Prop. 1963:190

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

1

Nr 190

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å

tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1963/64, given Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, K

ling

, S

koglund

, E

denman

,

J

ohansson

,

af

G

eijerstam

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksda­ gen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64. Denna proposition torde nu få före­ läggas riksdagen.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu framställes till riksdagen, har tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

3

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 18 okto­ ber 1963.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, K

ling

, S

koglund

, E

denman

,

J

ohansson

,

af

G

eijerstam

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler under justi­ tiedepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

A.

Justitiedepartementet m. m.

L1 ] 1. Statsrådsberedningen: Avlöningar. Under denna rubrik har för inne­ varande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 811 000 kr.

Den högre personalen i statsrådsberedningen består f. n. — bortsett från forskningsberedningens personal — av en rättsavdelningschef och stats­ ministerns handsekreterare samt från och med den 1 juli 1963 en press- sekreterare. Under senare år har härutöver mestadels funnits anställd en biträdande sekreterare, varjämte en kanslisekreterare i justitiedepartemen­ tet på deltid biträtt rättsavdelningschefen.

Rättsavdelningschefens arbetsuppgifter består i att biträda gransknings- konsulterna med granskningen av propositioner, författningar, utrednings­ direktiv samt svar på interpellationer och enkla frågor in. m. Han sysslar vidare med kontrollen av hur riktlinjerna för propositionsarbetet följs och uppsättandet av den årliga redogörelsen för behandlingen av riksdagens skrivelser samt svarar för samordningen av kontakterna mellan kanslihu­ set och riksdagens kamrars kanslier.

• Sida 4
•  Original

På grund av materialets stora omfattning hinner rättsavdelningschefen i regel inte syssla med granskningsarbetet annat än från mera formella aspekter och tidvis, då arbetsbördan är särskilt stor, måste även denna del av granskningen inskränkas.

Statsministerns handsekreterare och den biträdande sekreteraren gör utredningar och sammanställningar av material för statsministerns räk­ ning och fullgör andra kvalificerade sekreterargöromål. De har vidare till uppgift att biträda statsministern med granskning främst av propositio­ ner, utredningsdirektiv samt svar på interpellationer och enkla frågor och genom att hålla honom orienterad om innehållet i viktigare ärenden av dessa slag. Med hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter hinner de dock knappast utföra något kontinuerligt granskningsarbete.

Pressekreteraren sysslar inte med granskningsarbete. Såsom framgår av det anförda fordras en arbetskraftsförstärkning inom statsrådsberedningen för granskningsarbetet, särskilt den mera sakligt be­ tonade granskningen. Den senare sidan av arbetet har fått och måste an­ tas få en allt mera växande betydelse. Statsministerns funktioner såsom huvudansvarig för inriktningen inom alla särskilt betydelsefulla områden av regeringens verksamhet och för samordningen i stort av denna förut­ sätter att han kan följa främst arbetet med viktigare propositioner och ut­ redningsdirektiv men även praxis vid handläggningen av vissa grupper av löpande ärenden. Med ökningen av detta material har den nuvarande per­ sonaluppsättningen inom statsrådsberedningen efter hand blivit otillräck­ lig för detta; den är ej heller i första hand avsedd för sådant arbete.

Den förstärkning av statsrådsberedningens personal som krävs för dessa arbetsuppgifter synes böra ske genom tillskapande av en ny tjänst. Ar­ betsuppgifterna är i allt väsentligt av synnerligen kvalificerad natur och jag föreslår därför att tjänsten inrättas för statssekreterare i Br 5.

Avlöningskostnaderna uppgår till 61 032 kr. för helt budgetår. På inne­ varande budgetår belöpande kostnader torde få täckas genom erforderligt anslagsöverskridande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen för statsrådsberedningen uppföra en tjänst som statssekre­ terare i Br 5.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Begenten.

Ur protokollet:

Ulla Larsson

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 5
•  Original

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

5

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, K

ling

, S

koglund

, E

denman

,

J

ohansson

,

af

G

eijerstam

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdeparte­ mentets handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

D. Diverse

[1] 9. Bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för två samnordiska upplysningsskrifter. Frågan om intensifiering av upplysningsverksamhe­ ten utanför Norden om det nordiska samarbetet togs upp till behandling vid ett möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Hangö den 11—12 november 1961. Vid mötet hemställ­ de presidiet hos statsministrarna om regeringarnas medverkan till ett ef­ fektivt upplysningsarbete utanför Norden rörande olika områden av nor­ diskt samarbete, som då vore särskilt aktuella i samband med de euro­ peiska marknadsförhandlingarna, i form av exempelvis redogörelser på huvudspråken. Statsministrarna förklarade sig närmare vilja överväga sa­ ken, sedan presidiet inkommit med en framställning i ärendet.

Den 13 december 1961 avgav Nordiska rådets presidium en skrivelse till de nordiska ländernas regeringar angående internationell upplysnings­ verksamhet rörande det nordiska samarbetet. I skrivelsen uttalades, att det för Nordiska rådet framstått som en angelägen uppgift att utanför Nor­

• Sida 6
•  Original

den sprida ökade kunskaper om vad som hittills uppnåtts inom det nor­ diska samarbetets ram.

Då det här var fråga om ett upplysningsarbete av sådan storleksordning, att uppgiften ej kunde lösas med rådets egna begränsade resurser, ansåg presidiet sig böra taga upp saken med regeringarna.

Det borde enligt presidiets mening klargöras, huruvida en allmän upp­ lysande framställning lämpligen borde givas i en för de olika samarbets- områdena gemensam publikation eller om den skulle fördelas i flera olika efter det fackliga innehållet. Beträffande omedelbart påkallade åtgärder framhölls, att det gällde att så snabbt som möjligt få fram upplysnings- material, som kunde användas för att bland inflytelserika kretsar sprida upplysning om det nordiska samarbetets form, innebörd och resultat.

Skrivelsen utmynnade i en hemställan till regeringarna att så snabbt som möjligt låta utreda frågan om ökad upplysning ute i världen om Nor­ den och nordiskt samarbete samt alt vidtaga för ändamålet nödiga åtgär­ der.

Frågan hänsköts av regeringarna till pressbyråcheferna i de nordiska utrikesdepartementen/ministerierna, som tog upp den till behandling vid ett möte i Helsingfors den 20 mars 1962. Pressbyråcheferna ansåg det ändamålsenligt att inledningsvis ej upprätta en långfristig plan för upp­ lysningsverksamheten utan koncentrera sig på ett konkret, kortfristigt program, som omedelbart kunde fylla behovet av upplysning i utlandet om Norden. Pressbyråcheferna enades om att föreslå utgivande på huvud­ språken dels av en illustrerad publikation om det nordiska samarbetet, dels av de viktigaste nordiska konventionerna med en redogörelse för den nordiska lagstiftningsgemenskapen.

Vid ett senare möte i Köpenhamn den 26—27 september 1962 beslöt de fem ländernas pressbyråchefer att lägga fram följande konkreta förslag för de två publikationerna:

1. En broschyr med titeln »Five Northern Countries — Working Together» skulle på 40 sidor text och bilder behandla det nordiska samarbetet samt innehålla samarbetskonventionen och Nordiska rådets beslut och arbets­ ordning så att broschyren inalles skulle omfatta 60 sidor. De nordiska pressbyråcheferna föreslår att broschyren utkommer i följande upplaga:

50 000 på engelska 25 000 på franska 25 000 på tyska 25 000 på spanska 10 000 på ryska

inalles en upplaga på 135 000 exemplar.

Vidare föreslår de nordiska pressbyråcheferna, att en sådan broschyr även utges på de nordiska språken, då den skulle vara till stor nytta för vidgade kunskaper om det nordiska samarbetet inom skolor och upplys­ ningsarbete i Norden. Behovet av broschyren på respektive nordiska språk

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 7
•  Original

7

må dock dessförinnan närmare undersökas i varje land. Om förslaget god­ kändes, skulle det emellertid vara ändamålsenligt att trycka en eventuell upplaga på de nordiska språken samtidigt med upplagan på huvudsprå­ ken.

2. De nordiska pressbyråcheferna beslöt vidare att föreslå utgivande av de samnordiska konventionerna på främmande språk i form av en broschyr 1 samma format som ovan nämnda, men i enklare utförande. — Skriften skulle innehålla de viktigaste nordiska konventionerna (bl. a. om den ge­ mensamma arbetsmarknaden, socialpolitiken etc.) samt en sammanfatt­ ning av det nordiska lagstiftningsarbetet. Man beslöt att föreslå en sam­ lad upplaga av denna skrift på 50 000 exemplar med följande språkfördel­ ning:

20 000 på engelska 10 000 på franska

5 000 på tyska, samt eventuellt 15 000 på de nordiska språken

då material i samlad form icke tidigare förelåg på dessa språk. Arbetet underlättas av att Nordiska rådet i september 1962 utgav Samarbetskon- ventionen i engelsk och fransk översättning (3 000 exemplar, respektive 2 000 exemplar).

Vid mötet i Köpenhamn upplystes att tryckningskostnaderna för broschy­ ren om nordiskt samarbete i en upplaga på 135 000 exemplar beräknades till 2.75 dkr per styck eller till totalt 372 000 dkr. Utgifterna för arvoden och klichéer beräknades till 40 000 dkr. För utgivande av de nordiska konventionerna i en upplaga på 50 000 exemplar beräknades kostnaderna till 100 000—120 000 dkr. Kostnaderna för de två publikationerna skulle alltså sammanlagt uppgå till ca 520 000 dkr.

Pressbyråchefernas förslag behandlades vid ett möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Oslo den 13—14 november 1962. Vid mötet utlovade statsministrarna att välvilligt överväga tillskjutande av de för projektens förverkligande erforderliga medlen.

Kostnadsfördelningen

Vid finansieringen av andra samnordiska projekt har olika fördelnings- metoder brukats. I förevarande fall synes rimligt att fördela kostnaderna mellan länderna så att Island svarar för 1/24, Norge, Finland och Dan­ mark för 5/24 och Sverige för 8/24 av kostnaderna. Om denna fördelnings- grund tillämpas på de två nu aktuella samnordiska publikationerna, skulle de fem ländernas bidrag uppgå till ungefär följande belopp: Island 20 000 dkr, Danmark 110 000 dkr, Finland 110 000 dkr, Norge 110 000 dkr samt Sverige 170 000 dkr.

Omräknat i svenska kronor motsvarar Sveriges andel 127 500 kronor eller avrundat 130 000 kronor.

Ställning till finansieringen av förslaget har tagits av Danmark, Finland

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

9

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, K

ling

, S

koglund

, E

denman

,

J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson, H^olmqvist, A^spling.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter un­ der socialdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

H. Universitetssjukhus m. m.

[1] 7. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m. För detta ändamål har för budgetåret 1963/64 anvisats ett reserva­ tionsanslag av 705 000 kr.

A. Inledning

Kungl. Maj:t beslöt år 1738 på framställning av den s. k. sundhetskom- missionen att ett lasarett skulle anläggas i Stockholm. Vid lasarettet skulle bedrivas dels sjukvårdande verksamhet dels undervisning för utbildande av läkare. År 1749 inköptes det område i kvarteret Pilträdet i Stockholm, varå serafimerlasarettet alltjämt är beläget — numera efter viss utökning fastigheten Pilträdet nr 8. Lasarettet öppnades för allmänheten år 1752.

• Sida 10
•  Original

För fondmedel inköptes år 1921 även fastigheterna Pilträdet nris 2, 3 och 4, främst för att tillförsäkra personalen bostäder. Serafimerlasarettet har åren 1889—1893 och 1928—1931 varit föremål för genomgripande om- och nybyggnadsarbeten. Till den förstnämnda om- och tillbyggnaden av lasa­ rettet lämnade staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting bidrag. Staden och länet tillförsäkrades därvid vissa vårdplatser. (Länets platser har sedermera utlösts.)

Förvaltningen av lasarettet tillkom till år 1888 en direktion med ett visst antal serafimerriddare och därefter en särskild lasarettsdirektion. År 1937 övertog staten driften av lasarettet.

Genom beslut den 28 maj 1948 godkände Kungl. Maj :t dels avtal angående försäljning till Stockholms stad av fastigheterna Pilträdet nris 2, 3, 4 och 8 för en köpeskilling av 8 milj. kr., dels avtal mellan staten och staden om samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av det staden tillhöriga Sab- batsbergs sjukhus (se prop. 1948:213 s. 9—15). Staden skulle övertaga lasarettet från och med den 1 januari 1961. Den lösa egendomen ingick inte i köpet. Beträffande denna skulle särskild överenskommelse trättas före övertagandet. Försäljningsavtalet ändrades genom avtal, godkänt av Kungl. Maj :t den 28 juni 1958 (se prop. 1958:87 s. 45—46). Tidpunkten för över­ tagandet framflyttades till den 1 juli närmast efter det att nervkliniker­ na vid lasarettet överflyttats till nya lokaler vid karolinska sjukhuset. Samti­ digt åtog sig staten att upprusta lasarettet enligt den s. k. serafimerlasa- rettsutredningens förslag i betänkande den 20 december 1957 angående upprustning av lasarettet (se prop. 1958: 87 s. 34). Därvid skulle staden bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna för byggnadsarbetena, under det att staten ensam skulle bestrida kostnaderna för utrustningen.

Lasarettets upprustning enligt serafimerlasarettsutredningens förslag är numera i huvudsak avslutad. Programmet har emellertid ändrats beträf­ fande röntgenavdelningen (prop. 1960: 71 s. 7) och kirurgiska kliniken (prop. 1960:185 s. 4), varvid stadens andel maximerats till 162 000 kr. resp. 276 000 kr. Byggnadsåtgärderna beträffande kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet har vidare skjutits på framtiden (prop. 1959: 95 bl. a. s. 18; prop. 1961: 79 s. 53). Genom beslut den 28 december 1962 har Kungl. Maj :t bl. a. godkänt, att vissa kandidatrum samt omklädningsrum för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal inom lasarettets kirurgiska kli­ nik anordnades i överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag rörande ändrad förläggning av nämnda rum till en kostnad av, för kandidatrummen högst 45 000 kr. och för omklädningsrummen högst 55 000 kr. Den ändrade förläggningen beräknades medföra merkostnader om 8 500 kr. resp. 30 000 kr.

Byggnadskostnaderna för lasarettets upprustning i enlighet med sera­ fimerlasarettsutredningens förslag har beräknats komma att uppgå till i runt tal 4,4 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 11
•  Original

11

Den 20 oktober 1961 träffades mellan staten och staden en överenskom­ melse angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m., vilken över­ enskommelse godkändes av Kungl. Maj :t den 29 december 1961 (se prop. 1961:198 s. 89—91). Enligt överenskommelsen skall det nya undervis- ningssjukhuset förläggas till S:t Görans sjukhus i stället för till Sabbats- bergs sjukhus. Ett på överenskommelsen grundat nytt avtal om upplåtelse av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning skall äga giltighet t. o. m. den 31 december 1976, vid vilken tidpunkt samtliga i överens­ kommelsen angivna kliniker och anläggningar vid sjukhuset senast skall vara färdigställda.

Enligt överenskommelsen skall staten på oförändrade villkor bibehålla huvudmannaskapet över serafimerlasarettet till och med den 30 juni 1968. För tiden därefter skall undervisning och forskning bedrivas vid lasarettet i oförändrad omfattning, intill dess nya medicinska och kirurgiska klini­ ker vid S:t Görans sjukhus kan tagas i bruk. Sedan nervklinikerna vid la­ sarettet överflyttats till karolinska sjukhuset, skall de härigenom friställda lokalerna enligt överenskommelsen ombyggas och iordningställas för vård­ avdelningar, laboratorier m. m. Till dessa och övriga ifrågakommande bygg­ nadsåtgärder vid serafimerlasarettet skall staden bidraga med 60 procent. Kostnaderna för anskaffandet av utrustning i samband med byggnadsåt­ gärderna bestrides däremot helt av staten, överenskommelsen förutsatte, att närmare överenskommelse skulle träffas mellan parterna angående de ifrågakommande byggnadsåtgärderna.

Genom beslut den 29 december 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommis­ sionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. m.1 att upptaga förhandlingar med Stockholms stad om träffande av de avtal, som föranleddes av nyssnämnda överenskommelse.

Samtidigt bemyndigade Kungl. Maj :t statsrådet och chefen för inrikes­ departementet att tillkalla en sakkunnig för att i samarbete med företrädare för Stockholms stad verkställa utredning och framlägga förslag rörande

dels erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten samt nödvändig utrustnings- anskaffning vid serafimerlasarettet för iordningställandet för annan lasa­ rettets verksamhet av de lokaler, som friställdes vid överflyttningen till karolinska sjukhuset av lasarettets neurologiska och neurokirurgiska kli­ niker, dels ock övriga byggnads- och utrustningsåtgärder vid lasarettet, som oundgängligen måste vidtagas för att sjukvård, undervisning och forskning skulle kunna därstädes godtagbart bedrivas intill dess nya undervisnings­ lokaler vid S:t Görans sjukhus senast före utgången av år 1976 kunde tagas i bruk. Den med stöd av detta bemyndigande tillkallade utredningsmannen, som arbetat under benämningen 1962 års utredning om serafimerlasaret­ tet1 överlämnade den 20 december 1962 betänkande med förslag till om-

1 Överdirektören A. V. L. Rydback, tillika ordförande, professorn S. A. Friberg, jur. doktor E. Å. Larsson, byråchefen B. C. M. Resare samt tf. kanslichefen H. D. Poppius.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 12
•  Original

och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafi- merlasarettet. Efter slutförd remissbehandling överlämnade Kungl. Maj :t nyssnämnda betänkande jämte däröver avgivna yttranden till förhandlings- kommissionen att tagas i övervägande vid fullgörandet av det den 29 de­ cember 1961 meddelade förhandlingsuppdraget.

Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 december 1962 upp­ dragit åt kommissionen att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad rörande fördelningen mellan staten och staden av vissa kostnader för tidigare beslutad upprustning av serafimerlasarettet.

Såsom resultat av de förhandlingar kommissionen med anledning av nämnda uppdrag hittills fört med Stockholms stadskollegii delegerade för förhandlingar med kronan rörande stadens sjukvårdsväsen, har kommis­ sionen med skrivelse den 29 juni 1963 framlagt en samma dag villkorligt sluten överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprustning av serafi­ merlasarettet. överenskommelsen har slutits under förbehåll av Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande.

B. Byggnadsfrågan

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

1962 års utrednings förslag

I berörda betänkande redovisas först vissa utgångspunkter för utred­ ningen. Det erinras om att studentintaget enligt beslut av 1961 års riks­ dag skall ökas (prop. 1961: 108). Enligt föreliggande planer skall således de medicinska och kirurgiska klinikerna vid serafimerlasarettet, i likhet med motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset, svara för vardera två kurser årligen om 40 kandidater mot tidigare 30. Vidare framhålles den väntade utökningen av undervisningen såvitt avser sjukgymnaster, sjuk­ sköterskor och laboranter. Den vidgade utbildningen medför enligt utred­ ningen anspråk på betydligt utökade lokaler. Vid lasarettet har vidare forskningen dragits med mycket stora svårigheter bl. a. lokalmässigt.

En för forskningen, undervisningen och sjukvården gemensam fråga, nämligen lokalproblemet för kliniskt-bakteriologiska laboratoriet med djur­ stall, är fortfarande olöst. Även sjukvårdens krav i övrigt bedömes av 1962 års utredning vara eftersatta. Såsom exempel framhålles att olycksfalls- mottagningen delar behandlingslokaler med den kirurgiska polikliniken, vilket medför olägenheter. Intagningsavdelning saknas, vilket är särskilt kännbart med hänsyn till att isoleringsmöjligheterna på vårdavdelningar­ na generellt är knappa. Läkararbetsrum och expeditionsrum av olika slag saknas i stor utsträckning. Vårdplatserna kan icke till fullo utnyttjas, ef­ tersom rummen delvis måste tagas i anspråk för andra ändamål, t. ex. så-

1 Byråchefen vid centrala sjukvårdsberedningen T. B. E. Lindh; varjämte såsom experter del­ tagit chefsläkaren vid serafimerlasarettet professorn K. G. W. Björk, numera t. f. byråchefen vid centrala sjukvårdsberedningen J-H. Thorp samt numera avdelningsdirektören vid byggnadssty­ relsen V. Vogt.

• Sida 13
•  Original

13

som jourrum o. dyl. Avdelningar och behandlingslokaler är till stor del omoderna. Förrådslokaler finns utspridda över hela sjukhuset och medför svåra driftsförhållanden. Personallokaler saknas i betydande omfattning och de som finns är av låg standard. Lokalunderhållet har i avvaktan på klarhet om sjukhusets fortbestånd eftersatts. Enligt utredningen påverkas planeringen av det framtida utnyttjandet av serafimerlasarettets resurser av det i trafikhänseende väsentligt mer utsatta läge, som lasarettet kom­ mer att befinna sig i, sedan den provisoriska s. k. Ivlarabergsleden kom­ mit till stånd. Enligt ett från statens institut för folkhälsan avgivet utlå­ tande kommer leden, förutom att den omöjliggör bibehållandet av vårdav­ delningar i den byggnad, som hittills inrymt neurokirurgiska kliniken, att medföra allvarliga bullerstörningar för verksamheten även i andra intill­ iggande byggnader. Vidare har stora brister konstaterats beträffande lasa­ rettets hiss- och vvs-anläggningar. Slutligen måste enligt utredningen hän­ syn vid upprustningen tagas till behovet av personalbostäder och elevbo­ städer inom sjukhuset.

Utredningen gör därefter några principiella överväganden. Med hänsyn till den relativt korta tid, under vilken serafimerlasarettet fortfarande skall tjänstgöra som undervisningssjukhus, kan någon helt genomgripan­ de omdaning ej förutsättas bli ekonomiskt försvarbar. Det har därför för utredningen framstått som en nödvändighet att inom befintliga byggnads­ kroppar, i många fall dock genom ombyggnader, söka tillgodose de lokal­ mässiga krav, som bedömts mest angelägna för att undervisning, forskning och sjukvård skall kunna godtagbart bedrivas. Vad man således av för­ hållandena tvingats eftersätta i lokaldisposition kan emellertid i någon män kompenseras genom rikligare tillgång på utrustning och apparatur. Vidare anser utredningen att man i första hand bör göra lasarettets nu­ varande funktioner mera arbetsdugliga.

Förslaget såvitt avser byggnadsåtgärder in. m. för upprustning av sera­ fimerlasarettet innebär i huvuddrag följande.

Medicinkliniken övertager neurologklinikens nuvarande vårdavdelning­ ar, laboratorier och expeditionslokaler samt de utrymmen inom kliniken, som för närvarande disponeras av cytologiska laboratoriet och arbetste­ rapin, men avstår sin behandlingsavdelning till kliniskt-fysiologiska cen­ trallaboratoriet. Neurologiska vårdavdelningen I omändras därvid till en specialavdelning för intermediära ämnesomsättningsrubbningar, omfattan­ de vårdavdelning för 8 patienter, ett metaboliskt balanslaboratorium samt metaboliskt funktions- och isotoplaboratorium jämte läkararbetsrum m. m. Genom föreslagna åtgärder tillgodoses klinikens behov av forskningsut- ryminen, vilka kliniken f. n. saknar helt, varjämte erhålles ett tillskott av vårdplatser om sammanlagt 45 platser.

Kirurgklinikens vårdavdelningar XIV A och B upprustas till samma stan­ dard som övriga vårdavdelningar. Klinikens behov av forskningsutrym- men tillgodoses inom f. d. operationsavdelning III. I samband härmed till­ godoses hela sjukhusets behov av djurstall genom en mindre tillbyggnad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 14
•  Original

Operations-, anestesi- samt röntgenavdelningarnas behov av läkararbets- rum, expeditioner och jourrum tillf redsställes genom smärre om- och till­ byggnader i nära anslutning till dessa verksamheter. Det för hela sjukhu­ set kvarstående ytterligare behovet av dylika lokaler förutsättes bli tillgo­ dosett inom en vid f. d. tvättbyggnaden planerad tillbyggnad. Inom den­ na tillbyggnad inrymmes även ett centralt omklädningsrum med 185 plat- ser.

Tillbyggnaden föranledes också av behovet att centralisera patientintag­ ningen. Till huvudentrén förlägges inskrivningen av patienter d. v. s. pa­ tientkontoret.

Kemilaboratoriet övertager bakteriologiska laboratoriets nuvarande loka­ ler och fysiologiska laboratoriet erhaller medicinska klinikens behandlings- avdelning, neurologiska laboratoriets utrymmen samt nu av centralförrå­ det disponerade lokaler.

Beträffande det bakteriologiska centrallaboratoriet rekommenderas ned­ läggande av denna specialitet. Som ersättning föreslås inrättandet av ett rutinlaboratorium under kemilaboratoriet.

Medicinska polikliniken utökas med neurologpoliklinikens nuvarande lo­ kaler. Dock skall härinom upplåtas rum till personalläkarmottagning.

Vidare föreslås inrättande inom kirurgiska polikliniken av en separat olycksfallsmottagning med därtill hörande intagningsavdelning. Härmed förknippade lokalproblem löses genom en tillbyggnad till poliklinikbygg­ naden. Den handkirurgiska polikliniken förlägges till neurokirurgbygg­ naden, där den får dela väntrum och sköterskeexpedition med öron-, ögon- och gynekologkonsulterna. Dessa konsulter får gemensamt utnyttja en för dem planerad mottagning. Nämnda konsulter utrymmer sina nuvarande lokaler till förmån för den fysioterapeutiska avdelningen.

Centralförrådets lokaler koncentreras i stort sett till ett ställe inom sjuk­ huset. Intendentskontoret flyttas till neurokirurgbyggnaden. Intill förläggs föreståndarinneexpeditionen, vars nuvarande lokaler i stället blir bostads­ rum. I nämnda byggnad bereds för övrigt plats för den arbetsterapeutiska verksamheten och kuratorerna. Hit flyttas också apoteket, vilket nu är in­ rymt i en byggnad, som skall rivas i samband med anläggandet av den provisoriska Klarabergsleden. Utrymmena intill apoteket föreslås upplatna till klinisk-farmakologisk verksamhet. I byggnaden får en mindre neuro- fysiologisk serviceenhet kvarligga. Dessutom föreslås, att de i byggnadens södra flygel belägna patientrummen omändras till personalbostäder, efter­ som byggnadens läge i förhallande till Klarabergsleden omöjliggör bibe­ hållandet av vårdplatser.

Kostnaderna för den lokalmässiga upprustningen av serafimerlasaret- tet har av byggnadsstyrelsen överslagsvis uppskattats till 17 milj. kr. Ut­ redningen hår uppskattningsvis kommit fram till ett minimibelopp av 12 milj. kr. under förutsättning att bl. a. vissa risker tages beträffande led­ ningar och panncentral, samt att några ombyggnadsåtgärder för erhållan­ de av bättre brandskydd m. m. icke behöver komma till stånd. Det fram- hålles att den riktiga kostnaden torde ligga någonstans mellan ifrågava­ rande gränser. .

Utredningen betonar särskilt att angivna förslag till byggnadsatgarder måste bli föremål för vidare överarbetning och detaljutformning, sedan ställning tagits till desamma. Först då definitiva byggnadshandlingar före­ ligger, kan en fullständig kostnadsberäkning åstadkommas. I redovisad kostnadsuppskattning ingår emellertid enligt utredningen även sådana för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 15
•  Original

15

bättringsarbeten, som är en följd av tidigare eftersatt normalt underhåll och vilka ansetts böra komma till utförande samtidigt med i övrigt före­ slagna upprustningsåtgärder för att åt lasarettet ge en såvitt möjligt en­ hetlig standard.

Beträffande tidsschemat anföres, att byggnadsarbetena i gynnsammaste tall kan påbörjas våren 1964, varefter en så lång upprustningstid som in­ emot tre år torde få beräknas bl. a. på grund av svårigheterna att vidtaga byggnadsåtgärder under pågående drift av sjukhuset. Med hänsyn till den korta brukningstiden är det angeläget att åtgärder vidtages så snart möj­ ligheter härtill yppar sig.

De mycket höga kostnader en upprustning av serafimerlasarettet enligt utredningens förslag skulle draga, ger ändock enligt utredningens uppfatt­ ning inte ett modernt och lättskött sjukhus lokalmässigt och organisato­ riskt. Även om lasarettet ej blir helt jämförbart med övriga undervisnings- sjukhus med deras tillgång till ett betydande antal specialiteter, kommer det dock framför allt inom sina specialinriktade områden att få anses så­ som välutrustat.

Beträffande de närmare motiveringarna till förslagen och förslagens en­ skildheter hänvisas till betänkandet.

Yttranden över 1962 års utrednings förslag

över utredningens förslag har byggnadsstyrelsen, nämnden för under- visningssjukhusens utbyggande, direktionen för karolinska sjukhuset, lä- karutbildningsberedningen samt kanslern för rikets universitet efter hö­ rande av lärarkollegiet vid karolinska institutet ävensom svensk sjukskö- terskeförening yttrat sig.

Myndigheterna gör i huvudsak följande allmänna uttalanden i vad avser föreslagna byggnadsåtgärder.

Byggnadsstyrelsen har ingen erinran mot föreslagna byggnadsåtgärder under förutsättning att nybyggnad för eller flyttning av verksamheten vid serafimerlasarettet ej är möjlig före den 1 januari 1977. Styrelsen framhål­ ler att kostnadsuppskattningen är osäker och betonar, att ett program för hela byggnadsföretaget bör fastställas, innan arbetena påbörjas.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande är synnerligen betänk­ sam intör statens medverkan till någon mera avsevärd ytterligare medels­ investering i detta i väsentliga avseenden uttjänta sjukhus. Även efter före­ slagen upprustning fyller serafimerlasarettet icke nuvarande krav på ett modernt undcrvisningssjuklius. I första hand bör enligt nämnden förut­ sättningarna skyndsamt klarläggas för ifrågasatt ytterligare ökning av in­ tagningen i Stockholm med ca 100 läkarkandidater per är, vilket kräver ett tredje undervisningssjukhus. Därest ett tredje undervisningssjukhus ej skulle kunna vara i anspråktaget före utgången av 1976, torde serafimer-

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 16
•  Original

lasarettet behöva utnyttjas som undervisningssjukhus längre än till nämn­ da tidpunkt. Detta påverkar omfattningen av upprustningsåtgärderna vid lasarettet. I andra hand bör klarläggas förutsättningarna för en viss force- ring av överflyttningen till S:t Görans sjukhus. Professorerna i medicin och kirurgi vid serafimerlasarettet kan beredas ställning som överläkare vid S:t Görans sjukhus redan under åren 1968 och 1969. I tredje hand bör vissa nedskärningar av programmet prövas.

Direktionen för karolinska sjukhuset framhåller, att lasarettet efter fö­ reslagen investering ändock ej blir tullt tillfredsställande för vare sig sjuk­ vården, undervisningen eller forskningen. Serafimerlasarettet kommer bl. a. att sakna det stöd och den stimulans för verksamheten vid medicinska och kirurgiska klinikerna, som förekomsten av specialkliniker innebär.

Direktionen tillstyrker i första hand en fullständig upprustning av lasa­ rettet i enlighet med förslaget under den förutsättningen, att lasarettet skall utnyttjas för undervisningsändamål intill utgången av 1976. Motivet för en sådan upprustning blir ännu starkare, om — vid en ökad läkarutbildning — serafimerlasarettet under en längre övergångstid skall tjäna som karo­ linska institutets tredje undervisningssjukhus. Om uttryckliga garantier erhålles att undervisningen genom en forcering av utbyggnaden av S:t Gö­ rans sjukhus kan överflyttas dit redan omkring 1970, kan direktionen emellertid tänka sig en begränsad upprustning i överensstämmelse med vissa närmare angivna riktlinjer.

Läkarutbildningsberedningen påpekar, att en med ytterligare 100 studen­ ter ökad läkarutbildning i Stockholm kan tänkas medföra, att serafimer­ lasarettet måste utnyttjas en längre tid för utbildnings- och forsknings­ ändamål än tidigare avsetts. Härvid skulle underlaget för ett ställnings­ tagande till utredningens förslag helt förändras. Beredningen ger uttryck för en stark tveksamhet angående nödvändigheten av samtliga föreslagna byggnadsåtgärder med hänsyn till den nyligen genomförda upprustningen och den kvarstående korta brukningstiden. I samband med nervklinikernas utflyttning bör endast sådana åtgärder vidtagas, vilka möjliggör att under­ visningen och forskningen kan bedrivas godtagbart vid lasarettet under en övergångstid. Vid en avvägning av det allmännas insatser måste föreslagen upprustning av serafimerlasarettet stå tillbaka för övriga ytterst angelägna åtgärder i Stockholm på läkarutbildningens och sjukvårdens område. Bered­ ningen ifrågasätter om det icke vore möjligt att — eventuellt i provisoriska former — åstadkomma anordningar för en snabbare överflyttning av un­ dervisningen till S:t Görans sjukhus än vad man tidigare förutsatt. Kan

S:t Görans sjukhus ej utnyttjas tidigare än avsett och finns ej förutsätt­ ningar för en stark begränsning av föreslagen upprustning av serafimer­ lasarettet, bör fördelningen av elever i medicin och kirurgi mellan karo­ linska sjukhuset och serafimerlasarettet omprövas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 17
•  Original

17

Lärarkollegiet vid karolinska institutet anser att en upprustning i sam­ band med ianspråktagandet av de av nervklinikerna lämnade utrymmena är ofrånkomlig för att undervisning och forskning under en övergångstid skall kunna tillnärmelsevis vidmakthållas, och har ingen erinran mot för­ slaget. Enär serafimerlasarettet efter föreslagen upprustning icke blir ett fullvärdigt undervisningssjukhus är det angeläget, att jämsides med upp­ rustningen av lasarettet planeringen och projekteringen av S:t Görans sjuk­ hus i möjligaste mån påskyndas.

Kanslern för rikets universitet instämmer i lärarkollegiets synpunkter och förslag.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande kan inte tillstyrka den föreslagna omfattande och kostnadskrävande omändringen av den nuvaran­ de, nyligen upprustade neurologiska vårdavdelningen I till en specialavdel­ ning för intermediära ämnesomsättningsrubbningar. Denna forskningsverk­ samhet bör enligt nämnden bedrivas inom ramen för klinikens utökade lo­ kalresurser. Vårdavdelning I bör tillföras medicinska kliniken i befintligt skick.

Direktionen för karolinska sjukhuset anser sig icke kunna acceptera, att kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet nedlägges, utan påyrkar, att la­ boratoriet kvarbliver vid lasarettet. Direktionen föreslår, att det kvarstan- nar i nuvarande lokaler men att den angränsande djur avdelningen om­ ändras till lokaler för klinisk kemi. Läkarutbildningsberedningen ifrågasät­ ter — bl. a. med hänsyn till de svåra organisatoriska problem som eljest enligt beredningens mening skulle uppstå för undervisning, forskning och sjukvård — om icke möjlighet föreligger att bibehålla kliniskt-bakteriolo­ giska centrallaboratoriet som en självständig enhet, dock med relativt be­ gränsade resurser. Lärarkollegiet vid karolinska institutet motsätter sig be­ stämt en lösning enligt utredningens förslag när det gäller det kliniskt- bakteriologiska centrailaboratoriet vid lasarettet. Kollegiet anser, att man i stället bör acceptera ett i utredningen redovisat skissförslag över ett till neurokirurgiska klinikens byggnad flyttat bakteriologiskt centrallaborato­ rium med tillhörande djuravdelning, vilket av byggnadsstyrelsen uppskat­ tats medföra en kostnad av 600 000 kr.

Förhandlingskommissionens förslag

Den av förhandlingskommissionen träffade överenskommelsen har föl­ jande lydelse.

Överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprust­ ning av serafimerlasarettet

1 anslutning till punkten III B i överenskommelse den 20 oktober 1961 mellan svenska staten och Stockholms stad angående nytt undervisnings­ sjukhus i Stockholm m. m. har mellan samma parter — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — träf­ fats följande överenskommelse.

§ 1.

Målsättningen för upprustningen av serafimerlasarettet skall vara att sjukvård, undervisning och forskning skola kunna vid lasarettet godtagbart

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 190

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 18
•  Original

bedrivas intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t Görans sjukhus tagas i bruk, vilket jämlikt överenskommelsen den 20 oktober 1961 skall ske senast den 31 december 1976.

^§ 2

.

Upprustningen i vad avser byggnadsåtgärder skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med det program som framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet i betänkande den 20 december 1962 med förslag till om- och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid se­ rafimerlasarettet, varvid dock skall gälla att dels i programmet ingående tillbyggnad till f. d. tvättbyggnaden ej utföres, dels Stockholms stads sjuk­ vårdsstyrelse och direktionen för karolinska sjukhuset efter teknisk utred­ ning gemensamt äga besluta vilka åtgärder som skola vidtagas beträffande pannanläggningen, dels ock programmet genomföres enligt de riktlinjer som innefattas i en till denna överenskommelse fogad bilaga.

§ 3.

Projektering och byggnadsledning skola omhänderhas av byggnadsstyrel­ sen. Ritningar och kostnadsberäkningar skola underställas stadens sjuk­ vårdsstyrelse för godkännande.

Sjukvårdsstyrelsen skall utse en kontaktman, som skall äga följa pro­ jektering och byggnation.

§ 4.

Byggnadsåtgärderna skola tidsmässigt planeras och bedrivas på sådant sätt, att de utrymda nervklinikerna snarast kunna ianspråktagas för nya ändamål och att verksamheten i byggnader, som måste rivas i samband med den provisoriska Klarabergsledens framdragande, utan tidsutdräkt kan överflyttas till andra lokaler.

Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall vara avslutad senast den 1 juli 1967.

§ 5.

Till de i § 2 avsedda byggnadsåtgärderna skall staden bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna.^§ 6

.

Byggnadsstyrelsen har att årligen före den 1 juli till stadens sjukvårds­ styrelse ingiva beräkning över kostnaderna för de byggnadsåtgärder som under nästkommande kalenderår avses bliva utförda.

§ 7.

Stadens bidrag skall på rekvisition utbetalas successivt å conto allt efter­ som ifrågavarande åtgärder genomföras. Slutlig reglering av bidraget sker sedan upprustningen av lasarettet slutförts.

§

8

.

Kostnaderna för lasarettets upprustning må icke till någon del inläggas i lasarettets driftkostnader.

§ 9.

Allt vad som tillföres lasarettet genom vidtagande av ifrågavarande bygg­ nadsåtgärder skall vara stadens egendom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 19
•  Original

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

19

§ 10.

Till kostnaderna för anordnande av kandidatrum samt omklädningsrum för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal inom kirurgiska klinikbygg­ naden, vilka åtgärder vidtagits enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti 1962, skall staden bidraga med 60 procent.

Till förslaget till överenskommelse har förhandlingskommissionen fogat såsom bilaga följande promemoria med riktlinjer för genomförandet av det av 1962 års utredning om serafimerlasarettet i betänkande den 20 december 1962 framlagda byggnads programmet.

1. Poliklinikbyggnaden

Utrymmena för sjukgymnastik verksamhet böra i möjligaste mån redu­ ceras.

Inom poliklinikbyggnaden med tillbyggnad böra inrymmas även lokaler för patientinskrivning, handkirurgisk poliklinik och — därest så är möj­ ligt — konsultmottagningar.

2. Medicinska klinikbyggnaden

Neurologiska avdelningen I bör tillsvidare i huvudsakligen oförändrat skick disponeras som medicinsk vårdavdelning. Den kvalificerade laborato­ rieverksamhet för sjukvård och forskning sorr enligt utredningen skulle förläggas till denna vårdavdelning, bör i stället kunna i rimlig omfattning tillgodoses genom utnyttjande av andra för vårdplatser icke ianspråktagna lokaler inom denna klinikbyggnad.

3. Patologibyggnaden

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet bör kvarligga vid sjukhuset i nuvarande lokaler.

Den särskilda djuravdelningen för laboratoriet bör dock nedläggas och laboratoriet i avseende å djurförsök repliera på karolinska sjukhuset. Djur­ avdelningens lokaler tillföras kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.

4. Neurokirurgibyggnaden Det i betänkandet redovisade behovet av lokaler för omklädningsrum, lä- karexpeditioner och andra funktioner vid lasarettet, vilket icke kan tillgo­ doses inom övriga byggnader, men oundgängligen måste tillfredsställas, bör tillgodoses inom neurokirurgibyggnaden, i förekommande fall med motsva­ rande minskning av för personalbostäder avsedda utrymmen; dock med den begränsningen att föreslagna personalbostäder utföras så att minst 20 personer beredas bostad inom byggnaden.

5. Allmänt

Vid byggnadsprogrammets genomförande skola beaktas de möjligheter till besparingar som i övrigt angivits i betänkandet under avsnittet »Bygg- nadskostnader» och som därutöver befinnas föreligga. Beträffande ventila­ tion, brandskydd m. m. skola dock — i den mån dispens ej erhålles — alla åtgärder vidtagas som erfordras på grund av vederbörande myndigheters föreskrifter gällande kommunala sjukhus.

• Sida 20
•  Original

Kostnaderna, som enligt betänkandet efter däri angivna kostnadsminsk­ ningar uppskattas till omkring 12 milj. kr, torde genom slopandet av till­ byggnaden till f. d. tvättbyggnaden samt av ombyggnaden av neurologiska avdelningen I kunna reduceras till ca 11 milj. kr.

Till denna uppskattade kostnad får läggas kostnader för ofrånkomliga åtgärder beträffande pannanläggning, ventilation, brandskydd m. m.

Beträffande bestämmelserna i föreliggande villkorligt slutna överens­ kommelse anför kommissionen i huvudsak följande.

Vissa myndigheter har uttryckt tveksamhet inför en investering av före­ slagen omfattning i ett sjukhus, som skall utnyttjas endast en begränsad tid. Såvitt förhandlingskommissionen kan bedöma, är det emellertid ofrån­ komligt, att medicinsk utbildning bedrives vid serafimerlasarettet intill den tidpunkt, då densamma kan överflyttas till S:t Görans sjukhus. Kommis­ sionen framhåller vidare i denna fråga, att utvecklingen inom sjukvården och forskningen sker så snabbt att även ett nybyggt sjukhus inom en rela­ tivt kort tid kan bli otidsenligt. Mot bakgrunden härav bör en ytterligare brukningstid av 10—15 år för ett sjukhus betraktas såsom en tillräckligt lång tid för att betydande investeringar skall kunna vara motiverade. Härtill kommer, att större värden än ifrågavarande investeringar kan gå till spillo genom att de personella resurser, som ett undervisningssjukhus förfogar över, inte kan utnyttjas på ett effektivt sätt.

Den för staten och Stockholms stad gemensamma målsättningen för upp­ rustningen av serafimerlasarettet har kommit till uttryck i överenskom­ melsens första paragraf, där det fastslås, att såväl sjukvård som undervis­ ning och forskning skall godtagbart kunna bedrivas vid lasarettet intill dess motsvarande undervisningskliniker vid S:t Görans sjukhus tages i bruk, vilket enligt 1961 års överenskommelse skall ske senast den 31 de­ cember 1976. Denna målsättning har även varit grunden för 1962 års ut­ rednings programförslag. Parterna har enats om att antaga utredningens förslag såsom ett principprogram för lasarettets upprustning och har där­ vid varit medvetna om att detta program måste följas upp av en mera de­ taljerad projektering av de föreslagna byggnadsåtgärderna.

Vissa modifikationer i förslaget har likväl ansetts böra vidtagas. Så­ lunda utsäges i § 2 dels att föreslagen tillbyggnad till f. d. tvättbyggnaden ej skall utföras, dels att stadens sjukvårdsstyrelse och direktion för karo­ linska sjukhuset efter teknisk utredning skall besluta vilka åtgärder som skall vidtagas beträffande pannanläggningen, dels ock att programmet för lasarettets upprustning skall genomföras enligt de riktlinjer som av parter­ na dragits upp i en till överenskommelsen fogad bilaga.

Bland de spörsmål, som varit föremål för förhandlingskommissionens särskilda uppmärksamhet, har varit frågan om antalet vårdplatser vid lasa­ rettet efter upprustningen. Under förhandlingarna har framhållits, att vis­ sa vårdsalar vid lasarettet inrymmer fler vårdplatser än vad som är för­

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 21
•  Original

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963 21

enligt med nutida krav på utrymmesstandard m. m. Det har emellertid vi­ sat sig vara omöjligt att utan mycket stora kostnader åstadkomma en ge­ nomgående minskning av vårdsalarnas storlek och platsantal till vad som ur sjukvårdssynpunkter kunde vara önskvärt. Parterna har icke ansett sig kunna förorda så vittgående och kostsamma åtgärder. Det är vidare angelä­ get ur såväl sjukvårdens som utbildningens och forskningens synpunkter att antalet vårdplatser vid lasarettet ej minskas alltför mycket.

Vid förhandlingarna har förutsatts, att antalet vårdplatser vid lasarettet efter upprustningen skall vara ungefär 330, varav ca 150 för kirurgiska och ca 180 för medicinska fall. Vid beräkning av detta vårdplatsantal har hänsyn icke tagits till de platser, som kan komma att föreligga på intag- ningsavdelning eller postoperativ avdelning. Den sålunda uppdragna ra­ men för lasarettets vårdplatser ger en viss möjlighet att vid detaljprojek­ teringen minska vårdplatsantalet på de större salarna.

Beträffande de i överenskommelsen uppdragna riktlinjerna för upprust­ ningens bedrivande anför förhandlingskommissionen särskilt följande.

Parterna har vid avvägningen mellan olika lokalbehov funnit att den sjukgymnastiska verksamheten — inklusive utbildning — endast kan er­ hålla begränsade resurser vid lasarettet. I riktlinjerna har således betonats, att de av utredningen föreslagna utrymmena för sjukgymnastik verksam­ het bör i möjligaste mån reduceras. Patientinskrivningen bör vidare kvar- ligga inom poliklinikbyggnaden, dit handkirurgisk poliklinik och helst även konsultmottagningar bör förläggas. Parterna förutsätter, att vid det fort­ satta projekteringsarbetet en bättre disposition av väntrumsutrymmena i poliklinikbyggnaden eftersträvas. Vid en disposition i enlighet med det an­ förda av poliklinikbyggnaden torde emellertid en tillbyggnad i överens­ stämmelse med utredningens förslag inte kunna undvikas.

Förhandlingskommissionen har icke ansett sig kunna pröva det forsk­ ningsprogram, som legat till grund för utredningens förslag och bl. a. in­ neburit, att den friställda neurologiska avdelningen I skulle omdisponeras för en s. k. »metabolic ward» med ett fåtal vårdplatser och kvalificerade be­ handlings- och forskningsresurser. Frågan om organisationen av den kva­ lificerade sjukvården och forskningen vid sjukhuset måste emellertid be­ dömas mot bakgrunden av intresset att hålla vårdplatsantalet på en hög nivå. Med hänsyn härtill har parterna enats om att neurologiska avdel­ ningen I tillsvidare i huvudsakligen oförändrat skick skall disponeras som medicinsk vårdavdelning. Härvid har förutsatts, att den förstärkning av forskningsresurserna som utredningens förslag syftar till, ändock skall kunna genomföras genom friställande av andra lokaler inom den medi­ cinska kliniken för den kvalificerade laboratorieverksamhetens behov.

Utredningen föreslår, att lasarettets kliniskt-bakteriologiska centrallabo­ ratorium nedlägges såsom självständig verksamhetsgren. Flertalet remiss- myndigheter har emellertid påyrkat, att laboratoriet kvarblir vid lasaret­ tet. Vid avtalsförhandlingarna har valts eu lösning i överensstämmelse med det förslag, som framförts av direktionen för karolinska sjukhuset. Det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet bör sålunda kvarligga i nuva­ rande lokaler. Avdelningens djuravdelning nedlägges dock och dessa lokaler tillföres kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.

• Sida 22
•  Original

Som nämnts har parterna funnit, att den föreslagna tillbyggnaden till f. d. tvättbyggnaden icke bör uppföras. Slopandet av ifrågavarande till­ byggnad medför att de av utredningen dit förlagda lokalfunktionerna (pa­ tientkontor, läkarexpeditioner, omklädningsrum, etc.) antingen utgår eller också placeras inom andra delar av lasarettet. Sådana nödvändiga funk­ tioner, som inte kan få lokaler annorstädes inom lasarettet, bör emellertid inrymmas inom neurokirurgibyggnaden. Utredningen har föreslagit, att bo­ städer för sammanlagt 41 personer anordnas i denna byggnad. Med hänsyn till att anskaffandet av bostäder är en kommunal angelägenhet har förhand- lingskommissionen varit tveksam huruvida ledigblivna lokaler borde ut­ nyttjas för personalbostäder. Med tanke på nödvändigheten framför allt ur rekryteringssynpunkter av att sjukhuset kan erbjuda centralt belägna bostäder, har kommissionen dock ansett sig kunna godtaga, att personal­ bostäder för tjugo personer tillförsäkras lasarettet inom neurokirurgi­ byggnaden.

I den till överenskommelsen bilagda promemorian har kostnaderna för upprustningen berörts. Betänkandet upptar med angivna kostnadsminsk­ ningar en uppskattad kostnad på omkring 12 milj. kr. Genom slopandet av tillbyggnaden till f. d. tvättbyggnaden och av ombyggnaden av neurologiska vårdavdelningen I reduceras det uppskattade beloppet till ca 11 milj. kr.

Till detta belopp får emellertid läggas kostnaderna för de åtgärder, som vid projekteringen befinnes ofrånkomliga bl. a. när det gäller pannanlägg- ning, ventilation och brandskydd. Beträffande ventilation, brandskydd m. in. skall — i den mån dispens ej erhålles — alla sådana åtgärder vidtagas, vil­ ka erfordras på grund av vederbörande myndigheters föreskrifter gällande kommunala sjukhus. Det förutsättes, att dispens från föreskrifterna sökes där detta motiveras av omständigheterna. Beträffande panncentralen får som nämnts efter en teknisk utredning sjukvårdsstyrelsen och direktionen för karolinska sjukhuset enas om vilka åtgärder, som är ofrånkomliga för att hålla anläggningen i godtagbart skick under den tidsperiod, lasarettet skall utnyttjas. Vid byggnadsprogrammets genomförande skall även i öv­ rigt alla möjligheter till besparingar iakttagas.

Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall enligt överenskommelsen vara avslutad senast den 1 juli 1967, men med hänsyn till att serafimer- lasarettet kommer att kunna utnyttjas endast under en begränsad tid är det angeläget, att överenskomna byggnadsåtgärder kommer till stånd sna­ rast möjligt. Enligt parternas mening bör byggnadsstyrelsen avdela sär­ skild personal för ändamålet. Kommissionen förutsätter vidare, att kon­ sulter ställes till förfogande i tillräcklig utsträckning för att säkerställa ett snabbt genomförande av upprustningen av lasarettet.

I §§ 5—9 har de ekonomiska mellanhavandena mellan parterna reglerats. Att staden skall bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna för byggnadsåtgärderna bar redan fastslagits i 1961 års överenskommelse, vari även stadgas att staten helt svarar för utrustningen i samband med nämnda byggnadsåtgärder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

• Sida 23
•  Original

23

Förhandlingskommissionen framhåller betydelsen av att ett nära sam­ arbete snarast kommer till stånd mellan serafimerlasarettet och S:t Görans sjukhus, vilket särskilt skulle främjas genom ett realiserande av det av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framlagda förslaget att redan under åren 1968 och 1969 bereda professorerna i medicin och kirurgi vid serafimerlasarettet ställning jämväl som överläkare vid S:t Görans sjuk­ hus.

Kommissionen har även erhållit uppdrag att förhandla rörande fördel­ ningen mellan staten och staden av vissa kostnader för tidigare beslutad upprustning av serafimerlasarettet. Uppdraget avsåg dels vissa uppkomna merkostnader för anordnande av vissa kandidat- och omklädningsrum inom lasarettets kirurgiska klinik om sammanlagt 38 500 kr., dels ock vissa all­ männa merkostnader för ifrågavarande upprustning av lasarettet. Beträf­ fande förstnämnda merkostnader har en bestämmelse om kostnadsfördel­ ningen intagits i den villkorligt slutna överenskommelsen såsom § 10. När det gäller de allmänna merkostnaderna erinrar kommissionen om vad före­ dragande statsrådet anfört härom i propositionen 1963: 65 (s. 25—26). I anförandet anges kostnaderna till 585 000 kr. Vidare konstateras, att en­ dast 9 000 kr. av merkostnaderna faller på byggnadsobjekt, beträffande vilka Stockholms stads kostnadsandel är maximerad och redan helt ian- språktagen, samt att staden för återstoden avtalsenligt har att bidraga med 60 procent. Föredragande statsrådet uttalar, att på statsverket till följd härav bör belöpa avrundat 240 000 kr.

Sedan förhandlingskommissionen förvissat sig om att stadens förhand- lingsdelegerade icke hävdat någon annan kostnadsfördelning beträffande de allmänna merkostnaderna än den i propositionen förutsatta, anser kom­ missionen det givna uppdraget även i den här avsedda delen slutfört.

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

C. Utrustningsfrågan

1962 års utrednings förslag

1962 års utredning om serafimerlasarettet har i sitt i det föregående be­ rörda betänkande med förslag till om- och tillbyggnader samt upprust­ nings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet framlagt förslag an­ gående anskaffande jämväl av utrustning i samband med en allmän upp­ rustning av lasarettet.

Utredningen framhåller, att bedömningen av utrustningsbehovet grun­ dar sig på förslag, som lämnats av cheferna för kliniker, laboratorier etc. Bearbetning och komplettering av dessa förslag har resulterat i ett unge­ färligt kostnadsförslag, som till beloppet och i förhållande till målsätt­ ningen bedömes som rimligt. Justeringar i sak torde emellertid bli nöd­ vändiga vid upphandlingstillfället med hänsyn till den tekniska utvcck-

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963

25

Sedan numera villkorlig överenskommelse träffats mellan representan­ ter för staten och Stockholms stad angående upprustning av serafimerla- sarettet, enligt vilken överenskomna byggnadsåtgärder skall vara avsluta­ de senast den 1 juli 1967, har enligt direktionens mening underlag erhål­ lits för bedömning av medelsbehoven under innevarande och närmast föl­ jande budgetår i vad avser upprustning av lasarettets inventarie- och appa­ ratbestånd.

I likhet med 1962 års utredning finner direktionen det angeläget att fö­ reslagen utrustningsanskaffning påbörjas snarast möjligt. I sådant syfte har direktionen, med utgångspunkt från den till förenämnda betänkande fogade utrustningslistan, låtit verkställa en beräkning av den utrustning i olika hänseenden, som i första hand och redan under innevarande bud­ getår kan anskaffas utan att ändrade lokaldispositioner behöver avvaktas. Direktionen föreslår således anskaffande av utrustning till ett värde av 1 200 000 kr. i enlighet med följande sammanställning.

Medicinska kliniken ........................................................... 475 000 Kirurgiska kliniken ........................................................... 150 000 Röntgenavdelningen........................................................... 200 000 Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet ......................... 125 000 Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet................................ 225 000

Summa (avrundat) kr. 1 200 000

D. Departementschefen

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade historiken sålde staten år 1948 serafimerlasarettets fastigheter till Stockholms stad i samband med att ett avtal ingicks med staden om samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av det staden tillhöriga Sabbatsbergs sjukhus, dit större delen av den medicinska utbildning och forskning, som bedrivits vid serafimerlasaret- tet, avsågs bli överflyttad. De neurologiska och neurokirurgiska kliniker­ na vid serafimerlasarettet skulle dock överflyttas till en nybyggnad vid karolinska sjukhuset. Trots överlåtelsen skulle staden övertaga driften av serafimerlasarettet först vid en senare tidpunkt.

När sabbatsbergsavtalet träffades räknade man med att de planerade nya klinikerna vid Sabbatsbergs sjukhus skulle hinna färdigställas under 1950-talet. Färdigställandet dröjde emellertid. Det framstod därför alltme­ ra klart, att serafimerlasarettet — som var i dåligt skick — skulle komma att användas i undervisningens tjänst åtskilligt längre än vad som ur­ sprungligen avsetls. På grund härav åtog sig staten i ett år 1958 med Stock­ holms stad slutet avtal att verkställa en viss upprustning av lasarettet. Upprustningen grundade sig på förslag av eu för ändamålet tillkallad ut­ redningsman. Enligt avtalet skulle staden svara för 60 procent av de verk­ liga kostnaderna för byggnads- och reparationsarbetena. Staten skulle helt

bekosta anskaffningen av inventarier och utrustning. Ifrågavarande upp­ rustning är numera i huvudsak avslutad och har i vad gäller byggnadsåt­ gärder kostat i runt tal 4,4 milj. kr. Med anledning av senare överenskom­ melser med staden om ändringar i det ursprungliga upprustningsprogram- met har statens andel kommit att något överstiga 40 procent av nämnda totalkostnad.

Jag vill redan i detta sammanhang betona, att upprustningen av lasa­ rettet hade en begränsad omfattning och endast var ägnad att avhjälpa de mest framträdande bristerna i fråga om lokaler och utrustning.

Sedan utbyggandet av Sabbatsbergs sjukhus av olika skäl visat sig svårt att realisera, träffades den 20 oktober 1961 mellan staten och staden en överenskommelse angående ett nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. in,, enligt vilken undervisningen skall förläggas till S:t Görans sjukhus i stället för till Sabbatsbergs sjukhus. Samtliga i överenskommelsen an­ givna kliniker och anläggningar vid S:t Görans sjukhus skall vara färdig­ ställda senast den 31 december 1976. Staten skall enligt överenskommel­ sen behålla huvudmannaskapet över serafimerlasarettet t. o. in. den 30 juni 1968. Därefter skall emellertid den medicinska utbildningen och forskning­ en bedrivas i oförändrad omfattning vid lasarettet tills de nya medicinska och kirurgiska klinikerna vid S:t Görans sjukhus kan tagas i bruk.

Vid träffandet av 1961 års överenskommelse förutsatte man således, att serafimerlasarettet skulle komma att utnyttjas för medicinsk utbildning och forskning ytterligare en tid. Enligt överenskommelsen skall de lokaler vid lasarettet, som friställs vid nervklinikernas överflyttning till karolinska sjukhuset, ombyggas och iordningställas för vårdavdelningar, laboratorier m. in. Till dessa och övriga ifrågakommande byggnadsåtgärder, varom när­ mare överenskommelse avsågs komma att träffas mellan parterna, skall staden bidraga med 60 procent av kostnaderna. Kostnaderna för anskaf­ fandet av utrustning i samband med byggnadsåtgärderna skall däremot helt bestridas av staten.

1962 års utredning om serafimerlasarettet har därefter i december 1962 överlämnat ett betänkande med förslag till om- och tillbyggnader samt upp­ rustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet. Utredningen har bl. a. beaktat, att den medicinska utbildningen i Stockholm utökats, vilket medför att utbildning i de kliniska ämnena kommer att anordnas vid sera- fimerlasarettets medicinska och kirurgiska kliniker fr. o. m. vårterminen 1965 för 80 kandidater årligen mot tidigare 60. Utredningen har även ta­ git hänsyn till att den s. k. Klarabergsleden — som provisoriskt skall dragas så, att den lämnar lasarettets vitala delar orörda — kommer att ge upphov till så kraftiga bullerstörningar, att den byggnad, som ligger intill leden och som hittills inrymt neurokirurgiska kliniken, inte kan utnyttjas för vårdändamål. Beträffande den närmare innebörden av utredningens förslag får jag hänvisa till den redogörelse som tidigare lämnats.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

27

Av särskilt intresse är utredningens förslag att det inom förutvarande neurologiska vårdavdelningen I skulle anordnas en specialavdelning för in­ termediära ämnesomsättningsrubbningar, omfattande bl. a. en vårdavdel­ ning för 8 patienter (»metabolic ward»), vidare att det bakteriologiska cen­ trallaboratoriet skulle läggas ned som självständig enhet vid lasarettet samt att bostäder för 41 personer skulle anordnas inom neurokirurgibyggnaden.

Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaden för ett fullständigt genom­ förande av utredningens förslag i vad avser byggnadsåtgärderna till i runt tal 17 milj. kr. Utredningen har för sin del ansett, att kostnaden under vissa förutsättningar skulle kunna begränsas till ca 12 milj. kr. men har framhållit, att den riktiga kostnaden torde ligga någonstans mellan de an­ givna beloppen. Utredningen betonar emellertid, att en fullständig kost­ nadsberäkning kan åstadkommas först sedan definitiva byggnadshand- lingar föreligger.

Utredningen föreslår vidare på grundval av förslag från klinikchefer m. fl. anskaffande av utrustning till ett värde av närmare 3,6 milj. kr.

1 remissyttrandena över utredningsförslaget spåras genomgående en viss betänksamhet inför en investering av den angivna storleksordningen i ett äldre sjukhus, som inte ens efter en sådan investering kan ur sjukvårdens, utbildningens och forskningens synpunkter anses vara fullt tillfredsstäl­ lande. Remissinstanserna har därlör bl. a. ifrågasatt en forcering av ut­ byggnaden av S:t Görans sjukhus för att möjliggöra en överflyttning av verksamheten vid serafimerlasarettet till nyssnämnda sjukhus betydligt ti­ digare än vid den överenskomna tidpunkten. Om det däremot skulle visa sig, att serafimerlasarettet måste förutsättas komma att utnyttjas för den medicinska utbildningen intill utgången av år 1976, har dock remissmyn­ digheterna ansett sig kunna godtaga en omfattande upprustning av lasaret­ tet.

Det är mot denna bakgrund man får se den av förhandlingskommissio- nen nu framlagda överenskommelsen om byggnadsåtgärder för upprust­ ning av serafimerlasarettet, som träffats i anslutning till 1961 års överens­ kommelse.

Förhandlingskommissionen har bedömt det som ofrånkomligt alt medi­ cinsk utbildning bedrives vid serafimerlasarettet intill den tidpunkt, då densamma kan överflyttas till S:t Görans sjukhus. Såsom målsättning för lasarettets upprustning har således i den framlagda överenskommelsen an­ givits, att sjukvård, utbildning och forskning skall kunna godtagbart bedri­ vas vid lasarettet intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t Görans sjukhus tages i bruk, vilket enligt 1961 års överenskommelse skall ske senast den 31 december 1976.

Den byggnadsmässiga upprustningen skall enligt föreliggande överens­ kommelse ske i huvudsaklig överensstämmelse med det program, som fram­ lagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet. En av utredningen före-

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963

53

förslagsanslag med rubriken Bekämpande av vildkanin. Anslaget bör få överskridas med det belopp, varmed bidragen från kommunalt håll kan komma att överstiga 150 000 kr. Närmare bestämmelser om anslagets dispo­ sition bör få meddelas av Kungl. Maj :t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bekämpande av vildkanin å tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[2] 38. Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt. Under denna rubrik

har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 80 000 kr. Medlen är avsedda för en demonterbar verkstadsbarack vid växtskyddsan- staltens huvudinstitution i Bergshamra.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budget­ året 1963/64 anvisas ytterligare 15 000 kr. till ifrågavarande barack.

Styrelsen har låtit göra en kostnadskontroll av byggnadsprojektet, sedan bygghandlingarna färdigställts. Det har därvid visat sig, att arbetena inte ryms inom den tidigare beräknade kostnadsramen om 80 000 kr. utan att kostnaderna uppgår till 95 000 kr. enligt preliminärt uppskattat prisläge den 1 juli 1963.

Departementschefen

Byggnadsstyrelsens uppräkning av kostnadsramen för ifrågavarande ba­ rackbyggnad finner jag mig böra godta. För att byggnaden skall kunna tas i bruk under innevarande budgetår avser jag senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att uppföra densamma. Det ytterligare medelsbehovet av 15 000 kr. torde böra anvisas å tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Jan O. Karlsson