Prop. 1961:172

('med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961 1

Nr 172

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring m. m.; given Stock­ holms slott den 15 september 1961.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed

dels jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fo­ gade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring och

2) lag om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom,

dels föreslå riksdagen att bifalla de förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges såsom ett led i beredskapsplaneringen förslag till sådan ändring av lagen om statlig krigsförsäkring att möjlighet öppnas för staten att meddela även motorfordonsförsäkring mot krigsrisk m. m. samt återförsäkring av sådan försäkring och av maskin-, trafik- och ansva­ righetsförsäkring. I anslutning härtill föreslås en mindre jämkning i lagen om ersättning för krigsskada å egendom.

I propositionen begäres vidare riksdagens medgivande till att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas att träffa beredskapsavtal varigenom staten på områden som är av särskild betydelse för folkförsörjningen och näringslivet automatiskt inträder såsom försäkringsgivare vid eventuellt ut­ brott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svenskt närings­ liv.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 172

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 är 1961

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 (nr 566) om

ersättning för krigsskada å egendom

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 om er­ sättning för krigsskada å egendom skall erhålla ändrad lydelse på sätt ne­ dan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 mom. Lagen äger icke heller till- lämpning i fråga om fartyg, luftfar­ tyg eller annan egendom i fall, då transportförsäkring mot krigsrisk kan erhållas jämlikt lagen den 10 mars 1939 om statlig krigsförsäkring m. m. och med stöd därav meddelade bestämmelser.

§•

2 mom. Lagen äger icke heller till- lämpning i fråga om fartyg, luftfar­ tyg eller annan egendom i fall, då försäkring mot krigsrisk kan erhållas jämlikt lagen den 26 februari 1960 om statlig krigsförsäkring och med stöd därav meddelade bestämmelser.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj 1961.

N ärvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling, S^koglund, E^denman, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, frågor rörande beredskapsavtal på försäkringsområdet och i samband därmed stående lagänd­ ringar samt anför därvid följande.

Nuvarande lagstiftning m. m.

Det enskilda försäkringsväsendet i vårt land är under krigstider icke all­ tid mäktigt att täcka de svenska försäkringsbehoven. Under det första och det andra världskriget bedrev därför staten vists försäkringsverksamhet av­ seende i främsta rummet transportförsäkring. Denna statliga försäkrings­ verksamhet var av stor betydelse för tryggandet av folkförsörjningen.

Redan före utbrottet av det andra världskriget utfärdades år 1939 (nr 68) en lag om statlig krigsförsäkring m. m. (ändr. SFS 1940:942, 1942: 369 och 1954: 166). Denna lag blev år 1960 föremål för en modernisering, vilken i främsta rummet hänförde sig till reglerna rörande förutsättning­ arna för lagens tillämpning. Såsom resultat av den gjorda översynen till­ kom lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring, vilken trädde i kraft den 10 mars samma år.

1960 års krigsförsäkringslag är en fullmaktslag med samma konstruk­ tion som flera andra beredskapslagar. Lagens bestämmelser träder i tillämp­ ning först under vissa angivna förutsättningar. Reglerna härutinnan med­ delas i 1 §. Jämlikt första stycket av detta lagrum äger bestämmelserna i 2—4 §§ tillämpning, därest riket kommer i krig. Då kriget upphört, förord­ nar Kungl. Maj :t senast före avslutandet av den riksdagssession, som bör­ jar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skall tillämpas. Vad nu sagts gäller dock ej i den mån bestämmelserna alltjämt skall äga tillämpning på grund av förordnande som angives i paragrafens andra styc­ ke. Enligt andra stycket äger Kungl. Maj :t vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden för­ ordna att bestämmelserna i 2—4 §§ skall tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad eller, om riksdags-

5

session ej pågår, inom en månad från början av nästkommande session un­ derställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställ­ ningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet.

Enligt 2 § första stycket äger staten meddela transportförsäkring mot krigsrisk samt mot risk att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker tillvälla sig makten. Mot samma risker må försäkring meddelas även av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket. I tredje stycket angives att lagen om försäkringsavtal icke skall äga tillämpning å statlig försäkring som nu sagts. Jämlikt andra stycket i paragrafen äger staten vidare åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslut­ ning av sådana bolag meddela återförsäkring av försäkring, som angivits i det föregående, av transportförsäkring i övrigt samt av brandförsäkring.

I 3 § stadgas att riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring, äger att för olycksfall, som till följd av krigs- åtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Bolag, som nyss sagts, må med delägare i bolaget sluta avtal om försäkring för olycksfall, varom här är fråga, att gälla för annan tid eller träda i kraft vid annan tidpunkt än i 43 § samma lag stadgas. Jäm­ likt 4 § äger staten åt riksförsäkringsanstalten eller bolag, som avses i 3 §, meddela återförsäkring av försäkring, som anstalten eller bolaget meddelat.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av krigsförsäkringslagen meddelas enligt 5 § av Kungl. Maj :t.

Vid sidan av lagen om statlig krigsförsäkring finnes lagen den 5 decem­ ber 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom. Jämlikt denna lag skall för krigsskada å egendom som finnes här i riket, i den mån skadan ej gottgöres i annan ordning, ersättning beredas av statsmedel enligt grun­ der som bestämmes av Kungl. Maj :t och riksdagen. Krigsskadelagen äger jämlikt 3 § 2 mom. icke tillämpning i fråga om fartyg, luftfartyg eller an­ nan egendom i fall, då transportförsäkring mot krigsrisk kan erhållas jäm­ likt lagen om statlig krigsförsäkring och med stöd därav meddelade bestäm­ melser.

Under det andra världskriget och åren närmast därefter handlades och avgjordes förekommande frågor angående statlig krigsförsäkring av en sär­ skild nämnd, statens krigsförsäkringsnämnd, vars verksamhet reglerades genom en tillämpningskungörelse till dåvarande krigsförsäkringslag. Nämn­ den upplöstes med utgången av juni 1948. I samband med 1960 års moder­ nisering av krigsförsäkringslagstiftningen förordades av beredskapsskäl, att eu ny krigsförsäkringsnämnd måtte tillsättas. Genom beslut den 7 oktober 1960 förordnade Kungl. Maj:t att en statens krigsförsäkringsnämnd skulle inrättas och tillsatte samtidigt ledamöter i nämnden.

För den nya krigsförsäkringsnämndens verksamhet meddelade Kungl. Maj:t i samma beslut följande bestämmelser. Nämnden skulle, med beak-

Knngl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

7

nom beslut den 13 december 1946 godkände Kungl. Maj:t ifrågavarande avtal och förordnade samtidigt, dels att uppsägning av avtalet från försäk- ringsanstalternas sida skulle ske hos krigsförsäkringsnämnden eller, därest denna vid tidpunkten för uppsägningen upphört att vara i verksamhet, hos kommerskollegium, dels ock att kommerskollegium jämväl i övrigt skulle efter krigsförsäkringsnämndens upphörande företräda svenska staten såsom avtalsslutande part. Såsom framgår av det föregående har numera den nya krigsförsäkringsnämnden inträtt i kommerskollegiets ställe. Till avtalet är för närvarande anslutna 28 försäkringsbolag.

Vad angår det närmare innehållet i 1946 års krigsutbrottsavtal må här nämnas att enligt § 1 i avtalet detsamma automatiskt träder i tillämpning vid öppnandet av fientligheter, vilka betecknar utbrottet av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart. Såsom krig varom nu sagts skall, förutom krig vari Sverige deltager, anses krig, vari nå­ got av länderna Danmark, Finland, Norge och Polen är inblandat, så ock krig mellan två eller flera av följande länder, nämligen Amerikas Förenta Stater, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, Frankrike, Italien, Stor­ britannien och Tyskland. Avtalet träder därjämte i tillämpning, därest Kungl. Maj :t i anledning av utbrott av annat krig än nyss sagts förordnar, alt staten skall meddela transportförsäkring mot krigsrisk. I §§ 2 och 5 finnes bestämmelser angående vilka risker som staten under de angivna förutsättningarna övertager ansvaret för. I § 8 meddelas bestämmelser an­ gående avtalets upphörande. De övriga stadgandena i avtalet berör huvud­ sakligen premier, försäkringsvillkoren i övrigt, anmälningar om risker och krigsförsäkringsnämndens rätt att å försäkringsanstalternas kontor taga del av alla handlingar och böcker, som finnes erforderliga för att kontrolle­ ra det riktiga fullgörandet av avtalet.

Riksdagens medgivande rörande ingående i förväg av återförsäkrings- avtal rörande försäkring för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbai å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, har icke utnytt­ jats. Något krigsutbrottsavtal har icke ingåtts på detta område.

Framställning av krigsförsäkringsnämnden

I skrivelse den 9 januari 1961 har statens krigsförsäkringsnämnd hem­ ställt, bl. a., att Kungl. Maj:t måtte dels bemyndiga nämnden att i fortsätt­ ningen vidtaga erforderliga modifikationer av krigsutbrottsavtalets § 1, alt komplettera avtalet ifråga med särskilda klausuler beträffande flygkaskoris- ker, nybyggnadsrisker på varv samt lufttransport-, landtransport- och lager­ risker ävensom att teckna erforderliga återförsäkringsavtal rörande civilris­ ker i alla grenar av transportförsäkring och i brandförsäkring dels ock föreslå riksdagen att besluta om sådana ändringar av lagen om statlig krigsförsäk­ ring att beredskapsavtal kan träffas i fråga om krigs- och civilrisker i mo- lorfordonsförsäkring, i trafik- och annan ansvarighetsförsäkring och i raa- skinförsäk ring.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

Det av krigsförsäkringsnämnden begärda bemyndigandet att vidtaga mo­ difikationer av § 1 i krigsutbrott sav talet har av nämnden motiverats med att ett krigsutbrottsavtal bör innehålla bestämmelser som vid envar tidpunkt ger trygghet för att det automatiskt träder i funktion under samma förut­ sättningar som medför att de svenska försäkringsbolagens återförsäkrings- avtal med utländska reassuradörer på området upphör att gälla. Under rå­ dande fredstid har de svenska försäkringsbolagen väsentligen placerat reassuransen av sina krigsförsäkringar på den engelska marknaden. Villko­ ren för denna reassurans underkastas ändringar från tid till annan. I fråga om återför säkring av sjökaskorisker gäller numera de engelska War Automa­ tic Termination of Cover Clauses av den 1 oktober 1959 och den 1 oktober 1960. Dessa innehåller beskrivningar av förutsättningarna för reassurans- avtalens automatiska upphörande som icke överensstämmer med bestäm­ melserna i § 1 i krigsutbrottsavtalet. Sålunda har Folkrepubliken Kina till­ kommit i förteckningen över de stormakter, vilkas eventuella krigshand­ lingar förorsakar reassuransavtalens upphörande. Förändringar a\ dy likt slag kan tänkas bli beslutade med kort varsel. Det synes därför krigsförsak- ringsnämnden vara av vikt att nämnden erhåller befogenhet att besluta om modifikationer av § 1 i krigsutbrottsavtalet. Anmälan om vidtagna ändring­ ar bör snarast därefter göras till Kungl. Maj:t. Nämnden har förutsatt, att nämnden utan medgivande av Kungl. Maj :t äger besluta om ej alltför om­ fattande tillägg till övriga paragrafer i krigsutbrottsavtalet.

Vad angår frågan om krigsutbrottsavtal beträffande flygkaskorisker har krigsförsäkringsnämnden i förenämnda skrivelse bl. a. upplyst, att Scandi- navian Airlines System (SAS) har viss del av flygplansflottan krigsriskför- säkrad i England och att enligt villkoren för krigsriskförsäkringen denna upp­ hör att gälla 24 timmar efter ett krigsutbrott som berör stormakterna. Ge­ nom sitt samarbetsavtal med Swissair har SAS förbundit sig att medverka till ordnandet av ett fullgott försäkringsskydd för avtalspartnerns flygplan. Då krigsförsäkring icke är ordnad i Sverige, måste ett krigsutbrottsavtal för flygkaskoförsäkring delvis bygga på andra förutsättningar än dem som gäl­ ler i fråga om sjöförsäkring. Krigsförsäkringsnämnden förklarar sig ha för avsikt att genom förhandlingar söka undanröja de svårigheter av praktisk art som hittills hindrat att denna fråga fått en lösning, som kan tillfreds­ ställa kraven på försäkringsberedskap inom trafikflyget. För att dessa för­ handlingar skall kunna ge önskat resultat synes det krigsförsäkringsnämn­ den erforderligt, att nämnden tilldelas befogenhet att träffa definitivt av­

tal.

Sådant medgivande synes krigsförsäkringsnämnden även behövligt i frå­ ga om avtal beträffande de svenska varvens försäkringar av nybyggnader av fartyg. Denna form av försäkring hör enligt nämndens mening i konces- sionshänseende till sjöförsäkring. Det erinras i nämndens skrivelse om att ersättning av statsmedel visserligen kan utgå för nybyggnaderna enligt 1958 års krigsskadelag. Denna ersättning torde emellertid icke kunna utgå i sa- dan utsträckning att eventuella krigsskador blir till fullo täckta. För att

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1961

9

man skall kunna tillgodose önskemålen om fullständigt försäkringsskydd, vilket anses angeläget med hänsyn till varvens behov av att kunna konkur­ rera på marknaden med utländska varv, behöver enligt nämndens mening de svenska varvens försäkringsmöjligheter överses och kompletteras med krigsutbrottsavtal.

Beträffande försäkring mot krigsrisk av varor, som transporteras luftle- des eller till lands, samt beträffande transportförsäkring mot risk att egen­ dom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik åt­ gärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker tillvälla sig makten, ävensom beträffande försäkring mot risk av senast an­ givet slag eller mot krigsrisk av egendom, som lagrats i utlandet för inför­ sel till riket, framhåller krigsförsäkringsnämnden att desamma ej inbegri- pes under 1946 års krigsutbrottsavtal. Nämnden omnämner att undersök­ ning pågår av möjligheterna att träffa erforderligt beredskapsavtal på före­ varande område. Även i fråga om dylikt avtal bör enligt krigsförsäkrings- nämndens mening nämnden utrustas med erforderlig befogenhet.

Såsom motivering för det av krigsförsäkringsnämnden begärda bemyndi­ gandet att träffa återförsäkringsavtal rörande civilrisker i alla grenar av transportförsäkring och i brandförsäkring åberopar nämnden, att under krigsförhållanden försäkringsbolagens normala återförsäkringsförbindelser med utlandet kan bli avbrutna. I sådana fall måste de svenska riskerna helt eller i varje fall i större utsträckning än förut täckas inom landet. Nämn­ den pekar i detta sammanhang på möjligheterna enligt krigsförsäkringsla­ gen för staten att i återförsäkring övertaga civila transport- och brandris­ ker. Vid det planeringsarbete, som bedrivits av de svenska sjö- och brand­ försäkringsbolagen och som har resulterat i förslag till avtal beträffande samverkan i poolorganisationer, vilka är avsedda att för gemensam räkning handha bolagens verksamhet i fråga om de gängse formerna av sjöförsäk­ ring, land- och lufttransportförsäkring samt brandförsäkring, har förut­ satts att risktoppar utöver bolagens sammanlagda täckningskapacitet skall återförsäkras hos krigsförsäkringsnämnden.

Till stöd för sin hemställan om sådan ändring av krigsförsäkringslagen att beredskapsavtal kan träffas i fråga om motorfordonsförsäkring har krigsförsäkringsnämnden anfört, att utvecklingen efter kriget varit särskilt snabb i fråga om den s. k. långtradartrafiken utomlands. Från ett trans­ portföretag har nämnden inhämtat att enbart de två största företagen i branschen vissa dagar kan ha vartdera ett tjugofemtal långtradare i rörel­ se på kontinenten. Åtskilliga export- och importföretag bedriver transport­ verksamhet i utlandet med egna eller chartrade långtradare. Det samman­ lagda värdet av svenska transportmedel i dylik trafik synes därför nämnden vara betydande. De för motorfordon gällande försäkringsvillkoren utesluter krigsrisken från försäkringsskyddet. Då härtill kommer att särskild krigs­ försäkring för sådana fordon icke kan tecknas hos enskilda försäkringsan- stalter, synes det krigsförsäkringsnämnden ur beredskapssynpunkt vara av stort försäkringstagarintresse att krigsförsäkringsfrågan för dessa risker lö­

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

ses. Ett särskilt hinder för beredskapsplaneringen på detta område utgör en­ ligt nämnden det förhållandet att enligt gällande koncessionsregler motor- fordonsförsäkring, som huvudsakligen omfattar bilkaskorisker, utgör en särskild verksamhetsgren. Då lagen om statlig krigsförsäkring icke är till­ lämplig på denna försäkringsgren, föreligger det enligt krigsförsäkrings- nämndens uppfattning behov av eu lagändring, som möjliggör för nämnden att teckna motorfordonsförsäkring mot krigsrisk för lastbilar i utlandstra-

fik. ....................

Såsom skäl för sin anhållan om sådana ändringar av krigsförsäknngsia- gen att beredskapsavtal kan träffas i fråga om maskin-, trafik- och ansvarig­ hetsförsäkring åberopar krigsförsäkringsnämnden följande. Maskinförsäk­ ring utgör en bibransch till brandförsäkring och torde vid ett av krigsför- hållanden föranlett avbrott av reassuransförbindelserna med utlandet kun­ na bli föremål för poolavtäckning inom landet. Vid planeringsarbetet på detta område har det förutsatts att risktoppar utöver bolagens sammanlagda täckningskapacitet skall återförsäkras hos krigsförsäkringsnämnden. För trafik- och ansvarighetsförsäkringens del har delvis nya återförsäkrings- problem uppstått genom de på senare tid i både Sverige och utlandet höjda ansvarighetsbeloppen. De höjda beloppen har medfört ett ökat behov av återförsäkring i utlandet, och det synes krigsförsäkringsnämnden sanno­ likt alt detta återförsäkringsskydd, som är fördelat på flera länder, ej på alla håll kommer att kunna fungera enligt ingångna avtal. Det synes där­ för krigsförsäkringsnämnden kunna uppkomma ett behov av återförsäk­ ring hos staten även på detta område. Då krigsförsäkringslagen icke med­ ger att sådan återförsäkring meddelas av staten, synes nämnden en lag­ ändring vara motiverad.

Remissyttranden

Över statens krigsförsäkringsnämnds framställning i nu berörda delar bär. efter remiss, yttranden avgivits av luftfartsstyrelsen, statskontoret, kom­ merskollegium, sjöfartsstyrelseu, försäkringsinspektionen, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens krigsskadenämnd och Svenska försäk­ ringsbolags riksförbund. Kommerskollegium har till sitt utlåtande fogat ytt­ randen från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle samt från Sveriges industriförbund och Sveriges allmänna exportförening.

Statskontoret har funnit, att från de synpunkter statskontoret har att företräda framställningen icke givit ämbetsverket anledning till särskilt ut­ talande. Av övriga remissinstanser har krigsförsäkringsnämndens framställ­ ning helt eller till sina huvudlinjer tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Försäkringsinspektionen betonar värdet från beredskapssynpunkt av att i den utsträckning så finnes möjligt redan i fredstid åtgärder vidtages, som i görligaste mån garanterar att även i krigstider försäkringsskydd utan av­ brott kommer att finnas för sådana rijsker, vilkas täckning är av väsent­ lig betydelse för försvarsberedskapen och näringslivet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

11

Statens krigsskadenämnd framhåller att krigsskadeskyddet jämlikt 1958 års krigsskadelag är avsett att om möjligt erbjuda full ersättning för ska­ dor i följd av krig, i vart fall då skaderegleringen från försvars- och folk- försörj ningssynpunkter är av särskild betydelse. Mot bakgrunden av att det icke ansetts möjligt att i förväg fastställa några ersättningsgrunder för krigsskadeskyddets del finner krigsskadenämnden det angeläget icke endast att gränsdragningen mellan den statliga krigsförsäkringen och krigsskade­ skyddet snarast blir klarlagd utan även att krigsförsäkringsnämndens verksamhetsområde göres tämligen vidsträckt. Med denna utgångspunkt ut­ talar sig krigsskadenämnden i princip till förmån för krigsförsäkringsnämn­ dens framställning om en utvidgning av verksamhetsfältet. Krigsskade­ nämnden (förutsätter att vid den kommande detaljplaneringen samråd i er­ forderlig mån kommer att äga rum mellan de båda myndigheterna.

Krigsförsäkringsnämndens synpunkter och förslag rörande beslutan­ derätten i fråga om ändringar i gällande krigsut- brottsavtal har vunnit anslutning från Svenska försäkringsbolags riksförbund. Riksförbundet omnämner att sjöförsäkringsbolagen numera tillämpar nya krigsförsäkringsvillkor för sjökasko och att krigsförsäkrings- villkoren för gods även är i behov av revision. Med hänsyn till exempel­ vis de nya engelska uppsägningsklausulerna för krigsförsäkring bör enligt Riksförbundets mening även § 1 i krigsutbrottsavtalet modifieras. Vid ut­ formningen av denna paragraf bör enligt förbundet särskilt uppmärksammas bestämmelserna i de länder, där svenska försäkringsbolag vanligen har sina reassuransförbindelser.

I några remissyttranden har erinringar gjorts mot förevarande del av krigsförsäkringsnämndens framställning.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap finner det icke lämpligt alt krigsförsäkringsnämnden tillägges rätt att besluta om ändringar i eller tillägg till krigsutbrottsavtalets bestämmelser. I princip bör enligt riksnämn- dens mening ändringar i ett av Kungl. Maj :t godkänt avtal underställas

Kungl. Maj :ts prövning. Ett dylikt betraktelsesätt synes också riksnämnden bäst överensstämma med föredragande departementschefens uttalande i 1946 års proposition.

Sjöfartsstyrelsen förklarar att frågan om rätt för krigsförsäkringsnämn­ den att självständigt vidtaga erforderliga modifikationer av § 1 i krigsut­ brottsavtalet undandrager sig styrelsens bedömande, men att sjöfartsstyrel- sen likväl vill ifrågasätta, huruvida icke denna fråga kan ha betydelse ur utrikespolitisk synpunkt eller för Sveriges ekonomiska förbindelser och av denna anledning hör förbehållas Kungl. Maj:t.

Försök rings inspektionen ifrågasätter, huruvida krigsförsäkringsnämnden för närvarande äger behörighet och befogenhet att utan Kungl. Maj :ts god­ kännande avtala om några som helst ändringar i det nu gällande krigsut­ brottsavtalet. Inspektionen finner det dock ändamålsenligt att nämnden er­ håller rätt att självständigt avtala om vissa av de frågor som behandlas i krigsutbrottsavtalet. Inspektionen anför härutinnan i huvudsak följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

Krigsutbrottsavtalet synes innehålla dels grundläggande bestämmelser rö­ rande statens övertagande av krigsförsäkringar dels ock bestämmelser av närmast teknisk natur. Till det förra ämnesområdet synes höra bestämmel­ serna i avtalets § 1 angående förutsättningarna för avtalets trädande i till- lämpning, bestämmelserna i §§ 2 och 5 av avtalet angående vilka risker som staten under de angivna förutsättningarna övertager ansvaret för samt be­ stämmelserna i § 8 angående avtalets upphörande. Till det senare området torde böra räknas de övriga föreskrifterna i avtalet i den mån desamma be­ rör staten. Ifrågavarande delar av avtalet berör premier, försäkringsvillko- ren i övrigt, anmälningar om risker m. m.

Med hänsyn till de grundläggande stadgandena i 1 § lagen om statlig krigsförsäkring rörande de förutsättningar under vilka 2—4 §§ i lagen äger tillämpning synes det försäkringsinspektionen icke kunna ifrågakomma att krigsförsäkringsnämnden bemyndigas att utan godkännande av Kungl. Maj :t träffa avtal som förpliktar staten att under vissa förhållanden inträ­ da såsom försäkringsgivare beträffande angivna risker. Avtal som förplik­ tar staten att driva direktförsäkrings- eller återförsäkringsverksamhet, som avses i lagen om statlig krigsförsäkring, synes icke böra få träffas under annan förutsättning än att avtalet godkännes av Kungl. Maj :t. Det rimmar icke med krigsförsäkringslagen att till underordnad myndighet delegera rätten att träffa slutligt avtal som ålägger staten att sätta bestämmelserna i 2—4 §§ krigsförsäkringslagen helt eller delvis i tillämpning.

Det synes däremot försäkringsinspektionen ändamålsenligt att krigsut- brottsavtal av här avsett slag, som underställes Kungl. Maj:t för godkän­ nande, i huvudsak begränsas till att innehålla de grundläggande bestäm­ melserna om statens övertagande av försäkringsansvar. Dylikt avtal synes icke böra belastas med närmare tekniska bestämmelser rörande premier och andra försäkringsvillkor, anmälningar av olika slag in. in. Härutinnan torde i avtalet böra hänvisas till särskild överenskommelse mellan krigsför­ säkringsnämnden (eller annan motsvarande myndighet) och vederbörande avtalspart. Därest det i de kommande närmare föreskrifterna rörande till- lämpningen av krigsförsäkringslagen överlämnas åt krigsförsäkringsnämn­ den att, då lagens bestämmelser är i tillämpning, fastställa villkoren för försäkring och återförsäkring, som omfattas av nämndens verksamhet, sy­ nes det försäkringsinspektionen naturligast att nämnden jämväl i förväg äger avtala i dessa och liknande ämnen av försäkringsteknisk natur.

Under åberopande av det anförda förordar försäkringsinspektionen att möjlighet öppnas att vid en modernisering av 1946 års krigsutbrottsavtal omkonstruera avtalet i enlighet med de linjer inspektionen angivit. Samma riktlinjer bör enligt försäkringsinspektionens mening gälla för andra bered- skapsavtal på försäkringsområdet som kan komma att ingås.

Krigsförsäkringsnämndens hemställan om bemyndigande att träffa krigsutbrottsavtal beträffande flygkaskorisker tillstyrkes av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Riksnämnden framhåller att vederbörande avtal torde böra underställas Kungl. Maj :t för godkännande och påpekar behovet av riksdagens medgivande till bemyndigandet. Luftfartsstijrelsen finner det angeläget att transportförsäkring under krigsbe- redskap utökas att omfatta även flygkasko. Jämväl försäkringsinspektio­ nen tillstyrker att såvitt möjligt ett krigsutbrottsavtal slutos rörande krigsriskförsäkring av flygkasko. Svenska försäkringsbolags riksförbund

13

tillstyrker likaledes, att förhandlingar rörande krigsutbrottsavtal pa flyg-

kaskoområdet upptages. 1 samband därmed lämnar förbundet upplysning­ en att Svenska flygförsäkringspoolen tecknat krigsriskforsakrmg för flyg­

plan tillhöriga svenskt flygföretag och är beredd att teckna sadan försäk­

ring även för andra svenska företag. Riksförbundet understryker det önsk­ värda i att man vid de förhandlingar, som krigsförsäkringsnämnden plane­ rar, söker nå en enhetlig linje för krigsutbrottsavtalets automatiska till- lämpning i överensstämmelse med vad som redan gäller för sjöförsäkring.

I anslutning till krigsförsäkringsnämndens förslag rörande nybygg- nadsrisker på varv understryker sjöfartsstyrelsen angelägenheten av att de svenska varvens försäkringsmöjligheter för nybyggnader överses och kompletteras med krigsutbrottsavtal. Även Svenska försäkringsbolags riksförbund tillstyrker att krigsförsäkringsnämnden erhåller det begärda bemyndigandet. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar att spörsmålet huruvida och i vilken omfattning utöver krigsskadeskyddet ett försäkringsmässigt skydd för nybyggnader på svenska varv bor skapas tor­ de böra övervägas av krigsförsäkringsnämnden och krigsskadenämnden i samråd. Riksnämnden har intet att erinra mot att medgivande redan nu inhämtas från riksdagen att krigsförsäkringsnämnden vid behov må bemyn­ digas att träffa ett krigsutbrottsavtal rörande de svenska varvens försäk­ ringar av nybyggnader. Ställning till frågan om ett sådant bemyndigande skall lämnas torde böra tagas först när resultatet av krigsförsäkringsnämn­ dens och krigsskadenämndens gemensamma överväganden i ämnet förelig­

Kiirtgl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

ger.

Med hänsyn till den relativa ovissheten i förväg angående omfattningen av skyddet" jämlikt krigsskadelagen har statens krigsskadenämnd intet

att invända mot att den statliga krigsförsäkringen utsträckes till att omfat­ ta även nybyggnader å svenska varv. Krigsförsäkring av fartygsnybyggnadei knyter enligt krigsskadenämndens mening naturligt an till den verksam­ het krigsförsäkringsnämnden från början bedrivit och synes krigsskade- nämnden icke minst från beredskapssynpunkt fördelaktig med tanke pa de svenska varvens konkurrenskraft gentemot utländska varv. Med beaktande av tillämpad praxis utgår krigsskadenämnden från att nvbyggnadsförsäk- ring omfattas av lagens begrepp transportförsäkring ocli att komplettering av krigsförsäkringslagen i ifrågavarande hänseende således icke erfordras.

Icke heller försäkringsinspektionen motsätter sig förslaget rörande krigs­ utbrottsavtal för nybyggnader av fartyg på varv. Inspektionen anför i hu­ vudsak följande.

På detta område möter flera problem. En fråga av intresse i sammanhang­ et är huruvida dylika nybyggnadsförsäkringar faller under begreppet trans­ portförsäkring. Försäkringsinspektionen delar krigsförsäkringsnämndens uppfattning att så bör anses vara fallet i det sammanhang varom här är frå­ ga. Inspektionen vill emellertid nämna, att det förefaller osäkert huruvida i försäkringsavtalslagens mening försäkring av fartyg under byggnad utgör sjöförsäkring. Nu gällande sjöförsäkringsplan av den 13 juni 1957 innehål­ ler dock särskilda bestämmelser om försäkring av fartyg under byggnad och

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 dr 1961

räknar sådan försäkring till sjöförsäkring.Vidare har det vid koncessions- givningen enligt lagen om försäkringsrörelse förutsatts att koncession för sjöförsäkring ger vederbörande försäkringsbolag rätt att meddela försäk­ ring jämväl av nybyggnader av fartyg. Påpekas bör också att under det se­ naste världskriget den dåvarande krigsförsäkringsnämnden med stöd av 1939 års lag om statlig krigsförsäkring m. m. försäkrade nybyggnader av fartyg å utländska varv.

Ett annat spörsmål som uppstår i detta sammanhang är frågan om gränsdragningen mellan den statliga krigsförsäkringen och det skydd som

lämnas genom lagen den 5 december 1958 om ersättning för krigsskada å egendom. Krigsförsäkringsnämnden motiverar sitt förslag beträffande ny­ byggnader av fartyg å svenska varv därmed att ersättning jämlikt krigsska- delagen icke torde kunna utgå i sådan utsträckning att eventuella krigsska- dor blir till fullo täckta och att de svenska varvens behov av att kunna kon­ kurrera på marknaden med utländska varv gör ett fullständigt försäkrings­ skydd angeläget. Försäkringsinspektionen vill för sin del framhålla, att det i förarbetena till lagen om ersättning för krigsskada å egendom synes ha förut­ satts att skador av nu ifrågavarande typ såvitt möjligt skall bli fullt ersatta. Den osäkerhet som ligger däri att grunder för ersättningen icke är bestämda utan är beroende av framtida beslut av Kungl. Maj:t och riksdag kan emel­ lertid, såsom krigsförsäkringsnämnden förmenar, innefatta eu brist som kan spela en roll i konkurrensen med utländska varv. Försäkringsinspektionen saknar närmare kunskap om vilken tyngd som kan tillmätas ifrågavarande argument för att låta krigsförsäkringsnämnden ikläda staten ansvar för krigsrisker avseende ifrågavarande nybyggnader. Det synes inspektionen icke uteslutet att även andra industrier än varvsindustrien kan åberopa konkur­ rensskäl för att deras tillverkningar skall kunna erhålla ett mera direkt för­ säkringsskydd avseende krigsrisker än vad lagen om ersättning för krigs­ skada å egendom skänker. Från de synpunkter försäkringsinspektionen när­ mast har att anlägga saknar inspektionen anledning att motsätta sig tanken att krigsförsäkringsnämnden skall under lid, då 2 § lagen om statlig krigs­ försäkring äger tillämpning, få meddela försäkringar mot krigsrisk av ny­ byggnader av fartyg å svenska varv och att till ökande av tryggheten mot för- säkringsavbrott ett krigsutbrottsavtal skall ingås på området. Med hänsyn till att fråga är om försäkring av nybyggnaderna även för tiden före sjösätt­ ningen torde 1946 års riksdagsmedgivande, som talar om fartyg, icke med säkerhet kunna anses täcka jämväl ett krigsutbrottsavtal i förevarande ämne. Frågan torde därför böra underställas riksdagen.

Krigsförsäkringsnämndens begäran om bemyndigande att träffa krigsut­ brottsavtal beträffande lufttransport-, landtransport- och lagerrisker tillstyrkes av riksnämnden för ekonomisk försvarsbered­ skap, försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags riksförbund. Såväl riksnämnden som inspektionen pekar på behovet av att inhämta riks­ dagens medgivande. Luftfartsstijrelsen betonar angelägenheten av att trans­ portförsäkring under krigsberedskap utökas att omfatta även flygtransport av varor. Sveriges allmänna exportförening finner den föreslagna utvidg­ ningen av verksamhetsområdet till att omfatta även land- och lufttranspor­ ter särskilt värdefull.

T anledning av krigsförsäkringsnämndens hemställan om bemyndigande alt teckna erforderliga återförsäkringsavtal rörande civilrisker i alla grenar av transportförsäkring och i b r a n d f ö r s ä k ring

15

uttalar försäkringsinspektionen, att med tanke på försäkringsbolagens soli­ ditet, som försäkringsinspektionen i första hand har att övervaka och som är av betydelse både för det allmänna och för de enskilda försäkringstagarna, inspektionen finner det mycket angeläget, att garantier erhålles för att ett avbrott av försäkringsbolagens återförsäkringsförbindelser med utlandet till följd av krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden icke ställer bolagen utan nödigt återförsäkringsskydd. Upprättandet av krigsutbrottsavtal kan enligt inspektionens mening ge de svenska försäk­ ringsbolagen särskilda garantier för att i lägen, vilka såvitt nu kan bedömas blir kritiska, bolagen erhåller nödig reassurans genom statens medverkan. Inspektionen tillstyrker därför ingående av sådana avtal. Riksdagens medgi­ vande synes inspektionen behöva utverkas.

I anledning av krigsförsäkringsnämndens förslag i fråga om motorfor- d onsförsäkring uttalar riksnämnden för ekonomisk försvarsbered­ skap att det från beredskapssynpunkt synes riksnämnden välbetänkt att möjligheter tillskapas för krigsförsäkringsnämnden att träffa erforderliga avtal rörande krigsrisker i motorfordonsförsäkring. Svenska försäkringsbo­ lags riksförbund tillstyrker att den av krigsförsäkringsnämnden föreslagna ändringen i krigsförsäkringslagen vidtages. Förbundet framhåller att visser­ ligen — i motsats till vad krigsförsäkringsnämnden hävdat — intet hinder i och för sig möter mot att enskilda försäkringsanstalter tecknar försäkring mot dylika krigsrisker, men att om avbrott i reassuransförbindelserna skulle uppstå, det enligt förbundets mening är naturligt att den statliga krigsförsäk­ ringen skall kunna taga vid.

Försäkringsinspektionen tillstyrker lagändring och krigsutbrottsavtal och framhåller att dylikt avtal synes förutsätta riksdagens medgivande. Inspek­ tionen anför i ämnet i huvudsak följande.

Den första fråga, som uppkommer i detta sammanhang, är spörsmålet hu­ ruvida en ändring av krigsförsäkringslagen är nödvändig för tillgodoseende av nämndens önskemål eller om försäkring som här avses kan anses talla un- der lagens begrepp transportförsäkring. För ståndpunkten att en lagändring skulle vara obehövlig kan åberopas, att då begreppet transportförsäkring odiskutabelt omfattar transportmedlen vid sjötransport och lufttransport, det synes mest konsekvent att låta begreppet omfatta även transportmedel vid landtransport. I samma riktning synes det allmänna stadgandet rörande annan transportförsäkring i 77 § försäkringsavtalslagen peka. I detta lag­ rum förklaras generellt att annan transportförsäkring än sjöförsäkring om­

fattar, där ej i lag eller avtalet särskilt undantag gjorts, varje slag av fara, för vilken det försäkrade intresset utsättes under transporten. Emot den nu angivna ståndpunkten kan emellertid anföras, att enligt praxis vid tillämp­ ningen av försäkringsavtalslagen motorfordonsförsäkring icke synes räknas såsom en form av transportförsäkring. Icke heller vid tillämpningen av lagen om försäkringsrörelse anses motorfordonsförsäkring falla under begreppet transportförsäkring. Med hänsyn härtill synes det försäkringsinspektionen riktigast att vid en avsedd utvidgning av krigsriskförsäkringsskyddet enligt lagen om statlig krigsförsäkring till att omfatta jämväl motorfordon det di­ rekt i nämnda lag utsäges, alt staten äger meddela motorfordonsförsäkring mot krigsrisk.

Kungl. Maj.is proposition nr 172 år 1961

K ungt. Maj:ts proposition nr 172 år 1!)61

Enligt försäkringsinspektionens mening ligger del helt i linje med tanke­ gångarna bakom lagen om statlig krigsförsäkring att lagen vidgas så alt försäkring mot krigsrisk kan av staten i lämplig utsträckning meddelas med avseende å motorfordon. Inspektionen tillstyrker därför en dylik lagänd­ ring.

Eif spörsmål som möter i detta sammanhang är frågan hur gränsen hör dragas mellan statlig krigsförsäkring av motorfordon och det skydd som la­ gen om ersättning för krigsskada å egendom ger. Krigsförsäkringsnämnden synes, såvitt kan utläsas av framställningen, ha avsett att krigsförsäkrings- skydd enligt lagen om statlig krigsförsäkring skall kunna ifrågakomma alle­ nast beträffande sådana krigsskador å lastbilar, som har inträffat utom­ lands. Det synes emellertid försäkringsinspektionen behöva närmare över­ vägas, huruvida det kan vara rationellt att vid en lastbilstransport från ut­ landet till ort inom Sverige ankomsten till Sverige skall medföra att krigs­ riskskyddet såvitt angår transportmedlet upphör att falla under lagen om statlig krigsförsäkring och i stället kommer att sortera under lagen om er­ sättning för krigsskada å egendom. Det förefaller ligga nära till hands att antaga att den bästa lösningen är att enhetliga regler gäller för hela resan. Motsvarande synpunkt synes gälla jämväl beträffande resa i den motsatta riktningen. I förevarande sammanhang uppkommer även frågan, huruvida möjlighet till ett krigsriskförsäkringsskydd jämlikt lagen om statlig krigs­ försäkring jämväl bör i viss utsträckning öppnas för bilar, som utför trans­ porter allenast inom Sverige.

Försäkringsinspektionen kan icke nu taga ställning till nyssnämnda frå­ gor men vill påpeka, att därest lagen om statlig krigsförsäkring ändras i syfte att ersättning för i Sverige inträffade krigsskador å bilar skall i viss utsträckning kunna lämnas jämlikt ifrågavarande lag, 3 § 2 mom. lagen om ersättning för krigsskada å egendom samtidigt torde böra ändras. Lagrum­ met synes i angivet fall böra omformuleras så att vid sidan av transport­ försäkring mot krigsrisk nämnes motorfordonsförsäkring mot krigsrisk.

Vad angår frågan om ingående av ett lcrigsutbrottsavtal avseende krigs­ risker för lastbilskaskot tillstyrker försäkringsinspektionen att såvitt möj­ ligt ett avtal slutes, vilket i vissa angivna situationer i lämplig utsträckning garanterar lastbilägarna ett försäkringsskydd mot krigsrisker i enlighet med lagen om statlig krigsförsäkring. Ett dylikt krigsutbrottsavtal synes förutsätta medgivande av riksdagen.

Såsom törut nämnts talas i krigsförsäkringsnämndens hemställan om både krigs- och civilrisker i motorfordonsförsäkring. Det i nämndens skri­ velse förda resonemanget synes dock klart ge vid handen, att frågeställning­ en är begränsad till krigsriskerna. Någon svårighet synes försäkringsin­ spektionen icke föreligga för försäkringsbolagen att utan statens medverkan lösa civilförsäkringsfrågorna i motorfordonsförsäkring i händelse av krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Även enligt krigsskadendmndens mening torde krigsförsäkring av motor­ fordon i vissa fall vara ändamålsenlig. Nämnden syftar härvid främst pa biltransporter från utlandet till Sverige. Det kan enligt krigsskadenämndens mening starkt ifrågasättas, huruvida begreppet transportförsäkring inrym­ mer också motorfordonsförsäkring, och nämnden är närmast av den uppfatt­ ningen att ett tillägg lämpligen bör göras till 2 § krigsförsäkringslagen så alt det otvetydigt framgår att försäkring mot krigsrisk kan meddelas be­ träffande fordon. Vid tillämpning av bestämmelsen bör enligt krigsskade-

17

nämndens mening bl. a. övervägas, om försäkringsskyddet skall gälla intill dess transporten nått svensk mark eller utsträckas till bestämmelseorten. Uppkommande frågor rörande det ekonomiska skyddet för krigsskador å fordon och gods synes till undvikande av intressekollisioner böra lösas ef­ ter samråd mellan krigsförsäkringsnämnden och krigsskadenämnden. Beak­ tas må att därest krigsförsäkringen kommer att omfatta även skador vid tra­ fik inom Sverige, en ändring erfordras i 3 § 2 mom. krigsskadelagen av in­ nebörd att förutom transportförsäkring mot krigsrisk däri intages även mo- torfordonsförsäkring mot krigsrisk. Detta synes krigsskadenämnden enk­ last kunna ske genom ett utbyte av nuvarande formulering »då transport­ försäkring mot krigsrisk kan erhållas» mot lydelsen »då försäkring mot krigsrisk kan erhållas».

Med anledning av krigsförsäkringsnämndens hemställan rörande in a- skinförsäkring anför riksnumnden för ekonomisk försvarsberedskap, att det från beredskapssynpunkt synes välbetänkt att möjligheter tillskapas för krigsförsäkringsnämnden att träffa erforderliga avtal rörande krigsris­ ker i maskinförsäkring. Försäkringsinspektionen finner att samma skäl som talar för att staten jämlikt lagen om statlig krigsförsäkring äger meddela återförsäkring av civil brandförsäkring synes kunna anföras för att staten bör ha möjlighet att inträda såsom återförsäkringsgivare jämväl beträffan­ de civilrisker i maskinförsäkring. Inspektionen tillstyrker därför att lagen om statlig krigsförsäkring ändras så att dylik möjlighet öppnas. Också på detta område synes inspektionen ett krigsutbrottsavtal medföra särskilda ga­ rantier för försäkringsbolagens soliditet. Försäkringsinspektionen tillstyr­ ker därför, liksom på brandförsäkringsområdet, att avtal i ämnet ingås. Riksdagens medgivande till avtalet bör enligt inspektionens mening inhäm­ tas. Härutöver anför inspektionen följande.

Krigsförsäkringsnämndens yrkande omfattar icke blott civilrisker utan även krigsrisker i maskinförsäkring. Nämndens argumentation hänför sig emellertid blott till civilriskområdet. Försäkringsbolagens maskinförsäk­ ringar innehåller friskrivningsklausul avseende krigsskador. Ett införande av försäkringsskydd enligt lagen om statlig krigsförsäkring för krigsskador å maskiner skulle enligt försäkringsinspektionens uppfattning innefatta ett långtgående avsteg från grundtankarna bakom lagen om ersättning för krigs- skada å egendom', vilken lag nu reglerar ersättningsrätten för krigsskador å maskiner. I ärendet har icke förebragts något material som motiverar alt krigsskador fallande inom maskinförsäkringsområdet behandlas på annat sätt än krigsskador inom brandförsäkringsområdet.

I likhet med försäkringsinspektionen anser statens krigsskadenämnd att anledning saknas att behandla maskinförsäkring annorlunda än brandförsäk­ ring och att den statliga krigsförsäkringen således i bägge fallen bör avse skydd enbart mot civilrisker. Ersättningsrätten i fråga om krigsskador å maskiner bör enligt krigsskadenämndens mening i likhet med vad som gäl­ ler för brandförsäkring också fortsättningsvis regleras genom krigsskade­ lagen.

Krigsförsäkringsnämndens förslag avseende trafik- och ansvarig­

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 10G1

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

hetstör säkring tillstyrkes av Svenska försäkringsbolags riksför­ bund. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap finner det från be- redskapssynpunkt välbetänkt att möjligheter tillskapas för krigsförsäkrings- nämnden att träffa erforderliga avtal rörande krigsrisker i förevarande försäkringsgrenar. Försäkringsinspektionen tillstyrker, att krigsförsäkrings­ lagen ändras så att det blir möjligt för krigsförsäkringsnämnden att med­ dela återförsäkring av trafik- och ansvarighetsförsäkring. Inspektionen till­ styrker likaledes att krigsutbrottsavtal träffas avseende dylik återförsäk­ ring och påpekar att avtalen förutsätter riksdagens medgivande. För trafik­ försäkringens del saknas enligt försäkringsinspektionens uppfattning anled­ ning att göra någon distinktion mellan krigsskador och civilskador. Inspek­ tionen erinrar i detta sammanhang därom att bilansvarighetslagen och tra­ fikförsäkringslagen icke innehåller några specialregler rörande sådana tra­ fikskador, som kan sättas i samband med krigshandlingar, och att vid till­ komsten av 1959 års lag med vissa bestämmelser om inländsk försäkrings­ rörelse vid krig in. m. tanken att införa en krigsklausul i trafikförsäkring avvisades. I fråga om ansvarighetsförsäkringen uttalar inspektionen, att lag­ ändringen och riksdagsmedgivandet torde böra givas ett sådant innehåll, att krigsutbrottsavtal rörande återförsäkring av ansvarighetsförsäkring kan, där så finnes ändamålsenligt, täcka såväl ersättningsskyldighet för civil­ skador som — i den utsträckning dylikt kan bli aktuellt — ersättningsskyl­ dighet avseende skador som är en följd av krigshandling.

Departementschefen

Gällande lag om statlig krigsförsäkring tillkom under fjolåret och inne­ fattar en i huvudsak redaktionell modernisering av 1939 års lag i ämnet. I enlighet med vad som angavs i propositionen rörande den nya lagen har av beredskapsskäl efter lagens utfärdande en särskild krigsförsäkringsnämnd tillsatts, vilken fått i uppdrag att vidtaga förberedelser för lagens tillämp­ ning samt att omhänderha den försäkringsverksamhet, som med stöd av 2 och 4 §§ i lagen kan komma att bedrivas av staten.

Vid det igångsatta planeringsarbetet har krigsförsäkringsnämnden fun­ nit, att det från beredskapssynpunkt skulle vara av värde att på ett antal områden beredskapsavtal såvitt möjligt träffas rörande statens inträdande såsom försäkringsgivare i vissa på förhand bestämda situationer. Ett dylikt krigsutbrottsavtal finnes sedan 1946 på sjötransportområdet. Avtalet inne­

bär i huvudsak att staten vid utbrott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, automatiskt övertager alla av berörda försäkringsanstalter dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga om fartyg, laster och frakter).

Krigsförsäkringsnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om bemyndigande att vidtaga ändringar i 1946 års krigsutbrottsavtal, att kom­ plettera avtalet med särskilda klausuler beträffande flygkaskorisker, ny-

19

byggnadsrisker på varv samt lufttransport-, landtransport- och lagerrisker ävensom alt teckna erforderliga återförsäkringsavtal rörande civilrisker i

alla grenar av transportförsäkring och i brandförsäkring, \ idare har nämn­ den hemställt om sådan ändring av lagen om statlig krigsförsäkring att sta­ ten kan meddela direkt motorfordonsförsäkring samt återförsäkring av så­ väl sådan försäkring som maskinförsäkring, trafikförsäkring och ansvarig­ hetsförsäkring. Nämnden åsyftar att träffa erforderliga bcredskapsa\ tal på de av lagändringen berörda försäkringsområdena.

I remissyttrandena över krigsförsäkringsnämndens framställning har nämndens förslag i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Endast på några punkter har från en del håll vissa erinringar gjorts eller behov av vissa kompletterande överväganden m. m. påtalats.

Jämlikt lagen om statlig krigsförsäkring äger staten vid krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden meddela vissa slag av direktförsäkring och återförsäkring. En dylik medverkan från statens sida på försäkringsområdet har bedömts vara en oundgänglig förutsättning för tryggandet av folkförsörjningen och näringslivets nödiga fortgång i krigs­ situationer som allvarligt berör vårt land. Från beredskapssynpunkt fram­ står det såsom angeläget att den statliga krigsförsäkringsverksamheten icke improviseras utan väl förberedes. Staten bör ha möjlighet att på områden, som är av särskild betydelse för folkförsörjningen och näringslivet, automa­ tiskt inträda såsom direktförsäkringsgivare eller återförsäkiingsgivaie i vissa på förhand bestämda lägen, vilka kan bedömas vara sådana att en stat­ lig medverkan är nödvändig. Härigenom erhålles i görligaste mån garantier för att icke plötsligt inträdande krigssituationer medför försäkringsavbrott på dessa områden. För att skapa en dylik god ekonomisk försvarsberedskap synes det erforderligt att fortsätta på den väg, som år 1946 beträddes genom upprättandet av krigsutbrottsavtalet på sjöförsäkringsområdet. Jag förordar därför att avtal av ifrågavarande typ ingås i den ytterligare utsträckning som betingas från beredskapssynpunkt. I likhet med vad som skedde i samband med 1946 års krigsutbrottsavtal torde riksdagens medgivande att ingå de nya beredskapsavtalen böra inhämtas.

Avtal varigenom staten åtager sig att i vissa krigssituationer automatiskt inträda såsom direktförsäkringsgivare eller återförsäkringsgivare synes mig böra kunna träffas icke blott på det område, som beröres av 1946 års av­ tal, utan beträffande alla slag av försäkring, varom förmäles i första stycket av 2 § krigsförsäkringslagen i dess nuvarande lydelse. EU bemyndigande av denna omfattning för krigsförsäkringsnämnden att ingå krigsutbrotts- avtal tillgodoser nämndens önskemål rörande möjligheter att ingå avtal be­ träffande flygkaskorisker samt lufttransport-, landtransport- och lagerris­ ker Ett sådant bemyndigande torde även täcka nybyggnadsrisker på varv, vilka i detta sammanhang får anses omfattade av transportförsäkring. Kom­ plettering av gällande krigsutbrottsavtal till att omfatta även nybyggnader på svenska varv synes motiverad bl. a. av det naturliga sambandet mellan försäkring av fartyg och försäkring av fartvgsnybyggnader. Eu sådan ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

vidgning av krigsförsäkringsskyddet har även betydelse från heredskaps-

synpunkt. Jag vill därför förorda att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens god­ kännande av att nämnden bemyndigas att ingå krigsutbrottsavtal för de fö­ reslagna försäkringsområdena.

Det är ett viktigt allmänt intresse att vid utbrott av krig, som medför av­ brott av reassuransförbindelserna med utlandet, sådana risktoppar i civil

transportförsäkring och brandförsäkring, som icke kan täckas i samverkan mellan de svenska försäkringsbolagen, kan återförsäkras hos staten. Krigs- försäkringslagen medger därför att staten meddelar återförsäkring på ifrå­ gavarande områden. För den ekonomiska försvarsberedskapen är det av vikt att staten i angivna krigssituationer automatiskt inträder såsom åter-

försäkringsgivare beträffande toppriskerna. Jag hemställer därför att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens godkännande av att krigsförsäkringsnämnden bemyndigas att träffa krigsutbrottsavtal jämväl om sådant övertagande av återförsäkringsansvar.

Försäkring av motorfordon räknas enligt praxis icke till transportförsäk­ ring. Krigsförsäkringsnämnden har emellertid med tanke på den svenska lastbilstrafiken på utlandet föreslagit, att krigsförsäkringslagen skall änd­ ras så att motorfordonsförsäkring föres in under lagen och att därefter så­ vitt möjligt beredskapsavtal träffas. Med hänsyn till den växande betydelse såsom transportmedel, som motorfordonen fått, förordar jag att i första stycket av 2 § lagen om statlig krigsförsäkring motorfordonsförsäkring upptages vid sidan av transportförsäkring. Med en sådan ändring och oför­ ändrad lydelse av stadgandet i andra stycket av samma paragraf rörande återförsäkring av försäkring, varom i första stycket förmäles, öppnas möj­ lighet för staten att under krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden meddela direktförsäkring och återförsäkring av motorfordonsförsäkring mot sådan risk som nämnes i första stycket av 2 § krigsförsäkringslagen. Något behov av att låta lagen omfatta motorfordons­ försäkring i övrigt synes icke föreligga.

Av beredskapsskäl bör även möjlighet finnas att träfta avtal varigenom staten åtager sig att i vissa krigssituationer automatiskt inträda såsom di­ rektförsäkringsgivare eller återförsäkringsgivare i fråga om försäkring mot risk som nyss sagts av lastbilar i utlandstrafik. I den mån det finnes ända­ målsenligt bör avtal i ämnet kunna utformas så, att statens riskåtagande täcker icke blott skador, som inträffar i utlandet, utan även skador, som här i riket drabbar lastbil under färd från utlandet till ort inom Sverige eller i motsatt riktning. Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan huru­ vida sådant krigsutbrottsavtal i större eller mindre utsträckning bör om­ fatta jämväl bilar, som utför transporter allenast inom Sverige. Denna fråga torde böra utredas av krigsförsäkringsnämnden i samråd med bl. a. krigs- skadenämnden. Därest i framtiden efter en dylik utredning det skulle be­ finnas vara skäl att binda staten genom ett krigsutbrottsavtal beträffande bilar i inrikestrafik, torde frågan härom få särskilt underställas riksdagen.

Den nu förordade utvidgningen av den statliga krigsförsäkringen ger an­

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

21

ledning till en ändring av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 om ersätt­ ning för krigsskada å egendom. Sistnämnda lagrum innehåller, såsom för­ ut nämnts, att lagen om ersättning för krigsskada å egendom icke äger till- lämpning i fråga om fartyg, luftfartyg eller annan egendom i fall, då transportförsäkring mot krigsrisk kan erhållas jämlikt krigsförsäkrings­ lagen och med stöd därav meddelade bestämmelser. Lagrummet torde böra ändras så, att förutom transportförsäkring mot krigsrisk även motorfordons- försäkring mot krigsrisk inbegripes. Enklast synes detta kunna ske ge­ nom att det snävare begreppet transportförsäkring mot krigsrisk utbytes mot det vidare begreppet försäkring mot krigsrisk. Lagrummet torde sam­ tidigt böra redaktionellt jämkas med hänsyn till att den nya lagen om stat­ lig krigsförsäkring tillkommit efter det krigsskadeersättningslagen utfär­ dats.

Av krigsförsäkringsnämndens framställning och remissutlåtandena där­ över framgår att de svenska försäkringsbolagens behov av möjligheter att erhålla återförsäkring hos staten icke är begränsat till de försäkringsformer som angivits i det föregående. Ett motsvarande behov föreligger såvitt an­ går maskinförsäkring, trafikförsäkring och ansvarighetsförsäkring. I dessa tre grenar föreligger det i större eller mindre utsträckning topprisker, som de svenska försäkringsbolagen icke har kapacitet att täcka själva utan som i normala fall täckes genom återförsäkring hos utländska försäkrings­ bolag. Då det måste betecknas såsom ett samhällsintresse att i händelse av krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, som medför att det utländska återförsäkringsskyddet bortfaller, de svenska för­ säkringsbolagen icke ställes utan nödig reassurans, vill jag tillstyrka att lagen om statlig krigsförsäkring ändras så, att staten må åt svenskt försäk­ ringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring jämväl av maskinförsäkring, trafikförsäkring och ansvarighetsförsäkring. För ändamålet torde ifrågavarande tre försäkringsformer böra tilläggas ef­ ter brandförsäkring i 2 § andra stycket krigsförsäkringslagen. I anled­ ning av vad försäkringsinspektionen och statens krigsskadenämnd an­ fört rörande uteslutande av krigsskador inom maskinförsäkring vill jag ut­ tala, att jag förutsätter att den statliga återförsäkringen av maskinförsäk­ ring icke kommer att avse sådana maskinskador, vilka omfattas av det stat­ liga krigsskadeskyddet. Krigsskador fallande inom maskinförsäkringsom­ rådet synes härutinnan böra behandlas på samma sätt som krigsskador in­ om brandförsäkringsområdet.

Av beredskapsskäl förordar jag vidare att jämväl i fråga om maskinför­ säkring, trafikförsäkring och ansvarighetsförsäkring inhämtas riksdagens medgivande till bemyndigande för krigsförsäkringsnämnden att träffa krigs- utbrottsavtal av innehåll att i angivna krigssituationer staten automatiskt inträder såsom återförsäkringsgivare beträffande i avtalen angivna topp­ risker.

Det närmare innehållet och den närmare konstruktionen av de krigsut- brottsavtal, som kan komma att träffas i enlighet med vad jag i det föregå­

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

ende förordat, torde få göras beroende av förhållandena på varje särskilt område och av vad som vid den fortsatta beredskapsplaneringen finnes än­ damålsenligt. För samtliga ifrågavarande avtals del torde dock böra gälla, att statens krigsförsäkringsnämnd efter Kungl. Maj :ts bemyndigande såsom förhandlande part ingår avtalen under förutsättning av Kungl. Maj:ts god­ kännande. Även ändring i sådant avtal bör bero av Kungl. Maj :ts godkännan­ de. Beträffande avtalens utformning kan jag i stort sett ansluta mig till de av försäkringsinspektionen anförda synpunkterna. Avtalen bör sålunda i hu­

vudsak begränsas till att innehålla de grundläggande bestämmelserna rö­ rande statens inträdande såsom direkt- eller återförsäkringsgivare. De bör icke belastas med närmare tekniska bestämmelser beträffande försäkrings- villkor, anmälningar av olika slag in. m. Härutinnan torde i avtalen lämp­ ligen böra hänvisas till särskilda kompletterande överenskommelser mellan krigsförsäkringsnämnden och vederbörande avtalspart. Statens inträdande såsom försäkringsgivare torde i avtalen böra göras beroende av utbrott av

krig som är ägnat att i väsentlig grad beröra svenskt näringsliv. Det bör an­ komma på krigsförsäkringsnämnden att med uppmärksamhet följa förhål­ landena pä de olika försäkringsområdena och att, därest ändrade förhållan­ den inträder, taga initiativ till erforderliga ändringar i avtalen. Nu anförda synpunkter rörande avtalsutformningen torde, därest riksdagen icke har nå­ got att erinra däremot, böra gälla jämväl vid en modernisering av det nu gällande krigsutbrottsavtalet på sjöförsäkringsområdet. Synpunkterna synes även böra vara vägledande därest — i enlighet med riksdagens medgivande 1946 — avtal skulle komma att träffas beträffande återförsäkring av försäk­ ring för olycksfall som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person.

I enlighet med det anförda har inom handelsdepartementet upprättats för­ slag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring samt

2) lag om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Förslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet (Bilagor A och B)1.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen måt­ te för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­ lan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Jan Palm

1 Bilagorna, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här ute­ slutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

23

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 22 juni

1961

Närvarande:

justitierådet R^egner, regeringsrådet J^arnerup, justitieråden ^af T^rolle,

B^omgren.

Enligt lagrådet den 12 juni 1961 tillhandakommet utdrag av protokoll över handelsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 5 maj 1961, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 om stat­ lig krigsförsäkring och lag om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 om ersättning för krigsskada å egendom.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av byråchefen L. Vogel.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Bo Santesson

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 september 1961.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling, S^koglund, E^denman, N^etzén, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, lagrådets den 22 juni 1961 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 5 maj 1961 remitterade för­ slagen till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring och lag om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Med förinälan att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer föredraganden, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

dels jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga desamma,

dels föreslå riksdagen att medgiva att statens krigsförsäkringsnämnd be­ myndigas alt ingå avtal därom att staten i den utsträckning som angives i statsrådsprotokollet den 5 maj 1961 automatiskt inträder såsom direktför­ säkringsgivare eller återförsäkringsgivare vid eventuellt utbrott av ett krig som är ägnat att i väsentlig grad beröra svenskt näringsliv.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils van der Heeg

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610528