Prop. 1960:3

('med förslag till lag om statlig krigsförsäkring',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

1

Nr 3

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

statlig krigsförsäkring; given Stockholms slott den 11 december 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag om statlig krigsförsäkring.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till ny lag om statlig krigsförsäkring, som skall ersätta 1939 års lag i ämnet. Förslaget, som i huvudsak innefattai en redaktionell modernisering av nuvarande bestämmelser, ar utformat som en permanent beredskapslag av fullmaktskaraktär.

Avsikten är att den statliga krigsförsäkringsverksamheten - liksom fal­ let var under det andra världskriget — skall handhavas av en särskild kngs- försäkringsnämnd. Det föreslås av beredskapsskäl, att sådan namnd till­ sattes redan i samband med ikraftträdandet av den nya lagen.

1

hihaiuj till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. JVr 3

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 3 år 1960

Förslag

till

lag om statlig krigsförsäkring

Härigenom förordnas som följer.

1

§•

Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2—4 §§ äga tillämpning.

Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den

riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke

vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån be­

stämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande en­

ligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna att nämnda be­

stämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det

eljest förfaller, inom en månad eller, om riksdagssession ej pågår, inom en

månad från början av nästkommande session underställas riksdagen för

dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord­

nandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen

gillat, är detsamma förfallet.

2

§.

Staten äger meddela transportförsäkring mot krigsrisk samt mot risk

att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dy­

lik åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller

söker tillvälla sig makten. Mot samma risker må försäkring meddelas även

av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket.

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av så­

dana bolag meddela återförsäkring av försäkring, varom i första stycket

förmäles, av transportförsäkring i övrigt samt av brandförsäkring.

Med avseende å statlig försäkring, som avses i första stycket, skall lagen

om försäkringsavtal icke äga tillämpning.

3 §•

Riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i 1 § lagen om yrkesskade­

försäkring, äga att för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å

fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring

till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest.

Bolag, som nyss sagts, må med delägare i bolaget sluta avtal om försäkring

för olycksfall, varom här är fråga, att gälla för annan tid eller träda i kraft

vid annan tidpunkt än i 43 § samma lag stadgas.

4 §•

Staten må åt riksförsäkringsanstalten eller bolag, som avses i 3 §, med­

dela återförsäkring av försäkring, som anstalten eller bolaget meddelat.

3

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

5

§.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna lag upphäves lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig krigsförsäkring m. m.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till stadgande, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall hänvisningen i stället gälla den bestämmelsen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet å Stockholms slott den 6 november 1959.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Undén,

statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga angående ny lag

om statlig krigsförsäkring samt anför därvid följande.

Nuvarande lagstiftning

Den av enskilda försäkringsföretag bedrivna verksamheten för försäkring

mot krigsrisker är icke anpassad för de påfrestningar som uppstår om

vårt land dragés in i krig eller eljest mera kännbart beröres av ett krigsut­

brott. Under såväl det första som det andra världskriget ansågs därför nöd­

vändigt att staten trädde till för att genom särskild försäkring täcka de av

krigsförhållandena starkt ökade riskerna främst i fråga om transportför­

säkring och viss återförsäkring. Statens befogenheter att meddela sådan

försäkring regleras alltjämt i den från tiden för det andra världskrigets

utbrott kvarstående lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig krigsförsäk­

ring m. m. (ändr. SFS 1940: 942, 1942: 369 och 1954: 166).

Enligt 1 § första stycket krigsförsäkringslagen äger staten vid krig,

krigsfara eller eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden med­

dela transportförsäkring mot krigsrisk samt eljest mot risk att egendom

lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik åtgärd an-

hålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker tillvälla

sig makten. Försäkring mot nu angivna risker kan även meddelas beträf­

fande egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket. Statlig försäk­

ring som meddelas enligt dessa regler är undantagen från tillämpning av

lagen om försäkringsavtal. Enligt paragrafens andra stycke äger staten vi­

dare under nyss angivna förhållanden meddela återförsäkring åt svenskt

försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag av försäkring, som

ovan nämnts, av transportförsäkring av annat slag samt av brandförsäk­

ring. — Enligt lagrummets ursprungliga lydelse gavs möjlighet endast till

transportförsäkring mot krigsrisk. Genom lagändringen år 1940 utvidga­

des området för den statliga krigsförsäkringen att omfatta även risk för

uppbringande av egendom eller liknande åtgärder. Lagändringen år 1942

innebar, att försäkringen kunde avse också varor, som lagrats i utlandet

för införsel till riket. År 1954 slutligen infördes bestämmelsen om återför­ säkring av brandförsäkring.

Enligt 2 § första stycket äger riksförsäkringsanstalten och de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen — under extraordinära förhållanden som förut sagts — för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Enligt lag­ rummet äger vidare bolag, som nyss nämnts, sluta avtal med delägare i bo­ laget om försäkring för olycksfall, varom här är fråga, att gälla för annan tid eller träda i kraft vid annan tidpunkt än som skulle följa av lagen om försäkring för olycksfall i arbete. Nämnda lag har sedermera ersatts av la­ gen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring.

Enligt andra stycket samma paragraf äger staten, förutsatt att sådana utomordentliga förhållanden råder som förut nämnts, åt riksförsäkrings­ anstalten eller ömsesidigt socialförsäkringsbolag meddela återförsäkring av försäkring, som anstalten eller sådant bolag meddelat.

Tillämpningen av 1 och 2 §§ förutsätter särskilt förordnande av Kungl. Maj :t. Under tid, då riksdagen är samlad, må jämlikt 3 § sådant förordnande givas allenast med riksdagens samtycke. Då riksdagen ej är samlad, äger Kungl. Maj :t meddela förordnande för tiden till dess trettio dagar förflutit från det riksdagen sammanträtt.

Tillämpningsföreskrifter utfärdas av Kungl. Maj:t med stöd av 4 § i lagen.

Krigsförsäkringslagen var i tillämpning under krigsåren och den närmas­ te tiden därefter. Genom kungörelser den 3 september 1939 (nr 597) och den 6 oktober samma år (nr 689) förordnades sålunda, att staten tills vi­ dare fick meddela försäkring och återförsäkring jämlikt 1 § krigsförsäk­ ringslagen. Efter utvidgningarna av försäkringsområdet 1940 och 1942 ut­ färdades den 22 november 1940 (nr 943; respektive den 12 juni 1942 (nr 370) däremot svarande förordnanden. Enligt kungörelse den 13 december 1946 (nr 752) upphörde tillämpningen av 1 § krigsförsäkringslagen att gälla med utgången av år 1946.

Beträffande 2 § lagen förordnade Kungl. Maj:t den 20 oktober 1939 (nr 747), att i paragrafens andra stycke avsedd återförsäkring fick tills vidare meddelas av staten. Förordnandet har formellt icke upphävts men i prak­ tiken satts ur kraft.

Krigsförsäkringslagen har under senare tid icke tillämpats.

Genom kungörelse den 3 september 1939 (nr 596) har meddelats när­ mare föreskrifter angående tillämpningen av krigsförsäkringslagen.

Enligt kungörelsen skall frågor angående krigsförsäkring handläggas och avgöras av en särskild nämnd, statens krigsförsäkringsnämnd.

Krigsförsäkringsnämnden skall bestå av minst fem och högst nio leda­ möter, vilka förordnas av Kungl. Maj:t. Nämndens beslut i försäkringsfråga kan icke överklagas.

6

Av särskild betydelse är 3 § kungörelsen, vilken —- efter ändringar den

20 oktober 1939 (nr 748) och den 3 december 1943 (nr 810) — stadgar, att

försäkring och återförsäkring, som avses i 1 § krigsförsäkringslagen, må

beviljas allenast när så prövas vara av väsentlig betydelse för tillförseln av

förnödenheter eller eljest för vidmakthållande av handel eller annan näring.

Utan dylik prövning må dock försäkring beviljas för sådant sjösatt men än­

nu ej färdigbyggt fartyg samt sådant upplagt fartyg — jämte tillbehör —

som undantagits från bestämmelserna i lagen den 21 juni 1940 om krigs-

skadeersättning. Sistnämnda lag är numera ersatt av lagen den 5 decem­

ber 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Krigsförsäkringsnämnden upphörde vid utgången av år 1946 med sin för-

säkringsgivande verksamhet. Den upplöstes i juli 1948, varvid uppdrogs åt

särskilt utsedda likvidatorer att avveckla rörelsen. Likvidationen är nu prak­

tiskt taget slutförd.

Beträffande den del av den statliga krigsförsäkringen som rör sjöfartens

skydd har det ansetts viktigt ur beredskapssynpunkt, att visshet redan på

förhand föreligger om att fartyg och varor liksom även befäl och besätt­

ning vid ett plötsligt krigsutbrott blir skyddade genom den av staten garan­

terade försäkringen. Före det senaste kriget bemyndigades därför krigsför­

säkringsnämnden att sluta vissa återförsäkringsavtal dels rörande kasko-,

intresse- och varuförsäkring, dels ock rörande försäkring för olycksfall, som

till följd av krigsåtgärd drabbade å fartyg eller annat transportmedel tjänst­

görande person. Dylikt återförsäkringsavtal, vanligen benämnt krigsutbrotts-

(iv t al, slöts år 1939 rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring. Det upp­

hörde att gälla i och med att krigsförsäkringen i dessa hänseenden övertogs

av staten. Något avtal rörande återförsäkring för olycksfall blev däremot

aldrig slutet. Krigsförsäkringen på sistnämnda område handhades under

hela kriget förutom av riksförsäkringsanstalten av svenska olycksfallsför-

säkringsbolagens pool för krigsolycksfallsförsäkring. Beträffande riksför-

säkringsanstaltens krigsförsäkringar ägde dock under kriget i viss omfatt­

ning återförsäkring rum hos krigsförsäkringsnämnden.

I samband med att den statliga krigsförsäkringsverksamheten efter kri­

get upphörde bemyndigades krigsförsäkringsnämnden att med de privata

försäkringsanstalterna eller sammanslutningar av sådana anstalter träffa

nytt avtal som skulle ersätta 1939 års krigsutbrottsavtal (se prop. 338/1946).

Det nya avtalet kom sedermera till stånd i december 1946 och gäller sedan

den 1 januari 1947. Enligt det nya avtalet med sjöassuradörerna övertar sta­

ten i händelse av utbrott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad be­

röra svensk handel och sjöfart, automatiskt hela ansvaret för de av försäk­

ringsgivaren tecknade krigsförsäkringarna med retroaktiv verkan från

fientligheternas öppnande. Det har denna gång icke ansetts erforderligt att

ge avtalet formen av ett återförsäkringsavtal, utan staten träder vid krigs-

utbrottet direkt in såsom försäkringsgivare. Bolagen har endast att till krigs­

försäkringsnämnden inom 30 dagar anmäla samtliga vid krigsutbrottet lö­

pande krigsrisker.

Kungl. Maj. ts proposition nv 3 år 1960

Under senare tid har med krigsutbrottsavtalet sammanhörande frågor handhafts närmast av kommerskollegium.

Förslag till ny krigsförsäkringslag

I skrivelse den 15 december 1958 till Kungl. Maj:t har riksnämnden föi ekonomisk försvarsberedskap anmält att nämnden verkställt översyn av krigsförsäkringslagen och upprättat förslag till ny lag i ämnet. Förslaget redovisas närmare i en skrivelsen bifogad inom nämnden utarbetad prome­ moria angående vissa ändringar i lagen om statlig krigsförsäkring.

I promemorian erinrar riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap om att man vid tillkomsten av krigsförsäkringslagen framhöll hur statlig krigs- försäkringsverksamhet under det första världskriget länt till utomordentlig nytta och att man fann anledning saknas att i huvuddragen frångå den orga­ nisation av verksamheten, som då tillämpats. Även erfarenheterna av verk­ samheten under det andra världskriget måste enligt riksnämnden anses svnnerligen gynnsamma. Härvidlag hänvisar nämnden till den ledogö- relse i ämnet, som intagits i översikten »Kristidspolitik och kristidshus- hållning i Sverige under och efter andra världskriget» (SOU 1952: 50, sid. 1051__1069). Nämnden uttalar, att det mot bakgrunden av vunna erfaren­ heter under två världskrig lärer vara ställt utom tvivel, att en statlig med­ verkan i krigsförsäkringssammanhang även under framtida ofredsförhål- 1 anden blir av största värde.

Riksnämndens förslag till ny lag innefattar en i huvudsak redaktionell modernisering av gällande regler. Den viktigaste ändringen hänför sig till de inledande bestämmelserna om förutsättningarna för lagens tillämpning. För­ slaget har på denna punkt utformats såsom en permanent fullmaktslag efter mönster från de beredskapslagar som tillkommit på senare tid. Nämn­ den framhåller att det under oroliga utrikespolitiska förhållanden är särskilt angeläget att krigsförsäkringen utan minsta dröjsmål genomföres. Enligt nämndens mening bör vid krig lagbestämmelserna automatiskt tiäda i till- lämpning. Vid krigsfara och andra utomordentliga förhållanden bör Kungl. Maj :t äga förordna om deras tillämpning.

Vad beträffar den organisatoriska sidan förordar riksnämnden, att eu krigsförsäkringsnämnd på nytt tillsättes med uppgift att handlägga bered­ skapsfrågor rörande den statliga krigsförsäkringen. Det påpekas, att före­ trädare för försäkringsväsendet för riksnämnden framhållit önskvärdheten av att en krigsförsäkringsnämnd inrättas såsom beredskapsorgan redan i fredstid och därvid åberopat vissa aktuella frågor rörande bl. a. tolkningen av gällande krigsutbrottsavtal. Sedan numera ny lag om ersättning för krigsskada å egendom trätt i kraft har en sådan nämnd även uppgifter med avseende på samordningen mellan krigsförsäkringen och krigsskadeskyd- det. Åt en krigsförsäkringsnämnd hör även, anför riksnämnden, uppdragas att handhava med krigsutbrottsavtalet sammanhörande frågor. Det torde också få ankomma på en ny nämnd att uppgöra förslag till tillämpnings- kungörelse till krigsförsäkringslagen.

8

Den nya krigsförsäkringsnämnden bör enligt riksnämnden i fredstid be­

stå av, förutom ordförande, en representant för en var av följande fem in­

tressegrupper, nämligen kasko- och varuförsäkringsintressena samt sjö­

farts-, export- och importintressena. Om krigsförsäkringslagen sättes i till-

lämpning, anser riksnämnden, att krigsförsäkringsnämnden bör utökas med

representanter för personförsäkringsintressen och eventuellt även för and­

ra intressen.

Remissyttranden över riksnämndens förslag

Över riksnämndens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av stats­

kontoret, försäkringsinspektionen, statens krigsskadenämnd, sjöfartssty-

relsen, luftfartsstyrelsen, kommerskollegium, riksförsäkringsanstalten, likvi-

datorerna i statens krigsförsäkringsnämnd, Sjöassuradörernas förening,

Svenska försäkringsbolags riksförbund och Sveriges allmänna exportför­

ening.

Sjöfartsstyrelsen har bifogat yttranden från Svenska sjöfolksförbundet,

Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska

stewardsföreningen, Sveriges redareförening och Rederiföreningen för mind­

re fartyg. Kommerskollegium har bilagt utlåtanden från Stockholms han­

delskammare, Skånes handelskammare, handelskammaren i Göteborg och

handelskammaren i Gävle.

Riksnämndens förslag till ny krigsförsäkringslag vin­

ner i allt väsentligt anslutning från remissinstanserna. Från flera liåll vits­

ordas betydelsen av statens medverkan för att ordna en effektiv krigsför­

säkring. Allmänt understrykes vikten av att lagen kan sättas i tillämpning

med kort varsel.

Försäkringsinspektionen och sjöfartsstyrelsen erinrar om erfarenheterna

av krigstörsäkringsverksamheten under de två världskrigen och understry­

ker betydelsen av att staten medverkar på detta område även under fram­

tida ofredsförhållanden.

Kommerskollegium tillstyrker förslaget att den nya lagen ges karaktären

av en permanent fullmaktslag. Kollegium har icke något att erinra mot att

lagen i sin helhet automatiskt skall träda i tillämpning vid krig samt att

Kungl. Maj :t under de förutsättningar som angivits i lagförslaget kan sätta

lagen i tillämpning vid krigsfara eller eljest under utomordentliga av krig

föranledda förhållanden. De betänkligheter som eljest kan göra sig gäl­

lande beträffande fullmaktslagar är enligt kollegiets mening knappast ak­

tuella i detta sammanhang, eftersom en lagstiftning av detta slag icke __

sasom fallet är med andra fullmaktslagar — innebär några ingrepp i den

enskildes frihet och egendom.

I yttrandena från försäkringsgivareorganisationerna understrykes särskilt

betydelsen av att lagen automatiskt träder i tillämpning om landet indra­

ges i krig samt i beredskapslägen snabbt kan sättas i tillämpning. — Sam­

ma synpunkter framföres även av Sveriges allmänna exportförening och

ett par handelskammare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 3 år 1960

Luft fartsstyrelsen anför att riksnämndens förslag synes på ett tillfreds­ ställande sätt tillgodose luftfartens speciella intressen. Styrelsen fram­ håller, att luftfarten vid vissa avspärrningstillstånd kan komma att bli del enda möjliga transportsättet för oundgängliga person- och varutransporter till och från riket.

Riksförsäkringsanstalten vänder sig mot att riksnämnden i sitt lagför­ slag bibehållit bestämmelserna i 2 § första stycket gällande lag, enligt vilket lagrum anstalten och socialförsäkringsbolagen medgivits rätt att för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre ersätt­ ningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Anstalten an- föi;, att motivet till en lagstiftning av här ifrågavarande karaktär främst torde vara landets behov av att vid utomordentliga förhållanden som med­ för exceptionella risker för fartyg och andra transportmedel bereda sjöfolk in. fl. ett så högt försäkringsskydd, alt samfärdseln icke försvåras på grund av personalbrist. I en krigssituation, då Sverige icke är indraget i kriget, kan det för förverkligande av ett sådant intresse enligt anstaltens mening otvivelaktigt vara betydelsefullt, att ett dylikt högre försäkringsskydd står till buds. I ett krigsläge av denna art får nämligen de berörda personal­ kategorierna antagas vara i förhållande till den alldeles övervägande majo­ riteten av befolkningen utsatta för särskilda risker. Riksförsäkringsanstal­ ten har därför intet att erinra mot en lagstiftning av ovan angiven innebörd, med giltigheten begränsad till krigiska konflikter, i vilka Sverige icke del­ tager. Däremot finner anstalten sig icke för närvarande kunna tillstyrka, att bestämmelser av detta slag göres tillämpliga vid ett krig, i vilket Sve­ rige deltager. Den totala krigföring, som man numera har att räkna med. måste enligt anstaltens mening antagas medföra utomordentliga risker icke endast för personal, som tjänstgör å transportmedel, utan även för stora grupper av befolkningen i övrigt, exempelvis personer, som arbetar inom krigsviktiga industrier, inom kraftförsörjning, i stationstjänst inom trans­ portväsendet, i polisväsende och brandskydd, inom civilförsvaret osv. Alla sådana särskilt riskfyllda uppgifter kommer att kräva personella insatser.

Givetvis kommer även krigsmakten att kräva en omfattande insats av per­ sonal. Något försäkringsskydd för krigsskada vid sådant krigsfall har ännu icke tillskapats för vare sig krigsmaktens personal eller andra för krigsrisker utsatta befolkningsgrupper; varken militärersättningsförordningen eller la­ gen om yrkesskadeförsäkring är nämligen tillämplig å krigsskada. Enligt riksförsäkringsanstaltens mening bör en ny lagstiftning om ett särskilt försäkringsskydd för sjöfolk in. fl. i krig, vari Sverige är indraget, icke antagas, förrän frågan om det ekonomiska skyddet i en dylik situation för andra här avsedda grupper blir löst. Riksförsäkringsanstalten har icke funnit sig övertygad om alt härvid personal, som tjänstgör å fartyg eller annat transportmedel, bör tillförsäkras högre ekonomiskt skydd än exempelvis krigsmaktens personal. En sådan särställning skulle leda till alt den, som erhåller frikallelse från militärtjänst exempelvis inom marinen för tjänst­

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1930

göring inom handelsflottan, därigenom tillförsäkras större ekonomiskt skydd

för krigsskada än vid tjänstgöring å ett krigsfartyg.

Remissinstanserna har allmänt godtagit riksnämndens förslag att

tillsätta en krigsförsä k ringsnämnd i samband med att den

nya lagen antages. Från flera håll nnderstrykes starkt behovet ur bered-

skapssynpunkt av att krigsförsäkringsnämnden snarast träder i verksamhet.

Statens krigsförsäkringsnämnds likvidatorer erinrar om att det s. k. krigs-

utbrottsavtalet automatiskt träder i kraft vid krig eller krigsfara och att det

ankommer på en blivande krigsförsäkringsnämnd att handlägga därmed

förknippade frågor samt att därefter bedriva statlig krigsförsäkringsverk-

samhet. Det är emellertid enligt likvidatorerna icke praktiskt möjligt för

krigsförsäkringsnämnden att på ett ändamålsenligt sätt bedriva denna verk­

samhet utan ett omfattande förberedelsearbete. Likvidatorerna erinrar i

detta sammanhang bl. a. om frågan om nyordning av de svenska varvens

försäkringar av sina nybyggnader, speciellt för utländska beställare — ett

spörsmål som redan föregående år funnit sin lösning i våra nordiska grann­

länder. Vidare nämnes att det existerande samarbetsavtalet mellan Scandi-

navian Airlines System (SAS) och Swissair aktualiserat frågan om krigs­

försäkring av de av SAS disponerade schweiziska flygplanen. — Sjöassura-

dörernas förening hänvisar till erfarenheterna från det senaste världskrigets

utbrottsskede, vilka enligt föreningens mening bestyrker vikten av att en

krigsförsäkringsnämnd finnes färdigorganiserad och funktionsduglig redan

innan en krigssituation inträder.

Statens krigsskadenämnd understryker särskilt behovet av att olika sam­

ordningsproblem med avseende på krigsskadeskyddet och krigsförsäkringen

snarast löses. Nämnden erinrar i detta sammanhang om de uttalanden som

bl. a. vid riksdagsbehandlingen av förslaget till den nya lagen om ersättning

för krigsskada å egendom gjordes om vikten av att redan i fredstid erforder­

ligt organisatoriskt förberedelsearbete utfördes. — Statskontoret anför, att

ifrågavarande arbetsuppgifter svårligen kan anförtros åt något befintligt

statligt organ med hänsyn till det behov av särskild försäkringsteknisk ex­

pertis som föreligger. Ämbetsverket vill därför icke motsätta sig att krigs­

försäkringsnämnden inrättas redan i fredstid.

Den föreslagna sammansättningen av krigsförsäkringsnämnden tillstyr-

kes eller lämnas utan erinran i flertalet remissyttranden. Från några re­

missinstanser föreslås emellertid, att nämnden kompletteras med företrä­

dare för ytterligare intressen.

Luf tf artsstyrelsen föreslår sålunda att i krigsförsäkringsnämnden får in­

gå en representant för luftfartens intressen. — Sjöassuradörernas förening

anser med hänsyn till kaskoförsäkringsmarknadens struktur, att praktiska

skäl talar för att kaskoförsäkringsintressena erhåller representation i nämn­

den från såväl försäkringsaktiebolagen som de ömsesidiga försäkringsbo­

lagen.

Svenska sjöfolksförbundet och Svenska stewardsföreningen anför att, om

krigsiörsäkringslagen sättes i tillämpning, krigsförsäkringsnämnden bör ut­ ökas med representanter för de ombordanställdas organisationer.

Sveriges allmänna exportförening erinrar om den utökning av represen- tantskapet i nämnden som enligt förslaget skall ske därest krigsförsäkrings­ lagen sättes i tillämpning. Föreningen pekar i detta hänseende på land­ transport-, lufttransport- samt speditionsintressena. Föreningen utgår från att det — även om någon utökning av nämndens ledamöter i förhållande till förslaget för närvarande ej befinnes påkallad — kommer att sörjas för att representanter för nyssnämnda och andra ifrågakommande intressegrup­ per får tillfälle att i lämplig form göra sina synpunkter hörda i samband med nämndens verksamhet även i fredstid.

Departementschefen

Genom den gällande lagen om statlig krigsförsäkring har Kungl. Maj:t givits befogenhet att under krigsförhållanden meddela vissa försäkringar mot krigsrisker, i första hand i fråga om transportförsäkring och återför­ säkring. Lagen var i tillämpning under det andra världskriget och de när­ maste åren därefter. Erfarenheterna av den statliga krigsförsäkringsverk- samheten är omvittnat utomordentligt goda och det torde icke råda delade meningar om att statens medverkan på detta område är nödvändig för att trygga folkförsörjningen i en krigssituation som allvarligt berör vårt land.

1939 års lag är numera delvis föråldrad och det förslag till ny lagstiftning som framlagts av riksnämnden syftar i första hand till en modernisering. Förslaget har i stort sett godtagits vid remissbehandlingen, och jag anser det nu böra läggas till grund för en ny lag i ämnet. Till den närmare ut­ formningen av denna ämnar jag återkomma i det följande.

Såsom förut nämnts handhades på sin tid den statliga krigsförsäkrings- verksamheten av en särskild nämnd, krigsförsäkringsnämnden. Nämnden upphörde strax efter krigets slut med sin försäkringsverksamhet och upp­ löstes under 1948. Riksnämndens förslag innehåller icke några principiella förändringar av organisationen för tillämpningen av den nya lagen. Försäk- ringsverksamheten är tänkt att såsom tidigare åvila en särskild krigsför- säkringsnämnd. Av beredskapsskäl föreslår riksnämnden att krigsförsäk­ ringsnämnden tillsättes redan i samband med att den nya lagen träder i kraft. Förslaget har i denna del vunnit enhällig anslutning bland remissin­ stanserna.

En förutsättning för att den statliga krigsförsäkringen i en krissituation skall kunna effektivt träda in är att viktigt förberedelsearbete undangjorts. Delvis är det fråga om att uppdraga gränserna för försäkringsområdet. Även planläggningen för en samordning av den statliga krigsförsäkringen med det krigsskadeskydd som åtnjutes enligt lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom är en angelägen uppgift som måste lösas på ett förberedande stadium. Till detta kommer bl. a. ak­ tuella spörsmål rörande statens övertagande av krigsriskansvaret i fråga om annan transportförsäkring än sjöförsäkring. Ifrågavarande beredskapsupp-

12

gifter är, såsom statskontoret påpekat, av speciellt försäkringsteknisk na­

tur och kan icke lämpligen uppdragas åt något redan förefintligt organ utan

torde få ankomma på den myndighet som anförtros tillämpningen av den

tillämnade lagen. Vägande skäl talar sålunda även enligt min mening för

att den nya krigsförsäkringsnämnden träder i verksamhet snarast möjligt.

Av det nyss sagda följer, att nämnden bör övertaga den funktion som kom­

merskollegium för närvarande utövar såsom statens företrädare i frågor

rörande den statliga krigsförsäkringen.

Beträffande krigsförsäkringsnämndens sammansättning föreslår riks-

nämnden en mera begränsad representation i fredstid och att komplette­

ring sker om krigsförsäkringslagen skulle sättas i tillämpning. På bered-

skapsstadiet skall krigsförsäkringsnämnden enligt förslaget bestå av ord­

förande och fem ledamöter, vilka representerar kaskoförsäkrings- och varu-

försäkringsintressena samt sjöfarts-, export- och importintressena. Under

remissbehandlingen har önskemål framkommit att även en representant

för luftfarten får ingå i nämnden. För egen del vill jag understryka vik­

ten av att krigsförsäkringsnämndens beredsltapsorganisation icke utbyg-

ges utöver vad som oundgängligen krävs för att nämnden skall kunna full­

göra sina förberedande uppgifter. Vad riksnämnden härutinnan föreslagit

synes mig vara ett minimum och jag är medveten om att åtskilliga spörs­

mål som kommer att möta krigsförsäkringsnämnden i dess arbete är av

den natur att de kan motivera representation i nämnden av andra intressen,

bl. a. luftfartsintressena. Till en början synes dock lämpligt att stanna

vid den sammansättning av krigsförsäkringsnämnden som riksnämnden

föreslagit. Några svårigheter att tillföra nämnden nödig sakkunskap från

icke representerade intresseområden synes icke behöva föreligga.

I det läge att krigsförsäkringslagen träder i tillämpning torde vara nöd­

vändigt att bredda representationen i krigsförsäkringsnämnden. Frågan om

bur nämnden då skall vara sammansatt för att kunna fungera på effekti­

vast möjliga sätt bör lösas bl. a. med ledning av den beredskapsplanlägg­

ning av krigsförsäkringsverksamheten som utgör en av nämndens första

uppgifter. Först sedan denna planläggning slutförts torde det vara möjligt

att närmare bedöma nämndens sammansättning i ett tillämpningsskede.

Kostnaderna för krigsförsäkringsnämndens verksamhet i fred torde få

bestridas från tionde huvudtitelns förslagsanslag till Kostnader för vissa

nämnder in. in.

På grundval av riksnämndens förslag har inom handelsdepartementet

upprättats förslag till lag om statlig krigsförsäkring. Förslaget torde såsom

Bilaga1 få fogas till detta protokoll. Jag övergår nu till alt redogöra för lag­

förslaget.

1 §-

Gällande krigsförsäkringslag är av permanent natur. För att de materi­

ella bestämmelserna skall kunna tillämpas fordras särskilt förordnande av

1 Bilagan, som frånsett en mindre jämkning av redaktionell natur överensstämmer med det

vid propositionen fogade lagförslaget, har här utelämnats.

Kungl. Maj ds proposition nr 3 år 1960

13

Kung]. Maj :t. Sådant förordnande om tillämpning förutsätter att riket be­ finner sig i krig eller krigsfara eller att eljest utomordentliga av krig för­ anledda förhållanden råder. Är riksdagen samlad skall förordnande med­ delas först sedan riksdagens samtycke inhämtats. I annat fall äger Kungl. Maj:t ensam förordna om tillämpning intill viss begränsad tid räknad från det riksdagen sammanträtt. Kungl. Maj :ts befogenhet att ensam meddela förordnande torde dock ha mist sin betydelse, enär riksdagen numera anses samlad hela året (se särskilda utskottets utlåtande nr 1/1948 s. 24 och 27).

Riksnämndens förslag innefattar en modernisering av lagens fullmakts- konstruktion i enlighet med vad som numera gäller för flera beredskaps- lagar. Sålunda skall enligt förslaget den tillämnade lagen automatiskt träda i tillämpning när riket indrages i krig. Vid krigsfara eller eljest under utom­ ordentliga av krig föranledda förhållanden föreslås att Kungl. Maj :t skall kunna förordna om tillämpning av lagens bestämmelser. Sådant förordnan­ de skall enligt vanligt mönster underställas riksdagen för godkännande.

Vad riksnämnden föreslagit angående förutsättningarna för lagens sät­ tande i tillämpning har allmänt godtagits av remissinstanserna.

Erfarenheten visar att även relativt avlägsna krigshändelser oväntat kan utgöra ett allvarligt hot mot våra transportleder och därmed vår varuför­ sörjning. I ett sådant plötsligt uppkommande krisläge måste den statliga krigsförsäkringen snabbt kunna träda i funktion. Det är därför av vikt att lagstiftningen utan dröjsmål kan utnyttjas icke blott vid krig eller krigs­ fara som direkt berör vårt land utan även i andra lägen, där krigsförhållan- den ute i världen medför betydande krigsrisker för vår transportapparat. Jag tillstyrker därför den utformning av lagens inledande bestämmelser som riksnämnden föreslagit.

Kangl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

2

§■

Riksnämndens förslag innebär att de i 1 § gällande lag upptagna bestäm­ melserna om försäkringsverksamheten utan saklig ändring överföres till den nya lagen. Förslaget har icke föranlett någon erinran under remissbehand­ lingen och jag biträder detsamma. I departeinentsförslaget har bestämmel­ serna intagits närmast efter den inledande paragrafen.

3 §.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen innehåller 2 § nuvarande krigsförsäkringslag bestämmelser om olycksfallsförsäkring avsedd att kom­ plettera den gängse obligatoriska försäkringen för skada till följd av olycks­ fall i arbetet. I sistnämnda hänseende gäller numera lagen den 14 maj 1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring vilken ersatt 1916 års olycksfallsförsäk­ ringslag. Med hänsyn till de risker för krigsolycksfall för vilka de som har sitt arbete förlagt ombord på fartyg är utsatta, finns vidare sedan tiden före det andra världskriget särskilda bestämmelser om krigsförsäkring för de ombordanställda. Nu upptages reglerna härom i lagen den 14 maj 1954 (nr 246) om krigsförsäkring för sjömän in. fl. Genom denna lag utvidgas det

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

försäkringsskydd, som yrkesskadeförsäkringslagen erbjuder, till att avse

krigsolycksfall icke blott i arbetet utan även utom arbetet. Vidare komplet­

teras yrkesskadeförsäkringslagens ersättningsregler med särskilda bestäm­

melser, som medför att försäkringsskyddet för den ombordanställde blir

mer omfattande.

Det är att märka, att varken yrkesskadeförsäkringslagen eller 1954 års

lag om krigsförsäkring för sjömän är tillämplig i fråga om skada som or­

sakats av krigsåtgärd under krig vari Sverige befinner sig. Ytterligare må

nämnas, att man vid tillkomsten av 1939 års lag om statlig krigsförsäk­

ring framhöll att behov kunde tänkas uppkomma av särskild krigsolvcks-

fallsförsäkring även i fråga om andra transportmedel än fartyg.

Gentemot riksnämndens förslag att till den nya lagen överföra den nuva­

rande befogenheten för Kungl. Maj :t att förordna om utvidgat försäkrings­

skydd mot krigsolycksfall har riksförsäkringsanstalten riktat den anmärk­

ningen att befogenheten icke bör gälla i det läge att riket befinner sig i krig.

I en sådan situation är enligt anstaltens mening riskerna även för annan

personal än sådan som tjänstgör på transportmedel så stora att någon sär­

ställning i försäkringshänseende för transportmedlens personal icke är be­

fogad. För egen del kan jag icke helt dela anstaltens synpunkter. Det är

nämligen icke möjligt att på förhand med någon säkerhet bedöma hur för­

hållandena kommer att gestalta sig vid ett krig, i vilket vårt land är indra­

get. Man kan tänka sig ett läge, då personal ombord på fartyg och andra

transportmedel även när vårt land indragits i krig får anses avsevärt mer

utsatt för olycksrisker än andra jämförbara grupper medborgare. Som en

beredskapsåtgärd synes därför böra bibehållas den möjlighet nuvarande

lagstiftning erbjuder att även vid ett krig i vilket vårt land blivit indra­

get anordna ett rimligt krigsförsäkringsskydd för sjöfolket och likställda

grupper. Jag förordar således att riksnämndens förslag följes på denna

punkt.

4

§.

Enligt 2 § andra stycket nuvarande lag öppnas möjlighet för staten att

meddela återförsäkring av försäkring, som riksförsäkringsanstalten eller

ömsesidigt socialförsäkringsbolag meddelat. Samma återförsäkringsmöjlig-

het bör även stå till buds enligt den blivande lagen. I departementsförslaget

har bestämmelse härom upptagits under en särskild paragraf.

5 §.

I överensstämmelse med vad nu gäller torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter till lagen.

Lagens ikraftträdande.

Med hänsyn till att lagen skall ligga till grund för den fortsatta plane­

ringen för den statliga krigsförsäkringsverksamheten torde den böra träda

i kraft omedelbart efter utfärdandet.

Knngl. Maj:ts proposition nr 3 år 1960

15

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över det inom handels­ departementet upprättade lagförslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­ lan bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Pierre Vinde

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 3 år 1960

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 4 decem­

ber 1959.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E. SÖDERLUND,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 19 november 1959 tillhandakonnnet utdrag av proto­

koll över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Her­

tigen av Halland, i statsrådet den 6 november 1959, hade Kungl. Maj:t för­

ordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omför-

mälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om statlig krigs­

försäkring.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredra­

gits av lagbyråchefen Göran Borggård.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Trggve Hcllners

Kungl. Maj.ts proposition nr 3 år 1960

17

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 december 1959.

Närva länder

Statsministern

Erlander , ministern för utrikes ärendena Undén , statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, lagrådets den 4 decem­ ber 1959 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 6 november 1959 re­ mitterade förslaget till lag om statlig krigsförsäkring.

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran hemställer föredraganden, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen föreläg­ gas 1960 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Björn Bergman