Prop. 1966:6

('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen den 2G februari 19G0 (nr 22) om statlig krigsförsäkring, m. in.',)

Kungl. Maj.is proposition nr 6 år 19GG

1

Nr 6

Kumjl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an­

gående ändring i lagen den 2G februari 19G0 (nr 22) om statlig krigsförsäkring, m. in.; given Stockholms slott den 17 december 1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring,

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredra­ gande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som ett led i beredskapsplaneringen föreslås att statens rätt att i krig och liknande krissituationer meddela återförsäkring får omfatta bl. a. verk­ samhetsgrenen allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring. Detta innebär att återförsäkringsområdet vidgas något samtidigt som det anpassas till de modernare redovisningsbestämmelser som numera gäller för försäkringsbolagen.

Vidare föreslås nya riktlinjer för de beredskapsavtal på återförsäkrings­ området som statens krigsförsäkringsnämnd avser att ingå med stöd av tidigare beslut av statsmakterna. Detta förslag är dels föranlett av det nyss nämnda förslaget om vidgning av statens rätt att meddela återförsäkring, dels betingat av ett önskemål att kunna tillämpa en annan återförsäkrings- metod. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. År 6

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 6 år 1966

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig

krigsförsäkring

Härigenom förordnas, dels att 2 § lagen den 26 februari 1960 om statlig krigsförsäkring1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att i 3 och 4 §§ samma lag orden »riksförsäkringsanstalten» och »anstalten» skola utbytas mot orden »riksförsäkringsverket» och »verket».

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2

§•

Staten äger-------------------------- till Staten må ock åt svenskt försäk­ ringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring av försäkring, varom i första stycket förmäles, av transportförsäkring i övrigt samt av brand-, maskin-, tra­ fik. och ansvarighetsförsäkring.

Med avseende------------------------- äg

Staten må ock åt svenskt försäk­ ringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring av försäkring, varom i första stycket förmäles, av transportförsäkring i övrigt, av allmän egendoms-, in­ komst- och ansvarighetsförsäkring samt av trafikförsäkring. tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1961: 614.

4

skall underställas riksdagens prövning inom en månad eller, om riksdags- session inte pågår, inom en månad från början av nästkommande session, vid äventyr att förordnandet annars förfaller.

I 2 § första stycket (gällande lydelse se SFS 1961: 614) ges bestämmelser om statens rätt att meddela direkt försäkring. Sådan direkt försäkring får omfatta transport- och motorfordonsförsäkring mot krigsrisk och vissa andra därmed jämförliga risker såsom risk att egendom läggs under em­ bargo eller uppbringas. Staten kan också meddela försäkring mot samma risker såvitt avser egendom som lagrats i utlandet för införsel till riket. Som framgår av tredje stycket skall lagen den 8 april 1927 (nr 77) om försäk­ ringsavtal inte äga tillämpning på nu angivna försäkringsformer.

Enligt 2 § andra stycket har staten rätt att meddela åter för säkring åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag. Återförsäk­ ring får avse dels sådan försäkring mot krigsrisk och jämförliga risker som nyss nämnts, dels försäkring av vissa civilrisker, nämligen transportförsäk­ ring i övrigt samt brand-, maskin-, trafik- och ansvarighetsförsäkring.

Möjlighet för staten att meddela återförsäkring av brandförsäkring inför­ des redan i den tidigare gällande lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig krigsförsäkring. Detta skedde år 1954 (prop. 1954: 21, L'11 6, rskr 70, SFS 1954: 166). År 1961 vidgades statens återförsäkringsmöjligheter att om­ fatta även maskinförsäkring, trafikförsäkring och ansvarighetsförsäkring t prop. 1961: 172, L2U 70, rskr 391, SFS 1961:614).

I övrigt innehåller krigsförsäkringslagen bl. a. bestämmelser om olycks­ fallsförsäkring för personal, som tjänstgör på transportmedel.

Enligt 5 § kan Kungl. Maj :t meddela tillämpningsföreskrifter. Så har skett genom kungörelsen den 15 december 1961 (nr 615) med föreskrifter angående tillämpningen av lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring.

När krigsförsäkringslagens bestämmelser är i tillämpning handläggs och avgörs ärenden rörande den statliga försäkringsverksamheten av statens krigsförsäkringsnämnd (jfr prop. 1960: 3 s. 11, L2U 1, rskr 64). Nämnden har även till uppgift att vidta förberedelser för lagens tillämpning. Nämn­ dens åligganden har reglerats ytterligare i nyss nämnda tillämpningsföre­ skrifter.

Staten är emellertid bunden av såväl direktförsäkrings- som återförsäk- ringsåtaganden avseende krigsförhållanden även utanför krigsförsäkrings­ lagens ram. Det har nämligen, i fråga om sjöfarten, sedan länge ansetts vik­ tigt ur beredskapssynpunkt att man redan på förhand har visshet om att fartyg och varor liksom befäl och besättning blir skyddade vid ett plötsligt krigsutbrott genom en av staten garanterad försäkring. Redan före det se­ naste kriget bemyndigades därför krigsförsäkringsnämnden att sluta vissa återförsäkringsavtal, bl. a. rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring. Så-

Kungl. Maj. ts proposition nr 6 år 1966

Kanyl. Maj:ls proposition nr (i år UKUi

5

dant återförsäkringsavtal, vanligen benämnt krigsutbrottsavtal, slöts år 1939 rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring. Det upphörde att gälla i och med att krigsförsäkringen i dessa hänseenden övertogs av staten.

I samband med att den statliga krigsförsäkringsverksamheten efter kri­ get upphörde, bemyndigades krigsförsäkringsnämnden att träffa nytt avtal, avsett att ersätta 1939 års krigsutbrottsavtal (se prop. 1946: 338, SU 277, rskr 497). Detta avtal kom sedermera till stånd i december 1946 och skulle gälla fr. o. m. den 1 januari 1947. Enligt avtalet skulle staten i händelse av krig, ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, automa­ tiskt överta hela ansvaret för de av försäkringsgivaren tecknade krigsför­ säkringarna med retroaktiv verkan från fientligheternas öppnande. Staten skulle enligt detta avtal vid krigsutbrott träda in som direkt försäkrings­ givare.

Som ett led i krigsförsäkringsnämndens beredskapsplanläggning hem­ ställde nämnden år 1961 hos Kungl. Maj:t om bemyndigande att vidta änd­ ringar i 1946 års krigsutbrottsavtal och att komplettera detsamma. Nämn­ dens hemställan bifölls av statsmakterna i stort sett (prop. 1961: 172, L2U 70, rskr 391). Nämnden har därefter, i enlighet med de riktlinjer som dragits upp i prop. 1961: 172, ingått nya krigsutbrottsavtal för transportförsäkring med flertalet svenska sjöassuradörer. Allteftersom avtalen kommit till stånd har 1946 års krigsutbrottsavtal upphört att gälla enligt särskild överens­ kommelse mellan nämnden och medkontrahenten. Även de nya krigsut- brottsavtalen kan träda i tillämpning automatiskt, nämligen vid öppnandet av fientligheter vilka betecknar utbrott av krig som är ägnat att i väsentlig grad beröra svenskt näringsliv. I avtalen räknas upp vissa krig som sålunda skall föranleda deras tillämpning. Vidare föreskrivs i avtalen att de skall träda i tillämpning om Kungl. Maj :t i anledning av annat krig än de upp­ räknade förordnar att 2 § krigsförsäkringslagen skall äga tillämpning.

Vid sidan av krigsutbrottsavtalen har krigsförsäkringsnämnden, med stöd av de riktlinjer som angavs åren 1954 och 1961 (prop. 1954: 21 s. 10, L1U 6 s. 5, rskr 70 samt prop. 1961: 172 s. 18, L2U 70, rskr 391) träffat över­ enskommelser om övertagande av ciuilrisker i återförsäkring. Det gäller här dels sjö- och annan transportförsäkring av gods, dels försäkring av sjö- kasko (exklusive yachter), dels också protection- och indeinnityrisker. Dessa överenskommelser skall, enligt särskild klausul i återförsäkringskontrak- ten, träda i tillämpning vid utbrott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svenskt näringsliv och medföra avbrott av återförsäkringsför- bindelser med utlandet. Det finns emellertid ytterligare en betingelse för att överenskommelserna skall träda i tillämpning, nämligen att de särskilda beredskapsavtal vilka träffats mellan berörda direktförsäkringsgivare inom den för beredskapsändamål bildade Svenska Transportförsäkringspoolen skall träda i tillämpning. Dessa beredskapsavtal avses träda i tillämpning

6

vid utbrott av ett krig, som är ägnat att medföra avbrott av återförsäkrings- förbindelser med utlandet och då därjämte antingen Kungl. Maj :t i enlighet med beredskapskungörelsen den 3 juni 1960 (nr 515) förordnat om inta­ gande av högsta beredskapsgraden eller krigsförsäkringsnämnden och poo­ len träffat överenskommelse om centralisering av sjö- och transportförsäk- ringsverksamheten i riket. Den exakta tidpunkt då avtalen i enlighet här­ med skall anses ha trätt i tillämpning fastställs av nämnden.

Krigsförsäkringsnämndens framställning

Krigsförsäkringsnämndens framställning behandlar två särskilda frågor. Den första frågan avser ytterligare vidgning av statens rätt att meddela återförsäkring beträffande civilrisker till att omfatta allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring. Den andra frågan gäller rätten för Kungl. Maj :t att bemyndiga nämnden att ingå återförsäk- ringsavtal, s. k. beredskapsavtal, beträffande nyss nämnda försäk- ringsgrenar.

Statens rätt att meddela återförsäkring

Inledningsvis erinrar krigsförsäkringsnämnden om statens år 1961 lag­ fästa rätt att vid krig och liknande förhållanden meddela återförsäkring åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag bl. a. såvitt gäller brand-, maskin- och ansvarighetsförsäkring. Denna återförsäkring av­ ser civilrisk. Nämnden har, påpekas det, haft ett flertal överläggningar med representanter för de försäkringsbolag som driver verksamhet på detta om­ råde. De överläggningar och utredningar som företagits i samband därmed har lett till en preliminär överenskommelse mellan parterna. Genom över­ enskommelsen har dragits upp riktlinjer för återförsäkringar i vad avser den återförsäkringsmetod och de avtalsförhållanden i övrigt som enligt nämndens uppfattning lämpligen bör tillämpas i statlig återförsäkringsverk- samhet.

Krigsförsäkringsnämnden framhåller att den i överenskommelsen före­ slagna lösningen inte torde ha täckning i gällande lag och dessutom avvi­ ker från de principförslag och uttalanden som utgjort grundval för riksda­ gens särskilda beslut i ämnet och Kungl. Maj:ts bemyndiganden i tidigare avgjorda avtalsfrågor inom nämndens beredskapsområde. Förevarande framställning från nämnden avses leda till att nämnden får möjlighet att träffa återförsäkringsavtal med försäkringsbolagens beredskapsorgan.

Krigsförsäkringsnämnden och försäkringsbolagen sägs ha under förbe­ redelserna för de nu aktuella överenskommelserna beaktat den tolkning av

2 § tillämpningskungörelsen till krigsförsäkringslagen [motsvarar 3 § kun­ görelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig krigsförsäk­

Kungl. Dtaj.ts proposition nr 6 år 1966

8

män egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring». Nämnden tar där­ för upp frågan om äterförsäkringsbehovet inom den angivna gruppen så­ som en med hela verksamhetsgrenen sammanhängande angelägenhet. Till verksamhetsgrenen hör, uppger nämnden, enligt redovisningskungörelsen

utöver brand-, maskin- och ansvarighetsförsäkring — grenarna skogs-, vattenledningsskade-, glas-, husbocks-, stormskade-, inbrotts-, stöld- och rån-, garanti-, hagel- samt regnförsäkring. Dessutom ingår diverse små- branscher i verksamhetsgrenen.

Krigsförsäkringsnämnden anser det viktigt att hänsyn tas till de fak­ tiska förhållandena på den svenska försäkringsmarknaden vid bedömandet av frågan vilka försäkringsgrenar som en statlig återförsäkring bör om­ fatta. Skadeförsäkringar tillhandahålls numera i betydande utsträckning i form av s. k. paketförsäkringar. Försäkringstagaren får därigenom på grundval av ett och samma avtal ett försäkringsskydd som är lämpat för hans speciella behov, t. ex. för hemmet, företaget, lantbruket eller bostads­ fastigheten. Premier, skador och förvaltningskostnader för dessa försäk­ ringar redovisas gemensamt i den större verksamhetsgrenen »Allmän egen­ doms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring» och splittras inte upp i de oli­ ka delbranscher som en paketförsäkring kan omfatta, heter det i nämndens framställning.

I fortsättningen påpekar krigsförsäkringsnämnden att redovisningsbe- stämmelserna enligt redovisningskungörelsen, som således anpassats till radande praxis, fått sin nuvarande utformning efter den senaste ändringen av 2 § krigsförsäkringslagen. Därigenom har inträtt en ny situation, vilket enligt nämndens uppfattning bör inverka på den statliga återförsäkringens omfattning och komma till uttryck i krigsförsäkringslagen. Nämnden fram­ håller att en vidgning av återförsäkringsområdet till att omfatta hela verk­ samhetsgrenen »Allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring» inte medför någon egentlig riskökning för staten. Den statliga återför­ säkringen, anförs det, kommer nämligen alltjämt huvudsakligen att avse sådana risker för vilka försäkringsbolagen redan nu kan få återförsäkrings- skydd genom nämndens försorg. De större möjligheterna till återförsäkring anses i stället böra inverka på valet av återförsäkringsmetod, vilket kom­ mer att beröras i det följande. Den begärda vidgningen av återförsäkrings­ området har från både nämndens och försäkringsbolagens synpunkt betrak­ tats som ett nödvändigt led i en rationell utbyggnad av det samhälleliga återförsäkringsskyddet, heter det i nämndens framställning.

Frågan om det statliga återförsäkringsskyddets omfattning har ytterliga­ re aspekter. Krigsförsäkringsnämnden tar upp en sådan aspekt, nämligen frågan om svenska risker i utlandet. Nämnden upplyser att försäkringsin- spektionen enligt sina tillämpningsföreskrifter till redovisningskungörelsen och lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse samlar in sär­

Kungl. Maj.ts proposition nr 6 dr 1966

10

nämndens automatiska inträdande som direkt försäkringsgivare i trans­ portförsäkring mot krigsrisk men uttrycken »återförsäkringsavtal» eller »beredskapsavtal» i övriga sammanhang. Uttrycken har inte särskilt defi­ nierats. Enligt nämndens uppfattning finns det en väsentlig skillnad i bety­ delsen. Nämnden finner anledning erinra om att det i prop. 1961: 172 talas endast om bemyndiganden att teckna krigsutbrottsavtal även när det är fråga om återförsäkring av civilrisker. Nämnden önskar i dessa samman- hang närmare precisera belydelseskillnaden. Enligt nämndens uppfattning bör uttrycket krigsutbrottsavtal användas endast i det fall avtalet utgör för­ beredelse till att staten skall som direkt försäkringsgivare automatiskt över­ ta varje töre krigsutbrottet tecknad och vid detsamma ännu löpande för­ säkring av visst slag mot krigsrisk och jämförliga risker. Uttrycket beredskapsavtal anser nämnden böra komma till användning i fråga om avtal som reglerar ett övertagande av återförsäkring av civila risker i fall då direkt- försäkrarens normala återförsäkringsförbindelser med utlandet blir avbrut­ na. Ett sådant avbrott kan i vissa fall ske vid en senare tidpunkt än den som besklivs i ett krigsutbrottsavtal, heter det vidare i nämndens framställning. Det statliga äterförsäkringsskydd som fordras vid avbrottet måste dock även i detta fall vara planerat i förväg och i form av ett godkänt avtal finnas i beredskap. Den avtalstyp som berörs av nämndens aktuella framställning är helt av karaktären beredskapsavtal.

Vid de överläggningar med återförsäkringskonsortiets representanter som ägt rum i krigsförsäkringsnämndens regi har efter hand vunnits klarhet beträffande de egenskaper som bör känneteckna det beredskapsavtal som nämnden skulle anse sig kunna överlämna till Kungl. Maj:t för vidare prövning. Bland de villkor som därvid förekommer skall här i korthet be­ röras valet av återförsäkringsmetod.

Krigsförsäkringsnämnden påpekar alt det i förarbetena till 1954 och 1961 års lagändringar (prop. 1954: 21 s. 10 och prop. 1961: 172 s. 20) uttalats att staten borde medverka till »täckande av toppriskerna» under krigstid. Vid överläggningarna mellan återförsäkringskonsortiet och nämnden i frågan har man utgått från att dessa uttalanden närmast har syftat till att medge tillämpning av endera eller bådadera av de två metoderna för toppriskav- täckning som vanligen förekommer i rent kommersiella återförsäkrings- kontrakt, nämligen riskexcedent- resp. skadeexcedent- (»Excess of Loss»-) metoderna. Om dessa metoder anför nämnden.

Riskexcedentmetoden är den av de tva nämnda metoderna som närmast svarar mot kravet att återförsäkringen skall »täcka toppriskerna». Vid pla- neringen av återförsäkringen bestämmer direktförsäkraren först det högsta törsäkiingsbelopp, »självbehållet», som han efter teknisk bedömning av risken anser sig kunna ansvara för å skilda slag av försäkringsobjekt. Vid tillämpningen av metoden måste därför särskild registrering ske av alla de

Kungl. Maj.ts proposition nr 6 år 1966

Den enda kommersiellt tillämpade metod som i möjligaste mån fyller de ovan uppställda fordringarna och därmed har kunnat tjäna till förebild vid planeringen benämns >Stop-Loss»-metoden, framhåller krigsförsäkrings- nämnden fortsättningsvis. Den fungerar så, att återförsäkraren helt eller delvis täcker den del av direktförsäkrarens totala skadekostnader under en given redovisningsperiod som överstiger ett visst i relation till premieintäk­ ten ställt belopp. Återförsäkraren meddelar med andra ord försäkring mot risken att ett alltför stort underskott uppkommer i direktförsäkrarens rö­ relse. Tillämpad i den nu föreslagna återförsäkringen innebär metoden att statens åtagande aktualiseras först i den händelse ett extraordinärt under­ skott redovisas i den del av de svenska försäkringsbolagens rörelse — be­ traktad som en enhetlig affär inom ramen för konsortieavtalen — vilken kan avgränsas såsom mest i behov av riskskydd. Metoden måste anses prin­ cipiellt riktig i förevarande sammanhang, bl. a. därför att den gör det möj­ ligt att med stöd av kontrollerbara redovisningsuppgifter direkt relatera det statliga återförsäkringsskyddet till det direktförsäkrande kollektivets tota­ la täckningskapacitet.

Krigsförsäkringsnämnden är för sin del övertygad om att den preliminärt överenskomna formen för och omfattningen av ståtligt återförsäkrings- skydd, till alla delar avseende svenskt intresse, ger utrymme för en optimal riskutjämning inom gränserna för bolagens egna sammanlagda förmåga. Därigenom blir också statens risktagande mindre än vad som skulle ha va­ rit fallet vid tillämpning av andra tänkbara metoder, heter det i nämndens framställning.

Slutligen anför krigsförsäkringsnämnden att den version av Stop-Loss- metoden som nämnden förordar har anpassats till de särskilda förhållanden som kan förväntas råda vid en eventuell tillämpning i praktiken. Sålunda har man med hänsyn till beredskapskraven och avtalsförhållandenas säreg­ na karaktär ansett sig på flera punkter böra frångå de kommersiellt betona­ de riktlinjer som präglar motsvarande avtalstyp under fred. Det har t. ex. befunnits lämpligt att utarbeta särskilda regler som tillgodoser bolagens be­ hov av likvida medel vid reglering av excess-skador under löpande redovis­ ningsperiod.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 6 år 1966

Remissyttrandena

Krigsförsäkringsnämndens framställning lämnas utan erinran av samtli­ ga remissinstanser.

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap framhåller vikten av att ett tillfredsställande försäkringsskydd kan upprätthållas för att trygga folk- försörjningen och näringslivets behöriga fortgång vid krigsförhållanden.

Från beredskapssynpunkt är det därför angeläget att redan i fredstider vid­ ta åtgärder soin i möjlig mån garanterar att det utan avbrott kommer att

14

löpande krigsförsäkringsskvdd inte avbryts genom ett krigsutbrott. Det finns därför på detta område särskilda avtal, s. k. krigsutbrottsavtal, enligt vilka staten under vissa förhållanden, som närmare angetts i avtalen, auto­ matiskt övertar ansvaret för hela den krigsrisk avseende svenska intressen som är täckt av vederbörande försäkringsbolag genom då löpande, direkt tecknade transportförsäkringar. Även andra intressen omfattas av krigsut- brottsavtalen, så t. ex. nybyggnad på svenskt varv och egendom som lagrats i utlandet för införsel till riket. Krigsutbrottsavtalen omfattar de försäk­ ringsområden som staten kan täcka genom meddelande av försäkring en­ ligt 2 g krigsförsäkringslagen men utgör ett därutöver gående åtagande såtillvida, att statens skyldigheter enligt avtalen kan automatiskt inträda även innan förordnande meddelats att krigsförsäkringslagen skall äga till- lämpning.

Vidare förekommer andra avtal enligt vilka staten åtagit sig försäkrings- ansvar under förhållanden, som inte direkt anknyter till förutsättningarna för krigsförsäkringslagens tillämpning. Det gäller här återförsäkring av ci­ vilrisker i vissa speciella försäkringsgrenar, som till omfattningen faller un­ der 2 § andra stycket krigsförsäkringslagen. Även i dessa fall är det bered- skapsskäl som föranlett avtalens tillkomst. Emellertid torde, såsom tillämp- ningsklausulen utformats i avtalen, dessa s. k. beredskapsavtal i praktiken inte komma i tillämpning innan krigsförsäkringslagen kommit i tillämpning.

Under krigsförsäkringsnämndens beredskapsarbete har, såsom framgår av redogörelsen för nämndens framställning, nämnden funnit anledning att hemställa om ändring av krigsförsäkringslagen samt om möjlighet för Kungl. Maj :t att bemyndiga nämnden att ingå visst slag av beredskapsav- tal. Nämndens framställning har inte föranlett erinringar under remissbe­ handlingen.

Ändringen av krigsförsäkringslagen avser vidgning av statens rätt att meddela återförsäkring. Denna rätt omfattar nu — såvitt avser civilrisker — transportförsäkring samt brand-, maskin-, trafik- och ansvarighetsför­ säkring. Enligt krigsförsäkringsnämndens förslag bör återförsäkring kunna meddelas, förutom av transport- och trafikförsäkring, även av allmän egen­ doms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring. Verksamhetsgrenen allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring föreslås få omfatta de för­ säkringsgrenar som f. n. hänförs dit i nu gällande redovisningskungörelse. Till verksamhetsgrenen räknas, enligt nämnda kungörelse, vid sidan av brand-, maskin- och ansvarighetsförsäkring även skogs-, vattenlednings-, glas-, husbocks-, storm-, hagel-, atom-, garanti-, inbrotts-, stöld- och rån-, smycke- och diverse- samt rättsskyddsförsäkring. Vidare kommer återför- säkringsskyddet att omfatta sådan resgodsförsäkring som inte innefattas under redovisningskategorien transportförsäkring.

Kungl. Maj. ts proposition nr 6 år 1966

16

beslut skall statens återförsäkringsverksamhet enligt lagen om statlig krigs­ försäkring avse »täckande av topprisker», vilket enligt nämndens mening närmast motsvarar de s. k. riskexcedent- och skadeexcedentmetoderna för återförsäkring. Nämnden anser, som utvecklats närmare i det föregående, att den s. k. Stop-Loss-metoden bör användas i stället. Syftet med denna metod är i stort sett att återförsäkringsskyddet skall täcka risken för att ett alltför stort underskott uppkommer i direktförsäkringsgivarens rörelse. Jag ansluter mig helt till nämndens uppfattning i detta avseende.

Jag förordar alltså att beredskapsavtal skall ingås enligt de riktlinjer krigsförsäkringsnämnden föreslagit. Detta kräver riksdagens medgivande.

Krigsförsäkringsnämnden har upprättat ett förslag till lag om ändrad ly­ delse av 2 § krigsförsäkringslagen i enlighet med nämndens tidigare redovi­ sade uppfattning. Jag anser att förslaget bör godtas. Samtidigt bör uttryc­ ket »riksförsäkringsanstalten», som f. n. förekommer i 3 och 4 §§, utbytas mot ordet »riksförsäkringsverket» (jfr SFS 1961: 263). De sålunda föreslag­ na författningsändringarna ha lett till ett inom departementet upprättat förslag till lag angående ändring i krigsförsäkringslagen. Förslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga1.

Den föreslagna ändringen bör träda i kraft omedelbart efter det att lagen därom utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Föredragande departementschefen hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte för det i 87 § regeringsformen omförmälda ändamålet in­ hämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet*

Jan-Erik Torsell

Kungl. Maj:ts proposition nr 6 år 1966

1 Bilagan har uteslutits här. Frånsett några redaktionella jämkningar är den likalydande med den bilaga som är fogad vid propositionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 6 år 1966

17

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 3 december 1965.

Närvarande:

f. d. justitierådet justitierådet regeringsrådet justitierådet

L^ind,

Y.

S^öderlund,

Å^björnsson,

B^runnberg.

Enligt lagrådet den 26 november 1965 tillhandakommet utdrag av proto­ koll över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 19 november 1965, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ända­ målet inhämtas över upprättat förslag till

lag angående ändring i lagen den

26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av kanslirådet G. Wahlgren.

Lagrådet

lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 6 år 1966

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11 de­ cember 1965.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, K^ling, E^denman, J^ohansson, H^ermansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 3 december 1965 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 19 november 1965 re­ mitterade förslaget till

lag angående ändring i lagen den 26 februari 1960

(nr 22) om statlig krigsförsäkring.

Föredraganden anför. Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran. Det torde efter vissa mindre jämkningar av redaktionell karaktär få föreläggas riksdagen för an­ tagande.

Föredraganden hemställer härefter att Kungl. Maj :t måtte genom propo­ sition föreslå 1966 års riksdag att

dels

antaga lagförslaget med de nyss angivna jämkningarna,

dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att uppdraga åt statens krigsförsäkrings-

nämnd att ingå beredskapsavtal i överensstämmelse med vad som angives i statsrådsprotokollet den 19 november 1965.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bo Josephson

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650668