Prop. 1965:106
('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
1
Nr 106
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an
gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.; given Stockholms slott den 26 mars 1965.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiede- partementsärenden vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 16 riks dagsordningen — antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen;
2) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753);
3) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50);
4) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse;
5) lag om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253);
dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen — antaga härvid fogade förslag till
6) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen;
7) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att rösträtt vid kommunala val skall liksom ti digare föreslagits beträffande val till riksdagens andra kammare inträda kalenderåret efter det då vederbörande fyllt 20 år.
Vidare förordas i propositionen att väljare, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är förhindrad att inställa sig vid valförrätt ning, skall få rösta genom valsedelsförsändelse. Behörighet att avlämna sådan försändelse föreslås tillkomma den som är barn eller barnbarn till väljaren eller är väljarens fader, moder eller syskon eller är väljarens vår dare, allt under förutsättning att vederbörande fyllt 18 år.
1 intrång till riksdagens protokoll 1065. 1 samt. tVr 100
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
1) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen
Härigenom förordnas, att 38 § lagen den 26 november 1920 om val till
riksdagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
38
Röstlängd upprättas före den 30
juni varje år och skall efter man-
talslängden för samma år upptaga
alla invånare inom valdistriktet, vil
ka uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjuguett år. En
var sådan person, om vilken upplys
ning ej vinnes, att han den 10 juni
brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt, anteck
nas i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av tjuguett år, an-
märkes, att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår.
Närmare föreskrifter-------------------
§•
Röstlängd upprättas före den 30
juni varje år och skall efter mantals-
längden för samma år upptaga alla
invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjugo år. Envar
sådan person, om vilken upplys
ning ej vinnes, att han den 10 juni
brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av tjugo år, anmär-
kes, att rösträtt ej tillkommer ho
nom förr än efter utgången av lö
pande kalenderår.
-------------------- av Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.
1966 års röstlängd skall, även i vad angår annat än rösträttsåldern, upp-
rältas med iakttagande av de villkor för rösträtt som skola gälla från till
komsten av nämnda röstlängd.
1 Senaste lydelse av 38 § se 1945: 245.
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
3
2) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)
Härigenom förordnas, att 6 § kommunallagen den 18 december 1953 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
6
§•
Rösträtt vid val av fullmäktige till- Rösträtt vid val av fullmäktige till
kommer envar inom kommunen kommer envar inom kommunen
mantalsskriven svensk medborgare, mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjuguett års ål- kalenderår uppnått tjugo års ålder
der och ej är omyndig. Varje röst- och ej på grund av domstols förkla-
berättigad äger en röst.
ring är eller efter uppnådd myndig
hetsålder skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.
Om upprättande----------- ----- ---- —----------------kommunala vallagen.
Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit
till stånd.
3) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars
1957 (nr 50)
Härigenom förordnas, att 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars
1957 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
6
§•
Rösträtt vid val av stadsfullmäk
tige tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjuguett års ål-
Rösträtt vid val av stadsfullmäk
tige tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugo års ålder
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
(Nuvarande lydelse)
der och ej är omyndig. Varje röst
berättigad äger en röst.
Om upprättande — —----------------
(Föreslagen lydelse)
och ej på grund av domstols förkla
ring är eller efter uppnådd myndig
hetsålder skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.
------------ kommunala vallagen.
Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit
till stånd.
4) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om
församlingsstyrelse
Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 2 juni 1961 om församlingssty
relse skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
9
Rösträtt vid val av kyrkofullmäk
tige tillkommer envar inom försam
lingen mantalsskriven svensk med
borgare, som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under näst
föregående kalenderår uppnått tju-
guett års ålder och ej är omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.
Den som----------
Om upprättande
(Föreslagen lydelse)
§•
Rösträtt vid val av kyrkofullmäk
tige tillkommer envar inom försam
lingen mantalsskriven svensk med
borgare, som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under näst
föregående kalenderår uppnått tju
go års ålder och ej på grund av dom
stols förklaring är eller efter upp
nådd myndighetsålder skall förbliva
omyndig. Varje röstberättigad äger
en röst.
— annan församling.
---------- kommunala vallagen.
Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit
till stånd.
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
5
5) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (in 253)
Härigenom förordnas, att 8 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
(Nuvarande lydelse)
8
I röstlängden skola enligt mantals-
längden för året upptagas alla inom
valdistriktet mantalsskrivna perso
ner, vilka uppnått eller under kalen
deråret uppnå en ålder av tjuguett
år, med angivande för var och en,
huruvida han äger eller saknar röst
rätt vid val av kommunal- eller
stadsfullmäktige och landstingsmän.
Envar sådan person, om vilken
upplysning ej vinnes, att han den 10
juni brister i något av vad lag stad
gar såsom villkor för rösträtt vid
val, som i första stycket sägs, an
tecknas i längden såsom röstberätti
gad; dock att i fråga om den, som
först under kalenderåret uppnått
eller uppnår en ålder av tjuguett år,
anmärkes, att rösträtt ej tillkom
mer honom förr än efter utgången
av löpande kalenderår.
Där en----------------------------------------
Närmare föreskrifter —------------ -
angives.
(Föreslagen lydelse)
I röstlängden skola enligt mantals-
längden för året upptagas alla inom
valdistriktet mantalsskrivna perso
ner, vilka uppnått eller under kalen
deråret uppnå en ålder av tjugo år,
med angivande för var och en, hu
ruvida han äger eller saknar röst
rätt vid val av kommunal- eller
stadsfullmäktige och landstingsmän.
Envar sådan person, om vilken
upplysning ej vinnes, att han den 10
juni brister i något av vad lag stad
gar såsom villkor för rösträtt vid
val, som i första stycket sägs, an
tecknas i längden såsom röstberätti
gad; dock att i fråga om den, som
först under kalenderåret uppnått
eller uppnår en ålder av tjugo år, an
märkes, att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår.
— i längden.
— -------------- av Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.
1966 års röstlängd skall, även i vad angår annat än rösträttsåldern, upp
rättas med iakttagande av de villkor för rösträtt som skola gälla från till
komsten av nämnda röstlängd.
1 Senaste lydelse av 8 § se 1953: 756.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
6) Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen
Härigenom förordnas, att 62—64 §§, 74 § och 96 § lagen den 26 novem
ber 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
62
Vill äkta make ingiva valsedel ge
nom andra maken, skall valsedels-
försändelse anordnas tidigast tret
tio dagar före valet.
1 Senaste lydelse av 62 § se 1962: 71, av 63
se 1960:59 och av 96 § se 1963:127.
§•
Äkta make äger ingiva valsedel ge
nom andra maken. Vill make begag
na denna rätt, skall valsedelsförsän-
delse anordnas enligt bestämmelser
na i denna paragraf. Sådan försän
delse må anordnas tidigast trettio
dagar före valet.
För valsedelsförsändelse skall an
vändas ett valkuvert (innerkuvert)
och ett ytterkuvert, båda av särskilt
slag. Om beskaffenheten av kuvert
och tillhandahållande därav stadgas
i 96 §. Ej må för ändamålet andra
kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt in
lägga sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett vittne inlägga innerkuvertet i yt-
terkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter
skall väljaren på ytterkuvertet teck
na förklaring på heder och samvete
att vid valsedelsförsändelsens anord
nande tillgått på detta sätt. Vid
namnunderskriften tecknas uppgift
på det valdistrikt väljaren vid tiden
för valet tillhör och hans hemvist
inom valdistriktet.
Vittnet intygar på ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat förkla-
§ se 1956: 299, av 64 § se 1957:159, av 74 §
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
(Nuvarande lydelse)
63
För valsedelsförsändelse skall an vändas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 96 §. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt in lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid nam net tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring. Till vittne må ej tagas väljarens make och ej heller barn till väljaren eller hans make.
ringen och att något förhållande som strider mot denna icke är känt för vittnet. Till vittne må ej tagas väl jarens make, barn till väljaren eller till hans make och ej heller den som är under adcrton år.
§•
Väljare, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid val förrättningen för det valdistrikt där han är uppförd i röstlängden, äger ingiva valsedel genom den som är barn eller barnbarn till väljaren eller är väljarens fader, moder eller sys kon eller är väljarens vårdare. Den som är under aderton år må dock icke anlitas härför. Vill väljaren rös ta på detta sätt, skall valsedelsför sändelse anordnas enligt bestämmel serna i denna paragraf. Sådan för sändelse må anordnas tidigast trettio dagar före valet.
För valsedelsförsändelse skall an vändas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 96 §. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt in lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av den som skall ingiva valsedeln och ett vittne inlägga innerkuvertet i ytter kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. Därefter skall väljaren på ytterkuvertet teckna för klaring på heder och samvete att han till följd av sjukdom, lyte, van förhet eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen för sitt valdistrikt samt att vid valsedelsförsändelsens anordnande till gått på nu angivet sätt. Vid namn underskriften tecknas uppgift på det valdistrikt väljaren vid tiden för va let tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.
(Föreslagen lydelse)
8
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Både den som skall ingiva valse
deln och vittnet intyga på ytterku-
Rungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965
64
Äkta make, som vill avgiva valse
del för andre maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden
valsedelsförsändelse, varom sägs i 62
och 63 §§. Finnes att väljaren är röst
berättigad, att ytterkuvertet är så
dant, som avses i 63 §, samt att därå
äro tecknade förklaring av väljaren
ävensom vittnesintyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig an
ledning antaga, att ytterkuvertet bli
vit efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.
Är innerkuvertet sådant, som av
ses i 63 §, samt tillslutet och utan
annat märke än i 96 § föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ordföran
den omedelbart nedlägga kuvertet i
valurnan, i sammanhang varmed i
röstlängden vid väljarens namn gö-
res anteckning, att rösträtten ut
övats.
Är innerkuvertet ej sådant, som
avses i 63 §, eller ej tillslutet eller
finnes å detsamma annat märke än
ändamålsbeteckningen, skall det
återlämnas.
74
Äkta make, vilken röstar i den
ordning, som i 70 § sägs, äger där-
vertet, med angivande av dag och ort
för intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat förkla
ringen och att något förhållande
som strider mot denna icke är känt
för dem. Till vittne må ej tagas väl
jarens make, barn till väljaren eller
till hans make och ej heller den som
är under aderton år.
§•
Valsedelsförsändelse som avses i
62 § avlämnas vid valförrättningen
till ordföranden av väljarens make.
Valsedelsförsändelse enligt 63 § av
lämnas på motsvarande sätt av den
som är behörig därtill och på för
sändelsens ytterkuvert tecknat sig
såsom ingivare av väljarens valse
del.
Finnes att väljaren är röstberät
tigad, att ytterkuvertet är av före
skriven beskaffenhet samt att på yt
terkuvertet äro tecknade förklaring
av väljaren ävensom intyg i behö
rigt skick, och förekommer ej skä
lig anledning antaga, att ytterkuver
tet blivit efter tillslutandet öppnat,
bryter ordföranden ytterkuvertet; i
annat fall skall det ej mottagas.
Är innerkuvertet av föreskriven
beskaffenhet samt tillslutet och utan
annat märke än i 96 § angiven än
damålsbeteckning, skall ordföranden
omedelbart nedlägga kuvertet i val
urnan, i sammanhang varmed i röst
längden vid väljarens namn göres
anteckning att rösträtten utövats.
Är innerkuvertet ej av föreskriven
beskaffenhet eller ej tillslutet eller
finnes på detsamma annat märke än
ändamålsbeteckningen, skall det
återlämnas.
§•
Äkta make, vilken röstar i den
ordning som i 70 § sägs, äger därvid
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
(Nuvarande lydelse)
vid avgiva valsedel jämväl för andra
maken. För sådant fall skall valse-
delsförsändelse anordnas på sätt och
inom tid, som i 62 och 63 §§ sägs.
Äkta make,---------------- ---- ------------- — — anordnat försändelsen.
Finnes att —------------- —------------ — — för avlämnandet.
I sammanhang---------------------------------------omförmälda förteckning
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
avgiva valsedel jämväl för andra
maken. För sådant fall skall valse-
delsförsändelse anordnas på sätt och
inom tid som i 62 § sägs.
(Föreslagen lydelse)
96 §.
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenom
skinligt papper samt, vad varje sär
skilt slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsheteckning
enligt av Konungen fastställda for
mulär. Kuverten skola tillverkas en
dast genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden ävensom röstmottagare.
I 63 § omförmälda kuvert ävensom
ytterkuvert som avses i 73 § skola
på statsverkets bekostnad tillhanda
hållas jämväl i riksdagen represen
terat politiskt parti. I
I 63 § omnämnda kuvert och yt
terkuvert som avses i 73 § skola i
god tid före valet finnas tillgängliga
hos valnämnden ävensom hos de
tjänstemän eller andra personer, åt
vilka valnämnden uppdrager att i så
dant hänseende tillhandagå väljar
na. Nyssnämnda ytterkuvert skola
inom samma tid härjämte finnas till
gängliga å postanstalt samt å svensk
beskickning, svenskt konsulat eller
svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.
Det åligger —- — —-------—----------
Blanketter till------- -— — —-------
Kuvert, varom förmäles i 60, 62,
63 och 73 §§, skola vara av ogenom
skinligt papper samt, vad varje sär
skilt slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsheteckning
enligt av Konungen fastställda for
mulär. Kuverten skola tillverkas en
dast genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden. Kuvert som avses i 60,
62 och 73 §§ tillställas på statsver
kets bekostnad även röstmottagare.
I 62 och 63 §§ omförmälda kuvert
ävensom ytterkuvert som avses i
73 § skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen
representerat politiskt parti.
I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert
och ytterkuvert som avses i 73 §
skola i god tid före valet finnas till
gängliga hos valnämnden ävensom
hos de tjänstemän eller andra perso
ner, åt vilka valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte fin
nas tillgängliga å postanstalt samt å
svensk beskickning, svenskt konsu
lat eller svenskt fartyg, där röstmot-
tagning äger rum.
----------- 73 §§ sägs.
- — tillhandahållas valnämnden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.
lf Ilihang till riksdagens protokoll 106!). 1 samt. Nr 10G
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
7) Förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, att 28—30 §§, 39 § och 60 § kommunala vallagen
den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
28 §.
Äkta make må ingiva valsedel ge
nom andra maken. Vill make begag
na den rätt nu är sagd, skall valse-
delsförsändelse anordnas tidigast
trettio dagar före valet.
Äkta make äger ingiva valsedel
genom andra maken. Vill make be
gagna denna rätt, skall valsedels-
försändelse anordnas enligt bestäm
melserna i denna paragraf. Sådan
försändelse må anordnas tidigast
trettio dagar före valet.
För valsedelsförsåndelse skall an
vändas ett valkuvert (innerkuvert)
och ett ytterkuvert, båda av särskilt
slag. Om beskaffenheten av kuvert
och tillhandahållande därav stadgas
i 60 §. Ej må för ändamålet andra
kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt in
lägga sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytter-
kuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter skall
väljaren på ytterkuvertet teckna för
klaring på heder och samvete att vid
valsedels försändelsens anordnande
tillgått på detta sätt. Vid namnun
derskriften tecknas uppgift på det
valdistrikt väljaren vid tiden för va
let tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet.
Vittnet intygar på ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för in
tygets meddelande, att väljaren egen
händigt undertecknat förklaringen
och att något förhållande som stri
der mot denna icke är känt för vitt
net. Till vittne må ej tagas väljarens
1 Senaste lydelse av 28 § se 1962:72, av 29 § se 1956:300, av 30 § se 1957:160, av 39 §
se 1961: 606 och av 60J se 1963:128.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ar 1965
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
29
För valsedelsförsändelse skall an vändas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenhet av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §. Ej må för ändamålet andra ku vert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt inläg ga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid nam net tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet med angivande av dag och ort för in tygets meddelande, att väljaren egen händigt undertecknat nämnda för klaring. Till vittne må ej tagas väl jarens make och ej heller barn till väljaren eller hans make.
make, barn till väljaren eller till hans make och ej heller den som är under aderton år.
§•
Väljare, som till följd av sjuk dom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid val förrättningen för det valdistrikt där han är uppförd i röstlängden, äger ingiva valsedel genom den som är barn eller barnbarn till väljaren el ler är väljarens foder, moder eller syskon eller är väljarens vårdare. Den som är under aderton år må dock icke anlitas härför. Vill välja ren rösta på detta sätt, skall valse
delsförsändelse anordnas enligt be stämmelserna i denna paragraf. Så dan försändelse må anordnas tidi gast trettio dagar före valet.
För valsedelsförsändelse skall an vändas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt inläg ga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av den som skall ingiva valsedeln och ett vittne inlägga innerkuvertet i ytter kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. Därefter skall väljaren på ytterkuvertet teckna för klaring på heder och samvete att han till följd av sjukdom, lyte, vanför het eller hög ålder är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen för sitt valdistrikt samt att vid valsedclsförsändelsens anordnande till gått på nu angivet sätt. Vid namn underskriften tecknas uppgift på det valdistrikt väljaren vid tiden för va let tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.
llådc den som skall ingiva valse deln och vittnet intyga på ytterku vertet, med angivande av dag och ort
12
Kiingl. Maj.ts proposition nr 106 ar 1965
(Nuvarande lydelse)
30
Äkta make, som vill avgiva valse
del för andra maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden val-
sedelsförsändelse varom sägs i 28 och
29 §§. Finnes att väljaren är röst
berättigad, att ytterkuvertet är så
dant, som avses i 29 §, samt att därå
äro tecknade förklaring av väljaren
ävensom vittnesintyg i behörigt skick,
och förekommer ej skälig anledning
antaga att ytterkuvertet blivit efter
tillslutandet öppnat, bryter ordföran
den ytterkuvertet; i annat fall skall
det ej mottagas.
Är innerkuvertet sådant, som av
ses i 29 §, samt tillslutet och utan
annat märke än i 60 § föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ordföran
den omedelbart nedlägga kuvertet i
valurnan, i sammanhang varmed i
röstlängden vid väljarens namn gö-
res anteckning, att rösträtten ut
övats.
Är innerkuvertet ej sådant, som
avses i 29 §, eller ej tillslutet eller
finnes å detsamma annat märke än
ändamålsbeteckningen, skall det
återlämnas.
39
Äkta make, vilken röstar i den ord
ning, som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva val
sedel, avseende samma val eller an
nat kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall val-
för intygets meddelande, att välja
ren egenhändigt undertecknat för
klaringen och att något förhållande
som strider mot denna icke är känt
för dem. Till vittne må ej tagas väl
jarens make, barn till väljaren eller
till hans make och ej heller den som
är under aderton år.
§•
Valsedelsförsändelse som avses i
28 § avlämnas vid valförrättningen
till ordföranden av väljarens make.
Valsedelsförsändelse enligt 29 § av
lämnas på motsvarande sätt av den
som är behörig därtill och på för
sändelsens ytterkuvert tecknat sig
såsom ingivare av väljarens valsedel.
Finnes att väljaren är röstberät
tigad, att ytterkuvertet är av före
skriven beskaffenhet samt att på yt
terkuvertet äro tecknade förklaring
av väljaren ävensom intyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig an
ledning antaga, att ytterkuvertet bli
vit efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.
Är innerkuvertet av föreskriven
beskaffenhet samt tillslutet och utan
annat märke än i 60 § angiven ända
målsbeteckning, skall ordföranden
omedelbart nedlägga kuvertet i val
urnan, i sammanhang varmed i röst
längden vid väljarens namn göres
anteckning att rösträtten utövats.
Är innerkuvertet ej av föreskriven
beskaffenhet eller ej tillslutet eller
finnes på detsamma annat märke än
ändamålsbeteckningen, skall det
återlämnas.
§•
Äkta make, vilken röstar i den ord
ning, som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva val
sedel, avseende samma val eller an
nat kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall val-
(Föreslagen lydelse)
13
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
sedelsförsändelse anordnas på sätt sedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid, som i 28 och 29 §§ och inom tid som i 28 § sägs. sägs.
Äkta make,---------------------------------- - anordnat försändelsen. Finnes att----------- - -—-----------------för avlämnandet. I sammanhang — --------------------------------omförmälda förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 ar 19bo
60
Kuvert, varom förmäles i 26, 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskin ligt papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och be skaffenhet. Kuverten skola vara för sedda med ändamålsbeteckning en ligt av Konungen fastställda formu lär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets försorg.
I 26 och 29 §§ omförmälda kuvert tillhandahållas kommuner och för samlingar mot ersättning.
Kuvert, som avses i 29 och 38 §§, tillställas röstmottagare på statsver kets bekostnad. Ytterkuvert, som av ses i 38 §, tillhandahållas på stats verkets bekostnad även valnämnden. I 29 § omförmälda kuvert samt ytter kuvert, som avses i 38 §, skola på statsverkets bekostnad tillhandahål las jämväl i riksdagen representerat politiskt parti.
I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet förekommande val, samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola i god tid före varje val, finnas tillgängliga hos val nämnden ävensom hos de tjänste män eller andra personer, åt vilka valnämnden uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna. Sist nämnda ytterkuvert skola inom sam ma tid finnas tillgängliga även å postanstalt samt å svensk beskick ning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg, där röstmottagning äger rum.
Det åligger — ------- —------------------
§•
Kuvert, varom förmäles i 26, 28, 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskin ligt papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och be skaffenhet. Kuverten skola vara för sedda med ändamålsbeteckning en ligt av Konungen fastställda formu lär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets försorg.
I 26, 28 och 29 §§ omförmälda ku vert tillhandahållas kommuner och församlingar mot ersättning.
Kuvert, som avses i 28 och 38 §§, tillställas röstmottagare på statsver kets bekostnad. Ytterkuvert, som av ses i 38 §, tillhandahållas på stats verkets bekostnad även valnämnden. I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola på statsverkets bekostnad till handahållas jämväl i riksdagen re presenterat politiskt parti.
I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet förekommande val, samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola i god tid före varje val, finnas tillgängliga hos valnämnden även som hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka valnämnden upp drager alt i sådant hänseende tillhan dagå väljarna. Sistnämnda ytterku vert skola inom samma tid finnas tillgängliga även å postanstalt samt å svensk beskickning, svenskt kon sulat eller svenskt fartyg, där röst- mottagning äger rum.
38 §§ sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock
holms slott den 26 mars 1965.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che
fen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i
vallagstiftningen m. in. och anför.
Genom prop. 1964: 140 har riksdagen förelagts förslag till ändrad lydelse
av § 16 riksdagsordningen. Förslaget innebär att rösträtt vid val till riksda
gens andra kammare skall inträda kalenderåret efter det vederbörande fyllt
tjugo år, dock att rösträtt ej skall få utövas av den som på grund av dom
stols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.
Vidare har genom propositionen framlagts förslag till ändrad lydelse av § 24
riksdagsordningen i syfte att öppna möjlighet att införa sådana bestämmel
ser i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) att
röstberättigad, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är
oförmögen att inställa sig vid valförrättning, skall få avge valsedel genom
annan person. Båda dessa grundlagsförslag har av 1964 års riksdag antagits
såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling (KU 19).
I prop. 1964: 140 har förutsatts att, därest grundlagsförslaget om en sänk
ning av rösträttsåldern vid andrakammarval antogs såsom vilande av riks
dagen, förslag om en motsvarande sänkning av rösträttsåldern vid kommu
nala val samt förslag om erforderliga följdändringar i ValL och kommunala
vallagen (KVL) den 6 juni 1930 (nr 253) skulle föreläggas den riksdag, som
hade att ta slutlig ställning till grundlagsförslaget. Det har även förutskic
kats i propositionen att, om förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdags
ordningen antogs såsom vilande av riksdagen, förslag till de ändringar i
ValL och KVL, som erfordras för att genomföra reformen rörande sjukas,
åldringars och invaliders rösträttsutövning, skulle framläggas i samband
med denna grundlagsfrågas slutliga prövning.
Jag anhåller nu att få upptaga nyssnämnda lagstiftningsfrågor rörande
rösträttsåldern samt sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning till
närmare behandling.
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
15
I. Ändrad reglering rörande rösträttsåldern
Gällande bestämmelser. Regler om rösträtt vid val till riksdagens andra kammare finns endast i grundlag. Reglerna härom kompletteras emellertid av vissa bestämmelser i ValL om röstlängd. I 38 § ValL föreskrives alt röstlängd, som upprättas valdistriktsvis varje år före den 30 juni, skall efter mantalslängden för samma år upptaga alla invånare inom valdistrik tet, som uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjugoett år. Varje sådan person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, skall enligt sam ma paragraf antecknas i längden såsom röstberättigad. Beträffande den som först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugoett år skall dock anmärkas i längden att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter ut gången av löpande kalenderår.
Rösträttsåldern vid kommunala val sammanfaller med den nu gällande rösträttsåldern vid andrakammarval.
I 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) stadgas sålunda att rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer envar inom kommunen mantals skriven svensk medborgare som senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugoett års ålder och ej är omyndig. Bestämmelsen har avseende på val av kommunalfullmäktige och val av stadsfullmäktige i annan stad än Stockholm samt — genom hänvisning i 80 § kommunallagen — även på val av municipalfullmäktige. Med hänsyn till stadgandena i 7 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319), där det föreskrives att rösträtt vid val av lands- tingsmän tillkommer envar som i kommun inom landstingskommunen är röstberättigad vid val av kommunal- eller stadsfullmäktige, är rösträttsbe stämmelsen i 6 § kommunallagen av avgörande betydelse jämväl för röst rätten vid val av landstingsmän.
För Stockholms del är rösträtten vid val av stadsfullmäktige i staden reg lerad i 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50) genom bestämmelse av samma innehåll som i 6 § 1953 års kommunallag.
Vad därefter angår val av kyrkofullmäktige i församling stadgas i 9 § la gen den 2 juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse att rösträtt vid sådant val tillkommer envar inom församlingen mantalsskriven svensk medborga re, som är medlem av svenska kyrkan och som senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugoett års ålder och ej är omyndig. Rösträttsbestäm melsen äger motsvarande tillämpning vid val av fullmäktige i kyrklig sam fällighet (33 §) samt beträffande rösträtt på kyrkostämma (34 §).
De skilda rösträttsreglerna på kommunalvalens område kompletteras av vissa bestämmelser om röstlängd i KVL. I 8 § KVL har föreskrifter givits, motsvarande dem som finns upptagna i 38 § ValL.
16
Departementschefen. Rösträttsåldern vid kommunala val bör i fortsättning
en liksom för närvarande överensstämma med rösträttsåldern vid andra-
kammarval. Om det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget till änd
rad lydelse av § 16 riksdagsordningen antages definitivt och rösträttsåldern
vid andrakammarval därmed sänkes med ett år, bör därför rösträttsåldern
vid kommunala val sänkas på motsvarande sätt. I sådant syfte föreslår jag
att 6 § kommunallagen ändras så att rösträtt vid val av fullmäktige till
kommer envar inom kommunen mantalsskriven svensk medborgare, som
senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugo års ålder och ej på
grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall
förbli omyndig, samt att motsvarande ändringar vidtages i 6 § kommunal
lagen för Stockholm och i 9 § lagen om församlingsstyrelse. Genom dessa
ändringar sänkes rösträttsåldern på åsyftat sätt icke blott vid val av kom
munalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige i församling utan
även — till följd av hänvisningar i olika lagrum — vid val av landstings-
män, municipalfullmäktige och fullmäktige i kyrklig samfällighet samt
vid val eller annan omröstning som sker på kyrkostämma. I den mån lag
eller författning eljest hänvisar till rösträttsvillkoren i dessa fall, kan änd
ringarna också få verkan i andra avseenden, t. ex. för andra valförrättningar
eller omröstningar än nu nämnts (se t. ex. 2 och 24 §§ lagen den 25 oktober
1957, nr 577, om prästval) eller för valbarheten i vissa fall (se t. ex. 3 §
kyrkomötesförordningen).
Enligt det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget till ändring av
§ 16 riksdagsordningen skall reformen rörande rösträttsåldern vid andra
kammarval träda i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit
till stånd. De ändringar i 6 § kommunallagen, 6 § kommunallagen för Stock
holm och 9 § lagen om församlingsstyrelse, som här föreslagits i syfte att
genomföra en motsvarande sänkning av rösträttsåldern vid kommunala val,
föreslår jag få träda i kraft vid samma tidpunkt. Av praktiska skäl upprät
tas enligt gällande ordning nämligen röstlängd gemensamt för andrakam
marval och kommunalval. Ändringarna kommer med förslaget att få bety
delse redan vid 1966 års allmänna kommunalval.
En sänkning av rösträttsåldern vid såväl andrakammarval som kommu
nalval tarvar för sitt genomförande ändringar i 38 § ValL och 8 § KVL.
I röstlängd måste sålunda upptagas jämväl den som under kalenderåret för
röstlängdens upprättande uppnår en ålder av tjugo år. Envar i röstlängd
upptagen person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni brister
i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, bör liksom hittills an
tecknas i längden såsom röstberättigad. I fråga om den som först under
kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugo år bör dock anmärkas
att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången av löpande kalen
derår. Jag föreslår att 38 § ValL och 8 § KVL ändras i enlighet med vad nu
sagts. De berörda ändringarna av nyssnämnda lagrum bör vinna tillämpning
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
17
redan när röstlängden upprättas år 1966 och jag förordar därför att de får
träda i kraft den 1 januari 1966.
Såsom förut framgått, göres i dessa lagrum hänvisning till vad lag stad
gar såsom villkor för rösträtt. I anslutning till sänkningen av rösträttsåldern
kommer även reglerna om omyndighet såsom hinder för rösträttens utöv
ning att undergå viss ändring, som träder i kraft vid tillkomsten av 1966
års röstlängd. Utan särskild bestämmelse i ämnet skulle vid upprättande av
nämnda röstlängd tvekan måhända kunna uppkomma huruvida hänvis
ningen till vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt avser de vid tidpunk
ten för röstlängdens upprättande gällande rösträttsreglerna eller de ändrade
rösträttsregler, som skall gälla, när röstlängden kommit till stånd. Jag fö
reslår därför en särskild övergångsbestämmelse till klargörande av att man
redan vid upprättande av 1966 års röstlängd har att ta hänsyn till de änd
rade röslrättsvillkor, som kommer att gälla från tillkomsten av nämnda
röstlängd.
Förutom ändringarna i vallagarna erfordrar reformen jämväl ändringar
av vissa i administrativ ordning utfärdade bestämmelser. Sålunda kräves
ändringar i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röst
längd för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd.
II. Sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning
Gällande bestämmelser. Reglerna om hur rösträtten skall utövas vid andra-
kammarval har i enlighet med de i § 24 riksdagsordningen angivna grun
derna utformats i ValL. Motsvarande regler har för kommunalvalen inta
gits i KVL.
Röstning utan personlig inställelse kan enligt vallagarna förekomma
endast, då make röstar genom andra maken,. Sådan röstning innefattar
icke någon fullmaktsröstning utan den andra makens uppgift inskränker
sig enligt vallagarnas bestämmelser till att i tillslutet skick överbringa en
av den röstande maken själv iordningställd valsedelsförsändelse. Sådan
försändelse får anordnas tidigast trettio dagar före valet (62 § ValL och
28 § KVL). För försändelsen skall användas särskilda kuvert, ett inner-
kuvert och ett ytterkuvert (63 § ValL och 29 § KVL). Försändelsens an
ordnande skall ske på så sätt att väljaren själv frivilligt inlägger sin valse
del i innerkuvertet och tillsluter detta samt i närvaro av ett vittne inlägger
innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av välja
ren. Fn på ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall däref
ter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift på
det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet. Vittnet intygar på ytterkuvertet, med angivande av dag och ort
för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda
2f Ilihctng till riksdagens protokoll ItKij. t samt. Xr 106
18
förklaring. Till vittne må ej tagas väljarens make och ej heller barn till
väljaren eller hans make. Valsedelsförsändelsen överlämnas av den andra
maken vid personlig inställelse vid valförrättningen för den röstande ma
kens valdistrikt (64 § ValL och 30 § KVL). Äkta make, som själv röstar
inför särskild röstmottagare, äger dock samtidigt avlämna valsedelsförsän-
delse från andra maken (74 § ValL och 39 § KVL).
Kuverten till valsedelsförsändelse för äkta make tillverkas endast ge
nom statsverkets försorg (96 § ValL och 60 § KVL). Vid andrakammarval
tillhandahålles kuverten på statsverkets bekostnad valnämnden, röstmot
tagare och i riksdagen representerat politiskt parti. För kommunalvalen
gäller att ifrågavarande kuvert på statsverkets bekostnad tillställes röstmot
tagare och i riksdagen representerat politiskt parti medan kommuner och
församlingar erhåller dem mot ersättning. I god tid före varje val skall ku
vert till valsedelsförsändelse för äkta make finnas tillgängliga hos val
nämnden och hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka valnämnden
uppdrar att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.
Valutredningens år 1961 framlagda principförslag. I ett den 25 april 1961
dagtecknat betänkande (SOU 1961:20), benämnt »Vissa frågor rörande
allmänna val», upptog 1955 års valutredning till ingående behandling frågan
om sjukas, invaliders och åldringars deltagande i sådana val. Utredningen
framlade i sitt betänkande — utan närmare detaljutformning — två alter
nativa principförslag till en generell lösning av frågan, det ena innebärande
ett system med ambulerande röstmottagare och det andra ett system med
valsedelsförsändelse. Om den närmare motiveringen till utredningens prin
cipförslag torde få hänvisas till betänkandet s. 110—119.
Enligt det i betänkandet redovisade förslaget till ett system med valse
delsförsändelse skulle rätten att rösta med sådan försändelse tillkomma
endast sådana sjuka och gamla, vilka på grund av sjukdom eller ålder vore
helt ur stånd att personligen infinna sig vid valförrättningen. Prövningen
av frågan, huruvida rätt att rösta genom valsedelsförsändelse förelåg i det
särskilda fallet, skulle enligt förslaget ske på så sätt att vederbörande ge
nom intyg fick styrka att han på grund av sjukdom eller ålder var oförmö
gen att iakttaga personlig inställelse.
Systemet med valsedelsförsändelse tänktes skola fungera på så sätt att
den sjuke borde, på samma sätt som äkta make, ha att vid anordnandet av
sådan försändelse frivilligt inlägga sin valsedel i ett innerkuvert, vilket
kunde vara av samma slag som det vilket nu användes vid äktamakeför-
sändelse, samt därefter tillsluta detta. Därefter skulle väljaren i närvaro
av ett vittne inlägga innerkuvertet i ett ytterkuvert, vilket omedelbart där
efter tillslöts av väljaren. Även i detta hänseende överensstämde procedu
ren alltså med förfarandet vid äktamakeröstning, och jämväl ytterkuvertet
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
torde enligt utredningens mening kunna göras gemensamt för båda for merna av valsedelsförsändelse.
Vad beträffar det vid valsedelsförsändelsens anordnande anlitade vittnet framhöll utredningen, att det vore tydligt att, om sjuka och gamla skulle tillåtas rösta genom valsedelsförsändelse på samma sätt som äkta makar, risken för obehörig påverkan skulle öka. Det gällde således att utforma förfarandet på sådant sätt, att detta ej inträffade. Därför föreslog utred ningen att till vittne skulle få anlitas endast personer med särskilda kvali fikationer och med sådan auktoritet att deras blotta närvaro vid valsedels försändelsens anordnande utgjorde en garanti mot missbruk. I vittnets när varo skulle ju väljaren inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, och vittnet skulle sedan intyga, att väljaren egenhändigt undertecknat den förklaring angående tillvägagångssättet vid försändelsens anordnande, som fanns an- bragt på ytterkuvertet. Som vittne tänkte sig utredningen att nämndeman, lands- eller stadsfiskal, sjukhusläkare, provinsialläkare, distriktssköterska eller av valnämnden förordnad person skulle fungera.
Avlämnandet i vallokalen av den färdigställda valsedelsförsändelsen kun de enligt utredningens förslag ske genom den som vittne anlitade personen redningens mening torde det knappast möta någon betänklighet att låta av men väljaren borde ej vara bunden att hålla sig just till vittnet. Enligt ut lämnandet av försändelsen ske genom den vilken väljaren efter eget gott- finnande utsåg för uppgiften. Det kravet borde dock uppställas att budet (avlämnaren) var en till vuxen ålder kommen (myndig) person.
Vid remissbehandlingen av valutredningens ifrågavarande be tänkande framfördes åtskilliga synpunkter på utformningen av systemet med valsedelsförsändelse. Särskilt spörsmålet huruvida systemet borde ut byggas på sådant sätt, att krav på förhandsprövning och krav på kvalifice rat vittne uppställdes, föranledde remissorganen till olika överväganden och ställningstaganden. En del remissinstanser fann sålunda en ordning med både förhandsprövning och kvalificerat vittne nödvändig; några remiss instanser ansåg att endast kravet på förhandsprövning borde upprätthållas; en annan grupp åter fann endast kravet på kvalificerat vittne erforderligt; ytterligare en grupp gav uttryck åt uppfattningen att det ifrågavarande sy stemet icke borde förenas med krav på vare sig förhandsprövning eller kvali ficerat vittne. Till denna grupp hörde bl. a. De vanföras riksförbund. En ligt förbundets mening borde det räcka med att vederbörande väljare själv intygade på heder och samvete att han på grund av sjukdom, invaliditet eller ålderdomssvaghet var förhindrad att infinna sig i vallokalen. Det vitt ne, som enligt utredningens förslag förutsatts skola medverka vid valsedels försändelsens anordnande, borde enligt förbundet kunna bestyrka uppgif tens riktighet.
I ett yttrande, avgivet av magistraten i Södertälje, som ställde sig avvi
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
19
20
sande till det av utredningen framlagda principförslaget, utvecklades när
mare hur ett förfarande med valsedelsförsändelse utan vare sig förhands-
prövning eller medverkan av kvalificerat vittne kunde tänkas utformat; ma
gistraten gjorde gällande, att endast ett på så sätt förenklat valsedelsför-
sändelseinstitut kunde få någon större praktisk betydelse för svårt sjuka
och gamla personer. Magistraten framhöll att, i den mån det numera före
kom att personer, som på grund av sjukdom eller ålder var så svårt handi
kappade att de icke ens med hjälp kunde personligen inställa sig i vallo
kalen, vårdades privat, det i allmänhet torde kunna förutsättas att en eller
flera nära anhöriga eller vänner eller personer, för vilka den sjuke eljest
hade förtroende, biträdde vid vården. Detta förhållande måste — liksom för
hållandet mellan äkta makar — i regel medföra ett visst skydd mot att den
sjuke utsattes för obehörig påverkan från vårdarens sida. Magistraten kun
de därför ej finna något avgörande hinder mot att för dessa gamla och
sjuka gavs möjlighet att begagna valsedelsförsändelse i princip anordnad
efter en linje, som ungefär motsvarade vad nu gäller för äkta makar. En
tänkbar anordning för att begränsa förfarandet till de avsedda fallen och i
övrigt undvika missbruk vore att den röstberättigade ålades att på ytter-
kuvertet teckna — jämte förklaring att han i enrum inlagt valsedel i inner-
kuvertet och tillslutit detta — försäkran på heder och samvete att han led
av sådan, närmare angiven sjukdom eller svaghet att han icke kunde in
ställa sig i vallokalen. Lämpligen borde vidare — enligt magistratens me
ning — dels en med den sjuke samboende eller annan vårdare dels ett utom
stående vittne på ytterkuvertet intyga riktigheten av den sjukes uppgifter.
Försändelsen skulle därefter enligt magistratens tanke framlämnas till val-
förrättaren av vårdaren. Liknande tankegångar framfördes även av magistra
ten i Malmö, som ansåg att systemet med valsedelsförsändelse skulle prak
tiskt och smidigt kunna genomföras, om såväl förhandsprövningen som
kravet på kvalificerat vittne slopades. I princip skulle röstning med val
sedelsförsändelse enligt magistratens mening endast medges den, vilkens
hälsotillstånd utgjorde ett bestämt hinder för inställelse vid valförrättning
en. Det skulle därvid vara fullt tillräckligt att detta hinder styrktes på det
sätt att försändelsen, då den på valdagen överlämnades till valnämnden, var
åtföljd av ett enligt fastställt formulär utfärdat intyg av läkare.
Valutredningens nu aktuella förslag. I ett den 30 september 1963 avgivet
slutbetänkande, benämnt »Några valfrågor» (SOU 1963: 54), har valutred
ningen1 slutfört sin behandling av frågan om sjukas, invaliders och åldring
ars deltagande i allmänna val. Utredningen uppger sig i betänkandet ha
kommit till uppfattningen att systemet med valsedelsförsändelse är att före
dra, när det gäller att underlätta denna välj arkategoris valdeltagande. U t-
1 Ledamöter i utredningen har varit regeringsrådet B. Hjern, ordförande, redaktören J.
Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, sekreteraren S. H. E. Lundgren och förbunds-
sekreteraren C. E. R. Moberg.
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
21
redningen förordar, att i vallagstiftningen göres en påbygg nad på det redan förefintliga institutet valsedelsför- s ä n d e 1 s e, f. n. tillämpat endast på äkta makar. Denna påbyggnad bör enligt utredningen så nära som möjligt ansluta sig till systemet med äkta- makeförsändelse. Endast sådana avvikelser anses böra stadgas, som är di rekt motiverade av att det här gäller en alldeles speciell grupp av väljare eller som betingas av valsäkerhetsskäl.
Enligt utredningens mening bör förmånen att få begagna den nya meto den att rösta genom valsedelsförsändelse tillkomma personer, vilka på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögna att personligen in ställa sig i vallokalen i sitt valdistrikt. Under intryck av vad som förekommit under remissbehandlingen av utredningens år 1961 framlagda principförslag anser utredningen sig numera böra frånfalla kravet på förhandsprövning. Det bör enligt utredningens mening vara till fyllest att väljaren på det ytter- kuvert, som avses skola komma till användning vid röstningen, tecknar e n på heder och samvete avgiven försäkran att han på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder, icke kan inställa sig i vallokalen. En sådan förenkling anser utredningen vara ägnad att medföra att det före slagna systemet verkligen kommer till användning.
I betänkandet framhålles, att det naturligtvis föreligger en viss fara för missbruk om på nu angivet sätt överlämnas åt väljaren själv att avgöra, hu ruvida han är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse. Denna risk torde enligt utredningen emellertid väsentligen kunna elimineras genom att väljarens förenämnda försäkran vitsordas av vittne. Med hänsyn till vad som framkommit under remissbehandlingen av 1961 års principförslag an ser sig utredningen ej längre böra fasthålla vid att vittne skall vara av visst kvalificerat slag. Utredningen anser emellertid -— i likhet med magistraten i Söder tälj e— att vid v alsedelsförsän delsens anordnande två vittnen bör medverka. Det ena vittnet (vittne nr 1) bör vara antingen någon nära släkting till väljaren — barn, barnbarn, tader, moder eller syskon ■—- eller någon, som utan att vara på nu angivet sätt be- fryndad med väljaren, är dennes vårdare. Att ytterligare ett vittne (vittne nr 2) bör medverka förestavas enligt utredningens mening av att väljaren kan tänkas stå under visst inflytande av den såsom vittne nr 1 anlitade an förvanten eller vårdaren. Beträffande vittne nr 2 bör enligt utredningens me ning gälla samma regler som gäller för vittne vid äktamakeröstning.
Lämpligen bör enligt utredningen som vittnen ej få anlitas personer un der 15 år. Sistnämnda inskränkning föreslås även gälla vittnen vid äktama- keförsändelsers anordnande.
Enligt den av valutredningen sålunda skisserade ordningen skulle till vägagångssättet vid valsedelsförsändelse ns anord nande bli följande. Den sjuke skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i ett innerkuvert och tillsluta detta. 1 närvaro av de båda vittnena skall han
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
22
inlägga innerkuvertet i ett vtterkuvert, vilket omedelbart därpå tillslutes av
väljaren. En på ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått jämte på
heder och samvete avgiven försäkran att väljaren på grund av sjukdom etc.
är oförmögen att inställa sig i vallokalen skall därefter av väljaren egenhän
digt undertecknas. De båda vittnena skall på ytterkuvertet intyga dels att
något förhållande stridande mot väljarens försäkran icke är känt för dem
dels att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring jämte försäk
ran. Det skall av ytterkuvertet framgå beträffande det ena vittnet (vittne nr
1), på vad sätt vittnet är släkt med väljaren eller att vittnet är väljarens vår
dare. Ytterkuvertet bör innehålla upplysning om att det andra vittnet (vittne
nr 2) icke får vara väljarens make och ej heller barn till väljaren eller hans
make. Ytterkuvertet bör enligt utredningen över huvud taget utformas så
överskådligt, att vid valsedelsförsändelsens överlämnande till ordföranden
denne lätt kan kontrollera att allt är i sin ordning.
Valsedelsförs ändeisen bör enligt utredningens mening över
lämnas av den person, vilken i egenskap av släkting eller vårdare anli
tats som vittne (vittne nr 1). Ordföranden bör — framhåller utred
ningen — vara oförhindrad att i tveksamma fall genom frågor till avlämna-
ren söka skapa sig klarhet beträffande de förhållanden som sammanhänger
med valsedelsförsändelsens anordnande och avlämnande. Han bör emeller
tid därvid förfara med takt och försiktighet; inkvisitoriska förhör med per
son, som avlämnar försändelse av nu avsett slag, får enligt utredningen un
der inga förhållanden förekomma.
Valutredningen förutsätter att ytterkuvertets utformning blir sådan att
väljaren och övriga agerande på ett lättfattligt sätt får anvisning om vad de
har att iakttaga vid valsedelsförsändelsens anordnande.
Kuverten till de ifrågavarande valsedelsförsändelserna bör enligt utred
ningen — liksom fallet är med kuverten till äktamakeförsändelserna — gra
tis tillhandahållas de politiska partier, som är representerade i riksdagen.
Valutredningen föreslår att för reformens genomförande ändringar vidta
ges i 62—64 §§, 74 § och 96 § ValL samt i 28—30 §§, 39 § och 60 § KVL. Ut
drag av de i betänkandet framlagda förslagen till ändringar i ValL och KVL
torde såvitt avser nyssnämnda paragrafer få fogas till detta protokoll såsom
bilaga.
Utredningens betänkande är icke enhälligt. En av utredningens ledamöter,
organisationschefen C. H. Brolin, har i reservation förklarat sig icke kunna
biträda förslaget om att genom valsedelsförsändelse lösa frågan om gamla
och sjuka väljares rösträttsutövning. Frågan bör enligt reservantens mening
i stället lösas genom att införa ett system med ambulerande röstmottagare,
dock något förändrat jämfört med utredningens alternativa principförslag
av år 1961.
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965
23
Remissyttrandena, över valutredningens nu aktuella förslag har efter re miss yttranden avgivits av poststyrelsen, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, socialstyrelsen, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrel ser, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska lands tingsförbundet, De vanföras riksförbund och Sveriges folkpensionärers riks organisation. Vidare har yttrande inkommit från Sveriges husmodersför eningars riksförbund, överståthållarämbetet och länsstyrelserna har över lämnat yttranden från ett femtiotal kommunala organ. Vid statistiska cen tralbyråns yttrande har fogats en av byrådirektören Folke Lublin upprättad promemoria.
Utredningsförslaget har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran av det övervägande antalet remissorgan. Yttranden i avstyrkande riktning föreligger endast från länsstyrelserna i Kristianstads, Örebro och Västernorrlands län, magistraterna i Västerås, Falun och Gävle samt kommunalborgmästarna i Lidköping och Tidaholm.
I flera remissvar understrykes behovet av en reform för att bätt re tillgodose sjukas, invaliders och åldringars möjligheter att utöva sin röst rätt. Sveriges folkpensionärers riksorganisation konstaterar i sitt yttrande att valdeltagandet i de högre åldersklasserna varit betydligt lägre än i andra väljargrupper. Detta förhållande uppges till en icke ringa del haft sin orsak i de svårigheter, som förelegat för de ålderstigna väljarna att avlämna sin valsedel. Sjukdom och ålderdomssvaghet har försvårat och i många fall gjort det omöjligt för dessa väljare att komma till vallokalen, trots att åt gärder vidtagits både från kommuners och politiska partiers sida för att un derlätta detta. Allt vad som kan göras för att underlätta valdeltagandet för dessa väljare hälsas med största tillfredsställelse av riksorganisationen. En ligt vad som framhålles har det för många av ifrågavarande väljare, som deltagit i alla tidigare val, varit en svår psykisk belastning att icke kunna fullfölja denna sin medborgerliga rättighet på ålderdomen eller när sjuk dom inträffat. Några remissorgan, bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län, be tonar önskvärdheten av att man så snart som möjligt åstadkommer för bättrade möjligheter för ifrågavarande väljarkategorier att utöva sin röst rätt.
Det av utredningen förordade systemet med valsedelstörsändelse anses av de tillstyrkande remissorganen utgöra en ändamålsenlig och tillfredsställande lösning för att underlätta de berörda väljargruppernas rösträttsutövning. Många av dessa remissorgan, så t. ex. länsstyrelserna i
Stockholms och Kronobergs län, framhåller i sina yttranden att det före slagna systemet är enkelt och lätthanterligt och därför kan beräknas tå praktisk betydelse samtidigt som det uppfyller rimliga anspråk på säkerhet och på skydd för valhemligheten.
Bland de tillstyrkande remissorganen är även sådana, vilka i sina yttran
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
24
den över valutredningens år 1961 framlagda principförslag ställt sig avvi
sande eller tveksamma till ett system med valsedelsförsändelse för de sjuka
och de med dem jämställda grupperna. Så t. ex. har överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus. Gävleborgs, Jämtlands och Väs
terbottens län, Svenska landstingsförbundet samt magistraten i Östersund,
vilka samtliga i tidigare yttranden intagit en mera negativ hållning till syste
met med valsedelstörsändelse såsom en lösning för berörda väljargrupper,
numera lörklarat sig vilja godtaga ett dylikt system, utformat på det sätt
valutredningen lörordat i sitt sista betänkande. Länsstyrelsen i Östergöt
lands län anser sålunda det töreslagna systemet ägnat att medföra förenk
lingar och vara att föredraga framför tidigare av valutredningen presenterade
möjliga lösningar. Länsstyrelsen i Malmöhus län, som invänt mot de tidi
gare principförslagen att de innefattade komplicerade och tungrodda anord
ningar, finner det nu framlagda förslaget icke ge anledning till några dylika
anmärkningar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län betonar att det aktuella för
slaget endast innebär en påbyggnad av systemet med äktamakeförsändelse,
vilket enligt länsstyrelsens mening fungerat tillfredsställande. För länssty
relsen förefaller det föreslagna systemet smidigare och enklare än ett system
med ambulerande röstmottagare, vilket förutsätter förhandsanmälan om
valdeltagande ehuru utan garanti för möjlighet till rösträttsutövning. Med
ambulerande röstmottagning skulle, framhåller länsstyrelsen, svårighet
uppstå för röstmottagare att hinna med att samla upp valsedlar, särskilt
från avlägset boende om förfarandet endast skulle äga rum på valdagen.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att man för att tillgodose önskemålet
om en förbättring av de sjukas möjligheter till rösträttsutövning bör efter
sträva ett system, som är så enkelt och lätthanterligt att det verkligen kan
tå någon större praktisk betydelse för nämnda personer. Mot ambulerande
röstmottagning finner styrelsen kunna invändas att ett sådant system
blir tungrott och omständligt och även ur organisatorisk synpunkt svårbe
mästrat. Ett system med valsedelsförsändelse, på sätt utredningen nu före
slagit, anser länsstyrelsen däremot fylla kravet på enkelhet. Det framhålles
att den föreslagna lösningen innebär en påbyggnad av systemet med äkta
makeförsändelse, som under den tid det varit i bruk visat sig fungera till
fredsställande. Länsstyrelsen i Västerbottens län, som tidigare förordat ett
system med ambulerande röstmottagning, anser sig med anledning av de
överväganden, som valutredningen redovisat i sitt sista betänkande, böra
trångå sin förut uttalade mening. Det av utredningen förordade systemet
med valsedelsförsändelse synes i sin föreslagna utformning vara tämligen
enkelt att tillämpa och därigenom ägnat att underlätta valdeltagandet för
berörda väljarkategori. Även organisatoriska och kostnadsmässiga skäl talar
enligt länsstyrelsen för den föreslagna lösningen.
I de avstyrkande yttrandena framhålles helt allmänt att
riskerna för obehörig påverkan blir alltför stora med det förordade syste
Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1905
25
met och att det saknas tillräckliga garantier mot missbruk av möjlighelen att rösta på det föreslagna sättet. Alternativet med ambulerande röstmotta gare anses överlag i dessa yttranden vara att föredraga av valsäkerhetsskäl.
Länsstyrelsen i Västernorrlands lön finner sålunda det framlagda försla get vara ur valsäkerhetssynpunkt sämre än principförslaget. Länsstyrelsen i Kristianstads län förklarar sig sakna anledning att frångå sitt i tidigare sam manhang givna förord för ett system med ambulerande röstmottagning, sär skilt som utredningen tänkt sig en förenkling av förfarandet vid valsedels- lörsändelserna i förhållande till principförslaget av år 1961. Magistraterna i Västerås och Falun framhåller att ett system med ambulerande röstmottag ning är lämpligare och erbjuder den största tryggheten ur valsäkerhetssyn punkt. Magistraten i Gävle och kommunalborgmästaren i Lidköping, vilka i sina yttranden likaledes avstyrkt det aktuella förslaget, anser det förefint liga systemet med äktamakeförsändelser icke böra tjäna som förebild, då det gäller att lösa de sjukas röstningssvårigheter. Magistraten framhåller att det vid röstning genom äktamakeförsändelse ej är fråga om prövning av hinder för inställelse och att riskerna för obehörig påverkan vid sådan röstning torde vara små. Kommunalborgmästaren å sin sida anser redan systemet med äktamakeförsändelse innebära frestelser till missbruk och till handahållandet av på förhand bevittnade ytterkuvert uppges säkerligen icke vara en ovanlig företeelse vid sådan röstning.
För länsstyrelsen i Örebro län synes det nu framlagda förslaget till ett system med valsedelsförsändelse jämfört med det tidigare innebära en viss förbättring i det avseendet att två vittnen, varav det ena skall vara nära släkting eller vårdare, skall medverka. Om det skulle visa sig att ett system med ambulerande röstmottagning icke kan läggas till grund för lagstiftning vill länsstyrelsen, om ock med tvekan, icke motsätta sig det nu framlagda systemet med valsedelsförsändelser.
En del remissorgan har i sina yttranden närmare uppehållit sig vid de s k i 1 j a k t i g h e t e r, som föreligger mellan det ak tuella förslaget och det tidigare framlagda prin cipförslaget i fråga om valsedelsförsändelseinsli- tutets utformning. Länsstyrelsen i Kopparbergs län konstaterar med tillfredsställelse att kravet på förhandsprövning såsom förutsätt ning för deltagande genom valsedelsförsändelse slopats i det aktuella försla get. Länsstyrelsen påpekar att valutredningen i syfte att ytterligare inom rättssäkerhetens gränser förenkla förfarandet numera även frånträtt sitt ti digare förslag om att rösträtten i avsedda fall skulle utövas inför särskilt kvalificerade vittnen. Eu ordning med kvalificerade vittnen, som länssstyrel- sen uppger sig tidigare ha biträtt, är enligt länsstyrelsen givetvis förenad med vissa olägenheter och kan motverka syftet med reformen att under lätta valdeltagandet för vissa väljare. Systemet med två vittnen, som nu föreslagits av utredningen, tillgodoser enligt länsstyrelsens mening knappast
Kungl. Maj.ts proposition nr iOG år 1965
heller kravet på önskvärd enkelhet men torde vara att föredraga, helst som det får anses innebära elt visst skydd mot att ifrågavarande kategorier väljare utsättes för obehörig påverkan. Länsstyrelsen anser sig sålunda kunna tillstyrka förslaget. Även länsstyrelsen i Södermanlands län anser sig numera med hänsyn till vad utredningen anfört kunna frånträda kravet på kvalificerat vittne och har icke något att erinra mot att valsedelsförsändelse anordnas under medverkan av två vittnen. Svenska stadsförbundet förordar likaledes att kraven på förhandsprövning och kvalificerat vittne slopas så- gom villkor för utnyttjande av valsedelsförsändelseinstitutet. Förbundet an ser det till fyllest alt väljaren tecknar en försäkran på heder och samvete och att valsedelsförsändelsens anordnande sker under medverkan av två vittnen. Ett system efter dessa riktlinjer synes förbundet vara betryggande från valsäkerhetssynpunkt och måste även i den praktiska tillämpningen vara mera lätthanterligt än ett förfarande med förhandsprövning och kva lificerat vittne. Länsstyrelsen i Hallands län finner däremot förenklingarna i det aktuella förslaget ha drivits så långt att det kan ifrågasättas om icke säkerheten i alltför hög grad kommer att bli lidande härpå.
Frågan om det föreslagna systemet erbjuder tillräckliga garantier mot obehörig p å v er k a n vid rösträtts utövningen be handlas i åtskilliga remissyttranden.
Flera tillstyrkande myndigheter, bl. a. länsstyrelsen i Norrbottens län. anser garantierna för att röstningen tillgått på tillbörligt sätt vara väl så stora med det föreslagna systemet som med ambulerande röstmottagning.
En del remissorgan, som likaledes tillstyrkt förslaget, håller det dock för troligt att risken för obehörig påverkan är större vid förfarandet med val sedelsförsändelse. Sveriges husmodersföreningars riksförbund anser skill naden icke vara så stor att man därför skulle anse sig förhindrad att antaga det för de röstande mest smidiga systemet. En viss risk för obehörig på verkan och kanske även missbruk kan enligt länsstyrelsen i Jämtlands län visserligen icke uteslutas. Denna risk anser länsstyrelsen emellertid väsent ligt elimineras genom föreskriften om att två vittnen skall medverka vid anordnandet av ifrågavarande valsedelsförsändelser, till vilka särskilda ku vert skall tillhandahållas. Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att frågan om de gamla och sjuka väljarnas rösträttsutövning snarast löses uppger sig länsstyrelsen icke ha något att erinra mot det nu framlagda för slaget. Om än risken för obehörig påverkan skulle vara något större med ett system med valsedelsförsändelse än med ambulerande röstmottagning anser länsstyrelsen i Västerbottens län dock fördelarna i förslaget överväga de med systemet förenade nackdelarna. Länsstyrelsen säger sig därför vilja tillstyrka förslaget. Ej heller socialstyrelsen finner det föreslagna förfaran det innebära fullgod säkerhet för att väljaren icke kommer att utsättas för obehörig påverkan. Enligt styrelsen torde det emellertid vara praktiskt ta get omöjligt att finna ett valförfarande för nämnda grupper, som ger en i
Kiingl. Maj:ts proposition nr 106
dr
1965
27
alla avseenden fullgod sådan säkerhet, särskilt som man samtidigt måste försöka tillgodose kravet på enkelhet i förfarandet. Förslaget uppges inne- hära en kompromiss mellan dessa båda synpunkter. Kompromissen har å sin sida enligt styrelsen medfört att invändningar kan riktas mot förslaget både för bristande garantier mot obehörig påverkan och för bristande en kelhet. Socialstyrelsen anser emellertid att utredningen kommit fram till eu rimlig lösning av frågan och tillstyrker därför en lagstiftning i huvud saklig överenstämmelse med förslaget. Skånska drätselkammarförbundet anser en ordning med ambulerande röstmottagning vara att föredraga ur rättssäkerhetssynpunkt men finner de av utredningen redovisade skälen för ett system med valsedelsförsändelse så starka att detta system likväl bör accepteras.
I de avstyrkande yttrandena anses genomgående förslaget ge anledning till betänkligheter ur valsäkerhetssynpunkt. Länsstyrelsen i Västernorrlands län understryker sålunda alt det med förslaget blir den röstberätti gade själv, som avgör om han är berättigad att rösta genom valsedelsförsän delse. En dylik ordning är enligt länsstyrelsen icke tillrådlig. Man bör, an för länsstyrelsen, vid frågans lösning fasthålla vid grundsatsen, att rösträt ten skall utövas av vederbörande personligen inför i lag angiven röstmotta gare. Endast på så sätt vinnes enligt länsstyrelsen säkerhet att den röstande verkligen är den han uppger sig vara och skapas tillräckliga garantier mot obehörig påverkan av hans vilja. Kommunalborgmästaren i Lidköping på pekar att personer, som av olika anledningar är försvagade, lättare kan bli föremål för obehörig påverkan vid rösträttsutövning. Ett genomförande av utredningsförslaget skulle enligt kommunalborgmästaren innebära ökade risker för sådan påverkan.
Länsstyrelsen i Kristianstads län samt magistraterna i Västerås och Gäv le, vilka samtliga avstyrkt förslaget, betonar i sina yttranden att det före slagna systemet kan ge anledning till missbruk, särskilt som begreppet »sjukdom» kan ges olika tolkning och den föreslagna metoden i praktiken icke förutsätter någon kontroll. Magistraten i Gävle finner risk föreligga för att personer, som ej är förhindrade att inställa sig i vallokalen, av lättja eller bekvämlighet kommer att rösta genom valsedelsförsändelse under fö regivande av sjukdom, med eller utan vilseledande av vittnena. Magistraten i Västerås befarar att även förkylningar och lättare åkommor kan komma att betraktas som sjukdom i den föreslagna författningens mening, vilket enligt magistraten väl icke torde vara avsikten.
Några remissorgan, bl. a. länsstyrelsen i Gävleborgs län och Sveriges hus modersföreningars riksförbund, hedömer dock risken för missbruk som tämligen liten. Enligt riksförbundet torde väljarens av vittne vitsordade försäkran fylla de anspråk man här kan uppställa. Svenska kommunför bundet anser för sin del tillräckliga garantier mot missbruk ligga däri att det ena vittnet skall vara antingen någon nära släkting till väljaren eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1965
28
någon som är väljarens vårdare och att det är detta vittne som skall av
lämna valsedelsförsändelsen vid valförrättningen.
I en del remissyttranden göres vissa uttalanden rörande effekten av
det föreslagna systemet med valsedelsförsän delse.
Poststyrelsen betonar att av de alternativa metoder till en lösning av frå
gan, som tidigare diskuterats, den förordade metoden torde vara den, som
kan tänkas komma till vidsträcktare användning och som möjligen skul
le kunna reducera behovet av tillfälliga postanstalter på sjukhus. Sven
ska landstingsförbundet anser dock att man icke bör räkna med att det före
slagna systemet i någon väsentligare grad minskar behovet av särskilda
postanstalter å sjukhus på valdagen. Med hänsyn till såväl patienterna
som personalen torde det enligt förbundets uppfattning vara nödvändigt
att de särskilda postanstalterna bibehålies vid större och medelstora sjuk
hus xnedan man möjligen skulle kunna något höja den nuvarande undre
gränsen för inrättande av sådan anstalt.
Kommunalborgmästaren i Tidaholm, som avstyrkt förslaget, finner syste
met med valsedelsförsändelse icke kunna erbjuda fullgoda möjligheter till
rösträttsutövning. Åtskilliga gamla och sjuka uppges sålunda icke komma
att med detta system få möjlighet till valdeltagande. Härvid åsyftas bl. a.
sådana gamla och sjuka, vilka vårdas på annan ort än den där de är röstbe
rättigade. Om systemet med ambulerande röstmottagning kommer till stånd
anses missförhållandet kunna undanröjas, enär möjlighet föreligger att
anordna detta system så, att väljaren får rösta vid ambulerande röstmot
tagning, oberoende av om han vistas inom sitt eget valdistrikt eller ej.
De vanföras riksförbund framför i sitt tillstyrkande yttrande tanken på
en utsträckning av det föreslagna systemets tillämpningsområde. Även om
valhandlingen förenklas för dem, som har mer väsentliga rörelsehandikapp,
finns det enligt förbundet många invalidiserade med smärre rörelsebegräns
ningar, som på grund av långa avstånd till vallokalen bör få sitt valdelta
gande underlättat. Förbundet ifrågasätter om icke jämväl dessa i stor ut
sträckning bör äga rätt att använda sig av det föreslagna förfarandet med
valsedelsförsändelse. Kombinerat med de långa reseavstånden kan, fram-
hålles det, invaliditeten bli ett så svårt hinder att deltagandet i valen för
svåras i så hög grad som avses för användandet av valsedelsförsändelse.
De av utredningen förordade reglerna för valsedelsförsän
delse s anordnande har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan er
inran av de remissorgan, som i princip godtagit ett system med sådana för
sändelser för de sjuka och de med dem jämställda väljargrupperna. På en
del håll ställer man sig dock kritisk till den utformning bestämmelserna
om vittnen erhållit i förslaget.
I statistiska centralbyråns promemoria utvecklas mera ingående vissa
synpunkter på de föreslagna vittnesbestämmelserna. I promemorian an-
föres följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965
29
Mot dessa bestämmelser kan man först och främst anföra, att det endast torde vara i små valdistrikt, där valförrättarna känner till de tlesta inom distriktet, som en något så när effektiv kontroll kan ske att vittnena upp fyller villkoren. I städerna torde kontroll i regel vara utesluten. Vidare kan nämnas, att de stränga fordringarna på vittne nr 1 gör, att i många fall röstning är utesluten, om inte bestämmelserna tolkas mer liberalt än som kan anses vara riktigt. Att en person varken har barn, barnbarn, föräldrar eller syskon är ju inte ovanligt (många ogifta åldringar hör till denna kate gori), och minst lika vanligt torde vara att dylika släktingar visserligen finns men vistas på annan ort. Valsedelsförsändelse kan ju då inte avläm nas, om inte en vårdare är vittne nr 1. Men vad är en »vårdare»? Hur många gamla och invalidiserade kan inte klara sig själva och utföra sina dagliga sysslor ensamma utan att för den skull ha så lätt att bege sig till en vallokal. Det kan också vara fråga om en tillfällig sjukdom, som gör att vederbörande inte kan bege sig ut på valdagen, och någon vårdare behöver ju då inte finnas.
Meningen med bestämmelserna om vittne nr 1 torde vara, att det böi vara en person, som motsvarar maken vid äktamakeförsändelse, och icke en främmande person, som kan tänkas fara omkring och samla röstei, men därför är det icke nödvändigt med den stränga begränsningen av de person- kategorier, som godkänns som vittne nr 1, särskilt som den noggranna spe- cificeringen av vilka släktskapsförhållanden som godtas motsägs av den synnerligen vaga innebörden av den andra godkända kategorien, nämligen »vårdare». Enklast torde vara att formuleringen ändrades till att vittne nr 1 skall vara släkt med väljaren eller personligen känna väljaren väl.
Vidare kan förmodas, att de tämligen invecklade reglerna rörande vilka personer som godtas som vittne nr 1 och som vittne nr 2 kan vara svåra att förstå både för väljare och vittnen. De flesta personer är vana vid att när det på en handling behövs två vittnen, godtas vilka personer som helst utom sådana som är nära släkt. Men att da första att i detta fall det ena vittnet måste vara nära släkt (eller vårdare) medan det andra inte får vara nära släkt, är inte så lätt för många. Inte heller kanske alla tänker på att vittne nr 1 måste överlämna försändelsen. Detta är ju en av de få bestämmelser som verkligen kan kontrolleras. Om vittne nr 2 infinner sig för att avlämna försändelsen och avvisas, kanske han måste söka reda på vittne nr 1 och överlämna försändelsen till denne, som sedan i sin tur måste bege sig till vallokalen, om detta medhinnes innan den stängs.
Det torde därför vara mest konsekvent att endast vittne nr 2 (som mot svarar det enda vittnet vid äktamakeförsändelse) kallas för vittne. Denne bör ju vara en främmande person, såsom man är van vid att vittnen bör va ra. Vittne nr 1 är inget verkligt vittne (lian är jävig); han kan kallas t. ex. »avlämnarc», »ombud» eller helt enkelt »bud», såsom man numera äl van vid, sedan postverket ersatt bevittningen med uppgift om namn på »bu det». På försändelsen kan då finnas en särskild plats för vittnets namnteck ning och en annan plats för budets namnteckning.
Man kan ju anse, att det inte är nödvändigt att medge att make får vara vittne nr 1 (bud), eftersom röstning i sådana fall kan ske med äktamakeför sändelse. Det kan dock vara önskvärt alt make godtas som vittne nr 1, efter som det kan tänkas att i eu del fall endast kuvert för sjuka och åldringar finns tillgängligt men icke kuvert för äkta make.
Kungl. Mnj.ts proposition nr 106 år 1965
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
Några remissorgan finner för sin del att endast ett vittne, som
är oj ävigt, bör medverka vid valsedelsförsändelsens anordnande. Enligt
länsstyrelsen i Västmanlands län undvikes härigenom en komplikation vid
förfarandet, som kan föranleda osäkerhet hos valmyndigheterna, ytterligare
kassationsanledningar vid sammanräkningsproceduren osv. En utvidgad
tillämpning av det redan existerande institutet äktamakeförsändelse utan
någon extra påbyggnad ter sig enligt länsstyrelsens uppfattning mest natur
lig och komplikationsfri. Valsedelsförsändelsen hör enligt länsstyrelsen kun
na avlämnas hos valförrättaren av den person, som den sjuke vidtalat att i
detta avseende vara honom behjälplig. Eventuellt anses det kravet kunna
ställas på röstavlämnaren, att denne är röstberättigad i väljarens valdistrikt.
Vistas väljaren på vårdanstalt av något slag, där särskild poströstning ej
finnes anordnad, torde enligt länsstyrelsen merendels valsedelsförsändelsen
kunna befordras till valförrättaren genom anstaltens försorg. Även länssty
relsen i Göteborgs och Bohus län finner det föreslagna systemet med två
vittnen med olika kvalifikationer alltför invecklat. Länsstyrelsen anser det
höra övervägas om man inte i stället i fråga om de formella vittnesföreskrif-
terna borde tillämpa samma förfarande som vid valsedelsförsändelse för äk
ta make, varvid man kunde tänka sig att avlämnandet fick ske antingen ge
nom vittnet eller genom någon väljaren närstående. De vanföras riksförbund
anför liknande synpunkter.
Från några håll, där man i princip godtagit den föreslagna ordningen med
två vittnen, förordas en utvidgning av den krets, ur vilken vittne nr 1
kan tagas. Enligt vad som framhålles kan det förekomma att väljare saknar
såväl nära släkting som vårdare i egentlig mening. Länsstyrelsen i Skara
borgs län föreslår av nu nämnda skäl att särskilda, av valnämnden förord
nade personer skall finnas att tillgå såsom vittnen och röstavlämnare. Sam
ma förslag framföres av kommunalborgmästaren i Tidaholm. Sveriges folk-
pensionärers riksorganisation finner det för sin del angeläget att den röst
berättigade själv äger ange, vem i bekantskapskretsen som kan anses stå i
sådant personligt förhållande till den röstberättigade att han kan godkännas
såsom vittne nr 1.
Socialstyrelsen och magistraten i Västerås anmärker att utredningen icke
närmare beskrivit vilka personer som skall innefattas i begreppet vårdare
och i denna egenskap kunna tjänstgöra såsom vittne nr 1. Socialstyrelsen
anför.
Socialstyrelsen känner icke till att begreppet vårdare i lagstiftning eller
annat sammanhang blivit särskilt definierat. Däremot finnes i 9 § tredje
stycket kungörelsen den 25 maj 1962 (nr 386) med tillämpningsföreskrifter
till sjukreseförordningen en uppräkning av de kategorier som vid tillämp
ningen av nämnda kungörelse skall räknas som vårdare. Socialstyrelsen fin
ner det emellertid angeläget att begreppet i någon mån belyses i en komman
de proposition i ämnet. Inom begreppet vårdare i nu förevarande samman
31
hang bör självklart falla vårdpersonal som är anställd vid olika vårdinrätt ningar eller inom den öppna vården, t. ex. den sociala hemhjälpen, i den mån vederbörande vårdare har någon del i skötseln av väljaren i fråga. Många gamla eller invalidiserade människor klarar sig emellertid själva och utför sina dagliga sysslor i hemmet utan att trots detta ha så lätt att bege sig till en vallokal. Några kan ju också av tillfällig sjukdom vara förhindrade att uppsöka vallokal på valdagen. I den mån dessa personer icke kan rösta genom äktamakeförsändelse uppkommer frågan vem som skall räknas som deras vårdare. I sådana fall bör som vårdare kunna räknas granne eller an nan som, om än tillfälligtvis, ser till vederbörande väljare. Det torde icke va ra möjligt att lämna någon entydig definition på begreppet vårdare, men en ligt socialstyrelsens mening måste begreppet ges en vidsträckt tolkning för att det föreslagna förfarandet skall kunna tillämpas i önskvärd utsträckning. Skyddet mot att institutet valsedelsförsändelse skall användas i icke avsedd omfattning får främst sökas i föreskriften, att väljaren på ytterkuvertet skall teckna en på heder och samvete avgiven förklaring, att han uppfyller rekvisiten för röstning genom valsedelsförsändelse samt att denna försäkran skall vitsordas av vittnena.
Svenska stadsförbundet förklarar, att förbundet förutsätter att av perso nalen på ålderdomshem endast den tjänstgörande föreståndaren i förevaran de sammanhang godtages såsom vårdare.
Vad särskilt angår vittne nr 2 ifrågasättes av några remissorgan om icke krav bör uppställas på att detta vittne besitter vissa kvalifikationer.
Länsstyrelsen i Malmöhus län finner syftet med vittne nr 2, nämligen att fö rebygga att väljaren påverkas av den såsom vittne nr 1 anlitade anförvanten eller vårdaren, icke kan uppnås på ett tillräckligt effektivt sätt genom den föreslagna ordningen, särskilt som åldersgränsen för vittne nr 2 satts så låg som 15 år. En utväg att i ifrågavarande avseende uppnå större trygghet sy nes enligt länsstyrelsen vara att kräva att vittne nr 2 skall vara kvalificerat.
Några större praktiska olägenheter av en sådan anordning anser länsstyrel sen inte behöva uppkomma, därest den krets, inom vilken dessa vittnen får tagas, göres tillräckligt vid. Magistraten i Gävle anser att vittne nr 2 bör va ra ämbets- eller tjänsteman eller nämndeman eller av valnämnden i distrik tet förordnad person samt att valnämnden bör åläggas att förordna lämpligt antal vittnen.
Socialstyrelsen anser vittnesbestämmelserna böra kompletteras med en fö reskrift om att vittne nr 2 ej får stå i beroende ställning till vittne nr 1. En sådan föreskrift uppges främst ha betydelse för röstningen på ålderdoms hem och andra vårdanstalter men kan, framhåller styrelsen, naturligtvis medföra vissa svårigheter, när det gäller att i alla lägen få tag i ett vittne nr
2. Styrelsen finner det emellertid angeläget att man på angivet sätt förebyg ger misstankar om att personalen vid ålderdomshem och andra anstalter samarbetar i syfte att obehörigen påverka väljarna. När det gäller frågan om vittnenas ålder framhåller länsstyrelsen i Hal
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1065
32
lands län att endast personer, vilka själva är röstberättigade, bör godtagas
såsom vittnen men att åldersgränsen av praktiska skäl dock kan sättas till
lägst 18 år.
Länsstyrelsen i Stockholms län och magistraten i Södertälje, som tillstyrkt
den föreslagna ordningen, ifrågasätter om icke den röstberättigade bör ha
rätt att anlita biträde vid valsedelsförsände Isens iord
ningställande. När det gäller röstning av sjuka och gamla är det —
framhålles det — säkerligen ej sällsynt att väljarna av sin sjukdom eller ål
der är så svårt invalidiserad, att han icke utan hjälp kan vidtaga samtliga
för valsedelsförsändelsens anordnande föreskrivna åtgärder. Väljare som i
vanlig ordning inställer sig i vallokalen äger, om han på grund av kroppsligt
fel är oförmögen att i föreskriven ordning avge sin röst, anlita biträde vid
röstningen. Detta medgivande bör enligt nämnda remissorgan gälla även vid
röstning av hemmavarande sjuka och åldringar.
Sveriges folkpensionärers riksorganisation framhåller i detta samman
hang att den som är intagen på vård- eller sjukhem eller inneboende på ål
derdomshem i många fall kan komma i beroende ställning till föreståndaren
samt att det därför är viktigt att de politiska partierna beredes möjlighet att
få kontakt med dessa väljare och få rätt, om väljaren så önskar, att biträda
vid valsedelsförsändelsens upprättande.
Utredningens förslag om att valsedelsförsändelsen endast skall
kunna avlämnas av vittne nr 1 anser länsstyrelsen i Kronobergs län
icke vara tillfredsställande. Länsstyrelsen föreslår att valsedelsförsändelsen
skall få avlämnas även av vittne nr 2.
Socialstyrelsen erinrar i sitt yttrande om att det numera förekommer allt
oftare att kommuner samarbetar om ålderdomshem. Detta medför, att det
blir allt vanligare att personer, som är intagna på ålderdomshem, är man
talsskrivna i annan kommun än den, där ålderdomshemmet är beläget. Om
röstning skall ske genom vårdare, medför detta den olägenheten, att vårda
ren i vissa fall måste färdas till annan kommun för att där framlämna val
försändelsen. Dessa olägenheter skulle, framhåller styrelsen, kunna undan
röjas genom att möjlighet skapas för vittne nr 1 att avlämna valsedelsför-
sändelse på postanstalt. Såvitt socialstyrelsen nu kan bedöma torde olägen
heterna emellertid icke vara av större omfattning än att de kan avhjälpas
genom praktiska lösningar såsom att vederbörande kommun ställer trans
portmedel till vårdarens förfogande. Socialstyrelsen anser därför att erfa
renheten får visa huruvida någon utvidgning av möjligheterna till poströst
ning bör komma till stånd. Poststyrelsen finner det för sin del synnerligen
välgrundat att det föreslagna systemet med valsedelsförsändelse inte är
avsett att användas i kombination med poströstning, vilket skulle göra
det redan tämligen komplicerade poströstningsförfarandet alltför svårbe
mästrat.
Skånska drätselkammareförbundet, som ställer sig kritisk mot att det
Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1965
33
överlämnas åt väljaren att avgöra om han är berättigad att rösta genom val- sedelsförsändelse, föreslår, alt försändelsen vid avlämnandet skall vara åt följd av intyg av t. ex. läkare eller distriktssköterska.
I några yttranden göres vissa uttalanden beträffande möjligheter na till kontroll av att väljaren äger rösta genom valsedelsförsändel- se och att försändelsens anordnande skett på föreskrivet sätt. Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller, att det inte av den föreslagna lagtexten framgår att ordföranden har befogenhet att genom frågor till den, som avlämnar val- sedelsförsändelsen, skapa klarhet beträffande försändelsens anordnande och avlämnande. Länsstyrelsen anser, att ordföranden bör kunna utöva endast den formella granskning, som anges i den föreslagna lagtexten, och att det inte är lämpligt att ordföranden förhör sig om riktigheten av de på valsedels- försändelsen tecknade intygen. Länsstyrelsen i Kalmar län påtalar, att ett förfarande med frågor till den som överlämnar valsedelsförsändelsen är otillfredsställande och kan antagas medföra komplikationer. Liknande syn punkter anföres av valnämnden i Alunda distrikt, valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt, drätselkammaren i Umeå och Sveriges husmoders föreningars riksförbund.
Svenska stadsförbundet framhåller i detta sammanhang att, i den mån den nya röstningsmetoden skulle komma att medföra missbruk, det är ange läget att de straffrättsliga bestämmelserna anpassas därefter.
I några yttranden har vissa detalj anmärkningar gjorts.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om de föreslagna vallagsbestämmelserna fått en med hänsyn till valsedelsförsändelseinstitu- tets praktikabilitet lämplig utformning. Om meningen är att väljaren på yt- terkuvertet skall underteckna dels en förklaring (angående det frivilliga in läggandet av valsedeln i innerkuvertet m. in.) och dels en försäkran (angå ende sjukdomshinder eller vad därmed jämställes), finner länsstyrelsen för faringssättet alltför omständligt. Det bör enligt länsstyrelsens uppfattning räcka med ett enda viljeuttalande, inrymmande såväl »förklaring» som »för säkran». Kommunalnämnden i Täby köping erinrar om att det i förslaget föreskrivits att ytterkuvertet skall »innehålla» en försäkran av väljaren. In nebörden av stadgandet torde enligt nämnden bättre komma till uttryck med en bestämmelse om att en »å ytterkuvertet anbragt» försäkran skall av väl jaren egenhändigt undertecknas.
Länsstyrelsen i Gotlands län ifrågasätter om icke en redaktionell jämk ning av de bestämmelser i 63 § ValL och 29 § IvVL som reglerar vittnesjäven bör övervägas. Nämnda lagrum upptar en föreskrift om att såsom vittne ej må tagas bl. a. »barn till väljaren eller hans make». Av förarbetena till be stämmelsen (prop. 1956: 166 s. 19) framgår alt barn, som härigenom uteslu- tes såsom vittne, är barn till väljaren eller till väljarens make. Hos länssty relsen gjorda förfrågningar visar emellertid att fall förekommit, där hos val-
Kungl.
il
laj.ts proposition nr 106 år 1965
förrättare och väljare rått den uppfattningen att orden »hans make» syftar
på ordet »barn».
Valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt finner det lämpligt att
kuverten för de skilda slagen av valsedelsförsändelse får olika färg, så att
de lättare kan åtskiljas av valförrättare och väljare.
Statistiska centralbyrån anser det önskvärt att ytterkuverten till valsedels-
försändelserna, i varje fall under en övergångstid, göres till föremål för en
statistisk bearbetning för att man skall få en uppfattning om hur reformen
verkar. Centralbyrån föreslår därför att valförrättarna ålägges att insända
dessa ytterkuvert till byrån.
Departementschefen. Frågan om att underlätta valdeltagandet för sjuka,
invalider och åldringar har i olika etapper varit föremål för prövning av
1955 års valutredning. Utredningen har därvid funnit att en mera generell
lösning av dessa väljares röstningsproblem i huvudsak kan erhållas endast
genom att införa antingen ett system med ambulerande röstmottagning
eller ett system med valsedelsförsändelse, avsett för ifrågavarande väljar
kategori. I sitt år 1963 avgivna slutbetänkande har utredningen stannat
för att förorda ett system med valsedelsförsändelse. Det alldeles övervä
gande antalet remissorgan, som yttrat sig i frågan, har också uttalat sig
för en sådan lösning. I prop. 1964: 140 har även jag förordat ett system
med valsedelsförsändelse. Genom propositionen har, såsom jag inlednings
vis angett, riksdagen förelagts förslag till sådan ändrad lydelse av § 24
riksdagsordningen att det i ValL må bestämmas att röstberättigad, som till
följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att person
ligen inställa sig vid valförrättningen för sitt valdistrikt, äger avge valsedel
genom annan person. Förslaget syftar sålunda till att i grundlag öppna
möjlighet att komplettera ValL med bestämmelser om ett för ifrågavarande
väljare avsett valsedelsförsändelseinstitut. Konstitutionsutskottet (KU
1964: 19) har vid behandlingen av förslaget enhälligt funnit utredningen
i ämnet ge vid handen att vägande invändningar kan resas mot ett system
med ambulerande röstmottagare, främst genom att det förutsätter ett om
ständligt och svåradministrerat förfarande, men att ett system med val
sedelsförsändelse torde kunna utformas på sådant sätt, som kan innebära
en godtagbar lösning. Utskottet har därför förordat att grundlagsenlig möj
lighet öppnas för genomförande av regler om röstning medelst särskild
valsedelsförsändelse för den berörda välj arkategorien. I enlighet med ut
skottets hemställan har 1964 års riksdag såsom vilande för vidare grund
lagsenlig behandling antagit det i prop. 1964: 140 framlagda förslaget om
ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.
Ett valsedelsförsändelseinstitut för sjuka och därmed jämställda väljare
bör givetvis avse såväl andrakammarvalen som kommunalvalen. Vid ut
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
35
formningen av ett för nämnda väljargrupper avsett valsedelsförsändelse- institut framstår det som en viktig uppgift att bestämma vein som skall äga avlämna försändelsen till valförrättaren och alltså motsvara väljarens make vid äktamakeröstning. Valutredningen liar föreslagit, att behörighet att avlämna valsedelsförsändelse från sjuka och därmed likställda väljare bör tillkomma endast den som står i visst släktskapsförhållande till väl jaren eller är dennes vårdare. I likhet med flertalet remissorgan kan jag ansluta mig till detta förslag. Ur valsäkerhetssynpunkt är nämligen av betydelse att den som skall äga avlämna valsedelsförsändelsen tillhör en kategori personer som kan antagas känna väljaren väl och i allmänhet också står väljaren nära. Kretsen av de personer som enbart på grund av släktskap med väljaren skall äga inge dennes valsedelsförsändelse har i utredningens förslag bestämts så, att den omfattar väljarens barn, barn barn, föräldrar och syskon. Även i denna del kan jag godtaga utredning ens förslag, som härutinnan tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissorgan. Under remissbehandlingen har visserligen från nå got håll ifrågasatts, om icke också väljarens make borde i denna sin egen skap tillhöra ifrågavarande personkrets. Det praktiska behovet härav måste dock betecknas såsom ringa. Om väljare, som på grund av sjukdom eller dylikt icke kan inställa sig personligen vid valförrättningen, är gift, finnes ju möjlighet att begagna det något enklare institutet valsedelsförsändelse för äkta make. Skulle dylik väljare likväl använda det nu föreslagna val- sedelsförsändclseinstitutet, torde situationen i allmänhet vara den att väl jarens make ändå blir i egenskap av vårdare behörig att avlämna försän delsen. Vad angår begreppet vårdare möter, såsom framgått under remiss behandlingen, vissa svårigheter att med önskvärd stringens bestämma detta begrepp. Den som på grund av sitt yrke omhänderhar skötseln av sjuka, ålderstigna eller invalidiserade personer bör naturligen vara behörig alt av lämna valsedelsförsändelser från sådana personer, i den mån de står under hans vård. Såsom socialstyrelsen i sitt remissvar påpekat, gäller detta så väl vårdpersonal, som är anställd vid olika vårdinrättningar, som personer som är yrkesverksamma inom den öppna vården, t. ex. privatpraktiserande läkare eller till den sociala hemhjälpen knuten personal. När fråga icke är om yrkesmässig vårdare, torde det kravet böra upprätthållas att vederbörande i skilda ting lämnar väljaren ett bistånd som icke är av helt obetydlig eller tillfällig karaktär. För att kunna anlitas såsom ingivare av valsedelsförsän delse från sjuk eller därmed jämställd väljare torde, såsom valutredningen funnit, utöver kravet att vederbörande på angivet sätt skall stå i släktskaps förhållande till väljaren eller vara dennes vårdare böra fordras, att han uppnått viss ålder. Hur hög denna ålder bör vara kan naturligen vara före mål för olika meningar. Valutredningen har stannat för en åldersgräns på 15 år. För egen del är jag närmast benägen att förorda, att åldersgränsen,
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
36
såsom föreslagits i något remissvar, sättes vid 18 år. Vid äktamakeröstning
är den som avlämnar valsedel för andre maken i allmänhet minst 18 år
gammal.
Tillvägagångssättet vid anordnande av valsedelsförsändelse för sjuka och
därmed jämförliga väljare bör, såsom valutredningen funnit, så långt för
hållandena det medger överensstämma med förfaringssättet vid upprättan
de av valsedelsförsändelse för äkta make. Liksom vid äktamakeröstning bör
sålunda användas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert. Dessa
kuvert bör vara av särskilt slag, dvs. skilja sig från de kuvert som an
vändes då röstning sker vid personlig inställelse inför valförrättare eller
röstmottagare. Hinder bör däremot icke möta att om så skulle befinnas
ändamålsenligt göra exempelvis innerkuvertet gemensamt för de båda ty
perna av valsedelsförsändelse. I enlighet med valutredningens förslag bör
vid iordningställande av valsedelsförsändelse från sjuk eller därmed jäm
ställd väljare så tillgå, att väljaren själv frivilligt inlägger sin valsedel i
innerkuvertet och tillsluter detta samt i närvaro av två personer inlägger
innerkuvertet i ytterkuvertet och omedelbart därefter tillsluter ytterkuver-
tet. Detta tillvägagångssätt överensstämmer i stort sett med det för äkta
makeröstning föreskrivna men skiljer sig från detta därigenom att bortsett
från väljaren två personer skall vara närvarande i stället för en. Denna olik
het är betingad av valsäkerhetshänsyn. Av dessa två personer bör, såsom
valutredningen förordat, den ene vara identisk med den som skall avlämna
försändelsen och alltså uppfylla för avlämnare uppställda behörighetskrav.
På den andre bör i överensstämmelse med valutredningens förslag och i
likhet med vad som gäller för äktamakeröstning det kravet uppställas, att
han icke får vara väljarens make eller barn till väljaren eller dennes make.
Samma åldersgräns som för den som skall avlämna valsedelsförsändelsen
bör gälla också för den andre vid valsedelsförsändelsens tillkomst närva
rande personen. Jag förordar alltså även här en minimiålder på 18 år. Så
som valutredningen föreslagit, bör för övrigt samma minimiålder uppstäl
las även för vittne vid äktamakeröstning. I valutredningens förslag har så
väl den som skall avlämna valsedelsförsändelsen som den andre vid försän
delsens tillkomst närvarande personen erhållit benämningen vittne. Härige
nom kan emellertid lätt missförstånd uppkomma rörande de delvis skilda
funktioner som de båda personerna skall fylla och de olika behörighets
villkor som skall gälla för dem. Jag vill därför föreslå, att den som i egen
skap av nära släkting eller vårdare skall avlämna valsedelsförsändelsen
icke betecknas såsom vittne utan att denna beteckning reserveras för den
andre vid valsedelsförsändelsens tillkomst närvarande personen.
När valutredningen i tidigare sammanhang behandlat spörsmålet om ett
för sjuka, invalider och åldringar avsett valsedelsförsändelseinstitut, har
utredningen varit inne på tanken att man på grundval av läkarintyg eller
annat sådant bevismaterial skulle anställa en förhandsprövning av frågan
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
37
om rätt att begagna sig av detta institut förelåg i det enskilda fallet. Ut redningen har emellertid i sitt sista betänkande i ämnet frånfallit denna tanke och ansett det böra vara till fyllest med vissa på ytterkuvertet lämnade uppgifter från väljaren och de båda övriga vid valsedelsförsändelsens till komst närvarande personerna. I likhet med flertalet remissorgan kan jag ansluta mig till den principiella ståndpunkt, som valutredningen sålunda stannat för.
Vad först angår väljarens på ytterkuvertet lämnade uppgifter har val utredningen föreslagit, att denne där skall teckna dels en på heder och sam vete avgiven försäkran att han till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är förhindrad att inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt och dels en förklaring att han själv frivilligt inlagt sin valsedel i innerku- vertet och tillslutit detta samt i närvaro av den som skall inge försändel sen och vittnet inlagt innerkuvertet i ytterkuvertet och omedelbart därefter tillslutit detta. Enligt min mening synes samtliga de uppgifter som väljaren sålunda skall lämna böra upptagas i en gemensam förklaring avgiven på heder och samvete. Härigenom torde, såsom framhållits i något remissvar, förfarandet bli något mindre omständligt. Med en sådan anordning kom mer väljaren vidare till följd av stadgandet i 15 kap. 10 § brottsbalken att vara underkastad sanningsplikt beträffande samtliga de uppgifter han läm nar på ytterkuvertet.
I enlighet med vad valutredningen föreslagit och i viss analogi med vad som gäller vid äktamakeröstning bör den som skall avlämna valsedelsför- sändelsen och det vid försändelsens tillkomst närvarande vittnet på ytter kuvertet intyga, att väljaren egenhändigt undertecknat den förklaring som denne där skall lämna. Enligt valutredningens förslag skall de båda vid försändelsens tillkomst närvarande personerna dessutom på ytterkuvertet bekräfta, att något förhållande som strider mot väljarens uppgift rörande hindret för hans personliga inställelse icke är känt för dem. Denna be kräftelse bör enligt min mening till stärkande av valsäkerheten avse samt liga uppgifter, som väljaren lämnar på ytterkuvertet, vare sig uppgifterna rör hindret för hans personliga inställelse eller tillvägagångssättet vid val sedelsförsändelsens upprättande. Om inlygsgivarna lämnar medvetet orik tiga uppgifter, kan ansvar för osant intygande enligt 15 kap,. 11 § brotts balken inträda.
För att valsedelsförsändelseinstitutet för sjuka och därmed jämställda väljare samt valsedelsförsändelseinstitutet för äkta make så långt möjligt skall överensstämma med varandra vill jag föreslå, dels att den förklaring rörande tillvägagångssättet vid försändelsens tillkomst, som väljaren vid äktamakeröstning skall teckna på ytterkuvertet, skall avges på heder och samvete och därmed omfattas av sanningsplikt och dels att vittnet även vid äktamakeröstning skall på ytterkuvertet bekräfta — förutom att väl jaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring — alt något förhål
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
lande som strider mot vad väljaren uppgett i sin förklaring icke är för vitt
net känt.
I likhet med vad som gäller vid äktamakeröstning bör valsedelsförsändel-
se från sjuka och därmed jämförliga väljare få anordnas tidigast trettio da
gar före valet.
Enligt valutredningens förslag skall valsedelsförsändelse, anordnad för
väljare som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder ej kan rösta
i vanlig ordning, avlämnas vid valförrättningen i väljarens valdistrikt till
ordföranden. När det gäller valsedelsförsändelse från äkta make föreligger
enligt gällande regler jämväl möjlighet att avlämna dylik försändelse till
röstmottagare under förutsättning att den make, som överlämnar försändel
sen, samtidigt själv röstar inför röstmottagaren. Införandet av en motsva
rande ordning då fråga är om den nya typen av valsedelsförsändelse skulle
säkerligen komplicera nuvarande system för poströstning. Med hänsyn här
till och i avsaknad av närmare erfarenheter av det nya valsedelsförsändelse-
institutets tillämpning anser jag mig i nuvarande läge icke böra förorda att
möjlighet införes att avlämna här avsedd valsedelsförsändelse även till röst
mottagare.
När valsedelsförsändelse från sjuk, invalidiserad eller ålderstigen väljare
avlämnas till valförrättare bör det enligt min mening ankomma på denne att
kontrollera att avlämnaren är den person som på försändelsens ytterkuvert
tecknat sig såsom ingivare av väljarens valsedel. Valförrättaren torde i sådant
syfte vara befogad att om så erfordras kräva att den som avlämnar försän
delsen på lämpligt sätt legitimerar sig. Detta kan naturligtvis ske genom fö
reteende av sedvanlig legitimationshandling men även namnteckningskon-
troll kan ifrågakomma som ett medel att fastställa, att ingivaren är identisk
med den som på ytterkuvertet tecknat sig såsom avlämnare. Om särskild an
ledning att ifrågasätta ingivarens behörighet föreligger, bör valförrättaren
även vara oförhindrad att genom frågor till honom skapa sig klarhet om hu
ruvida han på grund av nära släktskap med väljaren eller i egenskap av väl
jarens vårdare uppfyller de för ingivare stadgade behörighetsvillkoren. I öv
rigt synes mig valförrättaren böra ha att iakttaga samma regler som gäller
då valsedelsförsändelse från äkta make avlämnas. Han skall sålunda kon
trollera att väljaren blivit i röstlängden antecknad såsom röstberättigad, att
ytterkuvertet är av föreskriven beskaffenhet samt att på ytterkuvertet är
tecknade förklaring av väljaren och intyg i behörigt skick. Ger denna kon
troll ej anledning till anmärkning och förekommer ej skäl till antagande att
ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, skall valförrättaren bryta yt
terkuvertet och därefter underkasta innerkuvertet samma granskning som
vid äktamakeröstning. Är allt i behörig ordning, skall valförrättaren nedlägga
innerkuvertet obrutet i valurnan och i samband därmed i röstlängden an
teckna att väljaren utövat sin rösträtt.
Det är givetvis svårt att med säkerhet förutse hur ett för sjuka och där
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
Kungl. Mnj:ts proposition nr 106 år 1965
39
med jämställda väljare avsett valsedelsförsändelseinstitut kommer att utfal
la i praktiken. Frågan i vad mån reglerna för institutet behöver jämkas el
ler kompletteras i ett eller annat avseende torde därför vara förtjänt att
uppmärksammas sedan närmare erfarenheter vunnits av institutets tillämp
ning.
Vad slutligen angår de valkuvert och ytterkuvert som skall användas för
den nya typen av valsedelsförsändelser bör dessa kuvert tillverkas endast
genom statsverkets försorg. Kuverten bör på samma sätt som då fråga är om
kuvert för valsedelsförsändelser av äkta makar vid andrakammarval tillhan
dahållas valnämnder utan kostnad samt vid kommunalval kommuner och
församlingar mot ersättning. Eftersom den nya typen av valsedelsförsändel
ser icke skall kunna avlämnas till röstmottagare finner jag det icke erfor
derligt att kuverten för dessa försändelser vid något val tillställes jämväl
röstmottagare. Däremot torde såsom valutredningen föreslagit dessa kuvert
liksom kuvert för valsedelsförsändelser av äkta makar böra vid både andra
kammarval och kommunalval gratis tillhandahållas i riksdagen represente
rat politiskt parti. I god tid före allmänt val bör kuverten till valsedelsför
sändelser från sjuka och därmed jämförliga väljare liksom motsvarande ku
vert för äktamakeröstning finnas tillgängliga hos valnämnden och de tjäns
temän eller andra personer som av valnämnden erhållit uppdrag att i detta
avseende tillhandagå väljarkåren. Vid genomförandet av nu angivna förslag
uppkommer en mindre kostnadsökning för statsverket. Att på förhand mera
exakt bestämma ökningens storlek låter sig knappast göra.
De förslag som i det föregående redovisats förutsätter för sitt genomföran
de vissa ändringar i vallagarna. Reglerna om rätt till äktamakeröstning och
sättet för anordnande av valsedelsförsändelse härför torde lämpligen böra
sammanföras i 62 § ValL resp. 28 § KVL. Motsvarande regler rörande val-
sedelsförsändelseinstitutet för sjuka och därmed jämställda väljare kan
upptagas i 63 § ValL och 29 § KVL. Förslagens genomförande kräver därut
över ändringar i 64, 74 och 96 §§ ValL samt i 30, 39 och 60 §§ KVL.
Den av mig föreslagna reformen torde böra träda i kraft den 1 januari
1966.
Departementschefens hemställan
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedeparte
mentet upprättats förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr
796) om val till riksdagen;
2) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953
(nr 753);
3) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den
1 mars 1957 (nr 50);
40
4) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om
församlingsstyrelse;
5) lag om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253);
6) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen;
7) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t måtte genom proposition fö
reslå riksdagen att antaga nämnda lagförslag, de under 1)-—5) angivna
lagförslagen under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964
års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 16 riks
dagsordningen samt de under 6) och 7) angivna lagförslagen under förut
sättning av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande
antagna förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Martti Heino
Kungl. Maj ds proposition nr 106 år 1965
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
41
Utdrag av valutredningens förslag
Bilaga
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till
(Nuvarande lydelse)
62
Vill äkta make ingiva valsedel ge nom andra maken, skall valsedelsför- sändelse anordnas tidigast trettio da gar före valet.
riksdagen
(Föreslagen lydelse)
Vill äkta make ingiva valsedel ge nom andra maken eller vill väljare vilken på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är förhind rad att utöva sin rösträtt vid val förrättningen för det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, ingiva valsedel genom annan person, skall valsedelsförsändelse anordnas tidi gast 30 dagar före valet.
För valsedelsförsändelse Väljaren skall själv frivilligt in lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytter- kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterku- vertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid nam net tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda
kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt in lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett eller, då fråga är om valsedels försändelse för annan än äkta make, två vittnen inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart där på tillslutes av väljaren. En å ytter kuvertet anbragt förklaring att så lunda tillgått skall därefter av väl jaren egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdi strikt väljaren vid tiden för valet till hör och hans hemvist inom valdi striktet.
Då fråga är om valsedelsförsändelsc för äkta make, intygar vittnet å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ar 1965
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
förklaring. Till vittne må ej tagas
väljarens make och ej heller barn till
väljaren eller hans make.
64
Äkta make, som vill avgiva valse
del för andra maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden val-
sedelsförsändelse, varom sägs i 62
och 63 §§. Finnes att väljaren är
röstberättigad, att ytterkuvertet är
sådant, som avses i 63 §, samt att
därå äro tecknade förklaring av väl
jaren ävensom vittnesintyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig an
ledning antaga, att ytterkuvertet bli
vit efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.
väljaren egenhändigt undertecknat
nämnda förklaring. Till vittne må ej
tagas väljarens make, barn till välja
ren eller hans make, och ej heller
den som är under femton år.
Beträffande valsedelsförsändelse
för annan än äkta make skall ytter
kuvertet jämväl innehålla en av väl
jaren på heder och samvete avgiven
försäkran att väljaren på grund av
sjukdom, lyte, vanförhet eller hög
ålder är förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättningen för det
valdistrikt, där han är i röstlängden
uppförd. Vittnena intyga å ytterku
vertet, med angivande av dag och ort
för intygets meddelande, dels att nå
got förhållande stridande mot väl
jarens försäkran icke är känt för
dem, dels ock att väljaren egenhän
digt undertecknat såväl den i andra
stycket omförmälda förklaringen
som förenämnda försäkran. Det ena
vittnet (vittne nr 1) skall vara barn
eller barnbarn till väljaren, någon
av väljarens föräldrar eller väljarens
syskon eller någon vilken är välja
rens vårdare. Det andra vittnet (vitt
ne nr 2) må ej vara väljarens make
och ej heller barn till väljaren eller
hans make. Till vittne må ej tagas
den som är under femton år.
§■
Valsedelsförsändelse, varom sägs i
62 och 63 §§, avlämnas vid valför
rättningen till ordföranden av äkta
make eller, då fråga är om valsedels
försändelse för annan än äkta make,
av den vilken såsom besläktad med
väljaren eller såsom väljarens vår
dare anlitats som vittne vid försän
delsens anordnande (vittne nr 1).
Finnes att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är sådant, som av
ses i 63 §, och i föreskriven ordning
ifyllt av väljaren, samt att å ytterku
vertet är tecknat vittnesintyg i behö
rigt skick, och förekommer ej skälig
anledning antaga, att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat, bry-
43
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
ter ordföranden ytterkuvertet; i an nat fall skall det ej mottagas.
Är innerkuvertet --------------------- rösträtten utövats. Är innerkuvertet------------------------- -------------------det återlämnas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
74 §.
Äkta make, vilken röstar i den ord ning, som i 70 § sägs, äger därvid av giva valsedel jämväl för andra ma ken. För sådant fall skall valsedels- försändelse anordnas på sätt och in om tid, som i 62 och 63 §§ sägs.
Äkta make, vilken röstar i den ord ning, som i 70 § sägs, äger därvid av giva valsedel jämväl för andra ma ken. För sådant fall skall valsedels- försändelse anordnas på sätt och in om tid, som i 62 och 63 §§ stadgas beträffande valsedelsförsändelse för äkta make.
Äkta make — —---------------------------------- anordnat försändelsen. Finnes att — ■— ------------ —-----------------för avlämnandet. I sammanhang — —------------------------- — — omförmälda förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
% §.
Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom skinligt papper samt, vad varje sär skilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning enligt av Konungen fastställda for mulär. Kuverten skola tillverkas en dast genom statsverkets försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas valnämnden ävensom röstmottagare. I 63 § omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert som avses i 73 § skola på statsverkets bekostnad tillhanda hållas jämväl i riksdagen represen terat politiskt parti.
I 63 § — -------Det åligger — Blanketter till
Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom skinligt papper samt, vad varje sär skilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning enligt av Konungen fastställda for mulär. Kuverten skola tillverkas en dast genom statsverkets försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas valnämnden. Kuvert, som avses i 60 och 73 §§, och kuvert för valsedels försändelse för äkta make, varom sägs i 63 §, tillställas på statsverkets bekostnad även röstmottagare. I 63 § omförmälda kuvert ävensom ytter kuvert som avses i 73 § skola på statsverkets bekostnad tillhandahål las jämväl i riksdagen representerat politiskt parti, äger rum. — 73 §§ sägs. -------- tillhandahållas valnämnden.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
Utdrag av valutredningens förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
28
Äkta make må ingiva valsedel ge
nom andra maken. Vill make begag
na den rätt nu är sagd, skall valse
delsförsändelse anordnas tidigast
trettio dagar före valet.
För valsedelsförsändelse
Väljaren skall själv frivilligt in
lägga sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett vittne inlägga innerkuvertet i yt-
terkuvertet, vilket omedelbart där
på tillslutes av väljaren. En å ytter-
kuvertet anbragt förklaring att så
lunda tillgått skall därefter av väl
jaren egenhändigt undertecknas.
Vid namnet tecknas uppgift å det
valdistrikt väljaren vid tiden för va
let tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring. Till vittne må ej tagas
väljarens make och ej heller barn
till väljaren eller hans make.
Äkta make må ingiv a valsedel ge
nom andra maken. Väljare vilken på
grund av sjukdom, lyte, vanförhet
eller hög ålder är förhindrad att ut
öva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är i röst
längden uppförd, må ingiva valse
del genom annan person. Vill välja
re begagna den rätt nu är sagd, skall
valsedelsförsändelse anordnas tidi
gast trettio dagar före valet.
kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt in
lägga sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett eller, då fråga är om valsedels
försändelse för annan än äkta make,
två vittnen inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart där
på tillslutes av väljaren. En å yt
terkuvertet anbragt förklaring att
sålunda tillgått skall därefter av väl
jaren egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det valdi
strikt väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom val
distriktet.
Då fråga är om valscdelsförsän-
dclse för äkta make, intygar vittnet
å ytterkuvertet, med angivande av-
dag och ort för intygets meddelan
de, att väljaren egenhändigt under
tecknat nämnda förklaring. Till vitt
ne må ej tagas väljarens make, barn
till väljaren eller hans make, och
ej heller den som är under femton
år.
29 §.
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Beträffande valsedels försändelse
för annan än äkta make skall ytter-
kuvertet jämväl innehålla en av väl
jaren på heder och samvete avgiven
försäkran att väljaren på grund av
sjukdom, lyte, vanför het eller hög
ålder år förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättningen för det
valdistrikt, där han är i röstlängden
uppförd. Vittnena intyga å ytterku-
vertet, med angivande av dag och
ort för intygets meddelande, dels att
något förhållande stridande mot väl
jarens försäkran icke är känt för
dem, dels ock att väljaren egenhän
digt undertecknat såväl den i andra
stycket omförmälda förklaringen
som förenämnda försäkran. Det ena
vittnet (vittne nr 1) skall vara barn
eller barnbarn till väljaren, någon av
väljarens föräldrar eller väljarens
syskon eller någon vilken är välja
rens vårdare. Det andra vittnet (vitt
ne nr 2) må ej vara väljarens make
och ej heller barn till väljaren eller
hans make. Till vittne må ej tagas
den som är under femton år.
30 §.
Äkta make, som vill avgiva valse
del för andra maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden
valsedelsförsändelse, varom sägs i
28 och 29 §§. Finnes att väljaren är
röstberättigad, att ytterkuvertet är
sådant, som avses i 29 §, samt att
därå äro tecknade förklaring av väl
jaren ävensom vittnesintyg i behö
rigt skick, och förekommer ej skälig
anledning antaga att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat, bry
ter ordföranden ytterkuvertet; i an
nat fall skall det ej mottagas.
Är innerkuvertet-------------------------
Valsedelsförsändelse, varom sägs
i 28 och 29 §§, avlämnas vid valför
rättningen till ordföranden av äkta
make eller, då fråga är om valsedels
försändelse för annan än äkta make,
av den vilken såsom besläktad med
väljaren eller såsom väljarens vårda
re anlitats som vittne vid försändel
sens anordnande (vittne nr 1). Fin
nes att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är sådant, som av
ses i 29 §, och i föreskriven ordning
ifyllt av väljaren, samt att å ytter
kuvertet är tecknat vittnesintyg i be
hörigt skick, och förekommer ej
skälig anledning antaga, att ytterku
vertet blivit efter tillslutandet öpp
nat, bryter ordföranden ytterkuver
tet; i annat fall skall det ej motta
gas.
---------------- rösträtten utövats.
46
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Är innerkuvertet--------------------- det återlämnas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965
39 §.
Äkta make, vilken röstar i den
ordning, som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva val
sedel, avseende samma val eller an
nat kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall val-
sedelsförsändelse anordnas på sätt
och inom tid, som i 28 och 29 §§
sägs.
Äkta make, vilken röstar i den
ordning, som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva val
sedel, avseende samma val eller an
nat kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall val-
sedelsförsändelse anordnas på sätt
och inom tid, som i 28 och 29 §§
stadgas beträffande valsedelsförsän-
delse för äkta make.
Äkta make--------------------------anordnat försändelsen.
Finnes att -—--------------------- för avlämnandet.
I sammanhang-------------------- -—- omförmälda förteckning.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
60 §.
Kuvert, varom------------------------- statsverkets försorg.
I 26 och------------------------- mot ersättning.
Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsver
kets bekostnad. Ytter kuvert, som av
ses i 38 §, tillhandahållas på stats
verkets bekostnad även valnämnden.
I 29 § omförmälda kuvert samt yt-
terkuvert, som avses i 38 §, skola
på statsverkets bekostnad tillhanda
hållas jämväl i riksdagen represen
terat politiskt parti.
129 §------- ------------ - -— -------- äger
Det åligger----------------------—38 §§
Kuvert för valsedelsförsändelse
för äkta make, varom sägs i 29 §,
och kuvert, som avses i 38 §, till
ställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses i
38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden. I 29 §
omförmälda kuvert samt ytterku
vert, som avses i 38 §, skola på stats
verkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat po
litiskt parti,
rum.
sägs.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650231