Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

7

kvarteret Sabbatsberg, innebärande bl. a. en för sjukhuset mindre lämplig

dragning av Rådmansleden, antogs också av stadsfullmäktige den 16 de­

cember 1957 och fastställdes av Kungl. Maj :t den 27 februari 1959.

I skrivelse den 10 maj 1957 meddelade förhandlingskommissionen, att

vissa utökningar eller omdispositioner av kliniker och institutioner vid

Sabbatsbergs sjukhus erfordrades, i första hand på grund av den genomgri­

pande reformering av den medicinska undervisningen, som skett genom

tillkomsten av 1955 års medicinska examenssladga.

Stockholms stads sjukhusdirektion beslöt den 16 december 1958 tillsätta

en särskild kommitté — 1959 års utredningskommitté för Sabbatsbergs

sjukhus — med uppdrag att fullfölja utredningen och förberedande planera

undervisningssjukhuset vid Sabbatsberg. Genom beslut den 30 januari

1959 förordnade Kungl. Maj:t dåvarande byråchefen i inrikesdepartemen­

tet G. Karlen och professorn vid karolinska institutet G. Biörck att såsom

representanter för staten ingå i kommittén.

I skrivelse den 16 juni 1959 till chefen för inrikesdepartementet anförde

de statliga representanterna i kommittén, att kommitténs arbete då nått

fram till en punkt, där de ansett det nödvändigt att inhämta direktiv för det

fortsatta arbetet. De hade nämligen funnit sig böra redovisa de problem,

som mött i fråga om realiserandet av det ursprungliga Sabbatsbergsavtalet

och som varit av sådan svårighetsgrad, att kommittén icke kunnat undgå att

överväga, vilka alternativa lösningar, som kunde stå till buds. I skrivelsen

påtalades de brister, som vidlådde Sabbatsbergsprojektet — begränsade ex­

pansionsmöjligheter, besvärliga trafiktekniska problem och ogynnsamma

bullerförhållanden — samt diskuterades vissa andra tänkbara sjukhusalter­

nativ, nämligen ett av Stockholms stad planerat sjukhus i Enskede-Dalen

samt Mörby lasarett, vilket sistnämnda sjukhus befann sig i en aktiv bygg-

nadsperiod. De statliga representanterna fann vid valet mellan dessa sjuk­

hus att Mörby-alternativet ur flera synpunkter var att föredraga framför

Enskede-Dalen.

Några dagar före avlåtandet av denna skrivelse tillställdes chefen för in­

rikesdepartementet en skrivelse — dagtecknad den 12 juni 1959 — från

finans- och sjukvårdsborgarråden i Stockholm, i vilken bl. a. konstaterades,

att det inom det tomtutrymme, som stod till förfogande för det nya under­

visningssj ukhuset vid Sabbatsberg, syntes möjligt att planera sjukhus­

byggnaderna så att störningar av gatubuller blev tolerabla. Vissa ändringar

av Rådmansledens sträckning och förbindelser med det lokala trafiknätet

skulle kunna vidtagas. Angivna förändringar skulle visserligen innebära

försämring för staden såväl ur trafiksynpunkt som stadsbildsmässigt samt

leda till ökade kostnader för trafikbygget och intrång på värdefull mark.

Emellertid bedömdes det möjligt för staden att påtaga sig dessa nackdelar för

att skapa förutsättningar för sjukhusprojektet. Sammanfattningsvis konsta­

terades i skrivelsen, att staden fann det väl möjligt att genomföra det ifråga­

8

varande sjukhusprojektet på Sabbatsberg och var beredd att göra detta.

Med anledning av vad sålunda förekommit ägde den 24 juni 1959 en över­

läggning rum i inrikesdepartementet mellan representanter för staten och

staden. I överläggningarna deltog bl. a. chefen för inrikesdepartementet

samt borgarråden Mehr, Garpe och Kyling. Man enades då om att planerna

på det nya Sabbatsbergssjukhuset skulle forceras och att ett härå grundat

programförslag så snart som möjligt skulle föreläggas statens och stadens

förhandlingskommissioner. Efter förhandlingarnas slutförande skulle de­

taljplaneringen av det nya sjukhuset igångsättas, varefter uppförandet av

sjukhusbyggnaderna utan dröjsmål skulle påbörjas, vilket icke ansågs

medföra svårigheter ur investeringssynpunkt.

, Sabbatsbergskommitténs arbete fortsatte således och i juli 1960 avgav

kommittén ett programförslag för det nya undervisningssjukhuset. Kom­

mittén lämnade därvid inledningsvis följande i huvudsakliga delar åter­

givna allmänna redogörelse.

Kommittén framhöll, att det icke ingått i kommitténs uppdrag att utreda

möjligheten av annan förläggning av undervisningssjukhuset än vad som

förutsattes i 1948 års avtal.

Kommitténs arbete inriktades i första hand på att söka åstadkomma en

ur sjukhusets synpunkt mer acceptabel lösning av trafikfrågorna i det

kringliggande området, vilket syntes vara en ovillkorlig förutsättning för

Sabbatsbergsprojektets realiserande. Sjukhuset skulle komma att ligga i

korsningen mellan två huvudtrafikleder, Torsgatan och den planerade Råd-

mansleden. Härtill kom närheten av Centralstationens bangård med norr­

gående järnvägslinjer. Sjukhusets belägenhet när det gällde störningar av

olika slag från trafiken var sålunda ogynnsam. För att så långt som möj­

ligt nedbringa olägenheterna från trafiken, hade kommittén medverkat till

ett förslag till stadsplaneändring, vilket ur angivna hänseenden innebar vissa

fördelar för sjukhuset. Om vidare åtgärder vidtogs mot trafikbullret fick

läget bedömas som acceptabelt ur bullersynpunkt. Beträffande Rådmansle-

dens trafiktunnel under sjukhusområdet ansåg kommittén det vara ett oav­

visligt krav, att sprängningen utfördes så, att driften vid sjukhuset icke

stördes.

Sjukhusområdets begränsade omfattning, i runt tal cirka 80 000 in2,

gjorde att man tvingades koncentrera bebyggelsen och göra huskropparna

relativt djupa. Detta byggnadssätt var numera sjukhustekniskt försvar­

bart, men det medförde, att det segrande förslaget från arkitekttävlingen

måste genomgå en omfattande bearbetning. Vidare finge sjukhuset byggas

i så få etapper som möjligt, vilket å ena sidan nödvändiggjorde väsentliga

inskränkningar av driften under byggnadstiden, men å andra sidan med­

förde en kortare byggnadstid.

Det enda reservutryinmet för en framtida utvidgning av sjukhuset ut­

gjordes av Sabbatsbergs vård- och ålderdomshems område. Vissa mindre

delar av detta område måste f. ö. redan från början tagas i anspråk för

sjukhusets behov. Vasaparken syntes icke böra utnyttjas för sjukhusbygg­

nader.

Kommittén ansåg det angeläget att redovisa de svårigheter, som var för­

knippade med Sabbatsbergsområdets utnyttjande för sjukhusändamål, men

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

9

framhöll, att det centrala läget i staden också innebar vissa fördelar för

sjukhuset och att närbelägenheten till karolinska institutet var av stort

värde för undervisningen och forskningen. Kommittén ansåg det därför,

med ovan givna förutsättningar, möjligt att realisera den ursprungliga tan­

ken på ett undervisningssjukhus vid Sabbatsberg.

Vid bedömandet av undervisningens behov utgick kommittén från det

nuvarande årliga intaget av medicine studerande 120 platser för den

kliniska utbildningen — jämte ett tillägg för viss framtida, mindre ökning

av antalet studerande.

Utifrån dessa utgångspunkter hade utredningskommittén utarbetat ett

preliminärt program för det nya undervisningssjukhuset, vilket under­

ställdes sjukvårdsstyrelsen i Stockholm för granskning och yttrande. I

en »P.M. beträffande program för Sabbatsbergs sjukhus samt sjukhusets

inordnande i Stor-Stockholins sjukvårdsorganisation efter detta program»,

dagtecknad den 12 juni 1960, lämnade sjukvårdsdirektören en allmän redo­

görelse för de sjukvårdsplaneringsmässiga aspekterna på det preliminära

programmet. Med ledning härav och sedermera i vissa specialfrågor avgi­

ven komplettering företog utredningskommittén en översyn av preliminär­

programmet, vid vilken kommittén, utan att ge avkall på undervisningens

och forskningens krav, sökte avpassa sjukhuset så, att det läte sig inordnas

i den av sjukvårdsdirektören skisserade planeringen av Stor-Stockholms

sjukvårdsorganisation. Kommitténs definitiva programförslag för det nya

undervisningssjukhuset upptog nedanstående kliniker med följande vård­

platsfördelning:

Medicinsk klinik

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

.................................. 190

....................................... 90

................................ 40

320

Kirurgisk klinik

....................................... 154

.............................. 60

...................................... 46

........................................... 30

290

120— 180

30— 40

30— 40

20

150

25

60

Barnsjukhuset

.............................. 102

......................................... 60

.......................................... 32

194

Summa vårdplatser 1 239—1 319

Härutöver skulle sjukhuset enligt avgivna programförslag förses med

bl. a. följande enheter, nämligen avdelning för röntgendiagnostik, kliniskt-

bakteriologiskt, kliniskt-kemiskt och kliniskt-fysiologiskt centrallaborato-

10

rium, blodcentral, kliniskt-neurofysiologiskt laboratorium, avdelning för

klinisk farmakologi, patologisk institution, forskningslaboratorium, djur-

avdelningar samt klinik för fysikalisk medicin och rehabilitering.

Genom beslut den 15 september 1960 uppdrog Kungl. Maj:t åt den stat­

liga förhandlingskominissionen att utan dröjsmål upptaga förhandlingar

med Stockholms stad om bl. a. den komplettering och ändring av Sabbats-

bergsa\talet som kunde påkallas av det upprättade programförslaget.

Några sådana förhandlingar kom emellertid aldrig till stånd. I stället hem­

ställde finans- och sjukvårdsborgarråden i Stockholm i skrivelse den 3

januari 1961 till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet — under

åberopande av ett till skrivelsen fogat expertutlåtande, enligt vilket en för­

läggning av det nya undervisningssjukhuset till ett av Stockholms stad

planerat nytt sjukhus i Enskede-Dalen skulle vara avgjort överlägset pla­

ceringen av sjukhuset vid Sabbatsberg — att förhandlingar skulle upptagas

om Sabbatsbergsavtalets eventuella tillämpning på Enskede-Dalen-området i

stället för Sabbatsbergsområdet. Med anledning härav beslöt Kungl. Maj:t

i konselj den 13 januari 1961 att tillsätta en särskild expertdelegation inom

inrikesdepartementet med uppgift att skyndsamt verkställa en förutsätt­

ningslös undersökning av olika möjligheter att tillgodose karolinska medi-

ko-kirurgiska institutets behov av ytterligare sjukhusplatser m. m. för

medicinsk undervisning och forskning.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har någon nybyggnad av Sab-

batsbergs sjukhus med undantag för den vid Sabbatsbergsavtalets ingå­

ende redan påbörjade kvinnokliniken — hittills icke ägt rum. Vissa smärre

byggnadsprojekt har dock — med statligt byggnadsbidrag i enlighet med

Sabbatsbergsavtalets bestämmelser — kunnat realiseras under 1950-talet

(t. ex. bakteriologiskt centrallaboratorium, patologisk institution och ny

panncentral). I ett annat hänseende har staden så till vida fullföljt sina

åtaganden enligt avtalet, att en psykiatrisk klinik, upplåten för undervis­

ning och forskning, uppförts vid S:t Görans sjukhus.

Enligt den nya medicinska studieordningen har psykiatri blivit ett av

huvudämnena i grundutbildningen. För Stockholms del innebar den vä­

sentligt utökade undervisningen i psykiatri, att den till karolinska sjukhu­

sets område förlagda psykiatriska kliniken icke längre kunde bereda plats

för karolinska institutets samtliga studerande. I propositionen nr 212/1954

föreslogs mot bakgrund härav inrättande av en ny professur vid institutet,

så snart den i Sabbatsbergsavtalet angivna psykiatriska kliniken blivit fär­

digställd. I avvaktan härpå borde undervisningen i ämnet för halva antalet

studerande vid institutet provisoriskt anordnas vid Södersjukhusets psy­

kiatriska klinik. Ett avtal om villkoren för angivna provisoriska undervis­

ning slöts sedermera mellan staten och staden. Man konstaterade emellertid

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

11

samtidigt, att man icke kunde räkna med tillkomsten av en psykiatrisk kli­

nik vid Sabbatsbergs sjukhus förrän om tidigast cirka 15 år. Med anledning

härav upptogs överläggningar mellan förhandlingsparterna om en defini­

tiv förläggning av psykiatriundervisningen till annat stadens sjukhus än

Sabbatsbergs sjukhus. Valet stod mellan Södersjukhuset och S:t Görans

sjukhus, vid vilket en enbart för sjukvård avsedd mentalklinik redan på­

börjats. Ur undervisnings- och forskningssynpunkt talade flera skäl för

en förläggning av kliniken till Södersjukhuset. Det framhölls därvid, att

den psykiatriska undervisningen och forskningen förutsatte ett intimt sam­

arbete med vissa andra specialiteter, främst neurologi, neurokirurgi, intern­

medicin samt väl utvecklade laboratorier för neurofysiologi och neurora-

diologi, i vilka avseenden Södersjukhuset erbjöd mycket stora möjligheter.

Enär stadens delegerade — främst med hänsyn till de begränsade utbygg­

nadsmöjligheterna vid sjukhuset och stadens önskemål att i första hand

utnyttja dessa för egna ändamål — likväl motsatte sig en sådan lösning,

stannade förhandlingsparterna för S:t Görans-alternativet, som kunde rea­

liseras utan ytterligare dröjsmål. Mellan parterna träffades i anslutning

härtill ett avtal angående samarbete för uppförande och drift av en psy­

kiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus. Genom detta avtal upphävdes Sab-

batsbergsavtalet i vad detsamma avsåg uppförande och drift av en psy­

kiatrisk klinik. Det nya avtalet, som med vissa avvikelser anslöt sig till

Sabbatsbergsavtalets bestämmelser, godkändes av stadsfullmäktige den 17

november 1958 och av Kungl. Maj:t den 12 december samma år (se prop.

nr 12/1959). Den nya kliniken vid S:t Görans sjukhus har nyligen tagits

i bruk.

Under 1950-talet blev det alltmer uppenbart, att Stockholms stad icke

skulle bli i stånd att realisera Sabbatsbergsprojektet inom överenskommen

tid, varför man ansåg sig ha anledning räkna med att serafimerlasarettet

under ytterligare en relativt lång tid skulle komma att användas i undervis­

ningens tjänst. Det syntes då ofrånkomligt att lasarettet, som var omo­

dernt och starkt nedslitet, gjordes till föremål för en upprustning. I de­

cember 1957 framlade särskilda sakkunniga en plan för upprustning av

lasarettet och i januari 1958 träffades mellan statens och stadens förhand-

lingsdelegerade ett avtal om fördelningen av kostnaderna för ifrågavarande

upprustning. Enligt detta avtal skulle staden svara för 60 procent av de

verkliga kostnaderna för byggnads- och reparationsarbeten medan staten

helt skulle bekosta anskaffningen av inventarier och utrustning. Med hänsyn

till att de nya nervklinikerna vid karolinska sjukhuset icke kunde beräknas

stå färdiga vid den tidpunkt — den 1 januari 1961 — då enligt det ursprung­

liga försäljningsavtalet dispositionsrätten över lasarettet skulle övergå till

staden, föreskrevs vidare i det nya avtalet, att övergången av huvudmanna­

skapet över lasarettet skulle ske först vid budgetårsskiftet närmast efter

den tidpunkt ifrågavarande kliniker tagits i bruk. Avtalet anmäldes i pro­

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

12

position nr 87/1958 och godkändes av Kungl. Maj:t den 28 juli samma år.

Upprustningsarbetena är ännu icke avslutade men de totala byggnads- och

utrustningskostnaderna torde komma att belöpa på omkring sex milj. kro­

nor. De nya nervklinikerna vid karolinska sjukhuset beräknas stå färdiga

våren 1963.

En fråga av största betydelse för serafimerlasarettet är hittills olöst, näm­

ligen frågan om framdragningen av den s. k. Klarabergsleden. Enligt ett

föreliggande förslag skulle denna led nämligen dragas fram över sera-

fimerlasarettets tomt med svåra konsekvenser för den vid sjukhuset be­

drivna verksamheten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

II. Expertdelegationens betänkande

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen tillsatte KungL

^aj-t genom beslut den 13 januari 1961 en särskild expertdelegation inom

inrikesdepartementet med uppgift att skyndsamt verkställa en förutsätt­

ningslös undersökning av olika möjligheter att tillgodose karolinska

mediko-kirurgiska institutets behov av ytterligare sjukhusplatser m. m. för

medicinsk undervisning och forskning samt att till Kungl. Maj :t inkomma

med de förslag, vartill undersökningen kunde giva anledning.

Till ledamöter av expertdelegationen förordnade Kungl. Maj:t stats­

sekreteraren i inrikesdepartementet Carl G. Persson, tillika ordförande,

sekreteraren i finansdepartementet Eric Holmqvist, överdirektören vid ka­

rolinska sjukhuset Göran Karlén, avdelningschefen i ecklesiastikdeparte­

mentet Sven Moberg och expeditionschefen i inrikesdepartementet Lennart

Rydback.

Expertdelegationen, som antagit benämningen 1961 års delegation för

ett nytt undervisningssjukhus i Stor-Stockholm, har med skrivelse den 28

juni 1961 avgivit betänkande med utredning angående nytt undervisnings­

sjukhus i Stor-Stockholm (stencilerat).

åtti anden över betänkandet har avgivits av medicinalstyrelsen, centrala

sjukvårdsberedningen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande,

statskontoret, kanslern för rikets universitet efter hörande av lärarkolle­

giet vid karolinska institutet, direktionen för karolinska sjukhuset, statens

medicinska forskningsråd, läkarutbildningsberedningen, Stockholms stad,

Sveriges läkarförbund, Svensk sjuksköterskeförening samt Sveriges för­

enade studentkårer.

Av betänkandet inhämtas i huvudsak följande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

13

A. Allmänna förutsättningar för undervisningens ordnande

Intagningsnivån och kursfördelningen vid karolinska institutet

Det årliga intaget av nybörjare vid karolinska institutet utgör f. n. 138.

När fr. o. m. läsåret 1962/63 propedeutisk undervisning påbörjas vid me­

dicinska högskolan i Umeå sker inför det propedeutiska året omflyttning av

12 studerande från Stockholm till Umeå. Intagningen vid institutet till de

propedeutiska och kliniska skedena i studiegången kommer då — med hän­

syn tagen jämväl till beräknad studieavgång — att uppgå till 120 studerande

per år. Statsmakterna har emellertid i år beslutat en utökning av läkarut­

bildningen. I propositionen nr 108/1961 angående ökad utbildning av lä­

kare och tandläkare m. in. föreslog sålunda chefen för ecklesiastikdeparte­

mentet vid anmälan av bl. a. läkarutbildningsberedningens betänkande

»Program för ökad läkarutbildning» att — såsom en första etapp den

årliga intagningen vid de medicinska lärosätena i landet skulle ökas i en­

lighet med beredningens alternativ C (en ökning av nybörjarintaget från

f. n. 453 till 560 per år), vilket för Stockholms del innebar en ökning från

138 till 168 och — vad gällde de propedeutiska och kliniska skedena —

från 120 till 160. Riksdagen biföll detta (SU 130/1961; Rskr. 328/1961).

Departementschefen fann det vidare angeläget, att erforderligt utrednings-,

förhandlings- och planeringsarbete redan nu påbörjades i syfte att en yt­

terligare ökning av läkarutbildningens kapacitet i landet skulle kunna ge­

nomföras. Det syntes honom emellertid av flera skäl icke möjligt eller

lämpligt att ta någon definitiv ståndpunkt till vilken exakt kapacitetsnivå,

som borde vara slutmålet för det aktuella förberedelsearbetet. I första hand

borde en ökning av utbildningskapaciteten enligt läkarutbildningsbered­

ningens alternativ F undersökas (ytterligare utbyggnad av medicinska fa­

kulteterna i Lund och Göteborg). Departementschefen framhöll vidare, att

ökningen av utbildningskapaciteten i de propedeutiska och kliniska ämnena

i Stockholm borde genomföras med början vårterminen 1964. Det borde an­

komma på universitetsmyndigheterna att framlägga erforderliga förslag

till anslagsäskanden för ett genomförande av i propositionen föreslagen ök­

ning av den propedeutiska och kliniska utbildningens intagningskapacitet

till 160 elever per år. Den slutliga utformningen av den för denna utbild­

ning erforderliga personalorganisationen bleve emellertid i väsentlig mån

beroende av lösningen av undervisningssjukhusfrågan i Stockholm. Depar­

tementschefen erinrade i detta sammanhang bl. a. om att delegationen till­

satts och om dess uppdrag. Departementschefen utgick därför från att myn­

digheternas äskanden borde anpassas efter de beslut pågående utredningar

kunde resultera i. Med hänsyn till vad departementschefen sålunda och

jämväl i övrigt uttalat i frågan, vilka uttalanden icke föranlett någon erin­

ran från riksdagens sida, har delegationen som en grundläggande förut­

14

sättning för sina undersökningar ansett sig böra utgå från en utbildnings­

kapacitet enligt läkarutbildningsberedningens alternativ F, vilket för Stock­

holm innebär ett årligt nybörjarintag om 168.

Vid karolinska institutet finns f. n. dubbelkliniker i samtliga kliniska

huvudämnen för medicine-licentiatexamen — medicin, kirurgi, psykiatri

och pediatrik —• samt i obstetrik-gynekologi. För genomgång av kurserna i

dessa ämnen hänvisas halva antalet studerande vid institutet till karolinska

sjukhuset och den andra hälften till respektive serafimerlasarettets medi­

cinska och kirurgiska kliniker, psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjuk­

hus, Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus och kvinnokliniken vid Sabbats-

bergs sjukhus. All undervisning vid institutet i de kirurgiska specialämnena

(t. v. med undantag för neurokirurgi) och i radioterapi sker dock vid karo­

linska sjukhuset eller Norrbackainstitutet (ortopedi). I fråga om övriga

kliniska specialämnen är all undervisning i otiatri och dermato-venereologi

förlagd till karolinska sjukhuset. Undervisningen i neurologi kommer att

överflyttas från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset, när de nya

nervklinikerna vid sistnämnda sjukhus står färdiga våren 1963. I ftisiologi

bedrivs undervisningen f. n. å Söderby sjukhus men avsikten är att inom

kort överflytta hela denna undervisning till karolinska sjukhusets tho-

raxmedicinska klinik. Undervisningen i klinisk epidemiologi är förlagd till

epidemisjukhuset i Stockholm medan undervisningen i oftalmiatrik slutli­

gen är uppdelad mellan karolinska sjukhusets ögonklinik (fyra kurser per

år med 20 deltagare per kurs) och ögonkliniken vid Sabbatsbergs sjukhus

(fyra kurser per år med 10 deltagare per kurs).

Av det propedeutiska årets ämnen är undervisningen i patologi uppdelad

mellan de patologiska institutionerna vid karolinska sjukhuset och Sab­

batsbergs sjukhus, dock att obduktionsundervisningen är fördelad på inte

mindre än sex sjukhus i Stockholm nämligen — förutom de nu nämnda —

serafimerlasarettet, S:t Görans och S:t Eriks sjukhus samt Södersjukhuset.

Vid S:t Eriks sjukhus anordnas vidare översiktskurser i medicin och kur­

ser i kliniska undersökningsmetoder för halva antalet studerande vid insti­

tutet. I övrigt är den kliniska undervisningen under det propedeutiska året

uppdelad mellan karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Delegationen har haft överläggningar med representanter för lärarkolle­

giet vid karolinska institutet och med vissa särskilt berörda ämnesföreträ­

dare om en lämplig kursfördelning vid den beslutade intagningsnivån,

d. v. s. ett intag av 160 studerande per år till de propedeutiska och kliniska

skedena. En ur undervisningssynpunkt acceptabel och samtidigt en ekono­

miskt försvarbar lösning av denna fråga utgör en central förutsättning för

ett närmare bedömande av hur karolinska institutets behov av ytterligare

sjukhusplatser bäst skall tillgodoses. Delegationen har efter förda diskussio­

ner stannat för att till grund för utredningsarbetet lägga fram följande

plan för kurserna och fördelning av de studerande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

15

Karolinska

Undervis-

S:t Görans

Epidemi-

sjukhuset

hus II

sjukhus

sjukhuset

Det propedeutiska årets ämnen ....

2 X 40

2 X 40

Medicin...................................................

2 X 40

2 X 40

Kirurgi....................................................

2 X 40

2 X 40

Obstetrik och gynekologi...................

4 x 20

4 X 20

Neurologi................................................

4 x 40

Psykiatri.................................................

4 X 20

4 x 20

Dermato-venereologi............................

4 X 40l

Klinisk epidemiologi............................

4 X 40l

Ftisiologi.................................................

4 x 402

Oftalmiatrik..........................................

4 x 401

Otiatri.....................................................

4 x 40l

Pediatrik och barnpsykiatri..............

2 x 40

2 X 40

1 alternativt 5 x 32

1 alternativt 8 X 20

Vid utarbetandet av denna kursplan har delegationen som en arbetshypo­

tes utgått från att undervisning i medicin och kirurgi kommer att meddelas

vid såväl karolinska sjukhuset som ett kommunalt sjukhus. Det sistnämnda

sjukhuset kommer därvid att vara försett med bl. a. kliniskt-kemiska, kli-

niskt-bakteriologiska och kliniskt-fysiologiska centrallaboratorier samt en

röntgendiagnostisk och en patologisk institution. Skulle undervisningsfrå­

gan i stället lösas på så sätt att karolinska sjukhuset försågs med dubbelkli­

niker i medicin och kirurgi — ett alternativ vartill delegationen återkom­

mer i det följande — finge kursplanen ett annat utseende.

Med angivna utgångspunkt kan beträffande det propedeutiska årets kli­

niska ämnen konstateras, att kliniska laborationskurser, propedeutiska kur­

ser i röntgendiagnostik samt översiktskurser i kirurgi ävensom demonstra-

tionskurser i fysikalisk diagnostik, sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi

lämpligen bör anordnas vid det kommunala undervisningssjukhuset för

samma antal studerande, som senare kommer att hänvisas till sjukhuset un­

der medicin-kirurgiåret. När det gäller översiktskurser i medicin och kur­

ser i kliniska undersökningsmetoder bör samma förhållande gälla, under

förutsättning att patienttillgången å medicinska kliniken bedömes vara till­

räcklig för såväl undervisningen i medicin som nu berörda kursundervis­

ning. Skulle så icke vara fallet finge såsom hittills S:t Eriks sjukhus eller

— därest detta sjukhus skulle komma att nedläggas — annat lämpligt sjuk­

hus i Stockholm tagas i anspråk för ändamålet. I fråga om ämnet patologi

har — mot bakgrund av nu rådande stora spridning — eftersträvats eu

koncentration av obduktionsundervisningen till så få sjukhus som möj­

ligt. Enligt vad delegationen inhämtat synes också en sådan scliemalägg-

ning vara möjlig, att samtliga studerande eller i vart fall det övervägande

flertalet kan beredas obduktionsundervisning vid antingen karolinska sjuk­

husets eller det kommunala undervisningssjukhusets patologiska institu­

16

tioner, utan att dessa institutioner för den skull behöver förses med mer än

två obduktionssalar vardera.

I lärarkollegiets yttrande över läkarutbildningsberedningens betänkande

har föreslagits en hälftendelning mellan karolinska sjukhuset och det andra

undervisningssjlikhuset av de studerande i medicin och kirurgi. Delega­

tionen har från vederbörande ämnesföreträdare inhämtat, att antalet kurs­

deltagare i medicin- och kirurgikurserna kan ökas till 40 (80 per läsår),

utan att detta behöver föranleda någon vårdplatsökning eller andra väsent­

liga förändringar i Sabbatsbergsutredningens programförslag för dessa kli­

niker. Mot bakgrund härav och med hänsyn till att angivna hälftendelning

ur allmänna undervisningssynpunkter och administrativt sett i och för sig

är att föredraga framför en »ojämn» kursfördelning å de båda undervis-

ningssjukhusen, har delegationen anslutit sig till lärarkollegiets förslag i

denna del.

I ämnet kirurgi i kursplanen har inbegripits ortopedi, urologi och plas­

tikkirurgi, vilka specialiteter ingår i Sabbatsbergsprogrammet som själv­

ständiga avdelningar under kirurgiska kliniken. Vissa andra kirurgiska spe­

cialiteter såsom thoraxkirurgi och neurokirurgi, vilka ämnen i examens-

stadgan är tilldelade ett begränsat antal undervisningstimmar, kommer

däremot endast att vara representerade på karolinska sjukhuset. Detta torde

dock knappast innebära några olägenheter ur undervisningssynpunkt. Vad

slutligen gäller ämnet radioterapi har i Sabbatsbergsprogrammet förutsatts,

att all undervisning vid karolinska institutet i ämnet skall äga rum vid

radiumhemmet. Enligt vad delegationen erfarit torde undervisningen i

ämnet kunna inpassas i studieschemat så att några olägenheter icke skall

behöva uppstå för de studerande vid det andra undervisningssjukhuset,

oavsett var detta kommer att förläggas.

Den kursfördelning, som i kursplanen angivits för ämnena psykiatri

samt obstetrik och gynekologi medför året-runtundervisning (4 tre-måna­

ders kurser per år). Detta är olämpligt såväl ur sjukhusorganisatorisk syn­

punkt som med hänsyn till tillgången på patienter under sommarmåna­

derna. Även för studenterna är ett sådant system mindre önskvärt. En lämp­

ligare kursfördelning — förslagsvis 3 kurser per år med cirka 27 deltagare

per kurs — skulle emellertid med den kursuppläggning i övrigt som ansetts

mest ändamålsenlig komma att medföra en förlängning av den i examens-

stadgan fastställda totala studietiden. Delegationen, som för sitt arbete fun­

nit det tillfyllest att kunna konstatera, att även vid ett kursdeltagarantal

om inemot 30 per kurs måste två undervisningskliniker i Stockholm i res­

pektive ämne vara fullt tillräckligt för undervisningens behov, räknar med

att denna undervisningsfråga efter prövning av vederbörande myndighe­

ter får en ur angivna synpunkter godtagbar lösning.

Vad gäller psykiatri har delegationen utgått ifrån att den nyligen färdig­

ställda psykiatriska undervisningskliniken vid S:t Görans sjukhus skall __

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 19<>1

17

oavsett var det nya undervisningssjlikhuset kommer att förläggas — i vart

fall tills vidare utnyttjas för undervisningen.

Delegationen anser att all undervisning i neurologi, otiatri och dermato-

venereologi vid karolinska institutet bör kunna koncentreras till karolinska

sjukhuset samt att undervisningen i klinisk epidemiologi — i vart fall intill

dess föreliggande planer på eu omorganisation av epidemisjukvården i

Stockholm förverkligats — bör kvarligga vid stadens epidemisjukhus. Tho-

raxmedicinska kliniken å karolinska sjukhuset beräknas vidare få sådan

patientbeläggning, att all undervisning i ftisiologi skall kunna förläggas till

denna klinik. Ämnesföreträdarna i pediatrik har förklarat, att ett system

med två kurser årligen om 40 deltagare per kurs vid vardera av de pediatriska

undervisningsklinikerna är genomförbart, under förutsättning att det i

Sabbatsbergsprogrammet angivna vårdplatsantalet för det nya barnsjuk­

huset icke beskäres och att karolinska sjukhusets barnklinik får bibehålla

nuvarande platsantal. Ämnesföreträdaren i dermato-venereologi har för

delegationen förklarat, att hela undervisningen i ämnet kan förläggas till

karolinska sjukhuset, under förutsättning att poliklinik- och undervis-

ningsutrymmena i kliniken byggs ut. Skulle en sådan utbyggnad inkräkta på

antalet befintliga vårdplatser måste som kompensation härför motsvarande

antal platser tillföras kliniken på annat sätt. Delegationen understryker be­

hovet av ökade poliklinik- och undervisningslokaler för detta ämne och

räknar med att denna lokalfråga skall vinna beaktande vid det pågående ge-

neralplanearbetet vid sjukhuset.

För delegationen har det ur bl. a. undervisningsorganisatorisk synpunkt

synts vara en bestämd fördel att kunna samla undervisningen under det

fria kliniska stadiets s. k. mellanblock (dermato-venereologi, oftalmiatrik,

otiatri, ftisiologi, klinisk epidemiologi, hygien och krigsmedicin) till karo­

linska sjukhuset eller dess närhet, d. v. s. epidemisjukhuset. Som fram­

går av det förut anförda torde en sådan anordning även visa sig genomför­

bar, under förutsättning att undervisningen i oftalmiatrik kan helt kon­

centreras till karolinska sjukhuset. Delegationen har tagit upp frågan till

diskussion med ämnesföreträdaren, som förklarat sig dela delegationens

uppfattning om önskvärdheten i och för sig av en sådan koncentration, men

framhållit att den därigenom ökade undervisningen — en fördubbling av

antalet studerande i förhållande till nuvarande organisation — ställde krav

på bl. a. lokalökningar. Vidare skulle ögonkliniken behöva tillföras en vård­

avdelning om 24 vårdplatser, vilken ursprungligen tillhörde kliniken men

som f. n. är upplåten åt yrkesmedicinska centralen. Delegationen vitsordar

för sin del behovet av utökade poliklinik- och undervisningslokaler samt av

en viss ökning av ögonklinikens vårdplatsantal och konstaterar, att det torde

finnas förutsättningar för en koncentration av undervisningen i oftal­

miatrik till karolinska sjukhuset.

Delegationens nu redovisade förslag till kursfördelning vid ett årligt intag

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1991. 1 sand. Nr 198

18

i Stockholm om 160 studerande till de propedeutiska och kliniska ämnena

har som helhet accepterats av karolinska institutets lärarkollegium. Dele­

gationen framhåller att ett genomförande av planen med dess koncentra­

tion av ett stort antal ämnen till ett undervisningssjukhus sammantaget

måste ställa sig ekonomiskt gynnsammare för statsverket än vad som skulle

vara fallet vid en uppsplittring på flera sjukhus.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Grundprogram

Delegationen har funnit att dess undersökningar av olika alternativ till

nytt undervisningssjukhus bör i tillämpliga delar bygga på 1960 års pro­

gramförslag för det nya undervisninggssjukhuset vid Sabbatsberg. Bakom

detta programförslag ligger en omsorgsfull och allsidig prövning av samt­

liga föreliggande undervisnings- och forskningsbehov. Programförslaget har

allmänt accepterats av såväl undervisningens som sjukvårdens representan­

ter och är så nyligen framlagt att det måste anses fullt aktuellt.

I sagda programförslag ingår emellertid ett antal vårdplatser, vilka hu­

vudsakligen är betingade av Stockholms stads sjukvårdsmässiga krav. Med

anledning härav har delegationen från de för karolinska institutets lärar­

kollegium särskilt utsedda representanterna inhämtat uppgift om hur många

av de i programförslaget ingående vårdplatserna, som enligt lärarkollegiets

mening måste anses oundgängligen erforderliga för undervisningen och

forskningen.

Sammanfattningsvis kan jämförelsen mellan Sabbatsbergsprogrammet

(A) och det program lärarkollegiets representanter bedömt vara erforderligt

för undervisningen och forskningen (B) uttryckas i följande tablå.

A

B

Medicin

allmän medicin.......................

190

220

geriatri.....................................

90

_

njurmedicin.............................

40

_

Kirurgi

allmän kirurgi + ortopedi. .

214

244

urologi.......................................

40

30

plastikkirurgi..........................

30

30

BB-gynekologi.............................

120— 180

180

Epidemiologi-infektionsvård. . .

25

(25)

Psykiatri......................................

60

Röntgenterapi..............................

20

_

Öron...............................................

30— 40

30

ögon..............................................

30— 40

30

Barn

medicin.....................................

102

122

psykiatri..................................

32

32

kirurgi......................................

60

60

Långtids- och eftervård..............

150

—

Summa

1 239—1 319

1 003

19

Som tidigare berörts har vederbörande ämnesföreträdare för delegationen

förklarat, att de medicinska, kirurgiska och pediatriska klinikerna enligt

Sabbatsbergsavtalet är så dimensionerade att de -— med endast obetydliga

justeringar — kan medgiva ett studentantal av 80 per läsår. Mot bakgrund

härav och med utgångspunkt från ovanstående under rubriken B angivna

siffror har degelationen konstruerat följande grundprogram att appliceras

på olika alternativ till ett nytt undervisningssjukhus. Det förutsättes där­

vid — i överensstämmelse med vad som angivits under avsnittet angående

kursfördelningen vid karolinska institutet — att all undervisning vid in­

stitutet i otiatri, oftalmiatrik, dermato-venereologi, neurologi och ftisiologi

förlägges till karolinska sjukhuset, att undervisningen i klinisk epidemiologi

fortfarande bedrives vid epidemisjukhuset samt att undervisning i psykiatri

i vart fall tills vidare är förlagd till S:t Görans sjukhus. (I grundprogram­

met inom parentes angivna antal vårdplatser avser kliniker, vid vilka under­

visning ej äger rum, men som likväl erfordras vid ett undervisningssjuk­

hus för konsultationsändamål o. dyl.)

Antal

vårdplatser

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Medicin................................................................................................... 220

Kirurgi (inkl. ortopedi, urologi och plastikkirurgi)................... 304

BB-gynekologi...................................................................................... ISO

Barn (medicin, kirurgi, psykiatri)................................................... 214

ögon....................................................................................................... (30)

Öron........................................................................................................ (30)

Summa 948

I grundprogrammet ingår härutöver laboratorier — däribland ett kliniskt-

kemiskt, ett kliniskt-bakteriologiskt och ett kliniskt-fysiologiskt central­

laboratorium samt en röntgendiagnostisk och en patologisk institution, alla

dimensionerade för undervisning och forskning — och övriga diagnostik­

avdelningar m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med Sabbatsbergspro-

grammet, ävensom de särskilda forskningsutrymmen, som omfattas av sist­

nämnda program.

Avslutningsvis understryker delegationen att detta är det grundprogram,

som i princip måste tillgodoses var undervisningsklinikerna än förlägges.

Till de förändringar i grundprogrammet, som kan föranledas av undervis-

ningsklinikernas placering enligt de olika alternativen, återkommer delega­

tionen i det följande.

B. Tänkbara alternativ till nytt undervisningssjukhus

I Stor-Stockholm finns följande på specialavdelningar uppdelade sjukhus,

som samtliga är teoretiskt tänkbara som plats för de undervisningskliniker,

vilka enligt det av delegationen uppställda grundprogrammet erfordras vid

sidan av karolinska sjukhuset, nämligen Sabbatsbergs sjukhus, S:t Görans

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

sjukhus, S:t Eriks sjukhus, Södersjukhuset och centrallasarettet i Dande-

ryd (Mörby lasarett). Vidare planeras nya sjukhus i bl. a. Enskede-Dalen

och Solberga alternativt Huddinge. (Se bil. 1.)

S:t Eriks sjukhus är delvis starkt föråldrat och nedslitet. Vidare har

sjukhuset en mycket begränsad tomtyta och en mindre del av sjukhus­

området kommer att beröras av den planerade Rådmansledens förlängning

över Kungsholmen. Det finns anledning räkna med att sjukhuset om 15 å

20 år kommer att nedläggas eller utnyttjas för andra ändamål än akut­

sjukvård. Södersjukhuset har stora kliniska resurser men dess byggnads-

konstruktion försvårar de genomgripande omdispositioner och tillbyggnader

som undervisningen och forskningen skulle kräva. Det räcker nämligen

inte enbart med att inrymma föreläsningssalar och undervisningslaborato-

rier. Hela sjukhuset måste omdisponeras med tanke på att undervisning

skall äga rum i praktiskt taget alla dess delar. Sjukhusets utbyggnadsmöj­

ligheter är för övrigt mycket begränsade och måste i första hand reserveras

för sjukvårdens behov. På angivna skäl har delegationen funnit, att varken

S:t Eriks sjukhus eller Södersjukhuset är att betrakta som realistiska alter­

nativ till nytt undervisningssjukhus.

Enligt hittillsvarande planer skall för de södra förorterna uppföras nya

sjukhus i Enskede-Dalen och Solberga. På sista tiden har emellertid en an­

nan lösning diskuterats, nämligen att det sjukhus, som man avsett att för­

lägga till Solberga, i stället skulle uppföras i Huddinge, där enligt uppgift

mycket stora markområden kan ställas till förfogande för ändamålet. Dis­

kussionerna i berörda fråga har emellertid varit så preliminära, att repre­

sentanterna för Stockholms läns landsting icke sett sig i stånd att på nu­

varande stadium kunna lägga fram ens högst översiktliga planer beträf­

fande den närmare placeringen av ett sjukhus i Huddinge eller andra för

verkställandet av den delegationen ålagda undersökningen grundläggande

uppgifter. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av den omständigheten,

att Solbergaalternativet i varje fall icke torde erbjuda några väsentliga för­

delar för undervisningen och forskningen framför övriga alternativ, har

delegationen icke undersökt de närmare förutsättningarna för en förlägg­

ning av ett undervisningssjukhus till Solberga eller Huddinge.

Delegationen anser sig således böra närmare granska de tekniska förutsätt­

ningarna för förläggande av undervisningskliniker i medicin, kirurgi,

obstetrik-gynekologi och pediatrik in. in., ävensom vissa andra undervis-

ningsinstitutioner, allt enligt förenämnda grundprogram, till följande sjuk­

hus, nämligen Sabbatsbergs sjukhus, nytt sjukhus i Enskede-Dalen, S:t

Görans sjukhus samt Mörby lasarett. Karolinska institutets behov av ytter­

ligare sjukhusplatser för undervisningen och forskningen kan emellertid

även tillgodoses på andra sätt än genom en förläggning av samtliga de kli­

niker m. in., som ingår i grundprogrammet, till ettdera av dessa fyra sjuk­

hus. Således bör närmare undersökas om icke en uppdelning av sagda kli­

21

niker m. in. på två eller möjligen tre sjukhus skulle kunna innebära en i

jämförelse med förenämnda fyra alternativ fördelaktigare eller i vart fall

likvärdig lösning. I detta sammanhang synes även frågan om ett förverk­

ligande i så stor utsträckning som möjligt av den sedan tillkomsten av karo­

linska sjukhuset vid flera tillfällen aktualiserade s. k. enhetstanken, d. v. s.

ett sammanförande av karolinska institutets samtliga teoretiska och kliniska

institutioner till Norrbackaområdet, ånyo böra upptagas till förutsättnings­

lös prövning.

Delegationen har benämnt de alternativ, som bygger på en koncentration

av i grundprogrammet ingående enheter till ett sjukhus, för »renodlade

alternativ» medan benämningen »kombinationsalternativ» valts för sådana

alternativ, som förutsätter en uppdelning av ifrågavarande enheter på flera

sjukhus, således även på karolinska sjukhuset. Som ett förtydligande bör

här framhållas, att även de s. k. renodlade alternativen givetvis innebär en

form av kombinationsalternativ med karolinska sjukhuset, eftersom delega­

tionen förutsatt att i vissa kliniska ämnen all undervisning skall meddelas

på det sistnämnda sjukhuset. Ett s. k. renodlat alternativ kommer således

med den av delegationen angivna målsättningen aldrig att innefatta ett sjuk­

hus med fullständig uppsättning av dubbelkliniker utan endast med sådana

undervisningskliniker, som ingår i grundprogrammet.

Vid en undersökning av kombinationsalternativ har man att utgå ifrån

att vissa kliniska ämnen på grund av undervisningens organisation icke

bör undervisas på skilda sjukhus. I fråga om ämnena medicin, kirurgi,

obstetrik-gynekologi och pediatrik har delegationen — efter samråd med

lärarkollegiets representanter — funnit, att medicin och kirurgi icke bör

undervisas på skilda sjukhus. Samma sak gäller obstetrik-gynekologi och

pediatrik. Det sjukhus, dit medicin- och kirurgiundervisningen förlägges,

bör även förses med för undervisning och forskning dimensionerade central­

laboratorier samt patologiska och röntgendiagnostiska institutioner. I fråga

om pediatrik synes däremot — utöver de särskilda laboratorier m. m. som

enligt Sabbatsbergsprogrammet ingår i barnsjukhusets organisation — den

för sjukvårdens krav uppbyggda laboratorieorganisationen på ett högspecia-

liserat sjukhus kunna täcka denna specialitets behov. Motsvarande torde

gälla obstetrik-gynekologi. För att undgå en alltför stor spridning av karo­

linska institutets kliniker och institutioner bör vidare de sjukhus, som in­

går i ett kombinationsalternativ, ligga förhållandevis nära varandra och i

relativt god anslutning till karolinska institutet och karolinska sjukhuset.

Med angivna utgångspunkter kan de tänkbara kombinalionsalternativen

begränsas till att omfatta följande sjukhus i norra Stor-Stockholm, nämligen

Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus samt Mörby lasarett. Härutöver kan

emellertid en ytterligare utbyggnad av karolinska sjukhuset med vissa dub­

belkliniker komma ifråga, varigenom enhetstanken skulle komma närmare

sitt förverkligande. En förläggning av samtliga dubbelkliniker till detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

22

sjukhus låter sig emellertid, bl. a. till följd av det disponibla markområdets

begränsade omfattning, svårligen genomföras. Efter en granskning av olika

möjligheter har delegationen stannat för att närmare pröva följande kom-

binationsalternativ, nämligen karolinska sjukhuset (medicin och kirurgi)

i kombination med S:t Görans sjukhus (pediatrik och obstetrik-gynekologi)

samt Mörby lasarett (medicin och kirurgi) i kombination med S:t Görans

sjukhus (pediatrik och obstetrik-gynekologi).

Att övriga tänkbara kombinationsalternativ utmönstrats sammanhänger

med följande. Delegationen har funnit, att en kombination karolinska sjuk­

huset (medicin och kirurgi) och Mörby lasarett (pediatrik och obstetrik-

gynekologi) är betydligt ogynnsammare än motsvarande kombination karo­

linska sjukhuset + S:t Görans sjukhus. Ej heller kan en varaktig förlägg­

ning av å ena sidan medicin- och kirurgiundervisning till Mörby lasarett

och å andra sidan undervisning i pediatrik och obstetrik-gynekologi till

Sabbatsbergs sjukhus innebära några fördelar framför alternativet Mörby

lasarett + S:t Görans sjukhus. Delegationen har därvid beaktat dels att en

psykiatrisk undervisningsklinik redan finns vid S:t Görans sjukhus, dels ock

att uppförandet av ny kvinnoklinik och nytt barnsjukhus vid S:t Görans

sjukhus icke skulle behöva medföra nämnvärda evakuerings- och rivnings-

problem, vilket däremot vore fallet med Sabbatsbergs sjukhus om icke det

s. k. gasklocksområdet togs i anspråk för barnsjukhuset, en åtgärd som —

om den icke kombinerades med en genomgripande upprustning av sjuk­

huset i övrigt — ur kommunikationstekniska, sjukhusorganisatoriska och

stadsplanesynpunkter vore att betrakta såsom mycket olämplig.

I det följande ges en översiktlig beskrivning av dels de fyra »renodlade»

alternativen, dels de två »kombinationsalternativen» innefattande bl. a.

vissa uppskattningar rörande kostnader och tidsåtgång för realiserandet av

respektive alternativ. Vad de redovisade kostnadsberäkningarna angår har

delegationen sett sig nödsakad att bygga dessa på schematisk grund. Där­

vid har delegationen utgått från en erfarenhetsmässig uppskattning av dels

kostnaden per normal vårdplats med tillhörande biutrymmen, dels kostna­

den per kvadratmeter diagnostik- och serviceanläggningar, ekonomilokaler

o. d. Kostnaden per vårdplats har upptagits till 30 000 kronor. Kvadrat­

meterkostnaden för övriga lokaliteter har uppskattats till 1 000 kronor/m2.

Behovet av effektiva ytor har beräknats med utgångspunkt från det av

1959 års utredningskommitté för Sabbatsbergs sjukhus framlagda försla­

get till lokalprogram för nytt undervisningssjukhus vid Sabbatsberg. Brutto­

ytan har erhållits genom att den beräknade nettoytan utökats med 25—30

procent. Utöver ovan angivna byggnadskostnader tillkommer — i enlighet

med byggnadsstyrelsens normer — 20 procent för projektering, administra­

tionskostnader in. m. I fråga om samtliga alternativ torde tillkomma kost­

nader för personalbostäder, uppskattningsvis cirka 15 miljoner kronor,

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

23

vilka delegationen icke ansett sig böra redovisa som en del av kostnaden

för respektive projekt.

I fråga om Mörby lasarett, som f. n. är föremål för en omfattande ut­

byggnad, har den principen tillämpats, att kostnaderna för redan färdig­

ställda eller påbörjade byggnadsarbeten icke medtagits i kostnadskalkylen

— med undantag för kostnaderna för av undervisningen och forskningen

föranledda ändringar i eller tillbyggnader till dessa enheter — medan kost­

naderna för nybyggnader, oavsett om desamma innefattas i gällande gene­

ralplan eller icke, däremot medräknats i den mån de ansetts erforderliga

för grundprogrammets genomförande. Detsamma gäller i tillämpliga delar

beräkningarna beträffande karolinska sjukhuset.

Hänsyn har icke tagits till utrustningskostnaderna. Ej heller har vid an­

givandet av beräknad tid för respektive sjukhus färdigställande hänsyn ta­

gits till den ytterligare tid, som kan åtgå för installation av utrustning av

sjukhusets sist uppförda enheter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Sabbatsbergs sjukhus

Sjukhuset omfattar f. n. cirka 700 vårdplatser. Vid uppförande av ett nytt

undervisningssjukhus på Sabbatsbergsområdet måste huvuddelen av de be­

fintliga, till stora delar starkt nedslitna anläggningarna rivas. Endast

kvinnokliniken, panncentralen och det till sjukhuset anslutna bakteriolo­

giska centrallaboratoriet samt ögon- och öronklinikerna beräknas kunna

stå kvar tills vidare.

I sin sammanfattning till programförslaget för det nya undervisnings-

sjukhuset vid Sabbatsberg anförde 1959 års utredningskommitté för Sab­

batsbergs sjukhus följande.

Kommittén anser, att det är möjligt att realisera ett sjukhusprojekt enligt

programförslaget under förutsättning att Rådmansledens sträckning i det

aktuella området icke göres oförmånligare för sjukhuset än enligt Stock­

holms stads stadsbyggnadskontors förslag S:I5630, att sprängningsarbetet

för tunneln utföres så, att driften vid sjukhuset icke störes samt att gas-

klocksområdet och vissa mindre delar av socialvårdens område redan från

början ställes till sjukhusets förfogande. Härutöver är det angeläget, att

vid den fortsatta planeringen särskild hänsyn tages till hullerfrågan, att

sjukhuset får ut- och infart vid Torsgatan, att möjligheter skapas för en

framtida utbyggnad samt att frågan om utrymning och drift av sjukhuset

under ombyggnadstiden beaktas.

De av kommittén sålunda angivna villkoren för ett realiserande av Sab-

batsbergsprojektet äger fortfarande samma giltighet.

Byggnadskostnaderna för uppförandet å Sabbatsberg av de enligt grund­

programmet erforderliga klinikerna och institutionerna m. in. kan över-

slagsmässigt uppskattas till 118 miljoner kronor.

24

Projekteringstiden kan beräknas uppgå till 4 år och byggnadstiden till

6 eller 7 år, således totalt 10 å 11 år.

Uppförandet av det nya sjukhuset har med hänsyn till pågående sjuk­

husdrift ansetts böra ske i etapper, vilket är orsaken till den förhållande­

vis långa byggnadstiden. Vissa vårdavdelningar måste under byggnadstiden

evakueras, vilket givetvis kommer att medföra problem. Evakueringsfrå-

gan synes dock kunna få en acceptabel lösning, därest, sedan det nya barn­

sjukhuset uppförts i en första etapp, Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus

tages i anspråk som evakueringssjukhus samt vissa patienter jämte perso­

nal överföres till karolinska sjukhuset, varvid stadens patienter tillåtes in­

kräkta på nuvarande antal riksplatser. En tidskrävande, i flera etapper

genomförd byggnation på Sabbatsberg synes sålunda icke med nödvändig­

het behöva ske.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Enskede-Dalen

Av följande tablå framgår det beräknade antalet vårdplatser enligt en av

Stockholms stad den 16 februari 1961 framlagd stomplan för undervisnings-

sjukhus vid Enskede-Dalen.

Medicin

allmän medicin m.m........................................................ 190

medicinsk-geriatrisk klinik......................................... 90

njurmedicin...................................................................'

40

320

Kirurgi

allmän kirurgi m.m........................................................... 155

ben och ledkirurgi (ortopedi)....................................... 60

urologi............................................................................... 45

plastikkirurgi.................................................................. 30

290

Obstetrik-gynekologi.............................................................. 150

Lasarettspsgkiatri ........................................................................... 60

Öron.................................................................................................. 40

ö9°n

.................................................................................................. 30

Räntgenterapi .................................................................................. 20

Pediatrik

barnmedicin.................................................................... 100

barnkirurgi.......................................................................... 60

barnpsykiatri...................................................................... 30

190

Långtidsvård........................................................................ 220

1 320

Härtill kommer isolerings- och intagningsavdelningar. Vidare överväger

staden att till Enskede-Dalen förlägga en epidemiklinik samt en enhet för

mentalsjukvård om cirka 300 platser.

Sjukhusområdet omfattar enligt senast framlagda utredningsskiss (Stock­

holms stads stadsbyggnadskontor den 2.3.1961) 170 000 m* — se bil. 2.

Utöver sjukhustomten finns dels ett område om 25 000 in2 avsett för sjuk­

husbostäder o. dyl., dels ock parkeringsytor för ca 650 bilar. Under hand

25

har från stadens sida till delegationen framförts, att möjligheter eventuellt

skulle finnas att härutöver tillföra sjukhustomten ett angränsande område

om ca 35 000 m2. Den omständigheten att terrängen på sjukhusområdet är

delvis starkt kuperad kan med hänsyn till markens karaktär (grus och

morän) icke anses utgöra någon nackdel för byggnadsplaneringen. Från

kostnadssynpunkt måste emellertid denna omständighet betraktas som en

oviss faktor. Särskilda åtgärder för grundförstärkningar torde enligt av

staden lämnade uppgifter icke erfordras.

Några restriktioner ifråga om byggnadernas höjd har icke angivits i den

senaste utredningsskissen. I en tidigare framlagd skiss förelåg vissa be­

gränsningar härvidlag (högst 12 våningars höjd för vissa byggnader och

högst 5 våningars höjd för andra).

Trafikförbindelserna är goda genom den nära anslutningen till två tun­

nelbanestationer. Direkt kollektiv trafikförbindelse med karolinska institu­

tet saknas f. n. Planerade och delvis redan påbörjade trafikleder med motor­

vägsstandard kommer att i framtiden minska restiden i bil mellan institutet

och sjukhuset.

De totala byggnadskostnaderna för grundprogrammets genomförande har

överslagsmässigt beräknats till 137 miljoner kronor.

Projekteringstiden kan beräknas omfatta 4 år och byggnadstiden 5 år,

således totalt 9 år.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

S:t Görans sjukhus

Av följande tablå framgår antalet vårdplatser vid S:t Görans sjukhus dels

i nuläget dels enligt av Stockholms stads sjukvårdsstyrelse sensommaren

1960 redovisade planer för sjukhusets utbyggnad i anslutning till en av

stadsfullmäktige år 1951 antagen generalplan.

År 1960 redovisade planer

Nuläget

Alt. I

Alt. II

Internmedicin

allmän medicin..........................................

134

220

220

allergologi...................................................

95

60

—

neurologi, inkl. epilepsi..........................

—

—

60

lungmedicin................................................

137

120

120

Kirurgi

allmän kirurgi + ortopedi......................

224

220

220

urologi..........................................................

—

30

—

plastikkirurgi.............................................

26

?

?

kirurgisk tbc..............................................

62

—

—

BB-gynekologi

—

no

no

Epidemiologi injektionsvård........................

—

iso

iso

Psykiatri..........................................................

80

80

80

öron..................................................................

—

30

30

Dermatologi.....................................................

96

60

60

Långtidsvård...................................................

97

280

280

951

1 390

1 330

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Den år 1951 antagna generalplanen för sjukhusets om- och tillbyggnad

innebar uppförande av ett nytt huvudsjukhus, omfattande en sängbyggnad

för medicinska, kirurgiska m. fl. klinikers vårdavdelningar, en behandlings-

byggnad, förbindelsebyggnad och poliklinikbyggnad. Vidare innefattade

förslaget nya byggnader för psykiatriska kliniken, medicinska tuberkulos­

kliniken (numera lungmedicin), panncentral, verkstäder, köksbyggnad och

personalrestaurang. Av dessa har den psykiatriska undervisningskliniken,

panncentralen, verkstads- och köksbyggnaderna samt personalrestaurangen

redan färdigställts. Härtill kommer förut befintliga byggnader för efter-

behandlingssjukhus, personal- och läkarbostäder, kapell samt patologisk

avdelning.

Sjukhusområdet inklusive kv. Gångaren, vilket enligt beslut av stadsfull­

mäktige skall reserveras för sjukhusets behov, omfattar ca 110 000 in2. Som

förutsättning för den ifrågasatta utbyggnaden av sjukhuset har vidare an­

givits, att kv. Busshallen, som omfattar ca 28 000 m3 och som f. n. icke är

bebyggt, införlivas med sjukhusområdet. Detta har f. ö. av sjukvårdsdirek-

tören i Stockholm i en den 21 november 1960 upprättad promemoria an­

givits som en under alla förhållanden — alltså även om undervisning och

forskning icke förläggs dit — nödvändig förutsättning för sjukhusets ut­

byggnad. Enligt en i november 1960 av arkitekterna Tengbom och Carlstedt

upprättad preliminär skiss — se bil. 3 — föreligger med angivna förutsätt­

ning möjligheter att verkställa erforderlig utbyggnad av sjukhuset utan att

existerande bebyggelse behöver rivas annat än i begränsad omfattning.

Några egentliga avbrott i sjukhusdriften synes man till följd härav icke be­

höva räkna med. Det bör dock framhållas, att möjligheterna att placera

personalbostadshus på sjukhusområdet är mycket begränsade.

Parkeringsförhållandena är mindre gynnsamma men torde kunna få en

godtagbar lösning vid realiserandet av ett i nämnda skiss angivet förslag (en

parkeringsyta för ca 500 bilar anordnas under sjukhusbebyggelsen å kv.

Busshallen). Ur gatubullersynpunkt är förhållandena fullt acceptabla.

Även om sjukhuset ligger i närheten av inflygningszonen till Bromma

torde flygbullret i dag icke utgöra något allvarligare problem för

sjukhuset. Härtill kommer att enligt vad som framgår av 1956 års flyg­

bullerutrednings betänkande (Flygbuller som samhällsproblem, SOU 1961:

25) en avsevärd förbättring av bullerförhållandena är att förvänta, sedan

Arlanda år 1962 tagits i bruk för internationell trafik, varvid Bromma hu­

vudsakligen kommer att trafikeras av propellerflygplan för inrikestrafik.

Flygbullerutredningen framhåller i detta sammanhang, att jetplan i fram­

tiden kan komma att insättas även i inrikestrafik men uttalar att dylik tra­

fik från bullersynpunkt är helt olämplig vid Bromma samt att den bör hän­

visas till Arlanda. Mot bakgrund härav torde ur denna synpunkt några hin­

der icke föreligga mot sjukhusets fortsatta utbyggnad.

Sjukhuset har goda kollektiva trafikförbindelser. Direkt sådan förbindelse

27

med karolinska institutet saknas f. n. Hushöjden har i utredningsskissen

begränsats till högst 10 våningar. Några restriktioner enligt gällande stads­

plan föreligger dock icke.

De totala byggnadskostnaderna för grundprogrammets genomförande har

överslagsmässigt beräknats till 121 miljoner kronor.

Projekteringstiden och byggnadstiden kan uppskattas till sammanlagt

(4,5 + 4,5) 9 år.

ökningen av antalet akutplatser vid S:t Görans sjukhus enligt angivna

program för sjukhusets förseende med undervisningskliniker i jämförelse

med den av Stockholms stad planerade utbyggnaden framgår av följande

sammanställning:

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

ökning

............................................... 54

......................................... 40

............................................... 214

Ögon.................................................. ............................................... 30

Summa 338

Mörby lasarett

Lasarettet är f. n. föremål för en genomgripande om- och tillbyggnad i

enlighet med en av Stockholms läns landsting år 1956 antagen generalplan.

Utbyggnaden beräknas i väsentliga delar vara slutförd år 1964 och i sin

helhet år 1965, vid vilken tidpunkt lasarettet kommer att ha följande vård­

platsfördelning:

Medicin ................................................................................................ 124

Kirurgi.................................................................................................... 152

Ortopedi ................................................................................................ 56

BB —- gynekologi ............................................................................... 133

Epidemiologi — infektionsvård ..................................................... 132

Psykiatri................................................................................................ 921

Radioterapi ....................................................................................... 26

Öron........................................................................................................ 24

Barnmedicin ....................................................................................... 55

Barnpsykiatri....................................................................................... 22

Rehabilitering....................................................................................... 47

Långtidsvård ........................................................................ ............... 50

Summa 911

Vidare planeras vid lasarettet ett mentalsjukhus på 200 å 300 platser.

Nuvarande sjukhustomten omfattar en yta av 200 000 in2, varav enligt

uppgift från landstinget cirka 47 000 m2 är disponibel för utbyggnad av

lasarettet — se bil. 4. I sistnämnda område ingår emellertid en yta av cirka

1 Härutöver en psykiatrisk intagningsavdelning om 16 platser.

28

12 000 m2 för en enligt uppgift från Stockholmstraktens regionplanekontor

preliminärt planerad motorväg avsedd att sammanbinda Norrtälje- och Upp-

salavägarna. Den preliminära dragning som vägen har i regionplanen inne­

bär att den skär rätt genom sjukhusets markreserv. Något beslut rörande

ifrågavarande motorväg har emellertid ännu inte fattats. Vidare avses före-

nämnda mentalsjukhus om 200—300 vårdplatser bli förlagt på ifrågavarande

markreserv, som därigenom i stort sett skulle bli fullbebyggd. Emellertid

torde man kunna räkna med att av det återstående sjukhusområdet en yta

av ca 10 000 m2 kan disponeras för nya sjukhusbyggnader. Sydväst om

sjukhustomten finns vidare ett av staten ägt område på 260 000 in2. Av

detta område är ca 90 000 m2 lämpat för institutionsbebyggelse och ca

28 000 in2 för bostadsbebyggelse. Återstoden av området utgör naturreservat,

har tagits i anspråk för kraftledning eller är avsett för planerade vägar och

kan således icke komma ifråga för byggnader.

Grundförhållandena på sjukhustomten kräver inga särskilda åtgärder.

Från bullersynpunkt är de flesta sjukhusenheterna välbelägna med undan­

tag för kvinnokliniken. En planerad ändring av vägsträckningen kommer

dock att undanröja nuvarande olägenheter även för sistnämnda klinik. Nor­

merna för den slutliga byggnadsplaneringen kan f. n. icke anges, men be­

träffande byggnadshöjden torde från stadsplanesynpunkt inga restriktioner

komma att föreligga.

Sjukhusområdet är vackert beläget invid Edsviken och försett med en

naturskön park. Stockholms universitets blivande institutioner på Frescati-

området ligger på kort avstånd från lasarettet. Kommunikationerna med

stadens centrum är tillfredsställande (bussförbindelse samt tåg från Mörby

station). Direkta kollektiva trafikförbindelser mellan lasarettet och karo­

linska sjukhuset och karolinska institutet saknas f. n. Parkeringsförhållan-

dena är gynnsamma. Hittills har planerats ca 500 nya parkeringsplatser och

ytterligare platser torde gå att anordna utan mera omfattande eller dyrbara

åtgärder.

Den pågående utbyggnaden av lasarettet har hunnit förhållandevis långt,

varför en förläggning dit av förenämnda undervisningskliniker och institu­

tioner medför vissa byggnadstekniska komplikationer. För vissa enheter

torde även till följd härav en fullgod lösning vara svår att nå. För sjukhu­

set som helhet kan en volymökning av föreliggande omfattning medföra för­

sämring ur driftekonomisk och arbetsteknisk synpunkt. Vissa äldre delar

av sjukhuset måste tidigare än beräknat rivas och ersättas av nybyggnader.

Förutsättningar att till det planerade mentalsjukhuset vid lasarettet pla­

cera en för Stockholm föreslagen forskningsprofessur i s. k. tung psykiatri

torde föreligga. Även för en eventuell förläggning av undervisning i psy­

kiatri för med. lic.-examen torde lasarettet framdeles kunna erbjuda vissa

möjligheter.

Det bör slutligen noteras, att lasarettet är försett med ett centralinfek-

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

29

tionssjukhus på 132 vårdplatser. Även undervisning i klinisk epidemiologi

skulle därför möjligen kunna förläggas till lasarettet.

De totala byggnadskostnaderna för grundprogrammet har överslagsmäs-

sigt beräknats till 75 miljoner kronor.

Projekteringstiden torde uppgå till två och ett halvt å tre år. Byggnads­

tiden torde få samma omfattning. Under byggnadstiden blir vissa avbrott i

sjukhusdriften nödvändiga.

ökningen av antalet akutplatser vid Mörby lasarett enligt angivna pro­

gram för sjukhusets förseende med undervisningskliniker i jämförelse med

den av landstinget planerade utbyggnaden framgår av följande samman­

ställning :

ökning

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

Medicin.............................................................................................. 96

Kirurgi............................................................................................... 96

Pediatrik............................................................................................ 137

Obstetrik-gynekologi..................................................................... 17

Ögon........................................................................................ .. • • •

30

376

Karolinska sjukhuset

+

S:t Görans sjukhus

När uppförandet av karolinska sjukhuset ursprungligen beslutades var

avsikten att den ovannämnda s. k. enhetstanken skulle helt förverkligas ge­

nom att samtliga karolinska institutets institutioner och kliniker samman­

fördes på Norrbackaområdet. Även serafimerlasarettsklinikerna skulle så­

ledes i en senare byggnadsetapp överföras dit. Stockholms stad ställde sig

emellertid helt avvisande till tanken på att staden skulle taga i anspråk

ytterligare platser på karolinska sjukhuset utöver genom 1931 års sam-

arbetsavtal tecknade drygt 300 platser. Skälen härtill var dels att Norr­

backaområdet ansågs olämpligt beläget ur synpunkten av stadens sjuk­

vårdsbehov, dels att tecknandet av flera platser på sjukhuset skulle åstad­

komma en rubbning i generalplanen för anordnandet av stadens sjukvårds-

väsende. Vidare förklarades, att staden borde ha ett direkt intresse av att ej

karolinska sjukhusets för »landet i övrigt» avsedda vårdplatser reducerades,

vilket skulle öka beläggningen av utomstadspatienter på stadens egna sjuk­

hus. Även Stockholms läns landsting motsatte sig på delvis samma grunder

ett ytterligare engagemang i karolinska sjukhuset. Vid de förhandlingar,

som föregick ingåendet av Sabbatsbergsavtalet väcktes ånyo tanken på att

förlägga serafimerlasarettets kirurgiska och medicinska kliniker till karo­

linska sjukhuset. Förslaget förföll emellertid redan på den grund, att

Stockholms stad vägrade sin medverkan till uppförande över huvud taget av

duhhelkliniker vid sjukhuset.

Till följd av de i vissa avseenden väsentligt förändrade förhållanden som

30

inträtt, sedan tanken på att förse karolinska sjukhuset med dubbelkliniker

senast diskuterades, har delegationen emellertid nu ansett sig böra ak­

tualisera detta spörsmål på nytt. Sålunda har den trafiktekniska utveck­

lingen samt riksdagens beslut om utbyggnaden av regionsjukvården i lan­

det, varigenom karolinska sjukhuset kommer att förlora sin ställning som

rikssjukhus, i viss mån försvagat de skäl, som av staden ursprungligen

åberopats till stöd för sitt ställningstagande i frågan. Till förmån för en

överflyttning av serafimerlasarettsklinikerna till karolinska sjukhuset —

en förläggning till detta sjukhus jämväl av dubbelkliniker i pediatrik och

obstetrik-gynekologi låter sig som förut nämnts svårligen genomföras —

talar i första hand undervisningens och forskningens behov av nära sam­

arbete med de teoretiska institutionerna och övriga högspecialiserade under-

visningskliniker på Norrbackaområdet eller kort sagt alla de motiv, som

legat till grund för enhetstanken. Dessa synpunkter har kraftigt under­

strukits av karolinska institutets lärarkollegium i skrivelse till delegationen

den 4 maj 1961.

Antalet vårdplatser vid karolinska sjukhuset efter tillkomsten av de un­

der uppförande varande alkohol- och nervklinikerna framgår av följande

uppställning:

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Internmedicin

allmän.................................................... 179

reumatologi.......................................... 73

neurologi............................................... 100

specialcardiologi.................................. 251

endokrinologi....................................... 14

allergologi............................................. 30

Kirurgi

allmän.................................................... 179

urologi................................................... 50

neurokirurgi......................................... 86

plastikkirurgi....................................... 49

thoraxkirurgi....................................... 801

Obstetrik-gynekologi..................................... 153

Psykiatri........................................................ 109

Öron.................................................................. 89

ögon.................................................................. 58

Dermatologi.................................................... 135

Radioterapi.................................................... 155

Barn

medicin...................................................... 127

psykiatri..................................................... 14

kirurgi......................................................... 71

Lungmedicin.............................................. 1281

Alkohol............................................................ 60

Summa 1 964

Liksom när det gällt att undersöka förutsättningarna att förlägga under­

visning till S:t Görans sjukhus eller Mörby lasarett har utgångspunkten

varit icke blott sjukhusets nuvarande storlek och vårdplatsfördelning utan

även sjukhusets omfattning efter förverkligandet av beslutad generalplan

eller andra beslut avseende om- och tillbyggnader. Vad gäller karolinska

sjukhuset har riksdagens godkännande av propositionen nr 159/1960 med

förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande in. in. i detta hän­

seende varit av avgörande betydelse. Regionvårdsutredningens förslag om

rikets indelning i regioner för organiserandet av vården inom regionspecia­

liteterna, vilket låg till grund för förenämnda proposition, var en av anled­

1 Av utredningen angående karolinska sjukhusets thoraxkliniker i en den 11 mars 1961 av­

given promemoria med förslag till vissa omdispositioner inom thoraxklinikerna m.m. föreslaget

antal vårdplatser.

31

ningarna till att hösten 1959 ett närmare samarbete inleddes mellan staten

samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting beträffande sjukvår­

dens organisation inom Stor-Stockholmsområdet. Detta ledde till att ett

särskilt samplaneringsorgan för de tre huvudmännen bildades. Ett av detta

organs mest angelägna uppgifter var att undersöka förutsättningarna för ett

inordnande av karolinska sjukhuset i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisa­

tion. Under hösten 1960 hade arbetet inom delegationen fortskridit så långt

att organet inom sig upprättat en preliminär stomplan för karolinska sjuk­

huset som upptagningssjukhus inom Slor-Stockholm. Denna plan innebar

väsentliga förändringar i sjukhusets vårdplatsfördelning i jämförelse med

hittills gällande generalplan för sjukhuset samt en ökning av det totala

vårdplatsantalet från 1 964 till cirka 2 200. Stomplanen, som grundade sig

på att Sabbatsbergs sjukhus enligt Sabbatsbergsavtalet skulle ombyggas till

undervisningssjukhus, kom emellertid till följd av de omständigheter, vilka

föranlett delegationens tillsättande och sålunda i väsentliga delar rubbat

förutsättningarna för planen, aldrig att läggas fram offentligt. Trots att den

preliminära stomplanen sannolikt som en följd härav måste omarbetas, har

delegationen funnit det vara av intresse att utröna hur en förläggning av

dubbelkliniker i medicin och kirurgi till karolinska sjukhuset och — vad

gäller övriga ämnen — ett genomförande av det av delegationen framlagda

förslaget till kursplan skulle påverka det totala vårdplatsantalet enligt ifråga­

varande plan.

Delegationen har i detta sammanhang funnit det angeläget slå fast, att

som en konsekvens av den beslutade ökningen av läkarutbildningen i Stock­

holm och den av delegationen med anledning härav förordade kursfördel­

ningen vid karolinska institutet, vilken i fråga om ämnena otiatri och

oftalmiatrik innebär att all undervisning förlägges till karolinska sjukhuset,

måste dels öronklinikens nuvarande platsantal — 89 — bibehållas, dels

ögonklinikens vårdplatsantal ökas från 58 till högst 82.

Med de utgångspunkter som nu och i det föregående angivits, har det så­

ledes gällt för delegationen att undersöka förutsättningarna för ett förläg­

gande till karolinska sjukhuset av all undervisning i medicin och kirurgi

ävensom av hela den till sjukhus förlagda undervisningen under det pro-

pedeutiska året. De överläggningar, som i dessa hänseenden ägt rum med

vederbörande ämnesföreträdare, utom såvitt avser patologi, har givit vid

handen följande.

Kliniker. En andra medicinklinik vid karolinska sjukhuset bör omfatta

180 akutplatser. En förutsättning för angivet platsantal är tillgång till 40

platser för långtidsvård.

Med hänsyn till att sjukhuset är försett med kliniker för neurokirurgi,

plastikkirurgi, urologi och thoraxkirurgi och under förutsättning att frak­

turkirurgin överföres till en blivande ortopedisk klinik kan antalet akut­

platser vid envar av två allmänkirurgiska kliniker begränsas till 120, vilket

i förhållande till nuläget innebär en nettoökning med 61 akutplatser. För

varje klinik bör härvid beräknas 30 platser för långtidsvård.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

För ortopedi — inklusive frakturkirurgi — erfordras en klinik med 90

akutplatser, vartill kommer 90 platser för långtidsvård.

Centrallaboratorier. Ifråga om dessa laboratorier har beaktats dels den

ökade rutinverksamheten till följd av tillkomsten av dubbelkliniker i medi­

cin och kirurgi samt tillskottet av vårdplatser i ortopedi och oftalmiatrik,

dels den stegrade undervisningsbördan till följd av ökningen av det årliga

kursdeltagarantalet i laboratorieämnena från f. n. i regel 60 till — med

undantag för vissa smärre undervisningsmoment — 160. Det erforderliga

lokaltillskottet kan sammanfattas i följande tablå.

Särskilda frågor rörande propedeutiska året. Ämnesföreträdaren för äm­

net patologi vid Sabbatsbergs sjukhus, professorn Ringertz, har framfört

önskemålet att den honom underställda patologiska institutionen skulle

förläggas i anslutning till dubbelklinikerna för medicin och kirurgi. Innan

ställning tages till denna fråga måste tämligen omfattande undersökningar

göras av undervisningens anordande med hänsyn till såväl storleken av till­

gängligt obduktionsmaterial som schemaläggningen. I avbidan på resultatet

av en sådan undersökning torde hela ökningen av studentantalet vid karo­

linska institutet, 40 studerande per år, böra tillföras den till karolinska

sjukhuset redan nu förlagda patologiska institutionen. För obduktionsunder-

visning torde de studerande liksom hittills kunna i viss utsträckning hän­

visas till S:t Eriks och S:t Görans sjukhus samt Södersjukhuset.

Bland propedeutiska årets ämnen ingår en översiktskurs i medicin och

en kurs i kliniska undersökningsmetoder. Dessa kurser är f. n. uppdelade

mellan thoraxmedicinska kliniken å karolinska sjukhuset och en av de

medicinska avdelningarna å S:t Eriks sjukhus. Möjligheterna att överflytta

hela denna undervisning till karolinska sjukhuset har undersökts men då

detta visat sig medföra svårigheter främst med hänsyn till att patientmate­

rialet skulle bli alltför hårt anlitat, föreslås att undervisningen vid S:t Eriks

sjukhus fortgår i nuvarande omfattning — 60 kursdeltagare per läsår —

medan återstående 100 studenter hänvisas till karolinska sjukhuset.

All övrig — härovan ej särskilt kommenterad — klinisk undervisning

under det propedeutiska året bör kunna förläggas till karolinska sjukhuset.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att en förläggning till karolinska

sjukhuset av dubbelkliniker i medicin och kirurgi inkl. ortopedi skulle

innebära en ökning av sjukhusets vårdplatsantal med sammanlagt 430 akut-

och långtidsvårdsplatser. I jämförelse med den preliminära stomplanen

skulle vårdplatsantalet ökas med 360 dylika platser.

Ovan angiven vårdplatsökning förutsätter hl. a. tillkomsten respektive ut­

ökning av polikliniker, mottagnings-, expeditions-, behandlings- och jour-

avdelningar, fotografiskt laboratorium, forskningslaboratorier, djuravdel-

ning, föreläsningssalar, apotek och förvaltningslokaler, klinikförestånda-

rinneexpeditioner, databehandlingscentral, arkiv, medicinska bibliotek, ku-

Laboratorium

Erforderligt lokaltillskott, m!

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet.........

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet. .

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet................

Blodgivarcentralen...............................................

Röntgendiagnostiska institutionen...................

1 200

450—500

1 000

100

1 800

33

ratorsexpeditioner, distributionscentral, tvättbytesförråd, entréhallar, per­

sonalrestaurang, personal-vilrum, klubb-, jour- och gästrum, städ- och

transportcentraler, parkeringsanläggningar samt bostäder.

Karolinska sjukhusets område omfattar cirka 260 000 in2, varav f. n. cirka

60 000 in2 friytor — se bil. 5. Härvid har inte inräknats vissa möjligheter till

utbyggnad av befintliga enheter. I det föregående angiven byggnation från­

sett bostäder skulle vid ett koncentrerat byggnadssätt kräva en friyta av

högst 10 000 m2. Grundförhållandena kräver inga extra åtgärder. Sjukhu­

sets läge är ur bullersynpunkt acceptabelt. Inga stadsplanemässiga restrik­

tioner föreligger ifråga om byggnadernas höjd. Även om anpassningen till

stadens kollektiva trafiknät i och för sig är godtagbar är sjukhusets läge

ur kommunikationssynpunkt mindre gynnsamt. Parkeringsmöjligheterna är

starkt begränsade och torde kräva förhållandevis kostsamma anordningar.

Personalrekryteringssituationen vid karolinska sjukhuset är f. n. mycket

besvärlig. En oavvislig förutsättning för ifrågasatt utbyggnad av sjukhuset

är att personalläget normaliseras. En annan väsentlig förutsättning för en

utbyggnad är att de områden om tillhopa cirka 45 000 in2, å vilka f. n. Norr-

backainstitutet och Eugeniahemmet är förlagda, införlivas med sjukhuset.

Norrbackainstitutet disponeras nu i huvudsak för karolinska institutets

ortopediska klinik. I propositionen nr 135/1955 angående vanföreanstalterna

och Eugeniahemmet m. in. uttalade emellertid föredragande departements­

chefen med anledning av ett av 1951 års vanföreutredning därom framlagt

förslag, att han i likhet med remissmyndigheterna fann det naturligt, att en

ny ortopedisk klinik uppfördes i anslutning till karolinska sjukhuset. Riks­

dagen lämnade detta uttalande utan erinran. Kungl. Maj:t uppdrog till

följd härav dels åt kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyg­

gande att närmare undersöka förutsättningarna för förläggande till sjuk­

husets område av en sådan klinik, dels åt kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. m. att upptaga förhandlingar

med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om fördelningen av

kostnaderna för uppförande och drift av kliniken. Vad gäller Eugeniahem­

met har chefen för inrikesdepartementet i den nyligen framlagda proposi­

tionen nr 170/1961 med förslag till riktlinjer för organisationen av vården

och undervisningen av barn och ungdom med cerebral pares in. in. fram­

hållit, att han fann det nödvändigt, att svårt handikappade cp-barn med

komplicerade lyten omhändertogs på en för hela landet gemensam riks-

anstalt samt därefter uttalat bl. a. följande.

Därest Eugeniahemmets nuvarande byggnader icke lämpligen kan använ­

das för den nya riksanstalten bör en nybyggnad uppföras snarast möjligt.

Framhållas må att frågan om Eugeniahemmets flyttning från Norrbacka-

området sedan länge varit aktuell även av det skälet, att karolinska sjuk­

huset är i trängande behov av ifrågavarande markområde.

Statsmakterna har alltså ställt sig principiellt positiva till tanken på att

3—- Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 198

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

34

ifrågavarande områden — sedan befintliga verksamhetsgrenar utflyttats —

skall kunna införlivas med karolinska sjukhuset.

De totala kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder å karolinska

sjukhuset har överslagsmässigt beräknats till 55 miljoner kronor. Under

förutsättning att härför erforderliga resurser ställs till förfogande kan pro­

jekteringstiden begränsas till fyra år och byggnadstiden beräknas till fem

år, under vilken tid något avbrott i sjukhusdriften icke torde behöva före­

komma.

Förevarande kombinationsalternativ förutsätter vidare en utbyggnad av

S:t Görans sjukhus, där som förut nämnts en psykiatrisk undervisnings-

klinik nyligen tagits i bruk, med ny kvinnoklinik och nytt barnsjukhus.

Under en övergångstid skulle dock kvinnokliniken vid det närbelägna Sab-

batsbergs sjukhus kunna bibehållas för undervisningen i obstetrik-gynekolo-

gi. Det förut redovisade alternativet S:t Görans sjukhus utvisar, att tek­

niska förutsättningar föreligger att förse detta sjukhus med, förutom under-

visningskliniker i medicin och kirurgi m. m., jämväl nu avsedda kliniker.

Kostnaden för uppförandet av ifrågavarande kliniker vid S:t Görans sjuk­

hus har överslagsmässigt beräknats till 27 miljoner kronor. De totala bygg-

nadskostnaderna enligt förevarande alternativ kan således uppskattas till

(55 + 27) 82 miljoner kronor. Inom den för uppförandet vid karolinska

sjukhuset av nya medicinska och kirurgiska kliniker m. m. angivna totala

byggnadstiden torde jämväl berörda nybyggnad vid S:t Görans sjukhus

kunna komma till stånd.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Mörby lasarett

+

S:t Görans sjukhus

Enligt detta alternativ skulle Mörby lasarett förses med undervisnings-

kliniker i medicin och kirurgi medan S:t Görans sjukhus skulle utbyggas

med ny kvinnoklinik och nytt barnsjukhus. Vid sistnämnda sjukhus skulle

således undervisning bedrivas i obstetrik-gynekologi, pediatrik och barn-

psykiatri samt psykiatri. Under en övergångstid skulle emellertid kvinno­

kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus kunna bibehållas för undervisning i

obstetrik-gynekologi.

De redovisade »renodlade» alternativen S:t Görans sjukhus och Mörby

lasarett utvisar, att tekniska förutsättningar föreligger för en förläggning

till ettvart av dessa sjukhus av samtliga kliniker, som ingår i det av dele­

gationen uppställda grundprogrammet. Ett förverkligande av nu ifråga­

varande alternativ torde därför i och för sig vara fullt möjligt.

De totala byggnadskostnaderna enligt förevarande kombinationsalternativ

kan överslagsmässigt beräknas till 88 miljoner kronor. Den totala bygg­

nadstiden torde ungefär motsvara den för alternativet Mörby lasarett an­

givna, nämligen fem å sex år.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

35

C. Delegationens överväganden och förslag

Undervisning och forskning

Medicinsk undervisning och forskning är förlagd dels till teoretiska in­

stitutioner, som i stort sett är organiserade och använder samma metodik

som matematisk-naturvetenskapliga universitetsinstitutioner, dels till kli­

niska institutioner.

En grundförutsättning för den kliniska undervisnings- och forsknings­

verksamheten är en allsidig sjukvårdsmässig representation vid undervis-

ningssjukhuset. Verksamheten präglas av naturliga skäl i främsta rummet

av studium av sjukdomsförlopp samt forskning rörande exempelvis nya

behandlingsmetoder, effekten av nya läkemedel etc.

För att kunna bedriva klinisk forskning måste man ha kännedom om

grundforskningens resultat och arbetsmetoder. Stundom är dessutom den

kliniske forskaren för delar av sitt forskningsprogram hänvisad till att be­

gagna den utrustning och de speciella tekniska hjälpmedel, som står till

buds vid teoretiska institutioner. För såväl de studerande som de lärare

som bedriver klinisk forskning är det följaktligen angeläget att kunna upp­

rätthålla en intim kontakt med medicinsk-teoretiska institutioner. Samtidigt

är i många fall kontakten med klinikerna väsentlig för de teoretiska institu­

tionerna. Utbildning av forskare sker dessutom i viss mån i samarbete

mellan de teoretiska och de kliniska institutionerna bl. a. genom att åtskil­

liga medicine kandidater är knutna till de förra som amanuenser eller

assistenter under det att de bedriver sina kliniska studier. Vid rekrytering

av klinisk lärarpersonal är det väsentligt, att ett undervisningssjukhus är

försett med goda forskningsmöjligheter för att i sjukvården kunna anställa

läkare, som är förtrogna med vetenskaplig teknik och metodik. Läkare som

skolats i vetenskaplig metodik och som dagligen har möjlighet att bedriva

forskning på sjukhuset stimuleras härigenom till att driva fram kvalitativt

högtstående behandlingsmetoder. Vid en aktivt bedriven undervisning kan

dessa nå en snabbare spridning och tillämpning inom sjukvården.

Under den senaste tioårsperioden har omkring 30 procent av samtliga

293 doktorsavhandlingar vid karolinska institutet tillkommit genom sam­

arbete mellan teoretiska och kliniska institutioner. Detta samarbete visar

en tendens alt öka. För närvarande bedriver minst 80 medicine kandidater

vetenskapligt arbete vid teoretiska institutioner jämsides med sina kliniska

studier, över 80 graduerade forskare förenar vidare klinisk verksamhet

med forskning vid teoretiska institutioner. Härutöver är omkring 25 av in­

stitutets lärare i medicinsk-teoretiska ämnen kliniskt verksamma. Lärar-

kolleget har mot denna bakgrund understrukit angelägenheten av att ett

nära samarbete mellan kliniska och teoretiska institutioner vidmakthålles.

Från kollegiets sida har med hänsyn härtill önskemål framställts om till­

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

skapande -— förr eller senare ■— av följande institutioner på sjukhusområ-

det för den händelse en perifer förläggning av den nya undervisningsenhe-

ten överväges.

Morfologisk grundforskningsinstitution

Kemisk grundforskningsinstitution

Fysiologisk grundforskningsinstitution

Institution för medicinsk fysik (inkl. radiofysisk institution)

Mikrobiologisk grundforskningsinstitution

Farmakologisk grundforskningsinstitution

Medicinskt bibliotek

Administrations- och studentkårslokaler

Delegationen erinrar i detta sammanhang om att den medicinska hög­

skolan i Umeå vid sin tillkomst försågs med en särskild medicinsk-kemisk

grundforskningsinstitution. Statsmakternas ställningstagande härvidlag in­

nebär ett understrykande av den kliniska forskningens beroende av sam­

verkan med medicinsk-teoretisk forskning.

Enligt delegationens uppfattning torde man kunna konstatera, att kraven

på tillkomsten av särskilda forskningsutrymmen i anslutning till klinikerna

ökar starkt med avståndet från karolinska institutet. I vilken utsträckning

dessa krav måste tillgodoses — t. ex. i form av en laboratorieorganisation

utöver den som grundprogrammet innefattar eller i form av särskilda forsk­

ningsinstitutioner — är svårt att nu bedöma. Det synes dock stå klart, att

det finns större grund för krav i fråga om särskilda forskningsutrymmen

beträffande alternativen Enskede-Dalen och Mörby än beträffande övriga

alternativ. Kombinationsalternativet karolinska sjukhuset—S:t Görans sjuk­

hus torde från dessa utgångspunkter komma att medföra mindre krav än

övriga alternativ. Karolinska sjukhuset innefattar betydande utrymmen för

forskning samt har på sitt område institutioner såsom Konung Gustaf V:s

forskningsinstitut och Konung Gustaf V:s jubileumsklinik innefattande tu­

mörpatologisk, tumörbiologisk och radiofysisk sakkunskap. Härtill kommer

närheten till karolinska institutets teoretiska institutioner.

Från renodlat schematekniska utgångspunkter synes däremot inte finnas

något större behov av samband mellan de teoretiska och de kliniska institu­

tionerna.

I detta sammanhang synes emellertid ett annat problem, som avser både

undervisning och forskning, böra beröras. Enligt samtliga alternativ kom­

mer klinisk undervisning att meddelas såväl vid karolinska sjukhuset som

vid ytterligare minst ett sjukhus. I Lund-Malmö där undervisningen lika­

ledes är splittrad har detta resulterat i en tendens till ökad specialisering.

Motsvarande tendenser kan givetvis komma att göra sig gällande i Stock­

holm. Delegationen erinrar i detta sammanhang om att undervisning och

forskning — bortsett från enstaka ämnen — är förlagd till sjukhus med

37

specialisering på regionsjukhusnivå. Förlägges undervisningen till ett sjuk­

hus med lägre specialiseringsgrad, bör undervisningen och forskningen

kunna repliera på ett för sådan verksamhet upplåtet regionsjukhus. Ett un-

dervisningssjukhus beläget i norra Stor-Stockholm kan i fråga om såväl

regionvårdsspecialiteter som andra specialiteter repliera på karolinska sjuk­

huset, vilket kännetecknas av en långt driven specialisering. Det sjukvårds-

organisatoriska samarbetet mellan det högspecialiserade undervisningssjuk-

huset och det sjukhus vid vilket de för undervisningen erforderliga dubbel­

klinikerna förlägges kommer i dylikt fall automatiskt undervisningen och

forskningen tillgodo. Så skulle däremot ej bli fallet beträffande ett under-

visningssjukhus vid Enskede-Dalen, vilket i huvudsak skulle komma att

repliera på Södersjukhuset, som ej är ett undervisningssjukhus. Den ten­

dens till ökad specialisering som under alla förhållanden gör sig gällande

vid ett undervisningssjukhus kan härvid bli svår att tillbakavisa. Härtill

kommer att den i sin tur kan aktualisera krav på utrymmen för klinisk,

experimentell forskning vid sålunda nytillkommande specialiteter.

Kungi. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation

Enligt en år 1959 framlagd, inom Stockholms stads statistiska kontor

upprättad befolkningsprognos beräknades den norra delen av Stockholms

stad och den norra länsdelen — bortsett från Norrtälje-östhammar-området

— år 1970 vardera få cirka 345 000 invånare och således norra delen av

Stor-Stockholms sjukvårdsområde totalt omkring 690 000 invånare, vilken

folkmängd uppskattades växa till cirka 750 000 år 1980 och cirka 800 000

år 1990. I de södra delarna av sjukvårdsområdet (inklusive Södertäljeområ-

det) beräknades folkmängden år 1970 uppgå till cirka 700 000, varav i

staden omkring 450 000 och i länet omkring 250 000 samt år 1980 till cirka

740 000 och år 1990 till cirka 790 000. Enligt vad delegationen inhämtat har

sedan tidpunkten för upprättandet av sagda prognos inga nya omständig­

heter inträffat, som föranlett mera betydande justeringar av befolknings-

kalkylerna, även om den ifrågasatta utbyggnaden av Järvafältet är ett

osäkerhetsmoment i detta sammanhang.

I juni 1960 lämnade sjukvårdsdirektören i Stockholm i en promemoria

angående bl. a. Sabbatsbergs sjukhus inordnande i Stor-Stockholms sjuk­

vårdsorganisation en översiktlig redogörelse för en tänkt sjukvårdsorganisa­

tion inom Stor-Stockholmsområdet. Sjukvårdsdirektören framhöll därvid,

att en rationell organisation måste grundas på att varje sjukhus i princip

skall ombesörja sjukvården inom grunddisciplinerna (allmän intern­

medicin, allmän-kirurgi, barnhördsvård, gynekologi och lasaretts-psykiatri)

för befolkningen inom ett visst område (upptagningsområde) samt ut­

göra basen för den öppna vården och långtidsvården inom detta område.

För att man skall erhålla lämplig storlek på klinikerna och möjliggöra en

38

flexibel organisation med specialisering inom ramen för dessa kliniker allt

efter den medicinska utvecklingen och sjukvårdsbehovet syntes upptag­

ningsområdena böra omfatta 140 000 å 150 000 invånare. Av sjukvårds-

direktörens redogörelse framgår vidare vilka sjukhus, som huvudsakligen

skulle betjäna de planerade upptagningsområdena, nämligen inom norra

delen av Stor-Stockholm S:t Görans sjukhus, det nya undervisningssjukhu-

set vid Sabbatsberg, karolinska sjukhuset, Mörby lasarett och Löwenströms-

ka lasarettet samt inom den södra delen Södersjukhuset, Ersta sjukhus,

Södertälje och Nacka lasarett samt de planerade sjukhusen i Enskede-

Dalen, Solberga och —- i ett senare skede — ett nytt sjukhus i Sätra-trakten.

Den sommaren 1960 planerade sjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm

byggde således på den förutsättningen, att Sabbatsbergs sjukhus skulle ut­

byggas till undervisningssjukhus. Bl. a. med anledning härav har delegatio­

nen av stadens och länets representanter begärt kompletterande upplysning­

ar rörande sjukvårdsplaneringen i stort och samtidigt efterhört om det

förändrade läget vad gällde undervisningssjukhusets placering föranlett

några ändringar i de tidigare planerna. Följande har därvid inhämtats.

I den norra länsdelen av Stor-Stockholm dimensionerades Mörby lasarett

för ett upptagningsområde på 130 000 invånare i de nordöstra förorterna,

Löwenströmska lasarettet för 75 000 invånare i Upplands-Väsby, Märsta

m. m. samt karolinska sjukhuset för 135 000—140 000 invånare i norra

innerstaden, Solna och Sundbyberg. På längre sikt planerades ett sjukhus i

Lidingö (90 000 invånare) och ett i Järvaområdet (105 000 invånare). Vad

gällde den norra stadshalvan avsågs Sabbatsbergs sjukhus betjäna — för­

utom vissa delar av innerstaden —- Lidingö, intill dess nytt sjukhus upp­

fördes därstädes, och vissa områden i väster samt erhålla ett befolknings­

underlag på cirka 140 000 invånare. S:t Görans sjukhus skulle få ett upp­

tagningsområde på 120 000—140 000 invånare företrädesvis i de västra för­

orterna. Övriga delar av den norra innerstaden skulle tills vidare repliera

på S:t Eriks sjukhus. I fråga om den södra stadshalvan erfordrades utom

Södersjukhuset (150 000 invånare), Ersta sjukhus (45 000 invånare) och

ett nytt sjukhus i Enskede-Dalen (120 000—140 000 invånare) ytterligare

ett nytt sjukhus, när stadens platsöverskott i de norra delarna försvinner

genom nedläggande av äldre sjukhus. Inom själva länsdelen planerades —

förutom sjukhusen i Nacka och Södertälje (vardera 75 000 invånare) — nya

sjukhus i Huddinge (120 000 invånare) och Handen (100 000 invånare).

Den rådande ovissheten i fråga om det nya undervisningssjukhusets för­

läggning hade emellertid medfört att en definitiv plan icke kunde framläg­

gas för närvarande. I fråga om pediatriken gällde särskilda förhållanden.

På lång sikt planerades fyra barnsjukhus i Stor-Stockholm, ettvart försett

med barnmedicin, barnkirurgi och barnpsykiatri, varav två i den norra och

två i den södra delen av sjukvårdsområdet. Befolkningsunderlaget under

1970-talet beräknades emellertid inte bli så stort, att det motiverade mer

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

39

än tre barnsjukhus av denna typ i Stor-Stockholm. Av dessa utgjordes ett

av karolinska sjukhusets barnklinik och ett annat av den nya pediatriska

undervisningsklinik, som avsågs ersätta Kronprinsessan Lovisas barnsjuk­

hus, medan förläggningen av det tredje finge anpassas efter de övriga. En

bristande balans syntes därvid i vissa fall bli ofrånkomlig. Enligt vad sta­

dens representanter uppgivit komme en förläggning av det nya undervis-

ningssjukhuset och därmed av den nya pediatriska undervisningskliniken

till Enskede-Dalen eventuellt att få den konsekvensen, att det till Söder­

sjukhuset anslutna Sachska barnsjukhuset finge nedläggas.

Delegationen ansluter sig till den av sjukvårdshuvudmännen hävdade

uppfattningen att de olika sjukhusen inom Stor-Stockholm bör betjäna

särskilda upptagningsområden. Beträffande invånarantalet i dessa områden

synes som framgår av vad nyss angivits ganska stora variationer kunna

accepteras. Eftersom vidare av de nu befintliga sjukhusen såväl serafimer-

lasarettet som Sabbatsbergs sjukhus och S:t Eriks sjukhus torde vara av­

sedda att nedläggas när tillgången på vårdplatser så medger, synes goda

förutsättningar föreligga att vid den långsiktiga planeringen av sjukvårds­

organisationen ta rimlig hänsyn till undervisningens och forskningens spe­

ciella krav. I detta sammanhang bör även beaktas att staden enligt gäl­

lande avtal endast äger disponera Garnisonssjukhuset till den 1 juli 1966.

Vid sin bedömning av de olika alternativen ur de allmänna sjukvårds-

planeringssynpunkter, som här berörts, har delegationen funnit att alterna­

tiven S:t Göran och Enskede-Dalen ansluter sig väl till de hittillsvarande

planerna. Beträffande Sabbatsbergsalternativet erinrar delegationen om att

Stockholms stads och läns sjukvårdsförhandlingsdelegerade enligt proto­

koll den 16 juni 1960 uttalat, att ur de synpunkter beträffande Stor-Stock-

holms sjukhusplanering som delegerade hade att företräda det då förelig­

gande preliminära programmet borde kunna godtagas med beaktande av

vissa av sjukvårdsdirektören framförda synpunkter.

En förläggning av undervisningskliniker till Mörby medför en utökning

av detta sjukhus med cirka 350 vårdplatser. Med hänsyn till den snabba be­

folkningstillväxten i de omkringliggande tätorterna torde emellertid ett så­

dant platstillskott icke medföra några svårigheter ur sjukvårdsplanerings-

synpunkt.

För karolinska sjukhusets del skulle det erforderliga upptagningsområdet

inom grunddisciplinerna allmän internmedicin och allmän-kirurgi komma

att omfatta cirka 240 000 invånare. Sjukhuset finge således helt eller delvis

övertaga det för Sabbatsbergs sjukhus tänkta upptagningsområdet, vilket

kan tänkas påverka upptagningsområdena för planerade sjukhus i Lidingö

och inom Järvaområdet.

Sammanfattningsvis anser sig delegationen således kunna konstatera, att

samtliga föreliggande alternativ låter sig infogas i en ändamålsenlig sjuk­

vårdsplanering. Detta är ett för delegationens fortsatta överväganden viktigt

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

40

konstaterande, eftersom därigenom tillfredsställande patientunderlag säker­

ställes för undervisningen.

Delegationen erinrar i detta sammanhang om den tidigare berörda ten­

densen till ökad specialisering vid undervisningssjukhus. Detta kan vid en

förläggning av undervisningskliniker till Enskede-Dalen leda till att den

planerade sjukvårdsorganisationen med Södersjukhuset som ett högspecia-

liserat sjukhus för södra delen av Stor-Stockholm rubbas. Därtill kommer

att undervisningen kräver tillgång till en kvalificerad olycksfallsmottagning,

varvid i kirurgkliniken måste ingå vårdplatser för thorax- och neurotrauma-

tologi samt plastikkirurgi. Även sjukvårdsplaneringen inom norra delen av

sjukvårdsområdet beröres, eftersom den kvalificerade olycksfallsmottag-

ningen å Sabbatsbergs sjukhus bortfaller. Karolinska sjukhuset har icke

ansetts ha resurser för att sörja för hela den kvalificerade olycksfallsvården

inom den norra delen av Stor-Stockholm.

Det har i borgarrådens skrivelse och det därtill fogade expertutlåtandet

gjorts gällande att ålderssammansättningen hos befolkningen i de delar av

Stor-Stockholm, som skulle komma att utgöra upptagningsområde för Sab­

batsbergs sjukhus, vore ur undervisningens synpunkt mindre lämplig. Det

nya sjukhuset i Enskede-Dalen skulle däremot få ett ur ålderssynpunkt all­

sidigt befolkningsunderlag.

Mot detta kan invändas att det inte finns någon anledning att antaga att

de högre åldersklasserna för all framtid skall dominera innerstaden. För

övrigt skulle ju Sabbatsbergs sjukhus få bl. a. Lidingö som upptagnings­

område med dess ur ålderssynpunkt rikt differentierade befolkningsunder­

lag. Det kan heller ej tagas för givet, att befolkningen i söderort framdeles

kommer att — såsoin f. n. är fallet ■—• till övervägande del bestå av unga

familjer. Det synes därför uppenbart, att den gjorda invändningen icke kan

tillmätas någon nämnvärd betydelse vid val av plats för nytt undervis­

ningssjukhus.

En fråga som sammanhänger med sjukvårdsplaneringsaspekterna har av

stadens representanter tagits upp till diskussion, nämligen önskvärdheten

av att de i sjukvårdsområdet ingående storsjukhusen inom sina grund­

discipliner erhåller riktig balans mellan vårdplatsantal och vårdplatsbehov,

vilket finge anses vara en av de viktigaste förutsättningarna för att ett så­

dant sjukhus skulle kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Av de av

delegationen uppställda sex alternativen kan i detta hänseende invändningar

resas mot kombinationsalternativet karolinska sjukhuset—S:t Görans sjuk­

hus, enligt vilket karolinska sjukhuset skulle förses med dubbelkliniker i

medicin och kirurgi men däremot ej i obstetrik-gynekologi. I fråga om

pediatrik gäller som framgår av det föregående särskilda förhållanden. Sta­

dens representanter har därför ifrågasatt om icke dubbleringen borde ut­

sträckas till att även avse kvinnokliniken. Delegationen, som av andra skäl

— sjukhusets storlek och markområdets begränsning — icke funnit en så­

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

41

dan ytterligare utökning av karolinska sjukhuset vara önskvärd, är ense

med stadens representanter om att berörda omständighet onekligen skulle

innebära vissa nackdelar ur allmän sjukvårdsplaneringssynpunkt i vart fall

sedan Allmänna barnbördshuset nedlagts.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Byggnadstekniska förutsättningar m. m.

Med undantag för alternativet Enskede-Dalen innebär samtliga de av de­

legationen uppställda alternativen ianspråktagandet av befintliga sjukhus.

Av dessa är f. n. Mörby lasarett föremål för en omfattande utbyggnad, som

beräknas bli slutförd år 1965. Sjukhusets under 1960/61 färdigställda vård­

block och vissa andra nyligen uppförda enheter är ändamålsenligt utfor­

made och låter sig utan större omdispositioner väl utnyttjas för undervis-

ningsändamål. Den påbörjade behandlingsbyggnaden går däremot icke utan

omfattande ändringar och tillbyggnader att förse med erforderliga under­

visnings- och behandlingslokaler. Enär utformningen av denna byggnad re­

dan till stora delar är låst, kan en sådan omdisposition icke förväntas bli

en fullgod lösning, överhuvud taget har utbyggnaden av lasarettet nu hun­

nit så långt, att en förläggning dit av undervisningskliniker och -institutio­

ner medför betydande byggnadstekniska komplikationer. För sjukhuset som

helhet kan en volymökning av föreliggande omfattning medföra försäm­

ringar ur driftekonomisk och arbetsteknisk synpunkt. Slutligen måste vissa

äldre delar av sjukhuset tidigare än beräknat rivas och ersättas av ny­

byggnader. Under byggnadstiden blir vissa avbrott i sjukhusdriften nöd­

vändiga.

Uppförandet av ett nytt sjukhus vid Sabbatsberg, vilket enligt Sabbats-

bergsutredningen måste ske i etapper, kräver i betydande utsträckning riv­

ning av nuvarande sjukhusbebyggelse och ger därigenom upphov till be­

svärliga evakueringsproblem. En utbyggnad av S:t Görans sjukhus kan

däremot (se utredningsskissen, bil. 3) ske genom successivt ersättande av

äldre byggnadsdelar utan att existerande bebyggelse behöver rivas annat än

i begränsad omfattning innan motsvarande nybyggnader står klara. Några

egentliga avbrott i sjukhusdriften vid detta sjukhus synes man till följd

härav icke behöva räkna med. Sjukhusets moderna ekonomianläggningar

är dimensionerade för den betydande utbyggnad av sjukhusanläggningen

som är förutsatt i gällande generalplan. Den psykiatriska undervisnings-

kliniken vid sjukhuset är nyligen färdigställd.

När det slutligen gäller att bedöma de byggnadstekniska förutsättningarna

för karolinska sjukhusets förseende med dubbelkliniker i medicin och

kirurgi samt erforderlig utökning av serviceanläggningarna in. in., är det i

avsaknad av skiss till principlösning av denna byggnadsfråga svårt att bilda

sig en bestämd uppfattning. Den korta tid som stått delegationen till buds

och den omständigheten att det av Kungl. Maj :t anbefallda arbetet med upp­

42

rättandet av förslag till ny generalplan för sjukhuset nyligen igångsatts är

orsaken till att en sådan skiss inte kunnat upprättas. Det synes dock redan

på nuvarande stadium kunna konstateras, att sedan en ny vård- och be­

handlingsenhet färdigställts delar av de i sjukhusets huvudkomplex för­

lagda verksamhetsgrenarna skulle kunna överflyttas dit, varefter erforder­

liga ändringar och ombyggnader i de friställda utrymmena kan vidtagas.

En sadan lösning synes i och för sig möjlig och skulle inte behöva ge upp­

hov till mera omfattande störningar i sjukhusdriften. De nya centrallabora­

torierna vid sjukhuset har en betydande reservkapacitet, varför den utbygg­

nad av de kliniska centrallaboratorierna som erfordras får en förhållande­

vis begränsad omfattning och låter sig till större delen åstadkommas ge­

nom en påbyggnad av sjukhusets nya laboratoriehus. Sjukhusets ekonomi-

anläggningar skulle däremot behöva utökas väsentligt.

Ur strikt byggnadsteknisk synpunkt erbjuder således av de befintliga

sjukhusen S:t Görans sjukhus och — ehuru något osäkrare — karolinska

sjukhuset de bästa utbyggnadsmöjligheterna.

Sabbatsbergs sjukhus och Mörby lasarett är däremot behäftade med vä­

sentliga brister i detta avseende. Alternativet Enskede-Dalen innebär givet­

vis inga problem härvidlag.

Ur en vidare teknisk aspekt måste emellertid för samtliga alternativ även

det tillgängliga markområdets omfattning, i stads- eller byggnadsplaner an­

givna inskränkningar i bebyggelsen m. m., framdragandet av beslutade eller

planerade trafikleder, parkeringsförhållandena och sjukhusens belägenhet

ur bullersynpunkt tillmätas stor vikt. Vidare bör frågan om lämpligheten

ur driftekonomiska och administrativa synpunkter att utbygga ett sjukhus

utöver en viss gräns beaktas vid prövningen av de olika alternativen. Sam­

manvävd med flera av de nu angivna särskilda omständigheterna är slut­

ligen det väsentliga spörsmålet om vederbörande sjukhus fortsatta utveck­

lingsmöjligheter efter genomförandet av nu ifrågasatta utbyggnader.

Det för sjukhusbebyggelse disponibla området å Sabbatsberg omfattar —

inklusive det s. k. gasklocksområdet — 80 000 in2. Härutöver disponerar

Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem cirka 40 000 m2 inom Sabbatsbergs-

området. Behovet av denna geriatriska enhet — med dess centrala belägen­

het — är stort och man torde knappast kunna räkna med möjligheten att

vård- och ålderdomshemmet utflyttar och beredes ersättningslokaler inom

överskådlig framtid. Några ytor utöver angivna 80 000 m2 torde inte stå till

buds för vare sig sjukhusbebyggelse, särskilda personalbostäder eller parke-

ringsplatser. De kliniker, institutioner och övriga anläggningar, som ingår i

Sabbatsbergsprogrammet, ryms visserligen inom det tillgängliga området

men utvecklingsmöjligheterna är synnerligen begränsade, om icke den av

vård- och ålderdomshemmet disponerade tomten kan tagas i anspråk.

S:t Görans sjukhustomt — inklusive det för sjukvårdsändamål reserve­

rade kv. Gångaren — omfattar 110 000 m2. En oavvislig förutsättning för

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

43

sjukhusets utbyggande är — som förut angivits — att det vid Lindhagens-

gatan belägna kv. Busshallen om 28 000 m2 införlivas med sjukhusområdet.

Detta gäller oavsett om sjukhuset tages i anspråk för undervisning eller ej.

Inklusive kv. Busshallen skulle sjukhuset således få en tomtareal på cirka

140 000 m2. I det angränsande kv. Tjället har vidare reserverats mark för

en sjuksköterskeskola. Markförhållandena här är således betydligt gynn­

sammare än vid Sabbatsberg och räcker väl till för uppförandet av i grund­

programmet ingående enheter jämte av staden planerat infektionssjukhus.

Någon mer omfattande bebyggelse härutöver synes däremot det tillgängliga

markområdet jämte kv. Busshallen ej kunna medge. Möjligheterna att pla­

cera personalbostadshus på sjukhusområdet är vidare begränsade.

En ifrågasatt utbyggnad av Mörby lasarett kan ske på det nuvarande

sjukhusområdet även om å detta jämväl placeras en planerad mentalsjuk­

husenhet om cirka 300 vårdplatser. Det angränsande statliga Inverness-

området ger stora reserver för en ytterligare expansion. Allt detta förutsät­

ter emellertid att den motorväg, som enligt vissa planer skall framdragas

ungefär i gränslinjen mellan nuvarande sjukhustomten och Inverness-

området, antingen icke alls kommer till stånd eller får en radikalt förand­

rad dragning. Oaktat att det icke varit möjligt att få några mera bindande

uttalanden rörande framdragningen av denna motorled, har delegationen

ansett sig böra räkna med att det icke rimligen kan komma i fråga att

framdraga en motorled i omedelbar närhet av ett redan befintligt större

sjukhus. En framdragning av motorleden skulle därjämte få till följd att

det icke blir möjligt att till Mörby lasarett förlägga en del av det planerade

mentalsjukhus, som på grund av flygbullerstörningar ej kunnat uppföras

i Upplands-Väsby. Med hänsyn till vad nu anförts torde man böra räkna

med att motorleden får ges en annan sträckning. Om så blir fallet framstår

alternativet Mörby ur utvecklingssynpunkt som det ojämförligt gynnsam­

maste av de olika alternativen.

Av den i föregående avsnitt lämnade redogörelsen framgår, att det finns

starka skäl till antagande att de av Eugeniahemmet och Norrbackainstitutet

f. n. disponerade tomterna inom en icke alltför avlägsen framtid kommer

att införlivas med karolinska sjukhuset. Ett realiserande av det alternativ,

vari en utbyggnad av karolinska sjukhuset ingår som väsentlig del, synes

därför fullt möjligt men binder givetvis samtidigt utvecklingen for fram­

tiden. Det bör hållas i minnet att krav på stora lokaltillskott för främst

forskningsändamål i olika sammanhang framförts från undervisningens

och forskningens representanter. Placeringen av de stora thorax- och neuro-

blocken har också låst möjligheterna att utnyttja sjukhustomten på ett

optimalt sätt. Trots att en del invändningar i dessa hänseenden således kan

resas mot alternativet karolinska sjukhuset, kan dock enligt delegationens

mening dessa omständigheter icke ensamma utgöra ett avgörande hinder

mot den ifrågasatta utbyggnaden av sjukhuset.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

44

Den för sjukhusändamål reserverade markytan i Enskede-Dalen omfattar

170 000 m2, vartill kommer ett område om cirka 25 000 m2 för personal­

bostäder o. dyl. samt parkeringsytor. Enligt vissa underhandsuppgifter

skulle härutöver eventuellt ytterligare högst cirka 30 000 m2 kunna ställas

till förfogande. Något bindande uttalande härom föreligger dock icke, var­

för delegationen ansett sig böra räkna med totalt cirka 200 000 m2 exklusive

parkeringsytor. Detta område är fullt tillräckligt för uppförandet av ett

undervisningssjukhus på cirka 1 300 vårdplatser enligt den av staden i

februari 1961 framlagda stoinplanen samt inrymmer även vissa utvecklings­

möjligheter. Skulle emellertid till Enskede-Dalen förläggas en enhet för

mentalsjukvård, vilket är under övervägande och ur sjukvårdssynpunkt i

hög grad önskvärt, samt eventuellt en epidemiklinik, blir möjligheterna till

en framtida expansion begränsade, särskilt som en förläggning av under­

visning och forskning till Enskede-Dalen kan komma att ställa krav fram­

deles på tillkomsten av såväl ytterligare specialiteter som särskilda resurser

för forskningen.

Möjligheten att bereda parkeringsplatser för anställda och besökande på

ett sjukhusområde sammanhänger givetvis närmast med tomtens omfatt­

ning- Sjukhusets belägenhet och den omkringliggande bebyggelsen är emel­

lertid också avgörande faktorer härvidlag. De bästa parkeringsförhållan-

dena torde kunna erbjudas vid de i periferin liggande sjukhusen, nämligen

Mörby lasarett och sjukhuset i Enskede-Dalen. Karolinska sjukhuset och

S:t Görans sjukhus är betydligt sämre lottade härvidlag. Parkeringsfrågan

får vid dessa sjukhus lösas genom uppförandet av parkeringshus eller ge­

nom andra särskilda anordningar, vilka medför särskilda kostnader. Sab-

batsbergs sjukhus har de sämsta förutsättningarna att på ett acceptabelt

satt klara parkeringsproblemen. De anordningar, som där måste vidtagas för

tillskapandet av parkeringsutrymmen, blir både dyrbara och otillräckliga. Å

andra sidan får man hålla i minnet, att behovet av parkeringsplatser måste

anses större vid mera avlägset belägna sjukhus — i synnerhet om de kol­

lektiva trafikförbindelserna är ogynnsamma — än vid innerstadssjukhusen.

De föreskrifter beträffande byggnaders högsta tillåtna höjd in. m. som

kan förekomma i gällande stadsplaner eller motsvarande synes icke vid

något alternativ vara så restriktiva, att de kan allvarligt påverka valet av

Plats för forläggning av de nya undervisningsklinikerna. I ett annat avseen­

de har däremot de stadsplanemässiga avvägandena ingripit på ett mycket

avgörande sätt, nämligen i fråga om planerade gatuleders eller motorvägars

framdragande igenom eller i vart fall alldeles intill vissa av de aktuella

sjukhusområdena. I fråga om Mörby lasarett har nyss framhållits att till­

komsten av en tänkt motorväg strax söder om lasarettet skulle väsentligt

inskränka möjligheterna att på ett för den vidare utvecklingen godtagbart

sätt dit förlägga undervisning och forskning. Karolinska sjukhuset, sjuk­

huset i Enskede-Dalen och S:t Görans sjukhus torde inte vara i farozonen

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

45

för kommande trafikleder. Vad gäller Sabbatsbergs sjukhus är det stora

problemet den blivande Rådmansledens sträckning i form av en tunnel un­

der själva sjukhustomten. 1959 års Sabbatsbergskommitté har uppgivit, att

den medverkat till ett förslag till stadsplaneändring, vilket bl. a. skulle med­

föra en för sjukhuset tolerabel dragning av angivna led. Uppenbart är emel­

lertid att det omedelbara grannskapet icke blott av denna stora trafikpuls­

åder utan även av den blivande huvudtrafikleden Torsgatan och den även

1 fortsättningen utnyttjade Dalagatan samt närheten till SJ:s bangård måste

för sjukhuset innebära stora nackdelar främst i form av ogynnsamma till-

och utfartsleder samt bullerstörningar. Även i sistnämnda hänseenden har

Sabbatsbergskommittén visserligen givit anvisningar till erforderliga skydds­

åtgärder, men i jämförelse med övriga alternativa förläggningar måste Sab­

batsbergs sjukhus under alla förhållanden ur bullersynpunkt sättas mycket

långt ner på skalan. Karolinska sjukhuset ligger visserligen mellan två stora

utfartsleder men får till största delen anses ha ett från bullerstörningar

skyddat läge. Mörby lasarett är likaledes trots närheten till Norrtäljevägen

acceptabelt ur denna synpunkt. Enskede-Dalen är utsatt för vissa störningar

från tunnelbanan, vilket gör en avskärmande bebyggelse närmast denna er­

forderlig. Några allvarliga invändningar vad gäller trafikbuller kan dock ej

resas mot Enskede-Dalenalternativet. Trafikbullret vid S:t Görans sjukhus

slutligen överstiger icke vad som får anses tolerabelt. Sjukhusets belägenhet

vid inflygningszonen till Bromma flygplats torde icke utgöra något hinder

mot dess fortsatta utbyggande och om flygbullerutredningens förslag följs

kommer förhållandena att förbättras.

I samtliga av ifrågavarande alternativ kommer vederbörande sjukhus, med

undantag av karolinska sjukhuset, att få 1 300—1 700 vårdplatser, vilket

får anses vara normalt för ett undervisningssjukhus. När det gäller karo­

linska sjukhuset måste man däremot fråga sig om ett sjukhus med cirka

2 600 vårdplatser kan vara cn ur medicinsk, driftekonomisk och administra­

tiv synpunkt väl avvägd enhet och om icke ett sådant sjukhus kan ge upphov

till särskilda personalrekryteringsproblem eller andra svårigheter i fråga

om personalens trivsel in. m. Möjligheterna att infoga sjukhuset i en ända­

målsenlig sjukvårdsorganisation i Stor-Stockholm har tidigare berörts.

Ur allmänt medicinska synpunkter bör icke ett sjukhus av denna stor­

leksordning som är försett med goda kommunikationsleder, en rationell för­

delning av laboratorieundersökningar mellan filiallaboratorier och central­

laboratorier och en väl fungerande centraloperationsavdelning innebära spe­

ciella nackdelar. Förekomsten av så gott som alla kliniska specialiteter på

en och samma plats och en rikt utbyggd laboratorieorganisation måste i

stället ge läkare mycket goda diagnostiska och terapeutiska möjligheter,

varvid i detta sammanhang bortses från den stora betydelse denna om­

ständighet måste tillmätas för den medicinska undervisningen och forsk­

ningen. För karolinska sjukhusets del torde förutsättningar finnas att vid

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

46

utarbetandet av den nya generalplanen för sjukhuset, som under alla för­

hållanden måste innebära stora omdispositioner och ombyggnader, tillvara­

taga de senaste rönen och erfarenheterna på området för att planera en ra­

tionell laboratorieorganisation och en ändamålsenlig centraloperationsavdel­

ning. Vad gäller kommunikationslederna sammanhänger denna fråga givet­

vis med förläggningen av de erforderliga nybyggnaderna. Som förut nämnts

kan man tänka sig en ganska koncentrerad utbyggnad i omedelbar anslut­

ning till sjukhusets nuvarande huvudkomplex, vilket skulle skapa förut­

sättningar för korta transporter. Å andra sidan är vissa av sjukhusets nu­

varande kliniker och institutioner belägna alltför långt från sjukhuscentrum

för att kommunikationsfrågan skall kunna få en helt idealisk lösning.

I finans- och sjukvårdsborgarrådens i Stockholm skrivelse den 3 januari

1961 framhölls, att ett sjukhus för de södra stadsdelarna på cirka 900 vård­

platser är angeläget och ofrånkomligt. Beslutade man uppföra undervis-

ningssjukhuset vid Sabbatsberg finge man under alla förhållanden samtidigt

bygga ett nytt sjukhus vid Enskede-Dalen samt genomföra en upprustning

av stadens övriga sjukhus, främst S:t Görans sjukhus. Det syntes därför

borgarråden uppenbart, att det ur administrativa synpunkter bleve förenat

med stora svårigheter att i praktiken genomföra detta omfattande sjukhus­

byggande utan störningar. Vid val av Enskede-Dalenalternativet kunde ar­

betsinsatserna i stället koncentreras på ett nytt sjukhusbygge.

Delegationen andrager till detta följande.

Det råder f. n. en utpräglad brist på tekniker och arkitekter. Detta gäller

inom alla områden och inte minst i fråga om de särdeles komplicerade

sjukhusbyggena. Samtidigt härmed är behovet av nya sjukhusplatser för

den snabbt växande befolkningen i Stor-Stockholm utomordentligt trängan­

de. Huvudstadens nuvarande sjukhusbestånd är vidare i väsentliga delar

föråldrat och behöver förnyas. Slutligen gör sig kravet på ett nytt undervis-

ningssjukhus som ersättning för serafimerlasarettet och Kronprinsessan

Lovisas barnsjukhus starkt gällande. Delegationen är mot denna bakgrund

så till vida av samma uppfattning som borgarråden, att man måste sträva

efter en lösning som sammantaget på bästa sätt tillvaratager de knappa re­

surserna på personal med erforderlig teknisk och sjukhusorganisatorisk ut­

bildning. Emellertid bör man enligt delegationens mening undersöka om

icke detta mål kan uppnås på ett måhända förmånligare sätt än genom

realiserandet av Enskede-Dalenalternativet. Det synes sålunda i och för sig

vara förenat med vissa fördelar att projekten delas upp på olika huvudmän,

varigenom man kan tillgodogöra sig all den expertis, som finns hos de tre

huvudmännens mer eller mindre permanenta planeringsorgan. Det samman­

lagda antalet för ifrågavarande uppgifter särskilt lämpade arkitekter m. fl.

ökar givetvis inte härigenom, varför en sådan målsättning isolerad kanske

har ett begränsat värde. Det riktiga tillvägagångssättet bör i stället vara att

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

47

granska de olika alternativen för tillgodoseende av karolinska institutets

behov av ytterligare sjukhusplatser ur synpunkten, vilket som bäst ansluter

sig till redan beslutad utbyggnad och samtidigt medför de lägsta investe­

ringarna. Man kommer då fram till att intetdera alternativet kan ges ett

absolut företräde framför de övriga. Det tillskott på vårdplatser och de öka­

de investeringar som härvid uppkommer, är av ungefär samma storleks­

ordning vare sig man väljer en utbyggnad av Enskede-Dalen, Mörby lasa­

rett, S:t Görans sjukhus eller karolinska sjukhuset i kombination med sist­

nämnda sjukhus. Endast Sabbatsbergsalternativet, som medför betydande

investeringar på tre sjukhus i stadens ägo, är — såsom borgarråden fram­

hållit — otvivelaktigt en i berörda hänseende direkt oförmånlig lösning. En

utbyggnad av S:t Görans sjukhus däremot, som relativt väl ansluter sig till

stadens egna planer, i förening med uppförandet av ett nytt centrallasarett

i Enskede-Dalen på 900 platser och en begränsad upprustning av Sabbats-

bergs sjukhus, syftande till att omvandla detta sjukhus till huvudsakligen

en geriatrisk enhet, utsätter icke den administrativa apparaten för större

påfrestningar än vid förläggningen av undervisningssjukhuset till Enskede-

Dalen. Det bör betonas att uppförandet av ett sjukhus av centrallasarettyp

i Enskede-Dalen med 900 vårdplatser, vilket vårdplatsantal av staden tidi­

gare bedömts lämpligt för det tänkta upptagningsområdet, är en investering

av helt annan och betydligt lägre storleksordning än ett realiserande av de

1 300 undervisningsplatser som angivits i den av staden framlagda stom-

planen för detta sjukhus. Vid S:t Görans sjukhus finns vidare såväl ut­

byggda ekonomiavdelningar och en nyuppförd psykiatrisk undervisnings-

klinik som vissa andra relativt moderna byggnader, vilket allt bidrar till att

minska de totala investeringarna. Samma resonemang kan i huvudsak till-

lämpas även beträffande de alternativ, där karolinska sjukhuset eller Mörby

lasarett ingår som huvudkomponenter. I dessa fall fördelas även uppgif­

terna på olika huvudmän.

Det har för delegationen gällt att finna den lösning av undervisningssjuk-

husfrågan, som på lång sikt framstår som den bästa. Med denna målsättning

kan inte tidsfaktorn tillmätas någon avgörande betydelse. Det är självfallet

angeläget att de nya undervisningsklinikerna tillkommer med minsta möj­

liga tidsutdräkt, i synnerhet mot bakgrund av den omständigheten, att tret­

ton år förflutit sedan Sabbatsbergsavtalet slöts utan alt frågan under denna

tid avancerat. Men det förhållandet att av de olika alternativen något kan

realiseras ett eller annat år snabbare än de övriga, får inte i och för sig till­

mätas så stor betydelse vid en bedömning, som tar sikte på framtiden. De

uppskattningar som gjorts rörande tidsåtgången för realiserandet av de

olika alternativen är självfallet högst ungefärliga och kan vara behäftade

med felkällor. Enligt dessa beräkningar skulle Mörby lasarett vara det snab­

baste — 5 å 6 år — medan samtliga övriga alternativ med undantag för

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

48

Sabbatsbergsalternativet skulle kräva en projekterings- och byggnadstid på

totalt cirka 9 år. Uppförandet av ett undervisningssjukhus vid Sabbatsberg

slutligen skulle ta något längre tid i anspråk — 10 å 11 år. Som synes är

differenserna inte så stora. Det främsta motivet för att välja den snabbaste

lösningen är önskemålet att kunna ersätta serafimerlasarettet och Kron­

prinsessan Lovisas barnsjukhus. Båda dessa sjukhus är föråldrade och

nerslitna. Serafimerlasarettet är dessutom hotat av Klarabergsleden. För

delegationen står det emellertid klart, att denna led måste få en sådan ut­

formning, att undervisning och forskning avtalsenligt fortfarande kan be­

drivas vid lasarettet intill dess ersättningskliniker står färdiga. Detta kräver

en provisorisk dragning, enär den definitiva leden skulle gå alldeles utmed

lasarettets kirurgiska klinik och beröva lasarettet bl. a. dess kök och pann­

central jämte den neuro-kirurgiska klinikbyggnaden. Då ersättningsklini-

kerna under inga omständigheter kan stå färdiga förrän tidigast om 5 å 6

år och troligen icke förrän om 9 å 10 år, bör man planera den provisoriska

dragningen av leden så, att den med god marginal skall kunna bibehållas

minst 10 år. Serafimerlasarettet har vidare under de sista åren gjorts till

föremål för en ganska omfattande upprustning, vilken torde komma att

kosta cirka 6 miljoner kronor. Lokalförhållandena vid lasarettet har så­

lunda förbättrats på sistone och lasarettets resurser torde vara i huvudsak

tillräckliga för att verksamheten skall kunna fortgå där ytterligare 10 å 15

år, varunder även den ökning av studentantalet i Stockholm, som förut­

satts i propositionen nr 108/1961, skall kunna bemästras. Behovet av sjuk-

vårdsplatser i Stockholm gör det även högeligen önskvärt att serafimer­

lasarettet får bibehållas ytterligare en tid. Om förutsättningar sålunda finns

för att lasarettet skall kunna drivas ytterligare 10 å 15 år, vilket givetvis i

och för sig icke är ett ur undervisningens och forskningens synvinkel önsk­

värt perspektiv, är däremot Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus så ner­

slitet och föråldrat, att det måste med det allra snaraste ersättas av en ny­

byggnad- I annat fall är en genomgripande upprustning av detta sjukhus

ofrånkomlig. Sammanfattningsvis konstaterar delegationen således, att tids-

If ak torn har den största betydelsen när det gäller att få till stånd en ny

pediatrisk undervisningsklinik.

Förläggningen av ett nytt undervisningssjukhus har även en student-

social aspekt i form av möjligheten att anordna lämpliga bostäder för de

studerande inom rimligt avstånd från sjukhuset. Utöver de studentbostads­

hus, som nu finns på Östermalm och Gärdet, planeras för närvarande stu­

dentbostäder i följande stadsdelar och områden, nämligen Gärdet, Västra

skogen i Solna, Ulriksdal, Frescati, staden inom broarna, Marieberg, Alvik

och Åkeshov. Detta innebär att samtliga de av delegationen diskuterade

alternativen — med undantag av Enskede-Dalen — ligger väl till från stu­

dentbostadssynpunkt. Enligt vad delegationen inhämtat planeras för när­

varande inga studentbostäder söder om Slussen. Vid en eventuell förlägg­

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

49

ning av ett undervisningssjukhus till Enskede-Dalen bör det — med tanke

på det från bostadssynpunkt förhållandevis ringa antalet studenter som

kommer att undervisas där — dock inte stöta på oöverstigliga hinder att få

till stånd studentbostäder i sjukhusets närhet i form av kategorihus och/eller

särskilda studentbostadsrum, insprängda i vanlig bostadsbebyggelse. Dessa

bostäder kommer dock att ligga mindre lämpligt till under huvuddelen av

vederbörandes studietid.

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

Ekonomiska frågor

För samhällelig planering och därvid förekommande avvägningar mel­

lan olika projekt fordras beräkningar av och jämförelser mellan kostna­

derna för såväl anläggning som drift. Delegationen framhåller, att dylika

beräkningar och jämförelser är komplicerade i vanliga fall då endast en

huvudman är intresserad av det ekonomiska utfallet. I förevarande fall för­

svåras bedömningen av att tre olika parter är berörda, nämligen Stockholms

stad och Stockholms läns landsting såsom ansvariga för sjukvården i Stor­

stockholm samt staten såsom ansvarig för läkarutbildning och medicinsk

forskning. Delegationen har dock sökt göra vissa ekonomiska jämförelser

mellan de i det föregående redovisade alternativen.

Delegationen har främst funnit det angeläget att jämföra de olika alterna­

tiven med beaktande av den totala belastning, som de innebär för sam­

hällsekonomin, givetvis ställd i relation till det utbyte som investeringarna

ger i de olika fallen. Vidare har delegationen gjort vissa överväganden an­

gående de olika alternativens driftekonomiska innebörd.

Med hänsyn till att delegationens tillsättande föranletts av att staden

icke önskar fullfölja avtalet om uppförande av undervisningskliniker å

Sabbatsbergs sjukhus, har delegationen även ansett sig böra undersöka om

övriga alternativ kan beräknas oförmånligt påverka statens kostnader för

ifrågavarande undervisning och forskning.

Som framgår av det föregående har delegationen redovisat vissa huvudsak­

ligen av de nya undervisningsklinikerna m. in. föranledda byggnads-

kostnader i de olika alternativen. Dessa kostnader har angivits till:

Alternativ

Milj. kronor, ca

Sabbatsbergs sjukhus............................................................................. 118

Enskede-Dalens sjukhus...................................................................... 137

S:t Görans sjukhus................................................................................. 121

Lasarettet i Mörby................................................................................. 75

Karolinska sjukhuset — S:t Görans sjukhus.................................. 82

Lasarettet i Mörby — S:t Görans sjukhus..................................... 88

Härtill kommer, som tidigare nämnts, utrustningskostnader.

Nyss angivna belopp omfattar endast de byggnadskostnader — utöver

kostnaderna för redan uppförda eller under uppförande varande byggnader

4 — Kihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 198

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

—- som det allmänna åsamkas genom att det ena eller andra alternativet

väljes för undervisningskliniker och övriga anläggningar enligt grundpro­

grammet. Dessa beräkningar är emellertid så till vida missvisande, att kost­

nadsuppskattningarna i fråga om vissa gemensamma lokaler omfattar delar

av anläggningar som egentligen belöper å sådana kliniker m. m. vid veder­

börande sjukhus, vilka icke skall upplåtas för undervisning och forskning.

Även andra felkällor gör att angivna belopp icke ger någon vägledning i

fråga om vilket alternativ som är ur kapitalkostnadssynpunkt mest ekono­

miskt.

Det av delegationen angivna grundprogrammet upptar cirka 950 vård­

platser. Emellertid har av tekniska skäl diagnostik- och servicelokaler och

andra gemensamma anläggningar måst förutsättas betjäna ett sjukhus av

ungefär samma storlek som föreslogs av 1959 års utredningskommitté för

Sabbatsbergs sjukhus, d. v. s. ett sjukhus med cirka 1 300 vårdplatser. Där­

för har beräkningarna grundats på diagnostik- och servicelokaler och andra

gemensamma anläggningar för 1 300 platser samt utöver grundprogrammets

950 vårdplatser ytterligare 350 vårdplatser. Den totala byggnadskostnaden

för en sjukhusanläggning av denna storlek kan enligt de av delegationen

använda beräkningsgrunderna uppskattas till 137 miljoner kronor (jämför

det förut för sjukhuset i Enskede-Dalen angivna beloppet) med tillägg av

kostnaden för 350 vårdplatser. Vårdplatskostnaden har av delegationen

tidigare angivits till 30 000 kronor, vartill kommer 20 procent för projekte­

ring m. in. Byggnadskostnaden för ett nytt sjukhus med 950 vårdplatser som

upplåtits för undervisning och forskning samt 350 andra vårdplatser skulle

således komma att uppgå till i runt tal (137 + 0,036 x 350) 150 miljoner

kronor.

Enligt förestående tabell skulle ett tillgodoseende av grundprogrammet å

Sabbatsbergs sjukhus medföra en byggnadskostnad av cirka 118 miljoner

kronor. En utbyggnad av Sabbatsbergs sjukhus till cirka 1 300 vårdplatser,

varav cirka 950 enligt grundprogrammet, kan — med beaktande av att

ögon- och öronkliniker redan finns uppförda — beräknas medföra en yt­

terligare kostnad av 290

X

0,036 miljoner kronor. Den totala byggnadskost­

naden skulle således bli i runt tal (118+ 10,4) 130 miljoner kronor. För

detta skulle sjukvården erhålla cirka 1 050 nya vårdplatser (med bibehål­

lande av befintliga platser å kvinno-, öron- och ögonklinikerna). För under­

visningen och forskningen innebär Sabbatsbergsalternativet ett uppfyllande

av grundprogrammet. Den omständigheten att undervisningen i psykiatri

skulle under överskådlig tid kvarligga å S:t Görans sjukhus utgör dock

en nackdel. Vid en bedömning av produktionsresultatet vid en investering

av cirka 130 milj. kronor, jämte ytterligare 30 ä 40 procent för utrustning,

å Sabbatsbergs sjukhus måste värdet av ett tillskott å cirka 1 050 nya vård­

platser vägas mot slopandet av cirka 450 av de befintliga vårdplatserna.

Det synes emellertid tveksamt om vid en sådan bedömning dessa senare

51

vårdplatser på längre sikt representerar något egentligt ekonomiskt värde

med hänsyn till de höga driftkostnader som torde följa av sjukhusets ål­

derdomliga planering. Detta har även beaktats av stadens egna myndighe­

ter. Redan i betänkande den 9 januari 1939 framhölls av en av staden till­

satt kommitté, att bristerna på Sabbatsbergs sjukhus förorsakade allvarliga

olägenheter ur såväl medicinska och sjukhustekniska som driftekonomiska

synpunkter. Bristerna var följaktligen, fortsatte kommittén, till största de­

len av organisk karaktär och kunde icke undanröjas genom partiella åtgär­

der utan endast medelst en genomgripande ombyggnad av sjukhusanlägg­

ningen i dess helhet.

Byggnadskostnaden för uppförande av ett nytt sjukhus om cirka 1 300

vårdplatser i Enskede-Dalen med lokaler för undervisning och forskning

enligt grundprogrammet bör överensstämma med den i det föregående an­

givna byggnadskostnaden för ett nytt sjukhus av denna storleksordning eller

i runt tal 150 miljoner kronor. Av vad tidigare anförts om ett latent

behov av ökade forskningsresurser vid ett sjukhus i Enskede-Dalen fram­

går emellertid, att det säkerligen är orealistiskt att betrakta angivna belopp

som det slutliga totalbehovet för ett undervisningssjukhus i Enskede-Dalen.

Även om de önskemål, som i detta hänseende framförts av lärarkollegiet en­

ligt delegationens mening är betydligt överdrivna, är delegationen övertygad

om att det här kommer att röra sig om betydande belopp. Vidare erinrar de­

legationen om den högre specialisering av sjukvården, som kan förväntas vid

en placering av undervisningskliniker vid sjukhus som icke äger sjukvårds-

organisatoriskt samband med karolinska sjukhuset. Den härav föranledda

merkostnaden för det allmänna kan för närvarande icke heller uppskattas.

Utan att de faktorer övervärderas, som talar för en betydligt större, av un­

dervisning och forskning föranledd utbyggnad å Enskede-Dalen än å exem­

pelvis Sabbatsberg, kan merkostnaden uppskattas till åtminstone något tiotal

miljoner kronor. Totalkostnaden för Enskede-Dalen skulle därmed överstiga

160 miljoner kronor. Delegationen understryker, att detta är en mycket

försiktig beräkning och att delegationen måste reservera sig för att kostna­

derna åtminstone på längre sikt kan bli betydligt högre. Sjukvården tillfö­

res cirka 1 300 nya vårdplatser. Undervisning och forskning får grundpro­

grammet tillgodosett och vidare — för en tilläggskostnad — vissa ytterli­

gare institutioner. Undervisningen i psykiatri kommer liksom i Sabbats-

bergsalternativet att få drivas på S:t Görans sjukhus, vilket måste vara en

större nackdel än i Sabbatsbergsalternativet med de små avstånd det då

blir fråga om.

Även för S:t Görans sjukhus såsom undervisningssjukhus har delegatio­

nen räknat med ett totalt platsantal av cirka 1 300. Med denna utgångspunkt

och med beaktande av att psykiatriska kliniken med cirka 80 vårdplatser

redan är uppförd, kan kostnaden för ett genomförande av S:t Göranspro-

jektet uppskattas till det tidigare angivna beloppet, cirka 121 miljoner

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 ur 1961

52

kronor med tillägg av kostnaderna för ytterligare (1 300 — 950 — 80) 270

vårdplatser, vilket skulle motsvara ett belopp av cirka 10 miljoner kro­

nor. Totalt skulle alltså kostnaden komma att uppgå till cirka 130 miljoner

kronor. Någon utbyggnad av ekonomianläggningarna har därvid icke an­

setts erforderlig. Delegationen är medveten om att ifall undervisningsklini-

kerna tillföres sjukhuset utan att någon minskning vidtages i sjukhusets

hittills planerade utbyggnad, vårdplatsantalet skulle komma att betydligt

överstiga 1 300. Detta synes emellertid kunna undvikas genom vissa ompla­

ceringar av specialkliniker. Exempelvis synes det även ur sjukvårdsplane-

ringssynpunkter lämpligt att den å S:t Görans sjukhus planerade lungme­

dicinska kliniken (cirka 130 vårdplatser) i stället placeras vid sjukhus

inom södra delen av sjukvårdsområdet, eftersom en specialklinik för ända­

målet numera finnes å karolinska sjukhuset. Beträffande de planerade kli­

nikerna för epidemiologi-infektion (180 vårdplatser) samt långtidsvård

(280 vårdplatser) torde utan olägenhet för sjukvårdsplaneringen en redu­

cering av platsantalet å S:t Görans sjukhus kunna vidtagas. För undervis­

ning och forskning innebär alternativet en bestämd fördel i så måtto att

hela grundprogrammet koncentreras till S:t Göran dit redan undervisningen

i psykiatri är förlagd.

De totala kostnaderna för utbyggnad av centrallasarettet i Mörby i en­

lighet med grundprogrammet har enligt vad tidigare angivits uppskattats

till cirka 75 miljoner kronor, inberäknat en ny psykiatrisk klinik. Till detta

belopp torde få läggas kostnaderna för cirka 20 vårdplatser för obstetrik-

gynekologi, cirka 25 vårdplatser för radioterapi och cirka 50 platser för

långtidsvård, vilka — efter ombyggnad — avsetts inrymmas i befintliga

byggnader som måste rivas för att ge plats åt nya undervisningskliniker.

Byggnadskostnaderna för angivna platser skulle enligt de av delegationen

använda beräkningsgrunderna kunna uppskattas till (0,036 ^X 100) cirka

4 miljoner kronor, varför totalkostnaden för utbyggnad av lasarettet i Mörby

till undervisningssjukhus med totalt cirka 1 300 vårdplatser, varav cirka

950 upplåtna för undervisning och forskning, skulle uppgå till cirka 80

miljoner kronor. För detta belopp skulle sjukvården erhålla inemot 500 nya

vårdplatser, av vilka dock inemot 150 ersätter vårdplatser som eljest skulle

kunnat efter ombyggnad anordnas i befintliga byggnader. Undervisning

och forskning får grundprogrammet tillgodosett, men undervisning i psy­

kiatri kommer att kvarligga å S:t Göran. Vid uppskattningen av byggnads-

kostnaderna för ett undervisningssjukhus å Mörby-området måste även

beaktas att avståndet till karolinska institutet torde göra det nödvändigt att

tillföra sjukhuset ytterligare forskningsresurser.

Enligt kombinationsalternativet karolinska sjukhuset—S:t Görans sjuk­

hus skulle undervisningskliniker i medicin och kirurgi uppföras å karo­

linska sjukhuset och i obstetrik-gynekologi och pediatrik å S:t Görans

sjukhus. Såsom närmare framgår av redogörelsen för detta alternativ

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

53

(sid. 29 ff) modifieras här grundprogrammet i vissa delar. Utbyggnadskost-

naden å karolinska sjukhuset har beräknats till cirka 55 miljoner kronor,

vartill kommer omkring 27 miljoner kronor för utbyggnaden å S:t Görans

sjukhus eller sammanlagt 82 miljoner kronor. Sjukvården skulle för detta

belopp erhålla cirka 430 nya vårdplatser å karolinska sjukhuset och cirka

375 nya vårdplatser å S:t Görans sjukhus eller sammanlagt cirka 800 nya

platser. Undervisningen och forskningen skulle få hela ifrågavarande un­

dervisning fördelad å karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus, liksom

i det alternativ enligt vilket samtliga dubbelkliniker förlägges till S:t Görans

sjukhus.

Vad slutligen angår kombinationsalternativet S:t Görans sjukhus—Mörby

lasarett har kostnaderna enligt vad ovan nämnts överslagsvis beräknats till

88 miljoner kronor, vartill kommer kostnaden för särskilda forskningsinsti­

tutioner. Tillskottet för sjukvården skulle begränsa sig till cirka 375 platser

vid S:t Görans sjukhus och cirka 230 platser å Mörby. Förhållandena för

undervisning och forskning skulle bli sämre än i alternativet karolinska

sjukhuset—S:t Göran, eftersom ifrågavarande undervisning skulle komma

att uppdelas på tre sjukhus.

På grundval av gjorda kostnadsuppskattningar och förestående bedöm­

ningar har delegationen kommit till den uppfattningen, att kombinationsal­

ternativet karolinska sjukhuset—S:t Görans sjukhus framstår såsom det

förmånligaste ur samhällsekonomisk synpunkt. Därnäst skulle följa det

renodlade S:t Görans-alternativet. Alternativen Sabbatsberg och Enskede-

Dalen är sämre. Kombinationsalternativet S:t Göran—Mörby och det ren­

odlade alternativet Mörby ter sig helt oförmånliga om de erforderliga in­

vesteringarna väges mot det resultat de ger.

Med hänsyn till den stora betydelse som driftekonomin har för en sjuk­

husanläggning av i dag — det har beräknats att den årliga driftkostnaden

på ett modernt sjukhus uppgår till Va av hela anläggningskostnaden —

hade det varit önskvärt att kunna närmare klarlägga förutsättningarna för

en god driftekonomi i de olika alternativen. För detta ändamål skulle emel­

lertid bl. a. erfordrats definitiva planer över de olika sjukhusen. Delega­

tionen begränsar sig därför till följande allmänna påpekanden.

Tre av alternativen avser i stort sett fullständigt nya sjukhusanläggning­

ar, nämligen Sabbatsberg, Enskede-Dalen och S:t Göran. I dessa fall bör

goda förutsättningar föreligga att skapa rationella sjukhusanläggningar,

vilket särskilt bör gälla Enskede-Dalen eftersom det där är fråga om en

fullständig nyanläggning. Förutsättningarna är sämre på karolinska sjuk­

huset och Mörby lasarett, där det i hög grad gäller om- och tillbyggnader. I

alternativen Enskede-Dalen, Mörby samt S:t Göran—Mörby tillkommer

kostnaderna för driften av ytterligare forskningsinstitutioner.

I anslutning till förestående synpunkter å den interna driftekonomin erin­

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

54

rar delegationen att en olämplig lokalisering av undervisningsklinikerna kan

medföra onödiga belastningar för samhällsekonomin i form av resekostna­

der och förlorad restid för patienter, besökande, sjukhuspersonal, lärare och

studerande. I detta hänseende är en jämförelse mellan alternativen Enskede-

Dalen och karolinska sjukhuset belysande. Upptagningsområdet för En-

skede-Dalen är visserligen ännu icke avgränsat, men delegationen anser sig

kunna förutsätta att sjukhuset kommer att ligga relativt centralt inom

sitt område. Med en sådan placering kan resavstånden för patienter och be­

sökande förväntas bli jämförelsevis begränsade. Det torde vidare kunna

antagas att åtminstone vård- och ekonomipersonal i stor utsträckning kom­

mer att rekryteras från bostadsområden i närheten av sjukhuset. Däremot

medför en placering av undervisningsklinikerna i Enskede-Dalen längre

resor för lärare och studerande. Väljes alternativet med vissa dubbelklini­

ker å karolinska sjukhuset blir förhållandena närmast de omvända. Lärare

och kandidater behöver använda betydligt mindre tid för resor, medan det

ökade upptagningsområdet kan medföra ökade reseavstånd och restider för

patienter, besökande och personal. Enligt delegationens mening möter man

här svåra avvägningsproblem med så många okända faktorer att några be­

stämda slutsatser icke kan dragas. Delegationen anser sig därför endast

böra konstatera, att en placering av undervisningsklinikerna å ett sådant

sjukhus som S:t Görans sjukhus, som kommer att få ett naturligt upptag­

ningsområde samt korta avstånd till karolinska institutet och karolinska

sjukhuset för lärare och kandidater, bör vara det bästa alternativet ur här

ifrågavarande synpunkter.

Beträffande statens kostnader för här ifrågavarande undervisning och

forskning har delegationen vid sina beräkningar utgått från det 25-procen-

tiga bidrag till byggnader och utrustning, som gäller såväl enligt Sabbats-

bergsavtalet som enligt avtalen för de kommunala undervisningssjukhusen

i Göteborg och Malmö.

Vad angår Sabbatsbergs sjukhus har staten redan erlagt eller anvisat

medel till sin andel i kostnaderna för kvinnokliniken, panncentralen samt

patologiska institutionen och bakteriologiska laboratoriet. Statens andel

i återstående utbyggnad begränsas till 25 procent av byggnadskostnaderna

för grundprogrammet inklusive de gemensamma ekonomianläggningarna.

Dessa kostnader har uppskattats till cirka 120 miljoner kronor, vartill kom­

mer åtminstone 30 procent för utrustning, eller tillhopa cirka 156 miljoner

kronor. Härav skulle å staten belöpa inemot 40 miljoner kronor.

Vad Enskede-Dalen beträffar kan statens bidrag beräknas uppgå till 25

procent av de kostnader, som belöper på grundprogrammet med vederbör­

ligt avdrag för de av staten hittills gjorda investeringarna i kvinnoklinik,

panncentral m. m. å Sabbatsberg. Om och i vad mån staten skall bidraga

till de institutioner utöver grundprogrammet som undervisning och forsk­

ning kan komma att medföra på grund av avståndet från karolinska insti­

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

55

tutet, torde endast kunna avgöras efter förhandlingar mellan parterna. De­

legationen kan emellertid ej underlåta att fästa uppmärksamheten på att

dessa kostnader utgör en merkostnad som uppkommer, därest undervis-

ningsklinikerna ej förlägges å Sabbatsbergs sjukhus, S:t Görans sjukhus

eller karolinska sjukhuset. Om staden icke står för angivna merkostnad,

kommer statens bidrag att utgå med 25 procent av kostnaderna dels för

grundprogrammet eller, inklusive utrustning, i runt tal (137 + 41) 180 mil­

joner kronor, dels för nyssnämnda speciella anläggningar. Även om staden

medger ett avdrag för hittills gjorda investeringar å Sabbatsbergs sjukhus

torde i förevarande fall statens kostnad bli högre än i Sabbatsbergsalterna-

tivet.

Vid en förläggning av undervisning och forskning enligt grundprogram­

met till S:t Görans sjukhus torde statens andel få beräknas å kostnaderna

för hela grundprogrammet inberäknat redan uppförda gemensamma anlägg­

ningar. Samtidigt bör staten gottskrivas bidragen till gemensamma anlägg­

ningar å Sabbatsbergs sjukhus. Vad kvinnokliniken beträffar torde undervis­

ningen och forskningen tills vidare kunna kvarligga å Sabbatsbergs sjuk­

hus med hänsyn till det ringa avståndet till S:t Görans sjukhus. I varje fall

torde utan större olägenhet en ny kvinnoklinik å S:t Göran kunna hänföras

till slutskedet av utbyggnaden. Statens totala kostnader vid alternativet

S:t Görans sjukhus torde bli av samma storleksordning som i Sabbatsbergs-

alternativet.

Vad angår storleken av statens bidrag till en utbyggnad av lasarettet i

Mörby till undervisningssjukhus försvåras beräkningarna av att väsentliga

delar av sjukhuset är ny uppfört och att det kan bli fråga om förändringar

i dessa byggnader. Delegationen har vid sina bedömanden ansett sig böra

utgå från att statens kostnader i varje fall icke skulle bli lägre än å Enskede-

Dalen.

När det gäller stadens och länets bidrag till en eventuell utbyggnad vid

karolinska sjukhuset erinrar delegationen om att dylika bidrag tidigare be­

räknats efter olika principer allt efter stadens och länets intresse i de kli­

niker, som uppförts. Sedan numera enighet råder om att karolinska sjuk­

huset skall utgöra ett upptagningssjukhus inom Stor-Stockholm finns icke

anledning att räkna med att större kostnad skall stanna å staten än som

motsvarar den merkostnad som föranledes av undervisning och forskning

eller 25 procent av den totala byggnadskostnaden. Såsom huvudman för

sjukhuset torde emellertid staten i detta fall få räkna med att svara för

finansieringen av erforderliga personalbostäder till en uppskattad kostnad

av cirka 15 miljoner kronor. Statens bidrag till de å S:t Görans sjukhus pla­

cerade undervisningsklinikerna i obstetrik-gynekologi och pediatrik torde

komma att uppgå till 25 procent å därför erforderliga byggnader jämte

angivna klinikers andel i gemensamma anläggningar. Eftersom den totala

byggnadskostnaden i detta alternativ uppskattats till 82 miljoner kronor

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

56

eller, med tillägg för utrustning, inemot 110 miljoner kronor torde statens

kostnader komma att uppgå till cirka 27 miljoner kronor, vartill kommer

kostnaderna för personalbostäder med cirka 15 miljoner kronor. Staten

torde dock även i detta alternativ få gottskrivas visst belopp för investe­

ringarna i Sabbatsbergs sjukhus.

Vad slutligen angår kombinationsalternativet Mörby—S:t Göran kan —

om detta kräver mindre ingrepp i nybyggnader än det rena Mörby-alter-

nativet — statens kostnader beräknas bli något lägre i kombinationsalterna­

tivet.

Sammanfattningsvis torde statens kostnader för anordnandet av under-

visningskliniker och andra utrymmen för undervisning och forskning

kunna antagas bli högst i alternativen Enskede-Dalen och Mörby. I övrigt

synes det omöjligt att göra någon tillförlitlig gradering mellan alternativen.

Om hänsyn icke tages till kostnaderna för personalbostäder å karolinska

sjukhuset, bör dock kostnaderna för kombinationsalternativet karolinska

sjukhuset —- S:t Göran bli lägst.

I det föregående har delegationen nödgats konstatera, att förutsättningar

saknas för en jämförelse mellan de olika alternativen i fråga om drifteko­

nomin. Om det statliga bidraget skall beräknas efter enhetliga grunder i

de olika alternativen, kan därför icke heller något uttalande göras om stor­

leken av statens bidrag i de olika alternativen. Delegationen erinrar emel­

lertid om att de speciella forskningsinstitutionerna kan bli en särskild be­

lastning för driften å Enskede-Dalen och Mörby.

Avslutningsvis erinrar delegationen om att i borgarrådsskrivelsen med

förslag till förläggning av undervisningssjukhuset till Enskede-Dalen vä­

sentlig betydelse tillmätts de fördelar som detta alternativ skulle innebära

för Stockholms stad ur investeringssynpunkt. Såvitt delegationen kan finna

skulle det här endast kunna bli fråga om vissa tillfälliga lättnader i stadens

investeringsprogram eftersom staden -— trots behovet av vårdplatsökning

och förnyelse av det gamla vårdplatsbeståndet å Sabbatsbergs sjukhus, S:t

Eriks sjukhus och serafimerlasarettet — skulle under 1960-talet begränsa

sjukhusbyggandet till ett nytt sjukhus samt upprustning och en mindre

utbyggnad av S:t Görans sjukhus. Detta måste leda till att investeringsbe­

hovet för akut kroppssjukvård blir betydligt större under 1970-talet. Bort­

sett härifrån är det icke tillfredsställande om en på längre sikt riktig pla­

nering av den kliniska undervisningen och forskningen får vika för kort­

fristiga investeringssvårigheter. Därtill kommer att Stockholms stads av-

talsmässiga förpliktelse att uppföra nya undervisningskliniker förelegat i

13 år och således icke kan innebära något nytt inslag i stadens investerings-

planering.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

57

Delegationens ställningstagande

Delegationen har i uppdrag att göra en förutsättningslös undersökning

av olika möjligheter att tillgodose karolinska institutets behov av ytterli­

gare sjukhusplatser m. in. för medicinsk undervisning och forskning samt

att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vartill undersökningen må

giva anledning. Detta innebär att delegationen skall objektivt pröva olika

tänkbara lösningar och därefter framlägga det förslag, som ur samhällets,

statens och sjukvårdshuvudmännens synpunkter framstår som det lämpli­

gaste och mest ändamålsenliga. Det har för delegationen gällt att med beak­

tande av den organisation som krävs för sjukvårdens del på ett lämpligt sätt

inordna undervisningen och forskningen. Däremot har självfallet under­

visning och forskning intet att göra med tillgodoseendet av aktuella sjuk­

vårdsbehov inom ett visst upptagningsområde.

Vissa utgångspunkter har varit givna för delegationen. Detta gäller

förutom utbildningskapaciteten som enligt beslut av årets riksdag bestämts

till 160 på det kliniska stadiet — främst placeringen å Norrbackaområdet

av de medicinsk-teoretiska institutionerna och karolinska sjukhuset, som

är och kommer att förbli det centrala sjukhuset för undervisning och forsk­

ning. Med hänsyn till det mycket nära sambandet mellan klinisk och teore­

tisk undervisning och forskning — ett samband som ökat avsevärt under

senare år och som kan förväntas komma att öka ytterligare i framtiden

är det angeläget, att de nya undervisningsklinikerna förlägges i så nära

anslutning som möjligt till nyssnämnda institutioner och sjukhus. Detta

är, såsom förut närmare utvecklats, av största betydelse för undervisningen

och forskningen, men även ur ekonomiska synpunkter framstår det som an­

geläget, enär anspråken på resurser för undervisning och forskning kommer

att öka ju längre bort från karolinska institutet och karolinska sjukhuset

som de nya undervisningsklinikerna placeras. Dessa synpunkter innefattas

i den s. k. enhetstanken, som i alla tidigare sammanhang tillerkänts stor

betydelse vid bedömningen av frågan hur undervisningens och forskningens

behov bäst bör tillgodoses och som med hänsyn till det ökande sambandet

mellan klinisk och teoretisk undervisning och forskning i dag synes böra

tillerkännas än större betydelse.

Det har vidare gällt för delegationen att försöka finna eu så ekonomiskt

fördelaktig lösning som möjligt och eu lösning som är lämplig ur plane-

ringssynpunkt och ur byggnadsteknisk synpunkt. Tidsfaktorn blir givetvis

också av väsentlig betydelse, men vid bedömningen av denna faktor bör hän­

syn tagas till att det är fullt möjligt att — sedan upprustningen av sera-

fimerlasarettet numera i huvudsak avslutats — å redan befintliga sjukhus

bedriva undervisning upp till den beslutade utbildningskapaciteten.

Vid de överväganden som delegationen gjort utitrån nu angivna utgångs­

58

punkter och med beaktande av samtliga övriga föreliggande omständigheter

har delegationen funnit, att det alternativ som framstår som det fördelak­

tigaste är alternativet S:t Görans sjukhus. En utbyggnad av detta sjukhus

ingår i Stockholms stads aktuella sjukvårdsplaner. För undervisningen och

forskningen är det en uppenbar fördel att få de nya undervisningsklinikerna

förlagda så pass nära karolinska institutet och karolinska sjukhuset. Ge­

nom en sådan lösning kan man när det gäller basorganisationen för forsk­

ning repliera på karolinska institutet och karolinska sjukhuset samt und­

vika de betydande merkostnader som en förläggning av undervisningen

och forskningen till längre bort belägna sjukhus såsom Enskede-Dalen och

Mörby otvivelaktigt skulle komma att medföra. Vidare är det fördelaktigt

att få hela grundprogrammet koncentrerat till ett sjukhus, där man redan

uppfört en av de av Sabbatsbergsavtalet omfattade undervisningskliniker­

na, nämligen i psykiatri. Ä sjukhuset finns därjämte redan uppförda nya

serviceanläggningar såsom panncentral och kök med en kapacitet tillräck­

lig för här ifrågasatt utbyggnad. Som framgått av det föregående är det

fullt möjligt ur teknisk synpunkt att genomföra utbyggnaden av S:t Gö­

rans sjukhus utan några större olägenheter och det markområde, som förut­

satts stå till disposition, anser delegationen vara tillräckligt.

Även ur investeringssynpunkt framstår alternativet S:t Göran som för­

delaktigt. Enligt den hittills gällande planeringen skulle staden samtidigt

uppföra såväl Sabbatsbergs sjukhus som sjukhuset i Enskede-Dalen och

därjämte bygga ut S:t Görans sjukhus. Väljes alternativet S:t Göran inne­

bär detta ett avstående från en investering i Sabbatsbergs sjukhus på inemot

120 miljoner kronor. De ökade investeringskostnaderna å S:t Görans sjuk­

hus kan uppskattas till omkring 75 miljoner kronor, varför besparingen ur

investeringssynpunkt under ifrågavarande tidsperiod kan beräknas till

cirka 45 miljoner kronor eller om hänsyn tages till jämväl utrustning sam­

manlagt cirka 55 miljoner kronor.

Från stadens sida har framhållits att det ur administrativa synpunkter kan

bli förenat med svårigheter att genomföra alltför omfattande sjukhusbyg­

gande samtidigt. Dessa svårigheter minskar givetvis avsevärt om Sabbats-

bergsprojektet ej realiseras. Skulle de likväl kvarstå, synes det ur statens

synpunkt godtagbart, att utbyggnaden av S:t Görans sjukhus sker i etapper.

Med hänsyn till att Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus befinner sig i ett

så nedslitet och dåligt skick att det icke kan drivas någon längre tid utan

genomgripande reparationer och ombyggnad, synes man lämpligen i en

första etapp böra uppföra en pediatrisk klinik på S:t Görans sjukhus, av­

sedd att ersätta Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. När det gäller under­

visning i obstetrik-gynekologi kan denna under en övergångstid — i lik­

het med vad som sker f. n. — bedrivas å Sabbatsbergs kvinnoklinik, till

vars uppförande staten har bidragit just för undervisningens skull. Beträf­

fande medicin och kirurgi bedrivs f. n. undervisning på serafimerlasarettet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

59

I och för sig är det angeläget att denna undervisning kan flyttas till ända-

målsenligare lokaler. Men till följd av att Sabbatsbergsavtalet icke fullföljts

har en upprustning måst göras av serafimerlasarettet. Sammanlagt har

under de sista åren investerats omkring 6 miljoner kronor i dessa upprust-

ningsarbeten. Härigenom har förhållandena blivit så pass tillfredsställande,

att undervisningen kan drivas här under den övergångstid, som kan bliva

erforderlig för att staden skall kunna bemästra nyss angivna svårigheter.

Det korta avståndet och de goda förbindelserna mellan serafimerlasarettet

och S:t Görans sjukhus bör för övrigt göra det möjligt att etappvis över­

flytta undervisningen.

Beträffande övriga av delegationen undersökta alternativ har delegationen

— utöver vad som framgår av den tidigare redovisningen framhållit

följande.

Vad angår alternativet karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus skulle

en utbyggnad av karolinska sjukhuset passa mindre väl in i sjukvårdspla­

neringen för Stor-Stockholm, i vilken planering karolinska sjukhuset nu­

mera ingår med sitt särskilda upptagningsområde. Vidare är de f. n. dis­

ponibla markområdena för karolinska sjukhuset begränsade och inom dele­

gationen har uttalats tveksamhet inför en alltför stor utbyggnad av sjuk­

huset med hänsyn till de svårigheter av skilda slag, som detta kan befaras

föra med sig. Även om alternativet otvivelaktigt skulle innebära väsentliga

fördelar för undervisningen och forskningen och även ställa sig fördelak­

tigt ur ekonomisk synpunkt, har delegationen ansett detta alternati\ böra

stå tillbaka för alternativet S:t Göran.

Beträffande alternativet Enskede-Dalen framhåller delegationen att det

disponibla markområdet är fullt tillräckligt för uppförandet av ett under-

visningssjukhus. Om emellertid enligt stadens planer till sjukhuset förlägges

såväl epidemisjukhus som ett mentalsjukhus om 300 platser, vilken sam­

manbyggnad i och för sig är synnerligen önskvärd, torde markområdet kom­

ma att bli helt utnyttjat. Vidare erinrar delegationen om de merkostnader

som här kan uppkomma för forskningen. Främst till följd av de olägen­

heter för undervisningen och forskningen, som detta alternativ innebär, har

delegationen icke ansett sig böra förorda detsamma.

I detta sammanhang finner delegationen anledning understryka den upp­

fattning, som bl. a. framförts via ett flertal organisationer av befolkningen

i de södra förorterna, att sjukvårdsbehovet i dessa delar av Stockholm är så

trängande att det krävs omedelbara åtgärder för dess tillgodoseende. Om

undervisning och forskning skulle förläggas till Enskede-Dalen, komme det­

ta oundgängligen att innebära en avsevärd tidsförskjutning med hänsyn

främst till den speciella och tidskrävande planering som i så fall skulle

krävas. Erfarenheterna från andra håll — även där det endast gällt enstaka

kliniker — ger klart belägg härför. Uppförandet av ett sjukhus i Enskede-

Dalen bör icke ytterligare fördröjas, särskilt som andra och bättre lös­

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

ningar står till buds för att tillgodose undervisningens och forskningens

behov.

Beträffande Sabbatsbergsalternatiuct visar den av 1959 års utrednings-

kommitté verkställda undersökningen att det är möjligt att realisera kom­

mitténs program för ett undervisningssjukhus inom Sabbatsbergsområdet.

Därest programmet begränsas till det platsantal, som krävs för undervis­

ningens del, skulle svårigheterna att realisera programmet uppenbarligen

minska. Emellertid kvarstår likväl mot förslaget allvarliga erinringar såsom

det begränsade markområdet, osäkerheten beträffande det av socialvården

disponerade området, störande trafikleder, svårigheter med evakuerings-

platser under byggnadstiden o. s. v. Delegationen har därför icke ansett sig

kunna förorda att Sabbatsbergs sjukhus utbygges enligt tidigare planer.

Vad slutligen angår Mörby lasarett innebär detta alternativ — antingen

ensamt eller i kombination med S:t Göran — den fördelen, att undervis­

ningen i medicin och kirurgi kunnat flyttas från serafimerlasarettet inom

fyra eller fem år. Härigenom skulle även möjligen en provisorisk dragning

av Klarabergsleden runt serafimerlasarettet kunna undvikas. Jämväl ur

andra synpunkter erbjuder alternativet Mörby lasarett fördelar främst i

fråga om disponibelt markområde. Emellertid har — såsom framgår av

den förut lämnade redogörelsen — byggnadsarbetena vid Mörby lasarett re­

dan fortskridit så långt, att det är förenat med betydande svårigheter att

omändra ifrågavarande kliniker för undervisningsändamål och forskning.

Detta alternativ ställer sig också, bl. a. av detta skäl, betydligt dyrare än

de övriga. Vidare innebär alternativet Mörby lasarett olägenheter för under­

visning och forskning av samma slag som alternativet Enskede-Dalen. Dele­

gationen har av nu angivna skäl icke ansett sig kunna förorda att Mörby

lasarett tages i anspråk för undervisning och forskning.

Pa grund av vad sålunda anförts föreslår delegationen, att karolinska in­

stitutets behov av' ytterligare sjukhusplatser m. in. för medicinsk undervis­

ning och forskning tillgodoses genom att erforderliga undervisningskliniker

förlägges till S:t Görans sjukhus.

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

III. Yttranden

Statskontoret anser de skäl emot ett förläggande av det nya undervis-

ningssjukhuset till Sabbatsberg, som anförts av delegationen, vara bärande,

och ämbetsverket utgår ifrån att detta alternativ till lösning av undervis-

ningssjukhusfrågan numera får anses vara utdömt.

Om sålunda det nya undervisningssjukhuset bör uppföras på annan plats

än Sabbatsberg, synes en jämförelse mellan de övriga alternativen giva vid

handen, att Mörby sjukhus i och för sig skulle bli minst kostnadskrävande.

61

Till förmån för detta alternativ talar även det förhållandet, att tillgången

på tomtmark är mycket betydande och att i framtiden ett fördelaktigt

samarbete måhända skulle kunna etableras med de nya universitetsinstitu­

tionerna i Frescati. Byggnadsverksamheten vid detta sjukhus har emeller­

tid redan fortskridit så långt att ett infogande av undervisnings- och forsk-

ningslokaler i det redan befintliga sjukhuskomplexet skulle komma att

erbjuda mycket betydande svårigheter och vålla avbräck i den pågående

sjukvården. Härtill kommer, att kostnaderna för staten vid ett fullföljande

av detta alternativ torde bli så höga, att alternativet icke bör komma i fråga

vid det slutliga ställningstagandet till de olika alternativen.

Av utredningen framgår, att ju mindre den s. k. enhetstanken kan full­

följas vid valet av alternativ till undervisningssjukhus, desto större krav

torde komma att ställas på byggandet av teoretiska institutioner utöver

dem som redan finnes vid karolinska institutet. På grund härav torde alter­

nativet Enskede-Dalen för statens del komma att bli synnerligen kostnads­

krävande. Ett uppförande av nya institutionsbyggnader utöver det egentliga

sjukhuskomplexet torde för övrigt komma att taga i anspråk så stora mark-

utrymmen, att risk finnes för att sjukhusområdet icke skulle räcka till för

ändamålet. Härtill kommer, att byggnadskostnaderna för alternativet En­

skede-Dalen även med bortseende från det nyss nämnda behovet av institu­

tionsbyggnader är högre än för något annat alternativ. Med hänsyn till an­

givna omständigheter och på grund av vad som i övrigt av delegationen

anförts emot detta alternativ anser sig statskontoret icke böra förorda

Enskede-Dalen såsom plats för det nya undervisningssjukhuset.

Ett förverkligande av enhetstanken i så måtto, att kombinationsalterna-

tivet S:t Görans sjukhus + karolinska sjukhuset väljes, förefaller ur ren

byggnadskostnadssynpunkt vara fördelaktigare än ett genomförande av det

renodlade S:t Göransalternativet. Statskontoret framhåller emellertid att en

utbyggnad av karolinska sjukhuset med dubbelkliniker i medicin och ki­

rurgi otvivelaktigt kommer att medföra krav på en förstärkning av ad­

ministrationen av detta sjukhus, vilka utgifter tillika med driftkostnaderna

överhuvud kommer att få bäras av staten såsom huvudman. I sådant fall

synes även ofrånkomligt, att nya personalbostäder uppföres på sjukhusom­

rådet, för vilka kostnaderna helt måste bäras av staten.

Ur de synpunkter statskontoret har att företräda framstår härefter alter­

nativet S:t Göran såsom det fördelaktigaste. En utbyggnad av S:t Görans

sjukhus lärer dessutom — såsom framgår av utredningen — ligga inom

ramen för Stockholms stads sjukvårdsplanering. Då utbyggnaden av sjuk­

huset oundgängligen torde få ske etappvis — med en första etapp omfat­

tande en ny pediatrisk klinik — förutsätter statskontoret, att serafimer-

lasarettet under övergångstiden bibehållcs såsom undervisningssjukhus.

Medicinalstyrelsen uppställer inledningsvis vissa allmänna aspekter på

förutsättningarna för alt god medicinsk-klinisk undervisning skall kunna

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

63

anse, att Södersjukhuset — åtminstone för lång tid framåt — bör betraktas

som det specialiserade regionsjukhuset för hithörande delar av Stor-Stock-

holm. Härtill anmärker medicinalstyrelsen att det som bekant visat sig vara

utomordentligt svårt att utvidga detta sjukhus, varför Enskede-Dalen fram­

deles måhända måste komma i blickfältet som regionsjukhus. Enskede-

Dalen förfogar över det största markområdet av samtliga delegationens

alternativ. Det är emellertid enligt styrelsens åsikt tveksamt, huruvida den

nämnda tomtarealen räcker för att uppföra ett sjukhus av här åsyftad stor­

leksordning jämte bibliotek och sannolikt vissa teoretiska institutioner,

framför allt icke om samtidigt ett mentalsjukhus skall förläggas dit. Det

hade eljest enligt medicinalstyrelsens mening varit en betydande fördel att

från början kunna i Enskede-Dalen få uppföra ett sjukhus med under­

visningens och forskningens krav i sikte. Härtill kommer att landets största

kommun manifesterat sitt starka intresse att medverka till en sådan ut­

veckling. Att Enskede-Dalen ligger långt från grundforskningsinstitutioner­

na vid karolinska institutet är en nackdel som man givetvis icke kan bortse

från men som med framtida kommunikationsresurser dock synes vara över­

komlig.

Till alternativet Enskede-Dalen såsom undervisningssjukhus måste medi­

cinalstyrelsen emellertid ställa sig tveksam, enär förslaget med nuvarande

utformning kräver ytterligare utredning bl. a. med hänsyn till markytans

tillräcklighet för en större sjukhustyp och för de etablissement, som under­

visning och forskning därutöver kräver.

Vad slutligen S:t Görans sjukhus beträffar synes detta efter uppförande

av nya pediatriska kliniker och i övrigt föreslagna utvidgningar kunna tills­

vidare under relativt lång tid accepteras som ett sjukhus tillräckligt diffe­

rentierat för undervisningsändamål och med kvalitativt och kvantitativt

lämpligt upptagningsområde. Sjukhusets inklämda läge och trafikförhål­

landena däromkring gör att tillfartsleder och parkeringsmöjligheter måste

särskilt beaktas. De framtida utvidgningsmöjligheterna torde bli ytterst

begränsade.

Då styrelsen emellertid kan konstatera,

att representanter för karolinska institutets lärarkollegium för medicinal­

styrelsen förklarat att institutet ur undervisningssynpunkt kan godtaga ut­

formningen av S:t Göran-projektet och

att ett accepterande av alternativet S:t Göran innebär att uppförandet

av det ur sjukvårdens synpunkt trängande sjukhuset i Enskede-Dalen i den

av Stockholms stad ursprungligen tänkta omfattningen icke ytterligare för-

dröjes genom fortsatta förhandlingar, planläggningsarbete eller tomtför­

värv

kan medicinalstyrelsen — som i första hand har att bevaka hälso- och

sjukvårdens intressen -—- för sin del förorda att karolinska institutets

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

64

nuvarande behov av erforderliga undervisningskliniker tillgodoses vid S:t

Görans sjukhus i enlighet med vad delegationen föreslagit.

Centrala sjukvårdsberedningen anför bl. a.

Ehuru beredningen ej i alla avseenden delar delegationens bedömning av

de olika diskuterade alternativen vill beredningen i stort sett ansluta sig

till delegationens uppfattning att de huvudalternativ som bör vidare disku­

teras för det andra undervisningssjukhuset är S:t Görans sjukhus och

Enskededalens sjukhus.

I norrort tinnes inklusive karolinska sjukhuset för närvarande ett över­

skott av vårdplatser i förhållande till befolkningsunderlaget för Stor-Stock-

holms norra delar. Dock föreligger inom norrort ett stort behov av förnyelse

ay de befintliga vårdplatserna varför ett eventuellt överskott inom norrort

så småningom kan elimineras genom utslagning av mindre goda vård­

platser. De för tillgodoseendet av det angelägna sjukvårdsbehovet för söder-

ort nya sjukhusplatserna i Enskededalen borde enligt beredningens mening

i första hand användas för att möta undervisningens krav på kliniska vård­

platser. Ett tillskapande samtidigt inom norrort av ökat antal vårdplatser

för undervisningens behov skulle försämra det ansträngda personalläget.

Genom att i Enskededalen tillräcklig och för sjukhusändamål väl lämpad

tomt finnes är det givet att en avsevärt rationellare såväl sjukhus- som

undervisningsanläggning här kan skapas än vid S:t Göran, vars tomt är

mycket begränsad och genom sin form och topografi samt befintliga bygg­

nader med all sannolikhet kommer att ge kanske acceptabla, ehuru ej helt

idealiska lösningar.

Ett sjukhus i Enskededalen kan få goda plana förbindelser med tunnel­

banan samt kan utrustas med större antal parkeringsplatser. S:t Görans

sjukhus får långa, delvis starkt lutande förbindelser med tunnelbanan med

korsning av starkt trafikerade gator. Parkeringsmöjligheterna är mycket

begränsade.

S:t Görans sjukhus har genom sitt kortare avstånd till karolinska institu­

tet och karolinska sjukhuset bättre förbindelser med undervisnings- och

forskningsinstitutionerna därstädes än ett sjukhus i Enskededalen. Dock

är avståndet karolinska sjukhuset — S:t Görans sjukhus så stort, att även

i detta fall ett visst startmotstånd måste befaras när det gäller frivillig

förflyttning mellan platserna. Det har i utredningen omvittnats den stora

betydelsen för undervisningen och framför allt för forskningen av god

kontakt med såväl de medicinska teoretiska institutionerna som med övriga

vetenskapliga institutioner vilka samtliga är förlagda i norrort.

Då Stockholms stad under alla förhållanden med det snaraste torde bygga

sjukhuset i Enskededalen kommer troligen stadens ekonomiska och pla-

neringstekniska möjligheter att samtidigt modernisera och bygga ut S:t

Görans sjukhus — förutom övriga sjukhus — att medföra tidsförlust för

en slutgiltig lösning av undervisningssjukhuset om detta förlägges till S:t

Göran. Någon avsevärt längre projekteringstid för ett undervisningssjukhus

avsett att uppföras inom den närmaste tiden, än för ett vanligt sjukhus

torde med hänsyn till de förarbeten av programmatisk art, som gjorts i sam­

band med Sabbatsbergsutredningen, ej behöva förutsättas.

Någon tidpunkt för färdigställandet av S:t Görans sjukhus med under­

visning i definitivt skick finnes ej angiven. Detta förhållande finner be­

redningen mindre tillfredsställande. Ett val av Enskededalen skulle sanno­

likt medföra, att man om ett tiotal år för undervisning disponerade ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

65

modernt, rationellt undervisningssjukhus medan man vid val av S:t Göran

finge taga risker att för ytterligare längre tid få dras med provisorier.

På tomtområdet vid S:t Göran om sammanlagt cirka 140 000 in2 inklusive

kvarteret Busshallen anser beredningen troligen möjligt att uppföra det

ifrågasatta sjukhuset ehuru vissa kompromisser beträffande kommunika­

tioner m. m. torde få göras. Några reserver för kommande utbyggnader kan

dock ej reserveras av den angivna ytan, vilket beredningen ej finner accepta­

belt. Ytterligare mark bör därför avsättas för sjukhusets ändamål eller

också bör programmet minskas så, att reservtomtmark skapas. Det kan ej

vara förutseende att med vetskap om den starka utvecklingen på medicinens

och den medicinska forskningens områden ej tillse att lokalmässiga ut­

vecklingsmöjligheter finns.

Tomtområdet i Enskededalen medger för närvarande stora utvecklings­

möjligheter — huru stora är beroende av om man till samma område vill

förlägga mentalsjukhus och infektionsklinik samt av i vilken utsträckning

det längre avståndet från karolinska institutet framtvingar tillkomsten av

ytterligare specialiteter och resurser för forskningen. Att det något längre

avståndet från institutet skulle medföra avsevärt ändrade förutsättningar

i jämförelse med en förläggning av undervisningssjukhuset till S:t Göran

anser beredningen svårförståeligt.

Med hänvisning till de framförda synpunkterna finner beredningen att en

förläggning av det andra undervisningssjukhuset i Stor-Stockholm till

Enskededalen bör givas något företräde med hänsyn till dagens sjukvårds-

läge.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhåller, att från

de synpunkter — forskningens och undervisningens behov -— nämnden har

att särskilt beakta framstår det angeläget, att de nya undervisningskliniker,

varom fråga är, förlägges i så nära anslutning som möjligt till de medicinsk­

teoretiska institutionerna vid karolinska institutet och till det centrala

undervisningssjukhuset karolinska sjukhuset. Utan tvivel vore det från

nämnda synpunkter mest önskvärt med en utbyggnad av karolinska

sjukhuset med vissa dubbelkliniker, varigenom den sedan lång tid hävdade

s. k. enhetstanken kunde komma till ett förverkligande i större utsträck­

ning. De i andra avseenden emot ett sådant alternativ liksom ock emot

»kombinationsalternativet» karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus an­

förda skälen är dock, såvitt av den förebragta utredningen framgår, godtag­

bara.

Även enligt nämndens mening synes valet av ett andra undervisnings­

sjukhus nu böra i främsta rummet stå emellan de två »renodlade» alterna­

tiven Enskede-Dalen och S:t Görans sjukhus.

Vid ett särskilt beaktande av forskningens och undervisningens behov

framstår alternativet S:t Görans sjukhus som det avgjort lämpligare.

Detta sjukhus ligger med hänsyn till vägavstånd och möjligheter till goda

trafikförbindelser i relativt god anslutning till karolinska institutet och

karolinska sjukhuset. Oaktat moderna kommunikationsresurser är i detta

avseende läget för ett Enskede-Dalens sjukhus väsentligt sämre.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 198

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

66

Nämnden understryker särskilt, att vägavstånden ej blott till karolinska

institutet och karolinska sjukhuset utan även till flertalet andra institu­

tioner för forskning och akademisk undervisning i Stockholm och dess

närhet blir så långa, att de för forskare, lärare och kandidater vid ett

undervisningssjukhus i Enskede-Dalen avsevärt försvårar ett normalt och

effektivt utnyttjande av de forsknings- och undervisningsresurser, nämnda

olika institutioner har att bjuda. Till vad expertdelegationen vidare anfört

i fråga om svårigheter att avvisa framtida krav på tillskapande vid ett un­

dervisningssjukhus i Enskede-Dalen av särskilda forskningsresurser vill

nämnden helt ansluta sig. En icke betydelselös negativ faktor ifråga om

S:t Göransalternativet utgör dock, att — därest uppförandet av Enskede-

Dalens sjukhus skall ges prioritet, varför från sjukvårdssynpunkt i och för

sig skäl förefinnes — det nya undervisningssjukhuset torde bli fullt färdig­

ställt senare än vid det andra huvudalternativet. Under en relativt lång

övergångstid måste sålunda för forskning och undervisning mindre till­

fredsställande provisorier anlitas.

I detta sammanhang understryker nämnden vidare starkt delegationens

uttalande om fördelarna för forskning och undervisning av att ett under­

visningssjukhus i närheten av det starkt specialiserade karolinska sjuk­

huset kan repliera på detta ifråga om vissa specialiteter.

Båda sjukhusen bedömes på lång sikt behövliga och skall därför för

sjukvårdsbehovens tillgodoseende inom staden nybyggas respektive om-

och utbyggas. Under sådana förhållanden och med hänsyn till vad expert-

delegationen i övrigt anfört i olika avseenden — särskilt ifråga om forsk­

ning och undervisning -— finner nämnden de övervägande skälen tala

för delegationens ståndpunkt, att det andra undervisningssjukhuset för-

lägges till S:t Görans sjukhus och förordar alltså detta alternativ.

I en första och omedelbar utbyggnadsetapp måste en pediatrisk klinik

tillkomma i stället för den nuvarande vid Kronprinsessan Lovisas barn­

sjukhus. Från undervisningens synpunkt är det emellertid synnerligen

angeläget, att sjukhuset i övrigt blir färdigbyggt inom så kort tidsrymd

som möjligt. Det måste ock tillses, att de begränsade möjligheter för forsk­

ning och undervisning, som nu finnes vid de medicinska och kirurgiska

undervisningsklinikerna å serafimerlasarettet, icke försämras under den

uPPbyggnadstid, under vilken sistnämnda kliniker måste kvarbliva vid

lasarettet. Nämnden ifrågasätter, om icke en ny överenskommelse bör

träffas med Stockholms stad om ytterligare förskjutning av tidpunkten för

stadens övertagande av huvudmannaskapet för lasarettet.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet erinrar inledningsvis om att

kollegiet i skrivelse till expertdelegationen den 4 maj 1961 godtagit det

antal vårdplatser och den fördelning av dessa, som angivits i det av delega­

tionen uppställda grundprogrammet. I sagda skrivelse framhöll lärar­

kollegiet vidare, att möjligheterna att genomföra ett kombinationsalterna-

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

67

tiv karolinska sjukhuset + S :t Görans sjukhus då ännu icke aktualiserats.

Lärarkollegiet motiverade därvid sitt förslag att undersöka ett dylikt alter­

nativ enligt i huvudsak följande.

Lärarkollegiet betonar vikten av att alla möjligheter för stimulans åt

det vetenskapliga arbetet vid de till »undervisningssjuklius II» hörande

enheterna tillvaratagas. Såväl studerande som lärare och läkare vid de kli­

niska institutionerna sysslar såsom forskare ofta med problem, vilkas

lösande fordrar intim kontakt med teoretisk-medicinska institutioner samt

med andra sjukhus och institutioner utanför institutet. Omvänt är kontak­

ten med kliniksidan lika viktig och vital för den teoretisk-medicinska forsk­

ningen och undervisningen. Åtskilliga medicine kandidater är vidare under

det de bedriva kliniska studier knutna till undervisningen som assistenter

eller amanuenser vid teoretiska institutioner.

Intet av de alternativ, som upptagits av delegationen, kan i nu ifråga­

varande hänseenden mäta sig med ett kombinationsalternativ inkluderande

karolinska sjukhusets utbyggnad. Ett dylikt alternativ skulle förse medicin-

och kirurgikurserna och de där vetenskapligt verksamma med ytterst vik­

tiga specialitetskontakter inom sjukhuset, vilka de vid de av delegationen

upptagna alternativen skulle sakna. Härtill kommer den nära förbindelsen

med dels forskningsinstitutioner på sjukhusets eget område dels ock karo­

linska institutets teoretisk-medicinska institutioner inom närmaste grann­

skap.

Det bör vidare konstateras att intet av de sjukhus, som ingår i de av

delegationen upptagna alternativen, företer en så långt gående specialisering

som karolinska sjukhuset. De specialkliniker och andra specialinriktade

institutioner, som där står till undervisningens förfogande, kan utan eller

med obetydlig utbyggnad utnyttjas även för de tillkommande lärarna och

studenterna, vilket är ägnat att minska vårdplatsbehovet och över huvud

kostnaderna för de till »undervisningssjukhus II» hörande enheterna. Den

successivt framväxande specialiseringen kan i detta alternativ även på lång

sikt ske på ett naturligare och mindre kostnadskrävande sätt inom ramen

för institutets samlade undervisnings- och forskningsenhet.

Ytterligare bör i detta sammanhang erinras om att en icke obetydlig

modernisering och utbyggnad av karolinska sjukhuset under alla omstän­

digheter erfordras inom de närmaste åren.

Slutligen torde böra beaktas, att ett ökande sjukvårdsbehov gör sig gäl­

lande inom de Stockholms län tillhöriga nordvästra delarna av Stor-Stock-

holm. En för länet betydande minskning av kostnaderna för den nödvändiga

sjukhusutbyggnaden inom denna sektor bör kunna vinnas vid samgående

med staten om här ifrågasatt byggnadsföretag vid karolinska sjukhuset.

Vad som ovan sagts om den vetenskapliga verksamhetens kontaktbehov

gäller med samma styrka för obstetrik-gynekologi/pediatrik-barnpsykiatri/

psykiatriblocket. Det synes lärarkollegiet med hänsyn till belägenheten av

förefintliga kliniker inom blocket lämpligast, att detta vid ett realiserande

av ovanherörda kombinationsalternativ förlägges till Sabbatsbergs eller

S:t Görans sjukhus. Under alla omständigheter måste med hänsyn till

pediatrikens intressen nya kliniker för de till detta ämne hörande discipli­

nerna projekteras och uppföras med stor skyndsamhet.

Lärarkollegiet anför nu att de bärande synpunkter, som sålunda utgjorde

underlag för lärarkollegiets uttalande, har av delegationen i allt väsentligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

69

sjukhus än vad delegationen förordar. Särskilt gäller detta huvudämnena

medicin och kirurgi. Även om en sådan koncentration skulle innebära för­

delar i fråga om samarbetet inom undervisning och forskning, t. ex. mellan

de olika kliniska avdelningarna, kan andra skäl anföras emot anordningen.

Då, enligt rådets mening, näppeligen all undervisning kan koncentreras till

karolinska sjukhuset, skulle en förläggning dit av hela undervisningen i me­

dicin och kirurgi leda till att det andra undervisningssjukhuset skulle kom­

ma att lida av en allför ofullständig representation av viktiga ämnen. Även

ur denna synpunkt synes delegationens S:t Göransalternativ vara relativt

välbalanserat.

Av vad rådet sist framhållit följer som en naturlig konsekvens, att de

undervisningskliniker, som inte avses bli förlagda till karolinska sjukhuset,

snarast bör samlas på det andra undervisningssj ukhuset (d. v. s. i delega­

tionens förslag på S:t Görans sjukhus).

Under hänvisning härtill tillstyrker rådet från de synpunkter rådet har

att bevaka, delegationens förslag att för den medicinska undervisningen

och forskningen i Stockholm behövliga ytterligare kliniker förläggs till

S:t Görans sjukhus.

Läkarutbildningsberedningen uttalar bl. a.

Den nuvarande studieordningen förutsätter en nära samverkan mellan

den propedeutiska och den kliniska utbildningen och likaså en samverkan

i undervisningen mellan skilda kliniska ämnen. Det är därför önskvärt,

att undervisningen under nämnda stadier lokalt hålles ihop. Ur denna syn­

punkt innebär möjligheten av en koncentration av hela den propedeutiska

och kliniska undervisningen till ett enda undervisningssj ukhus en stor

fördel. Varje undervisningssjukhus har emellertid en begränsad utbildnings­

kapacitet. önskan att hålla läkarutbildningens kvalitet på en hög nivå och

nödvändigheten att vid sjukhuset kunna bedriva rationell sjukvård gör att

det finns ett optimalt antal studerande, vilket icke får överskridas vid en

viss storlek hos ett sjukhus. Vid den uppdelning av undervisningen på flera

undervisningssjukhus, som sålunda kan bli nödvändig vid lärosäten med

stort elevintag är det med hänsyn till behovet av integration i undervis­

ningen önskvärt att undervisningen koncentreras på få sjukhus och att de

kliniska huvudämnena blir väl representerade på de skilda undervisnings­

sj likhusen.

Läkarutbildningsberedningen kan därför icke förorda det av delegatio­

nen diskuterade kombinationsalternativet karolinska sjukhuset + S:t Görans

sjukhus. Den tänkta förläggningen av dubbelkliniker i medicin och kirurgi

till karolinska sjukhuset jämte förstärkningen av laboratorieenheterna

därstädes skulle på ett ogynnsamt sätt förrycka balansen mot det andra

undervisningssjukhuset. Det senare skulle ur undervisningssynpunkt bli

enbart ett specialsjukhus för ämnena obstetrik-gynekologi, pediatrik (inklu­

sive barnpsykiatri) och psykiatri. Ur forskningens synpunkt vore det också

olyckligt, om den forskningens basorganisation, som de kliniska labora-

torieämnena vid ett fullt utbyggt undervisningssjukhus erbjuder, skulle

undandragas de nämnda specialämnena.

Det andra undervisningssjukhuset i Stockholm vid sidan om karolinska

sjukhuset bör sålunda vara ett centralsjukhus och för undervisningen och

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

70

forskningen tillhandahålla dels kliniker för de kliniska huvudämnena me­

dicin, kirurgi, pediatrik och psykiatri jämte specialämnet obstetrik-gyneko-

logi, dels ock laboratorie- och serviceenheter. Sedan Sabbatsbergs sjukhus

av skilda skäl måst föras bort ur diskussionen är S:t Görans-alternativet

det enda av delegationen angivna, som omedelbart kan erbjuda ett program

med en koncentration av samtliga här nämnda undervisningsämnen till

samma sjukhus. Den nyligen färdigställda psykiatriska undervisningskli-

niken vid detta sjukhus har nämligen förutsatts — i vart fall tills vidare

— bli utnyttjad för undervisning och forskning, oavsett var det nya under-

visningssjukhuset kommer att förläggas. S:t Görans-alternativet är så­

lunda i detta hänseende fördelaktigare än övriga alternativ.

Expertdelegationen har starkt betonat betydelsen för undervisningen och

forskningen av ett nära samarbete mellan medicinsk-teoretiska institutioner

och kliniker. Läkarutbildningsberedningen vill för sin del stryka under de

synpunkter, som därvid framförts. En kvalitativt fullgod propedeutisk och

klinisk undervisning förutsätter att de kliniska lärarna har möjlighet till

samarbete med de teoretiska institutionerna. Den kliniska forskningen krä­

ver ofla tillgång till de teoretiska grundforskningsinstitutionerna med dess

tekniska personal och apparatur. Vid bl. a. nyrekryteringen av lärare till

klinikerna, vilka lärare i stor utsträckning kommer från de teoretiska

institutionerna, är det därför önskvärt, att klinikerna kan erbjuda goda

möjligheter till samarbete med teoretiska institutioner.

Enligt läkarutbildningsberedningens mening måste särskilda forsknings­

enheter uppföras vid ett undervisningssjukhus, som är beläget så långt från

teoretiska institutioner, att en samverkan med dessa institutioner inte är möj­

lig. En jämförelse med andra undervisningsorter (Lund—Malmö) visar emel-

lertid, att avstånden i Stockholm mellan karolinska institutet och ett vart

av de såsom karolinska institutets andra undervisningssjukhus ifrågasatta

sjukhusen inte i något fall torde omöjliggöra samarbete mellan teoretiska

institutioner och kliniker.

För samarbetet i undervisningen och forskningen mellan de teoretiska in­

stitutionerna och klinikerna har enligt beredningens mening valet av ett till

karolinska institutet närbeläget sjukhus såsom undervisningssjukhus otvi­

velaktigt stora fördelar framför valet av ett sjukhus, beläget på längre av­

stånd från institutet. Kommunikationerna i Stor-Stockholm förbättras emel­

lertid oavlåtligt. Sålunda kommer t. ex. Essinge-leden att mycket förbättra

förbindelserna mellan karolinska institutet och ett andra undervisnings­

sjukhus i Enskede-Dalen.

Beredningen kan dock föreställa sig att krav kan komma att resas på

fristående forskningsenheter vid ett i Stockholm perifert liggande under­

visningssjukhus. Här kan emellertid erinras om att uppförande av friståen­

de forskningsinstitutioner också aktualiseras vid en centralt liggande kli­

nisk undervisningsenhet då särskilda forskningsbehov uppkommer eller

då behov av subspecialisering föreligger. En väl utbyggd laboratorieorgani-

sation vid det andra undervisningssjukhuset kan i många fall göra att be­

hovet av separata forskningsinstitutioner minskar och därigenom kompen­

seras ett längre avstånd till teoretiska institutioner.

Om man endast beaktar den medicinska undervisningens och forskning­

ens krav vore det enligt läkarutbildningsberedningen möjligt att vid saint-

liga här aktuella sjukhus tillgodose karolinska institutets behov av ytterli­

gare kliniska utbildningsplatser, förutsatt att de principer beredningen tidi­

gare åberopat strikt följes. Nuläget i dessa avseenden vid jämförelse mellan

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

71

de olika alternativen talar dock för att S:t Görans sjukhus i första hand bör

utbyggas för medicinsk undervisning och forskning enligt det av delega­

tionen angivna programmet.

Vid ställningstagandet till frågan om placeringen av det andra under-

visningssjukhusct kommer emellertid även andra faktorer, såsom de sjuk-

vårdsorganisatoriska, byggnadstekniska och ekonomiska, in i bilden. Läkar-

utbildningsberedningen har för sin del ingen anledning att ingå på en av­

vägning av lokaliseringsfrågan med utgångspunkt från dessa senare aspek­

ter. Då expertdelegationen funnit S:t Görans sjukhus vara fördelaktigast

även efter beaktande av dylika förutsättningar, anser beredningen sålunda

detta sjukhus vara det alternativ som i första hand bör komma ifråga.

Läkarutbildningsberedningen vill i detta sammanhang understryka tids­

faktorns betydelse. Behandlingen av frågan vilket undervisningssjukhus

som skall ersätta serafimerlasarettet har redan pågått i tretton år. Serafi-

merlasarettet har visserligen gjorts till föremål för en genomgripande upp­

rustning men ändock torde undervisningens och forskningens behov icke

kunna tillgodoses vid detta sjukhus på sätt som svarar mot dagens stan­

dard. Vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus torde ännu större svårig­

heter i nuläget föreligga för undervisningen och forskningen än vid sera­

fimerlasarettet. Det är mycket angeläget att förstnämnda sjukhus snarast

möjligt ersättes av en ny barnklinik. Det är således enligt läkarutbildnings-

beredningens mening synnerligen angeläget, att de nya undervisningsklini-

kerna samlas vid S:t Görans sjukhus med minsta möjliga tidsutdräkt.

Direktionen för karolinska sjukhuset begränsar sitt utlåtande till att gälla

endast de delar av förslaget, som direkt avser de båda under direktionens

förvaltning stående sjukhusen samt anför i huvudsak följande.

Såsom framgår av delegationens förslag till kursplan medför ett genom­

förande av denna en större koncentration av undervisningen till karolinska

sjukhuset än vad tidigare föreslagits. Ett ytterligare steg mot förverkligan­

det av den s. k. enhetstanken, som legat till grund för besluten om upp­

förande av karolinska sjukhuset, skulle vara ett genomförande av kombina-

tionsalternativet karolinska sjukhuset—S:t Görans sjukhus. Den under­

sökning som delegationen verkställt beträffande förutsättningarna för att

realisera detta alternativ har givit till resultat, att en sådan lösning är tek­

niskt möjlig, att den skulle medföra fördelar för undervisningen och forsk­

ningen och att den skulle ställa sig fördelaktig ur ekonomisk synpunkt.

Å andra sidan skulle det erforderliga upptagningsområdet inom grund­

disciplinerna allmän intern-medicin och allmän kirurgi komma att utökas

så, att karolinska sjukhuset skulle få helt eller delvis övertaga det för

Sabbatsbergs sjukhus tänkta upptagningsområdet, vilket kan tänkas på­

verka upptagningsområdena för planerade nya sjukhus inom Stor-Stock-

holmsområdet. Vidare förutsätter alternativet — förutom att personalläget

normaliseras — tillkomst respektive utökning av ett stort antal andra ut­

rymmen inom sjukhuset samt att de områden, å vilka Norrbackainstitutet

och Eugeniahemmet nu är förlagda, införlivas med sjukhuset. Ur kommu­

nikationssynpunkt är sjukhusets läge mindre gynnsamt.

Härtill kommer vissa andra omständigheter. De byggnadsåtgärder som

erfordras för att tillgodose de behov som föranledes av den ökade koncentra­

tionen av undervisningen enligt delegationens förslag till kursplan och av

den beslutade ökade intagningen av kliniska studerande torde bliva om­

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

72

fattande. Karolinska sjukhusets inordnande i Stor-Stockholms sjukvårds­

organisation och dess ställning som regionsjukhus kommer även att med­

föra en upprustning och utökning av sjukhuset.

Genomförandet av nu nämnda byggnads- och andra åtgärder kommer att

ställa direktionen och sjukhusledningen inför omfattande arbetsuppgifter

och torde medföra betydande investeringskostnader. Ett genomförande

av ifrågavarande kombinationsalternativ torde komma att kräva mycket

vittgående åtgärder för uppförande av personalbostäder, anordnande av

parkeringsplatser, sjukhusområdets förseende med affärer och rekreations-

möjligheter in. m. Man måste därjämte taga hänsyn till personalens och

patienternas trivsel, särskilt angelägen på en sjukhusanläggning av denna

storleksordning.

Slutligen framhåller direktionen att sjukhusets administrativa apparat

är underdimensionerad. En förutsättning för genomförandet av angivna

planerings- och byggnadsåtgärder är en betydande förstärkning av bl. a.

administrationen.

Samtliga nu angivna omständigheter föranleder direktionen att uttala

allvarliga betänkligheter mot ett realiserande av detta kombinationsalter­

nativ.

Oavsett vilket av delegationens olika alternativ som kan komma att

realiseras måste undervisningen i medicin och kirurgi samt röntgendia­

gnostik och kliniska laborationsämnen vid serafimerlasarettet komma att

under en lång övergångstid alltjämt få bedrivas därstädes. Det är, som

delegationen framhållit, i och för sig angeläget att denna undervisning

kan flyttas till ändamålsenligare lokaler. Delegationen uttalar att genom

den upprustning, som under senare år måst göras av lasarettet, förhållan­

dena blivit så pass tillfredsställande, att undervisningen kan bedrivas där

under erforderlig övergångstid. Direktionen ger sin anslutning härtill.

Direktionen vill framhålla, att sjukvården och undervisningen men i be­

tydligt mindre omfattning forskningen genom nämnda upprustning givits

i huvudsak tillräckliga resurser för att verksamheten skall kunna fortgå

vid lasarettet under ännu 10 å 15 år. Vissa ytterligare förbättringsåtgärder

torde emellertid bliva oundgängliga, särskilt under förutsättning av eu

lika fördelning på två undervisningskliniker vid eu intagningsnivå av 160

kliniska studerande årligen.

Direktionen förutsätter att de behov av ytterligare lokaler, som redan

nu föreligger för lasarettets kliniker och laboratorier och som blir accentue­

rade i samband med en utökning av antalet studerande i kliniska ämnen,

kommer att tillgodoses vid friställning av de neurologiska och neurokirur-

giska klinikerna.

En viktig förutsättning för lasarettets fortsatta utnyttjande för under-

visningsändamål är att den blivande Klarabergsleden erhåller en sådan

provisorisk dragning, att sjukvård, undervisning och forskning fortfarande

kan bedrivas vid lasarettet intill dess ersättningskliniker står färdiga. Detta

innebär, som delegationen uttalat, att den provisoriska dragningen bör pla­

neras så, att den skall kunna bibehållas minst 10 år.

Slutligen framhåller direktionen, att en provisorisk dragning av Klara­

bergsleden kan innebära risker för att lasarettet går förlustigt en stor del

av sina nuvarande personalbostäder. Med hänsyn till den fortsatta verk­

samheten vid lasarettet finner direktionen det oundgängligt att lasarettet be-

redes ersättning för förlorade bostäder.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

73

Sveriges läkarförbund betonar att i avvägningen mellan olika alternativ

för realiserade av ett nytt undervisningssjukhus måste beaktas vad delega­

tionen särskilt understrukit, nämligen att en grundförutsättning för den

kliniska undervisnings- och forskningsverksamheten är en allsidig sjuk-

vårdsmässig representation vid undervisningssjukhus, där verksamhet i

främsta rummet präglas av studium av sjukdomsförlopp samt forskning

rörande nya behandlingsmetoder, effekten av nya läkemedel m. in.

Den kliniske forskaren behöver i allt större utsträckning utnyttja veten­

skapligt samråd samt den utrustning och de speciella tekniska hjälpmedel

som står till buds vid de teoretiska institutionerna. Av väsentlig betydelse

är också delegationens uttalande, att det vid rekrytering av klinisk lärar­

personal är viktigt, att undervisningssjukhuset är försett med goda forsk-

ningsmöjligheter för att läkare som skolas i vetenskaplig metodik skall

lockas till dessa sjukhus och ha möjlighet att bedriva forskning och därige­

nom driva fram kvalitativt högtstående behandlingsmetoder.

Det bör i detta sammanhang erinras om att ett stort antal av studenterna

samtidigt med studierna i de kliniska ämnena arbetar som amanuenser

och assistenter vid de teoretiska institutionerna. Detta har stor betydelse

såväl för en fullgod rekrytering av amanuensbefattningarna som för kon­

takterna mellan klinikerna och dessa institutioner. För att detta samarbete

skall kunna bli effektivt, måste den totala tidsförlusten vid förflyttning

mellan sjukhuset och institutionen nedbringas till ett minimum. Väsentlig

är också den av delegationen framförda synpunkten, att undervisningen

och forskningen måste kunna repliera på ett högspecialiserat undervisnings­

sjukhus, om undervisningen förlägges till sjukhus med lägre specialise-

ringsgrad.

Läkarförbundet anser, att det förläggningsalternativ bör föredragas,

varigenom avgivna synpunkter bäst blir tillgodosedda.

Svensk sjuksköterskeförening har vid sin prövning av de olika tänkbara

lösningarna av problemkomplexet först och främst stannat inför det väsent­

liga och angelägna i att det alltmer ökade nära sambandet mellan klinisk

och teoretisk undervisning och forskning på alla sätt beaktas. Ett alternativ

som skulle möjliggöra, att de nya undervisningsklinikerna förlägges i så

nära anslutning som möjligt till de medicinsk-teoretiska institutionerna å

Norrbackaområdet och till karolinska sjukhuset synes därför föreningen

böra givas företräde framför andra alternativ. I anslutning härtill fram­

håller föreningen att det är att förvänta att i Stockholm befintliga sjuk-

sköterskeskolor kommer att ha vissa utbildningsplatser vid de planerade

klinikerna. Då flertalet sjuksköterskeskolor är belägna i innerstaden skulle

det korta avståndet till S:t Görans sjukhus medföra fördelar för såväl denna

studerandekategori som vederbörande lärare. Statens institut för högre ut­

bildning av sjuksköterskor kommer under nästkommande år att få nya

lokaler vid Thorildsplan. Närheten till det blivande undervisningssjukhuset

Kungl. Maj.ts proposition nr 198 år 1961

74

skulle med all sannolikhet bidraga till att i hög grad avhjälpa svårigheterna

att erhålla föreläsare till institutet.

Den föreslagna centrala belägenheten av det nya sjukhuset skulle tro­

ligtvis komma att föredragas av personal som önskar tjänstgöra på deltid.

Viss erfarenhet har nämligen visat, att de centralt belägna sjukhusen hit­

intills haft lättare att draga till sig ifrågavarande kategori tjänstgörande.

Det är att förmoda, att denna tendens även framdeles skall fortsätta.

Med hänsyn till anförda omständigheter finner föreningen, att det nya

undervisningssjukhuset bör förläggas till S:t Görans sjukhus.

Sveriges förenade studentkårer anför bl. a.

Delegationen har framhållit, att det ur strikt schematekniska synpunkter

inte spelar någon större roll var ett undervisningssjukhus förlägges. Detta

är i och för sig riktigt, men påpekas bör, att en mycket stor del av de stude­

rande bedriver vetenskapligt arbete och deltar i undervisning vid karolinska

institutet vid sidan av sina kliniska studier. Utvecklingen visar, att allt

fler studerande kommer att ägna sig åt dylikt arbete. Vidare visar erfaren­

heterna, att ett effektivt samarbete mellan kliniska och teoretiska institu­

tioner samt en fullgod rekrytering av amanuenser och assistenter i hög grad

är beroende av geografiska förhållanden. I själva verket knytes en stor del

av personkontakterna genom improviserade sammanträffanden vid gemen­

samma måltider, biblioteksbesök etc. Självfallet försvåras utnyttjandet av

härför ledig tid under dagen om en alltför stor del åtgår till resor. Här bör

påpekas att den tid som anges i borgarrådens skrivelse den 3 januari 1961

endast avser den tidsrymd under vilken man uppehåller sig i kommunika­

tionsmedlet. — Den från sakkunnigt håll, under frågans hela behandling,

med kraft framförda enhetstanken bygger sålunda på ett väl dokumenterat

verklighetsunderlag.

Lokaliseringen av studentbostadsprojekten i Stockholm har bestämts av

tillgängliga markresurser i närheten av det blivande Frescati-universitetet

och eventuella högskolor, som alla ligger i stadens norra och nordöstra del.

Från denna synpunkt är salunda en förläggning av det nya undervisnings­

sj ukhuset till den norra delen av Stockholm att föredraga.

Mot bakgrund härav framstår en förläggning av ett nytt undervisnings­

sjukhus till S:t Görans sjukhusområde som det bästa av de föreslagna

alternativen. Ur studiesynpunkt synes lösandet av undervisningslokaler för

ett s. k. pediatrikblock vara tidsmässigt mest påkallat.

Stockholms stadskollegium liksom stadens sjukvårdsstyrelse och drätsel­

nämnd har anslutit sig till de synpunkter som anförts i en av särskilt utsedda

experter inom staden upprättad promemoria (sjukvårdsdirektören G. Pehr-

son, drätseldirektören E. Sundberg och kanslichefen I. Hörlén). I promemo­

rian redovisas inledningsvis följande av staden tidigare åberopade skäl för

förläggning av undervisningssj ukhuset till Enskede-Dalen.

Ett tomtutrymme a 170 000 m2 stode till förfogande. Markreserver funnos

som bedömdes räcka för de behov som kunde förutses (hela det för sjuk­

husets behov avsedda området anges i dag till 230 000 m2). Dessa tomtresur­

ser hade sin största betydelse med tanke på möjligheter att tillgodose den

medicinska vetenskapen och undervisningens framtida behov.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

75

Ur lokaliseringssyn punkt vore en förläggning till Enskede-

Dalen helt lämplig, eftersom ett sjukhus för de södra förorterna i varje fall

behövde med det snaraste tillkomma, medan svagheten med att ytterligare

utbygga sjukvårdsresurserna i den norra stadshalvan vore uppenbar.

Byggnadstiden på den helt fria tomten, där inga evakueringspro-

blem funnos, beräknades till 8—9 år.

I administrativt hänseende kunde med denna lösning arbetsin­

satserna koncentreras på i huvudsak ett sjukhusbygge, vilket vore väsent­

ligt med hänsyn till bristen på fackmän för dylika uppgifter (sjukhusarki­

tekter och sjukhusplanerare).

Trafikförbindelserna mellan karolinska sjukhuset och Enske-

de-Dalen finge anses som fullt godtagbara.

Vad gällde investeringarna skulle lösningen med Enskede-Dalen

i huvudsak innebära, att man undgick utgifterna för ett helt sjukhus jäm­

fört med en förläggning till Sabbatsberg, allt sett på en tidsperiod omfattan­

de de närmaste 10—15 åren. En förläggning av undervisningssjukhuset till

Enskede-Dalen skulle med därav föranledd komplettering av S:t Görans sjuk­

hus samt med viss upprustning av Sabbatsbergs sjukhus medföra en investe­

ring av storleksordningen 215 milj. kronor. Motsvarande investeringsbelopp

vid alternativ Sabbatsberg beräknades till 315 milj. kronor, varvid dock för­

utsattes vissa ytterligare investeringar vid S:t Görans sjukhus och till­

komsten av ett rent kommunalt sjukhus vid Enskede-Dalen. Skillnaden i

investering skulle alltså vara av storleksordningen 100—125 milj. kronor,

motsvarande ungefärligen kostnaderna för ett fullständigt lasarettssjukhus.

Beträffande delegationens betänkande anför experterna följande allmänna

synpunkter.

Delegationen har tveklöst anslutit sig till stadens uppfattning att Sabbats­

bergs sjukhus icke bör komma ifråga som undervisningssjukhus. Därvid har

vunnits att man undgår att bygga ett undervisningssjukhus helt utan ut­

vecklingsmöjligheter, att man undgår att binda sig vid en lösning som är

mvcket svår och tar mycket lång tid att genomföra, att man kommer ifrån

den administrativt ytterst svåra uppgiften att ofrånkomligen bygga

2'/2

sjukhus samtidigt, att man icke nu behöver bygga ett sjukhus, som med

hänsyn till sin lokalisering är ett mindre angeläget projekt samt att — genom

delegationens uttalande att med utbyggnad av S:t Görans sjukhus som un­

dervisningssjukhus kan anstå — staden undgår tvånget att omedelbart och

parallellt med Enskede-Dalen bygga ytterligare ett sjukhus med en kostnad

av storleksordningen 100—125 milj. kronor.

I jämförelse med den enighet som sålunda uppnåtts att avskriva Sabbats-

bergsprojektet framstår frågan huruvida undervisningssjukhuset skall lör-

läggas till Euskede-Dalen eller S:t Göran som ett spörsmål som i varje fall

ur stadens synpunkt icke är av samma stora betydelse.

Härefter skall närmare avhandlas förutsättningarna i tekniska och andra

avseenden alt genomföra delegationens förslag att förlägga undervisnings­

sjukhuset till S:t Göran. Vi anser det dock möjligt att redan innan så sker

taga ställning till huruvida den verkställda utredningen påkallar någon

ändring av vår tidigare ståndpunkt att förorda Enskede-Dalen som under­

visningssjukhus.

Detta förord baserades på några få grundläggande data.

Endast markområdet vid Enskede-Dalen var av tillräcklig storlek,

230 000 in2, och erbjöd utvecklingsmöjligheter för sjukhuset. Området var

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

76

obebyggt och gav därför obundna möjligheter till den mest rationella plan­

lösningen av sjukhusanläggningen. Dessa omständigheter ledde i sin tur till

den kortaste byggnadstiden. Genom att lägga undervisningen till det sjuk­

hus, som i varje fall ofrånkomligen måste byggas för sjukvårdens skull,

nådde man två syften med en och samma investering. Dessa omständigheter,

som narmast har karaktär av materiella fakta, har icke bestritts av delega­

tionen. Det är endast ett huvudargument som delegationen anför mot En­

skede-Dalen och det är olägenheten av avståndet till de teoretiska institu­

tionerna och undervisningssjukhuset å Norrbacka-området.

Vi kan för vår del icke känna oss övertygade av delegationens argumen­

tation i denna del. Då det i vart fall är fråga om ett nytt undervisningssjuk-

hus, som icke skall förläggas samman med karolinska institutet, är spörs­

målet om avståndet att se som en kommunikationsteknisk fråga. Man synes

icke tillräckligt ha beaktat resultatet av tillkomsten av Essinge-leden, en

anläggning för flera hundra miljoner kronor, som skapar en direkt och

snabb förbindelse mellan karolinska institutet och Enskede-Dalen. Vi kan

icke uppfatta skillnaden i restid mellan karolinska institutet och i ena

fallet S:t Göran, i andra fallet Enskede-Dalen vara tillnärmelsevis av den

betydelsen att den har någon vikt i jämförelse med förut nämnda fördelar

med Enskede-Dalen som undervisningssjukhus.

Delegationens utredning föranleder oss sålunda icke att frångå vår tidi­

gare redovisade uppfattning att den lämpligaste förläggningen av ett nytt

undervisningssjukhus är Enskede-Dalen.

De fördelar, som alternativet Enskede-Dalen erbjuder undervisningen

och forskningen genom att undervisningssjukhuset här blir på bästa sätt

planlöst och på kortaste tid färdigt, har icke tillerkänts något avgörande

varde från de statliga organ och instanser, som just har att svara för under­

visningens och forskningens intressen. Det borde då för det första saknas

anledning att ur stadens synpunkt fortsätta den anförda argumenteringen

för en lösning, som antagits bäst gynna framför allt det statliga intresset.

Och för det andra är det självfallet så, att de allmänna fördelar, som för-

laggmngen av ett sjukhus till Enskede-Dalen erbjuder, alltjämt finns kvar

0011 då uteslutande kommer stadens sjukhusväsende till godo. Det är då

också så — vilket den statliga delegationen framhåller — att tillkomsten av

det angelägna kommunala sjukhuset vid Enskede-Dalen underlättas, om

det uteslutande är sjukvårdens intressen som skall tillgodoses.

Saken kan alltså uttryckas så, att fördelarna med ett sjukhus förlagt

till Enskede-Dalen i vart fall kommer staden till godo men undandrages

undervisningen och forskningen.

Beträffande förutsättningarna för ett förläggande av undervisningssjukhuset

tdl S:t Görans sjukhus anför experterna följande.

Enligt av stadsfullmäktige år 1951 antagen generalplan för om- och till­

byggnad av S:t Görans sjukhus skulle sjukhuset successivt utbyggas till

cirka 1 300 vårdplatser. Av planen har genomförts en första etapp, om­

fattande panncentral, verkstadsbyggnad, centralkök och psykiatrisk klinik,

den sistnämnda anordnad som undervisningsklinik. Principritningar före­

ligger för en nästa etapp, omfattande en sängbyggnad om drygt 300 vård­

platser, diagnostik- och behandlingsbyggnad m. m. Ritningsarbetet för

denna etapp har tillsvidare avbrutits i avvaktan på det slutliga avgörandet

beträffande undervisningssjukhuset.

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

87

nytt undervisningssjukhus vara tillgången till ett rikt och allsidigt patient­

underlag. Det måste således allmänt sett vara sjukvårdsbehovet, som är den

bestämmande faktorn. Undervisningen bör vara förlagd till ett stort speciali­

serat sjukhus, helst ett regionsjukhus. Ur dessa synpunkter synes mig båda

alternativen vara godtagbara, då de kommer att utgöra bassjukhus för ett

naturligt upptagningsområde inom Stor-Stockholmsregionen. Enligt stadens

planer skall — oavsett undervisningens behov — Enskede-Dalensjukhuset

nybyggas och S:t Görans sjukhus fullständigt ombyggas och förnyas. Enär

ingendera sjukhuset är avsett att få ställning som regionsjukhus, synes dock

ett visst företräde böra ges åt S:t Görans sjukhus, vilket naturligen kominer

att repliera på det stora kombinerade undervisnings- och regionsjukhuset i

norra Stockholm, karolinska sjukhuset. Sjukhuset i Enskede-Dalen har

att repliera på Södersjukhuset, vilket emellertid icke är upplåtet för under­

visning och vars utbyggnadsmöjligheter är högst begränsade. Som medi­

cinalstyrelsen framhållit synes detta måhända framdeles få den konsekven­

sen, att Enskede-Dalen måste komma i blickfältet som regionsjukhus. Den

frågan uppställer sig då, om den markareal som står till förfogande vid

Enskede-Dalen — 200 000 in2 jämte ett eventuellt tillskott på ytterligare

30 000 in2 för bostäder o. dyl. — verkligen är tillräckligt omfattande för alla

de ändamål, som skulle tillgodoses vid detta sjukhus. Frånsett de teoretiska

institutioner, som enligt vad lärarkollegiet angivit skulle krävas vid detta

sjukhus till följd av avståndet från karolinska institutet — en fråga, vartill

jag strax återkommer — föreligger planer på att vid sjukhuset uppföra en

mentalklinik och en infektionsklinik, båda ur sjukvårdssynpunkt mycket

angelägna önskemål. Enligt min uppfattning förefaller det i hög grad vansk­

ligt att på detta område inrymma dels ett sjukhus i storleksordning mot­

svarande ett stort centrallasarett, dels undervisnings- och forskningsutrym-

rnen, dels regionspecialiteter, dels ock förenämnda mentalsjukhus och infek­

tionsklinik. Att avstå från mentalsjukhusets uppförande skulle å andra

sidan innebära en betydande försämring ur sjukvårdssynpunkt.

I och för sig synes ingen remissmyndighet ifrågasätta delegationens och

undervisningsmyndigheternas uppfattning att modern medicinsk undervis­

ning och forskning kräver mycket täta och livliga kontakter mellan kliniker

samt teoretiska institutioner och forskningsenheter liksom även mellan

skilda kliniker inbördes. Som Sveriges förenade studentkårer framhållit

bör man ej heller i detta sammanhang bortse från de kontakter, som knyts

vid gemensamma måltider, i bibliotek in. in. Det måste således anses en­

hälligt omvittnat, att tiden förförflyttning mellan institutets olika teoretiska

och kliniska institutioner i och för sig spelar en väsentlig roll. Även om eu

utbyggnad av kommunikationsmedlen mellan Norrbackaområdet och En­

skede-Dalen är att emotse, får man icke glömma att upprepade resor fram

och tillbaka samma dag, vilka ofta kan bli nödvändiga, ställer sig ganska

dyrbara för den enskilde studenten eller läraren och tar mycken värdefull

Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)S ur 1961

93

visning och forskning, vilket avtal avses ersätta Sabbatsbergsavtalet. Sta­

den har därvid bestämt hävdat att sistnämnda avtals huvudgrunder för

kostnadsfördelningen mellan staten och staden i oförändrat skick skall

överflyttas till det nya S:t Göransavtalet, vilket innebär, att staten skall

erlägga 25 procent av byggnads- och utrustningskostnaderna, 50 procent av

läkarlönerna och 10 procent av övriga driftkostnader. Staten skall tillsätta

och avlöna läkarpersonalen. Jag har —- om än med tvekan ■— ansett mig

kunna godtaga stadens krav under förutsättning att det nya avtalets giltig­

hetstid begränsas till utgången av år 1976, alltså till samma tidpunkt då

sjukhuset senast skall vara färdigställt. Härtill kommer att part under

löpande avtalstid skall äga påkalla förhandlingar om jämkning av avtalet,

därest framtida undersökningar angående fördelningen av kostnaderna mel­

lan undervisning och forskning, å ena, och sjukvården, å andra sidan, skul­

le giva anledning därtill.

I fråga om det befintliga byggnadsbeståndet vid sjukhuset må erinras om

att staten redan enligt avtalet om förläggande av undervisningssjukhuset i

psykiatri till S:t Görans sjukhus har åtagit sig att lämna visst bidrag till

kostnaderna för köks-, pann- och verkstadsanläggningarna, vilka då var

under uppförande eller just färdigställts. Då nu sjukhuset i ökad utsträck­

ning tages i anspråk för undervisning och forskning, bör detta bidrag höjas

i motsvarande grad. För övriga byggnader vid sjukhuset, som skall bibe­

hållas tills vidare, erlägger staten däremot inga bidrag.

Enligt en gällande, år 1958 träffad överenskommelse mellan staten och

staden (se prop. nr 87/1958) skall huvudmannaskapet över serafimerlasa-

rettet övergå till staden budgetårsskiftet närmast efter den tidpunkt, då de

nya nervklinikerna vid karolinska sjukhuset tagits i bruk. Dessa kliniker

beräknas vara färdigställda våren 1963, varför staden enligt sagda överens­

kommelse kommer att överta dispositionsrätten över lasarettet den 1 juli

1963. Efter denna tidpunkt skall undervisning och forskning fortfarande i

erforderlig utsträckning vara förlagd till lasarettet. Staten har därvid att

erlägga bidrag till byggnads-, utrustnings- och driftkostnader enligt Sabbats-

bergsavtalets regler.

I samband med att nervklinikerna avflyttar från lasarettet erfordras

ganska genomgripande omdispositioner av de där kvarblivande verksam­

hetsgrenarna. Som jag förut framhållit synes det trängande behovet av

bl. a. forskningslokaler härigenom kunna i viss utsträckning tillgodoses.

Det är vidare angeläget, att de ledigblivna vårdplatserna utnyttjas på ett

för undervisningen och forskningen lämpligt sätt. Jag vill erinra om alt

inom den närmaste femårsperioden studentintaget vid lasarettet kom­

mer att öka i enlighet med riksdagens beslut. Slutligen är det av vikt alt

tillse att lasarettet åsamkas så litet störningar som möjligt i samband med

den provisoriska Klarabergsledens framdragande och därmed förenade

gatuarbelen. Alla dessa omständigheter talar för alt staten under eu över­

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

95

Med bifall till denna av statsrådets övriga le­

damöter biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Nygren

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

96

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

Bilaga 1

• Löwenströmska

larolinska #

Sabbatsbergi

it Göran

lacka#

• Södersjukhuset

• Sätra

# Enskede-Dalen

Solberga

• Södertälje

Boitadsomrlde

Bostad som rlde

ENSKEDE SJUKHUS

BC|0 m

Inom stadsdelarna Gamla Enskede och Karrtorp

Utredn i ngsskiss

CD

■*4

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

9 ⁸

å ^r

1

96

1

0

SO

100

1 ---------- 1_______ L.

ISO

G^örans

sjukhus

C.eneralplaneförslag

Diskussionsunderlag i anslutning till överläggn.

Plats för

»juksköterskeskola e.d.

.-•255g]

SO

00

K u

n

g ^l.

M

a

j.t ^s

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

9 ⁸

å ^r

1

96

1

Kungl. Maj. ts proposition nr 198 år 1961

99

Bilaga 4

bef. kraftledning

Ed sviken

Naturområden, pade

Edsviken

Wl Färdiga byggnader

Byggnader under uppförande

|

I I Byggnader avsedda att ny- eller ombygg.

Stocksunds köping

__ _____ 200.000 m2 (20 ha), ägare Stockholms läns landsting, varav

ca 47.000 m2 byggbar mark inkl. ev. väg (streckat område)

__

^jj __ „__ 260.000 m2 (26 ha), ägare staten, varav ca 103.000 m2 för

institutioner byggbar mark samt ca 38.000 m2 för bostäder

e.d. byggbar mark (streckade områden inkl. ev. väg)

CENTRALLASARETTET I DANPERYD

Översiktsplan.

Stockholm den 13 april 1961

0

I

100

_L

200

300 m

Folki» löfström och r. F Sandberg - arkitekl

N

q

rr

tä

lj

eyä

ge

n

to

ö

B

o,

w/x

yv

j

fzf&l

'tUGfNIAHlMMn

»4

NOmACKAINSTITUTtr

KAROLINSKA

SJUKHUSET-

SITUATIONSPLAN

StWm. 5. 5. 61 Tikn. Itc. E. POTSEP

K

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

9 ⁸

å ^r

1

9

6

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 198 år 1961

101

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning.......................................................................................................................... 2

1948 års avtal angående serafimerlasarettet och Sabbatsbergs sjukhus....

2

Utvecklingen sedan 1948............................................................................................ 5

II. Expertdelegationens betänkande............................................................................. 12

A. Allmänna förutsättningar för undervisningens ordnande............................ 13

Intagningsnivån och kursfördelningen vid karolinska institutet................ 13

Grundprogram....................................................................................................... 18

B. Tänkbara alternativ till nytt undervisningssjukhus...................................... 19

Sabbatsbergs sjukhus.................................................................................... 23

Enskede-Dalen................................................................................................ 24

S:t Görans sjukhus............................................................................................ 25

Mörby lasarett................................................................................................... 27

Karolinska sjukhuset + S:t Görans sjukhus.............................................. 29

Mörby lasarett + S:t Görans sjukhus........................................................ 34

C. Delegationens överväganden och förslag......................................................... 35

Undervisning och forskning........................................................................... 35

Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation....................................................... 37

Byggnadstekniska förutsättningar m.m....................................................... 41

Ekonomiska frågor........................................................................................... 49

Delegationens ställningstagande.................................................................... 57

III. Yttranden..................................................................................................................... 89

IY. Departementschefen................................................................................................... 81

Bilaga 1.................................................................................................................................. 96

Bilaga 2.................................................................................................................................. 97

Bilaga 3................................................................................................................................. 98

Bilaga 4................................................................................................................................. 99

Bilaga 5

100