer i ett område. Metoden innebär att

spårlöpor av djur på snö söks i ett större område där arbetsinsatsen flyttas över

området i en riktning under en längre tid (dagar, veckor). Inventerade områden

ska inte återbesökas under samma inventering. Antal föryngringar, familjegrup-

per, revirmarkerande par eller övriga stationära individer fastställs i huvudsak

genom att spåra ihop alternativt spåra isär de spår efter rovdjur som påträffas.

Spillningsinventering

Aktiv inventeringsmetod som syftar till att fastställa främst förekomst och antal

individer i ett område. Metoden innebär att spillning av aktuell rovdjursart

insamlas på ett standardiserat sätt. DNA-analys av spillningen utförs, varvid

art och individ fastställs. Kön och släktskap kan ibland fastställas.

Passiva metoder

Passiva metoder utgör ett komplement till aktiva metoder. Länsstyrelsen ska

fortlöpande registrera observationer av björn, varg och kungsörn i Naturvårds-

verkets tillhandahållna databas. Därutöver ska länsstyrelsen registrera de rovdjur

som fälls med stöd av skyddsjaktbestämmelser och de tamdjur (utom ren) som

dödas, skadas eller rapporteras saknade i samband med rovdjursangrepp.

Även andra observationer som verifierar rovdjursförekomst ska dokumente-

ras, exempelvis en funnen vargdödad älg. Även björnspillning utgör verifikation

på förekomst liksom björniden.

I renskötselområdet ska länsstyrelsens fältpersonal även registrera de renka-

daver som påträffas, varvid dödsorsaken ska anges om så är möjligt.

Användbara passiva metoder är:

• rovdjursobservationer av allmänheten

• fällda rovdjur under jakt

• fallvilt

• bytesdjur (renar och övriga tamdjur samt vilt) som dödats av rovdjur.

Inventering av björn

Aktiva metoder ⁶

Föryngring

• Länsstyrelsen i samtliga län (förutom Norrbotten, Västerbotten, Jämtland,

Västernorrland, Dalarna och Gävleborg) ska fortlöpande registrera samtliga

observationer av björnhonor med ungar i Naturvårdsverkets tillhandahållna

databas.

⁶ Ändringen innebär bl.a. att stycket om inventeringsperiod upphävs.

8

NFS 2012:12

• Fältkontroller av observationer ska göras, där sådana bedöms menings-

fulla, varvid det särskilt ska bedömas om det är årsungar eller äldre ungar

i sällskap med björnhonan.

Andra observationer än föryngring

I län eller delar av län där björn normalt inte föder ungar ska även andra obser-

vationer än sådana som dokumenterar föryngring registreras i Naturvårdsverkets

tillhandahållna databas. Det gäller särskilt i randområden för björnens utbred-

ning i landet. Därutöver ska alla björniden registreras.

Reproduktionscykel

• 1 januari–31 december (antal föryngringar kan redovisas under samma

kalenderår ungar fötts, men kan kompletteras efterföljande år),

• varje observation av en björnhona med ungar ska kopplas till det år ungarna

fötts.

Kriterier för att fastställa en föryngring ⁷

Föryngring av björn kan fastställas tidigast under april månad, då björnhonor

med årsungar kan lämna idet. Endast säkra föryngringar ska anges. Eftersom

det efter den 1 augusti är svårt att säkert avgöra om en björnhona har årsungar

eller fjolårsungar ska alla observationer av björnhonor med ungar oberoende

av ungarnas ålder registreras i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

Vid observation av björnhona med ungar ska ungarnas födelseår uppskattas

(reproduktionscykel).

Föryngring av björn ska bedömas som säker om

• spår- eller synobservation görs av en björnhona med minst en årsunge

eller äldre unge,

eller om

• årsunge tillvaratas/skjuts eller påträffas död,

• klomärken av klättrande björnungar, spillning etc. visar att björnungar

fötts vid ett ide.

Kriterier för att fastställa antal föryngringar

• Alla observationer av björnhonor med minst en unge i närheten av varandra

ska antas härröra från samma föryngring tills dess annat är visat genom

bedömning av ungarnas födelseår, avstånd mellan kvalitetssäkrade obser-

vationer eller utifrån kombinationen avstånd och aktivitetsdag.

• Olika antal ungar tillsammans med hona kan bara vid observationer som

gjorts under gynnsamma förhållanden och under lång tid vara ett komple-

ment till andra särskiljningsfaktorer, som ungarnas födelseår och avstånd,

och då utgöra grund för särskiljning.

• Antalet föryngringar kan stundom beräknas efter spillningsinventering och

DNA-analys av spillning.

⁷ Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

⁹

NFS 2012:12

Inventering av varg

Aktiva metoder

Föryngring och andra förekomster

• I län som berörs av renskötsel ska länsstyrelsen fortlöpande i Naturvårdsver-

kets tillhandahållna databas registrera samtliga kvalitetssäkrade observatio-

ner av varg. I övriga län ska länsstyrelsen fortlöpande i Naturvårdsverkets

tillhandahållna databas registrera samtliga vargföryngringar, familjegrup-

per, revirmarkerande par och övriga stationära vargar. I alla län ska antalet

individer ska så långt möjligt fastställas även för familjegrupper.

• Vargföryngringar får dokumenteras redan på sommaren eller hösten genom

olika typer av observationer av vuxna djur och/eller valpar.

• Spillningsprov för DNA-analys ska insamlas där det är möjligt.

• Inventering på snö av vargföryngring sker i huvudsak parallellt med inven-

tering av lodjur.

• Fastställandet av det totala antalet stationära individer eller antalet individer

i en föryngring/familjegrupp ska vara avslutat före den 1 mars.

• Länsstyrelsen bedömer i samråd med Naturvårdsverket och efter samråd med

samebyns och/eller de ideella organisationernas inventeringssamordnare var

inventeringsinsatser ska göras samt vilken metod som ska användas. Inven-

teringarnas upplägg ska överensstämma med dessa föreskrifter. Förutom

föryngringar ska även andra förekomster av vargar lokaliseras samtidigt

inom det inventerade området.

Inventeringsperiod

Fältinsatser för att fastställa antalet föryngringar och andra förekomster ska

utföras under perioden 1 oktober–28/29 februari. Föryngringar kan dock fast-

ställas på barmark under april–september.

Reproduktionscykel

• 1 maj–30 april (antal föryngringar kan redovisas under samma kalenderår

valpar fötts, men alltid efterföljande år),

• varje observation av föryngring ska kopplas till det år valparna fötts.

Villkor vid spårning

Villkor som samtliga ska vara uppfyllda vid spårning för att bedöma antal

vargar i sällskap är:

• spårningar är gjorda före den 1 mars (gäller det totala antalet individer eller

antalet individer inom ett revir),

• djuren har detaljspårats spårstämpel för spårstämpel på lämpligt sätt i minst

3 km,

• spåren är av samma ålder och vargarna har gått i samma riktning.

• Vid fastställande av föryngring/revirmarkerande par på basis av enbart anta-

let vargar i ett revir ska minst 3 olika detaljspårningar om vardera minst 3

km genomföras under inventeringssäsongen. Varje detaljspårning ska avse

olika aktivitetsdatum för vargarna.

Om det inte varit möjligt att uppfylla 3 km-kriteriet ska orsaken anges i

Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

10

NFS 2012:12

Kriterier för att fastställa en föryngring

Föryngring av varg ska fastställas genom olika typer av observationer avse-

ende föräldradjur och valpar från födseln och fram till den 1 mars året efter

föryngringen.

Endast säkra föryngringar ska anges.

Föryngring av varg får bedömas som säker om minst ett av kriterierna 1-5

är uppfyllda:

1. observation före den 1 mars av minst fem vargar inom ett revir (övriga

villkor vid spårning se ovan),

2. antalet vargar i ett revir är fler än föregående säsong, dock minst tre,

3. syn-/hörobservation av valp/valpar,

4. valp tillvaratas/skjuts eller påträffas död,

5. kontroll vid lya och/eller rendezvousplats om samtliga fyra punkter a-d

nedan är uppfyllda:

a. Upptrampade stigar: vid lyan/rendezvousplatsen finns ett system av

väl synliga men mjukt slitna stigar.

b. Liggplatser/lekplatser: välanvända legor och lekplatser med bortnött

eller vissen tillplattad vegetation.

c. Bitmärken/rivmärken: kvistar och pinnar etc. som är söndertuggade

eller har bitmärken eller förekomst av tydligt sönderrivna murkna stubbar.

d. Spillning: spillning från valpar och vuxna djur, som ska insamlas och

DNA-analyseras.

6. Föryngring av varg får även bekräftas med hjälp av DNA-analyser. DNA-

analyserna ska påvisa släktskap i form av förälder – avkomma.

I händelse av snöbrist eller andra ogynnsamma spårförhållanden får tidsfris-

ten i synnerliga fall utsträckas till den 1 april om antalet registrerade vargar i

reviret är minst fyra.

Kriterier för att fastställa antal föryngringar eller andra förekomster

• Då två eller flera spårobservationer på snö av föryngringar/revirmarkerande

par/ensamma vargar förekommer relativt nära varandra ska spårlöporna av

revirmarkerande vargar spåras ihop alternativt isär genom sammanhäng-

ande detaljspårningar.

• Olika antal vargar i olika grupperingar får inte utgöra grund för särskiljning.

• Särskiljningsåtgärder ska registreras i detalj i Naturvårdsverkets tillhanda-

hållna databas och även felkällor ska anges.

• Alla observationer i närheten av varandra antas härröra från samma föryng-

ring/revir tills dess annat är visat genom särskiljning enligt ovan eller efter

DNA-analys av prover.

• Olika observationer under inventeringsperioden inom 100 km och inom

en yta av 2 000 km² ska räknas som samma föryngring/revir så länge inte

motsatsen är bevisad.

Kriterier för annan vargförekomst än föryngring

Familjegrupp

Samtliga punkter nedan ska vara uppfyllda

• minst tre vargar i en flock,

• minst en av vargarna revirmarkerar,

¹¹

NFS 2012:12

• vargen eller vargarna revirmarkerar regelbundet,

• föryngring i reviret har dokumenterats minst en gång under de senaste

två åren.

Revirmarkerande par

Samtliga punkter under ett av nedanstående alternativ ska vara uppfyllda

• två vargar i sällskap,

• båda vargarna revirmarkerar på samma plats mot samma föremål,

• ”löpblod” har registrerats i tikens urin och

• vargarna revirmarkerar regelbundet.

eller

• två vargar i sällskap,

• båda vargarna revirmarkerar på samma plats mot samma föremål,

• vargarna revirmarkerar regelbundet och

• analyserade DNA-prov (insamlade under inventeringssäsongen) visar två

individer av olika kön.

eller

• analyserade DNA-prov (insamlade under inventeringssäsongen) visar att

två individer kända genetiskt som ett revirmarkerande par sedan tidigare

år är kvar i samma område som tidigare år.

Övrig stationär varg

• ensam varg som revirmarkerar,

• vargen revirmarkerar regelbundet och rör sig inom en yta som motsvarar

ett revir.

Om regelbundna revirmarkeringar inte har observerats kan förekomsten av

övrig stationär varg fastställas om:

• det under vinterns snöperiod gjorts observationer av en varg under minst

tre sammanhängande månader inom en yta som motsvarar ett vargrevir och

revirmarkeringar har observerats vid minst ett tillfälle,

• positionering av radiomärkt varg visar att djuret rört sig inom en yta som

motsvarar ett vargrevir, under minst tre sammanhängande månader, helt

eller delvis under vinterns inventeringsperiod utan att kriterierna ovan har

uppfyllts.

Till kategorin övriga stationära vargar räknas även;

• två vargar som utgör en spillra av en tidigare familjegrupp, där ett föräld-

radjur finns kvar tillsammans med en annan varg.

• valpar som förlorat båda föräldradjuren och som rör sig inom en yta mot-

svarande ett vargrevir.

Övrig varg

• varg som inte uppfyller kriterierna för någon av ovan nämnda förekomster.

12

NFS 2012:12

Revir och revirmarkeringar

• Med vargrevir avses ett område där en ensam varg, ett vargpar utan valpar

eller ett föräldrapar revirmarkerar.

• Med revirmarkeringar avses urinering mot upphöjda föremål med lyft ben

alternativt krafsmarkering; ytligt krafsande i marken med alla fyra tassarna.

• Med regelbundna revirmarkeringar avses minst två revirmarkeringar inom

en spårad sträcka av högst tre kilometer.

Inventering av kungsörn

Aktiva metoder

Häckning

• Tidigare kända revir/boplatser ska besökas årligen under perioden 1

januari–15 september.

• Potentiella häckningsområden ska besökas under perioden 15 februari–30

april för att dokumentera spelflygande örnar eller andra observationer som

tyder på revirhävdande par och/eller häckning.

• Bebodda boplatser ska besökas efter den 1 juni för att dokumentera att

ungar fötts.

Andra observationer än häckning

I län eller delar av län där kungsörn normalt inte häckar ska även andra obser-

vationer än sådana som dokumenterar häckning registreras i Naturvårdsverkets

tillhandahållna databas. Detta gäller särskilt observationer under häckningstid

av vuxna örnar.

Inventeringsperiod

Riktade fältinsatser för att fastställa antalet häckande par får koncentreras till

perioden 1 juni–15 september.

Reproduktionscykel

• 1 januari–31 december (antal häckande par kan redovisas samma år häck-

ning skett),

• varje observation som tyder på häckning ska kopplas till det år då häck-

ning skett.

Kriterier för att fastställa en häckning

Påbörjad häckning av kungsörn får fastställas tidigast då ruvning påbörjats.

Häckning ska anges som: lyckad häckning, häckning med okänt resultat eller

misslyckad häckning.

Lyckad häckning av kungsörn ska bedömas om

• synobservation görs i boet tidigast den 1 juni av minst en unge

• synobservation görs före den 15 september av minst en flygg unge som

observeras i ett känt revir.

¹³

NFS 2012:12

Häckning med okänt resultat ska bedömas om

• synobservation görs i bo av ägg och/eller av ruvande fågel

• synobservation görs i boet av minst en unge före den 1 juni, varefter inget

återbesök har gjorts.

Misslyckad häckning föreligger om

• ingen unge, död unge, rötägg eller äggrester konstateras i bo före den 15

juli där tidigare under inventeringsperioden ruvande fågel, ägg eller unge

konstaterats.

14

NFS 2012:12

Allmänna råd

Till 5 §

Utbildningens organisation

För att förbättra samtliga aktörers kompetens krävs fortlöpande utbildning.

Länsstyrelsen bör bekosta utbildning av minst en inventeringssamordnare i

respektive sameby med fasta rovdjursstammar. Motsvarande bör gälla för de

organisationer som deltar aktivt i inventeringsarbetet. I övrigt bör samebyarna

och deltagande organisationer själva ansvara för att av dem utsedda personer

har relevanta kunskaper.

För att kvalitet och kontinuitet ska upprätthållas, samtidigt som kostnaderna

hålls på en rimlig nivå, bör samebyarna och de ideella organisationerna efter-

sträva att inte byta inventeringssamordnare om det inte är nödvändigt.

Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet tillhandahåller på Natur-

vårdsverkets uppdrag grundutbildning för länsstyrelserna beträffande invente-

ringsverksamheten och ansvarar även för kunskapsproven.

Länsstyrelserna bör i egen regi ansvara för att personalen och övriga intres-

senter årligen vidareutbildas.

Viltskadecenter tillhandahåller på Naturvårdsverkets uppdrag, i mån av

efterfrågan, även vidareutbildning.

Utbildningens innehåll

Grundutbildningen bör innehålla relevant information om:

• rovdjurspolitiken

• relevant lagstiftning med särskilt fokus på gällande föreskrifter och Na-

turvårdsverkets metodik för inventering av järv och lodjur

• deltagande aktörers roller och ansvar

• rennäringens förutsättningar

• spårkunskap och spårning inklusive felkällor

• hantering av och rutiner för provtagning för DNA-analys

• registrering och uttag i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas

• information och kommunikation.

Vid vidareutbildningarna bör större vikt läggs vid svårigheter med fältbe-

stämningar och dokumentation i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

Vidareutbildningen bör också innehålla praktiskt fältarbete.

Distansinläsning bör kunna ske inför utbildningarna.

Kunskapsprov

Kunskapsprovet bör styrka att person som genomgått utbildningen med godkänt

resultat inte bara besitter relevanta kunskaper om spår och spårtecken utan också

har god kännedom om rovdjurspolitikens mål och innehåll samt relevant lagstift-

ning. Särskild vikt bör läggas vid gällande regelverk avseende inventering och

vilka kriterier som ska vara uppfyllda vid olika förekomster av rovdjur. Personen

bör även vara väl förtrogen med Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

Viltskadecenter för en förteckning över personer som genomgått utbildningen

och vilka som avlagt skriftligt prov med godkänt resultat. Viltskadecenter

meddelar kursdeltagaren kursresultatet och utfärdar vid godkänt resultat ett

¹⁵

NFS 2012:12

kursintyg. Viltskadecenter informerar berörd inventeringsansvarig om prov-

resultaten för samtliga personer knutna till länet samt informerar Sametinget

och samebyarnas inventeringssamordnare om provresultaten för personer som

genomgått utbildning på samebyns rekommendation.

Informationsutbyte

För utbyte av information om inventeringsarbetet samt bedömning av resultat

m.m. bör erforderliga möten hållas mellan länsstyrelsens fältpersonal och same-

byarnas och de ideella organisationernas inventeringssamordnare.

Sådana avstämningsmöten bör alltid hållas inför stundande inventerings-

säsong samt under senare delen av inventeringsperioderna.

Stormöten med företrädare för samebyarna bör hållas återkommande, om

än inte årligen.

Vargförekomst

Viltskadecenter utvärderar, på Naturvårdsverkets uppdrag, i samarbete med

länsstyrelserna förekomst av varg. Därutöver bör Viltskadecenter samordna

inventeringsverksamheten beträffande varg.

Utrustning och prover för DNA-analyser

Viltskadecenter tillhandahåller länsstyrelserna, på Naturvårdsverket uppdrag,

utrustning för insamling av vargprover samt prioriterar, förvarar och förmedlar

insamlade prover av betydelse för förvaltningen till av Naturvårdsverket avtalat

laboratorium. Viltskadecenter bör, beträffande analys av akutprover från varg,

samråda med Naturvårdsverket och berörd länsstyrelse. Viltskadecenter måste

även prioritera vilka övriga vargprover som ska analyseras inom ramen för

gällande avtal med berört laboratorium.

Naturvårdsverkets tillhandahållna databas

Viltskadecenter tillhandahåller länsstyrelserna, på Naturvårdsverket uppdrag,

grundutbildning samt support och granskar och bedömer inkomna önskemål

från användarna.

Till 10 §

Person som utför kvalitetssäkring bör dokumentera vad han eller hon själv ser

vid kvalitetssäkringstillfället. Iakttagelser som gjorts tidigare av andra personer

eller egna tolkningar bör tydligt framgå av dokumentationen. Det gäller särskilt

om det föreligger delade meningar om observationen.

I renskötselområden gäller därutöver:

Kvalitetssäkringen bör så långt som möjligt göras gemensamt av länsstyrel-

sens kvalitetssäkrare och samebyns inventeringssamordnare.

Observationer som rapporterats till samebyn av samebymedlemmar eller

andra personer bör först bedömas av samebyns inventeringssamordnare, om

aktuell observationen kan berättiga till ytterligare ersättning för rovdjursföre-

komst till samebyn.

16

NFS 2012:12

Innan länsstyrelsens kvalitetssäkrare kallas för att verifiera en sådan observa-

tion bör samebyns inventeringssamordnare vara övertygad om att observationen

är riktig. Det gäller särskilt om observationen gjorts på tider eller på platser där

verifieringen föranleder särskilt kostsamma transporter.

Observation som kvalitetssäkrats av samebyns inventeringssamordnare,

men inte kunnat kvalitetssäkras av länsstyrelsens personal, får enligt 9 § andra

stycket viltskadeförordningen (2001:724) berättiga till ersättning för förekomst

eller föryngring endast om det finns särskilda skäl och förekomsten kan anses

styrkt. Följande krav bör ställas på sådana observationer:

• det är styrkt att länsstyrelsens personal omgående kontaktats för kvalitets-

säkring i fält,

• observationen är kvalitetssäkrad av samebyns inventeringssamordnare

som genomgått utbildning i Viltskadecenters regi med godkänt resultat,

• kvalitetssäkringen är fullständigt dokumenterad med hjälp av ifyllda

blanketter, foto av spårlöpor etc. och observationen med dokumentation

är registrerad i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

Till 12 §

Det är viktigt att uppgifter om lyor och boplatser av aktuella rovdjur behandlas

med försiktighet under hela inventeringsarbetet från planläggning till resultat-

redovisning och inte bara under själva fältarbetet. Dokumentation bör hanteras

varsamt och inte bli åtkomlig för obehöriga.

Till 13 § ⁸

Revir

Revir bör av länsstyrelsen ges unika namn eller beteckningar som används

kontinuerligt, dvs. även år då föryngring inte förekommer. Använda bon eller

lyor/lyehål inom reviret anges med exakt platsangivelse de år de används.

Fotodokumentation

Dokumentation i form av fotografier och videoinspelningar är viktigt för att

kvalitetssäkra en observation. Om dokumentationen inkommer i efterhand

från tredje part bör observationsplats, datum och tidsangivelse tydligt framgå

av bilderna. Sådana fotografier och filmsekvenser bör registreras och lagras i

Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

Fällt vilt

Fällt vilt och fallvilt bör registreras i Naturvårdsverkets tillhandahållna databas.

⁸ Ändringen innebär bl.a. att avsnitten Dokumentation av observationer i Norge och Finland,

Allmänhetens observationer, Blanketter och Behörighet till Rovdjursforum upphävs.

¹⁷

NFS 2012:12

Till 14 § ⁹

Föryngringarnas ”hemvist”

En föryngring eller annan förekomst bör registreras i det land, län eller sameby

där huvuddelen av tillhörande observationer gjorts.

Platsangivelser

Med hänsyn till observationernas känslighet utifrån störnings- och sekretess-

synpunkt bör de inte redovisas med större noggrannheten på kartor eller på

annat sätt än vad som bedöms välbetänkt för arten.

⁹ Ändringen innebär bl.a. att avsnitten Länsstyrelsens redovisning och Viltskadecenters redo-

visning upphävs.

Elanders Sverige AB, 2012