3

1. Försöken med enhetsskoleorganisation.

Skolöverstyrelsen har nu inkommit med redogörelse för försöksåret

1952/53. Försöken hade detta läsår inom de första försöksdistrikten nått

klass 8. För bestridande av kostnaderna för försöksverksamheten stod

nämnda budgetår till förfogande det å riksstaten under rubriken Skolöver­

styrelsen: Försöksverksamhet m. m. anvisade reservationsanslaget å 475 000

kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Försöksverksamhetens omfattning läsåret 1952/53 framgår av följande

tabell. Antalet läraravdelningar tillhörande försöksverksamheten hade stigit

I försöksverksamheten deltagande

Försöksdistrikt

Start­

år

läraravdelningar

lärjungar

totalt

därav på

högstadiet

totalt

därav på

högstadiet

1. Bollnäs landskommun.....................

49

45

860

2. Bollnäs stad......................................

49

29

—

682

—

3. Burlöv.................................................

49

23

4

572

114

4. Gustavsberg......................................

52

8

2

191

51

5. Hielaniemi..........................................

49

31

6

501

131

6. Huskvarna..........................................

51

30

—

831

—

7. Hälsingborg..........................................

51

10

—

261

—

8. Laxå....................................................

50

17

2

388

49

9. Lerum....................................................

49

30

4

738

122

10. Lillhärdal.............................................

49

14

2

250

63

11. Linköping ..........................................

50

45

5

1238

125

12. Lomma.................................................

51

11

—

240

—

13. Mörbylånga......................................

50

24

2

466

54

14. Nederkalix..........................................

51

66

—

1282

—

15. Njurunda.............................................

52

27

—

381

—

16. Oland....................................................

49

36

7

864

170

17. Perstorp .............................................

52

13

—

242

—

18. Råneå....................................................

50

61

6

1154

181

19. Skellefteå stad...................................

49

31

4

716

101

20. Skön ....................................................

50

45

4

1057

134

21. Stockholm:

a. Björkhagen...................................

49

48

4

1309

108

b. Nytorp ..........................................

Öl

42

—

1 104

—

c. Västberga......................................

50

43

—

1129

—

22. Sundbyberg..........................................

51

59

—

1481

—

23. Sura........................................................

49

30

5

738

129

24. Svedala.................................................

50

20

2

442

65

25. Södertälje.............................................

52

29

—

726

—

26. Timrå....................................................

49

52

10

1200

274

27. Töre .....................................................

52

17

—

207

—

28. Vifolka.................................................

49

28

5

502

124

29.

Åhus....................................................

49

26

4

508

86

30. Österåker.....................................

49

19

4

465

102

Summa

1 009

82

22 725

2183

9

ning i främmande språk och vissa andra krävande ämnen, t. ex. matematik

och modersmålet. För underlättande av en sådan ämnesdifferentiering öns­

kar flera överlärare större möjligheter än hittills till statsbidrag för delning

av läraravdelning under ett visst antal veckotimmar.

Flera överlärare framhåller, att differentiering inom klassens ram bör fö­

rekomma även där man genomfört klassdifferentiering efter ämnesval. Det

råder emellertid för närvarande brist på läroböcker för ett sådant arbetssätt.

En överlärare påpekar, att differentieringar inom klassen försvårats av att

vederbörande ämneslärare saknat tillräcklig erfarenhet av ett sådant arbets­

sätt. En annan överlärare skriver: »Differentiering inom klassens ram är

möjlig och lämplig endast om sjunde klassen har ett barnantal, som under­

stiger 30 och om eleverna på mellanstadiet på lämpligt sätt tränats att ar­

beta självständigt. — I helt odifferentierad klass med t. ex. 34 elever blir de

duktiga eleverna eftersatta och arbetsbördan för lärarna betydande, om

dessa vill söka åstadkomma differentiering inom ämnena.»

I 11 av de skoldistrikt, som började försöksverksamheten läsåret 1949/50,

hade förtruppen av lärjungarna nått upp till klass 8 läsåret 1952/53. Valfri­

heten är i denna klass större. Huvuddragen av lärjungarnas gruppering

framgår av följande tabell:

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Grupp

Pojkar

%

Flickor

%

Samtliga

%

1. Två främmande språk ....

33,3

51,9

42,8

2. Ett främmande språk..............

25,0

20,8

22,9

3. Intet främmande språk ....

41,7

27,3

34,3

Vid jämförelse med föregående tabell framgår, att antalet lärjungar med

två främmande språk har nedgått från 48,0 procent i klass 7 till 42,8 pro­

cent i klass 8.

Lärjungarna i dessa försöksdistrikt träffade i våras preliminärt sitt linje­

val för klass 9. De fördelade sig därvid mellan de tre linjerna i denna klass

på ungefär följande sätt:

9 g omkring 20 procent

9 a »

25

»

9 y »

55

»

Erfarenheterna av arbetet i klass 9 föreligger ännu inte i samlad form.

I några av rapporterna berör överlärarna frågan om de olika lärar­

kategorierna på högstadiet. Om systemet med ämneslärare uttalar

sig en av överlärama på följande sätt: »Ämneslärarsystemet är avgjort att

föredra, då det är bättre för en lärare att få koncentrera sig på ett fåtal äm­

nen. Tjänsten kräver så pass mycket av läraren, att det kan ifrågasättas, om

lian verkligen blir effektiv som undervisare i samtliga ämnen.» Från ett

16

centrationsveckor och studiehalvdagar samt anordnande av särskild pröv­

ning efter fordringarna för studentexamen för skolans egna lärjungar.

Jag nödgas vid detta tillfälle begränsa mig till den först nämnda delen —

det som rör nya linjer och kurser — och hänvisar i övrigt till handlingarna.

Stocksundsystemet. Läsåret 1949/50 infördes undervisning i

engelska i klass 5 vid folkskolorna i Stocksunds skoldistrikt, och undervis­

ningen i klasserna 5 och 6 planlades så, att lärjungarna från klass 6 skulle

kunna övergå till klass 24 i samrealskolan efter prövning endast i moders­

målet, matematik och engelska. Den första intagningen i samrealskolan av

lärjungar med denna studiegång ägde rum höstterminen 1951 och utföll så

pass gynnsamt, att kravet på inträdesprövning redan följande år kunde

uppgivas och ersättas med krav på kvalificerade betyg. Samma termin —

höstterminen 1952 — bildades vid högre allmänna läroverket för flickor i

Hälsingborg en avdelning av klass 24 för flickor, som övergått från folksko­

lans sjätte klass efter att ha läst engelska i två år. Även denna övergång

skedde på kvalificerade betyg och utan inträdesprövningar. Betygsford-

ringarna, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande bestämdes av skolöver­

styrelsen, var något olika utformade i de båda fallen.

Av de 18 lärjungar, som höstterminen 1951 intogs i klass 24 i Stocksund

hade 11 höstterminen 1953 i normal ordning uppnått ring l4 eller klass 44,

medan 7 stannat i klass 34 eller avgått från skolan. Av sistnämnda 7 lär­

jungar hade 3 gått om någon klass jämväl i folkskolan, och 2 skulle ha bli­

vit avvisade på grund av otillräcklig betygssumma, om de påföljande år fö­

reskrivna intagningsvillkoren varit gällande.

Enligt rektors mening har anordningen hittills fungerat mycket tillfreds­

ställande.

I Hälsingborg intogs första gången 36 lärjungar. Fem, som hade relativt

låg betygssumma, kunde icke följa undervisningen. Flertalet lärjungar har

emellertid enligt rektors rapport lyckats väl, och många har nått utomor­

dentliga resultat. Arbetsbelastningen första året har visat sig högre än i de

klasser, som gått den vanliga vägen, men dock icke större, än att lärjungar

med goda studieförutsättningar mycket väl kan bära arbetsbördan.

De för realskoleklasser med treårig studiegång fastställda tim- och kurs­

planerna är publicerade i Aktuellt 1953 nr 26.

Försök med jordbruksteknisk realskollinje. Avsik­

ten med försöket är att undersöka möjligheten att med bibehållande i stort

av realskolans allmänbildningsmål skapa en variant av realskolan, som mer

än den nuvarande teoretiska realskolan tar hänsyn till landsbygdens förhål­

landen (se t. ex. prop. 1950: 70 s. 307 och 323). Däremot kan en realskollinje

av detta slag uppenbarligen inte ersätta någon av jordbrukets yrkesutbild-

ningsanstalter.

x:

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

19

nan och mer såväl tids- som arbetskrävande undervisningsmetodik än un­

dervisningen i en realskoleklass av vanlig typ.

Uppskattningen av den linje, som leder till särskild realexamen, skiftar

givetvis. Vid samrealskolan i Högalid har emellertid linjen i skolans rådgiv­

ningsverksamhet medtagits som en vid sidan av övriga möjligheter normal

studieväg och kvarsittningen i de lägre klasserna praktiskt taget avskaffats.

Vid samrealskolan i Töreboda anmälde sig i våras samtliga lärjungar i klass

34, som icke kunde uppflyttas, till den särskilda linjen, vilket tyder på att

den accepterats av målsmännen. Vid andra läroverk är föräldrarna mindre

villiga att låta sina barn slå in på denna väg, även om den med hänsyn till

barnens förutsättningar är mest tillrådlig. Rektor vid samrealskolan och

kommunala gymnasiet i Nässjö skriver sålunda:

»Att linjen inte åtnjuter någon större popularitet bland elever och måls­

män är ganska naturligt; motsatsen skulle vara i hög grad överraskande,

men det utesluter inte det faktum, att man numera stöter på en större för­

ståelse för dess mening och ett resignerat erkännande av dess behövlighet.»

Försök har jämväl utförts med en avkortad kurs i matematik

i realskolan. Lärjungar med svårigheter i matematik skulle få välja bort den

syntetiska geometrien och således inskränka sig till den vanliga kursen i

aritmetik samt aritmetisk behandling av geometrien. I realexamen skulle

särskild provräkning ges åt den som läst den avkortade kursen. Lärjungens

realexamen skulle likväl godtagas som en vanlig realexamen, om han ägde

viss av skolöverstyrelsen föreskriven minimikompensation.

Försök med avkortning av matematikkursen efter dessa riktlinjer redo­

visas från 4 högre allmänna läroverk, 6 samrealskolor och 4 kommunala

realskolor. Vanligen har dock endast ett mindre antal lärjungar deltagit i

försöken.

Det ringa antalet deltagare vållar vissa svårigheter vid undervisningen.

En lärare anser sålunda, att det inverkat menligt på undervisningen, när

han måst ägna sig »än åt den stora skara, som läst fullständig kurs, än åt de

två med avkortad kurs». Det anses bättre, om de lärjungar, som läser av­

kortad kurs, kan placeras i ett särskilt rum, där de i lugn och ro kan arbeta

med av läraren anvisade uppgifter.

Rektor vid samrealskolan i Norberg har emellertid övervägande gynn­

samma erfarenheter av försöket:

»1. Försökseleverna har erhållit större säkerhet i den aritmetiska delen

av kursen på grund av mera tid för träning.

2. Tidsbesparingen genom att hemarbetet i matematik blivit mindre krä­

vande har kommit andra ämnen till godo.

3. Övningen att mer än eljest arbeta i grupp eller på egen hand har varit

nyttig.

4. Nervositeten inför matematiken, som annars hos vissa elever brukar

vara påfallande, tycks hos försökseleverna åtminstone delvis ha givit vika.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

20

5. Då avkortad kurs givetvis valts av de elever, som känt sig ha vissa

svårigheter i ämnet, har den återstående delen av klassen blivit mera jämn,

vilket visat sig medföra goda verkningar vid undervisningen i de svårare

kursmomenten.»

Lärjungarna vid denna skola har trivts med försöksanordningen och an­

sett sig ha stor nytta av den, och den lärare, som haft undervisningen om

hand, har begärt att få fortsätta på samma sätt nästa läsår.

Erfarenheterna är emellertid icke entydiga. Från några skolor rapporte­

ras, att deltagarna efter en termins försök åter tagit upp den oavkortade

kursen i matematik. Dels tycks de skärpta kompensationskraven ha verkat

skrämmande och dels råder osäkerhet om värdet av en realexamen med av­

kortad matematikkurs. I några fall har lärjungar enbart av det senare skä­

let återgått till den större matematikkursen.

Kungl. May.ts proposition nr 137.

3. Utvecklingen utanför försöksdistrikten.

Enligt beslut vid 1950 års riksdag skall enhetsskolan vara en statsunder­

stödd kommunal skola. Detta beslut pekar hän mot en framtida kommuna-

lisering av det statliga skolväsendet på realskolestadiet.

Inom ecklesiastikdepartementet förelåg våren 1950 åtskilliga ansökningar

om förstatligande av kommunala mellanskolor. En av dessa, kommunala

mellanskolan i Skoghall, tillhörde de skolor, som kunde ifrågakomma till

förstatligande enligt den av 1944 års riksdag godkända femårsplanen; de öv­

riga hade erkänts som kommunala mellanskolor efter 1943 och omfattades

således icke av 1944 års riksdagsbeslut. Enligt uttalande av vederbörande

departementschef i propositionen angående enhetsskolans ledning och loka­

la organisation (1950:133 s. 16) borde önskemålen om förstatligande av

samtliga dessa skolor lämnas utan åtgärd.

Något senare inkom framställningar från Gävle, Linköping, Malmö, Väs­

terås och Umeå om upprättande av nya statliga realskolor, huvudsakligen

med femåriga linjer. Dessa framställningar omnämndes i en proposition vid

följande års riksdag (nr 136, s. 19 o. 23). Föredragande statsrådet kunde

icke heller i dessa fall tillstyrka någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Mot den ståndpunkt, vederbörande statsråd sålunda hade givit till kän­

na, uttalades ingen erinran från riksdagens sida. Efter år 1950 har i överens­

stämmelse härmed inga nya statliga realskolor, vare sig fyraåriga eller fem­

åriga, upprättats.

I den sist nämnda propositionen gav föredraganden även positiva anvis­

ningar rörande utbyggnaden av övergångstidens skolsystem. Samtidigt med

att enhetsskolan prövades, måste enligt hans mening den nuvarande real-

skoleundervisningen i olika former utvidgas. Föredraganden hänvisade till

följande möjligheter:

22

ställes av skolöverstyrelsen (folkskolestadgan § 10 b); därvid har överstyrel­

sen att iakttaga vissa av Kungl. Maj:t givna direktiv i fråga om ämnesupp-

sättningen. De inbyggda realskollinjerna avviker emellertid till studiemål

och kursinnehåll så avsevärt från det som avses med den obligatoriska un­

dervisningen i folkskolan och dess frivilliga påbyggnader, att medgivande

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall ansetts erforderligt för dylik linjes upp­

rättande.

Skolöverstyrelsen synes vara angelägen tillse, att på orter, där inbyggda

realskollinjer kommer till stånd, även praktiska utbildningsmöjligheter i

skälig utsträckning öppnas. Av de till ecklesiastikdepartementet insända

handlingarna framgår ej sällan att utredning om den praktiska utbildning­

ens ordnande pågår eller redan har lett till färdiga utredningsresultat. Skol­

väsendets ordnande i denna del ankommer emellertid författningsenligt på

de kommunala organen och skolans tillsynsmyndigheter, där icke fråga är

om ökning av antalet obligatoriska klasser.

Vid 1952 års riksdag gjorde statsutskottet ett för utvecklingen på områ­

det viktigt uttalande om de inbyggda linjernas förhållande till försöksverk­

samheten:

»I likhet med departementschefen anser utskottet, att den pågående för­

söksverksamheten slutligen skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig skola

för barn och ungdom i skolpliktsåldern. Utskottet har emellertid ingenting

att erinra mot att under försökstiden vid utformningen av försöken lokala

önskemål så vitt möjligt tillmötesgås och lokala initiativ tillvaratagas. Ut­

skottet har likväl icke kunnat undgå att observera att i en mängd fall in­

tresset i huvudsak inriktats på att inom folkskolans ram söka inarbeta den

nuvarande realskolan. Skulle detta mera allmänt bli fallet, synes det ut­

skottet som om försöksverksamheten skulle bli föremål för en alltför ensidig

utveckling. Utskottet förutsätter därför att, även om försöksverksamheten

i nyss nämnd omfattning i viss utsträckning kan godtagas, strävandena

mera direkt böra inriktas på att få försöksverksamheten knuten till den nio­

åriga enhetsskolan med den särskilda målsättning, som därmed måste anses

given.» (Uti. 174 s. 28.)

Ett liknande uttalande gjordes av statsutskottet vid 1953 års riksdag

(uti. 139 s. 27).

Det är att vänta att vid ordnandet av skolväsendet utanför försöksdis-

trikten fall kan yppa sig, som icke har rent lokal karaktär utan kan väntas

i framtiden återkomma. I den mån sådana fall förekommer, synes det mig

— icke blott med hänsyn till statsutskottets citerade uttalanden — önsk­

värt, att de av Kungl. Maj:t vidtagna åtgärderna i lämpligt sammanhang

bringas till riksdagens kännedom.

De orter, som hittills erhållit medgivande att inbygga realskollinjer i sina

folkskolor, är i alla fall utom ett — Tibro — i väsentliga hänseenden av

samma slag som de, vilkas ansökningar utgjorde en del av bakgrunden för

1951 års beslut. Det är fråga om tämligen stora städer med statliga lärc-

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Kungl. May.ts proposition nr 137.

25

4. Departementschefen.

Konsulentorganisationen. Av skolöverstyrelsens redogörel­

se framgår, att verket från och med läsåret 1952/53 försöksvis upprättat en

distriktsorganisation för konsulentverksamheten med regionala samarbets-

kommittéer som sammanhållande organ för arbetet inom distriktet. Den lo­

kala skolledningen, folkskolinspektörerna och seminarierna är represente­

rade i dessa kommittéer. Överstyrelsens initiativ torde innebära ett viktigt

framsteg. Den nya organisationen synes ägnad att stimulera lärarutbild-

ningsanstalternas intresse för försöksverksamheten och på samma gång ef­

fektivera konsulentverksamheten genom ett fullständigare utnyttjande av

de lokala möjligheterna och persontillgångarna. Utan en god kontakt mel­

lan seminarierna och försöksverksamheten riskerar man, att de blivande

lärarna vid början av sin lärargärning icke äger tillräcklig förtrogenhet med

de pedagogiska strömningar, som uppbär försöksverksamheten, och att för-

söksdistrikten delvis går miste om de erfarenheter, som görs vid seminarier­

nas övningsskolor och som torde bli värdefullare för försöksverksamheten,

ju bättre den ömsesidiga kontakten är.

Skolöverstyrelsen har ansett sig befogad att besluta om organisationens

upprättande som försöksorganisation och har även medgivit bidrag ur re­

servationsanslaget för försöksverksamheten till en fortbildningskurs, som

anordnats av en av samarbetskommittéerna. Överstyrelsen har därvid kun­

nat stödja sig på ett uttalande av mig i propositionen 1952: 149 (s. 130),

enligt vilket användningen av anslaget icke bör vara strängt begränsad till

det företedda programmet, varvid dock frågan om disposition av anslaget

för åtgärder av organisatorisk art, som sträcker sig över längre tid än det

löpande budgetåret och förutsätter fortsatt medelsanvisning, bör understäl­

las Kungl. Maj:ts prövning. Mot detta uttalande, som upprepats i 1953 års

statsverksproposition (bil. 10 s. 277), har riksdagen icke framställt någon

erinran.

På grund av de gynnsamma erfarenheter, som under förra läsåret gjorts

i fråga om de regionala samarbetskommittéernas verksamhet, har skolöver­

styrelsen funnit en varaktigare organisation önskvärd och på grund härav

i anslutning till berörda departementschefsuttalanden påkallat Kungl.

Maj:ts beslut i frågan. Överstyrelsen har därvid förutsatt, att samarbets­

kommittéerna från och med innevarande läsår skall förstärkas med repre­

sentanter för inom regionerna belägna läroverk eller realskolor. I detta sam­

manhang hemställde överstyrelsen även om bemyndigande att medge för-

söksdistriktens lärare återläsningsfrihet för två dagar utöver vad som i and­

ra skoldistrikt kan medgivas; därigenom skulle dessa lärare beredas ökad

möjlighet att genom auskultation i andra skolor skaffa sig synpunkter och

impulser av värde för arbetet i försöksskolorna. Slutligen anhöll överstyrel­

28

överstyrelsen anställt skulle ha utfallit mycket annorlunda, om enhetssko-

lans högstadium i dag varit starkare differentierat.

Däremot synes mig omedelbara åtgärder vara av nöden till förbättrande

av enhetsskolans lärarförsörjning. Den statistik över lärarkårens samman­

sättning, som överstyrelsen meddelat i sin redogörelse, är onekligen alarme­

rande, då det gäller en skolform, där omfattande pedagogiska försök skall

bedrivas.

En djupgående skolreform förutsätter enligt min bestämda mening en

lärarkår, som genom teoretisk och praktisk utbildning och personlig lärar­

erfarenhet kvalificerat sig för att lösa krävande uppgifter inom sitt fack.

Lärarkåren på låg- och mellanstadierna kan genomgående stödja sig på en

avslutad teoretisk och praktisk yrkesutbildning för sitt undervisningsom­

råde; flertalet har också en tämligen omfattande praktisk erfarenhet av ål­

dersstadiet. Enhetsskolans högstadium har däremot ännu inte hunnit skaffa

sig en efter dess behov avpassad läraruppsättning. Alltför många av de folk­

skollärare, som tjänstgör på detta stadium, måste fullgöra sin uppgift utan

att ha erhållit någon mera omfattande utbildning för stadiet, och alltför

många av de akademiskt utbildade lärarna torde sakna såväl praktisk lärar­

utbildning som nödig lärarerfarenhet. Jag tvivlar icke på att dessa lärare

icke desto mindre nedlägger ett mycket intresserat och värdefullt arbete i

sina klasser, men det som kan göras för att förhjälpa dem till bättre utbild­

ningsmöjligheter bör icke underlåtas. Och det bör tillses, att de nya försöks-

distrikt, som träder till, skall kunna göra ett så gott lärarurval som möjligt.

Enhetsskolan måste sättas i tillfälle att draga till sig folkskollärare med

särskild utbildning för högstadiet. Kungl. Maj:t har redan på min föredrag­

ning till riksdagen avlåtit förslag om upprättande inom enhetsskolan av

tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som har undergått viss vidare­

utbildning. I detta sammanhang föreslås också, att nya utbildningsmöjlig­

heter skall öppnas i form av ettåriga påbyggnadskurser vid vissa folkskole-

seminarier och andra läroanstalter.

Det är icke mindre viktigt, att enhetsskolan sättes i stånd att i skälig ut­

sträckning förskaffa sig kvalificerade lärare med akademisk utbildning.

Ordinarie lärartjänster bör kunna upprättas med sådan placering i lönegrad,

att ett tillräckligt antal tjänster vid enhetsskolan skall bli lockande för äm-

neslärare med avslutad teoretisk och praktisk lärarutbildning och nödig

lärarerfarenhet. Jag återkommer längre fram i mitt anförande till denna

fråga.

Ämneslärarutbildningen bör slutligen successivt omläggas så, att lärar­

kandidaterna erhåller sin praktiska utbildning i omedelbar anslutning till

den teoretiska. Enhetsskolan är icke väl betjänt med att mottaga alltför

många helt oerfarna lärare från universiteten, vilka tillbringar några termi­

ner som lärare i enhetsskolan i väntan på att få hänvisning till praktisk lä-

rarkurs och sedan övergår till någon annan skolform. Jag ämnar senare före­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

29

lägga Kungl. Maj:t förslag rörande upprättande av en första lärarhögskola

och återkommer i detta sammanhang till frågan om yrkesutbildningens ord­

nande för blivande ämneslärare.

De föreslagna åtgärderna verkar dock endast småningom. Sannolikt mås­

te enhetsskolan ännu i åtskilliga år räkna med betydande svårigheter med

sin lärarrekrytering. Denna lärarbrist måste nödvändigtvis verka återhål­

lande på enhetsskolans utveckling. Ingen skolform kan forceras fram snab­

bare än tillgången på kvalificerade lärare medger. En genomgripande skol­

reform kan endast genomföras av lärare, som väl behärskar sitt yrke och

dess skiftande metoder och kan överblicka de vägar, som leder till ett ut­

stakat mål.

D e inbyggda linjerna. Jag har redan fäst uppmärksamheten på

de konsekvenser för det högre skolväsendets utveckling under övergångs­

tiden, som följer av 1950 års beslut, att enhetsskolan skall vara en kommu­

nal skola. Inga statliga realskolor har upprättats, sedan detta beslut fatta­

des, men i den publika diskussionen har ifrågasatts, huruvida icke detta lik­

väl i det ena eller andra fallet kunde ske. Självfallet kan inga bindande

uttalanden göras om statsmakternas ställningstagande till skolfrågorna i

eventuella nya situationer, men jag vill begagna detta tillfälle att ge till

känna, att jag i denna fråga delar mina företrädares mening och således icke

kan medverka till upprättande av nya statliga realskolor eller statsöver-

tagande av kommunala sådana.

Jag har ingen som helst anledning att frånträda det yttrande i fråga om

målet för utvecklingen på området, som jag fällde i anförande till statsråds­

protokollet den 7 mars 1952. Jag tvekar icke om att den pågående försöks­

verksamheten slutligen skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig skola

för barn och ungdom i skolpliktsåldern. Försöken med den uppväxande en-

hetsskoleorganisationen bör enligt min mening bedrivas med största mål­

medvetenhet och i hela den omfattning, som lärartillgången och andra in­

verkande omständigheter medgiver. Det kan dock icke förbises, att just

enhetsskolan ställer särskilt stora krav på lärartillgångarna. Såsom särskilda

utskottet vid 1950 års riksdag framhöll, bör försöken avse »en i hela sin

längd obligatorisk nioårig enhetsskola». Det blir många barn i en sådan sko­

la, och det behövs ett mycket stort antal lärare för dess högstadium både

i teoretiska och praktiska ämnen.

Det oaktat räknar jag med att försöken med enhetsskolan skall kunna

bedrivas i ökad omfattning under de närmaste åren. Jag vågar däremot icke

förlita mig på att utvecklingen under det närmaste årtiondet skall gå så

snabbt, att man under uppbyggnadstiden skall kunna nöja sig med status

quo i de skoldistrikt, som står utanför försöksverksamheten. Årskullarna

växer; något måste göras, för att utbildningsmöjligheterna inte skall för­

sämras för ungdomen i dessa distrikt. Tills vidare måste man i sådana fall

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

30

använda teoretiska och praktiska skolformer av nu existerande typer, som

till större eller mindre del är frivilliga och därigenom ställer mindre krav på

lärartillgången. Provisoriska lösningar av detta slag lägger icke hinder i vä­

gen för en övergång till enhetsskolesystemet, så snart lärarresurserna det

medgiver.

Bland annat måste man räkna med att på mindre tätorter i många fall

behov skall yppa sig av en högre skola med den nuvarande realskolans mål

utan att därvid de lokala förutsättningarna är till finnandes för övergång

till enhetsskoleorganisationen. Ofta avgår så många barn till läroverk i and­

ra orter, att det ter sig som en enkel rationalisering att i stället ge dem mot­

svarande undervisning i hemorten. Valet torde då vanligen komma att stå

mellan att inrätta kommunal realskola eller inbygga en realskollinje i folk­

skolan. I vissa fall är en kommunal realskola att föredraga, emedan denna

i sin fyraåriga form är avpassad för lärjungar, som icke kunnat erhålla un­

dervisning i engelska i folkskolan. I andra fall — och dit hör enligt min upp­

fattning en ort som Tibro — torde bärande skäl icke förefinnas att förvägra

skoldistriktet det önskade medgivandet att med sin folkskola förena en in­

byggd realskollinje.

Jag återkommer längre fram till frågan om i vad mån inbyggda linjer bör

komma till användning på orter, där högre skolor finnes. Exemplet Stor-

Stockholm, som jag i fortsättningen kommer att utförligt avhandla, visar

enligt min mening, huru de inbyggda linjerna kan tilldelas en naturlig över-

gångsroll för att sedan successivt avlösas av en framväxande enhetsskola..

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

II. Inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskaps­

ämnen på försöksskolans högstadium m. m.

1. Inledning.

För försöksverksamheten med nioårig enhetsskola tillämpas för närvaran­

de av Ivungl. Maj:t den 30 juni 1953 utfärdade särskilda bestämmelser'

(statsliggaren s. 657—661). Bestämmelserna, som gäller längst intill ut­

gången av budgetåret 1954/55, grundar sig på följande riksdagsbeslut:

prop. 1951: 155, SU 126, rskr 207; prop. 1952: 241, SU 230, rskr 438; prop.

1953: 126, SU 276, rskr 276.

Beträffande lärare i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium är

dessa bestämmelser i huvudsak av följande innebörd.

För lärarna i kunskapsämnen skall i varje försöksdistrikt finnas extra

ordinarie adjunktstjänster i Ce 27 och ämneslärartjänster i Ce 25 till det

högsta antal, som skolöverstyrelsen bestämmer. I distrikt, där försöksverk­

samheten omfattar klass 9, må tillika vara inrättade extra ordinarie ad-

32

Såsom framhållits i den nu lämnade redogörelsen tillsättes alltså extra or­

dinarie heltidstjänst i kunskapsämnen på högstadiet av skolstyrelsen, som

därvid har att förordna den mest meriterade sökanden. Till belysning av

förhållandena i fråga om tillsättning av motsvarande ordinarie och icke­

ordinarie lärartjänster inom skolväsendet i övrigt må lämnas följande redo­

görelse.

Vid tillsättning av ordinarie folkskollärartjänst har skolstyrelsen att upp­

rätta ett förberedande förslag, på vilket skall upptagas de tre behöriga sö­

kande, som styrelsen med hänsyn till gällande befordringsgrunder prövar

vara mest meriterade. Över det preliminära förslaget yttrar sig därefter

folkskolinspektören. Är skolstyrelsen och inspektören eniga om vilka sö­

kande, som skall uppföras på förslaget, och om ordningen mellan dem, upp­

rättar styrelsen slutligt förslag. Eljest skall ärendet hänskjutas till domka­

pitlet, som med iakttagande av gällande befordringsgrunder upprättar slut­

ligt förslag. Sedan slutligt förslag upprättats, väljer skolstyrelsen till tjäns­

ten en av de på förslaget uppförda sökandena.

Av skolstyrelsen upprättat slutligt förslag kan överklagas hos domkapit­

let men först sedan valet skett och måste därför samtidigt innebära klagan

över valet, som automatiskt upphäves, om förslaget befinnes oriktigt. Dom­

kapitlets utslag kan överklagas hos Kungl. Maj:t. Besvär över av domkapit­

let upprättat slutligt förslag prövas av Kungl. Maj:t.

Reglerna för tillsättning av icke-ordinarie folkskollärartjänst framgår av

vad jag nyss anfört rörande nuvarande bestämmelser beträffande lärare i

kunskapsämnen på försöksskolans högstadium.

Vid tillsättning av ordinarie adjunkts- eller ämneslärartjänst vid kommu­

nal realskola avger rektor till skolstyrelsen skriftligt yttrande om de sökan­

des behörighet med förord för den av de sökande, som han enligt gällande

befordringsgrunder finner mest meriterad. Sedan skolstyrelsen vid ett sam­

manträde prövat ansökningshandlingarna, skall styrelsen vid ett följande

sammanträde till innehavare av tjänsten förordna den av de sökande, som

styrelsen enligt befordringsgrunderna anser mest meriterad. Styrelsens be­

slut kan överklagas hos skolöverstyrelsen, över vars beslut besvär kan an­

föras hos Kungl. Maj:t. Icke-ordinarie lärare vid kommunal realskola till­

sättes på i huvudsak samma sätt som ordinarie lärare.

Ordinarie adjunktstjänst vid allmänt läroverk ledigförklaras av skolöver­

styrelsen. Sedan rektor satts i tillfälle att avge yttrande i ärendet, över­

sänder överstyrelsen till Kungl. Maj:t ansökningshandlingarna jämte för­

slag å den av de sökande, som enligt gällande befordringsgrunder anses mest

meriterad till tjänsten, varefter Kungl. Maj:t utnämner. Över förslaget kan

besvär anföras hos Kungl. Maj:t.

Ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk tillsättes av skol­

överstyrelsen. Besvär över tillsättningsbeslutet kan anföras hos Kungl.

Maj:t.

Icke-ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken i Ce 29 och Ce 27

samt, såvitt gäller ämneslärarinnetjänster, i Ce 25 tillsättes centralt av skol­

överstyrelsen utan att bindas vid särskild skola. De icke-ordinarie lärarna

anstiilles vid vederbörande skola i regel av rektor. Omfattar förordnandet

minst en hel termin med full tjänstgöring, må rektors beslut överklagas hos

skolöverstyrelsen, som därvid är högsta instans.

Gällande befordringsgrunder är i sak desamma vid alla nu nämnda skol­

former, nämligen 1) undervisningsskicklighet, 2) kunskaper och 3) tjänsteår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

33

I det föregående har framhållits, att ordinarie lärartjänster i kunskaps­

ämnen icke finnes på försöksskolans högstadium. Frågan om de principiella

grunderna för lärartillsättningen i enhetsskolan ansågs vid 1950 års riksdag

böra hänskjutas till särskild utredning (prop. 133, Särsk U 3, rskr 403).

Detta utredningsuppdrag har lämnats åt 1951 års skolstyrelseutredning.

Förslag om inrättande av ordinarie lärartjänster på högstadiet framlades

emellertid redan i den utredning av undervisningsrådet D. Andersson, som

låg till grund för propositionen 1951: 155 angående anställnings- och avlö­

ningsförhållanden för vissa lärare vid skolor i försöksdistrikt m. m. Försla­

get motiverades av utredningsmannen med behovet av att till försöks­

skolorna förvärva så goda lärare som möjligt. Beträffande förfarandet vid

tillsättning av ordinarie lärare föreslog utredningsmannen såsom ett provi­

sorium, att folkskolestadgans bestämmelser om tillsättning av ordinarie

folkskollärare skulle tillämpas.

Föredragande statsrådet, statsministern Erlander, satte frågan om inrät­

tande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet i samman­

hang med frågan om viss förflyttningsskyldighet för de högre skolornas lä­

rare samt spörsmålet om tillsättningsmyndighet och tillsättningsförfarande.

Föredraganden fann därvid för egen del vägande skäl tala för att man i

dåvarande läge avstod från att genomföra den av utredningsmannen före­

slagna skyldigheten för lärare vid högre skolor till förflyttning till ordinarie

tjänster på försöksskolans högstadium och ej heller införde den nya ord­

ningen, att lärare på högstadiet skulle tillsättas genom val av en kommunal

skolstyrelse enligt den i folkskolestadgan föreskrivna valproceduren. Före­

draganden förordade därför, att på försöksskolans högstadium endast in­

rättades extra ordinarie och extra tjänster. Detta blev också riksdagens

beslut.

Frågan om inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på för­

söksskolans högstadium väcktes på nytt av skolöverstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 27 januari 1953, varvid överstyrelsen bland annat före­

slog inrättande av visst antal ordinarie tjänster i Ca 27 och Ca 29. Som skäl

härför anfördes, att det syntes bli nära nog omöjligt att anskaffa akade­

miskt utbildade lärare för försöksskolornas högstadium, därest ej ordinarie

tjänster inrättades. I fråga om tillsättningsförfarande föreslogs såsom ett

provisorium tillämpning av samma bestämmelser som vid tillsättning av or­

dinarie lärare vid kommunal realskola.

Vid min anmälan av propositionen 1953:126 angående vissa frågor röran­

de statsbidrag till försöksdistrikt med enhetsskola m. m. anförde jag i anled­

ning av överstyrelsens förslag bland annat, att de i propositionen 1951: 155

redovisade skälen för statsmakternas ställningstagande i frågan syntes mig

alltjämt ha den styrkan, att jag ännu icke ansåg mig böra framlägga förslag

om inrättande av ordinarie ämneslärartjänster i försöksdistrikten.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 saml. Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

34

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 november 1953 har skolöverstyrelsen

ånyo hemställt om inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

på försöksskolans högstadium. I skrivelsen har även framlagts förslag till

provisoriska bestämmelser rörande förfarandet vid tillsättning av dylika

tjänster m. m.

Sedan jag anmodat 1951 års skolstyrelseutredning att uppgöra proviso­

riska bestämmelser beträffande tillsättning av lärare i kunskapsämnen i för­

söksskolorna har skolstyrelseutredningen1 den 10 december 1953 avlämnat

promemoria angående tillsättning av lärare i kunskapsämnen i försökssko­

lorna m. m. (stencilerad).

Över skolstyrelseutredningens promemoria har skolöverstyrelsen yttrat

sig, efter hörande av skolstyrelserna i försöksdistrikten och folkskolinspek­

törerna i inspektionsområden med försöksverksamhet.

Över skolöverstyrelsens framställning och skolstyrelseutredningens pro­

memoria har vidare yttranden avgivits av statskontoret, statens lönenämnd,

Statens folkskolinspektörers förbund, Städernas folkskolinspektörsförbund,

Statsläroverkens rektorsförening, Realskolornas rektor sförening, Läroverks-

lärarnas riksförbund, Sveriges överlärarförbund, Sveriges folkskollärarför-

bund och Sveriges folkskollärarinneförbund, Svenska stadsförbundet, Sven­

ska landskommunernas förbund samt Skolstyrelseförbundens rikskommitté.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

2

.

Inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

på försöksskolans högstadium.

Förslag.

Skolöverstyrelsen föreslår i förutnämnda skrivelse den 9 november

1953, att från och med nästa budgetår inrättas 217 ordinarie tjänster i kun­

skapsämnen på försöksskolornas högstadium, varav 88 adjunktstjänster i

Ca 29, samt dessutom 10 extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 29 att ställas

till överstyrelsens förfogande och avsedda för försöksskolor med särskilt ut­

präglad lärarbrist.

Överstyrelsen framhåller, att svårigheterna att erhålla kvalificerade lära­

re till försöksskolornas högstadium nu är av sådan omfattning, att någon

tveksamhet mot inrättande av ordinarie lärartjänster icke längre bör råda.

Till motivering för förslaget att inrätta ordinarie tjänster anför över­

styrelsen vidare i huvudsak följande.

Av de sammanlagt 92 lärare, som läsåret 1952/53 helt eller huvudsak­

ligen tjänstgjort på försöksskolans högstadium, har endast 43 varit akade­

1 Ledamoten av riksdagens första kammare, kommunaldirektören E. E. Näsström, ordförande,

ombudsmannen G. S. V. Bodestam, disponenten H. L. Fiinck, ledamoten av riksdagens andra

kammare, med. lic. O. B. von Friesen, ledamoten av riksdagens andra kammare, parkförmannen

C.-E. Johansson, f. d. riksdagsmannen, lantbrukaren J. H. Johnsson, rektorn A. Klum, rektorn

A. T. D. Sävborg och folkskolinspektören S. G. Zetterlund.

35

miskt utbildade, och då har till dessa också hänförts lärare med sådan aka­

demisk utbildning, som normalt icke berättigar till ordinarie eller extra

ordinarie ämneslärartjänst vid högre kommunal skola. Vidare måste fram­

hållas, att i detta antal ingår icke endast heltidstjänstgörande lärare utan

även de, som bestritt ner till halv tjänstgöring. De nu angivna siffrorna sä­

ger dessutom icke något om omsättningen av ämneslärare, vilken tyvärr

visat sig vara betydande. Det kan för undervisningen på försöksskolans

högstadium icke vara till fördel, att lärare stannar så kort tid, att de icke

hinner göra sig förtrogna med elever, föräldrar och arbetet i övrigt. I själva

verket torde denna bristande kontinuitet i undervisningen utgöra ett av de

allvarligaste hindren för uppnående av ett gott undervisningsresultat i des­

sa försöksskolor.

Men frånvaron av ordinarie lärartjänster på högstadiet vid försökssko­

lorna drabbar icke blott dessa utan indirekt även andra skolor. Då t. ex. or­

dinarie lärare vid andra skolor, det må gälla lärare inom folkskoleväsendet

eller lärare vid statliga och högre kommunala skolor, förordnas som lärare i

kunskapsämne på försöksskolans högstadium, måste deras ordinarie tjäns­

ter uppehållas med vikarier. De skoldistrikt och skolor, där lärarna är för­

ordnade som ordinarie lärare, mister därvid de fördelar beträffande under­

visningens enhetlighet och kvalitet, som inrättande av ordinarie tjänst avser

att ge.

Beträffande beräkningen av antalet ordinarie tjänster erinrar över­

styrelsen om följande uttalande av föredragande departementschefen i pro­

positionen 1952:241 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster,

m. m.:

»Tjänsteförteckningskommitténs förslag avser inte lärarna vid enhets-

skolan. Uppenbart är emellertid, att de förändringar som föreslås för de all­

männa läroverken även måste medföra vissa ändringar i de för enhetsskolan

gällande bestämmelserna. På Kungl. Maj:t torde få ankomma att besluta

härom.»

Överstyrelsen framhåller vidare, att i den av riksdagen godkända över­

enskommelsen beträffande löner åt rektorer och lärare vid det högre skol­

väsendet i princip fastslogs, att bestämmelserna i fråga om de allmänna lä­

roverken i tillämpliga delar skulle gälla även för de högre kommunala sko­

lorna och privatläroverken. Därvid skulle antalet ordinarie ämneslärar-

tjänster i Ca 29 och Ca 27, motsvarande befordringstjänsterna vid de all­

männa läroverken i den högre adjunkts- respektive ämneslärarinnegraden,

efter närmare utredning av skolöverstyrelsen bestämmas av Kungl. Maj:t

med iakttagande av de grunder, som angivits beträffande de allmänna läro­

verken. I samma ordning skulle det övervägas att ställa ett antal extra ordi­

narie lärartjänster i lönegrad Ce 29 till förfogande vid högre kommunala

skolor med särskilt utpräglad lärarbrist.

Beträffande grunderna för överstyrelsens nu ifrågavarande beräkningar

inhämtas vidare i huvudsak följande.

Antalet elever på försöksskolans högstadium beräknas för läsåret 1954/55

t ill 3 240 i klass 7, 1 379 i klass 8 i distrikt med klass 9, 1 030 i klass 8 i dis­

trikt utan klass 9 samt 1 590 i klass 9.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

36

Av hittills föreliggande uppgifter kan enligt överstyrelsen några säkra

slutsatser angående fördelningen på de olika linjerna i klass 9 icke dragas.

I avsaknad av dylika erfarenheter har överstyrelsen antagit, att ungefär

hälften av eleverna i klass 8 går till klass 9 y samt återstoden till klass 9 a

och 9 g, varefter det vid beräknandet av antalet läraravdelningar antagits,

att varje avdelning omfattar 30 elever.

I likhet med vad som skett vid beräkningen av antalet ordinarie tjänster

för de allmänna läroverken och med hänsyn till angelägenheten av att för­

söksskolorna får samma möjligheter som dessa att erhålla ordinarie lärare

samt vidare med beaktande av att i det för försöksskolorna nu fastställda

procenttalet (75 procent) för antalet heltidstjänster i högre lönegrader i för­

hållande till det totala antalet heltidstjänster icke inräknats de folkskollä-

rartjänster i Ca 23, som kan komma att inrättas på högstadiet, utgår över­

styrelsen från att 10 procent av undervisningen skall bestridas av icke-ordi-

narie lärare. Denna marginal torde dock enligt överstyrelsen i själva verket

bli större, då överstyrelsen vid beräkningen av antalet erforderliga lärare

endast tagit hänsyn till på högstadiet förekommande kunskapsämnen men

däremot icke kunnat beakta den omständigheten, att i vissa lärartjänster i

kunskapsämnen torde komma att ingå en icke ringa undervisningsskyldig-

het i övningsämnen och yrkesämnen.

Antalet tjänster i Ca 29 har beräknats på grundval av lärarbehovet i de

två sista klasserna på försöksskolans högstadium, dock att därvid klass 8

medtagits som underlag endast i de distrikt, där försöksverksamheten om­

fattar jämväl klass 9.

Med dessa utgångspunkter finner överstyrelsen att för läsåret 1954/55

fordras följande antal ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöks­

skolans högstadium: i * * * * 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

i lönegrad Ca 29:

klass 9 a -f- g .......................... 33

klass 9y .................................. 9

klass 8 (med 9) ...................... 46

88

i övriga lönegrader: klass 8 (utan 9)...................... 34

klass 7 ....................................... 95

129

Summa 217

Därest ordinarie tjänster i Ca 23 inrättas, bör dessa enligt överstyrelsen

innefattas i de angivna 217 tjänsterna.

Till motivering för förslaget om inrättande av 10 extra ordinarie

tjänster i C e 2 9 anför överstyrelsen följande.

Svårigheten att erhålla akademiskt utbildade lärare är särskilt utpräglad

på vissa orter. I Hietaniemi fanns t. ex. läsåret 1952/53 på högstadiets 6

klassavdelningar ingen enda akademiskt utbildad lärare, i Råneå fanns på

6 klassavdelningar endast 2 dylika lärare och i Skellefteå endast en på 4

klassavdelningar. Man måste alltså räkna med betydande rekryteringssvå-

righeter på vissa orter, såsom t. ex. de nyss nämnda. Överstyrelsen vill där­

för framhålla nödvändigheten av att, i likhet med vad som beslutats beträf­

fande allmänna läroverk och högre kommunala skolor, ett visst antal extra

ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 29 ställes till överstyrelsens för­

fogande för försöksskolor med särskilt utpräglad lärarbrist.

37

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

Remissyttranden.

Skolöverstyrelsens förslag har av de flesta remissinstanserna tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. I det följande redogöres för det huvudsakliga

innehållet i de remissvar, vari förslaget närmare behandlats.

Statskontorets principiella uppfattning är alltjämt, att tillräckliga erfa­

renheter av försöksverksamheten med enhetsskola saknas för att nu inrätta

ordinarie tjänster. Ämbetsverket vill emellertid inte motsätta sig en tempo­

rär överflyttning av befintliga ordinarie tjänster från högre skolor till för­

söksskolorna; denna bör ske i samband med att tjänster i Ca 29 och Ca 27

vid högre skolor blir lediga genom innehavarnas avgång. Statskontoret av­

styrker däremot, att särskilda ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen in­

rättas vid försöksskolorna, —- Beträffande antalet befattningar finner äm­

betsverket sig icke kunna tillstyrka någon ökning av det nu till omkring 75

procent av antalet heltidstjänster på högstadiet beräknade antalet tjänster

i högre lönegrader. Tvärtom synes enligt statskontoret en minskning av an­

talet högre befattningar motiverad, därest överenskommelsen om inrättan­

de av folkskollärartjänster i Ca 23 godkännes av statsmakterna.

Statens folkskolinspektörers förbund framhåller, att enligt den allmänna

uppfattningen det övervägande antalet elever i enhetsskolan skall komma

att välja yrkeslinjen. Skulle denna uppfattning visa sig vara den riktiga,

har beräkningen av antalet lärartjänster i kunskapsämnen i viss mån över­

dimensionerats. Förbundet anmäler även viss tveksamhet beträffande ett

genomgående behov av akademiskt utbildade lärare på försöksskolans hög­

stadium. För vissa klasser — med svagt begåvningsunderlag — torde även

på högstadiet klasslärarsystemet vara lämpligast. Förbundet anser sig

emellertid icke böra göra någon bestämd erinran mot överstyrelsens förslag.

Läroverkslärarnas riksförbund tillstyrker — under förutsättning att skol­

överstyrelsens förslag rörande tillsättningsförfarandet genomföres — att

ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium

inrättas. Den organisatoriska grunden för beräkning av såväl icke-ordinarie

som ordinarie tjänster i olika adjunktslönegrader bör enligt förbundet an­

knyta till vad som gäller för statsläroverken.

Sveriges folkskollär ar förbund och Sveriges folkskollärarinneförbund för­

utsätter, att förskollärare'änsterna i 23 lönegraden göres ordinarie i sam­

ma utsträckning som övriga lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet.

Det i överenskommelsen om 23-gradstjänsterna förutsatta relationsförhål-

landet — 6 000 ä 7 000 tjänster i 23 lönegraden av det totala antalet lärar­

tjänster i kunskapsämnen på högstadiet vid en fullt utbyggd enhetsskola —

bör från början vara avgörande vid den kvantitativa avgränsningen mellan

å ena sidan tjänster i Ca 23 och å andra sidan övriga ordinarie lärartjänster

i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium.

38

Kungl. May.ts 'proposition nr 137.

3. Provisoriska bestämmelser rörande tillsättnings-

förfarandet m. m.

A. Tillsättningsförfarande t.

Förslag.

I förutnämnda skrivelse den 9 november 1953 har skolöverstyrelsen —

under åberopande av nödvändigheten av att försöksskolornas högstadium

snarast erhåller ett visst antal ordinarie tjänster i kunskapsämnen — för­

klarat sig icke kunna avvakta resultatet av 1951 års skolstyrelseutrednings

arbete. Överstyrelsen framlägger därför ett förslag till provisoriska bestäm­

melser rörande tillsättning av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen

på försöksskolans högstadium. Förslaget innebär, att överstyrelsen skall

ledigförklara dylik tjänst, att den lokala skolstyrelsen skall avge förslag

samt att överstyrelsen skall utnämna tjänstinnehavare. I fråga om ledigför-

klarande och ansökning liksom vid bedömningen av de sökande förutsätter

överstyrelsen, att stadgan för de kommunala realskolorna skall gälla i till-

lämpliga delar. Besvär över överstyrelsens beslut bör få anföras hos Kungl.

Maj:t. Genom ett dylikt tillsättningsförfarande skulle ifrågavarande tjäns­

ter komma att behandlas på samma sätt som ämneslärarinnetjänster i Ca

25 och Ca 27 vid de allmänna läroverken, dock att skolstyrelsen äger upp­

rätta förslag. Överstyrelsen framhåller, att redan nu de flesta frågor beträf­

fande lämplighet och behörighet m. m. för lärare i kunskapsämnen på för­

söksskolans högstadium skall avgöras av eller underställas överstyrelsen.

Ett förläggande av tillsättningen till överstyrelsen skulle således i realiteten

icke medföra någon mer avsevärd förändring i nu rådande faktiska förhål­

landen. Genom att överstyrelsen skulle få hand om tillsättningsförfarandet

skulle ej heller eventuella, kommande förslag angående tillsättning och ut­

nämning av lärare komma att föregripas.

1951 års skolstyrelseutredning framhåller i förutnämnda promemoria den

10 december 1953 inledningsvis, att, medan tidigare förslagställare i tillsätt -

ningsfrågan kunnat inskränka sig till att utan mera ingående motiveringar

föreslå rent tillfälliga lösningar, läget för skolstyrelseutredningen är ett an­

nat, såtillvida att utredningen nu nått fram till en principiell lösning av frå­

gan om själva proceduren vid tillsättningen av huvuddelen av lärarna i en-

hetsskolan. Detta innebär emellertid inte, att ett definitivt och i detalj ut­

arbetat förslag härutinnan nu kan framläggas. Då provisoriska bestämmel­

ser därför blir erforderliga, framstår det enligt utredningens mening som an­

geläget, att dessa såvitt möjligt kommer att ligga i linje med principlös­

ningen. Detta har för utredningen varit en huvudsynpunkt vid bestämmel­

sernas utarbetande. Med hänsyn till deras karaktär av provisorium har ut­

redningen å andra sidan ansett önskvärt, att de i fråga om detaljer av mera

39

teknisk art inte mer än nödvändigt skall avvika från vad som för närvaran­

de gäller på närmast motsvarande områden.

När utredningen enligt vad som framgår i det följande använder sig av

beteckningen mellaninstans menas därmed ett nytt, fristående och av minst

fem ledamöter bestående regionalt organ, i vilket både stat och kommun

skall vara representerade och som skall rymma företrädare för såväl peda­

gogiska facksynpunkter som lekmannasynpunkter. Utredningen anför vida­

re, att utredningen funnit det nödvändigt att också ta upp frågan om merit­

värderingen till omprövning och att utredningen, såvitt nu kan bedömas,

kommer att såsom ett komplement till det slutliga förslaget om tillsätt-

ningsprocedur framlägga förslag till normerande anvisningar för bedömning

av de sökandes meriter.

Beträffande de principiella grunderna för förfarandet vid tillsättning av

ordinarie lärare i enhetsskolan framhåller skolstyrelseutredningen bland an­

nat följande.

Enhetsskolan skall enligt riksdagens beslut vara en kommunal skola. Ut­

redningen utgår ifrån att detta bland annat innebär, att kommunen skall

vara huvudman för lärarna i nämnda skola och att en av dess uppgifter i

denna egenskap blir att utfärda lärarnas förordnanden. Det synes utred­

ningen naturligt, att kommunen då också beredes tillfälle att medverka vid

urvalet bland sökande till lärartjänsterna i enhetsskolan. För att en allsidig

och objektiv prövning av de sökandes meriter härvid skall säkras, har ut­

redningen funnit, att tillsättningen bör ske genom samverkan mellan den

lokala skolstyrelsen och en överordnad myndighet samt att därvid i första

hand bör krävas att lokalstyrelsens synpunkter, grundade på gällande me­

ritvärderingsnormer, skall utgöra underlag för den högre myndighetens be­

dömande av de sökandes meriter, att den överordnade myndigheten skall

ge sin uppfattning om de sökandes inbördes meriter tillkänna för styrelsen,

innan denna äger förordna innehavare av tjänsten, samt att sökande skall

ha rätt att i tillsättningsärendet resa invändningar på materiella grunder

mot styrelsens och den överordnade myndighetens ställningstaganden innan

tjänsteinnehavare förordnas.

Med dessa utgångspunkter skisserar utredningen huvuddragen av sitt

slutliga förslag beträffande tillsättningen av ordinarie tjänster i enhetssko­

lan. Förslaget gäller dock icke tillsättningen av ordinarie tjänster i lönegrad

Ca 29; till detta spörsmål har utredningen icke tagit ställning, eftersom en-

hetsskolans anknytning till gymnasiet genom klass 9 g därvid bör beaktas

och utredningen ej haft tillfälle att syssla med detta spörsmål i den utsträck­

ning, som erfordras för ett ställningstagande beträffande tillsättningen av

ifrågavarande tjänster.

Den lokala skolstyrelsen skall ombesörja tjänstens ledigkungörande. Den

förberedande behandlingen och föredragningen av tillsättningsärendet skall

åligga en pedagogisk fackman -—- skolchef — som avger skriftligt yttrande

till skolstyrelsen rörande de sökandes behörighet och den ordningsföljd, i

vilken de med hänsyn till gällande befordringsgrunder och meritvärderings­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

40

normer bör komma i fråga till tjänsten. Därefter skall styrelsen fatta beslut

om ordningsföljden mellan de sökande och därmed träffa sitt val bland des­

sa. Styrelsen bör ange ordningen mellan så många att någon kan antagas

kvarstå, då förordnande skall utfärdas; i regel bör minst tre sökande upp­

föras. Motiven för styrelsens beslut skall anges i protokollet. Ärendet går

därefter till mellaninstansen, som antingen fastställer skolstyrelsens beslut

eller bestämmer annan ordningsföljd. Skälen för eventuell ändring skall an­

ges. Mellaninstansens beslut bör kunna överklagas hos skolöverstyrelsen

och talan mot överstyrelsens beslut kunna föras hos Kungl. Maj:t. Besvär

skall kunna anföras av sökande och av skolstyrelsen. När ordningsföljden

mellan de sökande blivit slutligt bestämd skall skolstyrelsen till innehavare

av tjänsten förordna den som enligt ordningsföljden är den mest meritera­

de. Skolstyrelsens beslut i tillsättningsärende skall kunna överklagas endast

på formella grunder.

Skolstyrelseutredningen framhåller, att ett förverkligande i full utsträck­

ning av de intentioner och det förslag, för vilka nu redogjorts, först och

främst förutsätter nya mellaninstanser men också väl genomarbetade, nor­

merande anvisningar för värdering av de sökandes meriter. Båda dessa för­

utsättningar saknas nu. Utredningen har hyst en viss tvekan om det trots

detta skulle vara möjligt att redan under provisorietiden låta de lokala skol­

styrelserna ta den befattning med tillsättningen av ordinarie lärare i kun­

skapsämnen, som utredningen tänkt sig att de sedermera skulle få. Utred­

ningen har emellertid ansett sig i detta hänseende böra föreslå överensstäm­

melse med sitt kommande förslag. Utredningen förutsätter därvid, att skol­

överstyrelsen under provisorietiden skall fylla mellaninstansernas uppgifter,

varigenom en enhetlig bedömning av de sökande ernås och viss erfarenhet

kanske kan vinnas för det slutliga utarbetandet av erforderliga meritvärde­

ringsnormer.

Efter dessa inledande överväganden föreslår skolstyrelseutredningen

följande provisoriska förfarande vid tillsättning av ordinarie lärar­

tjänst i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium i lägre löne­

grad än Ca 2 9. Skolstyrelsen skall i huvudsak ta den befattning med

tillsättningen, som framgår av den lämnade redogörelsen för utredningens

kommande, slutliga förslag. Sedan styrelsen fattat beslut om den ordnings­

följd, i vilken de sökande bör ifrågakomma till tjänsten, skall utdrag ur pro­

tokollet jämte övriga handlingar i ärendet snarast möjligt inges till statens

folkskolinspektör, som med eget yttrande överlämnar ärendet till skolöver­

styrelsen. Vid sin prövning av ärendet kan överstyrelsen antingen fastställa

skolstyrelsens beslut eller, om detta enligt överstyrelsens mening skulle stri­

da mot gällande befordringsgrunder, med klart angivande av skäl bestäm­

ma en annan ordningsföljd mellan de sökande. Överstyrelsens beslut skall

utan dröjsmål tillställas skolstyrelsen, som har att underrätta kvarvarande

sökande om beslutet. Överstyrelsens beslut skall kunna överklagas hos

Kungl. Maj:t av sökande och, om det innebär ändring av skolstyrelsens be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

41

slut, även av denna. Sedan lagakraftvunnet beslut i ärendet föreligger, skall

skolstyrelsen, liksom enligt det slutliga förslaget, till innehavare av tjänsten

förordna den i ordningen främste av de kvarvarande sökande.

Beträffande ordinarie tjänster i Ca 29 föreslår utredningen,

att skolöverstyrelsen förordnar innehavarna av dessa men att vid tillsätt­

ningen i övrigt förfares såsom i det föregående föreslagits beträffande andra

ordinarie tjänster i kunskapsämnen. Med hänsyn till sin tidigare uttalade

principiella uppfattning och till den ställning lärarna vid de högre kommu­

nala skolorna i motsvarande lönegrad kommer att inta under provisorie­

tiden, finner utredningen naturligt, att försöksskolornas lärare också i den­

na lönegrad tillsättes medelst förordnande och icke medelst fullmakt.

Skolstyrelseutredningen anser det böra eftersträvas att också bringa till­

sättningen av icke-ordinarie lärare på högstadiet i överensstämmelse med

vad som enligt utredningens blivande förslag kan komma att gälla i enhets-

skolan. Utredningen förordar, att vad som föreslagits angående tillsätt­

ningen av ordinarie tjänst i kunskapsämnen i lägre lönegrad än Ca 29 under

provisorietiden skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tillsättning­

en av extra ordinarie tjänst med den skillnaden, att folkskol­

inspektören och icke skolöverstyrelsen skall pröva skolstyrelsens beslut

rörande ordningsföljden mellan de sökande. Besvär över inspektörens beslut

skall kunna anföras hos överstyrelsen men ej vidare.

Tillsättningen av annan ick e-o rdinarie lärare på högstadiet

föreslås av utredningen skola tillgå på samma sätt som vid de kommunala

realskolorna, dock med den avvikelsen från därvid gällande bestämmelser,

att besvär över skolstyrelsens beslut om tillsättning för minst en hel termin

med full tjänstgöring skall kunna anföras på materiella grunder. Överstyrel­

sen föreslås bli besvärsmyndighet. Mot dess utslag skall talan icke kunna

föras.

Två ledamöter av skolstyrelseutredningen, herrar K him och Sävborg, har

reserverat sig mot utredningens förslag beträffande lärartillsättningen och

förordat, att de provisoriska bestämmelserna utformas i enlighet med skol­

överstyrelsens föreliggande förslag.

Remissyttranden.

Såväl skolöverstyrelsens som skolstyrelseutredningens förslag innebär den

olikheten mot gällande bestämmelser för tillsättning av ordinarie folkskol-

lärartjänst, att den enligt befordringsgrunderna mest meriterade sökanden

skall utses. I denna fråga uttalar sig 16 av 35 jörsöksdistrikt för att folksko­

lestadgans bestämmelser om val av ordinarie folkskollärare bör gälla även

beträffande tillsättningen av ordinarie lärare i kunskapsämnen. Samma

åsikt hävdas av Skolstyrelseförbundens rikskommitté. Svenska stadsförbun­

det anser sig icke kunna finna, att det av skolstyrelseutredningen föreslagna

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

42

tillsättningsförfarandet garanterar de kommunala skolmyndigheterna ett

skäligt inflytande på personvalet vid lärartillsättningarna.. Ett övergivande

av den inom folkskoleväsendet hittills uppehållna principen om den lokala

skolmyndighetens valfrihet inom ett överklagbart förslag är, framhåller

stadsförbundet, från kommunal synpunkt av sådan vikt, att förbundet icke

på grund av ett inträffat behov av provisoriebestämmelser, hur tvingande

detta än må vara, vill binda sig för ett annat tillsättningsförfarande, förrän

ett fullständigt definitivt förslag därom föreligger. Stadsförbundet är för sin

del närmast benägen för att i den uppkomna situationen förorda, att till­

sättningsförfarandet beträffande de i skolöverstyrelsens förslag avsedda

tjänsterna provisoriskt utformas i enlighet med överstyrelsens förslag.

Svenska landskommunernas förbund, som i övrigt ansluter sig till skolsty­

relseutredningens förslag, finner icke anledning föreligga att frångå den vid

tillsättning av folkskollärare sedan länge tillämpade metoden med val mel­

lan de tre mest meriterade sökandena.

Stockholms folkskoledirektion anser, att samtliga lärartjänster i kun­

skapsämnen på högstadiet, intill dess pågående utredningar angående mel-

laninstanser och meritvärderingsnormer blivit slutförda, bör tillsättas med

tillämpning av de bestämmelser, som gäller beträffande lärartillsättning i

kommunal realskola.

Till skolöverstyrelsens förslag beträffande tillsättningsproceduren anslu­

ter sig i princip de båda rektorsföreningarna, Läroverkslärarnas riksförbund

samt 3 av 21 folkskolinspektörer. Ett försöksdistrikt, som i övrigt tillstyrker

skolstyrelseutredningens förslag, anser att även tjänster i Ca 27 bör tillsät­

tas av skolöverstyrelsen.

Skolstyrelseutredningens förslag till provisoriska bestämmelser för till­

sättningsförfarandet biträdes av 17 försöksdistrikt, av vilka dock ett flertal

hävdat, att även tjänster i Ca 29 bör tillsättas av skolstyrelsen. Av folk­

skolinspektörerna ansluter sig 16 till utredningens förslag. Detta biträdes

också av Städernas folkskolinspektörsförbund, Sveriges överlärarförbund

och de båda folkskollärarförbunden.

Statskontoret har i och för sig intet att erinra mot att ordinarie tjänster

på högstadiet tills vidare tillsättes på sätt skolstyrelseutredningen förordat.

Ämbetsverket framhåller dock, att från ämbetsverkets synpunkter intet, är

att erinra mot att — om så befinnes lämpligare — den av skolöverstyrelsen

förordade tillsättnmgsproceduren kommer till användning, intill dess en de­

finitiv lösning kan åvägabringas.

Skolöverstyrelsen uttalar i sitt yttrande över skolstyrelseutredningens

förslag bland annat följande. Den slutliga bedömningen av de sökandes me­

riter bör under provisorietiden, såsom utredningen föreslagit, ankomma på

överstyrelsen. Härigenom skulle en enhetlig bedömning av de sökande ernås

och erfarenhet kunna vinnas för det slutliga utarbetandet av de erforderliga

meritvärderingsnormerna. Så länge antalet försöksdistrikt är relativt be­

gränsat, kan överstyrelsen i större utsträckning än eljest lära känna och be­

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 137.

43

akta de enskilda distriktens lokala förhållanden. I fråga om utfärdandet av

förordnanden för lärarna under provisorietiden vidhåller överstyrelsen sin

uppfattning, att samtliga de ordinarie lärarna bör tillsättas av överstyrel­

sen. Då det synes vara av betydelse för lärarna, att förordnandena under

provisorietiden utfärdas av central myndighet, bland annat av det skälet

att lärarna därigenom skulle få möjlighet att söka flera tjänster samtidigt

med angivande av till vilken tjänst de i första rummet ville komma i fråga,

är det enligt överstyrelsen knappast möjligt att låta skolstyrelserna vara

tillsättningsmyndighet. Med nu rådande lärarbrist är det mer än någonsin

nödvändigt, att åtgärder vidtages för att försöksskolorna skall på likvärdiga

villkor kunna konkurrera med andra skolor om den tillgängliga arbetskraf­

ten.

Beträffande detaljerna i tillsättningsproceduren för­

klarar skolöverstyrelsen sig intet ha att erinra mot att, i enlighet med skol­

styrelseutredningens förslag, den lokala skolstyrelsen får svara för ledigkun-

görandet på sätt föreskrives för kommunala realskolor. Vidare bör, såsom

utredningen föreslagit, folkskolinspektören yttra sig över ansökningar till

ordinarie tjänst, för att en så allsidig bedömning som möjligt skall kunna

komma till stånd. I fråga om extra ordinarie tjänster utgår överstyrelsen

från att utredningens förslag endast avser högre dylika tjänster utanför be-

fordringsgången. Enligt överstyrelsens mening bör beträffande tillsättning­

en av dylika högre extra ordinarie tjänster helst gälla samma bestämmelser

som av överstyrelsen förordats för ordinarie tjänster. I varje fall bör de av

överstyrelsen föreslagna bristtjänsterna i Ce 29 tillsättas pa samma sätt

som ordinarie tjänster. Beträffande övriga ieke-ordinarie lärare instämmer

överstyrelsen i utredningens förslag, att tillsättningen — med visst undan­

tag — skall tillgå på samma sätt som vid de kommunala realskolorna, dock

att enligt överstyrelsens uppfattning folkskolinspektören liksom hittills bör

avge yttrande, när förordnandet beräknas komma att omfatta minst en ter­

min med full tjänstgöring.

Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka, att folkskolinspektörerna

skall fungera som mellaninstans vid tillsättning av högre ieke-ordinarie lä­

rartjänster utan synes det böra ankomma på skolöverstyrelsen att avgöra

dessa tjänstetillsättningar. Rätten att anföra besvär hos Kungl. Maj:t synes

vidare enligt ämbetsverkets uppfattning icke böra inskränkas till att avse

endast ordinarie tjänster.

B. Förfl yttningsskyldighet m. m.

Inledning.

A led frågan om inrättande av ordinarie tjänster i kunskapsämnen pa för­

söksskolans högstadium sammanhänger vissa spörsmål rörande förflytt-

ningsskyldighet för ordinarie lärare. Jag torde först i korthet fa beröra vissa

nu gällande bestämmelser i detta hänseende.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

44

Enligt 9 § Arf är ordinarie folkskollärare pliktig att låta förflytta sig till

annan ordinarie lärartjänst inom folkskoleväsendet, då så erfordras för in­

dragning av övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill är.

Enligt 13 § B. Saar är ordinarie lärare vid högre kommunal skola pliktig

att låta förflytta sig till annan ordinarie tjänst vid statlig eller kommunal

läroanstalt eller till lärartjänst vid folkskoleväsendet, allt då så erfordras

vid i vederbörlig ordning beslutad omorganisation av den skolform läraren

tillhör eller för indragning av övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga

skäl därtill är.

Såsom framhållits i det föregående ansågs vid behandlingen av det första

förslaget om inrättande av ordinarie tjänster på högstadiet (prop. 1951: 155)

skyldighet för ordinarie lärare vid högre statliga skolor att låta förflytta sig

till ordinarie tjänster på försöksskolans högstadium icke böra införas. Frå­

gan härom ställdes ju icke heller på sin spets, eftersom ordinarie tjänster på

högstadiet ej inrättades. Emellertid befanns det erforderligt att införa skyl­

dighet för vissa ordinarie lärare vid högre skolor att meddela undervisning

på försöksskolans högstadium. Denna fråga har med stöd av riksdagens be­

slut i anledning av propositionen 1951: 155 reglerats i kungörelsen 1951: 598

om skyldighet för vissa lärare att fullgöra tjänstgöring vid försöksskola. En­

ligt denna kungörelse skall ordinarie lärare i kunskapsämne vid allmänt lä­

roverk eller liögre kommunal skola, som utnämnes respektive förordnas ef­

ter utgången av juni 1951, vara skyldig att — därest han på grund av för­

söksskolas inrättande icke kan få full tjänstgöring vid den skola, där hans

ordinarie tjänst är placerad — enligt skolöverstyrelsens bestämmande full­

göra sin tjänstgöringsskyldighet helt eller delvis på högstadiet vid försöks­

skola i det skoldistrikt, inom vilket läroverket respektive den högre kom­

munala skolan är belägen.

Förslag.

Såväl skolöverstyrelsen som skolstyrelseutredningen har i sina föreliggan­

de förslag i anslutning till frågan om tillsättningsförfarandet upptagit vissa

spörsmål om förflyttningsskyldighet m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att ordinarie lärare på försöks­

skolans högstadium skall vara underkastad samma förflyttnings­

skyldighet, som enligt 13 § B. Saar gäller för ordinarie lärare vid högre kom­

munal skola. Överstyrelsen framhåller dock att det icke förefaller troligt, att

försöksverksamheten skulle komma att på något håll avbrytas.

Frågan om förflyttning till försöksskola av lärare vid statlig

skola, som kan komma att reduceras eller nedläggas på grund av försöks­

skolas införande på orten, behöver enligt överstyrelsen icke bli aktuell med

hänsyn till föreskrifterna i nyssnämnda kungörelse 1951: 598.

Skolöverstyrelsen förordar vidare beträffande ordinarie lärare på hög­

stadiet, att överstyrelsen får besluta rörande entledigande, föreställning och

varning, skiljande från befattning för viss tid eller avstängning från tjäns­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

45

tens utövande, i tillämpliga delar i överensstämmelse med stadgan för kom­

munala realskolor. Besvär över skolöverstyrelsens beslut i dessa avseenden

bör få anföras hos Kungl. Maj:t. Enligt överstyrelsens mening bör vidare

besvär över skolstyrelsens beslut i fråga om tjänstledighet kunna i samtliga

fall anföras hos överstyrelsen, vars beslut må kunna överklagas hos Kungl.

Maj:t.

Skolstyrelseutredningen föreslår i likhet med skolöverstyrelsen, att

ordinarie lärare på försöksskolans högstadium under­

kastas samma förflyttningsskyldighet, som enligt 13 § B. Saar gäller för or­

dinarie lärare vid högre kommunal skola.

Beträffande förflyttningsskyldighet för ordinarie lärare vid andra

skolformer framhåller utredningen, att vid kommunal realskolas upp­

gående i försöksskola något problem icke behöver uppkomma, eftersom det

för de kommunala realskolornas lärare endast blir fråga om övergång från

en kommunal anställning till en annan och förflyttningsskyldighet redan

föreligger enligt nyssnämnda stadgande i Saar. I fråga om ordinarie lärare

vid statliga realskolor förklarar utredningen sig, med hänvisning till kun­

görelsen 1951: 598, icke nu beredd att framlägga något konkret förslag be­

träffande förflyttningsskyldighet. Utredningen framhåller emellertid som

önskvärt, att åtgärder vidtages för att påskynda en övergång till enbart

kommunalt anställda lärare i enhetsskolan, t. ex. genom att bestämmelser

utfärdas av innebörd att lärare, som efter en viss tidpunkt, förslagsvis den

30 juni 1954, anställes å ordinarie tjänst vid statlig realskola, skall vara

skyldig att övergå å motsvarande ordinarie kommunal anställning, om sko­

lan omorganiseras till enhetsskola.

Med hänsyn till innebörden av det förslag till disciplinbestämmelser för

enhetsskolans lärare, som skolstyrelseutredningen har för avsikt att senare

framlägga, förordar utredningen icke nu någon ändring i de för försökssko­

lorna i detta hänseende gällande bestämmelserna; för närvarande äger här-

utinnan folkskolestadgans bestämmelser motsvarande tillämpning för hög­

stadiets lärare.

Skolstyrelseutredningen föreslår vidare i vissa detaljfrågor rörande lärar­

na på högstadiet huvudsakligen följande.

Icke-ordinarie lärare bör anställas medelst förordnande tills vidare, vilket

för lärare i reglerad befordringsgång, extra lärare och timlärare bör gälla

högst ett läsår i sänder (jämför § 62 stadgan för kommunala realskolor i

lydelse enligt kungörelsen 1953:643). Beträffande tillträde av och avgång

från tjänst bör gälla § 66 nämnda stadga (jämför nyssberörda kungörelse

1953:643). I fråga om tjänstgöringsbetyg bör gälla § 78 samma stadga i

stället för § 8 j folkskolestadgan.

De förutnämnda reservanterna inom skolstyrelseutredningen ansluter sig

även i förevarande avseenden till skolöverstyrelsens förslag, i den mån detta

avviker från utredningens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

Remissyttranden.

Beträffande den av skolstyrelseutredningen väckta frågan om skyldighet

för lärare, som framdeles anställes vid statlig realskola, att övergå å mot­

svarande kommunal anställning, om skolan omorganiseras till enhetsskola,

uttalar skolöverstyrelsen, att det icke kan vara lämpligt att under en pro-

visorietid och på så lösa grunder införa bestämmelser, vilka såvitt översty­

relsen har sig bekant icke äger någon motsvarighet inom andra områden av

statsförvaltningen.

Statens lönenämnd anför, att det synes tveksamt huruvida bestämmelser

av angiven innebörd bör utfärdas. Lönenämnden erinrar om att lönenämn-

den i yttrande den 12 februari 1951 över undervisningsrådet D. Anderssons

förslag i ämnet framhöll, att föreskrivandet av en dylik förflyttningsskyl-

dighet skulle innebära en ändring i ifrågavarande lärares allmänna anställ­

ningsvillkor av sådan principiell betydelse, att förslaget icke lämpligen bor­

de genomföras i förevarande sammanhang.

Läroverkslärarnas riksförbund anser bestämmelserna i kungörelsen 1951:

598 vara fullt tillräckliga för att möjliggöra en smidig fördelning av lärar-

tillgången inom ett och samma skoldistrikt med försöksverksamhet.

Statskontoret ansluter sig däremot till vad skolstyrelseutredningen an­

fört om önskvärdheten av att bestämmelser meddelas, vilka innebär möjlig­

het att förflytta innehavare av ordinarie tjänst vid statlig realskola till mot­

svarande befattning vid kommunal försöksskola.

Skolstyrelseutredningens förslag, att lärarna i kunskapsämnen på hög­

stadiet skall erhålla tjänstgöringsbetyg, graderade på sätt gäller för lärare

vid kommunala realskolor, och att § 66 stadgan för nämnda skolor skall till-

lämpas i fråga om dylik lärares tillträde av och avgång från tjänst, föranle­

der ingen erinran från skolöverstyrelsens sida. Beträffande bestämmelser om

disciplinära åtgärder hänvisar överstyrelsen till sitt eget förslag.

De båda folkskollärarförbunden anser, att för lärare i Ca 23 bör utfärdas

tjänstgöringsbetyg enligt § 8 j folkskolestadgan.

4. Departementschefen.

På försöksskolans högstadium har ännu inga ordinarie lärar­

tjänster i kunskapsämnen inrättats. Såsom framgår av den in­

ledningsvis lämnade redogörelsen har frågan om inrättande av dylika

tjänster tidigare behandlats vid 1951 och 1953 års riksdagar. Inför svårighe­

terna att lösa de med denna fråga sammanhängande problemen om tillsätt­

ningsförfarande och förflyttningsskyldighet har emellertid hittills övervä­

gande skäl ansetts tala för att tills vidare uppskjuta inrättandet av ordina­

rie lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet.

Det tidigaste förslaget i ämnet väcktes år 1951, då det första försöksåret

på högstadiet förestod. Förslaget motiverades med behovet av att till för-

47

söksskolorna förvärva så goda lärare som möjligt. Nästa förslag om inrät­

tande av ordinarie lärartjänster på högstadiet framlades av skolöverstyrel­

sen i början av förra året; försöksverksamheten hade läsåret 1952/53 nått

klass 8 i de tidigast startande distrikten. Överstyrelsen anförde då, att det

syntes bli nära nog omöjligt att anskaffa akademiskt utbildade lärare för

högstadiet, om icke ordinarie tjänster inrättades.

Nu föreligger ånyo ett förslag av skolöverstyrelsen om inrättande av or­

dinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans högstadium. Över­

styrelsen anser svårigheterna att erhålla kvalificerade lärare på högstadiet

för närvarande vara av sådan omfattning, att någon tveksamhet mot en dy­

lik åtgärd icke längre bör råda. Överstyrelsens bedömning av läget besannas

av de läsåret 1952/53 avseende uppgifter om lärarnas formella kompetens,

som överstyrelsen i detta sammanhang redovisat och som redan i det före­

gående berörts. Uppgifterna visar, att av de 92 lärare, som nämnda läsår helt

eller huvudsakligen tjänstgjort på högstadiet (minst halvtidstjänstgöring),

endast 43 (46,8 procent) avlagt filosofie kandidatexamen eller ämbetsexa-

men, medan 36 lärare (39,1 procent) haft enbart folkskollärarexamen som

lärdomsmerit. Återstående 13 lärare har antingen varit folkskollärare med

vissa akademiska betyg eller haft annan utbildning än nu berörts. I två för-

söksdistrikt (Hietaniemi och Laxå) har det under läsåret icke funnits någon

lärare med akademisk utbildning. Endast ett distrikt (Lerum) synes ha kun­

nat helt täcka sitt behov av dylika lärare.

Enligt vad jag inhämtat från skolöverstyrelsen har under läsåret 1953/54

tillgången på akademiskt utbildade lärare för försöksskolornas högstadium

icke förbättrats.

Av vad som nu anförts framgår att försöksskolorna ännu icke förmått

att hävda sig i konkurrensen om de akademiskt utbildade lärarkrafterna.

En av orsakerna härtill är otvivelaktigt, att de på högstadiet hittills endast

kunnat erbjuda icke-ordinarie tjänster utan den fasthet i anställningen, som

en ordinarie tjänst innebär. Härav följer, såsom överstyrelsen anför, en be­

tydande omsättning av ämneslärare. Denna medför i sin tur en bristande

kontinuitet i undervisningen, ett förhållande som överstyrelsen betecknar

såsom ett av de allvarligaste hindren för uppnående av ett gott undervis-

ningsresultat på högstadiet.

Några som helst principiella skäl talar icke mot inrättande av ordinarie

lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium. Tvärtom

är det enligt min mening självklart, att försöksskolorna i detta hänseende

bör jämställas med motsvarande statliga och högre kommunala skolor. Vad

som hittills talat för att uppskjuta tillskapandet av ordinarie tjänster, har,

som jag framhållit, varit svårigheten att lösa vissa problem rörande tillsätt­

ningsförfarande och förflyttningsskyldighet. Det torde emellertid nu vara

ofrånkomligt att inrätta ordinarie lärartjänster på högstadiet, för att för­

söksskolorna skall få tillräckliga organisatoriska möjligheter att rekrytera

Kungl. May.ts proposition nr 137.

49

totala antalet ordinarie tjänster. Det torde sedan, i likhet med vad som

gäller beträffande de högre kommunala skolorna, få ankomma på Kungl.

Maj:t att för varje budgetår efter förslag av överstyrelsen meddela när­

mare bestämmelser om antalet tjänster och dessas fördelning på lönegrader

ävensom rörande ordningen för tjänsternas fördelning på försöksskolorna.

Vad gäller totalantalet ordinarie tjänster, torde detta böra beräknas med

tillämpning i princip av samma grunder, som härutinnan gäller beträffande

de högre kommunala skolorna. Någon anledning att i detta avseende göra

en åtskillnad mellan de kommunala realskolorna och försöksskolorna före­

ligger enligt min mening icke. Beträffande försöksskolornas högstadium får

jag emellertid — i anslutning till vad folkskolinspektörsförbundet och stats­

kontoret anfört i sina remissyttranden — framhålla följande. Överstyrelsen

har i sina beräkningar rörande antalet ordinarie tjänster utgått från att

hälften av 1953/54 års elever i klass 8 kommer att för nästa läsår välja

klass 9 y. Enligt tillgängliga uppgifter har det under förra läsåret gjorda

preliminära linjevalet till klass 9 innevarande läsår utfallit så, att cirka

55 procent av eleverna valt klass 9 y. Beräkningen av antalet ordinarie

tjänster torde för varje budgetår böra grundas på senast tillgängliga upp­

gifter om valet av linje i nionde klassen. I överstyrelsens nu föreliggande

beräkningar har vidare någon reduktion icke gjorts för de lärartjänster vid

realskola i försöksdistrikt, som blir övertaliga genom högstadiets utbygg­

nad i distriktet och vilkas innehavare därför har sin tjänstgöring förlagd

till högstadiet. Jämväl denna omständighet torde böra beaktas vid de bli­

vande beräkningarna.

I fråga om grunden för beräkning av erforderligt antal tjänster i Ca 29

är jag icke nu beredd att ta ställning utan det torde tills vidare få ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta härom i anslutning till de grunder, som för

närvarande tillämpas beträffande övriga skolformer.

Vad gäller den av folkskollärarförbunden berörda frågan om en princip

för avgränsning av antalet folkskollärartjänster i Ca 23 i förhållande till an­

talet övriga ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet, får jag

erinra om att jag vid anmälan av frågan om vidareutbildning av folkskol­

lärare för tjänstgöring på högre skolstadier m. m. förordat, att Kungl. Maj:t

av riksdagen bemyndigas att för varje budgetår, efter förslag av skolöver­

styrelsen, fastställa det antal tjänster i 23 lönegraden, som skall nyinrättas

under det påföljande budgetåret. Jag är icke heller beträffande ifrågavaran­

de ordinarie tjänster beredd att nu ange någon fixerad proportion mellan

dessa och övriga tjänster på försöksskolans högstadium. Det torde, i enlig­

het med vad jag i det föregående anfört, även i detta hänseende få ankom­

ma på Kungl. Maj:t att för varje budgetår efter förslag av överstyrelsen

meddela närmare bestämmelser.

På försöksskolans högstadium må under innevarande budgetår enligt

Kungl. Majds beslut vara inrättade sammanlagt högst 26 adjunktstjänster

4 — Bihang till riksdagens 'protokoll 105It. 1 sand. Nr 187.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

50

i Ce 29. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat, kommer dessa tjäns­

ter att ersättas av ordinarie tjänster i 29 lönegraden. Skolöverstyrelsen före­

slår emellertid, att vid sidan av nämnda ordinarie tjänster inrättas 10 a d-

junktstjänster i Ce 29 för att ställas till förfogande för försöks­

skolor med särskilt utpräglad lärarbrist. Jag erinrar om att liknande åtgär­

der vidtagits för de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna.

För ändamålet finnes sålunda vid läroverken högst 150 tjänster och vid de

högre kommunala skolorna högst 30 tjänster. Med hänsyn till svårigheter­

na att rekrytera kompetenta lärare till försöksskolans högstadium synes en

dylik åtgärd i hög grad motiverad även beträffande försöksskolorna. Liksom

i fråga om de högre kommunala skolorna bör det få ankomma på Kungl.

Maj:t att för varje budgetår, efter förslag av överstyrelsen, bestämma det

högsta antal extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 29, som överstyrelsen

skall få disponera för fördelning på försöksskolor med särskilt utpräglad

lärarbrist.

Jag övergår härefter till frågan om provisoriska bestämmel­

ser rörande tillsättningsförfarandet m. m.

Vid inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försökssko­

lans högstadium måste frågan om förfarandet vid tillsätt­

ning av dylik tjänst lösas. Som nämnts i det föregående har hela frågan

om lärartillsättningen i enhetsskolan hänskjutits till särskild utredning.

Denna verkställes för närvarande av 1951 års skolstyrelseutredning, som

jämväl har att utreda frågorna om mellaninstanserna inom skolväsendet

och de lokala skolmyndigheternas organisation. Med hänsyn till att spörs­

målet om lärartillsättningen i enhetsskolan och i samband därmed stående

frågor sålunda ännu befinner sig på utredningsstadiet och hela det material,

som måste ligga till grund för ett slutligt bedömande, på intet vis nu kan

överblickas, är det uppenbart, att det för närvarande endast kan bli fråga

om en provisorisk lösning av tillsättningsförfarandet. Jag vill mycket starkt

understryka provisoriekaraktären och framhålla, att den ståndpunkt i till-

sättningsfrågan, som statsmakterna nu må komma att intaga, icke får an­

ses bindande för den slutgiltiga utformningen av lärartillsättningen i enhets­

skolan.

I tillsättningsfrågan har framkommit flera olika förslag till provisoriska

lösningar. År 1951 föreslog sålunda undervisningsrådet D. Andersson i sin

förutberörda utredning, att ordinarie lärare på högstadiet skulle tillsättas på

samma sätt som ordinarie folkskollärare, alltså genom val av skolstyrelsen.

I sitt förra året framlagda förslag om inrättande av ordinarie tjänster på

högstadiet förordade skolöverstyrelsen, att de ordinarie lärarna skulle till­

sättas enligt samma regler som vid de kommunala realskolorna, alltså ge­

nom förordnande av skolstyrelsen utan särskild underställning inför högre

myndighet.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

51

Nu föreslår skolöverstyrelsen, att de ordinarie lärarna på högstadiet skall

förordnas av överstyrelsen efter förslag av skolstyrelsen och yttrande av

folkskolinspektören.

1951 års skolstyrelseutredning har meddelat, att utredningen nu nått

fram till en principiell lösning av frågan om själva proceduren vid tillsätt­

ningen av huvuddelen av lärarna i enhetsskolan. I nära anslutning till sin

principlösning — vilken bygger på bland annat tillkomsten av nya mellan-

instanser inom skolväsendet — förordar skolstyrelseutredningen beträffan­

de tillsättningen av tjänster i lägre lönegrad än Ca 29 ett provisoriskt förfa­

rande av i huvudsak följande innebörd. Skolstyrelsen bestämmer enligt gäl­

lande befordringsgrunder ordningsföljden mellan så många av de sökande,

att någon kan antagas kvarstå, när förordnande skall utfärdas. Folkskol­

inspektören yttrar sig över skolstyrelsens förslag, som vidarebefordras till

skolöverstyrelsen. Överstyrelsen har att antingen fastställa skolstyrelsens

beslut eller, om detta skulle prövas strida mot befordringsgrunderna, be­

stämma en annan ordningsföljd mellan de sökande. Då lagakraftvunnet be­

slut om ordningsföljden föreligger, skall skolstyrelsen utfärda förordnande

för den i ordningen främste av de sökande.

Jag skall för egen del till en början ta ställning till två frågor, som är av

grundläggande betydelse för utformningen även av ett provisoriskt tillsätt­

ningsförfarande. Den ena gäller vilken myndighet, som skall utfärda förord­

nande för ordinarie lärare på högstadiet. Den andra gäller efter vilken prin­

cipiell metod — val eller förordnande av den mest meriterade — som de or­

dinarie lärarna skall utses.

Enligt de vid 1950 års riksdag beslutade riktlinjerna för enhetsskolans lo­

kala organisation skall enhetsskolan vara en statsunderstödd kommunal

skola. Vid övriga former av statsunderstödda kommunala skolor utfärdas

förordnande för ordinarie lärare på det stadium, som närmast motsvarar

försöksskolans högstadium, av vederbörande skolstyrelse. Detsamma är fal­

let beträffande ordinarie lärare i folkskolan. Skolöverstyrelsen har emellertid

föreslagit, att under provisorietiden överstyrelsen skall utfärda förordnande

för ordinarie lärare på försöksskolans högstadium.

De av överstyrelsen åberopade skälen för en dylik speciell ordning för för­

söksskolorna under provisorietiden synes mig icke vara av den vikt, att vid

utformningen av de provisoriska tillsättningsbestämmelserna bör göras nå­

got generellt avsteg från den inom folkskolan och de högre kommunala sko­

lorna tillämpade principen, att skolstyrelsen utfärdar förordnande för ordi­

narie lärare. Jag är således för egen del av den uppfattningen, att under pro­

visorietiden skolstyrelserna i försöksdistrikten bör utfärda förordnandena

för de ordinarie lärarna. Undantag från denna regel torde dock, som jag i

det följande föreslår, av särskilda skäl böra göras beträffande adjunkts-

tjänster i Ca 29.

Om man bortser från folkskolan gäller beträffande tillsättningen av ordi­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

52

narie lärartjänster inom det allmänna skolväsendet den regeln, att den en­

ligt gällande befordringsgrunder mest meriterade sökanden skall utses.

Inom folkskolan tillämpas däremot vid tillsättning av ordinarie folkskollä-

rartjänst den metoden, att, sedan på förslag uppförts de tre mest meriterade

sökandena, skolstyrelsen väljer en av de på förslaget uppförda. Vad nu gäl­

ler den principiella metoden för tillsättningen av ordinarie lärare på försöks­

skolans högstadium har vid ärendets remissbehandling i det närmaste hälf­

ten av försöksdistrikten ävensom skolstyrelseförbundens rikskommitté och

de två kommunförbunden uttalat sig för att valmetoden borde gälla också

beträffande högstadiets ordinarie lärare. Såväl skolöverstyrelsens som skol­

styrelseutredningens förslag innebär däremot, att den mest meriterade sö­

kanden skall förordnas. Till denna princip har övriga i ärendet hörda anslu­

tit sig.

För egen del anser jag, att under provisorietiden bör beträffande de ordi­

narie tjänster, som rekryteras med lärare med akademiska examina, gälla

den av överstyrelsen och skolstyrelseutredningen förordade principen, att

den enligt gällande befordringsgrunder mest meriterade sökanden skall för­

ordnas. Jag vill härutinnan särskilt framhålla, att för de akademiskt utbil­

dade lärarna vid övriga skolformer icke finnes någon motsvarighet till den

inom folkskolan tillämpade valmetoden.

Vad däremot gäller folkskoll ä rartjänster na i Ca 23 synes

det mig ligga närmast till hands, att dessa under provisorietiden tillsättes på

samma sätt som folkskollärartjänster i folkskolan. Jag anser mig därför bö­

ra föreslå, att ordinarie folkskollärartjänst i Ca 23 på försöksskolans hög­

stadium skall tillsättas i samma ordning som i folkskolestadgan föreskrives

beträffande ordinarie folkskollärartjänst.

Vad härefter gäller själva proceduren för tillsättning av andra ordinarie

tjänster än tjänster i Ca 23 återkommer jag först till vad jag nyss antytt,

nämligen att förordnande å adjunktstjänst i Ca 29 under pro­

visorietiden icke synes böra utfärdas av den lokala skolstyrelsen. Både skol­

överstyrelsens och skolstyrelseutredningens förslag innebär, att förordnande

å dylik tjänst skall utfärdas av överstyrelsen. Skolstyrelseutredningen har

motiverat en dylik ordning med att den för tillsättningen av ifrågavarande

tjänster betydelsefulla frågan om enhetsskolans anknytning till gymnasiet

genom klass 9 g ännu icke tillräckligt utretts. Jag biträder i detta avseende

skolöverstyrelsens och skolstyrelseutredningens förslag och förordar alltså,

att tills vidare ordinarie adjunktst jänst i Ca 29 på försöksskolans högsta­

dium skall tillsättas av skolöverstyrelsen. Ledigkungörandet av dylik tjänst

bör omhänderhas av skolstyrelsen, som också skall avge förslag beträffande

tjänstens tillsättande. Över förslaget inhämtas yttrande av folkskolinspek­

tören, varefter överstyrelsen utfärdar förordnande å tjänsten för den mest

meriterade av sökandena. Överstyrelsens beslut bör kunna överklagas hos

Kungl. Maj:t av sökande och av skolstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

53

Beträffande den provisoriska proceduren vid tillsättningen av ordina­

rie tjänster i Ca 25 och Ca 27 — å vilka enligt mitt förslag för­

ordnanden skall utfärdas av skolstyrelsen — är den väsentliga frågan, om

skolstyrelsens bedömning av de sökandes inbördes meriter skall kontrolle­

ras av administrativ fackmyndighet eller om skolstyrelsen för sin bedöm­

ning i stället skall erhålla vägledning av dylik myndighet eller om, såsom

ett tredje alternativ, skolstyrelsen skall göra meritbedömningen helt utan

kontroll eller vägledning från administrativ myndighets sida. Jag får i detta

hänseende erinra om att vid tillsättningen av ordinarie folkskollärartjänst

skolstyrelsens på gällande befordringsgrunder baserade förslag alltid skall

underställas folkskolinspektören och att, därest skolstyrelsen och inspektö­

ren icke kan enas om hur förslaget skall se ut, domkapitlet skall upprätta

förslag. Här föreligger alltså en bindande kontroll av skolstyrelsens merit­

värdering. Men därefter har skolstyrelsen rätt att utan hänsyn till den in­

bördes meritordningen välja en av de på förslaget uppförda sökandena. Vid

de högre kommunala skolorna förekommer däremot ingen kontroll av eller

vägledning för skolstyrelsens värdering av de sökandes inbördes meriter. Se­

dan denna skett, har skolstyrelsen att förordna den bland de sökande, som

skolstyrelsen med hänsyn till föreskrivna befordringsgrunder anser böra i

främsta rummet komma i fråga. Skolstyrelsens bedömning kan dock givet­

vis genom besvär över förordnandebeslutet bringas under högre myndighets

prövning.

Beträffande det provisoriska förfarandet vid tillsättning av nu ifrågava­

rande ordinarie tjänster på försöksskolans högstadium föreslår skolstyrelse­

utredningen en bindande kontroll av skolstyrelsens meritbedömning på så

vis, att skolstyrelsens beslut om ordningsföljden mellan de sökande skulle

underställas skolöverstyrelsens prövning och att skolstyrelsen sedan skulle

ha att förordna den av de sökande, som enligt skolöverstyrelsens eller, efter

besvär, Kungl. Maj:ts beslut angivits såsom den främste av de sökande. En­

ligt utredningens förslag skulle således skolstyrelsens beslut om förordnande

bli en helt formell verkställighetsåtgärd i anledning av skolöverstyrelsens

eller Kungl. Maj:ts beslut i tillsättningsärendet. En dylik ordning vid till­

sättningen av ifrågavarande tjänster synes mig icke tillfredsställande. En­

ligt min uppfattning bör, såsom nu gäller beträffande tillsättningen av mot­

svarande tjänster vid de högre kommunala skolorna, det avgörande beslutet

i tillsättningsfrågan träffas av skolstyrelsen. Riktigheten av detta beslut bör

sedan kunna prövas genom besvär på materiella grunder. Med hänsyn till

att försöksdistriktens skolstyrelser för närvarande i mycket stor utsträck­

ning saknar några egentliga erfarenheter av bedömningen av akademiskt

utbildade lärares meriter, synes det emellertid motiverat, att skolstyrelsen

i ett försöksdistrikt erhåller sakkunnig vägledning i någon form för sin be­

dömning av frågan om vem av de sökande, som enligt giillande befordrings­

grunder skall anses mest meriterad. Denna vägledning synes vid tillsättning

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

54

av ifrågavarande ordinarie tjänster böra ske genom att folkskolinspektören

och skolöverstyrelsen yttrar sig rörande de sökandes meriter och att därvid

anges den sakkunniga myndighetens uppfattning om rangordningen mellan

de sökande enligt befordringsgrunderna.

Med dessa överväganden finner jag mig för egen del böra förorda, att det

provisoriska förfarandet vid tillsättningen av tjänster i Ca 25 och Ca 27 på

försöksskolans högstadium utformas efter följande grundlinjer. Ledigkungö-

randet ombesörjes av skolstyrelsen, till vilken ansökningarna inges. Däref­

ter skall skolöverstyrelsen, sedan folkskolinspektören granskat ansökningar­

na, yttra sig rörande de sökandes meriter samt ange sin uppfattning om ord­

ningen mellan de sökande enligt gällande befordringsgrunder. Skolöversty­

relsens yttrande synes dock icke behöva avse flera av de sökande än högst

de fem främsta. Sedan överstyrelsens yttrande — som icke skall kunna över­

klagas — kommit skolstyrelsen tillhanda, skall skolstyrelsen till innehavare

av tjänsten förordna den av de sökande, som enligt gällande befordrings­

grunder prövas vara den mest meriterade. Över skolstyrelsens beslut skall

kunna anföras besvär hos Kungl. Maj:t på materiella grunder. Besvär bör

inges till skolstyrelsen, som med eget yttrande vidarebefordrar besvären

och övriga handlingar till överstyrelsen. Överstyrelsen avger utlåtande i

besvärsmålet till Kungl. Maj:t. Besvären prövas därefter av Kungl. Maj:t

i statsrådet.

För närvarande tillsättes extra ordinarie lärartjänst i

kunskapsämnen i Ce 2 5, Ce 27 och Ce 29 på försöksskolans hög­

stadium på så sätt, att skolstyrelsen, sedan folkskolinspektören yttrat sig

om de sökandes inbördes meriter, förordnar den av de sökande, som enligt

gällande befordringsgrunder prövas vara mest meriterad. Besvär över skol­

styrelsens beslut må anföras hos skolöverstyrelsen, vars beslut må överkla­

gas hos Kungl. Maj:t. Skolstyrelseutredningen har i förevarande samman­

hang också framlagt förslag beträffande provisoriskt förfarande vid tillsätt­

ningen av icke-ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på högstadiet. I vad

förslaget gäller extra ordinarie lärartjänster innebär det, att dylika tjänster

— även adjunktstjänster i Ce 29 — skulle tillsättas i samma ordning som

utredningen förordat beträffande ordinarie tjänster i lägre lönegrad än Ca

29, dock att folkskolinspektören och icke överstyrelsen skulle pröva ord­

ningsföljden mellan de sökande, varjämte besvär över inspektörens beslut

skulle kunna anföras hos överstyrelsen, vars beslut i dylikt fall ej skulle

kunna överklagas.

I anslutning till vad jag för egen del nyss förordat beträffande tillsätt­

ningen av ordinarie tjänster i Ca 25 och Ca 27, finner jag icke påkallat att

nu göra någon ändring i de för närvarande gällande grunderna för tillsätt­

ningen av motsvarande extra ordinarie tjänster. Skäl synes icke heller före­

ligga för att under provisorietiden beträffande de extra ordinarie tjänsterna

i 29 lönegraden tillämpa ett annat tillsättningsförfarande än det nuvarande.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

55

Vad jag nu anfört bör dock icke gälla vid tillsättning av extra ordinarie

lärare, som inom befordringsgången placerats i Ce 25; för dylik lärare synes

böra tillämpas samma bestämmelser som beträffande annan icke-ordinarie

lärare än extra ordinarie lärare.

Beträffande tillsättningen av extra ordinarie folksko 11 ä-

rartjänst i Ce 23 på högstadiet torde, i enlighet med vad jag i det

föregående förordat beträffande tillsättningen av ordinarie tjänst i nämnda

lönegrad, böra tillämpas folkskolestadgans bestämmelser om förordnande

av extra ordinarie folkskollärare i folkskolan.

Annan icke-ordinarie lärare i kunskapsämnen på hög­

stadiet än nu sagts bör, på sätt skolstyrelseutredningen förordat, förordnas

av skolstyrelsen, med möjlighet till besvär hos skolöverstyrelsen, därest för­

ordnandet avser minst en hel termin med full tjänstgöring.

Jag behandlar härefter frågan om förflyttningsskyldighet.

I likhet med skolöverstyrelsen och skolstyrelseutredningen anser jag, att för

ordinarie lärare på försöksskolans högstadium bör

stadgas samma förflyttningsskyldighet, som enligt 13 § B. Saar gäller för

ordinarie lärare vid högre kommunal skola. Detta bör alltså vara fallet även

beträffande ordinarie folkskollärare i Ca 23.

Beträffande ordinarie lärare vid statlig skola har skolstyrelseutredningen

väckt frågan, huruvida icke åtgärder borde vidtagas för att påskynda en

övergång till enbart kommunalt anställda lärare i enhetsskolan, exempelvis

genom införande av skyldighet för nyanställda statliga lärare att övergå å

motsvarande kommunal anställning, om den statliga skolan omorganiseras

till enhetsskola. Skolöverstyrelsen har däremot i detta hänseende ansett be­

stämmelserna i kungörelsen 1951: 598 om skyldighet för vissa ordinarie lä­

rare vid statlig skola att fullgöra tjänstgöring på försöksskolas högstadium

vara tillräckliga under provisorietiden. För egen del är jag icke beredd att i

förevarande sammanhang upptaga frågan om skyldighet för ordinarie lära­

re vid statlig skola att låta förflytta sig till ordinarie tjänst i enhetsskolan.

Det torde därför få anstå med åtgärder i syfte att förbereda och underlätta

en dylik förflyttning av lärarkåren i de statliga realskolorna. Tills vidare

synes bestämmelserna i kungörelsen 1951: 598 tillfyllest för att eliminera i

förevarande avseende eljest uppkommande svårigheter vid successiv av­

veckling av realskola i försöksdistrikt.

Jag har nu redogjort för min ståndpunkt till de frågor angående proviso­

riskt tillsättningsförfarande och förflyttningsskyldighet, beträffande vilka

grunderna för den administrativa regleringen torde böra underställas riks­

dagens prövning. Det torde få ankomma pa Kungl. Maj:t att senare, efter

förslag av skolöverstyrelsen, meddela närmare bestämmelser i dessa hänse­

enden.

T ärendet har av skolöverstyrelsen och skolstyrelseutredningen även fram­

lagts förslag rörande disciplinära bestämmelser, tjänstgöringsbetyg m.m.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

56

Dessa frågor torde icke vara av beskaffenhet att behöva underställas riks­

dagens prövning. Även härutinnan torde det få ankomma på Kungl. Maj:t

att framdeles, efter förslag av skolöverstyrelsen, meddela närmare bestäm­

melser. I förevarande sammanhang anser jag mig dock böra något beröra

ett av dessa spörsmål, nämligen de disciplinära bestämmelserna, På denna

punkt har överstyrelsen och skolstyrelseutredningen redovisat olika upp­

fattningar. Överstyrelsen har ansett, att disciplinära frågor beträffande or­

dinarie lärare på högstadiet under provisorietiden bör prövas av överstyrel­

sen, med möjlighet till besvär hos Kungl. Maj:t över överstyrelsens beslut.

Skolstyrelseutredningen har däremot på anförda skäl förordat, att folksko­

lestadgans för närvarande på högstadiet tillämpade disciplinära bestäm­

melser alltjämt tills vidare bör gälla. Jag anser för egen del, att det vid ut­

färdandet av närmare bestämmelser i ämnet bör övervägas, huruvida icke

under provisorietiden i varje fall beslut om vissa mera ingripande discipli­

nära åtgärder mot ordinarie lärare, såsom mistning av befattning för viss

tid eller skiljande från befattning för alltid, bör för att bli gällande under­

ställas överstyrelsens prövning; genom besvär bör dessa frågor givetvis un­

der alla förhållanden kunna bringas under Kungl. Maj:ts prövning.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och föreslagit hem­

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig förordade grunder dels beträffande

inrättande av ordinarie tjänster i kunskapsämnen på för­

söksskolans högstadium och av extra ordinarie dylika tjäns­

ter för försöksdistrikt med särskilt utpräglad lärarbrist, dels

beträffande provisoriskt förfarande vid tillsättning av lärar­

tjänster i kunskapsämnen på nämnda stadium, dels ock be­

träffande förflyttningsskyldighet för ordinarie lärare i kun­

skapsämnen på samma stadium.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

III. Bestämmelser om statsbidrag m. m. för verksam­

heten i försöksskolans klass 9 y.

Frågan om anställningsförhållanden för lärarpersonalen i klass 9 y och

statsbidrag till den förberedande yrkesutbildningen i försöksskolan upptogs

till behandling i propositionen 1953: 126 (s. 40—41). Vid anmälan av detta

spörsmål framhöll jag, att de ifrågavarande problemen är mycket inveck­

lade och att en riktig lösning av dem är av utomordentlig vikt för att försö­

ken med den förberedande yrkesutbildningen skall kunna bedrivas på ett

57

ändamålsenligt sätt. Jag var icke då beredd att framlägga något definitivt

förslag i ämnet utan ansåg, att problemen måste utredas ytterligare i an­

slutning till erfarenheterna av det första försöksåret i klass 9 y. I proposi­

tionen begärdes därför bemyndigande för Kungl. Maj:t att för budgetåret

1953/54 provisoriskt reglera anställningsförhållanden m. m. för lärare och

handledare i den förberedande yrkesundervisningen i klass 9y ävensom

meddela föreskrifter rörande avlöning och annan ersättning till dessa samt

rörande statsbidrag härtill i enlighet med vad som i övrigt gäller rörande

dylikt statsbidrag på försöksskolans högstadium.

Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet (SU 139, rskr 276).

Statsutskottet underströk i sitt utlåtande angelägenheten av att den provi­

soriska regleringen utformades under hänsynstagande till de icke oväsent­

liga kostnadsökningar och svårigheter i övrigt, som torde uppkomma för

skoldistrikten i och med att försöksverksamheten igångsattes i klass 9 y.

Enligt de i det föregående omnämnda, av Kungl. Maj:t den 30 juni 1953

utfärdade särskilda bestämmelserna beträffande försöksverksamheten med

nioårig enhetsskola gäller beträffande verksamheten i klass 9 y — utöver

övriga för försöksverksamheten meddelade föreskrifter — i huvudsak föl­

jande bestämmelser.

För undervisningen i yrkesämnen (yrkesteori och yrkespraktik) i klass

9 y skall vara anställda yrkeslärare. För elevernas handledning under yrkes­

praktik i näringslivet må anlitas särskilda s. k. handledare. Heltidstjänst

som yrkeslärare ledigförklaras och tillsättes i samma ordning som icke­

ordinarie folkskollärare. Sökande till yrkeslärarbefattning skall av översty­

relsen ha förklarats behörig att antagas till lärare vid försöksskola i det eller

de ämnen, som lärartjänsten omfattar.

I heltidstjänst i kunskapsämnen på högstadiet må inräknas undervisning

i övningsämnen och yrkesämnen med tillhopa högst en tredjedel av det sam­

manlagda antalet veckotimmar på tjänsten. I övning slärartjänst vid för­

söksskola, med vilken är förenad undervisningsskyldighet i övningsämne

minst 8 veckotimmar, må därutöver inräknas jämväl undervisning i yrkes­

ämnen, dock ej med högre timtal än vad som motsvarar timtalet för öv-

ningsämnet eller övningsämnena. Undervisning i yrkesämne må vidare så­

som fyllnadstjänstgöring inräknas i tjänst som fast anställd yrkeslärare vid

central verkstadsskola, i övningslärartjänst vid statlig eller högre kommu­

nal skola eller folk- och fortsättningsskola enligt nyssnämnda för övnings-

lärare vid försöksskola gällande bestämmelser, samt, i en omfattning mot­

svarande högst en tredjedel av det sammanlagda antalet veckotimmar på

tjänsten, i tjänst som lärare i teoretiska eller praktiska läroämnen vid stat­

lig eller högre kommunal skola.

Till avlöning åt yrkeslärare utgår statsbidrag med belopp, motsvarande

skolans samtliga kostnader för ifrågavarande ändamål, dock med högst 7

kronor 40 öre för undervisningstimme (till kommunal yrkesundervisnings-

anstalt utgår motsvarande statsbidrag med 78 procent av totalkostnader­

na, dock med högst 5 kronor 75 öre för undervisningstimme). Finnes det va­

ra av betydelse för yrkesundervisningens ändamålsenliga bedrivande att an­

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

58

ställa lärare med särskild kompetens eller särskilda kvalifikationer eller

föreligger eljest särskilda skäl må skolöverstyrelsen underställa Kungl.

Maj:t fråga om statsbidrag till avlöning åt yrkeslärare med högre belopp

för undervisningstimme än nu angivits.

Till avlöning åt lärare i sådan yrkesavdelning (klassavdelning) i kommu­

nal anstalt för yrkesundervisning, som till mer än hälften av det för avdel­

ningen normala elevantalet består av elever, vilka i skolpliktshänseende till­

hör klass 9 y i försöksskola, utgår statsbidrag enligt samma grunder som för

bidrag till avlöning åt yrkeslärare i försöksskola. Enligt dessa grunder utgår

också statsbidrag till kostnaderna för avlöning åt lärare, som fullgör fyll­

nadstjänstgöring i yrkesämne.

Statsbidrag till byggnadsarbeten och till den första uppsättningen inven­

tarier samt tilläggsbidrag härå utgår även för skolverkstäder och andra läro­

salar för den förberedande yrkesundervisningen. Till bestridande av kostna­

der för anskaffande av den första uppsättningen nödvändiga inventarier i

undervisningslokaler för klass 9y må efter Kungl. Maj:ts prövning i varje

särskilt fall statsbidrag utgå jämväl då förutsättningar för statsbidrag en­

ligt eljest gällande bestämmelser ej föreligger.

Vidare må erinras om att Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelat bestäm­

melser angående uppdelning i vissa fall av försöksskolans klass 9 y i under­

visningsgrupper.

Departementschefen. De särskilda bestämmelser för försöksverksamhe­

ten med nioårig enhetsskola, som Kungl. Maj:t utfärdat den 30 juni 1953,

gäller längst intill utgången av budgetåret 1954/55. Beträffande anställ­

nings- och avlöningsförhållanden för lärarpersonalen i försöksskolans klass

9 y samt med den förberedande yrkesundervisningen sammanhängande

statsbidragsfrågor har 1953 års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att för

budgetåret 1953/54 göra en provisorisk reglering. Av den i det föregående

lämnade redogörelsen framgår hur detta provisorium närmare utformats.

Såsom jag tidigare framhållit torde förevarande spörsmål böra ytterligare

utredas i anslutning till erfarenheterna av det första försöksåret — 1953/54

— i klass 9 y, innan ett mera definitivt förslag kan framläggas. I samband

med att riksdagen nu får del av innebörden i de för närvarande gällande

provisoriska bestämmelserna, torde därför böra utverkas riksdagens bemyn­

digande för Kungl. Maj:t att jämväl för budgetåret 1954/55 provisoriskt

reglera ifrågavarande förhållanden beträffande den förberedande yrkesun­

dervisningen i klass 9 y. Den mera definitiva utformningen av här avsedda

bestämmelser rörande den förberedande yrkesundervisningen skulle då

komma jämsides med att för 1955 års riksdag anmäles frågan om utform­

ningen av övriga ifrågavarande bestämmelser beträffande försöksverksam­

heten med nioårig enhetsskola för tiden efter utgången av budgetåret

1954/55.

Huruvida för nästa budgetår några ändringar bör vidtagas i de utfärdade

provisoriska bestämmelserna rörande den förberedande yrkesundervisning­

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

59

en torde få bero på vad Kungl. Maj:t efter framställning av skolöverstyrel­

sen i detta hänseende kan finna omedelbart erforderligt, sedan det första

försöksåret i klass 9 y gått till ända.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att jämväl för budgetåret

1954/55 provisoriskt reglera vissa av mig i det föregående

angivna, med verksamheten i försöksskolans klass 9 y sam­

manhängande frågor rörande statsbidrag m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

IV. Elevintagningen i högre skolor i

Stor-Stockholm m. m.

1. Inledning.

Enligt läroverksstadgan och därtill anknutna bestämmelser skall i statlig

realskolas första klass mottagas till intagning anmälda lärjungar, som an­

tingen tillhör läroverkets lärjungeområde eller eljest kan visa, att läroverks­

orten är den för deras skolgång lämpligaste, samt, i mån av platstillgång,

därutöver till intagning anmälda lärjungar i övrigt, som tillhör annat läro­

verks lärjungeområde. Lärjunge i realskolan anses tillhöra lärjungeområdet

för det allmänna läroverk, som från kommunikationssynpunkt är mest lätt-

tillgängligt från den ort, där han har sitt hemvist, och i vilket undervisning

meddelas av den art han önskar åtnjuta. Finnes inom samma stad flera all­

männa läroverk, skall de anses ha gemensamt lärjungeområde, om ej skol­

överstyrelsen annorlunda förordnar. Något dylikt förordnande har dock

icke meddelats av överstyrelsen.

Beträffande de högre kommunala skolorna finnes inga föreskrifter om lär­

jungeområde.

Intagningen i de högre skolorna ombesörjes av intagningsnämnder. I

Stockholm finnes för närvarande intagningsnämnder för samtliga statsläro-

verk och flickskolor. Sammanträde med nämnderna hålles i regel samtidigt

en gång varje vår. Förslag till intagning och fördelning mellan skolorna har

hittills uppgjorts av några rektorer, representerande olika stadsdelar. Det

mesta förberedande arbetet har dock utförts av sekreteraren i statslärover-

kens i Stockholm rektorskonvent.

I skrivelse till skolöverstyrelsen den 17 december 1952 anhöll Stockholms

folkskoledirektion, att överstyrelsen måtte medge en sådan tolkning av gäl­

lande bestämmelser om lärjungeområde för läroverken, att 5-årig realskola

och 4-årig realskola finge anses meddela undervisning av samma art, och att

som en följd därav lärjunge i realskolan måtte kunna hänvisas till den från

60

Kungl. May.ts proposition nr 137.

kommunikationssynpunkt mest tillgängliga realskolan, vare sig denna vore

4-årig eller 5-årig.

Sedan överstyrelsen över ansökningen inhämtat yttranden från därav be­

rörda grannkommuner till Stockholm, överlämnade överstyrelsen med ytt­

rande av den 27 april 1953 handlingarna i ärendet till Kungl. Maj:t, varvid

överstyrelsen dels avstyrkte bifall till folkskoledirektionens förslag, dels ock

hemställde om utredning av frågan om olika skolformers lärjungeområden

och därmed sammanhängande problem.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 mars 1953 hemställde Stockholms

folkskoledirektion därjämte, enligt uppdrag av stadsfullmäktige, dels att

Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser, gällande från och med år 1953,

angående samordning av elevintagningen i första klassen av femårig real­

skola och sjuårig flickskola samt motsvarande klasser av stadens nioåriga

försöksskolor — varvid det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att bedöma,

huruvida dessa bestämmelser skulle avse såväl de nioåriga skolorna av 1947

års typ som de examensfria enhetsskolorna — ävensom beträffande den

centrala intagningsnämnd, som skulle handha den samordnade intagningen,

dels ock att Kungl. Maj:t måtte meddela vissa föreskrifter rörande arvode

åt ledamot av intagningsnämnden m. m.

Över denna framställning avgavs yttranden av statsläroverkens i Stock­

holm rektorskonvent och, den 7 maj 1953, av skolöverstyrelsen.

Genom beslut den 5 juni 1953 fann Kungl. Maj:t gott att, med anledning

av vad i förevarande ärenden dittills förekommit, anbefalla skolöverstyrel­

sen att, med beaktande av vad i folkskoledirektionens ansökningar och där­

över avgivna yttranden anförts, verkställa utredning av frågan om olika

skolformers lärjungeomraden och i samband därmed frågan om samordnad

elevintagning i parallella skolor av olika form inom ett eller flera närbeläg­

na lärjungeområden eller skoldistrikt jämte med denna utredning och de

förslag i ämnet, vartill överstyrelsen kunde finna anledning, inkomma till

Kungl. Maj:t.

Till åtlydnad härav har skolöverstyrelsen den 10 november 1953 avgivit

utredning och förslag angående »olika skolformers lärjungeområden och

samordnad elevintagning i Stor-Stockholm-».

Beträffande utredningens avgränsning har överstyrelsen anfört, att enligt

överstyrelsens uppfattning förutsättningar för närvarande saknas för att

frågan om lärjungeområden för landet i dess helhet skall kunna upptagas

till behandling. Det blir enligt överstyrelsen säkerligen nödvändigt att för

lösningen av detta problem räkna med samverkan från skolväsendets mel-

laninstanser. Föreliggande utredning har därför i stort sett begränsats till

att gälla förhållandena i Stockholms stad och dess grannkommuner.

Överstyrelsen har i förevarande utredning hemställt,

att Kungl. M a j : t måtte

dels för Stockholms stad och dess grannkommuner utfärda vissa bestäm-

61

melser rörande intagning av inträdessökande till offentliga, läroanstalter,

vilkas undervisning avser att leda till realexamen eller praktisk realexamen

eller avgångsbetyg från enhetsskolans klass 9 g eller 9 a,

dels förordna, att Stockholms stad skall vara indelad i två realskoleom-

råden, det ena omfattande stadsdelarna norr om Mälaren, Årstaviken och

Hammarbyleden, det andra omfattande stadsdelarna söder därom,

dels föreskriva, att för Stockholms stad skall inrättas en för båda real-

skoleområdena gemensam intagningsnämnd,

dels, under förutsättning att Stockholms stad därom inger underdånig

framställning, medge sådan utvidgning av försöksverksamheten, att denna

kommer att omfatta samtliga överlärardistrilct inom det södra realskoleom-

rådet,

dels ock medge, att såsom ett led i den utvidgade försöksverksamheten

klasserna l5 och 23 vid högre allmänna läroverket i Enskede samt vid sam-

realskoloma i Brännkyrka och Gubbängen må successivt avvecklas från

och med läsåret 1954/55,

samt att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att fatta principbeslut om inrättande av ordinarie ämneslärartjänster i

lönegraderna Ca 27 och Ca 29 vid Stockholms stads försöksskolor av 1947

års typ från och med den 1 juli 1955,

att besluta, att statsbidrag till lärarlöner vid i folkskolan inbyggda real-

skolelinjer skall utgå i samma omfattning som till de högre kommunala sko­

lorna från och med den 1 juli 1954,

att bevilja en höjning av anslaget till intagningsnämnder vid vissa all­

männa läroverk m. fl. läroanstalter med förslagsvis 4.500 kronor utöver det

belopp, som överstyrelsen föreslagit i sina anslagsäskanden för budgetåret

1954/55, samt

att föreskriva, att de ökade statsbidrag och de bestämmelser om samord­

nad intagning, som kan komma att beslutas, skall förbindas med åläggande

för Stockholms stad att vidtaga åtgärder för erforderlig förstärkning av den

personal, som har att pedagogiskt och administrativt leda 1947 och 1949

års skolor,

ävensom att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga överstyrelsen

att utfärda närmare föreskrifter beträffande samordnad intagning vid

olika skolor inom Stockholms realskoleområden,

att utfärda övergångsbestämmelser för de tre statliga läroverk, vid vilka

klasserna l5 och 25 avses skola successivt nedläggas från och med läsåret

1954/55,

att fastställa antalet nybörjaravdelningar inom den teoretiska linjen av

1947 års försöksskolor och antalet tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen

av 1949 års försöksskolor samt

att fastställa tim- och kursplaner för realskola med tre- och fyraåriga

lärokurser vid högre allmänna läroverket i Enskede samt samrealskolorna

i Brännkyrka och Gubbängen.

Över skolöverstyrelsens förslag har yttranden avgivits av överståthållar-

ämbetet — efter hörande av Stockholms stad — och av länsstyrelsen i

Stockholms län — efter hörande av följande grannkommuner till Stock­

holm, nämligen Danderyd, Djursholm, Gustavsberg, Huddinge, Järfälla,

Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg,

Täby, Vallentuna och Österåker — samt av statskontoret, Lärovcrkslärar-

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

63

som vårterminen 1953 fanns i normalklass 4 i Stockholms folkskolor, synes

kunna få plats i de statliga och högre kommunala skolorna. Om man med­

räknar privatskolornas fjärde klass och folkskolornas specialklasser, blir

motsvarande procentsiffra ungefär 36.

Det sammanlagda antalet elever i läroverk, flickskolor och praktiska real­

skolor inom Stockholm 1951/52 motsvarande 47.6 procent av hela antalet

barn i de ifrågavarande årskullarna; de var fördelade på 523 klassavdel­

ningar. Om man skall upprätthålla samma procenttal för den närmaste 10-

årsperioden erfordras följande antal klassavdelningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Läsår

Antal realskolelever

Antal avd.

1951/52 ..................... ....

17246

523

1952/53 ..................... .... 18822

570

1953/54 ..................... .............. 21107

640

1954/55 ..................... ....

23784

720

1955/56 ..................... ....

27189

824

1956/57 ..................... ....

30244

916

1957/58 ..................... .............. 32 380

981

1958/59 ..................... ....

33501

1015

1959/60 ..................... ....

33 709

1 021

1960/61 ..................... .............. 32 366

981

1961/62 ..................... .............. 31389

951

Enligt denna beräkning skulle Stockholms läroverksorganisation, flick­

skolor och praktiska realskolor inräknade, inom några år behöva fördubb­

las, om man ville uppehålla samma möjligheter som förelåg 1951/52.

En bedömning av förhållandena genom jämförelser av den lägsta betygs­

poäng, som förekommit vid intagning i klass l5, visar följande.

Hösten 1952 var denna poäng 16,5 i Stockholm, Göteborg och Malmö.

För Malmös del har då lägsta betygspoäng vid intagning till i folkskolan

inbyggd linje medräknats. I 16 andra städer var lägsta betygspoäng lika

hög eller högre. Det förekom på ett antal platser ett lägsta poängtal på

18—19. Emellertid finnes också orter, där knappast någon behörig sökande

avvisades. Hösten 1953 var lägsta betygspoäng vid intagning i klass l5 i

Stockholm 17, i Göteborg 17,5, i Malmö 17 och i Uppsala 16,5.1 Malmö och

Uppsala, där samordnad intagning ägt rum, har intagna i folkskolornas in­

byggda realskolelinje medräknats, vilket inte skett beträffande Stockholm.

Elevantalet i normalklass 4 i Stockholms folkskolor för perioden 1950/51

—1957/58 framgår av följande tablå (avrundade siffror):

Läsår

Antal elever

1950/51 ................................... 6 500

1951/52 ................................... 7 400

1952/53 ................................... 8 700

1953/54 ................................... 9 900

1954/55 ................................... 11 300

1955/56 ................................... 12 000

1956/57 ................................... 12 000

1957/58 ................................... 10 700

64

Ökningen av antalet skolbarn i Enskede—Brännkyrkaområdet i jämfö­

relse med övriga staden framgår av följande uppgifter:

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Antal lärjungar

i Enskede-

i övriga

i hela

Brännkyrka

staden

staden

Normalklass 4 vt 51......................... .................. 2 501

3 997

6 498

»

4 »

53......................... .................. 3 631

5 099

8 730

»

4 ht 53......................... .................. 4211

5 655

9 866

»

3 »

53......................... .................. 5 092

6 205

11297

> 2 »

53......................... .................. 5 755

6 273

12 028

» 1 >

53......................... .................. 6167

5 790

11957

Antalet barn i nonnalklass 1 inom Enskede—Brännkyrkaområdet är så­

ledes höstterminen 1953 i det närmaste lika stort som antalet barn i nor­

malklass 4 i hela Stockholm läsåret 1950/51.

Barnantalet växer även inom de äldre stadsdelarna. Enligt överstyrelsens

beräkningar skulle under åren 1954—57 sannolikt 25—28 procent av bar­

nen i normalklass 4 i de norra och västra stadsdelarna samt på Södermalm

kunna beredas plats i klass l5 i där belägna läroverk, om dessa helt toges i

anspråk. Grannkommunernas barn har då beräknats besöka huvudsakligen

skolor i inre staden. Om man beräknar, att ytterligare sammanlagt 12—15

procent av Stockholmsbarnen under denna tidsperiod kan placeras i de

kommunala flickskolorna samt i klass l4 av de allmänna läroverken och de

praktiska kommunala realskolorna, kan situationen i stort sett bevaras oför­

ändrad i de äldre stadsdelarna, sådan den är höstterminen 1953.

Inom Enskede och Brännkyrka finnes för närvarande 420 nybörjarplat­

ser i klass l5. Detta innebär, att området under perioden 1954—57 kan be­

räknas ha plats i nämnda klass för respektive 9,8, 7 och 7 procent av folk-

skolebamen. Om man även inom detta område vill ge plats i klass l5 för

25—28 procent av barnen, skulle det om två år behövas ett tillskott av un­

gefär 1 000 nybörjarplatser. För att åstadkomma ett dylikt tillskott skulle

det enligt den tidigare tillämpade organisationen behövas 6—8 nya läro­

verk.

b) 1947 års försöksskolor.

1947 års försöksverksamhet omfattar

| startat i klass 5 läsåret 1947/48

| 148 elever i klass 7 på teor. lin-

j jen ht 1953

] startat i klass 5 läsåret 1952/53

Kristinebergs överlärardistrikt

Riksby

»

Blommensbergs

»

Hägerstensåsens

»

Långbrodals

»

Enskedefältets

»

Stureby

»

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Hammarby överlärardistrikt

Skarpnäcks

»

Västertorps

»

Solberga

»

Alviks

»

startat i klass 5 läsåret 1953/54

För verksamheten vid dessa skolor gäller nu tills vidare särskilda av

Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 utfärdade bestämmelser. Vid skolorna an­

ordnas i klasserna 7—9 undervisning dels på teoretisk linje, avseende real­

skolans kurser dels på praktisk linje. Nionde klassen upprättas som en fri­

villig klass, tillhörande folkskolans högre avdelning.

I klass 7 på den teoretiska linjen må endast intagas elev, som i klasserna

5 och 6 deltagit i undervisningen i engelska och vid slutet av vårterminen i

sistnämnda klass i de tio ämnena och ämnesgrenarna kristendomskunskap,

tal- och läsövningar, skrivning och språklära, rättstavning, tillämpad räk­

ning, mekanisk räkning, geografi, naturkunnighet, historia och engelska så­

som vitsord erhållit en betygssumma av minst 16 betygsenheter, därav sam­

manlagt minst 6,5 betygsenheter i ämnesgrenarna tal- och läsövningar,

skrivning och språklära, tillämpad räkning och ämnet engelska. Med lär­

jungar, som genomgått nionde klassen av den teoretiska linjen, äger folk-

skoledirektionen anställa realexamen.

På den praktiska linjen är sjunde klassen upplagd i huvudsak som en

sjunde klass i folkskolan. I åttonde och nionde klass förekommer under 18

veckotimmar teoretisk undervisning i kristendom, modersmålet, samhälls-

lära, matematik med bokföring, engelska och hälsolära samt undervisning

i gymnastik och musik, återstoden av undervisningstiden ägnas i åttonde

klassen åt förberedande yrkesorientering samt i nionde klassen åt förbere­

dande yrkesutbildning vid yrkesskolor och i näringslivet.

I fråga om lärare och statsbidrag till deras avlönande gäller beträffande

den teoretiska linjen under budgetåren 1952/53 och 1953/54 med vissa un­

dantag samma föreskrifter som tidigare gällde för försöksverksamheten med

nioårig enhetsskola, nämligen bestämmelserna i kungl. brev den 8 juni 1951

med däri sedermera vidtagna ändringar. För lärarna i kunskapsämnen skall

finnas extra ordinarie adjunktstjänster och ämneslärartjänster i Ce 27 res­

pektive Ce 25 samt, vid skola där verksamheten omfattar även klass 9, ad­

junktstjänster i Ce 29. Antalet nu angivna tjänster skall utgöra omkring

tre fjärdedelar av sammanlagda antalet heltidstjänster i kunskapsämnen på

högstadiet. Antalet tjänster i Ce 29 har av Kungl. Maj:t för läsåret 1953/54

bestämts till högst nio. Övriga lärare i kunskapsämnen anställes som extra

eller extra ordinarie i huvudsak enligt bestämmelserna om reglerad beford-

ringsgång för vissa icke-ordinarie lärare i läroämnen vid de allmänna läro­

verken m. fl. läroanstalter. Till avlöning åt lärare i kunskapsämnen vid 1947

års skolor utgår statsbidrag högst med samma belopp som skulle ha utgått,

om läraren varit folkskollärare i folkskolan, med vanligt avdrag för kom­

munens bidrag [Ce 19 (lkl 19—21) — kommunbidrag = belopp varierande

mellan 9.668 och 10.964 kronor alltefter löneklass].

För undervisningen å den praktiska linjen må enligt förutnämnda kungl.

brev den 30 juni 1952 anställas lärare, som av folkskoledirektionen prövas

lämpliga för ändamålet. Arvode åt timlärare i praktiskt ämne å den prak-

5 — Bihang till riksdagens protokoll 195h. 1 sand. Nr 1,17.

66

tiska linjen bestämmes av direktionen. Statsbidrag till dylikt arvode utgår

under budgetåren 1952/53 och 1953/54 med 78 procent av timarvode TC

15 för det högsta antal timmar per läsår, som skolöverstyrelsen bestämmer.

c) 1949 års försöksskolor.

Verksamheten vid 1949 års skolor är försöksverksamhet med nioårig en-

hetsskola. För dessa skolor gäller alltså med avseende å lärare och statsbi­

drag m. m. de i föregående avsnitt om inrättande av ordinarie lärartjänster

på försöksskolans högstadium m. m. berörda, av Kungl. Maj:t den 30 juni

1953 utfärdade särskilda bestämmelserna beträffande försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola (se även statsliggaren s. 657—661). Verksamheten

omfattar läsåret 1953/54 följande skolor och klasstadier:

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

Björkhagens folkskola .................................................. klass 1—8

Västberga

»

.................................................. » 1—7

Nytorps

»

.................................................. » 1—6

Hammarby överlärardistrikt ...................................... » 1

Hägerstensåsens »

»

1

Skarpnäcks

»

»

1

Solberga

»

»

1

Västertorps

»

»

1

Stockholms grannkommuner.

Skolor för realskolutbildning finnes i följande grannkommuner.

Djursholm:

Lidingö:

Nacka:

Saltsjöbaden:

Sollentuna:

Solna:

Stocksund:

Sundbyberg:

statsunderstött privatläroverk med 5-årig realskola och flickskollinje.

allmänt läroverk med 4-årig realskola; kommunal flickskollinje.

praktisk kommunal realskola med handels-, teknisk och allmän linje,

statsunderstött privatläroverk med 5-årig realskola och flickskollinje.

4- årig samrealskola.

5- och 4-årig samrealskola.

4-årig samrealskola.

4-årig samrealskola; försöksdistrikt (1953/54 når försöksverksamheten klass 7, in­

tagning har ej skett i realskolans klass l4).

Gustavsberg och Österåker är försöksdistrikt.

Lidingö, Nacka, Solna och Stocksund har, relativt sett, likartade problem

i fråga om platstillgång som Stockholms stad. I Sollentuna och Sundbyberg

synes platstillgången vara väsentligt mindre än i Stockholm.

I flera fall undervisas i grannkommunernas realskolor barn från andra

orter i förhållandevis större utsträckning än i Stockholms realskolor. Medan

höstterminen 1952 de »främmande» eleverna i Stockholm utgjorde 17 pro­

cent av samtliga lärjungar i real- och flickskolornas nybörjarklasser, var

motsvarande procenttal för Nacka 50, Sollentuna 40 och Stocksund 25. I

Solnas realskola undervisas i stor utsträckning barn från Sundbyberg.

67

3. Skolöverstyrelsens förslag.

I det följande redogöres punktvis för överstyrelsens förslag och den hu­

vudsakliga motiveringen härför.

1. Överstyrelsen föreslår, att för Stockholms stad och dess grann­

kommuner utfärdas bestämmelser av följande innehåll. Inträdessökande,

som tillhör Stockholms stad eller någon dess grannkommun och som där

önskar erhålla undervisning ledande till realexamen eller praktisk realexa-

men vid offentlig läroanstalt eller avgångsbetyg från enhetsskolans klass

9 g eller 9 a, skall för intagning i första respektive sjunde klassen vara hän­

visad till sådan inom hans hemkommun befintlig läroanstalt, vilken äger

rätt att anställa realexamen eller praktisk realexamen på önskad utbild­

ningslinje eller meddela avgångsbetyg från enhetsskolans klass 9 g och 9 a.

Dock må han kunna intagas vid annan dylik läroanstalt, därest denna be-

finnes vara för honom från kommunikationssynpunkt uppenbart mera lätt-

tillgänglig eller eljest särskilda skäl därtill föranleda.

Är inträdessökande, som tillhör Stockholms stad eller någon dess grann­

kommun, icke på grund av vad nyss sagts för undervisning å önskad utbild­

ningslinje hänvisad till läroanstalt inom hemkommun, äger han rätt att å

denna utbildningslinje vinna inträde vid offentlig läroanstalt i Stockholm

eller någon dess grannkommun på samma villkor som inträdessökande från

sistnämnda kommuner. Såsom särskild utbildningslinje skall därvid räknas

dels till realexamen ledande linje, dels till viss typ av praktisk realexamen

ledande linje, dels ock beträffande inträdessökande från överlärardistrikt i

Enskede och Brännkyrka linje, som avslutas med enhetsskolans klass 9 g

och/eller 9 a.

Vad nu sagts om hemkommun skall även gälla området för viss för skol-

ändamål inrättad kommunal samfällighet samt realskoleområde.

Till Stockholms grannkommuner beräknas här höra städerna Nacka,

Sundbyberg, Solna, Djursholm och Lidingö, köpingarna Stocksund, Dande-

ryd, Täby, Sollentuna och Saltsjöbaden samt landskommunerna Vallentu­

na, Upplands-Väsby, Ljusterö, Österåker, Värmdö, Djurö, Gustavsberg,

Boo, Järfälla, Ekerö, Färingsö, Huddinge, Botkyrka, Österhaninge, Tyresö

och Upplands-Bro.

2. Överstyrelsen föreslår, att Stockholms stad indelas i två r e al-

.s k o 1 e o m r å d e n, det ena omfattande stadsdelarna norr om Mälaren,

Årstaviken och Hammarbyleden och det andra omfattande stadsdelarna

söder därom.

Stockholm och Stockholmstraktens skolförhållanden avviker i viss mån

från andra landsdelars och även från andra större städers. I vad det gäller

de olika realexamenslinjerna anser överstyrelsen sig nödsakad att föreslå

åtgärder, som innebär en beskärning av den frihet, som föräldrar såväl i

Stockholm som i Stockholms grannkommuner hittills haft, när det giillt att

Kungl. May.ts proposition nr 137.

69

De nya bestämmelserna föreslås gälla tills vidare från och med den in-

tagningsperiod, som föregår höstterminen 1954. Med hänsyn till de över-

gångssvårigheter, som i vissa fall kan förutses, föreslår överstyrelsen emel­

lertid, att överstyrelsen bemyndigas att efter framställning av kommun be­

vilja uppskov med bestämmelsernas tillämpning helt eller delvis till och

med den intagning, som föregår höstterminen 1955. Dylik framställning

skall göras före 1 februari det år ansökan gäller.

Efter 1955 bör vid behov av ytterligare uppskov hemställan härom rik­

tas till Kungl. Maj:t.

Om lärjungar från en viss kommun avstänges från klass l5 i Stockholms­

skolor, t. ex. från och med höstterminen 1956, får kommunens egen fyra­

åriga realskola inte någon nämnvärd känning av detta förrän höstterminen

1958, ett förhållande som i detta fall möjliggör en planeringstid av fyra år.

Överstyrelsen rekommenderar vidare, att inom ramen för Stor-Stock-

holms samarbetsdelegations verksamhet för kommunerna gemensamma

skolfrågor upptages för rådplägning och eventuella överenskommelser. Där­

vid bör skoldirektören i Stockholm och statens folkskolinspektörer i Stock­

holms län deltaga.

3. Överstyrelsen föreslår, att såsom ett led i den utvidgade försöks­

verksamheten klasserna 15 och 25 vid högre allmänna läroverket i Enskede

samt vid samrealskolorna i Brännkyrka och Gubbängen successivt avveck­

las från och med läsåret 1954/55 samt att överstyrelsen bemyndigas att ut­

färda övergångsbestämmelser för avvecklingen och fastställa tim- och kurs­

planer för realskola med tre- och fyraåriga lärokurser vid nämnda tre läro­

verk.

Enligt överstyrelsens mening är det från flera synpunkter lämpligast, att

intagningen i teoretiska linjer i 1947 års skolor samordnas med intagningen

i realskoleformer, som anknyter till folkskolans klass 6. Därigenom ansluter

man närmare till den framtida skolans organisation och den försöksverk­

samhet med 9-årig enhetsskola, som redan bedrives i Stockholm.

Det kan då ifrågasättas, om icke läroverksorganisationen till en viss del

borde anpassas efter enhetsskolans grundorganisation, genom att i vissa lä­

roverk en treårig lärokurs infördes i stället för eller vid sidan av de nuva­

rande fyra- och femåriga. Detta skulle innebära ett betydande ingrepp i den

nuvarande läroverksorganisationen. Anordningen kan emellertid tänkas som

ett led i den pågående försöksverksamheten. För det projekterade realsko-

leområdet Enskede-Brännkyrka skulle i annat fall en samordning av intag­

ningen i 1947 års skolor och intagningen i klass l4 innebära, att ansökan om

(ivergång till klass l5 från folkskolans fjärde klass vore fri för kanhända

3.000 sökande. För dessa sökande finnes för närvarande till förfogande 420

platser. Den betygssumma, som skulle fordras för inträde, skulle inom detta

område bli betydligt högre än den, som erfordrades vid intagning höstter­

minen 1953. Genom att låta alla realskolelinjer inom nämnda område an­

knyta till folkskolans sjätte klass kunde man förhindra en dylik utveckling.

Samtidigt med den successiva avvecklingen av klasserna l5 och 25 bör där­

för realskolelinjer med tre- eller fyraårig lärokurs, alla anknytande till klass

6, upprättas inom områdets statliga och kommunala skolor.

En förändring av läroverksorganisationen på sätt här föreslagits skulle

normalt medföra vissa svårigheter. Nedläggandet av sammanlagt 8 avdel­

Kungl. May.ts 'proposition nr 137.

71

Beträffande de statsunderstödda privatläroverkens deltagande i fördel-

ningsproceduren ansluter sig skolöverstyrelsen till ett av folkskoledirektio-

nen tidigare framlagt förslag. Detta innebär, att till statsunderstött privat­

läroverks realskola hänvisas alla elever, oberoende av bostadens belägenhet,

som anmält, att de i första band önskar vinna inträde vid dylik skola, eller

som uttryckt önskemål om att överföras dit, därest de icke kan vinna inträ­

de vid statlig realskola. Genom denna anordning inlemmas till en viss grad

även de statsunderstödda privatläroverken i den samordnade intagningen,

varigenom de mera än tidigare kan bidraga till att avlasta de vanliga real­

skolorna.

Sådan samordnad intagning som här föreslagits bör tillämpas vid anknyt­

ning till folkskolans klass 4 första gången 1954 och vid anknytning till klass

6 första gången 1956. Den intagningsnämnd, som i det följande föreslås in­

rättad, skall dock under 1954 och 1955 ombesörja all intagning med anknyt­

ning till klass 6 enligt nu gällande direktiv.

6. Överstyrelsen föreslår, att för Stockholms stad inrättas en för

båda realskoleområdena gemensam intagningsnämnd.

7. Överstyrelsen föreslår, att förslagsanslaget till Intagningsnämn-

der vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter höjes med J+.500 kronor

utöver det belopp, som överstyrelsen beräknat i sina anslagsäskanden för

budgetåret 1954/55.

I fråga om intagningsnämnder föreslår överstyrelsen beträffande grann­

kommunerna ingen förändring. Beträffande Stockholm föreslås däremot, att

en gemensam intagningsnämnd för båda realskoleområdena inrättas. I en

dylik nämnd bör till fördelningsorganisationen anslutna skolformer vara

representerade. Överstyrelsen räknar nu med att nämnden skall bestå av

tre av Stockholms stadsfullmäktige utsedda ledamöter, bl. a. representeran­

de målsmännen, två rektorer vid allmänna läroverk, därav en från vartdera

realskoleområdet, utsedda av rektorerna vid dessa läroverk, en rektor vid

kommunal flickskola, utsedd av rektorerna vid dessa skolor, en rektor vid

praktisk kommunal realskola, utsedd av rektorerna vid dessa skolor, samt

tre överlärare, därav en representerande 1947 och en 1949 års skolor, utsed­

da av överlärarna i Stockholm. Det kan också övervägas, om icke skoldirek­

tören i Stockholm, därest stadens myndigheter så önskar, bör vara medlem

av intagningsnämnden.

Nya bestämmelser om intagningsnämnd i Stockholm föreslås träda i

kraft den 1 april 1954. För intagningsnämnden bör gälla särskild av skol­

överstyrelsen fastställd instruktion. Nämndens beslut bör ej kunna över­

klagas. Nämndens sammansättning synes trygga en insiktsfull handlägg­

ning av förevarande frågor.

Som sekreterare och föredragande utser nämnden för tre år i sänder, bland

av skolöverstyrelsen lämpliglorklarade sökande, person med erfarenhet från

nämndens arbetsområde. Sekreteraren bör erhålla ett arvode av 3.000 kro­

nor per år samt ersättning för de avlöningsförmåner han måste avstå med

anledning av sitt uppdrag. Sekreteraren bör, därest han är lärare, under hela

läsåret erhålla tjänstledighet från minst tre veckotimmar av sin undervis-

ningsskyldighet. Behov av ytterligare partiell tjänstledighet under en del av

läsåret kan tänkas uppstå.

Kungl. May.ts proposition nr 137.

73

antalet lärjungar i möjligaste mån en fullgod undervisning. Därvid tränger

sig frågan om rekryteringen av ämneslärare i förgrunden. I dessa skolor fin­

nes läsåret 1953/54 praktiskt taget inga fackutbildade lärare i t. ex. mate­

matik och fysik. Det har visat sig, att extra ordinarie tjänster endast undan­

tagsvis har lockat kompetenta sökande i t. ex. naturvetenskapliga ämnen.

Man kan icke heller med extra ordinarie tjänster skapa den fasta lärarstab,

som behövs för huvudlärar- och institutionsföreståndaresysslor. Överstyrel­

sen — som erinrar om sitt i föregående avsnitt behandlade förslag om inrät­

tande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försöksskolans hög­

stadium — finner det nödvändigt, att Stockholms stad även för 1947 års

skolor får rätt att anställa ordinarie lärare i lönegraderna Ca 27 och Ca 29,

men är inte beredd att nu yttra sig om antalet behövliga tjänster. En dylik

beräkning bör grundas på av Stockholms stads skolmyndigheter gjorda un­

dersökningar och framställningar. Överstyrelsen finner det emellertid nöd­

vändigt, att ett icke ringa antal tjänster i lönegraden Ca 29 är tillsatta före

den 1 juli 1955. Vid början av läsåret 1956/57 bör nämligen denna tjänste­

organisation vara om icke färdigbildad så dock väsentligt stärkt.

9. Överstyrelsen föreslår, att statsbidrag till lärarlöner vid i folk­

skolan inbyggda realskolelinjer skall från och med budgetåret 1954/55 utgå

i samma omfattning som motsvarande statsbidrag till de högre kommunala

skolorna.

Överstyrelsen finner det vara av stor vikt, att frågan om statsbidrag till

avlöning åt ämneslärare vid ifrågavarande skolor upptages till omprövning.

Det är ett riksintresse, att i folkskolan inbyggda realexamenslinjer kommer

till stånd på många platser i vårt land, där de stora barnkullarnas skolbehov

måste tillgodoses, utan att befintliga realskolor kan utvidgas eller försöks-

distrikt kan inrättas. Om dylika linjer ej upprättas, kommer existerande

realskolor att bli utsatta för ett mycket stort tryck från inträdessökande.

En för kommunerna gynnsammare tilldelning av statsbidrag torde bli en

nödvändighet, om man vill, att ifrågavarande skolform under en övergångs­

tid skall bidraga till att täcka en del av det ökade behovet av realskoleut-

bildning.

I den mån 1947 års skolor i Stockholm kommer att ingå i försöksverksam­

heten med nioårig enhetsskola, avses bestämmelserna om statsbidrag i

kungl. brevet den 30 juni 1953 skola gälla för dem. I övriga fall bör enligt

överstyrelsens mening statsbidrag till lärarlöner vid kommunala realskole-

linjer med tre- eller fyraårig lärokurs i Stockholm och på andra orter utgå

eniigt samma regler som vid högre kommunala skolor.

10. Överstyrelsen föreslår, att de ökade statsbidrag och de bestäm­

melser om samordnad intagning, som kan komma att beslutas, förbindes

med åläggande för Stockholms stad att vidtaga åtgärder för erforderlig för­

stärkning av den personal, som har att pedagogiskt och administrativt leda

1947 och 1949 års skolor.

Om 1947 års skolor alltjämt skulle tänkas ingå som ett led i den nioåriga

folkskolan, skulle studierektorsbefattningar kunna anses nödvändiga. Över­

styrelsen ifrågasätter dock, om inte en annan anordning skulle vara mera

ändamålsenlig. Försöksverksamheten inom Stockholms skolväsen kommer,

om skolöverstyrelsens förslag och rekommendationer vinner bifall, att bli

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

75

grannkommuner. Det är icke heller motiverat att nu införa rigorösa före­

skrifter om skyldighet att placera eleverna vid närmaste skola. För den fö­

reslagna intagningsnämnden skulle visserligen arbetet i hög grad underlät­

tas, om antagen elev tämligen mekaniskt inplaceras i den skola, som ligger

närmast elevens hem. Härigenom blir emellertid föräldrarnas och elevernas

egna önskemål och intressen ej tillgodosedda.

Så länge den 5-åriga realskolan finnes, bör den ej forbehallas befolkningen

i vissa stadsdelar av Stockholm med uteslutande av elever från andra stads­

delar och från grannkommunerna. Beträffande valet av skola torde föriild-

rarna vanligen helst välja närmaste skola. Om de önskar en annan skola, har

de i regel skäl för detta önskemal. Att utga från att dessa skäl i regel skulle

vara rent subjektiva och utan objektivt underlag, torde vara att underskat­

ta föräldrarnas kännedom om och intresse för dagens skola och små barns

skolgång.

Reservanten anser vidare, att den föreslagna intagningsnämndens be­

slut bör kunna överklagas hos skolöverstyrelsen som sista instans. Häri in­

stämmer ledamoten, undervisningsrådet Quensel.

4. Remissyttranden.

Stockholms stadsfullmäktige och överstathallarämbetet tillstyrker i prin­

cip bifall till skolöverstyrelsens föreliggande förslag på samtliga punkter.

Den följande redogörelsen för det huvudsakliga innehållet i de i ärendet av­

givna yttrandena anknyter till de olika punkterna i överstyrelsens förslag.

1. Intagning i offentliga läroanstalter med sikte på

re alexamen, praktisk realexamen eller avgångsbe­

tyg från klass 9g eller a.

Av de hörda grannkommunerna riktar Gustavsberg, Järfälla, Sundby­

berg och Österåker ingen erinran mot förslaget. Saltsjöbadens köping finner

förslaget betänkligt från principiell synpunkt; det anges dock för köpingens

del ej innebära några olägenheter. Danderyds köping tillstyrker förslaget

under förutsättning att Täby, Vallentuna, Sollentuna och Solna beträffande

sina egna elever själva sörjer för ifrågavarande undervisning. Nacka stad

anser, att reformen för Nackas del bör uppskjutas tills skolväsendet inom

Nacka—Värmdö hunnit utbyggas. Motsvarande synpunkt framföres av

Huddinge kommun. Täby köping anser, att förslaget kan genomföras un­

der förbehåll, att de grannkommuner, som icke själva har statliga realsko­

lor och ej är belägna söder om Stockholm, tillsammans får belägga ett lika

stort antal elevplatser i Stockholms realskolor som för närvarande. Övriga

av de hörda grannkommunerna — Djursholm, Lidingö, Sollentuna, Solna,

Stocksund och Vallentuna — avstyrker överstyrelsens förslag.

Flera av grannkommunerna understryker nödvändigheten av att de får

tillräcklig övergångstid för att utbygga sitt skolväsende. Skoldirektören i

Stockholm framhåller däremot starkt önskvärdheten av att uppskov med

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

verksläramas riksförbund och Federationen Sveriges allmänna folkskollä-

rarförening.

Skoldirektören i Stockholm framhåller, att överstyrelsens principiella för­

slag beträffande Enskede-Brännkyrkaområdet synes av Stockholms stad

kunna hälsas med största tillfredsställelse. Förslaget medför en utökning av

antalet realskoleplatser genom omändringen av de femåriga realskolorna

och därmed en förbättring i jämförelse med folkskoledirektionens ursprung­

liga förslag. Skoldirektören anser emellertid, att i fråga om Bromma-Spånga-

området överstyrelsens förslag icke synes innebära en helt tillfredsställande

lösning. Områdets ingående i det norra realskoleområdet bör dock enligt

skoldirektören tills vidare accepteras, men frågan om realskolemöjligheterna

i de västra stadsdelarna torde böra återupptagas inom en snart framtid.

Föredragande borgarrådet framhåller, att en lösning av realskoleproble-

met i Stockholm torde underlättas väsentligt genom en uppdelning av sta­

den i realskoleområden på föreslaget sätt. Det kan visserligen hävdas, anför

borgarrådet, att eleverna i Enskede-Brännkyrkaområdet genom denna upp­

delning kommer att ställas i ett väsentligen annat utgångsläge inför över­

gången till realskola eller motsvarande än eleverna i stadens övriga delar.

Men någon vägande invändning mot förslagets genomförande torde icke

detta utgöra; en dylik konsekvens av en intagningssamordning torde knap­

past kunna undvikas. Påpekandet av skillnaden mellan det södra och det

norra realskoleområdet blir därför, framhålles det vidare, relevant som in­

vändning mot förslaget först om det kan anföras som troligt, att den före­

slagna ordningen skulle innebära, att eleverna i Enskede-Brännkyrkaområ­

det genom förslagets genomförande skulle komma att erbjudas en sämre ut-

bildningsstandard på realskolestadiet än andra stockholmselever. Det har

därför enligt borgarrådet sitt värde, att frågan om utbildningsstandarden i

det södra området ägnats särskild uppmärksamhet i förslaget. Det har i frå­

ga om både lärare, inspektion, undervisningsmateriel och institutionslokaler

förutsatts en med skolorganisationen på norr likvärdig standard för det söd­

ra området. En viss upprustning särskilt av personell art blir därför, under­

stryker borgarrådet, nödvändig vid övergången till den av skolöverstyrelsen

föreslagna ordningen.

Läroverlcslärarnas riksförbund anför att det — bl. a. med tanke på att

ett antal elever, som icke läst engelska i femte och sjätte klass, kommer att

flytta in i Enskede-Brännkyrkaområdet — synes nödvändigt att i någon

utsträckning behålla fyraåriga linjer inom området, förmodligen vid åtmins­

tone två av de tre läroverken. Förbundet understryker vidare, att det under

inga omständigheter bör komma i fråga att på grund av eventuella över-

gångssvårigheter vid avvecklingen av klass l5 och 2'' förflytta ordinarie eller

extra ordinarie lärare från dessa läroverk. Förbundet uttalar sig i föreva­

rande sammanhang även för en omedelbar utredning rörande skolproble­

men i Bromma-Spångaområdet.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

77

79

6 och 7. Gemensam intagningsnämnd.

Såsom framhållits i det föregående, har länsstyrelsen i Stockholms län —

i likhet med ett flertal av de i ärendet hörda grannkommunerna — hem­

ställt att randkommunerna kring Stockholm beredes representation i den

föreslagna intagningsnämnden i Stockholm.

Från Stockholms stads sida framhålles, att skoldirektören bör vara själv­

skriven ordförande i nämnden.

Folkskollärarfederationen anser, att nämnden bör utökas med två på

mellanstadiet tjänstgörande lärare.

Enligt statskontorets mening bör nämndens sekreterare, om han är lära­

re, få nedsättning i undervisningsskyldigheten med tre veckotimmar under

senare delen av vårterminen, förslagsvis från den 1 april; därutöver torde

minskning i undervisningsskyldigheten icke medges. Ämbetsverket anser

vidare, att rätt till besvär över nämndens beslut skall i princip medges.

Kommande erfarenheter bör enligt statskontoret få avgöra, om denna rätt

sedermera bör inskränkas till att avse endast vissa typfall eller ock helt

slopas.

Beträffande den av överstyrelsen förordade fördelningen mellan staten

och Stockholms stad av kostnaderna för intagningsnämnden uttalar före­

dragande borgarrådet, att lämpligheten av förslaget i denna del med fog

kan ifrågasättas. Det torde vara uppenbart, framhåller borgarrådet, att de

erfarenheter på det pedagogiska området, som förslagets genomförande

kommer att ge, blir riktgivande för den framtida utbyggnaden av skolvä­

sendet icke endast i Stockholm. Frågan om kostnadsfördelningen bör dock

enligt borgarrådets mening i särskilt sammanhang göras till föremål för för­

handlingar mellan staden och staten. — Detta uttalande av föredragande

borgarrådet gäller även överstyrelsens förslag (p. 10), att kostnaderna för

den förutsatta förstärkningen av folkskoledirektionens inspektionsavdel-

ning skall bestridas av staden.

8. Inrättande av ordinarie ämneslärartjänster vid

1947 års försöksskolor.

Överstyrelsens förslag på denna punkt möter erinran endast från stats­

kontoret, som finner att förslaget i nuvarande läge inger avsevärda betänk­

ligheter. Å andra sidan lärer man, anför ämbetsverket, icke kunna bortse

från det nya läget i Stockholm vid genomförande av helt nya intagnings-

regler, vilket otvivelaktigt torde motivera, att lärarnas anställningsförhål­

landen i princip göres lika gynnsamma i det södra som i det norra realskole-

området. Statskontoret vill därför icke motsätta sig, att ordinarie befatt­

ningar provisoriskt inrättas vid 1947 års skolor. Tills vidare bör dock detta

enligt ämbetsverkets mening endast ske genom en temporär överflyttning

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

81

Skoldirektören i Stockholm uttalar, att ett genomförande av överstyrel­

sens förslag otvivelaktigt skulle innebära avsevärda fördelar för stadens

skolväsen. Det skulle ge rika möjligheter till utveckling på skolans område

och även vara ekonomiskt fördelaktigt för staden. Med hänsyn till försöks­

verksamhetens omfattning synes folkskoledirektionens tidigare tillämpade

förfaringssätt beträffande nya försöksskolor, nämligen att börja med små­

skolan, vara att rekommendera. Skoldirektören förordar, att försöksverk­

samhet av 1949 års art från höstterminen 1954 begäres för samtliga avdel­

ningar av klasserna 1 och 2 och att 1947 års skoltyp begäres för klass 5.

Dessutom föreslås, att framställning göres om inräknande i försöksverk­

samheten från och med hösten 1954 av samtliga avdelningar i redan befint­

liga högstadier i 1947 års skolor.

Läroverkslärarnas riksförbund understryker överstyrelsens uttalande, att

det under en längre övergångstid inom Enskede-Brännkyrkaområdet måste

finnas relativt många skolor, där realexamen får avläggas. Att så blir fallet

anges av förbundet som en förutsättning för att förbundet skall kunna till­

styrka överstyrelsens förslag på förevarande punkt. Enligt förbundet bör i

det södra området finnas så många platser på realexamenslinjerna, att pro­

centuellt lika många barn där som i det norra området kan mottagas på

dessa linjer. Folkskoledirektionens ståndpunkt i denna fråga synes, fortsät­

ter förbundet, innebära att realexamen föreslås avskaffad inom området

med utgången av läsåret 1960/61. Ett dylikt förfaringssätt motsätter för­

bundet sig bestämt. De olika linjerna bör under tillräckligt lång tid få före­

komma parallellt och ha likvärdiga villkor.

Riksförbundet framhåller vidare såsom önskvärt att försöken inom om­

rådet göres så mångsidiga som möjligt. Det skulle enligt förbundet bland

annat vara utomordentligt värdefullt, om man i viss utsträckning vid en

och samma skola kunde pröva olika linjer. De tre läroverken synes förbun­

det i hög grad lämpade för dylika mångsidiga försök. Förbundet skisserar

härutinnan ett flertal projekt: femårig realskollinje, 1947 års linje och 1949

års linje vid samma läroverk; »kontrollavdelningar» av den femåriga real­

skolan med elevmaterial, likvärdigt med försöksskolornas; förläggning till

läroverken av avdelningar på mellanstadiet av 1947 och 1949 års skolor med

bibehållet klasslärarsystem; upprättande av en praktisk realskola inom om­

rådet; samverkan mellan skolorna i form av lärarauskultation m. m. För­

bundet understryker i detta sammanhang — i likhet med Folkskollärarfede­

rationen — behovet av en upprustning av skolbiblioteken och behovet av

anslag till informations- och liknande kurser för lärarna.

Även kollegiet vid läroverket i Enskede framhåller betydelsen av en all­

sidig pedagogisk försöksverksamhet i samverkan mellan läroverk och folk­

skola inom det södra realskoleområdet.

Kollegierna vid kommunala gymnasiet och samrealskolan i Gubbängen

och vid läroverket i Enskede samt Läroverkslärarnas riksförbund framhål-

6 — Bihang till riksdagens protokoll l!)5h. 1 samt Nr 137,

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

83

skoledirektionens centrala förvaltning utgör ett led i den härför erforder­

liga upprustningen. Det är vidare nödvändigt, framhåller borgarrådet, att

det södra realskoleområdet tillföres kvalificerade lärarkrafter i samma ut­

sträckning som det norra området; ordinarie ämneslärartjänster i Ca 27 och

Ca 29 vid 1947 och 1949 års skolor utgör sålunda en ovillkorlig förutsätt­

ning för förslagets genomförande. En garanti för samma standard i båda

realskoleområdena blir också, fortsätter borgarrådet, den allmänna upprust­

ningen i fråga om förbrukningsmateriel och institutionslokaler. Borgarrådet

uttalar vidare beträffande personalförstärkningen vid folkskoledirektionen,

att det förhållandet, att de nya tjänsterna ej fördelats på ordinariebildande

och icke ordinariebildande utan för år 1954 redovisas såsom tillfälliga tjäns­

ter, endast beror på ett tekniskt redovisningsförfarande och icke på att des­

sa tjänster skulle anses vara av kortare varaktighet än direktionens övriga

tjänster.

Öv erståthållar ämbetet finner ej anledning till erinran i anledning av

stadsfullmäktiges ifrågavarande beslut.

Skolöverstyrelsen anför beträffande den beslutade personalförstärkningen

vid folkskoledirektionen följande.

Med tanke på de ökade krav som en så omfattande försöksverksamhet

kommer att ställa på den lokala skolledningen i pedagogiskt avseende, torde

den beslutade personalförstärkningen närmast vara att betrakta såsom ett

minimiprogram. I fråga om mellangrads- och kanslipersonal förefaller det

snarast att vara otillräckligt. Vidare anser överstyrelsen det ur rekryterings-

synpunkt vara en olägenhet, att alla de nya tjänsterna för år 1954 redovi­

sas såsom tillfälliga. Överstyrelsen förutsätter emellertid, att de snarast

möjligt erhåller en sådan karaktär, att de förmår locka för uppgiften till­

räckligt kvalificerade sökande.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

6. Departementschefen.

Skolöverstyrelsens föreliggande förslag är, som jag tidigare nämnt, endast

i vissa avseenden av beskaffenhet att behöva underställas riksdagens pröv­

ning. De olika föreslagna åtgärderna har emellertid ett sådant sammanhang

med varandra, att jag här icke kan begränsa mig till att blott behandla de

spörsmål, för vilkas lösning kräves riksdagens medverkan. Å andra sidan

vill jag redan nu ange, att ett genomförande av förslaget fordrar vissa be­

slut av Kungl. Maj:t innan den 1 april 1954, före vilken tidpunkt riksdagen

icke torde ha fattat beslut i anledning av den hemställan, vari mitt anfö­

rande kommer att utmynna.

Överstyrelsens förslag gäller två huvudfrågor. Den ena avser förhållan­

det mellan Stockholm och dess grannkommuner, den andra giiller skolför-

hållandena inom Stockholm.

Redan i december 1952 hemställde Stockholms folkskoledirektion om en

sådan tolkning av gällande bestämmelser för hänvisning av elever till real-

skoleutbildning, att barn från vissa av Stockholms grannkommuner skulle

85

på realskoleutbildningsmöjligheter inom Stockholm. Sålunda undervisades

höstterminen 1952 i stadens statliga och högre kommunala skolors nybör-

jarklasser 732 elever från andra kommuner, i regel grannkommuner. Nämn­

da antal motsvarade 17 procent av totalantalet elever i dessa klasser. Åt­

skilliga av de »främmande» eleverna kom från grannkommuner med egna

realskolor. Flera av de större grannkommunerna har, relativt sett, samma

eller ännu svårare problem i fråga om platstillgång som Stockholm. Det skall

också framhållas, att vissa av grannkommunerna i sin tur i betydligt större

relativ omfattning än Stockholm tar emot »främmande» elever.

Skolöverstyrelsen framhåller nu, efter sin undersökning av skolförhållan-

dena i Stockholm och dess grannkommuner, att det i fråga om realexamens-

linjerna är nödvändigt att genomföra en begränsning av den frihet, som hit­

tills rått vid valet av skolform för realskoleutbildning. Enligt överstyrelsens

förslag skall lärjunge inom Stor-Stockholmsområdet, som önskar allmän

realskoleutbildning eller praktiskt betonad realskoleutbildning vara hänvi­

sad till sådan inom hemkommunen befintlig läroanstalt, som äger rätt att

anställa realexamen eller praktisk realexamen på önskad utbildningslinje.

Motsvarande hänvisning till enhetsskolans högstadium skall ske beträffan­

de elev, som önskar erhålla avgångsbetyg från anhetsskolans klass 9 g eller

a. Sökande från sådan kommun i Stor-Stockholm, där nu avsedd realskole­

utbildning ej meddelas, skall hänvisas till läroanstalt i annan kommun i

Stor-Stockholm, där den önskade utbildningen tillhandahålles.

Överstyrelsens förslag innebär vidare, att Stockholms stad skall indelas

i två realskoleområden — det ena omfattande Enskede-Brännkyrkaområ-

det och det andra området omfattande staden i övrigt — vilka i avseende å

intagningshänvisningen skall jämställas med kommun. Ökade möjligheter

till realexamensutbildning inom det södra området avses skola ske genom

utbyggnad av 1947 års skolor under en övergångstid, samtidigt som inom

samtliga överlärardistrikt inom området skall startas försöksverksamhet

med nioårig enhetsskola. Intagningen i Stockholm skall samordnas genom

en för båda realskoleområdena gemensam intagningsnämnd. Intagningen

till realexamensutbildning i det södra området skall anknyta till folkskolans

sjätte klass.

Jag har nu angivit huvudlinjerna i överstyrelsens förslag, i vad det gäller

en organisatorisk omläggning av elevintagningen i de högre skolorna i Stor-

Stockholm. Innan jag går in på behandlingen av de olika detaljerna i över­

styrelsens förslag, vill jag ange min principiella ståndpunkt till de nu nämn­

da huvudlinjerna.

Såsom överstyrelsen framhållit innebär förslaget i dessa avseenden en be­

gränsning i den frihet, som föräldrarna såväl i Stockholm som i dess grann­

kommuner hittills haft, när det gällt att placera barnen i önskad skolform.

Den till följd av de växande årskullarna starkt stigande bristen på nybör­

jarplatser i Stockholms realskolor medför emellertid inför den önskade över­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

87

slutning härtill framhålla önskvärdheten av att frågor av denna art blir fö­

remål för interkommunalt samarbete i lämplig form.

Vad därefter Stockholms stad beträffar, så gäller problemet här

att snabbt utvidga möjligheterna till realskoleutbildning, för att för de

starkt växande årskullarna skall kunna ges relativt sett samma tillfällen till

dylik utbildning, som hittills förelegat. I enlighet med de vid 1951 års riks­

dag (prop. 136, SU 167, rskr 310) förordade riktlinjerna för de högre sko­

lornas utveckling under övergångstiden före enhetsskolans införande har

Stockholms stad i detta hänseende valt den utväg, som innebär inrättande

av i folkskolan inbyggda realskolelinjer, de s. k. 1947 års skolor. I dessa läses

engelska i klass 5 och 6, varefter för de elever, som önskar realexamensut-

bildning och uppfyller vissa härför uppställda villkor, följer en treårig real-

skolelinje, som avslutas med realexamen. Vid sidan av den teoretiska exa-

menslinjen finnes i 1947 års skolor en likaledes treårig praktiskt betonad

linje utan realexamen. 1947 års skolor har hittills upprättats i 12 överlärar-

distrikt, varav 9 inom Enskede-Brännkyrkaområdet. Därjämte har inom

vissa överlärardistrikt startats försöksverksamhet med nioårig enhetsskola,

de s. k. 1949 års skolor. I fem överlärardistrikt med 1947 års skolor har på

lågstadiet från och med innevarande läsår startats verksamhet av 1949 års

typ-

Av skolöverstyrelsens undersökning framgår med all tydlighet, att En­

skede-Brännkyrkaområdet intar en särpräglad ställning i fråga om tillgång­

en på realskoleutbildningsmöjligheter. I detta område kommer inom några

år att finnas över hälften av det totala antalet barn i normalklass 4 av

Stockholms folkskolor. I området finnes endast tre läroverk, medan i övriga

delar av staden finnes sexton dylika, I området finnes vidare icke någon

praktisk realskola eller kommunal flickskola.

Upprättandet i tämligen stor omfattning av 1947 års skolor i Enskede-

Brännkyrkaområdet har icke kunnat medverka till en minskning av den

framför allt i folkskolans fjärde klass skärpta betygshetsen. Övergången till

1947 års realexamenslinjer sker ju nämligen först från folkskolans sjätte

klass. Ansökan om övergång till klass l5 är nu fri för alla barn i folkskolans

fjärde klass i hela Stockholm. Om det skall vara möjligt att under över­

gångstiden före enhetsskolans genomförande ordna tillfredsställande real-

skoleutbildningsmöjligheter inom Stockholm efter den linje, som staden i

enlighet med av statsmakterna givna riktlinjer hittills tillämpat och i fort­

sättningen vill tillämpa, torde det vara ofrånkomligt att, på sätt överstyrel­

sen föreslagit, avskilja Enskede-Brännkyrkaområdet till ett särskilt real-

skoleområde. Först därigenom vinner man syftet att genom en utbyggnad

av 1947 års skolsystem kunna eliminera betygshetsen i folkskolan inför

övergången till realskoleutbildning. Först därigenom kan man nämligen

samordna intagningen inom detta stora område till att gälla övergång en­

bart från folkskolans sjätte klass. Samtidigt kan genom denna anordning

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 137.

89

re upprätthåller full valfrihet mellan olika utbildningslinjer och

utbildningsmål. Överstyrelsens förslag skiljer i enlighet härmed mellan real-

exarnen, praktisk realexamen och avgångsbetyg från enhetsskolans klass 9 a

eller g. Övergång till enhetsskolans högstadium från annan utbildningslinje

bör dock, såsom också föreslagits, i Stockholm tills vidare förbehållas elever

i Enskede-Brännkyrkaområdet. Jag finner det vidare vara lämpligt, att un­

dantag från hänvisningsreglerna skall kunna göras, då särskilda skäl så för­

anleder; bl. a, måste hänsyn tas till att för elever i vissa grannkommuner till

Stockholm en realskola i Stockholm kan från kommunikationssynpunkt va­

ra uppenbart mera lättillgänglig än realskolan i hemkommunen.

Jag biträder också överstyrelsens förslag, att de under p. 1 föreslagna be­

stämmelserna skall träda i kraft från och med den intagningsperiod, som

föregår höstterminen 1954. Överstyrelsen har framhållit, att man i vissa fall

kan förutse övergångssvårigheter för de grannkommuner, vilkas barn enligt

bestämmelserna skulle komma att bli utestängda från Stockholms realsko­

lor. Överstyrelsen har därför hemställt om bemyndigande att bevilja upp­

skov med bestämmelsernas tillämpning helt eller delvis till och med den

intagning, som föregår höstterminen 1955. Jag tillstyrker, att dylikt bemyn­

digande lämnas överstyrelsen. Samtidigt vill jag i anslutning till vad jag

anfört i det föregående framhålla, att uppskov tills vidare synes böra bevil­

jas efter rätt liberala principer, eftersom det i vissa fall skulle vara oskäligt

att redan nu ställa en grannkommun med egen realskola helt utan möjlighet

att sända sina barn till Stockholms realskolor. Nödig hänsyn bör alltså tas

till att de grannkommuner, som är i behov därav, bör få skälig tid på sig att

bygga ut sitt skolväsen. Genom indelningen av Stockholm i realskoleområ-

den torde en dylik praxis i fråga om uppskov under de närmaste åren icke

behöva medföra några större olägenheter för de olika realskoleområdena.

Vid uppskovsprövningen måste dock givetvis iakttagas, att en grannkom­

mun under inga förhållanden genom uppskov ges större realskoleutbild-

ningsmöjligheter än Stockholm. Efter 1955 synes, såvitt nu kan bedömas,

uppskovsprövningen böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Jag vill i detta sammanhang också ange, att jag i det följande ämnar före­

slå viss representation för grannkommunerna i den gemensamma intag-

ningsnämnden i Stockholm.

Gränsen mellan de två realskoleområdena inom Stockholms

stad bör från väster följa Hammarbyleden till Hammarbysjön men därefter

gå utmed Sickla kanal, så att den del av staden, som ligger på Nackalandet,

Danviksklippan, hänföres till det norra realskoleområdet.

Jag har tidigare framhållit, att fördelen med avskiljandet av Enskede-

Brännkyrkaområdet till ett särskilt realskoleområde är, att man då kan an­

knyta intagningen på realexamenslinjerna inom området helt till folksko­

lans klass 6. I detta syfte fordras dock, såsom överstyrelsen framhållit, en

successiv avveckling av klasserna l3 och 25 vid högre

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

90

allmänna läroverket i Enskede samt vid samrealskolorna i Brännkyrka och

Gubbängen. Skulle en dylik avveckling ej ske, skulle ansökan om övergång

till klass l5 i dessa läroverk med för närvarande 420 nybörjarplatser vara i

princip fri för samtliga elever i folkskolans fjärde klass inom området. En

dylik ordning skulle väsentligt skärpa betygshetsen i folkskolan och fram­

står därför som helt förkastlig. Genom en krympning av de femåriga real­

skolorna inom området till treåriga med större bredd kan intagningen vid

dem samordnas med intagningen på 1947 års realexamenslinjer. Vidare an­

sluter man härigenom närmare till den försöksverksamhet med nioårig en-

hetsskola, som redan bedrives inom området och som avses skola utbyggas.

Övergångsvis kan det emellertid vara nödvändigt att bibehålla någon eller

några avdelningar av klass l5, bl. a. med hänsyn till eventuella kvarsittare.

Fyraåriga linjer vid ifrågavarande realskolor måste, såsom bland andra Lä-

roverkslärarnas riksförbund framhållit, bibehållas för sådana elever, som

inflyttar till området utan att ha läst engelska i folkskolans klass 5 och 6.

För områdets egna elever synes övergång till klass 24 kunna ske, i den mån

eleverna läst engelska i klass 5 och 6.

Det torde alltså få ankomma på Kungl. Maj:t att, såsom ett led i den ut­

vidgade försöksverksamheten och i samordningen av intagningen inom det

södra realskoleområdet, få besluta om successiv avveckling från och med

läsåret 1954/55 av klasserna l3 och 25 vid ifrågavarande realskolor. Det sy­

nes lämpligt, att överstyrelsen bemyndigas att utfärda övergångsbestäm­

melser för avvecklingen och fastställa tim- och kursplaner för realskola med

tre- och fyraåriga lärokurser vid förevarande läroverk.

Av kollegierna vid läroverken i Gubbängen och Enskede har ifrågasatts

en differentiering av folkskolans femte och sjätte klasser inför övergången

till den treåriga realskolan. Vad kollegierna åsyftat härmed är icke fullt

klart. I hela det södra realskoleområdet skall i enlighet med överstyrelsens

och folkskoledirektionens förslag läsas engelska i folkskolans klass 5 och 6.

Efter klass 6 skall eleverna höstterminen 1956 fördelas mellan de tre läro­

verken samt 1947 och 1949 års skolor. Inga elever inom området kommer

alltså att efter klass 6 fortsätta i folkskola av nuvarande form. Någon klass­

differentiering utformad så, att till vissa specialklasser i folkskolan hänför­

des elever som sedan skulle intagas vid de tre läroverken eller på 1947 års

teoretiska linje och 1949 års tvåspråkiga linje, synes icke böra ifrågakomma.

Däremot föreligger givetvis inga hinder för en s. k. gruppdifferentiering i

engelska i klass 5 och 6 i enlighet med skolkommissionens förslag.

I detta sammanhang torde jag få upptaga ett spörsmål, som icke gäller

Stockholm. Inom en snar framtid torde Kungl. Maj:t få att pröva fram­

ställningar om införande av försöksverksamhet med nioårig enhetsskola i

vissa större städer med väl utbyggt system av högre skolor. Vad jag när­

mast har i tankarna är Falun, vars ansökan om att få bli försöksdistrikt för

närvarande behandlas i skolöverstyrelsen. Enligt vad jag inhämtat räknar

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

91

staden med att under försökstiden tills vidare i viss utsträckning behålla de

högre skolorna vid sidan av försöksskolorna, bl. a. med hänsyn till att sta­

den har en stor landsbygd som upptagningsområde när det gäller den hög­

re skolutbildningen. Eftersom det är av stort intresse för försöksverksamhe­

ten att med denna inlemmas distrikt även av den större stadstypen men

det samtidigt av olika skäl torde vara omöjligt att vid införande av försöks­

verksamhet i städer av denna struktur helt avveckla med försöksskolan pa­

rallella högre skolformer, synes någon erinran icke böra riktas mot att i

dylika fall högre skolor övergångsvis bibehålies vid sidan av försöksskolan.

Därvid uppkommer, på samma sätt som i det södra realskoleområdet i

Stockholm, vissa samordningsproblem. Det torde därför få ankomma på

Kungl. Maj:t att även i de fall, som här avses, få såsom ett led i försöks­

verksamheten besluta om avveckling av vissa lägre klasser i högre skolor

inom större försöksdistrikt.

Överstyrelsen har hemställt om bemyndigande att fastställa antalet

nybörjaravdelningar inom den teoretiska linjen av 1947 års sko­

lor och antalet tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen av 1949 års skolor,

detta i syfte att göra utbildningsmöjligheterna på realskolestadiet i möjli­

gaste mån lika i de två realskoleområdena i Stockholm. Jag har ingen er­

inran mot vad överstyrelsen föreslagit, i vad det gäller 1947 års skolors teo­

retiska linje; för inträde på denna linje gäller vissa villkor i fråga om betyg.

Beträffande 1949 års skolor, vari bedrives försöksverksamhet med nioårig

enhetsskola, förhåller det sig så, att i sjunde klassen avdelningarna nu diffe­

rentieras efter tillvalsämnena; de elever, som väljer tyska, hänföres alltså

till särskilda avdelningar. För 1949 års skolor kan det icke bli fråga om att

på något sätt bestämma antalet tvåspråkiga avdelningar i sjunde klassen

efter vissa betygskrav. Antalet tvåspråkiga avdelningar kommer i stället att

bestämmas av utfallet av elevernas val av tillvalsämnen, vilket val bör fö­

regås av rådgivning men vara helt fritt. Jag vill emellertid i detta samman­

hang framhålla såsom önskvärt, att i sjunde och åttonde klasserna av 1949

års skolor också prövas alternativet med odifferentierade klasser med

gruppläsning.

Mot överstyrelsens skissering av hur den samordnade intag­

ningen i Stockholms realskoleomraden avses skola ske och mot översty­

relsens hemställan om bemyndigande att i detta avseende utfärda närmare

föreskrifter har jag ingen erinran. Förslaget innebär bland annat, att elever­

na skall fördelas mellan skolorna »under hänsynstagande till bostads- och

kommunikationssynpunkter samt de särskilda förhållanden, som kan åbe­

ropas». Läroverkslärarnas riksförbund har ifrågasatt nödvändigheten av

ett dylikt »bostadsband» inom det norra realskoleområdet. Med anledning

därav får jag erinra om att enligt läroverksstadgans föreskrifter vid jämfö­

relse mellan intagningssökande till läroverk, som har gemensamt lärjunge­

område, företräde skall bestämmas bl. a. »med hänsyn till lärjungarnas bo­

Kungl. Maj ds proposition nr 137.

92

ningsorter på längre eller kortare avstånd från de olika läroverken». De av

överstyrelsen förordade riktlinjerna står aliså i överensstämmelse med re­

dan nu gällande föreskrifter. Bostads- och kommunikationssynpunkterna

synes mig alltjämt böra vara den primära grunden för fördelningen. I vad

mån undantag härifrån skall göras, får bli beroende på vidare erfarenheter

och tills vidare överlämnas åt intagningsnämndens bedömande.

För de båda realskoleområdena i Stockholm bör, såsom framgått av vad

jag anfört i det föregående, inrättas en gemensam intagnings-

nämnd. Beträffande nämndens sammansättning förordar jag följande

ändringar av överstyrelsens förslag, nämligen dels att skoldirektören i

Stockholm insattes såsom självskriven ordförande i nämnden utan att nå­

gon minskning av det till tre föreslagna antalet av stadsfullmäktige utsedda

ledamöter sker, dels att rektorerna vid de kommunala flickskolorna och

praktiska kommunala realskolorna tillsammans får utse en ledamot, dels

ock att i nämnden skall ingå två representanter för Stockholms grannkom­

muner, utsedda av landstingets förvaltningsutskott. Av de sistnämnda bör

den ene vara skolman och den andre representera målsmannaintressena. Det

sammanlagda antalet ledamöter kommer alltså att uppgå till tolv. Instruk­

tion för nämnden bör fastställas av överstyrelsen. Av praktiska skäl synes

nämndens beslut icke böra kunna överklagas. Jag understryker i detta hän­

seende vad överstyrelsen anfört därom, att nämndens sammansättning sy­

nes trygga en insiktsfull handläggning av förevarande frågor.

Frågan om arvoden och andra ersättningar åt nämndens ledamöter lik­

som spörsmålet om sekreterarens arvode och ersättning för mistade avlö­

ningsförmåner in. m. torde senare få prövas av Kungl. Maj:t.

Beträffande kostnaderna för nämndens verksamhet har överstyrelsen på

anförda skäl föreslagit, att för nästa budgetår skall för ändamålet få dispo­

neras ett belopp av 6 000 kronor av statsmedel under förslagsanslaget till

Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter (1954

års åttonde huvudtitel, s. 311). Detta innebär i jämförelse med nu beräkna­

de kostnader för intagningsnämnder i Stockholm en kostnadsökning med

omkring 4 500 kronor. Jag har för egen del ingen erinran mot vad översty­

relsen anfört beträffande statens andel i kostnaderna för intagningsnämn­

dens verksamhet under nästa budgetår. Men hänsyn till att kostnaderna

för nämndens verksamhet av nu icke förutsedd anledning kan bli större eller

mindre än vad som för närvarande kunnat beräknas, synes det emellertid

lämpligen få ankomma på Kungl. Maj:t att senare bestämma storleken av

statens andel i dessa kostnader. Någon uppräkning för nästa budgetår av

det angivna anslaget torde nu icke böra göras; anslaget är uppfört såsom

förslagsanslag. I stället torde böra utverkas riksdagens medgivande, att ur

anslaget skall fa bestridas statens andel i kostnaderna för den gemensamma

intagningsnämndens i Stockholm verksamhet i enlighet med de närmare

bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

93

En mycket väsentlig förutsättning för att eleverna i det södra realskole-

området icke skall försättas i sämre läge med avseende å realskoleutbild-

ningen än eleverna i det norra området är, att utvecklingsbefrämjande åt­

gärder vidtages beträffande högstadieskolorna i Enskede och Brännkyrka.

En upprustning av dessa skolor måste ske snabbt och vara färdig till höst­

terminen 1956, då 1947 års och 1949 års skolor skall mottaga huvuddelen

av de lärjungar inom det södra området, som lämnat folkskolans sjätte klass

vid vårterminens slut samma år. Stockholms stad synes också väl medve­

ten om betydelsen av en dylik upprustning i materiellt och personellt hän­

seende.

Skolöverstyrelsen har för sin del förordat statsmakternas medverkan i tre

olika hänseenden i syfte att göra 1947 års skolor beredda att ge det stora

antalet lärjungar en fullgod undervisning. Överstyrelsen föreslår sålunda,

att ordinarie ämneslärartjänster i Ca 27 och Ca 29 skall

inrättas vid 1947 års skolor från och med den 1 juli 1955. Jag får i anslut­

ning härtill erinra om att, vid bifall till vad jag i föregående avsnitt förordat

om inrättande av ordinarie lärartjänster i kunskapsämnen på försökssko­

lans högstadium, dylika ordinarie tjänster kommer att inrättas vid 1949 års

skolor redan från och med nästa budgetår. Överstyrelsen räknar vidare med

att, i den mån 1947 års skolor i det södra realskoleområdet kommer att ingå

i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola, de skall komma i åtnjutan­

de av statsbidrag enligt samma bestämmelser, som jämlikt kungl.

brevet den 30 juni 1953 gäller för försöksdistrikten. Därjämte föreslår över­

styrelsen, att till i folkskolan inbyggda realskolelinjer i övrigt i Stockholm

och på andra orter skall från och med nästa budgetår utgå statsbidrag till

lärarlöner i samma omfattning, som gäller för de högre kommunala skolor­

na. Slutligen bör enligt överstyrelsens förslag de ökade statsbidrag och de

bestämmelser om samordnad intagning, som kan komma att beslutas, för­

bindas med åläggande för Stockholms stad att vidtaga åt­

gärder för erforderlig förstärkning av den personal, som har att pedagogiskt

och administrativt leda 1947 och 1949 års skolor.

Skolöverstyrelsen har sålunda i detta sammanhang även tagit upp frågan

om statsbidrag till lärarlöner vid de inbyggda linjerna i landsor­

ten. Dylika treåriga linjer är för närvarande inrättade i Halmstad, Linkö­

ping, Lund, Malmö och Växjö. Verksamheten har på dessa linjer innevaran­

de läsår startat i klass 7. Det sammanlagda antalet klassavdelningar utgör

tretton. Från och med nästa läsår kommer enligt Kungl. Maj:ts beslut lika­

ledes treåriga linjer att starta i Skövde, Tibro och Västeras. Från och med

läsåret 1955/56 avses därjämte treåriga linjer skola starta i Umeå och Upp­

sala. Jag har i det föregående vid redogörelsen för erfarenheterna av den

allmänna försöksverksamheten närmare berört de ställningstaganden, som

legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut om inrättande av en inbyggd linje

i Tibro skoldistrikt. Jag har därvid anfört, att det icke torde finnas skäl att

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

94

förvägra ett skoldistrikt att med sin folkskola förena en inbyggd linje i stäl­

let för att i tidigare tillämpad ordning sända de barn, som önskar realskole-

utbildning, till en närbelägen läroverksort. I dylika fall ter sig den inbyggda

linjen som en naturlig rationaliseringsåtgärd. Vad gäller de inbyggda linjer­

na i de större städerna, får jag ännu en gång erinra om att statsmakterna

vid 1951 års riksdag godtagit den i folkskolan inbyggda treåriga realexa-

menslinjen såsom en lämplig övergångsanordning för realskolestadiets ut­

veckling under övergångstiden före enhetsskolans införande. I städer av nu

avsedd typ medför de växande årskullarna helt naturligt ökade krav på de

högre skolornas kapacitet. Då de statliga skolorna icke torde böra breddas,

har kommunen att välja mellan att antingen upprätta en kommunal —

helst treårig — realskola eller upprätta en i folkskolan inbyggd realskole-

linje. Den inbyggda linjen ansluter närmare till den blivande nioåriga en-

hetsskolan. Den avsedda utvecklingen inom Enskede-Brännkyrkaområdet

i Stockholm visar tydligt, hur den i folkskolan inbyggda realexamenslinjen

kan tilldelas en övergångsroll för att sedan successivt avlösas av en fram­

växande enhetsskola. Från denna synpunkt torde den inbyggda linjen av­

gjort vara att föredraga framför den fristående kommunala realskolan. I

den mån en kommun med ett utbyggt system av högre skolor under över­

gångstiden före enhetsskolans införande önskar utvidga sina realexameris-

möjligheter i syfte att hålla dessa i proportion med de växande årskullarna,

synes det därför lämpligt, att denna utvidgning får formen av i folkskolan

inbyggda treåriga linjer. Det är önskvärt, att de inbyggda linjerna, såsom

hittills i flera fall, också ger möjlighet till praktisk realexamen.

Frågan om ämneslärarnas avlöningsförhållanden och statsbidrag till de­

ras avlöning har beträffande de inbyggda linjerna hittills endast prövats i

vad gäller 1947 års skolor i Stockholm. I fråga om övriga inbyggda linjer har

Kungl. Maj:t endast föreskrivit, att undervisningen i läroämnen skall be­

stridas av lärare, som äger behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid

kommunal realskola respektive praktisk kommunal realskola eller för ända­

målet godkänts av skolöverstyrelsen, dock att dylikt godkännande icke

fordras vid förordnande av lärare för viss kortare tid. Beträffande statsbi­

drag till avlöning åt ämneslärare på dessa linjer har ännu inga särskilda be­

stämmelser meddelats.

I likhet med överstyrelsen finner jag det vara av synnerlig vikt att vid

1947 års skolors teoretiska linjer i Enskede-Brännkyrkaområdet anställes

ordinarie ämneslärare. Dessa linjer kommer att utsättas för ett

mycket kraftigt tryck från och med hösten 1956, då de skall mottaga en stor

del av eleverna från folkskolans sjätte klass i området. Skolorna bör därför

få tillfälle att i god tid dessförinnan rekrytera kvalificerade lärare till real-

examenslinjerna. Men även en mera allmän synpunkt talar för att ordinarie

ämneslärartjänster skall få inrättas vid dessa skolor. 1947 års skolors teo­

retiska linjer fyller ju under övergångstiden samma uppgift som de statliga

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

95

och kommunala realskolorna, nämligen att meddela realexamensutbildning.

Det synes därför icke kunna anföras något vägande skäl för att de skulle

hållas i ett sämre läge i avseende å möjligheterna att rekrytera lärare för

realexamensundervisningen. Från denna utgångspunkt är det naturligt, att

ordinarie ämneslärartjänster inrättas på den teoretiska linjen också vid de

tre skolor av 1947 års typ, som är belägna i det norra realskoleområdet.

Det bör i anslutning till det nu anförda framhållas, att den teoretiska un­

dervisningen på den praktiska linjen av 1947 års skolor bestrides av folk­

skollärare och att någon ändring härutinnan icke avses.

Överstyrelsen har icke i förevarande sammanhang upptagit frågan om

inrättande av ordinarie ämneslärartjänster vid övriga inbyggda linjer i lan­

det. Jag har nyss framhållit, att likställdhet i avseende å möjligheterna att

rekrytera ordinarie ämneslärare bör råda mellan realskolorna och de in­

byggda linjerna i Stockholm. Då det icke finnes anledning att i förevarande

avseende göra någon principiell åtskillnad mellan de inbyggda linjerna i

Stockholm och inbyggda linjer på andra orter i landet, synes jämväl sist­

nämnda inbyggda linjer böra beredas möjlighet att anställa ordinarie äm­

neslärare.

Jag föreslår alltså, att ordinarie ämneslärartjänster skall från och

med budgetåret 1955/56 få inrättas såväl på den teoretiska linjen av 1947

års skolor i Stockholm som vid övriga i folkskolan inbyggda realskolelinjer

i landet. De tjänster, som bör ifrågakomma, synes i likhet med vad som gäl­

ler för kommunala och praktiska kommunala realskolor vara adjunktstjäns-

ter i Ca 29 och Ca 27 samt ämneslärartjänster i Ca 27 och Ca 25. Såsom jag

nyligen anfört vid anmälan av frågan om vidareutbildning av folkskollärare

för tjänstgöring på högre skolstadier m. m., torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter ytterligare överväganden besluta, huruvida folkskollärar-

tjänster i 23 lönegraden skall inrättas på de inbyggda linjerna. I fråga om

antalet ordinarie tjänster på de inbyggda linjerna torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta i anslutning till de grunder som tillämpas be­

träffande de kommunala och praktiska kommunala realskolorna. För sist­

nämnda skolformer gällande bestämmelser om tillsättning av lärartjänster,

förflyttningsskyldighet samt lärarnas anställningsförhållanden i övrigt m. m.

torde helt naturligt böra äga motsvarande tillämpning för de inbyggda lin­

jerna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag

av överstyrelsen meddela närmare bestämmelser i förevarande avseenden.

Vad därefter gäller frågan om statsbidrag har, som nämnts, skol­

överstyrelsen räknat med att beträffande 1947 års skolor i det södra real­

skoleområdet skall tillämpas samma bestämmelser som för försöksverksam­

heten med nioårig enhetsskola, därest dessa skolor kommer att ingå i för­

söksverksamheten. Stockholms stad har för sin del förutsatt, att det förut­

nämnda kungl. brevet den 30 juni 1953 skall bli tillämpligt på angivna 1947

års skolor från och med nästa budgetår. T detta brev har, såsom tidigare

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 187.

96

framhållits, bland annat meddelats bestämmelser om statsbidrag för verk­

samheten på enhetsskolans högstadium för tiden intill ^utgången av budget­

året 1954/55. Beträffande statsbidrag till avlöning åt lärare i kunskapsäm­

nen på högstadiet innebär dessa bestämmelser, att statsbidraget utgår med

100 procent.

Jag kan för egen del icke tillstyrka, att 1947 års skolor i statsbidragshän-

seende skulle försättas i samma förmånliga läge som nu gäller för de skolor,

vilka bedriver försöksverksamhet med nioårig enhetsskola, bland annat

1949 års skolor i Stockholm. Studiemålet på den teoretiska linjen av 1947

års skolor är realexamen. Denna skoltyp skiljer sig alltså på en avgörande

punkt helt från enhetsskolan med dess grundläggande målsättning. Icke hel­

ler verksamheten på de praktiska linjerna ansluter helt till försöksverksam­

heten med nioårig enhetsskola.

Men hänsyn till vad jag i det föregående anfört om likställdheten mellan

de kommunala och praktiska kommunala realskolorna och de inbyggda lin­

jerna synes det mig däremot klart motiverat, att de inbyggda realexamens-

linjerna såväl i Stockholm som på övriga orter från och med nästa budgetår

i enlighet med överstyrelsens förslag erhåller statsbidrag till avlöning åt

ämneslärare i samma omfattning som de högre kommunala skolorna, d. v. s.

med 78 procent av avlöningskostnaderna. Hade de inbyggda linjerna icke

inrättats, skulle i stället kommunal realskola varit utvägen att bredda real-

examensmöjligheterna. Det föreligger därför enligt min mening icke heller i

förevarande avseende anledning att hålla de inbyggda linjerna i en annan

ställning än de kommunala och praktiska kommunala realskolorna.

Den nya statsbidragsgrunden torde alltså böra tillämpas från och med

nästa budgetår. Under innevarande budgetår torde för de inbyggda linjerna

på andra orter än i Stockholm böra gälla samma statsbidragsgrunder, som

nu tillämpas beträffande den teoretiska linjen av 1947 års skolor i Stock­

holm. Statsbidraget med 78 procent synes böra gälla beträffande avlöning

åt ämneslärare men däremot av bl. a. tekniska skäl ej för avlöning åt sådan

folkskollärare i folkskolan, som kan ha sin tjänstgöring förlagd till realexa-

menslinjen. För avlöning åt dylik folkskollärare liksom åt folkskollärare,

som undervisar på den praktiska linjen av 1947 års skolor, bör såsom hit­

tills gälla folkskolans statsbidragsbestämmelser. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att jämväl i förevarande avseenden framdeles efter förslag av

överstyrelsen meddela närmare bestämmelser, som, i vad de avser de nya

statsbidragsgrundema, alltså bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad därom gäller beträffande de kommunala och praktiska kommunala

realskolorna.

Merkostnaderna enligt den nu föreslagna statsbidragsgrunden i jämförel­

se med det statsbidrag, som eljest skulle ha utgått såsom för avlöning åt

folkskollärare i folkskolan, torde för nästa budgetår kunna beräknas till i

runt tal 175 000 kronor.

Kungl. Maj ds 'proposition nr 137.

97

Här ifrågavarande statsbidragskostnader torde liksom hittills böra bestri­

das ur förslagsanslaget till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor.

Såsom framgår av den redogörelse, som jag tidigare i detta avsnitt läm­

nat, har Stockholms stad — i anledning av överstyrelsens förslag om villkor

beträffande förstärkning av den personal, som har att pedagogiskt och ad­

ministrativt leda 1947 och 1949 års skolor — redan fattat beslut om för­

stärkning av Stockholms folkskoledirektion. Beslu­

tet innebär anställande av tjugu nya befattningshavare från och med den

1 juli 1954, nämligen fyra folkskolinspektörer, sex ämneskonsulenter, två

sekreterare, en amanuens, en kontorsassistent, en kontorsskrivare, fyra

kanslibiträden och ett kontorsbiträde. Skolöverstyrelsen har uttalat, att

den sålunda beslutade personalförstärkningen närmast syntes vara att be­

trakta som ett minimiprogram. Jag anser för egen del, att den av staden nu

beslutade förstärkningen av folkskoledirektionen tills vidare bör kunna god­

tagas. Det torde få bero på det närmaste årets erfarenheter, om en ytterli­

gare förstärkning måste komma till stånd. Med hänsyn till att staden re­

dan fattat beslut i ämnet, torde frågan om uppställande av det av översty­

relsen föreslagna villkoret icke längre vara aktuell. Jag förutsätter emeller­

tid, att skolöverstyrelsen med uppmärksamhet följer såväl upprustningen

av skolorna av 1947 års typ som arbetsorganisationen inom folkskoledirek­

tionen för dessa skolors och 1949 års skolors administrativa och pedagogiska

ledning samt till Kungl. Maj:t inkommer med de redogörelser och förslag,

vartill omständigheterna kan föranleda.

Det återstår nu endast att i förevarande sammanhang något beröra frå­

gan om utvidgad försöksverksamhet inom Enskede-Bränn-

kyrkaområdet. Stadens numera gjorda framställning på denna punkt inne­

bär, att i samtliga de överlärardistrikt inom området, där försöksverksam­

het med nioårig enhetsskola ej redan påbörjats, dylik verksamhet skall star­

tas i klasserna 1 och 2 från och med nästa läsår, att 1947 års skoltyp samti­

digt skall påbörjas i klass 5 i alla överlärardistrikt, som på detta stadium

icke bedriver verksamhet av 1947 eller 1949 års typ samt att samtliga av­

delningar på redan befintliga högstadier av 1947 års skolor skall från och

med nästa läsår inräknas i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola.

Jag har redan i det föregående anfört, att jag anser att överstyrelsens och

stadens önskemål om en utvidgad försöksverksamhet inom Enskede-Bränn-

kyrkaområdet bör tillgodoses. Det synes mig ändamålsenligt, att hela om­

rådets skolväsen utformas i riktning mot en enhetsskoleorganisation. Jag

har också i det föregående i olika sammanhang utgått från att den vidgning

av realexamensmöjlighetema, som måste komma till stånd i förevarande

område för att lösa Stockholms skolproblem, skall ske i form av en utbygg­

nad av 1947 års skolsystem, samtidigt som jag framhållit denna skolform

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

7

—

Bihaiig till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 137.

såsom en lämplig anordning under övergångstiden före enhetsskolans in­

förande.

Stadens förevarande framställning är för närvarande remitterad till skol­

överstyrelsen. Jag kan alltså icke nu ta någon slutlig ställning i frågan. Jag

vill emellertid ange, att jag i princip ansluter mig till stadens förslag om hur

försöksverksamheten med nioårig enhetsskola skall utvidgas, och att jag

likaledes kan i princip biträda förslaget, i vad det avser ökning under en

övergångstid av 1947 års skolor och därefter ett successivt ersättande av

dessa med 1949 års skoltyp. Jag är däremot ej beredd att tillstyrka, att 1947

års skolor skulle få inräknas i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola.

Jag hänvisar härutinnan till vad jag i det föregående anfört i statsbidrags-

frågan.

I anslutning till vad jag nu anfört och föreslagit, torde böra utverkas be­

slut av riksdagen dels om medgivande att ur förslagsanslaget till Intag-

ningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter må i enlighet

med de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar, bestridas sta­

tens andel i kostnaderna för den verksamhet, som skall bedrivas av den ge­

mensamma intagningsnämnden i Stockholm, dels om inrättande från och

med budgetåret 1955/56 av ordinarie lärartjänster i läroämnen vid den teo­

retiska linjen av 1947 års skolor i Stockholm och vid övriga i folkskolan in­

byggda realskolelinjer, dels ock om statsbidrag från och med budgetåret

1954/55 till avlöning åt lärare i läroämnen vid nu angivna linjer i huvud­

saklig överensstämmelse med vad därom gäller beträffande kommunala och

praktiska kommunala realskolor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att senare efter förslag av överstyrelsen meddela närmare bestämmelser i

förevarande avseenden liksom Kungl. Maj:t också torde få besluta i övriga

hithörande frågor, som jag i det föregående behandlat. Som jag inlednings­

vis antytt måste vissa beslut meddelas redan före den 1 april 1954. Detta

gäller närmast de under p. 1, 2, 5 och 6 i överstyrelsens förslag upptagna

spörsmålen. Jag torde således inom kort få ånyo anmäla dessa frågor för

Kungl. Maj:t.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva att ur det under åttonde huvudtiteln upp­

förda förslagsanslaget till Intagningsnämnder vid vissa all­

männa läroverk m. fl. läroanstalter må i enlighet med de

närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar, bestri­

das statens andel för budgetåret 1954/55 i kostnaderna för

den gemensamma intagningsnämndens i Stockholm verk­

samhet;

b) medgiva inrättande från och med budgetåret 1955/56

av ordinarie tj]9(fter i läroämnen vid den teoretiska linjen

98

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

av 1947 års skolor i Stockholm och vid övriga i folkskolan

inbyggda realskolelinjer;

c) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

beträffande statsbidrag från och med budgetåret 1954/55

till avlöning åt lärare i läroämnen på nu angivna linjer.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 137.

99

Vad departementschefen sålunda under II, III och IV

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bi­

faller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Erlandsson.