Prop. 1956:166
('med förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen m. m.',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
1
Nr 166
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad
lydelse av 24 § riksdagsordningen m. m.; given Stock holms slott den 16 mars 1956.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed
dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid fogat förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen,
dels ock föreslå riksdagen att antaga bilagda förslag till lag om ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen samt till lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
GUSTAF ADOLF
Herman Zetterberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt 24 § riksdagsordningen gäller för makes rätt att vid val till riks dagens andra kammare avgiva valsedel genom andra maken det villkoret att den av makarna som framlämnar valsedeln själv är röstberättigad. I propositionen föreslås, att detta villkor upphäves. Vidare föreslås, att röst- längdsutdrag skall på landet kunna utfärdas, förutom av valnämndens ord förande och dennes suppleant, även av person som särskilt förordnas där till. För att i viss utsträckning möjliggöra att röstmottagning å beskick ningar och konsulat skall kunna äga rum på själva valdagen föreslås i pro positionen slutligen förlängning av den tid inom vilken avgivna röstsedlar skall från beskickningar och konsulat insändas till överståthållarämbetet.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 166
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
Förslag
till
ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
§ 24.
Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den som, på sätt i vallagen sägs, vid valförrättning per sonligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad, som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhind rad att iakttaga sådan inställelse, må, i den utsträckning och under de villkor som stadgas i nyssnämnda lag, före valet avgiva valsedel, dels ock make må, i den ordning som stadgas i samma lag, avgiva valse del genom andra maken, därest den na är röstberättigad.
Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den som, på sätt i vallagen sägs, vid valförrättning per sonligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad, som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att iakttaga sådan inställelse, må, i den utsträckning och under de villkor som stadgas i nyssnämnda lag, före valet avgiva valsedel, dels ock make må, i den ordning som stadgas i samma lag, avgiva valsedel genom andra maken.
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
3
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen
Härigenom förordnas, att 63, 70, 71, 72 och 75 §§ lagen den 26 novem
ber 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Gällande lydelse)
63
För valsedelsförsändelse — — —
kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt in
lägga sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
ojävigt vittne inlägga innerkuvertet
i ytterkuvertet, vilket omedelbart
därpå tillslutes av väljaren. En å yt
terkuvertet anbragt förklaring att så
lunda tillgått skall därefter av väl
jaren egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det val
distrikt väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom val
distriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring.
70
1. Är någon —-------- röstlängden
uppförd. 1 2
1 Senaste lydelse av 63 §, 70 § 2 mom, 71 § 1 och
2 mom. se SFS 1950:140.
(Föreslagen lydelse)
För valsedelsförsändelse-------- —
kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt in
lägga sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytter
kuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterku
vertet anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid nam
net tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring. Till vittne må ej tagas
väljarens make och ej heller barn
till väljaren eller hans make.
§•
1. Är någon------- - — röstlängden
uppförd.
3 mom., 72 och 75 §§ se SFS 1944:84 samt av 71 §
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
2. Kan med skäl antagas, att röst berättigad kommer att å valdagen vistas utom riket eller att röstberät tigad, vilken utövar militärtjänst el ler tillhör besättning eller annan per sonal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen, må sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, av seende valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen, inom riket å fast postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
(Gällande lydelse)
71
1. Väljare, som avlämnar valsedel enligt 70 §, skall innehava för så dant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han till hör, utvisande att han där är upp tagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den Konungens befallningshavande, som skall verk ställa röstsammanräkning för den valkrets väljaren tillhör. 2
2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 inom., utfärdas på landet av val nämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magi-
(Föreslagen lydelse)
2. Kan med skäl antagas, att röst berättigad kommer att å valdagen vistas utom riket eller att röstberät tigad, vilken utövar militärtjänst el ler tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid en skilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen, må sådan röstberättigad före valdagen avläm na valsedel, avseende valet i den val krets där han är i röstlängd uppta gen, å fast postanstalt inom riket.
3. Vistas röstberättigad utom ri ket och kan med skäl antagas, att han till följd härav icke kan utöva sin rösträtt å valdagen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han år i röst längd upptagen, å svensk beskick ning eller svenskt konsulat, som
Konungen bestämmer.
§•
1. Väljare, som avlämnar valsedel enligt 70 §, skall innehava för sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstläng den i det valdistrikt han tillhör, ut visande att han där är upptagen så som röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den Konungens befall ningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets väljaren tillhör. Röstlängdsutdrag tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 73 §. Formulär till utdrag fastställes av Konungen.
2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 mom., utfärdas på landet av val nämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magi
Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
5
stråten därtill förordnar samt teck nas å ytterkuvert, varom förmäles i 73 §. Formulär till utdrag faststäl les av Konungen.
(Gällande lydelse)
Sådant utdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt
i
45 §
sista stycket sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärkning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än da gen före valdagen.
Den som —-------- nämnda ort. Där så--------— till sökanden.
3. Över gjorda-------------till sökan den. Förteckning, som------------Konung ens befallningsliavande.
72
Röstmottagare är — — — ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valda gen samt inom riket till och med val dagen och utom riket intill dess av givna valsedlar, enligt vad i 75 § sägs, skola insändas till överståthål- larämbetet.
Röstmottagning å------------ en tim me.
De väljare, —------- sina valsedlar. Ej må —------- väljande tillåtas. Å postanstalt — —-----denna lag. Där röstmottagning -—- — — till kännedom.
75
Ytterkuvert, vari valkuvert eller vaisedelsförsändelse inlagts, översän-
stråten därtill förordnar. 1 kommun på landet må röstlängdsutdrag jäm väl utfärdas av den som därtill för ordnas; sådant förordnande medde las av Konungens befallningshavande, där det finnes erforderligt.
Röstlängdsutdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt
i
45 § sista stycket sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärk ning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än dagen före valdagen.
Den som — — — nämnda ort. Där så------------ till sökanden.
3. över gjorda — — — till sökan den.
Förteckning, som------------Konung ens befallningshavande.
§•
Röstmottagare är — — — ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valda gen till och med valdagen, utom ri ket dock ej längre än till dess avgiv na valsedlar, enligt vad i 75 § sägs, skola insändas till överståthållaräm- betet.
Röstmottagning å------------ en tim me.
De väljare,----------- sina valsedlar. Ej må-------------väljande tillåtas. Å postanstalt------------ denna lag. Där röstmottagning — — — till kännedom.
§•
Ytterkuvert, vari valkuvert eller vaisedelsförsändelse inlagts, översän-
(Föreslagen lydelse)
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
des av röstmottagare inom riket till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräk ningen, samt av röstmottagare utom riket till överståthållarämbetet. I det senare fallet skola ytterkuverten vara inlagda i omslag, och skall, där in sändandet sker med post, försändel sen anordnas som värdepost. över sändandet skall ske från röstmotta gare inom riket omgående samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållarämbetet tillhanda sist dagen efter valdagen.
Ytterkuvert, som------------verkstäl la röstsammanräkningen.
över ytterkuvert,---------- under lås.
(Gällande lydelse)
des av röstmottagare inom riket till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräk ningen, samt av röstmottagare utom riket till överståthållarämbetet. I det senare fallet skola ytterkuverten vara inlagda i omslag, och skall, där in sändandet sker med post, försändel sen anordnas som värdepost. över sändandet skall ske från röstmotta gare inom riket omgående samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållarämbetet tillhanda sist d fjärde dagen efter valdagen.
Ytterkuvert, som —------- verkstäl la röstsammanräkningen.
Över ytterkuvert,------------- under lås.
(Föreslagen lydelse)
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956.
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
7
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, att 29, 35, 36, 37 och 40 §§ kommunala vallagen
den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad
(Gällande lydelse)
29
För valsedelsförsändelse -— -— —
kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt inläg
ga sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
0 jävigt vittne inlägga innerkurvertet
1 ytterkuvertet, vilket omedelhart där
på tillslutes av väljaren. En å ytter
kuvertet anbragt förklaring att så
lunda tillgått skall därefter av väl
jaren egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det valdi
strikt väljaren vid tiden för valet till
hör och hans hemvist inom valdi
striktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för in
tygets meddelande, att väljaren egen
händigt undertecknat nämnda förkla
ring.
35
1 mom. Är någon — — — röst
längden uppförd.
2 mom. Kan med skäl antagas, att
1 Senaste lydelse av 29 §, 35 § 2 mom , 36 § 1
av 36 § 2 mom. se SFS 1950:141.
lydelse på sätt nedan angives.
(Föreslagen lydelse)
§.
För valsedelsförsändelse — — —
kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt inläg
ga sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytter
kuvertet, vilket omedelbart därpå till
slutes av väljaren. En åt ytterkuver
tet anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid nam
net tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för in
tygets meddelande, att väljaren egen
händigt undertecknat nämnda för
klaring. Till vittne må ej tagas väl
jarens make och ej heller barn till
väljaren eller hans make.
§•
1 mom. Är någon — — — röst
längden uppförd.
2 mom. Kan med skäl antagas, att
och 3 mom., 37 och 40 §§ se SFS 1942:177 samt
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
röstberättigad kommer att å valda gen vistas utom riket eller att röst berättigad, vilken utövar militär tjänst eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller perso nalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av tjänstens utövning icke kan ut öva sin rösträtt å valdagen, må så dan röstberättigad före valdagen av lämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är i röstlängd upp tagen, inom riket å fast postanstalt samt utom riket å svensk beskick ning eller svenskt konsulat, som
Konungen bestämmer.
(Gällande lydelse)
36
1 mom. Väljare, som avlämnar valsedel enligt 35 §, skall innehava för sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande att han där är upp tagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna. 2
2 mom. Röstlängdsutdrag, som av ses i 1 mom., utfärdas på landet av
röstberättigad kommer att å valda gen vistas utom riket eller att röst berättigad, vilken utövar militär tjänst eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller perso nalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av tjänstens utövning icke kan ut öva sin rösträtt å valdagen, må så dan röstberättigad före valdagen av lämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är i röstlängd upp tagen, å fast postanstalt inom riket.
(Föreslagen lydelse)
3. mom. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav icke kan utöva sin rösträtt å valdagen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är i röst längd upptagen, å svensk beskick ning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
§•
1 mom. Väljare, som avlämnar valsedel enligt 35 §, skall innehava för sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande att han där är upp tagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna. Röstlängdsutdrag tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 38 §. For mulär till utdrag fastställes av Konungen.
2 mom. Röstlängdsutdrag, som av ses i 1 inom., utfärdas på landet av
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
valnämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistra ten därtill förordnar samt tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 23 §.
Formulär till utdrag fastställes av Konungen.
Sådant utdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i lagen om val till riksdagen sägs, under skriven eller försedd med intyg, att anmärkning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller se nare än dagen före valdagen.
Den som--------— nämnda ort. Där så------------- till sökanden. 3 mom. över gjorda------------- till sökanden.
Förteckning, som — -------- för va let.
37
Röstmottagare är ■— — ■—- ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före val dagen samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till överståthål- larämbetet.
Röstmottagning å — — — en tim me.
De väljare,----------- sina valsedlar. Ej må------------ väljande tillåtas. Å postanstalt — — — denna lag. Där röstmottagning — — — till kännedom.
valnämndens ordförande eller den nes suppleant och i stad av den ma gistraten därtill förordnar. I kom mun på landet må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas av den som därtill förordnas; sådant förordnande med delas av Konungens befallningshavande, där det finnes erforderligt.
Röstlängdsutdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i lagen om val till riksdagen sägs, un derskriven eller försedd med intyg, att anmärkning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej hel ler senare än dagen före valdagen.
Den som-------------nämnda ort. Där så------------- till sökanden. 3 mom. över gjorda------------- till sökanden.
Förteckning, som -—--------för va let.
§•
Röstmottagare är — — -— ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före val dagen till och med valdagen, utom riket dock ej längre än till dess av givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till överståthållaräm- betet.
Röstmottagning å — — — eu tim me.
De väljare,----------- - sina valsedlar. Ej må---------— väljande tillåtas. Å postanstalt —--------denna lag. Där röstmottagning — -— — till kännedom.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
40 §.
Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översän des av röstmottagare inom riket till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen, samt av röst mottagare utom riket till överståt- hållarämbetet. I det senare fallet sko la ytterkuverten vara inlagda i om slag, och skall, där insändandet sker med post, försändelsen anordnas som värdepost. Översändandet skall ske från röstmottagare inom riket omgående samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållar- ämbetet till handa sist dagen efter valdagen.
Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översän des av röstmottagare inom riket till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen, samt av röst- mottagare utom riket till överståt- hållarämbetet. I det senare fallet sko la ytterkuverten vara inlagda i om slag, och skall, där insändandet sker med post, försändelsen anordnas som värdepost. översändandet skall ske från röstmottagare inom riket omgående samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållar- ämbetet till handa sist å fjärde da gen efter valdagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956.
Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
11
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars 1956.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för justitedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter ge mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av qällande regler för val till riksdagens andra kammare och för kommunala val.
Föredraganden anför följande. Enligt riksdagsordningen gäller såsom allmän regel, att rösträtt vid val av ledamöter till andra kammaren ej må utövas av annan valberättigad än den som personligen inställer sig vid valförrättning. Samma grundsats gäl ler enligt den kommunala vallagen vid val, som där avses. I syfte att un derlätta de röstberättigade medborgarnas deltagande i de politiska och kommunala valen har dock vissa undantag gjorts från denna huvudregel. Sålunda kan enligt de detaljerade bestämmelser, som meddelats i lagen om val till riksdagen (vallagen) och i kommunala vallagen bl. a. valberättigad, som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att iakttaga inställelse vid valförrättning, få avlämna valsedel genom postverket eller utrikesförvaltningens organ. Vidare äger gift väl jare avlämna valsedel genom andra maken, om även denna är röstberät tigad.
Yrkanden om ytterligare åtgärder för att underlätta för de röstberättigade att deltaga i de allmänna valen har vid skilda tillfällen framförts. Sålunda hemställde riksdagen i skrivelse år 1951 (nr 51) om förslag till sådana änd ringar i vallagarna att den nomadiserande lappbefolkningen får rätt att före valdagen rösta å postanstalt samt i skrivelse år 1953 (nr 99) om översyn av bestämmelserna angående röstmottagning å beskickningar och konsulat. En utredning i frågan om vilka personer som skall vara behöriga att på lan det utfärda röstlängsutdrag har begärts i skrivelse av 1955 års riksdag (nr 151).
Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 uppdrog jag åt kanslidirektören vid överståthållarämbetet Sten Waller att såsom sakkun nig verkställa teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. Ut redningsmannen erhöll enligt direktiven i uppdrag bl. a. att verkställa de utredningar, som begärts i de nyss nämnda riksdagsskrivelserna.
12
Den sålunda tillkallade utredningen, som antagit benämningen 1955 års valutredning, avgav den 12 december 1955 ett delbetänkande, vari till be handling upptagits vissa frågor rörande möjligheterna att underlätta delta gande i allmänna val. I betänkandet behandlas sålunda frågor om ändrade bestämmelser rörande valsedelsförsändelse genom äkta make, om behörighet att på landet utfärda röstlängdsutdrag, om ändring av bestämmelserna an gående röstmottagning på beskickningar och konsulat samt om underlät tande av lapparnas valdeltagande.
över betänkandet har efter remiss yttranden inkommit från generalpost styrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kal mar, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Kop parbergs, Västernorrlands, Västerbottens samt Norrbottens län ävensom från svenska landskommunernas förbund. Länsstyrelsen i Jönköpings län har bifogat yttrande från magistraten i Jönköping. Av länsstyrelsen i Mal möhus län har överlämnats yttranden från magistraten i Malmö och kom munalnämnden i Höörs köping. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har vid sitt yttrande fogat yttranden från magistraterna i Göteborg och Uddevalla samt kommunalnämnderna i Munkedals och Partille kommuner. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har bifogat yttranden från magistraten i Lidköping samt kommunalborgmästarna i Falköping, Skövde och Tidaholm. Vid yttrandet från länsstyrelsen i Örebro län har fogats yttrande från ma gistraten i Örebro. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har överlämnat ytt randen från magistraten i Sundsvall och kommunalborgmästaren i Örn sköldsvik. Av länsstyrelsen i Norrbottens län har överlämnats yttrande från lappfogden i Norrbottens läns norra distrikt.
Jag anhåller att nu få upptaga de i betänkandet behandlade frågorna om valsedelsförsändelse genom äkta make, om utfärdande av röstlängdsutdrag och om röstmottagning på beskickningar och konsulat. Några särbestäm melser till underlättande av lapparnas valdeltagande har utredningen icke ansett erforderliga. Utredningen har följaktligen icke framlagt något förslag i detta hänseende. Frågan torde böra vinna sin lösning inom ramen för det mera omfattande spörsmålet om generella regler, innebärande förbättrade möjligheter till valdeltagande för avlägset boende röstberättigade. Detta spörsmål kommer att behandlas under utredningens fortsatta arbete. Med hänsyn härtill och då jag icke eljest finner anledning att nu ingå på denna Iråga, vill jag i det följande begränsa redogörelsen för betänkandet och ytt randena till vad som avser de tre förstnämnda frågorna.
I. 1 rågan om ändring av bestämmelserna rörande valsedelsförsändelse
genom äkta make
Gällande rätt. Enligt 24 § riksdagsordningen må i den ordning, som stad gas i lagen om val till riksdagen, make avgiva valsedel genom andra maken, därest denna är röstberättigad. De bestämmelser som finnes härom i val
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
13
lagen gäller både då röstningen sker vid valförrättning och då den sker på
postanstalt, beskickning eller konsulat. Jämlikt 62 § nämnda lag äger så
lunda, därest äkta makar båda är röstberättigade, den ena av dem ingiva
valsedel genom andra maken vid valförrättning. Detsamma gäller enligt 74 §
vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat. Enligt sistnämnda
stadgande är det dock en förutsättning att den make som lämnar valsedel
för andra maken också själv röstar.
Enligt 28 § kommunala vallagen må, om äkta makar båda är röstberätti
gade »vid samma val», den ena av dem genom andra maken ingiva valsedel
vid valförrättning. Även vid kommunala val gäller, enligt 39 §, att make
själv skall rösta för att få lämna valsedel för andra maken på postanstalt,
beskickning eller konsulat. Villkoret att båda makarna skall vara röstberät
tigade »vid samma val» torde innebära, att båda skall äga rösträtt t. ex. vid
kommunalfullmäktigevalet i samma kommun, vid stadsfullmäktigevalet i
samma stad, vid kyrkofullmäktigevalet i samma församling. Däremot er
fordras ej, att makarna är röstberättigade i samma valdistrikt eller i samma
valkrets. Är den av makarna, som avlämnar valsedelsförsändelsen, icke
röstberättigad i valdistriktet, måste han genom särskilt intyg styrka, att
han är röstberättigad vid valet i fråga.
Beträffande sättet för valsedelsförsändelses iordningställande stadgas i
63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen, att väljaren själv frivilligt skall
inlägga sin valsedel i innerkuvert och tillsluta detta samt i närvaro av ett
ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvert, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda till
gått skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vittnet intygar
å ytterkuvertet med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att
väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring.
Betänkandet. Utredningen har anfört, att några principiella skäl icke kan
anses föreligga för ett bibehållande av kravet att make, som överlämnar
andra makens valsedelsförsändelse, själv skall vara röstberättigad. Icke
heller torde, enligt utredningen, mot ett slopande av detta krav kunna anfö
ras, att röstningsproceduren därigenom skulle kompliceras. De fall, då en
icke röstberättigad make komme att överlämna valsedelsförsändelse och då
sålunda svårigheter ur identifieringssynpunkt kunde uppstå, torde bli täm
ligen få. Det finge ankomma på honom att på lämpligt sätt styrka sin
identitet.
Beträffande verkan av den föreslagna ändringen anför utredningen, att
den kommer att medföra behörighet för gifta personer, som icke är svenska
medborgare eller som icke uppnått föreskriven rösträttsålder, att avlämna
valsedelsförsändelse. Utredningen anser, att det icke finns någon anledning
att utesluta dessa personer från möjligheten att överbringa en av andra ma
ken iordningställd valsedelsförsändelse. Härom anför utredningen vidare:
Möjligen skulle man kunna ifrågasätta lämpligheten av att en utländsk
medborgare tager befattning med ett svenskt val, hur obetydlig denna bc-
Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
14
fattning än må vara. Häremot kan dock invändas, att en utlänning redan nu är oförhindrad att fungera som sådant biträde som väljare i vissa fall äger anlita vid personlig inställelse. — Ett motsvarande betraktelsesätt tor de kunna anläggas på frågan om lämpligheten av att en make vid kyrko- fullmäktigval skall ha rätt att anlita den andre maken, även om denne ut trätt ur statskyrkan.
Om det på grund av berörda omständighet likväl skulle anses olämpligt att genomföra ändringsförslaget, har utredningen förordat, att i allt fall den kommunala vallagen ändras därhän, att vid kommunalval make, som själv är röstberättigad vid samma slag av val, erhåller rätt att avlämna andra makens valsedelsförsändelse.
Någon ändring av bestämmelserna att vid röstning på postanstalt, be skickning eller konsulat make som förutsättning för att få avlämna val sedelsförsändelse från andra maken också själv måste rösta har utredning en icke ansett påkallad.
Utredningen har i förevarande sammanhang även berört det i vallagarna uppställda kravet på närvaro av ojävigt vittne vid iordningställande av val sedelsförsändelse. Dessa bestämmelser har, enligt utredningen, efter ikraft trädandet av den nya rättegångsbalken och upphävandet därmed av den äldre rättegångsordningens regler om vittnesjäv givit upphov till vissa tolk- ningssvårigheter. Enligt uppgift till utredningen har det sålunda bl. a. in träffat, att då make till valförrättaren överlämnat valsedelsförsändelse, vid vars iordningställande denna make själv tjänstgjort som vittne, valförrät taren ansett sig nödsakad att godtaga valsedelsförsändelsen, enär han icke i gällande lagbestämmelser kunnat finna stöd för en vägran. Enligt utred ningens mening bör å vittne, som här avses, kunna tillämpas bestämmelsen i 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken, vari stad gas att, om enligt lag eller författning för besiktning, uppskattning eller annan sådan uppgift ojävig person skall anlitas och särskild föreskrift där om ej är meddelad, därtill ej må tagas någon, mot vilken förekommer jäv, som gäller mot domare. Utredningen har fördenskull utgått ifrån att kravet på ojävighet hos Vittne, som medverkar vid iordningställande av valsedels försändelse, alltjämt har den innebörden att därigenom såsom vittnen ute- slutes familjemedlemmar och andra väljaren närstående personer. Utred ningen har följaktligen icke ansett någon särskild bestämmelse härom erfor derlig. För det fall att tvekan likväl skulle råda om riktigheten av utred ningens uppfattning om tillämpligheten i förevarande sammanhang av nyss nämnda bestämmelse i lagen om införande av nya rättegångsbalken har ut redningen förordat, att frågan om ojävigheten uttryckligen regleras i val lagarna.
Yttrandena. Vad först angår frågan om bibehållande av nu gällande krav på rösträtt för den av två makar, som vill avlämna valsedelsförsändelse från andra maken, har utredningens förslag i princip vunnit anslutning eller lämnats utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Länsstyrelsen i Malmöhus län och magistraten i Malmö har därvid särskilt betonat, att
Kungi. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
15
det icke kan antagas, att valsäkerheten skulle bli lidande, om förslaget ge
nomföres. Ett bibehållande av nuvarande ordning skulle, enligt vad ma
gistraten vidare anfört, icke medföra några praktiska fördelar men där
emot vålla de röstande en del besvär. Länsstyrelsen i Kalmar län har utta
lat, att den föreslagna reformen är ägnad att i någon mån underlätta val
deltagandet och samtidigt torde medföra minskat besvär för valförrättarna.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har anfört:
Vad beträffar reglerna för äkta makes röstning genom valsedelsförsän-
delse (äkta-makekuvert) finner länsstyrelsen att det saknas bärande skäl
att bibehålla kravet på att den som utövar sin rösträtt genom andra maken
själv skall vara röstberättigad. Den make som avlämnar den andres valsedel
måste enligt länsstyrelsens mening endast anses som ett ombud för denne
och har till uppgift att till valförrättaren överlämna den redan i förväg
iordningställda valsedelsförsändelsen. Frågan om vem som överlämnar för
sändelsen till valförrättaren måste överhuvudtaget anses vara av under
ordnad betydelse. Några praktiska olägenheter torde icke behöva uppstå ge
nom borttagande av kravet på att båda makarna skola vara röstberättigade
vid röstning genom valsedelsförsändelse. Det torde väl ytterst sällan inträffa
att en make, som avser att utöva sin rösträtt genom valsedelsförsändelse,
hindras från detta på grund av att den andra maken, som skall avlämna val
sedelsförsändelsen, saknar rösträtt.
Generalpoststyrelsen har ifrågasatt, om det är erforderligt med olika reg
ler beträffande, å ena sidan, röstning inför röstmottagare, för vilket fall ut
redningen förutsatt bibehållande av nuvarande regel att valsedelsförsändel
se icke må mottagas, med mindre framlämnaren själv röstar, samt, å andra
sidan, röstning i allmän vallokal. Styrelsen har dock icke velat göra någon
erinran mot förslaget på denna punkt. Magistraten i Göteborg har berört
samma fråga och därvid uttalat sin anslutning till utredningens uppfatt
ning att anledning ej finnes till ändring av bestämmelserna i 74 § vallagen
och 39 § kommunala vallagen att make, för att få framlämna valsedelsför
sändelse från andra maken vid röstning inför röstmottagare, själv samtidigt
röstar.
En avvisande hållning till förslaget i förevarande del har intagits endast
av länsstyrelsen i Jönköpings län och magistraten i Jönköping. Länsstyrel
sen har anfört:
I och med iordningställandet av valsedelsförsändelsen har den väljande
icke utövat sin rösträtt, vilket ju sker först genom försändelsens avlämnan
de till valförrättaren. Den make, som avlämnar försändelsen, utför således
denna del av röstningsproceduren. Emellertid har det visat sig, att valut
gången kan vara beroende av en enda röst. Därest nu den, som fått i upp
drag att avlämna försändelsen, uraktlåter att göra detta, kunde det inträffa
att en person, som själv icke vore röstberättigad, genom sin nämnda under
låtenhet påverkade utgången av valet, vilket måste anses otillfredsställande.
Det finnes för övrigt enligt länsstyrelsens förmenande icke någon anled
ning att i nu ifrågavarande fall uppställa lindrigare villkor än dem, som
gälla vid försändelses avlämnande till röstmottagare, då ju båda makarna
måste vara röstberättigade vid valet. Länsstyrelsen håller därför före, att
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 166 år 1956
den som avlämnar valsedelsförsändelse själv alltid skall vara röstberättigad vid det val, som försändelsen avser.
Magistraten har såsom en betänklig konsekvens av förslaget framhållit möjligheten av att valsedelsförsändelse får framlämnas av make, som ej uppnått myndig ålder eller som omyndigförklarats. Magistraten har vidare funnit sig icke kunna instämma i utredningens uttalande att ett slopande av rösträttskravet för äkta make, som framlämnar valsedelsförsändelse från andra maken, icke skulle komplicera röstningsproceduren. Enligt magistra tens uppfattning torde i vart fall i städerna, där antalet röstberättigade i varje valdistrikt är mycket stort, den tid, som kan anslås för varje rös tande, vara mycket kort. Identifieringen av icke röstberättigad make, som önskar framlämna valsedelsförsändelse från andra maken, måste emellertid med nödvändighet taga viss tid i anspråk, särskilt i fall, där tvekan måste råda, om åberopad legitimation kan godtagas. Ett dylikt fördröjande av val förrättningen skulle innefatta ett icke önskvärt komplicerande av den samma.
En motsatt uppfattning i sistnämnda fråga har tillkännagivits av magi straten i Göteborg, som anfört, att behovet för icke röstberättigad make att styrka sin identitet icke behöver medföra några svårigheter. Förutom på det av utredningen angivna sättet kan detta, enligt denna magistrat, ske exempelvis genom företeende av försäkringsbesked angående obligatorisk sjukförsäkring, å vilket finnes upptagna dagen för äktenskapets ingående och andra makens födelsedag. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har betonat, att den ej röstberättigade maken bör kunna styrka sin identitet genom före teende av vederbörlig legitimationshandling.
Vidkommande det av utredningen i andra hand framförda förslaget om sådan ändring i kommunala vallagen, att vid kommunalval make, som själv- är röstberättigad vid samma slag av val, erhåller rätt att framlämna andra makens valsedelsförsändelse, har generalpoststyrelsen — vilken som nyss nämnts ansett sig icke böra göra någon erinran mot den av utredningen i första hand förordade reformen -— anfört följande:
Styrelsen förutsätter emellertid, att under alla förhållanden de stränga regler, som nu gälla för kommunala val, nämligen att makarna skola vara röstberättigade vid samma val (stadsfullmäktigevalet i samma stad, kom munalfullmäktigevalet i samma kommun etc.) mjukas upp, även när fråga är om röstning inför röstmottagare. Därvid synes lagtexten böra utformas så, att båda makarna skola vara röstberättigade vid sådana kommunalval, för vilka samma valdag fastställts. Om föreskriften utformas att gälla »sam ma slag av val» kan det nämligen inträffa, att makar, som äro mantals skrivna på olika platser, icke kunna avlämna valsedelsförsändelser för var andra, om nämligen den ene är röstberättigad vid stadsfullmäktigeval och den andra vid kommunalfullmäktigeval och landstingsmannaval.
Magistraten i Jönköping, som enligt vad nyss sagts avstyrkt förstahands- alternativet, har funnit anledning icke föreligga till erinran mot den av ut redningen i andra hand föreslagna lösningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
17
Den i betänkandet berörda frågan om innebörden av det i 63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen uppställda kravet på närvaro av ojävigt vittne vid valsedelsförsändelses iordningställande har upptagits till diskussion i flera yttranden.
Länsstyrelsen i Norrbottens län bar biträtt den i betänkandet framförda tolkningen av 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbal ken innebärande att samma krav på ojävighet bör ställas på vittne vid val sedelsförsändelses iordningställande som gäller för domare. Länsstyrelsen har därvid framhållit, att motsvarande jävsregler beträffande sådant vittne gällde före rättegångsreformen och att någon ändring i detta avseende var ken torde ha varit avsedd eller synes erforderlig.
Magistraten i Göteborg har förklarat sig visserligen dela utredningens uppfattning att åt förevarande bestämmelser i vallagarna bör ges den inne börden att därigenom som vittnen uteslutes familjemedlemmar eller andra väljaren närstående personer. Magistraten har emellertid ansett det mycket tveksamt, om 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångs balken kan åberopas som stöd för en sådan tolkning. Med hänsyn härtill har magistraten förordat, att frågan om ojävigheten uttryckligen regleras i val lagarna. Liknande uppfattning har tillkännagivits aAT generalpoststyrelsen samt länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Skaraborgs och Västernorrlands län. Länsstyrelsen i Södermanlands län har anfört:
Enligt vallagarnas ordalydelse inskränker sig —------- vittnets medverkan till att dels vara närvarande, då väljaren inlägger innerkuvertet i ytter- kuvertet och undertecknar förklaringen, dels ock bevittna väljarens egen händiga namnteckning. Vid sådant förhållande anser länsstyrelsen ifråga varande vittne knappast kunna likställas med person, som avses i 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken. Enligt länssty relsens uppfattning torde föreskrifterna i vallagarna om vittnets ojävig het ej längre kunna tillmätas betydelse, sedan de allmänna vittnesjäven bortfallit. Anledning synes emellertid föreligga att såsom vittne utesluta den make, som avgiver valsedelsförsändelsen för andra maken, samt väl jarens barn och möjligen andra väljaren närstående personer. I så fall bör enligt länsstyrelsens mening frågan om jäv mot vittnet uttryckligen reg leras i lag.
Även magistraten i Malmö har ifrågasatt, om icke kretsen av jäviga per soner borde inskränkas till make och barn. I allt fall bör också enligt magi straten förtydligande bestämmelser om vilka som skall anses jäviga införas i de författningar, som reglerar de allmänna valen. Länsstyrelsen i Malmö hus län har ansett frågan om vad som skall förstås med ojävigt vittne oklar och böra närmare utredas. Frågan om hur man skall avgränsa kretsen av jäviga personer bör enligt länsstyrelsen därvid ägnas särskild uppmärksam het. Länsstyrelsen bar i detta sammanhang särskilt understrukit, att risker na för valsäkerheten i högre grad är knutna till iordningställandet av val- sedelsförsändelsen än till dennas överbringande och framlämnande genom — röstberättigad eller icke röstberättigad — make.
Uppgift om vilka personer som är jäviga som vittnen bör enligt länssty-
2 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 166
18
Kungi. Maj. ts proposition nr 166 år 1956
relsen i Kalmar län meddelas på ytterkuverten till valsedelsförsändelserna, så att ingen röstande behöver sväva i ovisshet om vad som gäller i detta av seende.
Utan att vilja ingå på om utredningens tolkning av vallagarnas bestäm melser om ojävigt vittne kan vara riktig har magistraten i Jönköping, till vilken länsstyrelsen i Jönköpings län anslutit sig, framhållit det som helt verklighetsfrämmande att räkna med att det under pågående valförrättning skulle vara möjligt att genom frågor till den som framlämnar valsedelsför- sändelse eller på annat sätt kontrollera, om mot vittnet på försändelsen fö rekommer jäv, som gäller mot domare. Nuvarande bestämmelser i vallagar na om ojävigt vittne innebär, enligt magistraten, föga mer än ett råd att vid iordningställande av valsedelsförsändelse anlita en utomstående per son. Någon anledning till ändring i detta sakernas tillstånd föreligger en ligt magistratens uppfattning icke.
Departementschefen. Förarbetena till gällande och tidigare bestämmelser i ämnet innehåller, såsom utredningen framhållit, visserligen inga direkta uttalanden om de skäl, som ligger till grund för kravet att den make, som överlämnar valsedelsförsändelse från andra maken, också själv skall vara röstberättigad. Det torde dock kunna antagas, att med reglerna härom avsetts att värna valsäkerheten och att det ansetts angeläget att i sådant syfte skapa garanti mot att person, som själv vore utesluten från rösträtt, det oaktat kun de deltaga i valet genom överbringande av valsedelsförsändelse från sin make och i så måtto möjligen kunde inverka på valutgången. Valsäkerheten torde emellertid främst skyddas genom att det överhuvudtaget icke är möj ligt att rösta genom annan person, utom då fråga är om makar. Ur denna synpunkt torde det vara av mindre betydelse, om undantaget utsträckes att omfatta också de fall, då den make som inställer sig icke själv har röst rätt. Då å andra sidan en sådan ändring av gällande regler, åtminstone i enstaka fall, kan underlätta valdeltagandet vill jag biträda förslaget.
Någon nämnvärd komplicering av röstningsproceduren torde ej befaras uppkomma som följd av att icke röstberättigad make medgives rätt att framlämna valsedelsförsändelse från andra maken. Visserligen kan sådan make icke, såsom en röstberättigad person, återfinnas i röstlängden. Be tryggande legitimation kan emellertid utan omgång ske på annat sätt, exem pelvis genom företeende av prästbevis eller besked rörande allmän sjukför säkring.
På grund av det sålunda anförda vill jag föreslå, att i 24 § riksdagsord ningen vidtages sådan ändring, att kravet på att make, som ville framlämna valsedelsförsändelse från andra maken, själv skall vara röstberättigad, bort faller. Därest förslag om sådan ändring av riksdagen antages såsom vi lande, torde till behandling i samband med grundlagsfrågans slutliga pröv ning få framläggas förslag till härav föranledda ändringar i vallagarna.
Vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat, gäller, såsom
Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
19
jag i det föregående nämnt, som villkor för att make skall få framlämna
valsedelsförsändelse från andra maken att han också själv röstar. Utred
ningen har ansett sig icke böra föreslå någon ändring i detta hänseende.
Ehuru skäl kan anföras för en ändring av vallagarnas bestämmelser även
i detta hänseende, är jag icke beredd att i detta sammanhang upptaga frågan
härom.
Vad slutligen angår frågan om innebörden av det i 63 § vallagen och 29 §
kommunala vallagen uppställda kravet på att vittne, som medverkar vid
iordningställande av valsedelsförsändelse, skall vara »ojävigt» bär vissa re
missinstanser anmält tveksamhet beträffande riktigheten av den i betän
kandet framförda meningen att å sådant vittne kan i nämnda hänseende
tillämpas bestämmelsen i 24 § andra stycket lagen om införande av nya
rättegångsbalken. Vittne som här avses skulle nämligen icke kunna likstäl
las med de i nämnda lagrum angivna personerna. För att skapa klarhet
härvidlag bör, såsom i flera yttranden förordats, uttrycklig bestämmelse in
föras i vallagarna beträffande de diskvalifikationsgrunder, som anses böra
gälla i fråga om vittne. I sådant hänseende torde det enligt min mening föra
för långt att utesluta alla dem, som enligt den äldre rättegångsordningen
var att anse som jäviga. Ur valsäkerhetssynpunkt torde det vara fullt till
räckligt, om från vittnesbehörigheten undantages väljarens make samt barn
till någon av makarna. Föreskrift av detta innehåll synes kunna upptagas
i 63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen.
II. Frågan om behörighet att på landet utfärda
röstlängdsutdrag.
Gällande rätt m. m. I fråga om val till riksdagens andra kammare kan
enligt 70 § vallagen röstning i vissa närmare angivna fall ske på postanstalt
eller på beskickning eller konsulat. Den röstande skall, då han avlämnar
valsedel enligt dessa bestämmelser, inneha för sådant ändamål utfärdat ut
drag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande att han där är
upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den Konung
ens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den
valkrets väljaren tillhör.
Jämlikt 71 § 2 mom. vallagen skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet
av valnämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den ma
gistraten därtill förordnar. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande
sin rösträtt skall därom antingen personligen göra framställning hos den
som äger utfärda utdraget eller ock till denne låta inlämna eller med posten
insända egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan.
Ansökan må ock insändas till kommunalnämndens ordförande eller magi
straten i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
fall ordföranden eller magistraten ofördröj ligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn, födelseår och hemvist inom nämnda ort. Där så begä- res, skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter, då ansökan inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag, skall med delande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas till sökanden.
Vad nyss sagts i avseende å magistrat skall, jämlikt 90 § vallagen i stad utan magistrat i tillämpliga delar gälla om den valnämnd, som skall finnas för sådan stad. Även den särskilda valnämnden i Stockholm är jämlikt 90 a § nämnda lag i dessa avseenden jämställd med magistrat.
I fråga om kommunalval har bestämmelser, motsvarande de nyss återgiv na, upptagits i 35, 36 och 63 §§ kommunala vallagen.
Poströstningen genomfördes för kommunalval 1942 och för val till riks dagens andra kammare 1944. Behörighet att på landsbygden utfärda röst- längdsutdrag tillkom till en början endast valnämndens ordförande. I två likalvdande motioner vid 1950 års riksdag (I: 193 och II: 233) hemställdes — under åberopande av att vissa praktiska olägenheter uppkommit genom denna begränsning — om sådan ändring i bestämmelserna att i landskom mun utfärdande av röstlängdsutdrag måtte kunna uppdragas åt annan per son än valnämndens ordförande.
Motionerna ledde till sådana ändringar i vallagarna att behörighet att ut färda röstlängdsutdrag skulle på landet tillkomma ej blott valnämndens ordförande utan jämväl dennes suppleant.
I två likalvdande motioner (I: 326 och II: 378) vid 1955 års riksdag före slogs, under åberopande av att nyssnämnda lagändringar visat sig otillräck liga, att riksdagen måtte besluta att även för annan kommun än stad skall på därom gjord framställning kunna utses särskild eller särskilda personer att utfärda röstlängdsutdrag.
Konstitutionsutskottet anförde härom: I de nu till behandling föreliggande motionerna har framhållits, att den år 1950 genomförda lagändringen visat sig icke vara till fyllest. Utskottet delar denna uppfattning. Enligt utskottets mening är det önskvärt, att jäm väl på landet någon är behörig att utfärda röstlängdsutdrag för samtliga röstberättigade inom kommun, som är uppdelad i två eller flera valkretsar. Eu lagändring härvidlag bör emellertid icke ske på så sätt, att behörighe ten att utfärda röstlängdsutdrag obligatoriskt eller fakultativt överflyttas från valnämndens ordförande och suppleanten för denne till någon annan person utan på så sätt, att behörighet i förevarande hänseende tillägges, lörutom åtminstone valnämndens ordförande, jämväl någon annan lämplig person. Ändring av gällande regler i ämnet bör enligt utskottets mening föregås av en närmare utredning inom vederbörande departement. Härvid bör, med utgångspunkt från vad som nyss anförts, undersökas, om icke åt kommunalnämndens ordförande lämpligen kunde anförtros att utfärda röstlängdsutdrag för samtliga valdistrikt inom kommunen.
I enlighet med den hemställan, i vilken konstitutionsutskottets yttrande utmynnade, hemställde riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t om utredning
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 ur 1956
21
och förslag till 1956 års riksdag i frågan om vilka personer, som skall vara behöriga att på landet utfärda röstlängdsutdrag.
Betänkandet. I betänkandet har inledningsvis något berörts den kritik, som vid flera tillfällen framförts mot bibehållande överhuvud av kravet på företeende av röstlängdsutdrag vid röstning å postanstalt, beskickning eller konsulat. Utredningen har därvid särskilt uppehållit sig vid den i olika sammanhang yppade tanken att ersätta röstlängdsutdragen med annan le- gitimationshandling, vilken icke behövde för ändamålet särskilt anskaffas men som ändock vore av den beskaffenhet, att dess användande i det vä sentliga medförde samma fördelar som utdraget. För dylikt ändamål kunde tänkas ifrågakomma sådant medborgarkort, varom bestämmelse meddelas i folkbokföringsförordningen. Frågan om utfärdandet av dessa har emeller tid numera genom kungörelsen den 30 maj 1952 (nr 342) ställts på fram tiden. Då det därjämte måste anses tveksamt om medborgarkorten, såsom de enligt folkbokföringsförordningen bestämts utformade, överhuvud kan tänkas ersätta röstlängdsutdragen, bör enligt utredningens mening den om ständigheten att frågan om medborgarkortens införande alltjämt är öppen icke utgöra hinder för partiella reformer beträffande röstlängdsutdragen. I detta sammanhang har utredningen vidare behandlat möjligheten att i stäl let för röstlängdsutdrag såsom legitimation godtaga de röstkort, som nu mera på flera håll av magistraten eller valnämnden utsändes till samtliga röstberättigade inom valdistriktet. Utredningen har därvid anfört, att innan dylika röstkort kan godtagas som ersättare för röstlängdsutdragen frågan om deras utformning och utsändande måste bil föremål för särskild utred ning. Skulle en dylik utredning anses påkallad, bör emellertid enligt be tänkandet denna omständighet lika litet som den ännu icke avgjorda frå gan om medborgarkorten som ersättare för röstlängdsutdragen utgöra nå got hinder mot att nu vidtaga åtgärder, som kan för de röstberättigade un derlätta anskaffandet av sådana utdrag.
Vidkommande de påtalade svårigheterna att på landet utfå röstlängds utdrag framhålles i betänkandet, att dessa till väsentlig del sammanhänger med bestämmelserna om behörighet att utfärda sådana utdrag. Medan i stad magistraten eller, om magistrat ej finnes, valnämnden har att förordna ut- färdare av röstlängdsutdrag och därvid kan utse en eller flera för uppdra get lämpliga personer, vilka med hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter har de bästa förutsättningarna för detsamma, är på landet behörigheten att utfärda röstlängdsutdrag knuten till uppdragen att vara ordförande eller suppleant för denne i valnämnden. Eftersom det på landet finnes en särskild valnämnd inom varje valdistrikt, medför det sätt, varpå be hörigheten i förevarande hänseende är ordnad, att det i en kommun, som är indelad i flera valdistrikt, icke finnes någon som är behörig att utfärda röstlängdsutdrag för hela kommunen. Den valnämnd, som skall fin nas inom stad utan magistrat, är däremot alltid gemensam för hela staden;
22
är staden indelad i flera valdistrikt tjänstgör i stället som valförrättare i de olika distrikten av valnämnden utsedda deputerade. I övriga avseenden och således även när det gäller att förordna utfärdare av röstlängdsutdrag fun gerar valnämnden för hela staden.
Utredningen tager härefter upp till diskussion frågan om på vad sätt de nuvarande bestämmelserna lämpligen bör ändras till åstadkommande av en mera tillfredsställande ordning för landsbygdens vidkommande. I anslut- ning till konstitutionsutskottets uttalande att en tänkbar lösning vore, att —- med bibehållande av behörigheten åtminstone för valnämndens ordfö rande afl utfärda röstlängdsutdrag för sitt eget valdistrikt — åt kommu nalnämndens ordförande gåves behörighet att utfärda röstlängdsutdrag för röstberättigad inom samtliga valdistrikt i kommunen, har utredningen an fört:
Ehuru någon tvekan icke behöver föreligga om att de av utskottet före slagna personerna i och för sig skulle vara lämpliga för uppdraget, kan det dock ifrågasättas, huruvida det är mest ändamålsenligt att en lagändring genomföres på sådant sätt, att behörigheten att utfärda röstlängdsutdrag på landet jämväl i fortsättningen blir helt knuten till innehavet av vissa andra uppdrag av förtroendekaraktär. Eftersom även uppdraget att vara kommu nalnämndens ordförande är av denna karaktär och ordföranden sålunda icke i denna sin egenskap är anställd hos kommunen, måste denne förut sättas på dagarna vara upptagen av förvärvsarbete. Man kan därför icke räkna med att kommunalnämndens ordförande hinner taga befattning med utfärdandet av utdragen förrän efter ordinarie arbetstidens slut och vid en tid på dagen, då i många landskommuner någon postlägenhet icke fin nes. Det torde ej ens kunna påräknas, att ordföranden har möjlighet att varje kväll expediera inkomna ansökningar och risk för dröjsmål kommer sålunda alltjämt att kvarstå, även om, som konstitutionsutskottet framhål lit, ordföranden, när kommunalkontor finnes, där kan få hjälp med ut skrivning och expediering av röstlängdsutdragen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 166 år 1956
Enligt utredningen bör man hellre söka en lösning i närmare anslutning till vad som gäller för städerna, där möjlighet finnes att anförtro uppdraget att utfärda röstlängdsutdrag till sådana i stadens tjänst anställda befatt ningshavare, vilka lättast kan förena uppdraget med sina vanliga arbets-
uPP&ifter
och vilka har tillgång till expedition för mottagning av allmän
heten. Utredningen framhåller därvid, att efter kommunindelningsrefor- mens genomförande utvecklingen synes gå mot eu ökad användning av hel tidsanställda tjänstemän också inom landskommunernas förvaltning. Kom muner med kommunalkontor har sålunda regelmässigt kommunalkamrer eller annan befattningshavare, som på grund av arten av sina dagliga upp gifter och sina tjänstgöringsförhållanden i övrigt måste anses väl skickade att utfärda röstlängdsutdrag. Av landets 812 landskommuner hade vid års skiftet 1954—55 366 kommuner sådana fast anställda tjänstemän, och man måste räkna med att detta antal kommer att öka efterhand.
Med hänsyn till det sätt varpå valnämnderna är organiserade på landet,
23
med särskilda valnämnder för varje valdistrikt, kan emellertid, enligt ut
redningen, den rätt att utse röstlängdsutdragsutfärdare, som för städernas
del tillkommer magistraten eller i stad utan magistrat valnämnden, icke
lämpligen anförtros valnämnd på landet. Om valnämnd på landet erhölle
rätt att förordna utfärdare av röstlängdsutdrag, kunde valnämnder i sam
ma kommun komma att därtill utse olika personer och likaså kunde in
träffa, att enbart vissa valnämnder inom en kommun utnyttjade en sådan
möjlighet. Någon garanti funnes sålunda icke för att en och samma person
får rätt att utfärda röstlängdsutdrag för hela kommunen. Det har därför
svnts utredningen nödvändigt att anförtro uppdraget att meddela dylika
förordnanden åt något annat organ. Härvid torde enligt utredningen läns
styrelsen och kommunalfullmäktige — som båda har att taga befattning med
valnämndens utseende — främst böra komma i fråga. Lämpligast har ut
redningen funnit vara, att uppgiften anförtros länsstyrelsen, som nu har att
utse ordförande i valnämnden jämte suppleant för denne. Om denna upp
gift skall ankomma på länsstyrelsen, torde det vara lämpligt, att något kom
munalt organ står som förslagsställare och härtill synes kommunalnämn
den vara mest lämpad.
En dylik möjlighet att förordna särskild utfärdare av röstlängdsutdrag
kommer, enligt utredningen, att äga sin största betydelse för kommuner,
som är indelade i olika valdistrikt. Möjligheten bör emellertid icke vara be
gränsad till sådana fall utan bör stå öppen för samtliga kommuner.
Med tanke särskilt på de mindre kommuner, som saknar anledning att
begära särskild utdragsutfärdare, bör, enligt utredningen, suppleanten för
valnämndens ordförande bibehållas vid behörigheten att jämte ordföranden
utfärda röstlängdsutdrag.
På grund av vad sålunda i frågan anförts har utredningen funnh gällan
de bestämmelser böra ändras på sådant sätt, att röstlängdsutdrag på landet
får utfärdas, förutom av valnämndens ordförande och dennes suppleant,
av den länsstyrelsen på förslag av kommunalnämnden därtill förordnar.
Genom att de kommuner, som har anställda tjänstemän, sålunda skulle få
möjlighet att utnyttja dessa för utfärdandet av utdragen kan enligt utred
ningen förväntas, att insända ansökningar som regel blir expedierade sam
ma dag de inkommer. Större möjlighet skulle samtidigt skapas att, exem
pelvis vid hastigt påkommen resa, genom personligt besök å vederbörande
expedition omedelbart utfå röstlängdsutdraget.
Yttrandena. I anslutning till vad i betänkandet anförts på lal om möjlig
heten att slopa kravet på röstlängdsutdrag och i stället såsom legitimation
vid röstning godtaga medborgarkort eller röstkort har generalpoststgrelsen
erinrat om att statens organisationsnämnd i en den 31 maj 1954 dagteck-
nad promemoria framlagt preliminärt förslag till ett medborgarkort, som
även skulle kunna fylla uppgiften som röstkort. Styrelsen har samtidigt ut
talat tvekan om nu på sina håll förekommande röstkort eller ett framtida
Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
24
medborgarkort kan ersätta röstlängdsutdraget. Styrelsen har därvid särskilt }>ekat på att röstlängdsutdragen i sin egenskap av ytterkuvert bär en rent praktisk funktion, nämligen som omslag för valkuvertet och som underlag- för tjänsteanteckningar, väljarens underskrift m. in. Länsstyrelsen i Örebro län har funnit det önskvärt, att frågan om möjligheten att ersätta röst längdsutdragen med röstkort snarast tages under övervägande.
Utredningens förslag att röstlängdsutdrag skall kunna utfärdas för hel landskommun av person som därtill förordnas har i princip tillstyrkts i ytt randena ellei lämnats utan principiell erinran. Vissa modifikationer har emellertid i flera yttranden ansetts önskvärda beträffande detaljer i försla get.
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
Länsstyrelsen i Stockholms län har anfört:
För att reformen skall få verklig betydelse i praktiken och för att för hindra att frågan — som ju inte i första hand är av kommunal natur och i vart fall icke en enbart borgerlig kommunal angelägenhet — utan bärande skäl bedömes olika i skilda kommuner, synes den föreslagna anordnin°"en böra göras obligatorisk.
Möjligen kunde undantag göras för kommun, som utgör ett valdistrikt. Sådan kommun har dock inte sällan större folkmängd och ytvidd än val distrikten i kommun med mer än ett valdistrikt. Inte heller i övrigt synes det motiverat att lör sadant valdistrikt (kommun) ha endast två personer -— valnämndens ordförande och dennes suppleant — som är behöriga att utfärda röstlängdsutdrag.
Av nu anlörda skäl anser länsstyrelsen, att den föreslagna reformen bör genomföras över hela linjen, sålunda för samtliga köpingar och landskom muner.
Olika från förslaget avvikande meningar har framförts i frågan om vilken myndighet som bör meddela förordnande för särskild utfärdare av röst- langdsuldrag Sålunda har länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Göteborgs och Bohus samt Örebro län ifrågasatt, om icke denna uppgift lämpligen bör ankomma på kommunalnämnderna. Därvid har bl. a. framhållits att, därest utredningens förslag genomföres, länsstyrelserna knappast kommer att utse annan än den av kommunalnämnden föreslagne. Det måste under sådana lörhållanden vara mera ändamålsenligt, att kommunalnämnden själv belros med uppgiften att meddela förordnande för vederbörande. Länsstyrelsen i
Örebro län har tillika uttalat, att suppleant bör utses för särskild röstlängds- utfärdare. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ifrågasatt, om icke förord nande som här avses bör meddelas av kommunalfullmäktige, vilka ju har att utse ledamöter i valnämnd och fatta beslut angående kommunens val kostnader.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ifrågasatt, om icke den rätt att utfärda röstlängdsutdrag, som för närvarande på landet tillkommer även suppleanten för valnämndens ordförande, delvis kan utgå. Erfarenheterna liån länets landsbygd har givit vid handen, att ordförandena i valnämn
Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
25
derna i det alldeles övervägande antalet valdistrikt ensamma handhar ut
färdandet av röstlängdsutdrag. Blott i något enstaka fall har det visat sig,
att utdrag utfärdats även av suppleanten. Om i fortsättningen särskild ut-
färdare av röstlängdsutdrag kommer att finnas för hela kommunen, mins
kar, enligt länsstyrelsens mening, behovet av att ordförandens suppleant äger
utfärda sådana utdrag. Det kan därför övervägas, om icke suppleantens rätt
att utfärda röstlängdsutdrag bör gälla endast vid förfall för valnämndens
ordförande. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län bör såväl ordförande som
suppleant i valnämnd alltjämt äga utfärda röstlängdsutdrag.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har jämväl berört frågan om vil
ken befattningshavare som bör erhålla förordnande som särskild utfärdare
av röstlängdsutdrag och därvid, med instämmande i vad utredningen i den
na de] anfört, uttalat, att för sådant förordnande i första hand bör ifråga-
komma på kommunalkontoren i kommunens tjänst anställda tjänstemän.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har ansett det föreslagna förfaringssättet
med utfärdande av särskilda förordnanden onödigt tungrott och ifrågasatt,
om det ej är lämpligare att komununalnämndsordförande och kommunal
kamrer förklaras vara utan förordnande behöriga att utfärda röstlängds
utdrag.
Departementschefen. Såsom utredningen framhållit föreligger icke för när
varande förutsättningar för att upptaga spörsmålet om ersättande av röst-
längdsutdragen med annan legitimationshandling, som icke behöver för var
je val särskilt anskaffas. Vissa ändringar i gällande bestämmelser rörande
utfärdande av dessa utdrag kan emellertid vara ägnade att underlätta val
deltagandet för de röstberättigade. Det förslag, som utredningen i detta hän
seende framlagt, innebär att, utöver valnämndens ordförande och dennes
suppleant, annan person skall kunna förordnas att utfärda röstlängdsutdrag.
Fördelen av den föreslagna anordningen gör sig i första hand gällande för
kommuner, som är uppdelade i flera valdistrikt. För dessa innebär refor
men nämligen att de röstberättigade kan vända sig till en för hela kommu
nen gemensam utfärdare av utdragen. De kan därigenom undgå det dröjs
mål och den omgång i övrigt, som kan bli följden av att de på grund av
bristande kännedom om valdistriktsindelningen vänder sig till fel valdistrikt.
En ytterligare fördel är att behörigheten att utfärda röstlängdsutdrag också
i landskommunerna kan såsom tjänsteangelägenhet anförtros kommunal
befattningshavare, som under tjänstetid regelmässigt är anträffbar på en
för allmänheten tillgänglig expedition. Det sistnämnda är vanligen icke
fallet med valnämndernas ordförande och deras suppleanter, vilkas uppdrag
ofta skötes på fritid vid sidan av deras ordinarie förvärvsarbete. Då utred
ningens förslag synes innebära en praktisk förbättring av gällande bestäm
melser, biträder jag förslaget.
Något behov av att, såsom i ett yttrande ifrågasatts, göra anordningen med
särskild utfärdare av röstlängdsutdrag obligatorisk torde icke föreligga.
Vidkommande härefter frågan på vilken myndighet del bör ankomma alt
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
på landet meddela förordnande för särskild utfärdare av röstlängdsutdrag har i flera yttranden uttalats, att denna befogenhet borde kunna läggas i händerna på kommunalnämnden. I ett yttrande har uppgiften ansetts böra anförtros kommunalfullmäktige. Ingen av berörda myndigheter torde väl ur principiell synpunkt vara olämplig för uppgiften. Då emellertid länsstyrel sen har att utse ordförande i valnämnd och suppleant för denne, synes det mera konsekvent, att länsstyrelsen meddelar förordnande också för den, som jämte dessa skall äga utfärda röstlängdsutdrag. För en sådan lösning talar jämväl det skälet att i huvudsak samma fordringar i kompetensavse ende synes böra ställas på särskild utfärdare av röstlängdsutdrag som på ordförande i valnämnd och dennes suppleant. För uppnående av enhetlig het i bedömandet härvidlag är det givetvis lämpligast, att förordnande till de nu nämnda uppdragen meddelas av en och samma myndighet. Jag bi träder fördenskull utredningens förslag att förordnande för särskild utfär dare bör meddelas av länsstyrelsen. Till uppdraget torde, i enlighet med vad jag nyss uttalat, böra i första hand ifrågakomma i kommunens tjänst an ställd befattningshavare, som under tjänstetid kan anträffas på en för all mänheten tillgänglig expedition, närmast kommunalkamrer eller motsva rande tjänsteman.
Någon ändring i fråga om behörigheten för valnämndens ordförande och dennes suppleant att, på sätt som hittills, utfärda röstlängdsutdrag för sitt valdistrikt finner jag, i likhet med utredningen, icke föranledas av den nu föreslagna möjligheten till utseende av särskild utfärdare av röstlängds utdrag i landskommun. Vad särskilt angår suppleantens behörighet anser jag det alltjämt kunna vara av värde att, framför allt i större valdistrikt, tillgång finnes till någon som vid behov kan avlasta ordföranden någon del av den arbetsbörda, som utfärdandet av röstlängdsutdrag kan antagas kom ma att medföra även om särskild utfärdare av sådana utdrag finnes utsedd i kommunen.
HL Frågan om ändring av bestämmelserna rörande röstmottagning å
beskickningar och konsulat
Gällande rätt m. m. Vallagen innehåller i 70—75 §§ bestämmelser om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat. Enligt 70 § 2 mom. får vid andrakammarval röstberättigad, som med skäl kan antagas komma att å valdagen vistas utom riket, redan före valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är upp tagen i röstlängd. Valsedeln skall avlämnas inom riket å fast postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer. Samma förmån tillkommer röstberättigad, som utövar militär tjänst eller viss annan verksamhet och till följd av tjänstens utövning icke kan rösta på valdagen. I 72 § stadgas att röstmottagare är inom riket den
27
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen meddelade föreskrifter
utses därtill, samt utom riket beskickningens eller konsulatets chef eller den
han sätter i sitt ställe. Röstmottagning skall äga rum från och med ader-
tonde dagen före valdagen samt inom riket till och med valdagen och utom
riket intill dess avgivna valsedlar, enligt vad i lagens 75 § sägs, skall in
sändas till överståthållarämbetet. Chefen för beskickningen eller konsulatet
skall utfärda kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmot
tagningen. Kungörelsen skall genom anslag samt, där så ske kan, även på
annat lämpligt sätt bringas till kännedom. Jämlikt 75 § åligger det vidare
röstmottagare utom riket att till överståthållarämbetet översända ytterku-
vert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, i så god tid, att ku
verten kan beräknas vara överståthållarämbetet tillhanda sist dagen ef
ter valdagen. I 75 § stadgas också att ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till överståthållarämbetet, skall införas i särskild för
teckning samt, om väljaren tillhör valkrets, för vilken överståthållarämbe
tet ej har att verkställa röstsammanräkning, snarast möjligt med posten
vidarebefordras till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkningen. Om sammanräkning av avgivna röster stadgas i 76 §.
Enligt denna paragraf skall sammanräkningen verkställas vid offentlig för
rättning, som skall påbörjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde
dagen efter valdagen.
För kommunalvalen gäller i nu berörda hänseenden motsvarande bestäm
melser. Dessa återfinnes i 35, 37, 40, 41 och 43 §§ kommunala vallagen.
I motion (11:257) vid 1953 års riksdag kritiserades bestämmelsen i val
lagarna, att valsedlarna från röstmottagare utrikes skall översändas till
överståthållarämbetet i så god tid, att de kan beräknas vara ämbetet till
handa sist dagen efter valdagen. Bestämmelsen medförde att avlägset beläg
na beskickningar och konsulat måste avsluta röstmottagningen avsevärd tid
före valdagen. Enligt motionärens mening borde det icke vara förenat med
några olägenheter, om den tid då valsedlarna skulle vara överståthållaräm
betet tillhanda förlängdes några dagar. Detta skulle kunna möjliggöra, att
den sista dagen för röstning utomlands i åtminstone de flesta europeiska
länder sammanföll med valdagen i Sverige. Konstitutionsutskottet, som i an
ledning av motionen föreslog riksdagen att hos Kungl. Maj :t hemställa om
översyn av hithörande bestämmelser, uttalade i sitt utlåtande nr 7, att det
borde undersökas, huruvida bestämmelserna lämpligen kunde ändras där
hän, att röstning å vissa beskickningar och konsulat kunde äga rum å själ
va valdagen samt alt den tidpunkt, vid vilken valsedlarna skulle insändas
till överståthållarämbetet, kunde flyttas framåt några dagar.
I skrivelse den 28 mars 1953, nr 99, hemställde riksdagen i anledning av
motionen om översyn av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen och
kommunala vallagen beträffande röstmotttagning å beskickningar och kon
sulat.
Kuncjl. Maj:ts proposition nr Ifil! år 7.956'
28
Kungl. Maj:is proposition nr 166 år 1956
Betänkandet. För att belysa behovet av en ändring och möjligheten att med bibehållandet av överståthållarämbetet som mellanled framflytta tid punkten för valsedlarnas insändande lämnas i betänkandet följande upp gifter i fråga om röstningen å beskickningar och konsulat. Antalet röstande utgjorde 1 822 personer vid andrakammarvalen 1948, 1 700 personer vid kommunalvalen 1950, 2 273 personer vid andrakammarvalen 1952 och 2 288 personer vid kommunalvalen 1954. Vid 1952 års val var röstmottagning an ordnad vid etthundraaderton beskickningar och konsulat. Av dessa låg sex- 1 io två i Europa, sjutton i Asien, elva i Afrika, tjugosex i Amerika och två i Australien. Vid 1954 års val var röstmottagning anordnad på ytterligare en ort i Europa och en i Asien. Röstmottagningen avslutades vid de båda sistnämnda valen på de flesta orterna inom Europa tre dagar före valdagen eller senare. Inom övriga världsdelar utom Australien avslutades röstmot tagningen genomsnittligt en vecka före valdagen. Vid 1954 års val växlade tiderna för valets avslutande i Asien mellan två och sexton dagar, i Afrika mellan tre och elva dagar, i Amerika mellan tre och femton dagar samt i Australien mellan elva och sexton dagar före valdagen.
I betänkandet meddelas vidare, att av de 2 288 ytterkuvert, som vid 1954 års val översändes till överståthållarämbetet från beskickningar och konsu lat, sammanlagt 1 095 inkommit före valdagen. Dagen efter valdagen inkom 1 082 kuvert samt under de andra, tredje och fjärde dagarna tillhopa 108 kuvert, så att å fjärde dagen efter valet sammanlagt 2 285 kuvert inkommit. Av de inkomna kuverten vidarebefordrades 1 489 till andra sammanräk- ningsmyndigheter, medan 799 avsåg valet inom Stockholms stad.
Då eu förlängning av röstmottagningstiden otvivelaktigt skulle innebära en önskvärd förbättring av möjligheterna att rösta å beskickningar och kon sulat, bör enligt utredningen en dylik förlängning komma till stånd i den mån den är praktiskt genomförbar. I sistnämnda hänseende har utred ningen anfört:
Av uppgifter som lämnats av överståthållarämbetet framgår, att ämbetet lärer ha möjlighet att till vederbörande sammanräkningsmyndighet så snabbt oversända även sådana valsedlar, som inkommit till ämbetet först på fjärde dagen efter valet, att de kunna beräknas med säkerhet komma samman- räkningsmyndigheten tillhanda före röstsammanräkningens början. Därvid har tiden beräknats på följande sätt. Eftersom de allmänna valen äga rum på en söndag, infaller den åttonde dagen efter valet — den dag, då sam manräkningen tidigast får börja — alltid på en måndag. Det synes vara nödvändigt att räkna med att sammanräkningen tager sin början, innan måndagens post inkommit till sammanräkningsmyndigheten. För att sä- kcrhet skall vinnas, att från överståthållarämbetet översända valsedlar skola /öre sammanräkningen ha inkommit till myndigheten, måste försändelser na med valsedlar avlämnas för postbefordran i så god tid, att de nå myn digheten redan på lördagen efter valet. Som sammanräkningsmyndighet fungerai vid andrakammarval länsstyrelsen, vilken jämväl har denna upp gift vid kommunala val å landsbygden, liksom även i sådana fall, då vid val av landstingsmän eller kyrkofullmäktige valkretsen resp. församlingen består av landsbygd och stad. I övrigt är vid kommunala val magistrat eller valnamnd i stad utan magistrat sammanräkningsmyndighet. Adressort till
29
sammanräkningsmyndighet är sålunda alltid stad. Enär det bedömts som
möjligt att med erforderlig insats av personal vidarebefordra till överståt-
hållarämbetet inkomna valsedlar till andra sammanräkningsmyndigheter
samma dag de inkommit, skulle minst två dagar återstå för postbeford-
ringen, därest sista dagen, då A-alsedlarna skola vara överståthållarämbetet
tillhanda, bestämmes till fjärde dagen efter valet. Detta bör också vara till
räckligt. Framhållas må att valsedlarna expedieras från överståthållaräm
betet alltefter som de inkomma samt att man icke torde behöva räkna med
att mer än en del av valsedlarna inkomma sista dagen.
Med hänsyn till det sålunda anförda har utredningen ansett en sådan änd
ring i 75 § vallagen och 40 § kommunala vallagen böra komma till stånd,
att valsedlar som avlämnats vid röstning å beskickning eller konsulat skall
översändas till överståthållarämbetet i så god tid, att de kan beräknas vara
ämbetet tillhanda sist å fjärde dagen efter valdagen. Det förutsättes därvid,
att rösterna alltid skall insändas omedelbart efter det röstmottagningen av
slutats.
Med den förlängning av röstmottagningstiden som förordats i betänkandet
skulle, enligt utredningen, på många platser röstning kunna ske ända fram
till valdagen. Utredningen har därför funnit bestämmelserna i 72 § vallagen
och 37 § kommunala vallagen böra utformas så att denna möjlighet fram
går därav.
Yttrandena. Förslaget har i förevarande del, på ett undantag när, i prin
cip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Gene-
ralpoststijrelsen, som tillhör dem som tillstyrkt förslaget, har därvid anfört:
Med de snabba postförbindelser, som numera finnas, torde man kunna
räkna med att röster, som mottagits på själva valdagen, skola hinna fram
till överståthållarämbetet inom stadgad tid, dvs. senast fjärde dagen efter
valdagen, icke blott från beskickningar och konsulat i Europa utan i vissa
fall också från dylika i andra världsdelar, t. ex. från Nordamerika. Även
inom landet kan man räkna med att rösterna vid normal postgång skola nå
fram till sammanräkningsmyndigheterna, innan sammanräkningen tar sin
början, förutsatt att överståthållarämbetet vidarebefordrar rösterna omgå
ende. En omständighet, som i undantagsfall skulle kunna inverka förse
nande på tidtabellen vore, om några helgdagar skulle inträffa under tiden
mellan valdagen och sammanräkningsdagen. Detta skulle teoretiskt sett
kunna inträffa t. ex. vid särskilda kommunalval. Med tanke på den ringa
frekvensen av väljare, som bruka rösta inför röstmottagare vid dylika val,
synes denna möjlighet ha så liten praktisk betydelse, att den icke bör inver
ka på frågans lösning i stort.
Den föreslagna reformen torde enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län komma att av sjöfolket betraktas som en halvmesyr som endast i obe
tydlig utsträckning tillgodoser dess intressen. Länsstyrelsen har uttalat att
det på längre sikt vore av värde att undersöka möjligheterna att ytterligare
underlätta de ombordanställdas valdeltagande.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län, ensam, har funnit skäl ej föreligga till
förlängning av tiden för röstinottagning utom riket på beskickningar och
Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956
30
konsulat. Enligt länsstyrelsens mening torde det endast vara i undantags fall som nuvarande bestämmelser i ämnet medför försvårat valdeltagande, om försändelserna från beskickningarna och konsulaten befordras på snab bast möjliga sätt. Gagnet av den föreslagna förlängningen skulle därför vara synnerligen begränsat, samtidigt som andra olägenheter skulle kunna uppkomma. Risken för att till följd av försening i postgången, felexpedie ring o. dyl. en försändelse icke når sammanräkningsmyndigheten i tid måste sålunda bli större, om valsedelförsändelserna icke behöver vara över- ståthållarämbetet tillhanda förrän å fjärde dagen efter valet. Länsstyrelsen har på dessa grunder avstyrkt, att förslaget lägges till grund för lagstift ning.
I övrigt har i yttrandena berörts några särskilda frågor. Sålunda har länsstyrelsen i Jönköpings län anfört, att 72 § andra stycket vallagen och 37 § andra stycket kommunala vallagen borde förtydligas till klarare framhållande än i utredningens förslag av att röstmottagning icke må äga rum senare än valdagen.
Länsstyrelsen i Blekinge län har ansett det onödigt, att valsedelsförsän- delserna från beskickningarna och konsulaten i fortsättningen måste som hittills passera överståthållarämbetet, vilket enligt länsstyrelsens mening föranleder både tidsutdräkt och merarbete på flera håll. Ett översändande direkt till vederbörande sammanräkningsmyndighet har länsstyrelsen an sett icke böra vara förenat med några särskilda besvärligheter för persona len på beskickningarna eller konsulaten, eftersom sammanräkningsmyn- dighetens namn och adressort måste finnas angivna i röstlängdsutdragen.
Departementschefen. I likhet med flertalet remissinstanser biträder jag på de i betänkandet anförda skälen det av utredningen framlagda försla get om tramflyttning till fjärde dagen efter valdagen av den tidpunkt, vid vilken enligt 75 § vallagen och 40 § kommunala vallagen till röstmottagare utom riket avgivna valsedlar sist skall vara överståthållarämbetet tillhanda. Med de snabba postförbindelser, som numera står till buds, vinnes härige nom att röstmottagning utom riket i icke ringa utsträckning kan äga rum även på valdagen. De farhågor som i ett yttrande uttalats för att den före slagna ändringen skulle medföra ökad risk att till följd av försening i post gången, felexpediering o. dyl. en försändelse icke når sammanräknings myndigheten i tid till rösträkningen synes, med hänsyn särskilt till vad generalpoststyrelsen i detta hänseende anfört, överdrivna.
Förevarande förslag är icke avsett att innefatta någon slutgiltig lös ning av frågan om åtgärder till underlättande av de oinbordanställdas löstning. Denna fråga är alltjämt föremål för behandling av utredningen.
Framflyttningen av tidpunkten för de avgivna röstsedlarnas avsändan de från röstmottagare å beskickning och konsulat medför givetvis icke, att röstmottagning får äga rum senare än valdagen.
Under remissbehandlingen har i ett fall kritik framförts mot förslaget att å beskickning och konsulat avgivna röstsedlar i fortsättningen liksom
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
31
hittills skall, oavsett vilken valkrets de avser, översändas till överståthål-
larämbetet för att, där valsedel avser annan valkrets än den för vilken äm
betet är sammanräkningsmyndighet, därefter av ämbetet vidarebefordras
till behörig sammanräkningsmyndighet. Därvid har framhållits att, till
undvikande av den tidsutdräkt och det merarbete, som detta förfarings
sätt innebure, valsedlarna i stället borde få sändas från röstmottagaren
direkt till vederbörande sammanräkningsmyndighet. Då emellertid valsed
lar från beskickningar och konsulat regelmässigt inkommer till utrikesde
partementet med kurirpost, torde någon väsentlig tidsvinst icke uppkomma
genom ett sådant förfarande. För ett översändande till överståthållarämbe-
tet talar även det rent praktiska skälet att en betydande del av ifrågava
rande valsedlar regelmässigt avser Stockholms stad och sålunda kommer
att stanna hos ämbetet. Jag biträder fördenskull utredningens förslag om
bibehållande av hittillsvarande regler i nu berörda hänseende.
I samband med nu avsedda ändringar i 75 § vallagen och 40 § kommunala
vallagen bör sådan jämkning ske av 70 § vallagen och 35 § kommunala val
lagen att dessa bestämmelser kommer att täcka även det däri hittills ej
behandlade fallet att röstning på beskickning eller konsulat äger rum på
valdagen.
På grund av vad nu anförts har inom justitiedepartementet upprättats
1) förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen;
2) förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr
796) om val till riksdagen; samt
3) förslag till lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253).
Föredraganden hemställer att förslagen måtte genom proposition före
läggas riksdagen, det förstnämnda för prövning i grundlagsenlig ordning
och de båda sistnämnda till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956
Ur protokollet:
Sverker Jonson