Prop. 1965:106

('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

1

Nr 106

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an­

gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.; given Stockholms slott den 26 mars 1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiede- partementsärenden vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 16 riks­ dagsordningen — antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753);

3) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50);

4) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse;

5) lag om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253);

dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen — antaga härvid fogade förslag till

6) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen;

7) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att rösträtt vid kommunala val skall liksom ti­ digare föreslagits beträffande val till riksdagens andra kammare inträda kalenderåret efter det då vederbörande fyllt 20 år.

Vidare förordas i propositionen att väljare, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är förhindrad att inställa sig vid valförrätt­ ning, skall få rösta genom valsedelsförsändelse. Behörighet att avlämna sådan försändelse föreslås tillkomma den som är barn eller barnbarn till väljaren eller är väljarens fader, moder eller syskon eller är väljarens vår­ dare, allt under förutsättning att vederbörande fyllt 18 år.

1 intrång till riksdagens protokoll 1065. 1 samt. tVr 100

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

1) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38 § lagen den 26 november 1920 om val till

riksdagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

38

Röstlängd upprättas före den 30

juni varje år och skall efter man-

talslängden för samma år upptaga

alla invånare inom valdistriktet, vil­

ka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjuguett år. En­

var sådan person, om vilken upplys­

ning ej vinnes, att han den 10 juni

brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt, anteck­

nas i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som först

under kalenderåret uppnått eller

uppnår en ålder av tjuguett år, an-

märkes, att rösträtt ej tillkommer

honom förr än efter utgången av

löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter-------------------

§•

Röstlängd upprättas före den 30

juni varje år och skall efter mantals-

längden för samma år upptaga alla

invånare inom valdistriktet, vilka

uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjugo år. Envar

sådan person, om vilken upplys­

ning ej vinnes, att han den 10 juni

brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt, antecknas

i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som först

under kalenderåret uppnått eller

uppnår en ålder av tjugo år, anmär-

kes, att rösträtt ej tillkommer ho­

nom förr än efter utgången av lö­

pande kalenderår.

-------------------- av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

1966 års röstlängd skall, även i vad angår annat än rösträttsåldern, upp-

rältas med iakttagande av de villkor för rösträtt som skola gälla från till­

komsten av nämnda röstlängd.

1 Senaste lydelse av 38 § se 1945: 245.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

3

2) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 6 § kommunallagen den 18 december 1953 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

6

§•

Rösträtt vid val av fullmäktige till- Rösträtt vid val av fullmäktige till­

kommer envar inom kommunen kommer envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare, mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjuguett års ål- kalenderår uppnått tjugo års ålder

der och ej är omyndig. Varje röst- och ej på grund av domstols förkla-

berättigad äger en röst.

ring är eller efter uppnådd myndig­

hetsålder skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande----------- ----- ---- —----------------kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit

till stånd.

3) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars

1957 (nr 50)

Härigenom förordnas, att 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars

1957 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

6

§•

Rösträtt vid val av stadsfullmäk­

tige tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjuguett års ål-

Rösträtt vid val av stadsfullmäk­

tige tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugo års ålder

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

der och ej är omyndig. Varje röst­

berättigad äger en röst.

Om upprättande — —----------------

(Föreslagen lydelse)

och ej på grund av domstols förkla­

ring är eller efter uppnådd myndig­

hetsålder skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

------------ kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit

till stånd.

4) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 2 juni 1961 om församlingssty­

relse skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

9

Rösträtt vid val av kyrkofullmäk­

tige tillkommer envar inom försam­

lingen mantalsskriven svensk med­

borgare, som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under näst­

föregående kalenderår uppnått tju-

guett års ålder och ej är omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Den som----------

Om upprättande

(Föreslagen lydelse)

§•

Rösträtt vid val av kyrkofullmäk­

tige tillkommer envar inom försam­

lingen mantalsskriven svensk med­

borgare, som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under näst­

föregående kalenderår uppnått tju­

go års ålder och ej på grund av dom­

stols förklaring är eller efter upp­

nådd myndighetsålder skall förbliva

omyndig. Varje röstberättigad äger

en röst.

— annan församling.

---------- kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit

till stånd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

5

5) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (in 253)

Härigenom förordnas, att 8 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Nuvarande lydelse)

8

I röstlängden skola enligt mantals-

längden för året upptagas alla inom

valdistriktet mantalsskrivna perso­

ner, vilka uppnått eller under kalen­

deråret uppnå en ålder av tjuguett

år, med angivande för var och en,

huruvida han äger eller saknar röst­

rätt vid val av kommunal- eller

stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den 10

juni brister i något av vad lag stad­

gar såsom villkor för rösträtt vid

val, som i första stycket sägs, an­

tecknas i längden såsom röstberätti­

gad; dock att i fråga om den, som

först under kalenderåret uppnått

eller uppnår en ålder av tjuguett år,

anmärkes, att rösträtt ej tillkom­

mer honom förr än efter utgången

av löpande kalenderår.

Där en----------------------------------------

Närmare föreskrifter —------------ -

angives.

(Föreslagen lydelse)

I röstlängden skola enligt mantals-

längden för året upptagas alla inom

valdistriktet mantalsskrivna perso­

ner, vilka uppnått eller under kalen­

deråret uppnå en ålder av tjugo år,

med angivande för var och en, hu­

ruvida han äger eller saknar röst­

rätt vid val av kommunal- eller

stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den 10

juni brister i något av vad lag stad­

gar såsom villkor för rösträtt vid

val, som i första stycket sägs, an­

tecknas i längden såsom röstberätti­

gad; dock att i fråga om den, som

först under kalenderåret uppnått

eller uppnår en ålder av tjugo år, an­

märkes, att rösträtt ej tillkommer

honom förr än efter utgången av

löpande kalenderår.

— i längden.

— -------------- av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

1966 års röstlängd skall, även i vad angår annat än rösträttsåldern, upp­

rättas med iakttagande av de villkor för rösträtt som skola gälla från till­

komsten av nämnda röstlängd.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1953: 756.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

6) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas, att 62—64 §§, 74 § och 96 § lagen den 26 novem­

ber 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

62

Vill äkta make ingiva valsedel ge­

nom andra maken, skall valsedels-

försändelse anordnas tidigast tret­

tio dagar före valet.

1 Senaste lydelse av 62 § se 1962: 71, av 63

se 1960:59 och av 96 § se 1963:127.

§•

Äkta make äger ingiva valsedel ge­

nom andra maken. Vill make begag­

na denna rätt, skall valsedelsförsän-

delse anordnas enligt bestämmelser­

na i denna paragraf. Sådan försän­

delse må anordnas tidigast trettio

dagar före valet.

För valsedelsförsändelse skall an­

vändas ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt

slag. Om beskaffenheten av kuvert

och tillhandahållande därav stadgas

i 96 §. Ej må för ändamålet andra

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt in­

lägga sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

ett vittne inlägga innerkuvertet i yt-

terkuvertet, vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. Därefter

skall väljaren på ytterkuvertet teck­

na förklaring på heder och samvete

att vid valsedelsförsändelsens anord­

nande tillgått på detta sätt. Vid

namnunderskriften tecknas uppgift

på det valdistrikt väljaren vid tiden

för valet tillhör och hans hemvist

inom valdistriktet.

Vittnet intygar på ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för

intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat förkla-

§ se 1956: 299, av 64 § se 1957:159, av 74 §

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

63

För valsedelsförsändelse skall an­ vändas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 96 §. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt in­ lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid nam­ net tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring. Till vittne må ej tagas väljarens make och ej heller barn till väljaren eller hans make.

ringen och att något förhållande som strider mot denna icke är känt för vittnet. Till vittne må ej tagas väl­ jarens make, barn till väljaren eller till hans make och ej heller den som är under adcrton år.

§•

Väljare, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid val­ förrättningen för det valdistrikt där han är uppförd i röstlängden, äger ingiva valsedel genom den som är barn eller barnbarn till väljaren eller är väljarens fader, moder eller sys­ kon eller är väljarens vårdare. Den som är under aderton år må dock icke anlitas härför. Vill väljaren rös­ ta på detta sätt, skall valsedelsför­ sändelse anordnas enligt bestämmel­ serna i denna paragraf. Sådan för­ sändelse må anordnas tidigast trettio dagar före valet.

För valsedelsförsändelse skall an­ vändas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 96 §. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt in­ lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av den som skall ingiva valsedeln och ett vittne inlägga innerkuvertet i ytter­ kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. Därefter skall väljaren på ytterkuvertet teckna för­ klaring på heder och samvete att han till följd av sjukdom, lyte, van­ förhet eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen för sitt valdistrikt samt att vid valsedelsförsändelsens anordnande till­ gått på nu angivet sätt. Vid namn­ underskriften tecknas uppgift på det valdistrikt väljaren vid tiden för va­ let tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

(Föreslagen lydelse)

8

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Både den som skall ingiva valse­

deln och vittnet intyga på ytterku-

Rungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

64

Äkta make, som vill avgiva valse­

del för andre maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden

valsedelsförsändelse, varom sägs i 62

och 63 §§. Finnes att väljaren är röst­

berättigad, att ytterkuvertet är så­

dant, som avses i 63 §, samt att därå

äro tecknade förklaring av väljaren

ävensom vittnesintyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig an­

ledning antaga, att ytterkuvertet bli­

vit efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som av­

ses i 63 §, samt tillslutet och utan

annat märke än i 96 § föreskriven

ändamålsbeteckning, skall ordföran­

den omedelbart nedlägga kuvertet i

valurnan, i sammanhang varmed i

röstlängden vid väljarens namn gö-

res anteckning, att rösträtten ut­

övats.

Är innerkuvertet ej sådant, som

avses i 63 §, eller ej tillslutet eller

finnes å detsamma annat märke än

ändamålsbeteckningen, skall det

återlämnas.

74

Äkta make, vilken röstar i den

ordning, som i 70 § sägs, äger där-

vertet, med angivande av dag och ort

för intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat förkla­

ringen och att något förhållande

som strider mot denna icke är känt

för dem. Till vittne må ej tagas väl­

jarens make, barn till väljaren eller

till hans make och ej heller den som

är under aderton år.

§•

Valsedelsförsändelse som avses i

62 § avlämnas vid valförrättningen

till ordföranden av väljarens make.

Valsedelsförsändelse enligt 63 § av­

lämnas på motsvarande sätt av den

som är behörig därtill och på för­

sändelsens ytterkuvert tecknat sig

såsom ingivare av väljarens valse­

del.

Finnes att väljaren är röstberät­

tigad, att ytterkuvertet är av före­

skriven beskaffenhet samt att på yt­

terkuvertet äro tecknade förklaring

av väljaren ävensom intyg i behö­

rigt skick, och förekommer ej skä­

lig anledning antaga, att ytterkuver­

tet blivit efter tillslutandet öppnat,

bryter ordföranden ytterkuvertet; i

annat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet av föreskriven

beskaffenhet samt tillslutet och utan

annat märke än i 96 § angiven än­

damålsbeteckning, skall ordföranden

omedelbart nedlägga kuvertet i val­

urnan, i sammanhang varmed i röst­

längden vid väljarens namn göres

anteckning att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej av föreskriven

beskaffenhet eller ej tillslutet eller

finnes på detsamma annat märke än

ändamålsbeteckningen, skall det

återlämnas.

§•

Äkta make, vilken röstar i den

ordning som i 70 § sägs, äger därvid

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

vid avgiva valsedel jämväl för andra

maken. För sådant fall skall valse-

delsförsändelse anordnas på sätt och

inom tid, som i 62 och 63 §§ sägs.

Äkta make,---------------- ---- ------------- — — anordnat försändelsen.

Finnes att —------------- —------------ — — för avlämnandet.

I sammanhang---------------------------------------omförmälda förteckning

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

avgiva valsedel jämväl för andra

maken. För sådant fall skall valse-

delsförsändelse anordnas på sätt och

inom tid som i 62 § sägs.

(Föreslagen lydelse)

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenom­

skinligt papper samt, vad varje sär­

skilt slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsheteckning

enligt av Konungen fastställda for­

mulär. Kuverten skola tillverkas en­

dast genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden ävensom röstmottagare.

I 63 § omförmälda kuvert ävensom

ytterkuvert som avses i 73 § skola

på statsverkets bekostnad tillhanda­

hållas jämväl i riksdagen represen­

terat politiskt parti. I

I 63 § omnämnda kuvert och yt­

terkuvert som avses i 73 § skola i

god tid före valet finnas tillgängliga

hos valnämnden ävensom hos de

tjänstemän eller andra personer, åt

vilka valnämnden uppdrager att i så­

dant hänseende tillhandagå väljar­

na. Nyssnämnda ytterkuvert skola

inom samma tid härjämte finnas till­

gängliga å postanstalt samt å svensk

beskickning, svenskt konsulat eller

svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

Det åligger —- — —-------—----------

Blanketter till------- -— — —-------

Kuvert, varom förmäles i 60, 62,

63 och 73 §§, skola vara av ogenom­

skinligt papper samt, vad varje sär­

skilt slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsheteckning

enligt av Konungen fastställda for­

mulär. Kuverten skola tillverkas en­

dast genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden. Kuvert som avses i 60,

62 och 73 §§ tillställas på statsver­

kets bekostnad även röstmottagare.

I 62 och 63 §§ omförmälda kuvert

ävensom ytterkuvert som avses i

73 § skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen

representerat politiskt parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert

och ytterkuvert som avses i 73 §

skola i god tid före valet finnas till­

gängliga hos valnämnden ävensom

hos de tjänstemän eller andra perso­

ner, åt vilka valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte fin­

nas tillgängliga å postanstalt samt å

svensk beskickning, svenskt konsu­

lat eller svenskt fartyg, där röstmot-

tagning äger rum.

----------- 73 §§ sägs.

- — tillhandahållas valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

lf Ilihang till riksdagens protokoll 106!). 1 samt. Nr 10G

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

7) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 28—30 §§, 39 § och 60 § kommunala vallagen

den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

28 §.

Äkta make ingiva valsedel ge­

nom andra maken. Vill make begag­

na den rätt nu är sagd, skall valse-

delsförsändelse anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

Äkta make äger ingiva valsedel

genom andra maken. Vill make be­

gagna denna rätt, skall valsedels-

försändelse anordnas enligt bestäm­

melserna i denna paragraf. Sådan

försändelse må anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

För valsedelsförsåndelse skall an­

vändas ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt

slag. Om beskaffenheten av kuvert

och tillhandahållande därav stadgas

i 60 §. Ej må för ändamålet andra

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt in­

lägga sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytter-

kuvertet, vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. Därefter skall

väljaren på ytterkuvertet teckna för­

klaring på heder och samvete att vid

valsedels försändelsens anordnande

tillgått på detta sätt. Vid namnun­

derskriften tecknas uppgift på det

valdistrikt väljaren vid tiden för va­

let tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet.

Vittnet intygar på ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för in­

tygets meddelande, att väljaren egen­

händigt undertecknat förklaringen

och att något förhållande som stri­

der mot denna icke är känt för vitt­

net. Till vittne må ej tagas väljarens

1 Senaste lydelse av 28 § se 1962:72, av 29 § se 1956:300, av 30 § se 1957:160, av 39 §

se 1961: 606 och av 60J se 1963:128.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ar 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

29

För valsedelsförsändelse skall an­ vändas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenhet av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §. Ej må för ändamålet andra ku­ vert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inläg­ ga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid nam­ net tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet med angivande av dag och ort för in­ tygets meddelande, att väljaren egen­ händigt undertecknat nämnda för­ klaring. Till vittne må ej tagas väl­ jarens make och ej heller barn till väljaren eller hans make.

make, barn till väljaren eller till hans make och ej heller den som är under aderton år.

§•

Väljare, som till följd av sjuk­ dom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid val­ förrättningen för det valdistrikt där han är uppförd i röstlängden, äger ingiva valsedel genom den som är barn eller barnbarn till väljaren el­ ler är väljarens foder, moder eller syskon eller är väljarens vårdare. Den som är under aderton år må dock icke anlitas härför. Vill välja­ ren rösta på detta sätt, skall valse­

delsförsändelse anordnas enligt be­ stämmelserna i denna paragraf. Så­ dan försändelse må anordnas tidi­ gast trettio dagar före valet.

För valsedelsförsändelse skall an­ vändas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inläg­ ga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av den som skall ingiva valsedeln och ett vittne inlägga innerkuvertet i ytter­ kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. Därefter skall väljaren på ytterkuvertet teckna för­ klaring på heder och samvete att han till följd av sjukdom, lyte, vanför­ het eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen för sitt valdistrikt samt att vid valsedclsförsändelsens anordnande till­ gått på nu angivet sätt. Vid namn­ underskriften tecknas uppgift på det valdistrikt väljaren vid tiden för va­ let tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

llådc den som skall ingiva valse­ deln och vittnet intyga på ytterku­ vertet, med angivande av dag och ort

12

Kiingl. Maj.ts proposition nr 106 ar 1965

(Nuvarande lydelse)

30

Äkta make, som vill avgiva valse­

del för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden val-

sedelsförsändelse varom sägs i 28 och

29 §§. Finnes att väljaren är röst­

berättigad, att ytterkuvertet är så­

dant, som avses i 29 §, samt att därå

äro tecknade förklaring av väljaren

ävensom vittnesintyg i behörigt skick,

och förekommer ej skälig anledning

antaga att ytterkuvertet blivit efter

tillslutandet öppnat, bryter ordföran­

den ytterkuvertet; i annat fall skall

det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som av­

ses i 29 §, samt tillslutet och utan

annat märke än i 60 § föreskriven

ändamålsbeteckning, skall ordföran­

den omedelbart nedlägga kuvertet i

valurnan, i sammanhang varmed i

röstlängden vid väljarens namn gö-

res anteckning, att rösträtten ut­

övats.

Är innerkuvertet ej sådant, som

avses i 29 §, eller ej tillslutet eller

finnes å detsamma annat märke än

ändamålsbeteckningen, skall det

återlämnas.

39

Äkta make, vilken röstar i den ord­

ning, som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva val­

sedel, avseende samma val eller an­

nat kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall val-

för intygets meddelande, att välja­

ren egenhändigt undertecknat för­

klaringen och att något förhållande

som strider mot denna icke är känt

för dem. Till vittne må ej tagas väl­

jarens make, barn till väljaren eller

till hans make och ej heller den som

är under aderton år.

§•

Valsedelsförsändelse som avses i

28 § avlämnas vid valförrättningen

till ordföranden av väljarens make.

Valsedelsförsändelse enligt 29 § av­

lämnas på motsvarande sätt av den

som är behörig därtill och på för­

sändelsens ytterkuvert tecknat sig

såsom ingivare av väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberät­

tigad, att ytterkuvertet är av före­

skriven beskaffenhet samt att på yt­

terkuvertet äro tecknade förklaring

av väljaren ävensom intyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig an­

ledning antaga, att ytterkuvertet bli­

vit efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet av föreskriven

beskaffenhet samt tillslutet och utan

annat märke än i 60 § angiven ända­

målsbeteckning, skall ordföranden

omedelbart nedlägga kuvertet i val­

urnan, i sammanhang varmed i röst­

längden vid väljarens namn göres

anteckning att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej av föreskriven

beskaffenhet eller ej tillslutet eller

finnes på detsamma annat märke än

ändamålsbeteckningen, skall det

återlämnas.

§•

Äkta make, vilken röstar i den ord­

ning, som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva val­

sedel, avseende samma val eller an­

nat kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall val-

(Föreslagen lydelse)

13

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sedelsförsändelse anordnas på sätt sedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid, som i 28 och 29 §§ och inom tid som i 28 § sägs. sägs.

Äkta make,---------------------------------- - anordnat försändelsen. Finnes att----------- - -—-----------------för avlämnandet. I sammanhang — --------------------------------omförmälda förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 ar 19bo

60

Kuvert, varom förmäles i 26, 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskin­ ligt papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och be­ skaffenhet. Kuverten skola vara för­ sedda med ändamålsbeteckning en­ ligt av Konungen fastställda formu­ lär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets försorg.

I 26 och 29 §§ omförmälda kuvert tillhandahållas kommuner och för­ samlingar mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§, tillställas röstmottagare på statsver­ kets bekostnad. Ytterkuvert, som av­ ses i 38 §, tillhandahållas på stats­ verkets bekostnad även valnämnden. I 29 § omförmälda kuvert samt ytter­ kuvert, som avses i 38 §, skola på statsverkets bekostnad tillhandahål­ las jämväl i riksdagen representerat politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet förekommande val, samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola i god tid före varje val, finnas tillgängliga hos val­ nämnden ävensom hos de tjänste­ män eller andra personer, åt vilka valnämnden uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna. Sist­ nämnda ytterkuvert skola inom sam­ ma tid finnas tillgängliga även å postanstalt samt å svensk beskick­ ning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg, där röstmottagning äger rum.

Det åligger — ------- —------------------

§•

Kuvert, varom förmäles i 26, 28, 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskin­ ligt papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och be­ skaffenhet. Kuverten skola vara för­ sedda med ändamålsbeteckning en­ ligt av Konungen fastställda formu­ lär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets försorg.

I 26, 28 och 29 §§ omförmälda ku­ vert tillhandahållas kommuner och församlingar mot ersättning.

Kuvert, som avses i 28 och 38 §§, tillställas röstmottagare på statsver­ kets bekostnad. Ytterkuvert, som av­ ses i 38 §, tillhandahållas på stats­ verkets bekostnad även valnämnden. I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola på statsverkets bekostnad till­ handahållas jämväl i riksdagen re­ presenterat politiskt parti.

I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet förekommande val, samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola i god tid före varje val, finnas tillgängliga hos valnämnden även­ som hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka valnämnden upp­ drager alt i sådant hänseende tillhan­ dagå väljarna. Sistnämnda ytterku­ vert skola inom samma tid finnas tillgängliga även å postanstalt samt å svensk beskickning, svenskt kon­ sulat eller svenskt fartyg, där röst- mottagning äger rum.

38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock­

holms slott den 26 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­

fen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i

vallagstiftningen m. in. och anför.

Genom prop. 1964: 140 har riksdagen förelagts förslag till ändrad lydelse

av § 16 riksdagsordningen. Förslaget innebär att rösträtt vid val till riksda­

gens andra kammare skall inträda kalenderåret efter det vederbörande fyllt

tjugo år, dock att rösträtt ej skall få utövas av den som på grund av dom­

stols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.

Vidare har genom propositionen framlagts förslag till ändrad lydelse av § 24

riksdagsordningen i syfte att öppna möjlighet att införa sådana bestämmel­

ser i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) att

röstberättigad, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är

oförmögen att inställa sig vid valförrättning, skall få avge valsedel genom

annan person. Båda dessa grundlagsförslag har av 1964 års riksdag antagits

såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling (KU 19).

I prop. 1964: 140 har förutsatts att, därest grundlagsförslaget om en sänk­

ning av rösträttsåldern vid andrakammarval antogs såsom vilande av riks­

dagen, förslag om en motsvarande sänkning av rösträttsåldern vid kommu­

nala val samt förslag om erforderliga följdändringar i ValL och kommunala

vallagen (KVL) den 6 juni 1930 (nr 253) skulle föreläggas den riksdag, som

hade att ta slutlig ställning till grundlagsförslaget. Det har även förutskic­

kats i propositionen att, om förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdags­

ordningen antogs såsom vilande av riksdagen, förslag till de ändringar i

ValL och KVL, som erfordras för att genomföra reformen rörande sjukas,

åldringars och invaliders rösträttsutövning, skulle framläggas i samband

med denna grundlagsfrågas slutliga prövning.

Jag anhåller nu att få upptaga nyssnämnda lagstiftningsfrågor rörande

rösträttsåldern samt sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning till

närmare behandling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

15

I. Ändrad reglering rörande rösträttsåldern

Gällande bestämmelser. Regler om rösträtt vid val till riksdagens andra kammare finns endast i grundlag. Reglerna härom kompletteras emellertid av vissa bestämmelser i ValL om röstlängd. I 38 § ValL föreskrives alt röstlängd, som upprättas valdistriktsvis varje år före den 30 juni, skall efter mantalslängden för samma år upptaga alla invånare inom valdistrik­ tet, som uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjugoett år. Varje sådan person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, skall enligt sam­ ma paragraf antecknas i längden såsom röstberättigad. Beträffande den som först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugoett år skall dock anmärkas i längden att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter ut­ gången av löpande kalenderår.

Rösträttsåldern vid kommunala val sammanfaller med den nu gällande rösträttsåldern vid andrakammarval.

I 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) stadgas sålunda att rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer envar inom kommunen mantals­ skriven svensk medborgare som senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugoett års ålder och ej är omyndig. Bestämmelsen har avseende på val av kommunalfullmäktige och val av stadsfullmäktige i annan stad än Stockholm samt — genom hänvisning i 80 § kommunallagen — även på val av municipalfullmäktige. Med hänsyn till stadgandena i 7 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319), där det föreskrives att rösträtt vid val av lands- tingsmän tillkommer envar som i kommun inom landstingskommunen är röstberättigad vid val av kommunal- eller stadsfullmäktige, är rösträttsbe­ stämmelsen i 6 § kommunallagen av avgörande betydelse jämväl för röst­ rätten vid val av landstingsmän.

För Stockholms del är rösträtten vid val av stadsfullmäktige i staden reg­ lerad i 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50) genom bestämmelse av samma innehåll som i 6 § 1953 års kommunallag.

Vad därefter angår val av kyrkofullmäktige i församling stadgas i 9 § la­ gen den 2 juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse att rösträtt vid sådant val tillkommer envar inom församlingen mantalsskriven svensk medborga­ re, som är medlem av svenska kyrkan och som senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugoett års ålder och ej är omyndig. Rösträttsbestäm­ melsen äger motsvarande tillämpning vid val av fullmäktige i kyrklig sam­ fällighet (33 §) samt beträffande rösträtt på kyrkostämma (34 §).

De skilda rösträttsreglerna på kommunalvalens område kompletteras av vissa bestämmelser om röstlängd i KVL. I 8 § KVL har föreskrifter givits, motsvarande dem som finns upptagna i 38 § ValL.

16

Departementschefen. Rösträttsåldern vid kommunala val bör i fortsättning­

en liksom för närvarande överensstämma med rösträttsåldern vid andra-

kammarval. Om det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget till änd­

rad lydelse av § 16 riksdagsordningen antages definitivt och rösträttsåldern

vid andrakammarval därmed sänkes med ett år, bör därför rösträttsåldern

vid kommunala val sänkas på motsvarande sätt. I sådant syfte föreslår jag

att 6 § kommunallagen ändras så att rösträtt vid val av fullmäktige till­

kommer envar inom kommunen mantalsskriven svensk medborgare, som

senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugo års ålder och ej på

grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall

förbli omyndig, samt att motsvarande ändringar vidtages i 6 § kommunal­

lagen för Stockholm och i 9 § lagen om församlingsstyrelse. Genom dessa

ändringar sänkes rösträttsåldern på åsyftat sätt icke blott vid val av kom­

munalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige i församling utan

även — till följd av hänvisningar i olika lagrum — vid val av landstings-

män, municipalfullmäktige och fullmäktige i kyrklig samfällighet samt

vid val eller annan omröstning som sker på kyrkostämma. I den mån lag

eller författning eljest hänvisar till rösträttsvillkoren i dessa fall, kan änd­

ringarna också få verkan i andra avseenden, t. ex. för andra valförrättningar

eller omröstningar än nu nämnts (se t. ex. 2 och 24 §§ lagen den 25 oktober

1957, nr 577, om prästval) eller för valbarheten i vissa fall (se t. ex. 3 §

kyrkomötesförordningen).

Enligt det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget till ändring av

§ 16 riksdagsordningen skall reformen rörande rösträttsåldern vid andra­

kammarval träda i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit

till stånd. De ändringar i 6 § kommunallagen, 6 § kommunallagen för Stock­

holm och 9 § lagen om församlingsstyrelse, som här föreslagits i syfte att

genomföra en motsvarande sänkning av rösträttsåldern vid kommunala val,

föreslår jag få träda i kraft vid samma tidpunkt. Av praktiska skäl upprät­

tas enligt gällande ordning nämligen röstlängd gemensamt för andrakam­

marval och kommunalval. Ändringarna kommer med förslaget att få bety­

delse redan vid 1966 års allmänna kommunalval.

En sänkning av rösträttsåldern vid såväl andrakammarval som kommu­

nalval tarvar för sitt genomförande ändringar i 38 § ValL och 8 § KVL.

I röstlängd måste sålunda upptagas jämväl den som under kalenderåret för

röstlängdens upprättande uppnår en ålder av tjugo år. Envar i röstlängd

upptagen person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni brister

i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, bör liksom hittills an­

tecknas i längden såsom röstberättigad. I fråga om den som först under

kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugo år bör dock anmärkas

att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången av löpande kalen­

derår. Jag föreslår att 38 § ValL och 8 § KVL ändras i enlighet med vad nu

sagts. De berörda ändringarna av nyssnämnda lagrum bör vinna tillämpning

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

17

redan när röstlängden upprättas år 1966 och jag förordar därför att de får

träda i kraft den 1 januari 1966.

Såsom förut framgått, göres i dessa lagrum hänvisning till vad lag stad­

gar såsom villkor för rösträtt. I anslutning till sänkningen av rösträttsåldern

kommer även reglerna om omyndighet såsom hinder för rösträttens utöv­

ning att undergå viss ändring, som träder i kraft vid tillkomsten av 1966

års röstlängd. Utan särskild bestämmelse i ämnet skulle vid upprättande av

nämnda röstlängd tvekan måhända kunna uppkomma huruvida hänvis­

ningen till vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt avser de vid tidpunk­

ten för röstlängdens upprättande gällande rösträttsreglerna eller de ändrade

rösträttsregler, som skall gälla, när röstlängden kommit till stånd. Jag fö­

reslår därför en särskild övergångsbestämmelse till klargörande av att man

redan vid upprättande av 1966 års röstlängd har att ta hänsyn till de änd­

rade röslrättsvillkor, som kommer att gälla från tillkomsten av nämnda

röstlängd.

Förutom ändringarna i vallagarna erfordrar reformen jämväl ändringar

av vissa i administrativ ordning utfärdade bestämmelser. Sålunda kräves

ändringar i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röst­

längd för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd.

II. Sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning

Gällande bestämmelser. Reglerna om hur rösträtten skall utövas vid andra-

kammarval har i enlighet med de i § 24 riksdagsordningen angivna grun­

derna utformats i ValL. Motsvarande regler har för kommunalvalen inta­

gits i KVL.

Röstning utan personlig inställelse kan enligt vallagarna förekomma

endast, då make röstar genom andra maken,. Sådan röstning innefattar

icke någon fullmaktsröstning utan den andra makens uppgift inskränker

sig enligt vallagarnas bestämmelser till att i tillslutet skick överbringa en

av den röstande maken själv iordningställd valsedelsförsändelse. Sådan

försändelse får anordnas tidigast trettio dagar före valet (62 § ValL och

28 § KVL). För försändelsen skall användas särskilda kuvert, ett inner-

kuvert och ett ytterkuvert (63 § ValL och 29 § KVL). Försändelsens an­

ordnande skall ske på så sätt att väljaren själv frivilligt inlägger sin valse­

del i innerkuvertet och tillsluter detta samt i närvaro av ett vittne inlägger

innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av välja­

ren. Fn på ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall däref­

ter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift på

det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet. Vittnet intygar på ytterkuvertet, med angivande av dag och ort

för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda

2f Ilihctng till riksdagens protokoll ItKij. t samt. Xr 106

18

förklaring. Till vittne må ej tagas väljarens make och ej heller barn till

väljaren eller hans make. Valsedelsförsändelsen överlämnas av den andra

maken vid personlig inställelse vid valförrättningen för den röstande ma­

kens valdistrikt (64 § ValL och 30 § KVL). Äkta make, som själv röstar

inför särskild röstmottagare, äger dock samtidigt avlämna valsedelsförsän-

delse från andra maken (74 § ValL och 39 § KVL).

Kuverten till valsedelsförsändelse för äkta make tillverkas endast ge­

nom statsverkets försorg (96 § ValL och 60 § KVL). Vid andrakammarval

tillhandahålles kuverten på statsverkets bekostnad valnämnden, röstmot­

tagare och i riksdagen representerat politiskt parti. För kommunalvalen

gäller att ifrågavarande kuvert på statsverkets bekostnad tillställes röstmot­

tagare och i riksdagen representerat politiskt parti medan kommuner och

församlingar erhåller dem mot ersättning. I god tid före varje val skall ku­

vert till valsedelsförsändelse för äkta make finnas tillgängliga hos val­

nämnden och hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka valnämnden

uppdrar att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Valutredningens år 1961 framlagda principförslag. I ett den 25 april 1961

dagtecknat betänkande (SOU 1961:20), benämnt »Vissa frågor rörande

allmänna val», upptog 1955 års valutredning till ingående behandling frågan

om sjukas, invaliders och åldringars deltagande i sådana val. Utredningen

framlade i sitt betänkande — utan närmare detaljutformning — två alter­

nativa principförslag till en generell lösning av frågan, det ena innebärande

ett system med ambulerande röstmottagare och det andra ett system med

valsedelsförsändelse. Om den närmare motiveringen till utredningens prin­

cipförslag torde få hänvisas till betänkandet s. 110—119.

Enligt det i betänkandet redovisade förslaget till ett system med valse­

delsförsändelse skulle rätten att rösta med sådan försändelse tillkomma

endast sådana sjuka och gamla, vilka på grund av sjukdom eller ålder vore

helt ur stånd att personligen infinna sig vid valförrättningen. Prövningen

av frågan, huruvida rätt att rösta genom valsedelsförsändelse förelåg i det

särskilda fallet, skulle enligt förslaget ske på så sätt att vederbörande ge­

nom intyg fick styrka att han på grund av sjukdom eller ålder var oförmö­

gen att iakttaga personlig inställelse.

Systemet med valsedelsförsändelse tänktes skola fungera på så sätt att

den sjuke borde, på samma sätt som äkta make, ha att vid anordnandet av

sådan försändelse frivilligt inlägga sin valsedel i ett innerkuvert, vilket

kunde vara av samma slag som det vilket nu användes vid äktamakeför-

sändelse, samt därefter tillsluta detta. Därefter skulle väljaren i närvaro

av ett vittne inlägga innerkuvertet i ett ytterkuvert, vilket omedelbart där­

efter tillslöts av väljaren. Även i detta hänseende överensstämde procedu­

ren alltså med förfarandet vid äktamakeröstning, och jämväl ytterkuvertet

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

torde enligt utredningens mening kunna göras gemensamt för båda for­ merna av valsedelsförsändelse.

Vad beträffar det vid valsedelsförsändelsens anordnande anlitade vittnet framhöll utredningen, att det vore tydligt att, om sjuka och gamla skulle tillåtas rösta genom valsedelsförsändelse på samma sätt som äkta makar, risken för obehörig påverkan skulle öka. Det gällde således att utforma förfarandet på sådant sätt, att detta ej inträffade. Därför föreslog utred­ ningen att till vittne skulle få anlitas endast personer med särskilda kvali­ fikationer och med sådan auktoritet att deras blotta närvaro vid valsedels­ försändelsens anordnande utgjorde en garanti mot missbruk. I vittnets när­ varo skulle ju väljaren inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, och vittnet skulle sedan intyga, att väljaren egenhändigt undertecknat den förklaring angående tillvägagångssättet vid försändelsens anordnande, som fanns an- bragt på ytterkuvertet. Som vittne tänkte sig utredningen att nämndeman, lands- eller stadsfiskal, sjukhusläkare, provinsialläkare, distriktssköterska eller av valnämnden förordnad person skulle fungera.

Avlämnandet i vallokalen av den färdigställda valsedelsförsändelsen kun­ de enligt utredningens förslag ske genom den som vittne anlitade personen redningens mening torde det knappast möta någon betänklighet att låta av­ men väljaren borde ej vara bunden att hålla sig just till vittnet. Enligt ut­ lämnandet av försändelsen ske genom den vilken väljaren efter eget gott- finnande utsåg för uppgiften. Det kravet borde dock uppställas att budet (avlämnaren) var en till vuxen ålder kommen (myndig) person.

Vid remissbehandlingen av valutredningens ifrågavarande be­ tänkande framfördes åtskilliga synpunkter på utformningen av systemet med valsedelsförsändelse. Särskilt spörsmålet huruvida systemet borde ut­ byggas på sådant sätt, att krav på förhandsprövning och krav på kvalifice­ rat vittne uppställdes, föranledde remissorganen till olika överväganden och ställningstaganden. En del remissinstanser fann sålunda en ordning med både förhandsprövning och kvalificerat vittne nödvändig; några remiss­ instanser ansåg att endast kravet på förhandsprövning borde upprätthållas; en annan grupp åter fann endast kravet på kvalificerat vittne erforderligt; ytterligare en grupp gav uttryck åt uppfattningen att det ifrågavarande sy­ stemet icke borde förenas med krav på vare sig förhandsprövning eller kvali­ ficerat vittne. Till denna grupp hörde bl. a. De vanföras riksförbund. En­ ligt förbundets mening borde det räcka med att vederbörande väljare själv intygade på heder och samvete att han på grund av sjukdom, invaliditet eller ålderdomssvaghet var förhindrad att infinna sig i vallokalen. Det vitt­ ne, som enligt utredningens förslag förutsatts skola medverka vid valsedels­ försändelsens anordnande, borde enligt förbundet kunna bestyrka uppgif­ tens riktighet.

I ett yttrande, avgivet av magistraten i Södertälje, som ställde sig avvi­

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

19

20

sande till det av utredningen framlagda principförslaget, utvecklades när­

mare hur ett förfarande med valsedelsförsändelse utan vare sig förhands-

prövning eller medverkan av kvalificerat vittne kunde tänkas utformat; ma­

gistraten gjorde gällande, att endast ett på så sätt förenklat valsedelsför-

sändelseinstitut kunde få någon större praktisk betydelse för svårt sjuka

och gamla personer. Magistraten framhöll att, i den mån det numera före­

kom att personer, som på grund av sjukdom eller ålder var så svårt handi­

kappade att de icke ens med hjälp kunde personligen inställa sig i vallo­

kalen, vårdades privat, det i allmänhet torde kunna förutsättas att en eller

flera nära anhöriga eller vänner eller personer, för vilka den sjuke eljest

hade förtroende, biträdde vid vården. Detta förhållande måste — liksom för­

hållandet mellan äkta makar — i regel medföra ett visst skydd mot att den

sjuke utsattes för obehörig påverkan från vårdarens sida. Magistraten kun­

de därför ej finna något avgörande hinder mot att för dessa gamla och

sjuka gavs möjlighet att begagna valsedelsförsändelse i princip anordnad

efter en linje, som ungefär motsvarade vad nu gäller för äkta makar. En

tänkbar anordning för att begränsa förfarandet till de avsedda fallen och i

övrigt undvika missbruk vore att den röstberättigade ålades att på ytter-

kuvertet teckna — jämte förklaring att han i enrum inlagt valsedel i inner-

kuvertet och tillslutit detta — försäkran på heder och samvete att han led

av sådan, närmare angiven sjukdom eller svaghet att han icke kunde in­

ställa sig i vallokalen. Lämpligen borde vidare — enligt magistratens me­

ning — dels en med den sjuke samboende eller annan vårdare dels ett utom­

stående vittne på ytterkuvertet intyga riktigheten av den sjukes uppgifter.

Försändelsen skulle därefter enligt magistratens tanke framlämnas till val-

förrättaren av vårdaren. Liknande tankegångar framfördes även av magistra­

ten i Malmö, som ansåg att systemet med valsedelsförsändelse skulle prak­

tiskt och smidigt kunna genomföras, om såväl förhandsprövningen som

kravet på kvalificerat vittne slopades. I princip skulle röstning med val­

sedelsförsändelse enligt magistratens mening endast medges den, vilkens

hälsotillstånd utgjorde ett bestämt hinder för inställelse vid valförrättning­

en. Det skulle därvid vara fullt tillräckligt att detta hinder styrktes på det

sätt att försändelsen, då den på valdagen överlämnades till valnämnden, var

åtföljd av ett enligt fastställt formulär utfärdat intyg av läkare.

Valutredningens nu aktuella förslag. I ett den 30 september 1963 avgivet

slutbetänkande, benämnt »Några valfrågor» (SOU 1963: 54), har valutred­

ningen1 slutfört sin behandling av frågan om sjukas, invaliders och åldring­

ars deltagande i allmänna val. Utredningen uppger sig i betänkandet ha

kommit till uppfattningen att systemet med valsedelsförsändelse är att före­

dra, när det gäller att underlätta denna välj arkategoris valdeltagande. U t-

1 Ledamöter i utredningen har varit regeringsrådet B. Hjern, ordförande, redaktören J.

Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, sekreteraren S. H. E. Lundgren och förbunds-

sekreteraren C. E. R. Moberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

21

redningen förordar, att i vallagstiftningen göres en påbygg­ nad på det redan förefintliga institutet valsedelsför- s ä n d e 1 s e, f. n. tillämpat endast på äkta makar. Denna påbyggnad bör enligt utredningen så nära som möjligt ansluta sig till systemet med äkta- makeförsändelse. Endast sådana avvikelser anses böra stadgas, som är di­ rekt motiverade av att det här gäller en alldeles speciell grupp av väljare eller som betingas av valsäkerhetsskäl.

Enligt utredningens mening bör förmånen att få begagna den nya meto­ den att rösta genom valsedelsförsändelse tillkomma personer, vilka på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögna att personligen in­ ställa sig i vallokalen i sitt valdistrikt. Under intryck av vad som förekommit under remissbehandlingen av utredningens år 1961 framlagda principförslag anser utredningen sig numera böra frånfalla kravet på förhandsprövning. Det bör enligt utredningens mening vara till fyllest att väljaren på det ytter- kuvert, som avses skola komma till användning vid röstningen, tecknar e n på heder och samvete avgiven försäkran att han på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder, icke kan inställa sig i vallokalen. En sådan förenkling anser utredningen vara ägnad att medföra att det före­ slagna systemet verkligen kommer till användning.

I betänkandet framhålles, att det naturligtvis föreligger en viss fara för missbruk om på nu angivet sätt överlämnas åt väljaren själv att avgöra, hu­ ruvida han är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse. Denna risk torde enligt utredningen emellertid väsentligen kunna elimineras genom att väljarens förenämnda försäkran vitsordas av vittne. Med hänsyn till vad som framkommit under remissbehandlingen av 1961 års principförslag an­ ser sig utredningen ej längre böra fasthålla vid att vittne skall vara av visst kvalificerat slag. Utredningen anser emellertid -— i likhet med magistraten i Söder tälj e— att vid v alsedelsförsän delsens anordnande två vittnen bör medverka. Det ena vittnet (vittne nr 1) bör vara antingen någon nära släkting till väljaren — barn, barnbarn, tader, moder eller syskon ■—- eller någon, som utan att vara på nu angivet sätt be- fryndad med väljaren, är dennes vårdare. Att ytterligare ett vittne (vittne nr 2) bör medverka förestavas enligt utredningens mening av att väljaren kan tänkas stå under visst inflytande av den såsom vittne nr 1 anlitade an­ förvanten eller vårdaren. Beträffande vittne nr 2 bör enligt utredningens me­ ning gälla samma regler som gäller för vittne vid äktamakeröstning.

Lämpligen bör enligt utredningen som vittnen ej få anlitas personer un­ der 15 år. Sistnämnda inskränkning föreslås även gälla vittnen vid äktama- keförsändelsers anordnande.

Enligt den av valutredningen sålunda skisserade ordningen skulle till­ vägagångssättet vid valsedelsförsändelse ns anord­ nande bli följande. Den sjuke skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i ett innerkuvert och tillsluta detta. 1 närvaro av de båda vittnena skall han

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

22

inlägga innerkuvertet i ett vtterkuvert, vilket omedelbart därpå tillslutes av

väljaren. En på ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått jämte på

heder och samvete avgiven försäkran att väljaren på grund av sjukdom etc.

är oförmögen att inställa sig i vallokalen skall därefter av väljaren egenhän­

digt undertecknas. De båda vittnena skall på ytterkuvertet intyga dels att

något förhållande stridande mot väljarens försäkran icke är känt för dem

dels att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring jämte försäk­

ran. Det skall av ytterkuvertet framgå beträffande det ena vittnet (vittne nr

1), på vad sätt vittnet är släkt med väljaren eller att vittnet är väljarens vår­

dare. Ytterkuvertet bör innehålla upplysning om att det andra vittnet (vittne

nr 2) icke får vara väljarens make och ej heller barn till väljaren eller hans

make. Ytterkuvertet bör enligt utredningen över huvud taget utformas så

överskådligt, att vid valsedelsförsändelsens överlämnande till ordföranden

denne lätt kan kontrollera att allt är i sin ordning.

Valsedelsförs ändeisen bör enligt utredningens mening över­

lämnas av den person, vilken i egenskap av släkting eller vårdare anli­

tats som vittne (vittne nr 1). Ordföranden bör — framhåller utred­

ningen — vara oförhindrad att i tveksamma fall genom frågor till avlämna-

ren söka skapa sig klarhet beträffande de förhållanden som sammanhänger

med valsedelsförsändelsens anordnande och avlämnande. Han bör emeller­

tid därvid förfara med takt och försiktighet; inkvisitoriska förhör med per­

son, som avlämnar försändelse av nu avsett slag, får enligt utredningen un­

der inga förhållanden förekomma.

Valutredningen förutsätter att ytterkuvertets utformning blir sådan att

väljaren och övriga agerande på ett lättfattligt sätt får anvisning om vad de

har att iakttaga vid valsedelsförsändelsens anordnande.

Kuverten till de ifrågavarande valsedelsförsändelserna bör enligt utred­

ningen — liksom fallet är med kuverten till äktamakeförsändelserna — gra­

tis tillhandahållas de politiska partier, som är representerade i riksdagen.

Valutredningen föreslår att för reformens genomförande ändringar vidta­

ges i 62—64 §§, 74 § och 96 § ValL samt i 28—30 §§, 39 § och 60 § KVL. Ut­

drag av de i betänkandet framlagda förslagen till ändringar i ValL och KVL

torde såvitt avser nyssnämnda paragrafer få fogas till detta protokoll såsom

bilaga.

Utredningens betänkande är icke enhälligt. En av utredningens ledamöter,

organisationschefen C. H. Brolin, har i reservation förklarat sig icke kunna

biträda förslaget om att genom valsedelsförsändelse lösa frågan om gamla

och sjuka väljares rösträttsutövning. Frågan bör enligt reservantens mening

i stället lösas genom att införa ett system med ambulerande röstmottagare,

dock något förändrat jämfört med utredningens alternativa principförslag

av år 1961.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

23

Remissyttrandena, över valutredningens nu aktuella förslag har efter re­ miss yttranden avgivits av poststyrelsen, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, socialstyrelsen, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrel­ ser, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska lands­ tingsförbundet, De vanföras riksförbund och Sveriges folkpensionärers riks­ organisation. Vidare har yttrande inkommit från Sveriges husmodersför­ eningars riksförbund, överståthållarämbetet och länsstyrelserna har över­ lämnat yttranden från ett femtiotal kommunala organ. Vid statistiska cen­ tralbyråns yttrande har fogats en av byrådirektören Folke Lublin upprättad promemoria.

Utredningsförslaget har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran av det övervägande antalet remissorgan. Yttranden i avstyrkande riktning föreligger endast från länsstyrelserna i Kristianstads, Örebro och Västernorrlands län, magistraterna i Västerås, Falun och Gävle samt kommunalborgmästarna i Lidköping och Tidaholm.

I flera remissvar understrykes behovet av en reform för att bätt­ re tillgodose sjukas, invaliders och åldringars möjligheter att utöva sin röst­ rätt. Sveriges folkpensionärers riksorganisation konstaterar i sitt yttrande att valdeltagandet i de högre åldersklasserna varit betydligt lägre än i andra väljargrupper. Detta förhållande uppges till en icke ringa del haft sin orsak i de svårigheter, som förelegat för de ålderstigna väljarna att avlämna sin valsedel. Sjukdom och ålderdomssvaghet har försvårat och i många fall gjort det omöjligt för dessa väljare att komma till vallokalen, trots att åt­ gärder vidtagits både från kommuners och politiska partiers sida för att un­ derlätta detta. Allt vad som kan göras för att underlätta valdeltagandet för dessa väljare hälsas med största tillfredsställelse av riksorganisationen. En­ ligt vad som framhålles har det för många av ifrågavarande väljare, som deltagit i alla tidigare val, varit en svår psykisk belastning att icke kunna fullfölja denna sin medborgerliga rättighet på ålderdomen eller när sjuk­ dom inträffat. Några remissorgan, bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län, be­ tonar önskvärdheten av att man så snart som möjligt åstadkommer för­ bättrade möjligheter för ifrågavarande väljarkategorier att utöva sin röst­ rätt.

Det av utredningen förordade systemet med valsedelstörsändelse anses av de tillstyrkande remissorganen utgöra en ändamålsenlig och tillfredsställande lösning för att underlätta de berörda väljargruppernas rösträttsutövning. Många av dessa remissorgan, så t. ex. länsstyrelserna i

Stockholms och Kronobergs län, framhåller i sina yttranden att det före­ slagna systemet är enkelt och lätthanterligt och därför kan beräknas tå praktisk betydelse samtidigt som det uppfyller rimliga anspråk på säkerhet och på skydd för valhemligheten.

Bland de tillstyrkande remissorganen är även sådana, vilka i sina yttran­

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

24

den över valutredningens år 1961 framlagda principförslag ställt sig avvi­

sande eller tveksamma till ett system med valsedelsförsändelse för de sjuka

och de med dem jämställda grupperna. Så t. ex. har överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus. Gävleborgs, Jämtlands och Väs­

terbottens län, Svenska landstingsförbundet samt magistraten i Östersund,

vilka samtliga i tidigare yttranden intagit en mera negativ hållning till syste­

met med valsedelstörsändelse såsom en lösning för berörda väljargrupper,

numera lörklarat sig vilja godtaga ett dylikt system, utformat på det sätt

valutredningen lörordat i sitt sista betänkande. Länsstyrelsen i Östergöt­

lands län anser sålunda det töreslagna systemet ägnat att medföra förenk­

lingar och vara att föredraga framför tidigare av valutredningen presenterade

möjliga lösningar. Länsstyrelsen i Malmöhus län, som invänt mot de tidi­

gare principförslagen att de innefattade komplicerade och tungrodda anord­

ningar, finner det nu framlagda förslaget icke ge anledning till några dylika

anmärkningar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län betonar att det aktuella för­

slaget endast innebär en påbyggnad av systemet med äktamakeförsändelse,

vilket enligt länsstyrelsens mening fungerat tillfredsställande. För länssty­

relsen förefaller det föreslagna systemet smidigare och enklare än ett system

med ambulerande röstmottagare, vilket förutsätter förhandsanmälan om

valdeltagande ehuru utan garanti för möjlighet till rösträttsutövning. Med

ambulerande röstmottagning skulle, framhåller länsstyrelsen, svårighet

uppstå för röstmottagare att hinna med att samla upp valsedlar, särskilt

från avlägset boende om förfarandet endast skulle äga rum på valdagen.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att man för att tillgodose önskemålet

om en förbättring av de sjukas möjligheter till rösträttsutövning bör efter­

sträva ett system, som är så enkelt och lätthanterligt att det verkligen kan

tå någon större praktisk betydelse för nämnda personer. Mot ambulerande

röstmottagning finner styrelsen kunna invändas att ett sådant system

blir tungrott och omständligt och även ur organisatorisk synpunkt svårbe­

mästrat. Ett system med valsedelsförsändelse, på sätt utredningen nu före­

slagit, anser länsstyrelsen däremot fylla kravet på enkelhet. Det framhålles

att den föreslagna lösningen innebär en påbyggnad av systemet med äkta­

makeförsändelse, som under den tid det varit i bruk visat sig fungera till­

fredsställande. Länsstyrelsen i Västerbottens län, som tidigare förordat ett

system med ambulerande röstmottagning, anser sig med anledning av de

överväganden, som valutredningen redovisat i sitt sista betänkande, böra

trångå sin förut uttalade mening. Det av utredningen förordade systemet

med valsedelsförsändelse synes i sin föreslagna utformning vara tämligen

enkelt att tillämpa och därigenom ägnat att underlätta valdeltagandet för

berörda väljarkategori. Även organisatoriska och kostnadsmässiga skäl talar

enligt länsstyrelsen för den föreslagna lösningen.

I de avstyrkande yttrandena framhålles helt allmänt att

riskerna för obehörig påverkan blir alltför stora med det förordade syste­

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1905

25

met och att det saknas tillräckliga garantier mot missbruk av möjlighelen att rösta på det föreslagna sättet. Alternativet med ambulerande röstmotta­ gare anses överlag i dessa yttranden vara att föredraga av valsäkerhetsskäl.

Länsstyrelsen i Västernorrlands lön finner sålunda det framlagda försla­ get vara ur valsäkerhetssynpunkt sämre än principförslaget. Länsstyrelsen i Kristianstads län förklarar sig sakna anledning att frångå sitt i tidigare sam­ manhang givna förord för ett system med ambulerande röstmottagning, sär­ skilt som utredningen tänkt sig en förenkling av förfarandet vid valsedels- lörsändelserna i förhållande till principförslaget av år 1961. Magistraterna i Västerås och Falun framhåller att ett system med ambulerande röstmottag­ ning är lämpligare och erbjuder den största tryggheten ur valsäkerhetssyn­ punkt. Magistraten i Gävle och kommunalborgmästaren i Lidköping, vilka i sina yttranden likaledes avstyrkt det aktuella förslaget, anser det förefint­ liga systemet med äktamakeförsändelser icke böra tjäna som förebild, då det gäller att lösa de sjukas röstningssvårigheter. Magistraten framhåller att det vid röstning genom äktamakeförsändelse ej är fråga om prövning av hinder för inställelse och att riskerna för obehörig påverkan vid sådan röstning torde vara små. Kommunalborgmästaren å sin sida anser redan systemet med äktamakeförsändelse innebära frestelser till missbruk och till­ handahållandet av på förhand bevittnade ytterkuvert uppges säkerligen icke vara en ovanlig företeelse vid sådan röstning.

För länsstyrelsen i Örebro län synes det nu framlagda förslaget till ett system med valsedelsförsändelse jämfört med det tidigare innebära en viss förbättring i det avseendet att två vittnen, varav det ena skall vara nära släkting eller vårdare, skall medverka. Om det skulle visa sig att ett system med ambulerande röstmottagning icke kan läggas till grund för lagstiftning vill länsstyrelsen, om ock med tvekan, icke motsätta sig det nu framlagda systemet med valsedelsförsändelser.

En del remissorgan har i sina yttranden närmare uppehållit sig vid de s k i 1 j a k t i g h e t e r, som föreligger mellan det ak­ tuella förslaget och det tidigare framlagda prin­ cipförslaget i fråga om valsedelsförsändelseinsli- tutets utformning. Länsstyrelsen i Kopparbergs län konstaterar med tillfredsställelse att kravet på förhandsprövning såsom förutsätt­ ning för deltagande genom valsedelsförsändelse slopats i det aktuella försla­ get. Länsstyrelsen påpekar att valutredningen i syfte att ytterligare inom rättssäkerhetens gränser förenkla förfarandet numera även frånträtt sitt ti­ digare förslag om att rösträtten i avsedda fall skulle utövas inför särskilt kvalificerade vittnen. Eu ordning med kvalificerade vittnen, som länssstyrel- sen uppger sig tidigare ha biträtt, är enligt länsstyrelsen givetvis förenad med vissa olägenheter och kan motverka syftet med reformen att under­ lätta valdeltagandet för vissa väljare. Systemet med två vittnen, som nu föreslagits av utredningen, tillgodoser enligt länsstyrelsens mening knappast

Kungl. Maj.ts proposition nr iOG år 1965

heller kravet på önskvärd enkelhet men torde vara att föredraga, helst som det får anses innebära elt visst skydd mot att ifrågavarande kategorier väljare utsättes för obehörig påverkan. Länsstyrelsen anser sig sålunda kunna tillstyrka förslaget. Även länsstyrelsen i Södermanlands län anser sig numera med hänsyn till vad utredningen anfört kunna frånträda kravet på kvalificerat vittne och har icke något att erinra mot att valsedelsförsändelse anordnas under medverkan av två vittnen. Svenska stadsförbundet förordar likaledes att kraven på förhandsprövning och kvalificerat vittne slopas så- gom villkor för utnyttjande av valsedelsförsändelseinstitutet. Förbundet an­ ser det till fyllest alt väljaren tecknar en försäkran på heder och samvete och att valsedelsförsändelsens anordnande sker under medverkan av två vittnen. Ett system efter dessa riktlinjer synes förbundet vara betryggande från valsäkerhetssynpunkt och måste även i den praktiska tillämpningen vara mera lätthanterligt än ett förfarande med förhandsprövning och kva­ lificerat vittne. Länsstyrelsen i Hallands län finner däremot förenklingarna i det aktuella förslaget ha drivits så långt att det kan ifrågasättas om icke säkerheten i alltför hög grad kommer att bli lidande härpå.

Frågan om det föreslagna systemet erbjuder tillräckliga garantier mot obehörig p å v er k a n vid rösträtts utövningen be­ handlas i åtskilliga remissyttranden.

Flera tillstyrkande myndigheter, bl. a. länsstyrelsen i Norrbottens län. anser garantierna för att röstningen tillgått på tillbörligt sätt vara väl så stora med det föreslagna systemet som med ambulerande röstmottagning.

En del remissorgan, som likaledes tillstyrkt förslaget, håller det dock för troligt att risken för obehörig påverkan är större vid förfarandet med val­ sedelsförsändelse. Sveriges husmodersföreningars riksförbund anser skill­ naden icke vara så stor att man därför skulle anse sig förhindrad att antaga det för de röstande mest smidiga systemet. En viss risk för obehörig på­ verkan och kanske även missbruk kan enligt länsstyrelsen i Jämtlands län visserligen icke uteslutas. Denna risk anser länsstyrelsen emellertid väsent­ ligt elimineras genom föreskriften om att två vittnen skall medverka vid anordnandet av ifrågavarande valsedelsförsändelser, till vilka särskilda ku­ vert skall tillhandahållas. Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att frågan om de gamla och sjuka väljarnas rösträttsutövning snarast löses uppger sig länsstyrelsen icke ha något att erinra mot det nu framlagda för­ slaget. Om än risken för obehörig påverkan skulle vara något större med ett system med valsedelsförsändelse än med ambulerande röstmottagning anser länsstyrelsen i Västerbottens län dock fördelarna i förslaget överväga de med systemet förenade nackdelarna. Länsstyrelsen säger sig därför vilja tillstyrka förslaget. Ej heller socialstyrelsen finner det föreslagna förfaran­ det innebära fullgod säkerhet för att väljaren icke kommer att utsättas för obehörig påverkan. Enligt styrelsen torde det emellertid vara praktiskt ta­ get omöjligt att finna ett valförfarande för nämnda grupper, som ger en i

Kiingl. Maj:ts proposition nr 106

dr

1965

27

alla avseenden fullgod sådan säkerhet, särskilt som man samtidigt måste försöka tillgodose kravet på enkelhet i förfarandet. Förslaget uppges inne- hära en kompromiss mellan dessa båda synpunkter. Kompromissen har å sin sida enligt styrelsen medfört att invändningar kan riktas mot förslaget både för bristande garantier mot obehörig påverkan och för bristande en­ kelhet. Socialstyrelsen anser emellertid att utredningen kommit fram till eu rimlig lösning av frågan och tillstyrker därför en lagstiftning i huvud­ saklig överenstämmelse med förslaget. Skånska drätselkammarförbundet anser en ordning med ambulerande röstmottagning vara att föredraga ur rättssäkerhetssynpunkt men finner de av utredningen redovisade skälen för ett system med valsedelsförsändelse så starka att detta system likväl bör accepteras.

I de avstyrkande yttrandena anses genomgående förslaget ge anledning till betänkligheter ur valsäkerhetssynpunkt. Länsstyrelsen i Västernorrlands län understryker sålunda alt det med förslaget blir den röstberätti­ gade själv, som avgör om han är berättigad att rösta genom valsedelsförsän­ delse. En dylik ordning är enligt länsstyrelsen icke tillrådlig. Man bör, an­ för länsstyrelsen, vid frågans lösning fasthålla vid grundsatsen, att rösträt­ ten skall utövas av vederbörande personligen inför i lag angiven röstmotta­ gare. Endast på så sätt vinnes enligt länsstyrelsen säkerhet att den röstande verkligen är den han uppger sig vara och skapas tillräckliga garantier mot obehörig påverkan av hans vilja. Kommunalborgmästaren i Lidköping på­ pekar att personer, som av olika anledningar är försvagade, lättare kan bli föremål för obehörig påverkan vid rösträttsutövning. Ett genomförande av utredningsförslaget skulle enligt kommunalborgmästaren innebära ökade risker för sådan påverkan.

Länsstyrelsen i Kristianstads län samt magistraterna i Västerås och Gäv­ le, vilka samtliga avstyrkt förslaget, betonar i sina yttranden att det före­ slagna systemet kan ge anledning till missbruk, särskilt som begreppet »sjukdom» kan ges olika tolkning och den föreslagna metoden i praktiken icke förutsätter någon kontroll. Magistraten i Gävle finner risk föreligga för att personer, som ej är förhindrade att inställa sig i vallokalen, av lättja eller bekvämlighet kommer att rösta genom valsedelsförsändelse under fö­ regivande av sjukdom, med eller utan vilseledande av vittnena. Magistraten i Västerås befarar att även förkylningar och lättare åkommor kan komma att betraktas som sjukdom i den föreslagna författningens mening, vilket enligt magistraten väl icke torde vara avsikten.

Några remissorgan, bl. a. länsstyrelsen i Gävleborgs län och Sveriges hus­ modersföreningars riksförbund, hedömer dock risken för missbruk som tämligen liten. Enligt riksförbundet torde väljarens av vittne vitsordade försäkran fylla de anspråk man här kan uppställa. Svenska kommunför­ bundet anser för sin del tillräckliga garantier mot missbruk ligga däri att det ena vittnet skall vara antingen någon nära släkting till väljaren eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1965

28

någon som är väljarens vårdare och att det är detta vittne som skall av­

lämna valsedelsförsändelsen vid valförrättningen.

I en del remissyttranden göres vissa uttalanden rörande effekten av

det föreslagna systemet med valsedelsförsän delse.

Poststyrelsen betonar att av de alternativa metoder till en lösning av frå­

gan, som tidigare diskuterats, den förordade metoden torde vara den, som

kan tänkas komma till vidsträcktare användning och som möjligen skul­

le kunna reducera behovet av tillfälliga postanstalter på sjukhus. Sven­

ska landstingsförbundet anser dock att man icke bör räkna med att det före­

slagna systemet i någon väsentligare grad minskar behovet av särskilda

postanstalter å sjukhus på valdagen. Med hänsyn till såväl patienterna

som personalen torde det enligt förbundets uppfattning vara nödvändigt

att de särskilda postanstalterna bibehålies vid större och medelstora sjuk­

hus xnedan man möjligen skulle kunna något höja den nuvarande undre

gränsen för inrättande av sådan anstalt.

Kommunalborgmästaren i Tidaholm, som avstyrkt förslaget, finner syste­

met med valsedelsförsändelse icke kunna erbjuda fullgoda möjligheter till

rösträttsutövning. Åtskilliga gamla och sjuka uppges sålunda icke komma

att med detta system få möjlighet till valdeltagande. Härvid åsyftas bl. a.

sådana gamla och sjuka, vilka vårdas på annan ort än den där de är röstbe­

rättigade. Om systemet med ambulerande röstmottagning kommer till stånd

anses missförhållandet kunna undanröjas, enär möjlighet föreligger att

anordna detta system så, att väljaren får rösta vid ambulerande röstmot­

tagning, oberoende av om han vistas inom sitt eget valdistrikt eller ej.

De vanföras riksförbund framför i sitt tillstyrkande yttrande tanken på

en utsträckning av det föreslagna systemets tillämpningsområde. Även om

valhandlingen förenklas för dem, som har mer väsentliga rörelsehandikapp,

finns det enligt förbundet många invalidiserade med smärre rörelsebegräns­

ningar, som på grund av långa avstånd till vallokalen bör få sitt valdelta­

gande underlättat. Förbundet ifrågasätter om icke jämväl dessa i stor ut­

sträckning bör äga rätt att använda sig av det föreslagna förfarandet med

valsedelsförsändelse. Kombinerat med de långa reseavstånden kan, fram-

hålles det, invaliditeten bli ett så svårt hinder att deltagandet i valen för­

svåras i så hög grad som avses för användandet av valsedelsförsändelse.

De av utredningen förordade reglerna för valsedelsförsän­

delse s anordnande har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan er­

inran av de remissorgan, som i princip godtagit ett system med sådana för­

sändelser för de sjuka och de med dem jämställda väljargrupperna. På en

del håll ställer man sig dock kritisk till den utformning bestämmelserna

om vittnen erhållit i förslaget.

I statistiska centralbyråns promemoria utvecklas mera ingående vissa

synpunkter på de föreslagna vittnesbestämmelserna. I promemorian an-

föres följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

29

Mot dessa bestämmelser kan man först och främst anföra, att det endast torde vara i små valdistrikt, där valförrättarna känner till de tlesta inom distriktet, som en något så när effektiv kontroll kan ske att vittnena upp­ fyller villkoren. I städerna torde kontroll i regel vara utesluten. Vidare kan nämnas, att de stränga fordringarna på vittne nr 1 gör, att i många fall röstning är utesluten, om inte bestämmelserna tolkas mer liberalt än som kan anses vara riktigt. Att en person varken har barn, barnbarn, föräldrar eller syskon är ju inte ovanligt (många ogifta åldringar hör till denna kate­ gori), och minst lika vanligt torde vara att dylika släktingar visserligen finns men vistas på annan ort. Valsedelsförsändelse kan ju då inte avläm­ nas, om inte en vårdare är vittne nr 1. Men vad är en »vårdare»? Hur många gamla och invalidiserade kan inte klara sig själva och utföra sina dagliga sysslor ensamma utan att för den skull ha så lätt att bege sig till en vallokal. Det kan också vara fråga om en tillfällig sjukdom, som gör att vederbörande inte kan bege sig ut på valdagen, och någon vårdare behöver ju då inte finnas.

Meningen med bestämmelserna om vittne nr 1 torde vara, att det böi vara en person, som motsvarar maken vid äktamakeförsändelse, och icke en främmande person, som kan tänkas fara omkring och samla röstei, men därför är det icke nödvändigt med den stränga begränsningen av de person- kategorier, som godkänns som vittne nr 1, särskilt som den noggranna spe- cificeringen av vilka släktskapsförhållanden som godtas motsägs av den synnerligen vaga innebörden av den andra godkända kategorien, nämligen »vårdare». Enklast torde vara att formuleringen ändrades till att vittne nr 1 skall vara släkt med väljaren eller personligen känna väljaren väl.

Vidare kan förmodas, att de tämligen invecklade reglerna rörande vilka personer som godtas som vittne nr 1 och som vittne nr 2 kan vara svåra att förstå både för väljare och vittnen. De flesta personer är vana vid att när det på en handling behövs två vittnen, godtas vilka personer som helst utom sådana som är nära släkt. Men att da första att i detta fall det ena vittnet måste vara nära släkt (eller vårdare) medan det andra inte får vara nära släkt, är inte så lätt för många. Inte heller kanske alla tänker på att vittne nr 1 måste överlämna försändelsen. Detta är ju en av de få bestämmelser som verkligen kan kontrolleras. Om vittne nr 2 infinner sig för att avlämna försändelsen och avvisas, kanske han måste söka reda på vittne nr 1 och överlämna försändelsen till denne, som sedan i sin tur måste bege sig till vallokalen, om detta medhinnes innan den stängs.

Det torde därför vara mest konsekvent att endast vittne nr 2 (som mot­ svarar det enda vittnet vid äktamakeförsändelse) kallas för vittne. Denne bör ju vara en främmande person, såsom man är van vid att vittnen bör va­ ra. Vittne nr 1 är inget verkligt vittne (lian är jävig); han kan kallas t. ex. »avlämnarc», »ombud» eller helt enkelt »bud», såsom man numera äl­ van vid, sedan postverket ersatt bevittningen med uppgift om namn på »bu­ det». På försändelsen kan då finnas en särskild plats för vittnets namnteck­ ning och en annan plats för budets namnteckning.

Man kan ju anse, att det inte är nödvändigt att medge att make får vara vittne nr 1 (bud), eftersom röstning i sådana fall kan ske med äktamakeför­ sändelse. Det kan dock vara önskvärt alt make godtas som vittne nr 1, efter­ som det kan tänkas att i eu del fall endast kuvert för sjuka och åldringar finns tillgängligt men icke kuvert för äkta make.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 106 år 1965

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Några remissorgan finner för sin del att endast ett vittne, som

är oj ävigt, bör medverka vid valsedelsförsändelsens anordnande. Enligt

länsstyrelsen i Västmanlands län undvikes härigenom en komplikation vid

förfarandet, som kan föranleda osäkerhet hos valmyndigheterna, ytterligare

kassationsanledningar vid sammanräkningsproceduren osv. En utvidgad

tillämpning av det redan existerande institutet äktamakeförsändelse utan

någon extra påbyggnad ter sig enligt länsstyrelsens uppfattning mest natur­

lig och komplikationsfri. Valsedelsförsändelsen hör enligt länsstyrelsen kun­

na avlämnas hos valförrättaren av den person, som den sjuke vidtalat att i

detta avseende vara honom behjälplig. Eventuellt anses det kravet kunna

ställas på röstavlämnaren, att denne är röstberättigad i väljarens valdistrikt.

Vistas väljaren på vårdanstalt av något slag, där särskild poströstning ej

finnes anordnad, torde enligt länsstyrelsen merendels valsedelsförsändelsen

kunna befordras till valförrättaren genom anstaltens försorg. Även länssty­

relsen i Göteborgs och Bohus län finner det föreslagna systemet med två

vittnen med olika kvalifikationer alltför invecklat. Länsstyrelsen anser det

höra övervägas om man inte i stället i fråga om de formella vittnesföreskrif-

terna borde tillämpa samma förfarande som vid valsedelsförsändelse för äk­

ta make, varvid man kunde tänka sig att avlämnandet fick ske antingen ge­

nom vittnet eller genom någon väljaren närstående. De vanföras riksförbund

anför liknande synpunkter.

Från några håll, där man i princip godtagit den föreslagna ordningen med

två vittnen, förordas en utvidgning av den krets, ur vilken vittne nr 1

kan tagas. Enligt vad som framhålles kan det förekomma att väljare saknar

såväl nära släkting som vårdare i egentlig mening. Länsstyrelsen i Skara­

borgs län föreslår av nu nämnda skäl att särskilda, av valnämnden förord­

nade personer skall finnas att tillgå såsom vittnen och röstavlämnare. Sam­

ma förslag framföres av kommunalborgmästaren i Tidaholm. Sveriges folk-

pensionärers riksorganisation finner det för sin del angeläget att den röst­

berättigade själv äger ange, vem i bekantskapskretsen som kan anses stå i

sådant personligt förhållande till den röstberättigade att han kan godkännas

såsom vittne nr 1.

Socialstyrelsen och magistraten i Västerås anmärker att utredningen icke

närmare beskrivit vilka personer som skall innefattas i begreppet vårdare

och i denna egenskap kunna tjänstgöra såsom vittne nr 1. Socialstyrelsen

anför.

Socialstyrelsen känner icke till att begreppet vårdare i lagstiftning eller

annat sammanhang blivit särskilt definierat. Däremot finnes i 9 § tredje

stycket kungörelsen den 25 maj 1962 (nr 386) med tillämpningsföreskrifter

till sjukreseförordningen en uppräkning av de kategorier som vid tillämp­

ningen av nämnda kungörelse skall räknas som vårdare. Socialstyrelsen fin­

ner det emellertid angeläget att begreppet i någon mån belyses i en komman­

de proposition i ämnet. Inom begreppet vårdare i nu förevarande samman­

31

hang bör självklart falla vårdpersonal som är anställd vid olika vårdinrätt­ ningar eller inom den öppna vården, t. ex. den sociala hemhjälpen, i den mån vederbörande vårdare har någon del i skötseln av väljaren i fråga. Många gamla eller invalidiserade människor klarar sig emellertid själva och utför sina dagliga sysslor i hemmet utan att trots detta ha så lätt att bege sig till en vallokal. Några kan ju också av tillfällig sjukdom vara förhindrade att uppsöka vallokal på valdagen. I den mån dessa personer icke kan rösta genom äktamakeförsändelse uppkommer frågan vem som skall räknas som deras vårdare. I sådana fall bör som vårdare kunna räknas granne eller an­ nan som, om än tillfälligtvis, ser till vederbörande väljare. Det torde icke va­ ra möjligt att lämna någon entydig definition på begreppet vårdare, men en­ ligt socialstyrelsens mening måste begreppet ges en vidsträckt tolkning för att det föreslagna förfarandet skall kunna tillämpas i önskvärd utsträckning. Skyddet mot att institutet valsedelsförsändelse skall användas i icke avsedd omfattning får främst sökas i föreskriften, att väljaren på ytterkuvertet skall teckna en på heder och samvete avgiven förklaring, att han uppfyller rekvisiten för röstning genom valsedelsförsändelse samt att denna försäkran skall vitsordas av vittnena.

Svenska stadsförbundet förklarar, att förbundet förutsätter att av perso­ nalen på ålderdomshem endast den tjänstgörande föreståndaren i förevaran­ de sammanhang godtages såsom vårdare.

Vad särskilt angår vittne nr 2 ifrågasättes av några remissorgan om icke krav bör uppställas på att detta vittne besitter vissa kvalifikationer.

Länsstyrelsen i Malmöhus län finner syftet med vittne nr 2, nämligen att fö­ rebygga att väljaren påverkas av den såsom vittne nr 1 anlitade anförvanten eller vårdaren, icke kan uppnås på ett tillräckligt effektivt sätt genom den föreslagna ordningen, särskilt som åldersgränsen för vittne nr 2 satts så låg som 15 år. En utväg att i ifrågavarande avseende uppnå större trygghet sy­ nes enligt länsstyrelsen vara att kräva att vittne nr 2 skall vara kvalificerat.

Några större praktiska olägenheter av en sådan anordning anser länsstyrel­ sen inte behöva uppkomma, därest den krets, inom vilken dessa vittnen får tagas, göres tillräckligt vid. Magistraten i Gävle anser att vittne nr 2 bör va­ ra ämbets- eller tjänsteman eller nämndeman eller av valnämnden i distrik­ tet förordnad person samt att valnämnden bör åläggas att förordna lämpligt antal vittnen.

Socialstyrelsen anser vittnesbestämmelserna böra kompletteras med en fö­ reskrift om att vittne nr 2 ej får stå i beroende ställning till vittne nr 1. En sådan föreskrift uppges främst ha betydelse för röstningen på ålderdoms­ hem och andra vårdanstalter men kan, framhåller styrelsen, naturligtvis medföra vissa svårigheter, när det gäller att i alla lägen få tag i ett vittne nr

2. Styrelsen finner det emellertid angeläget att man på angivet sätt förebyg­ ger misstankar om att personalen vid ålderdomshem och andra anstalter samarbetar i syfte att obehörigen påverka väljarna. När det gäller frågan om vittnenas ålder framhåller länsstyrelsen i Hal­

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1065

32

lands län att endast personer, vilka själva är röstberättigade, bör godtagas

såsom vittnen men att åldersgränsen av praktiska skäl dock kan sättas till

lägst 18 år.

Länsstyrelsen i Stockholms län och magistraten i Södertälje, som tillstyrkt

den föreslagna ordningen, ifrågasätter om icke den röstberättigade bör ha

rätt att anlita biträde vid valsedelsförsände Isens iord­

ningställande. När det gäller röstning av sjuka och gamla är det —

framhålles det — säkerligen ej sällsynt att väljarna av sin sjukdom eller ål­

der är så svårt invalidiserad, att han icke utan hjälp kan vidtaga samtliga

för valsedelsförsändelsens anordnande föreskrivna åtgärder. Väljare som i

vanlig ordning inställer sig i vallokalen äger, om han på grund av kroppsligt

fel är oförmögen att i föreskriven ordning avge sin röst, anlita biträde vid

röstningen. Detta medgivande bör enligt nämnda remissorgan gälla även vid

röstning av hemmavarande sjuka och åldringar.

Sveriges folkpensionärers riksorganisation framhåller i detta samman­

hang att den som är intagen på vård- eller sjukhem eller inneboende på ål­

derdomshem i många fall kan komma i beroende ställning till föreståndaren

samt att det därför är viktigt att de politiska partierna beredes möjlighet att

få kontakt med dessa väljare och få rätt, om väljaren så önskar, att biträda

vid valsedelsförsändelsens upprättande.

Utredningens förslag om att valsedelsförsändelsen endast skall

kunna avlämnas av vittne nr 1 anser länsstyrelsen i Kronobergs län

icke vara tillfredsställande. Länsstyrelsen föreslår att valsedelsförsändelsen

skall få avlämnas även av vittne nr 2.

Socialstyrelsen erinrar i sitt yttrande om att det numera förekommer allt

oftare att kommuner samarbetar om ålderdomshem. Detta medför, att det

blir allt vanligare att personer, som är intagna på ålderdomshem, är man­

talsskrivna i annan kommun än den, där ålderdomshemmet är beläget. Om

röstning skall ske genom vårdare, medför detta den olägenheten, att vårda­

ren i vissa fall måste färdas till annan kommun för att där framlämna val­

försändelsen. Dessa olägenheter skulle, framhåller styrelsen, kunna undan­

röjas genom att möjlighet skapas för vittne nr 1 att avlämna valsedelsför-

sändelse på postanstalt. Såvitt socialstyrelsen nu kan bedöma torde olägen­

heterna emellertid icke vara av större omfattning än att de kan avhjälpas

genom praktiska lösningar såsom att vederbörande kommun ställer trans­

portmedel till vårdarens förfogande. Socialstyrelsen anser därför att erfa­

renheten får visa huruvida någon utvidgning av möjligheterna till poströst­

ning bör komma till stånd. Poststyrelsen finner det för sin del synnerligen

välgrundat att det föreslagna systemet med valsedelsförsändelse inte är

avsett att användas i kombination med poströstning, vilket skulle göra

det redan tämligen komplicerade poströstningsförfarandet alltför svårbe­

mästrat.

Skånska drätselkammareförbundet, som ställer sig kritisk mot att det

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1965

33

överlämnas åt väljaren att avgöra om han är berättigad att rösta genom val- sedelsförsändelse, föreslår, alt försändelsen vid avlämnandet skall vara åt­ följd av intyg av t. ex. läkare eller distriktssköterska.

I några yttranden göres vissa uttalanden beträffande möjligheter­ na till kontroll av att väljaren äger rösta genom valsedelsförsändel- se och att försändelsens anordnande skett på föreskrivet sätt. Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller, att det inte av den föreslagna lagtexten framgår att ordföranden har befogenhet att genom frågor till den, som avlämnar val- sedelsförsändelsen, skapa klarhet beträffande försändelsens anordnande och avlämnande. Länsstyrelsen anser, att ordföranden bör kunna utöva endast den formella granskning, som anges i den föreslagna lagtexten, och att det inte är lämpligt att ordföranden förhör sig om riktigheten av de på valsedels- försändelsen tecknade intygen. Länsstyrelsen i Kalmar län påtalar, att ett förfarande med frågor till den som överlämnar valsedelsförsändelsen är otillfredsställande och kan antagas medföra komplikationer. Liknande syn­ punkter anföres av valnämnden i Alunda distrikt, valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt, drätselkammaren i Umeå och Sveriges husmoders­ föreningars riksförbund.

Svenska stadsförbundet framhåller i detta sammanhang att, i den mån den nya röstningsmetoden skulle komma att medföra missbruk, det är ange­ läget att de straffrättsliga bestämmelserna anpassas därefter.

I några yttranden har vissa detalj anmärkningar gjorts.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om de föreslagna vallagsbestämmelserna fått en med hänsyn till valsedelsförsändelseinstitu- tets praktikabilitet lämplig utformning. Om meningen är att väljaren på yt- terkuvertet skall underteckna dels en förklaring (angående det frivilliga in­ läggandet av valsedeln i innerkuvertet m. in.) och dels en försäkran (angå­ ende sjukdomshinder eller vad därmed jämställes), finner länsstyrelsen för­ faringssättet alltför omständligt. Det bör enligt länsstyrelsens uppfattning räcka med ett enda viljeuttalande, inrymmande såväl »förklaring» som »för­ säkran». Kommunalnämnden i Täby köping erinrar om att det i förslaget föreskrivits att ytterkuvertet skall »innehålla» en försäkran av väljaren. In­ nebörden av stadgandet torde enligt nämnden bättre komma till uttryck med en bestämmelse om att en »å ytterkuvertet anbragt» försäkran skall av väl­ jaren egenhändigt undertecknas.

Länsstyrelsen i Gotlands län ifrågasätter om icke en redaktionell jämk­ ning av de bestämmelser i 63 § ValL och 29 § IvVL som reglerar vittnesjäven bör övervägas. Nämnda lagrum upptar en föreskrift om att såsom vittne ej må tagas bl. a. »barn till väljaren eller hans make». Av förarbetena till be­ stämmelsen (prop. 1956: 166 s. 19) framgår alt barn, som härigenom uteslu- tes såsom vittne, är barn till väljaren eller till väljarens make. Hos länssty­ relsen gjorda förfrågningar visar emellertid att fall förekommit, där hos val-

Kungl.

il

laj.ts proposition nr 106 år 1965

förrättare och väljare rått den uppfattningen att orden »hans make» syftar

på ordet »barn».

Valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt finner det lämpligt att

kuverten för de skilda slagen av valsedelsförsändelse får olika färg, så att

de lättare kan åtskiljas av valförrättare och väljare.

Statistiska centralbyrån anser det önskvärt att ytterkuverten till valsedels-

försändelserna, i varje fall under en övergångstid, göres till föremål för en

statistisk bearbetning för att man skall få en uppfattning om hur reformen

verkar. Centralbyrån föreslår därför att valförrättarna ålägges att insända

dessa ytterkuvert till byrån.

Departementschefen. Frågan om att underlätta valdeltagandet för sjuka,

invalider och åldringar har i olika etapper varit föremål för prövning av

1955 års valutredning. Utredningen har därvid funnit att en mera generell

lösning av dessa väljares röstningsproblem i huvudsak kan erhållas endast

genom att införa antingen ett system med ambulerande röstmottagning

eller ett system med valsedelsförsändelse, avsett för ifrågavarande väljar­

kategori. I sitt år 1963 avgivna slutbetänkande har utredningen stannat

för att förorda ett system med valsedelsförsändelse. Det alldeles övervä­

gande antalet remissorgan, som yttrat sig i frågan, har också uttalat sig

för en sådan lösning. I prop. 1964: 140 har även jag förordat ett system

med valsedelsförsändelse. Genom propositionen har, såsom jag inlednings­

vis angett, riksdagen förelagts förslag till sådan ändrad lydelse av § 24

riksdagsordningen att det i ValL må bestämmas att röstberättigad, som till

följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att person­

ligen inställa sig vid valförrättningen för sitt valdistrikt, äger avge valsedel

genom annan person. Förslaget syftar sålunda till att i grundlag öppna

möjlighet att komplettera ValL med bestämmelser om ett för ifrågavarande

väljare avsett valsedelsförsändelseinstitut. Konstitutionsutskottet (KU

1964: 19) har vid behandlingen av förslaget enhälligt funnit utredningen

i ämnet ge vid handen att vägande invändningar kan resas mot ett system

med ambulerande röstmottagare, främst genom att det förutsätter ett om­

ständligt och svåradministrerat förfarande, men att ett system med val­

sedelsförsändelse torde kunna utformas på sådant sätt, som kan innebära

en godtagbar lösning. Utskottet har därför förordat att grundlagsenlig möj­

lighet öppnas för genomförande av regler om röstning medelst särskild

valsedelsförsändelse för den berörda välj arkategorien. I enlighet med ut­

skottets hemställan har 1964 års riksdag såsom vilande för vidare grund­

lagsenlig behandling antagit det i prop. 1964: 140 framlagda förslaget om

ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

Ett valsedelsförsändelseinstitut för sjuka och därmed jämställda väljare

bör givetvis avse såväl andrakammarvalen som kommunalvalen. Vid ut­

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

35

formningen av ett för nämnda väljargrupper avsett valsedelsförsändelse- institut framstår det som en viktig uppgift att bestämma vein som skall äga avlämna försändelsen till valförrättaren och alltså motsvara väljarens make vid äktamakeröstning. Valutredningen liar föreslagit, att behörighet att avlämna valsedelsförsändelse från sjuka och därmed likställda väljare bör tillkomma endast den som står i visst släktskapsförhållande till väl­ jaren eller är dennes vårdare. I likhet med flertalet remissorgan kan jag ansluta mig till detta förslag. Ur valsäkerhetssynpunkt är nämligen av betydelse att den som skall äga avlämna valsedelsförsändelsen tillhör en kategori personer som kan antagas känna väljaren väl och i allmänhet också står väljaren nära. Kretsen av de personer som enbart på grund av släktskap med väljaren skall äga inge dennes valsedelsförsändelse har i utredningens förslag bestämts så, att den omfattar väljarens barn, barn­ barn, föräldrar och syskon. Även i denna del kan jag godtaga utredning­ ens förslag, som härutinnan tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan. Under remissbehandlingen har visserligen från nå­ got håll ifrågasatts, om icke också väljarens make borde i denna sin egen­ skap tillhöra ifrågavarande personkrets. Det praktiska behovet härav måste dock betecknas såsom ringa. Om väljare, som på grund av sjukdom eller dylikt icke kan inställa sig personligen vid valförrättningen, är gift, finnes ju möjlighet att begagna det något enklare institutet valsedelsförsändelse för äkta make. Skulle dylik väljare likväl använda det nu föreslagna val- sedelsförsändclseinstitutet, torde situationen i allmänhet vara den att väl­ jarens make ändå blir i egenskap av vårdare behörig att avlämna försän­ delsen. Vad angår begreppet vårdare möter, såsom framgått under remiss­ behandlingen, vissa svårigheter att med önskvärd stringens bestämma detta begrepp. Den som på grund av sitt yrke omhänderhar skötseln av sjuka, ålderstigna eller invalidiserade personer bör naturligen vara behörig alt av­ lämna valsedelsförsändelser från sådana personer, i den mån de står under hans vård. Såsom socialstyrelsen i sitt remissvar påpekat, gäller detta så­ väl vårdpersonal, som är anställd vid olika vårdinrättningar, som personer som är yrkesverksamma inom den öppna vården, t. ex. privatpraktiserande läkare eller till den sociala hemhjälpen knuten personal. När fråga icke är om yrkesmässig vårdare, torde det kravet böra upprätthållas att vederbörande i skilda ting lämnar väljaren ett bistånd som icke är av helt obetydlig eller tillfällig karaktär. För att kunna anlitas såsom ingivare av valsedelsförsän­ delse från sjuk eller därmed jämställd väljare torde, såsom valutredningen funnit, utöver kravet att vederbörande på angivet sätt skall stå i släktskaps­ förhållande till väljaren eller vara dennes vårdare böra fordras, att han uppnått viss ålder. Hur hög denna ålder bör vara kan naturligen vara före­ mål för olika meningar. Valutredningen har stannat för en åldersgräns på 15 år. För egen del är jag närmast benägen att förorda, att åldersgränsen,

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

36

såsom föreslagits i något remissvar, sättes vid 18 år. Vid äktamakeröstning

är den som avlämnar valsedel för andre maken i allmänhet minst 18 år

gammal.

Tillvägagångssättet vid anordnande av valsedelsförsändelse för sjuka och

därmed jämförliga väljare bör, såsom valutredningen funnit, så långt för­

hållandena det medger överensstämma med förfaringssättet vid upprättan­

de av valsedelsförsändelse för äkta make. Liksom vid äktamakeröstning bör

sålunda användas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert. Dessa

kuvert bör vara av särskilt slag, dvs. skilja sig från de kuvert som an­

vändes då röstning sker vid personlig inställelse inför valförrättare eller

röstmottagare. Hinder bör däremot icke möta att om så skulle befinnas

ändamålsenligt göra exempelvis innerkuvertet gemensamt för de båda ty­

perna av valsedelsförsändelse. I enlighet med valutredningens förslag bör

vid iordningställande av valsedelsförsändelse från sjuk eller därmed jäm­

ställd väljare så tillgå, att väljaren själv frivilligt inlägger sin valsedel i

innerkuvertet och tillsluter detta samt i närvaro av två personer inlägger

innerkuvertet i ytterkuvertet och omedelbart därefter tillsluter ytterkuver-

tet. Detta tillvägagångssätt överensstämmer i stort sett med det för äkta­

makeröstning föreskrivna men skiljer sig från detta därigenom att bortsett

från väljaren två personer skall vara närvarande i stället för en. Denna olik­

het är betingad av valsäkerhetshänsyn. Av dessa två personer bör, såsom

valutredningen förordat, den ene vara identisk med den som skall avlämna

försändelsen och alltså uppfylla för avlämnare uppställda behörighetskrav.

På den andre bör i överensstämmelse med valutredningens förslag och i

likhet med vad som gäller för äktamakeröstning det kravet uppställas, att

han icke får vara väljarens make eller barn till väljaren eller dennes make.

Samma åldersgräns som för den som skall avlämna valsedelsförsändelsen

bör gälla också för den andre vid valsedelsförsändelsens tillkomst närva­

rande personen. Jag förordar alltså även här en minimiålder på 18 år. Så­

som valutredningen föreslagit, bör för övrigt samma minimiålder uppstäl­

las även för vittne vid äktamakeröstning. I valutredningens förslag har så­

väl den som skall avlämna valsedelsförsändelsen som den andre vid försän­

delsens tillkomst närvarande personen erhållit benämningen vittne. Härige­

nom kan emellertid lätt missförstånd uppkomma rörande de delvis skilda

funktioner som de båda personerna skall fylla och de olika behörighets­

villkor som skall gälla för dem. Jag vill därför föreslå, att den som i egen­

skap av nära släkting eller vårdare skall avlämna valsedelsförsändelsen

icke betecknas såsom vittne utan att denna beteckning reserveras för den

andre vid valsedelsförsändelsens tillkomst närvarande personen.

När valutredningen i tidigare sammanhang behandlat spörsmålet om ett

för sjuka, invalider och åldringar avsett valsedelsförsändelseinstitut, har

utredningen varit inne på tanken att man på grundval av läkarintyg eller

annat sådant bevismaterial skulle anställa en förhandsprövning av frågan

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

37

om rätt att begagna sig av detta institut förelåg i det enskilda fallet. Ut­ redningen har emellertid i sitt sista betänkande i ämnet frånfallit denna tanke och ansett det böra vara till fyllest med vissa på ytterkuvertet lämnade uppgifter från väljaren och de båda övriga vid valsedelsförsändelsens till­ komst närvarande personerna. I likhet med flertalet remissorgan kan jag ansluta mig till den principiella ståndpunkt, som valutredningen sålunda stannat för.

Vad först angår väljarens på ytterkuvertet lämnade uppgifter har val­ utredningen föreslagit, att denne där skall teckna dels en på heder och sam­ vete avgiven försäkran att han till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är förhindrad att inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt och dels en förklaring att han själv frivilligt inlagt sin valsedel i innerku- vertet och tillslutit detta samt i närvaro av den som skall inge försändel­ sen och vittnet inlagt innerkuvertet i ytterkuvertet och omedelbart därefter tillslutit detta. Enligt min mening synes samtliga de uppgifter som väljaren sålunda skall lämna böra upptagas i en gemensam förklaring avgiven på heder och samvete. Härigenom torde, såsom framhållits i något remissvar, förfarandet bli något mindre omständligt. Med en sådan anordning kom­ mer väljaren vidare till följd av stadgandet i 15 kap. 10 § brottsbalken att vara underkastad sanningsplikt beträffande samtliga de uppgifter han läm­ nar på ytterkuvertet.

I enlighet med vad valutredningen föreslagit och i viss analogi med vad som gäller vid äktamakeröstning bör den som skall avlämna valsedelsför- sändelsen och det vid försändelsens tillkomst närvarande vittnet på ytter­ kuvertet intyga, att väljaren egenhändigt undertecknat den förklaring som denne där skall lämna. Enligt valutredningens förslag skall de båda vid försändelsens tillkomst närvarande personerna dessutom på ytterkuvertet bekräfta, att något förhållande som strider mot väljarens uppgift rörande hindret för hans personliga inställelse icke är känt för dem. Denna be­ kräftelse bör enligt min mening till stärkande av valsäkerheten avse samt­ liga uppgifter, som väljaren lämnar på ytterkuvertet, vare sig uppgifterna rör hindret för hans personliga inställelse eller tillvägagångssättet vid val­ sedelsförsändelsens upprättande. Om inlygsgivarna lämnar medvetet orik­ tiga uppgifter, kan ansvar för osant intygande enligt 15 kap,. 11 § brotts­ balken inträda.

För att valsedelsförsändelseinstitutet för sjuka och därmed jämställda väljare samt valsedelsförsändelseinstitutet för äkta make så långt möjligt skall överensstämma med varandra vill jag föreslå, dels att den förklaring rörande tillvägagångssättet vid försändelsens tillkomst, som väljaren vid äktamakeröstning skall teckna på ytterkuvertet, skall avges på heder och samvete och därmed omfattas av sanningsplikt och dels att vittnet även vid äktamakeröstning skall på ytterkuvertet bekräfta — förutom att väl­ jaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring — alt något förhål­

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

lande som strider mot vad väljaren uppgett i sin förklaring icke är för vitt­

net känt.

I likhet med vad som gäller vid äktamakeröstning bör valsedelsförsändel-

se från sjuka och därmed jämförliga väljare få anordnas tidigast trettio da­

gar före valet.

Enligt valutredningens förslag skall valsedelsförsändelse, anordnad för

väljare som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder ej kan rösta

i vanlig ordning, avlämnas vid valförrättningen i väljarens valdistrikt till

ordföranden. När det gäller valsedelsförsändelse från äkta make föreligger

enligt gällande regler jämväl möjlighet att avlämna dylik försändelse till

röstmottagare under förutsättning att den make, som överlämnar försändel­

sen, samtidigt själv röstar inför röstmottagaren. Införandet av en motsva­

rande ordning då fråga är om den nya typen av valsedelsförsändelse skulle

säkerligen komplicera nuvarande system för poströstning. Med hänsyn här­

till och i avsaknad av närmare erfarenheter av det nya valsedelsförsändelse-

institutets tillämpning anser jag mig i nuvarande läge icke böra förorda att

möjlighet införes att avlämna här avsedd valsedelsförsändelse även till röst­

mottagare.

När valsedelsförsändelse från sjuk, invalidiserad eller ålderstigen väljare

avlämnas till valförrättare bör det enligt min mening ankomma på denne att

kontrollera att avlämnaren är den person som på försändelsens ytterkuvert

tecknat sig såsom ingivare av väljarens valsedel. Valförrättaren torde i sådant

syfte vara befogad att om så erfordras kräva att den som avlämnar försän­

delsen på lämpligt sätt legitimerar sig. Detta kan naturligtvis ske genom fö­

reteende av sedvanlig legitimationshandling men även namnteckningskon-

troll kan ifrågakomma som ett medel att fastställa, att ingivaren är identisk

med den som på ytterkuvertet tecknat sig såsom avlämnare. Om särskild an­

ledning att ifrågasätta ingivarens behörighet föreligger, bör valförrättaren

även vara oförhindrad att genom frågor till honom skapa sig klarhet om hu­

ruvida han på grund av nära släktskap med väljaren eller i egenskap av väl­

jarens vårdare uppfyller de för ingivare stadgade behörighetsvillkoren. I öv­

rigt synes mig valförrättaren böra ha att iakttaga samma regler som gäller

då valsedelsförsändelse från äkta make avlämnas. Han skall sålunda kon­

trollera att väljaren blivit i röstlängden antecknad såsom röstberättigad, att

ytterkuvertet är av föreskriven beskaffenhet samt att på ytterkuvertet är

tecknade förklaring av väljaren och intyg i behörigt skick. Ger denna kon­

troll ej anledning till anmärkning och förekommer ej skäl till antagande att

ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, skall valförrättaren bryta yt­

terkuvertet och därefter underkasta innerkuvertet samma granskning som

vid äktamakeröstning. Är allt i behörig ordning, skall valförrättaren nedlägga

innerkuvertet obrutet i valurnan och i samband därmed i röstlängden an­

teckna att väljaren utövat sin rösträtt.

Det är givetvis svårt att med säkerhet förutse hur ett för sjuka och där­

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Kungl. Mnj:ts proposition nr 106 år 1965

39

med jämställda väljare avsett valsedelsförsändelseinstitut kommer att utfal­

la i praktiken. Frågan i vad mån reglerna för institutet behöver jämkas el­

ler kompletteras i ett eller annat avseende torde därför vara förtjänt att

uppmärksammas sedan närmare erfarenheter vunnits av institutets tillämp­

ning.

Vad slutligen angår de valkuvert och ytterkuvert som skall användas för

den nya typen av valsedelsförsändelser bör dessa kuvert tillverkas endast

genom statsverkets försorg. Kuverten bör på samma sätt som då fråga är om

kuvert för valsedelsförsändelser av äkta makar vid andrakammarval tillhan­

dahållas valnämnder utan kostnad samt vid kommunalval kommuner och

församlingar mot ersättning. Eftersom den nya typen av valsedelsförsändel­

ser icke skall kunna avlämnas till röstmottagare finner jag det icke erfor­

derligt att kuverten för dessa försändelser vid något val tillställes jämväl

röstmottagare. Däremot torde såsom valutredningen föreslagit dessa kuvert

liksom kuvert för valsedelsförsändelser av äkta makar böra vid både andra­

kammarval och kommunalval gratis tillhandahållas i riksdagen represente­

rat politiskt parti. I god tid före allmänt val bör kuverten till valsedelsför­

sändelser från sjuka och därmed jämförliga väljare liksom motsvarande ku­

vert för äktamakeröstning finnas tillgängliga hos valnämnden och de tjäns­

temän eller andra personer som av valnämnden erhållit uppdrag att i detta

avseende tillhandagå väljarkåren. Vid genomförandet av nu angivna förslag

uppkommer en mindre kostnadsökning för statsverket. Att på förhand mera

exakt bestämma ökningens storlek låter sig knappast göra.

De förslag som i det föregående redovisats förutsätter för sitt genomföran­

de vissa ändringar i vallagarna. Reglerna om rätt till äktamakeröstning och

sättet för anordnande av valsedelsförsändelse härför torde lämpligen böra

sammanföras i 62 § ValL resp. 28 § KVL. Motsvarande regler rörande val-

sedelsförsändelseinstitutet för sjuka och därmed jämställda väljare kan

upptagas i 63 § ValL och 29 § KVL. Förslagens genomförande kräver därut­

över ändringar i 64, 74 och 96 §§ ValL samt i 30, 39 och 60 §§ KVL.

Den av mig föreslagna reformen torde böra träda i kraft den 1 januari

1966.

Departementschefens hemställan

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedeparte­

mentet upprättats förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753);

3) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den

1 mars 1957 (nr 50);

40

4) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse;

5) lag om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253);

6) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen;

7) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t måtte genom proposition fö­

reslå riksdagen att antaga nämnda lagförslag, de under 1)-—5) angivna

lagförslagen under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964

års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 16 riks­

dagsordningen samt de under 6) och 7) angivna lagförslagen under förut­

sättning av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande

antagna förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Martti Heino

Kungl. Maj ds proposition nr 106 år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

41

Utdrag av valutredningens förslag

Bilaga

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till

(Nuvarande lydelse)

62

Vill äkta make ingiva valsedel ge­ nom andra maken, skall valsedelsför- sändelse anordnas tidigast trettio da­ gar före valet.

riksdagen

(Föreslagen lydelse)

Vill äkta make ingiva valsedel ge­ nom andra maken eller vill väljare vilken på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är förhind­ rad att utöva sin rösträtt vid val­ förrättningen för det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, ingiva valsedel genom annan person, skall valsedelsförsändelse anordnas tidi­ gast 30 dagar före valet.

För valsedelsförsändelse Väljaren skall själv frivilligt in­ lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytter- kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterku- vertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid nam­ net tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt in­ lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett eller, då fråga är om valsedels­ försändelse för annan än äkta make, två vittnen inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart där­ på tillslutes av väljaren. En å ytter­ kuvertet anbragt förklaring att så­ lunda tillgått skall därefter av väl­ jaren egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdi­ strikt väljaren vid tiden för valet till­ hör och hans hemvist inom valdi­ striktet.

Då fråga är om valsedelsförsändelsc för äkta make, intygar vittnet å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ar 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

förklaring. Till vittne må ej tagas

väljarens make och ej heller barn till

väljaren eller hans make.

64

Äkta make, som vill avgiva valse­

del för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden val-

sedelsförsändelse, varom sägs i 62

och 63 §§. Finnes att väljaren är

röstberättigad, att ytterkuvertet är

sådant, som avses i 63 §, samt att

därå äro tecknade förklaring av väl­

jaren ävensom vittnesintyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig an­

ledning antaga, att ytterkuvertet bli­

vit efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

väljaren egenhändigt undertecknat

nämnda förklaring. Till vittne må ej

tagas väljarens make, barn till välja­

ren eller hans make, och ej heller

den som är under femton år.

Beträffande valsedelsförsändelse

för annan än äkta make skall ytter­

kuvertet jämväl innehålla en av väl­

jaren på heder och samvete avgiven

försäkran att väljaren på grund av

sjukdom, lyte, vanförhet eller hög

ålder är förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättningen för det

valdistrikt, där han är i röstlängden

uppförd. Vittnena intyga å ytterku­

vertet, med angivande av dag och ort

för intygets meddelande, dels att nå­

got förhållande stridande mot väl­

jarens försäkran icke är känt för

dem, dels ock att väljaren egenhän­

digt undertecknat såväl den i andra

stycket omförmälda förklaringen

som förenämnda försäkran. Det ena

vittnet (vittne nr 1) skall vara barn

eller barnbarn till väljaren, någon

av väljarens föräldrar eller väljarens

syskon eller någon vilken är välja­

rens vårdare. Det andra vittnet (vitt­

ne nr 2) må ej vara väljarens make

och ej heller barn till väljaren eller

hans make. Till vittne må ej tagas

den som är under femton år.

§■

Valsedelsförsändelse, varom sägs i

62 och 63 §§, avlämnas vid valför­

rättningen till ordföranden av äkta

make eller, då fråga är om valsedels­

försändelse för annan än äkta make,

av den vilken såsom besläktad med

väljaren eller såsom väljarens vår­

dare anlitats som vittne vid försän­

delsens anordnande (vittne nr 1).

Finnes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är sådant, som av­

ses i 63 §, och i föreskriven ordning

ifyllt av väljaren, samt att å ytterku­

vertet är tecknat vittnesintyg i behö­

rigt skick, och förekommer ej skälig

anledning antaga, att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat, bry-

43

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ter ordföranden ytterkuvertet; i an­ nat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet --------------------- rösträtten utövats. Är innerkuvertet------------------------- -------------------det återlämnas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

74 §.

Äkta make, vilken röstar i den ord­ ning, som i 70 § sägs, äger därvid av­ giva valsedel jämväl för andra ma­ ken. För sådant fall skall valsedels- försändelse anordnas på sätt och in­ om tid, som i 62 och 63 §§ sägs.

Äkta make, vilken röstar i den ord­ ning, som i 70 § sägs, äger därvid av­ giva valsedel jämväl för andra ma­ ken. För sådant fall skall valsedels- försändelse anordnas på sätt och in­ om tid, som i 62 och 63 §§ stadgas beträffande valsedelsförsändelse för äkta make.

Äkta make — —---------------------------------- anordnat försändelsen. Finnes att — ■— ------------ —-----------------för avlämnandet. I sammanhang — —------------------------- — — omförmälda förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

% §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom­ skinligt papper samt, vad varje sär­ skilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning enligt av Konungen fastställda for­ mulär. Kuverten skola tillverkas en­ dast genom statsverkets försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas valnämnden ävensom röstmottagare. I 63 § omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert som avses i 73 § skola på statsverkets bekostnad tillhanda­ hållas jämväl i riksdagen represen­ terat politiskt parti.

I 63 § — -------Det åligger — Blanketter till

Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom­ skinligt papper samt, vad varje sär­ skilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning enligt av Konungen fastställda for­ mulär. Kuverten skola tillverkas en­ dast genom statsverkets försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas valnämnden. Kuvert, som avses i 60 och 73 §§, och kuvert för valsedels­ försändelse för äkta make, varom sägs i 63 §, tillställas på statsverkets bekostnad även röstmottagare. I 63 § omförmälda kuvert ävensom ytter­ kuvert som avses i 73 § skola på statsverkets bekostnad tillhandahål­ las jämväl i riksdagen representerat politiskt parti, äger rum. — 73 §§ sägs. -------- tillhandahållas valnämnden.

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Utdrag av valutredningens förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

28

Äkta make må ingiva valsedel ge­

nom andra maken. Vill make begag­

na den rätt nu är sagd, skall valse­

delsförsändelse anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

För valsedelsförsändelse

Väljaren skall själv frivilligt in­

lägga sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

ett vittne inlägga innerkuvertet i yt-

terkuvertet, vilket omedelbart där­

på tillslutes av väljaren. En å ytter-

kuvertet anbragt förklaring att så­

lunda tillgått skall därefter av väl­

jaren egenhändigt undertecknas.

Vid namnet tecknas uppgift å det

valdistrikt väljaren vid tiden för va­

let tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet

med angivande av dag och ort för

intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat nämnda

förklaring. Till vittne må ej tagas

väljarens make och ej heller barn

till väljaren eller hans make.

Äkta make må ingiv a valsedel ge­

nom andra maken. Väljare vilken på

grund av sjukdom, lyte, vanförhet

eller hög ålder är förhindrad att ut­

öva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är i röst­

längden uppförd, må ingiva valse­

del genom annan person. Vill välja­

re begagna den rätt nu är sagd, skall

valsedelsförsändelse anordnas tidi­

gast trettio dagar före valet.

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt in­

lägga sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

ett eller, då fråga är om valsedels­

försändelse för annan än äkta make,

två vittnen inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart där­

på tillslutes av väljaren. En å yt­

terkuvertet anbragt förklaring att

sålunda tillgått skall därefter av väl­

jaren egenhändigt undertecknas. Vid

namnet tecknas uppgift å det valdi­

strikt väljaren vid tiden för valet

tillhör och hans hemvist inom val­

distriktet.

Då fråga är om valscdelsförsän-

dclse för äkta make, intygar vittnet

å ytterkuvertet, med angivande av-

dag och ort för intygets meddelan­

de, att väljaren egenhändigt under­

tecknat nämnda förklaring. Till vitt­

ne må ej tagas väljarens make, barn

till väljaren eller hans make, och

ej heller den som är under femton

år.

29 §.

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Beträffande valsedels försändelse

för annan än äkta make skall ytter-

kuvertet jämväl innehålla en av väl­

jaren på heder och samvete avgiven

försäkran att väljaren på grund av

sjukdom, lyte, vanför het eller hög

ålder år förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättningen för det

valdistrikt, där han är i röstlängden

uppförd. Vittnena intyga å ytterku-

vertet, med angivande av dag och

ort för intygets meddelande, dels att

något förhållande stridande mot väl­

jarens försäkran icke är känt för

dem, dels ock att väljaren egenhän­

digt undertecknat såväl den i andra

stycket omförmälda förklaringen

som förenämnda försäkran. Det ena

vittnet (vittne nr 1) skall vara barn

eller barnbarn till väljaren, någon av

väljarens föräldrar eller väljarens

syskon eller någon vilken är välja­

rens vårdare. Det andra vittnet (vitt­

ne nr 2) må ej vara väljarens make

och ej heller barn till väljaren eller

hans make. Till vittne må ej tagas

den som är under femton år.

30 §.

Äkta make, som vill avgiva valse­

del för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden

valsedelsförsändelse, varom sägs i

28 och 29 §§. Finnes att väljaren är

röstberättigad, att ytterkuvertet är

sådant, som avses i 29 §, samt att

därå äro tecknade förklaring av väl­

jaren ävensom vittnesintyg i behö­

rigt skick, och förekommer ej skälig

anledning antaga att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat, bry­

ter ordföranden ytterkuvertet; i an­

nat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet-------------------------

Valsedelsförsändelse, varom sägs

i 28 och 29 §§, avlämnas vid valför­

rättningen till ordföranden av äkta

make eller, då fråga är om valsedels­

försändelse för annan än äkta make,

av den vilken såsom besläktad med

väljaren eller såsom väljarens vårda­

re anlitats som vittne vid försändel­

sens anordnande (vittne nr 1). Fin­

nes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är sådant, som av­

ses i 29 §, och i föreskriven ordning

ifyllt av väljaren, samt att å ytter­

kuvertet är tecknat vittnesintyg i be­

hörigt skick, och förekommer ej

skälig anledning antaga, att ytterku­

vertet blivit efter tillslutandet öpp­

nat, bryter ordföranden ytterkuver­

tet; i annat fall skall det ej motta­

gas.

---------------- rösträtten utövats.

46

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Är innerkuvertet--------------------- det återlämnas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

39 §.

Äkta make, vilken röstar i den

ordning, som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva val­

sedel, avseende samma val eller an­

nat kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall val-

sedelsförsändelse anordnas på sätt

och inom tid, som i 28 och 29 §§

sägs.

Äkta make, vilken röstar i den

ordning, som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva val­

sedel, avseende samma val eller an­

nat kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall val-

sedelsförsändelse anordnas på sätt

och inom tid, som i 28 och 29 §§

stadgas beträffande valsedelsförsän-

delse för äkta make.

Äkta make--------------------------anordnat försändelsen.

Finnes att -—--------------------- för avlämnandet.

I sammanhang-------------------- -—- omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

60 §.

Kuvert, varom------------------------- statsverkets försorg.

I 26 och------------------------- mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsver­

kets bekostnad. Ytter kuvert, som av­

ses i 38 §, tillhandahållas på stats­

verkets bekostnad även valnämnden.

I 29 § omförmälda kuvert samt yt-

terkuvert, som avses i 38 §, skola

på statsverkets bekostnad tillhanda­

hållas jämväl i riksdagen represen­

terat politiskt parti.

129 §------- ------------ - -— -------- äger

Det åligger----------------------—38 §§

Kuvert för valsedelsförsändelse

för äkta make, varom sägs i 29 §,

och kuvert, som avses i 38 §, till­

ställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses i

38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden. I 29 §

omförmälda kuvert samt ytterku­

vert, som avses i 38 §, skola på stats­

verkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat po­

litiskt parti,

rum.

sägs.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650231