Prop. 1961:199
('angående verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sam\xad manhängande spörsmål',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
1
Sr 1U9
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående verksamheten
vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sam manhängande spörsmål; given Stockholms slott den 10 november 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I maj 1961 avgav oljeskifferutredningen ett betänkande, Skifferoljefrågan (SOU 1961:27), i vilket föreslogs, att Svenska skifferoljeaktiebolagets verk samhet skulle upphöra, bolaget likvideras och dess tillgångar avyttras. I an slutning härtill tillsattes en kommission, Ivvarntorpskommissionen, med uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidta de åt gärder i övrigt, som föranleddes av förslaget. I propositionen lämnas en re dogörelse för innehållet i betänkandet och däröver avgivna remissyttranden samt för vissa resultat av Kvarntorpskommissionens hittillsvarande arbete. På grundval av det sålunda redovisade materialet framläggs förslag rörande skifferoljebolagets verksamhet.
Som en utgångspunkt för bedömningen godtages oljeskifferutredningens beräkningar, enligt vilka en årlig förlust av 10—15 milj. kronor måste för utses, om verksamheten i Kvarntorp skall fortsättas i nuvarande omfatt ning. Beredskapsvärdet av skifferoljebolagets produktion anses inte kunna motivera ett statligt stöd till företaget av den storlek som erfordras för att verksamheten skall kunna upprätthållas. Med hänsyn till det anförda före slås riksdagen besluta, att bolagets verksamhet skall avvecklas. För att bo lagets tillgångar skall kunna tillgodogöras på bästa sätt och för alt under-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 199
2
lätta för de anställda att övergå till annan verksamhet, förordas i enlighet
med förslag av Kvarntorpskommissionen att avvecklingen sker i etapper.
Undersökningar och förhandlingar inom ramen för Kvarntorpskommis-
sionens verksamhet har lett till att mellan skifferoljebolaget och Aktiebola
get Svenska salpeterverken träffats en preliminär överenskommelse som in
nebär, att sistnämnda bolag för en köpeskilling av 20,5 milj. kronor förvär
var en del av skifferoljebolagets industriområde med därå befintligt ammo-
niakverk m. m. för att å området bygga upp en omfattande kemisk industri.
Denna skall vara grundad på annan råvara än skiffer, men det förutsättes,
att viss skifferhantering bibehålies under uppbyggnadsskedet. Föredragande
departementschefen förklarar sig beredd tillstyrka att överenskommelsen god
kännes.
Beslutet om avveckling förutsättes innefatta rätt för Kungl. Maj :t att fatta
de närmare beslut om skifferoljebolagets verksamhet och dispositionen av
bolagets tillgångar, som kan erfordras för ett ändamålsenligt genomfö
rande av det föreslagna principbeslutet. För att skapa önskvärd handlings
frihet för Kungl. Maj :t samt för att bolagets organisation och verksamhet
skall kunna vidmakthållas under erforderlig övergångstid föreslås att me
del ställs till förfogande för betalning av bolagets låneskulder och för täc
kande av vissa kostnader i samband med omställningen. För nämnda ända
mål äskas anslag å 65 milj. kronor, vilket belopp motsvarar oljeskifferutred
ningens och Kvarntorpskommissionens beräkningar rörande behövligt me
delstillskott till bolaget vid beslut om avveckling av dess verksamhet. Me
delsanvisningen föreslås ske på sådant sätt att ett anslag å nämnda belopp
uppföres a kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd samtidigt som
motsvarande avskrivningsanslag anvisas å driftbudgeten. Härjämte föreslås,
att anslag å 40,5 milj. kronor anvisas till avskrivning av statliga lån till bo
laget och av det i statens räkenskaper bokförda värdet av aktierna. Samtliga
anslag föreslås upptagna på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande bud
getår.
Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961
Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961
3
Utdrag ur protokollet över handelsärenden hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet å Stockholms slott den 10 november 1961.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che fen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, frågan om verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sammanhängande spörsmål och anför därvid följande.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 6 juli 1958 särskilda sakkunniga för att verkställa utredning rörande Svenska skiffer- oljeaktiebolagets framtida verksamhet. De sakkunniga, som antagit benäm ningen oljeskifferutredningen har med skrivelse den 25 maj 1961 avlämnat sitt betänkande, benämnt Skifferoljefrågan (SOU 1961:27). I betänkandet föreslogs, att skifferoljebolagets verksamhet skulle upphöra, bolaget lik videras och dess tillgångar avyttras.
I nära anslutning till att oljeskifferutredningens förslag framlades till kallade jag, efter att ha utverkat Kungl. Maj :ts bemyndigande, den 21 juni 1961 en kommission med uppgift att verkställa det utrednings- och plane ringsarbete samt vidta de åtgärder i övrigt, som föranleddes av förslaget. Kommissionen har antagit benämningen Kvarntorpskommissionen.
Oljeskifferutredningens betänkande har varit föremål för remissbehand ling.
Kvarntorpskommissionen har den 24 oktober 1961 avgivit yttrande i ärendet. Sedermera har kommissionen i skrivelse den 6 november 1961 anmält, att preliminär överenskommelse träffats mellan skifferoljebolaget och Aktiebolaget Svenska salpeterverken om överlåtelse till sistnämnda bo lag av viss del av skifferoljebolagets industriområde med därå befintligt ammoniakverk m. m.
Innan jag övergår till de frågor som aktualiseras av vad sålunda förekom mit, torde jag få lämna en redogörelse för skifferoljebolagets utveckling och för statsmakternas tidigare beslut av mera principiell innebörd beträffande bolagets verksamhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Historik
Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att genom utvinning av olja ur skiffertillgångarna i östra Närke medverka till försörjningen med flytande bränsle. Bolagets anläggningar förlädes till Kvarntorp i Ekeby soc ken, Örebro län. År 1943 överfördes ett till marinförvaltningen hörande skif- Teroljeverk vid Kinne-Kleva i Skaraborgs län till bolaget. Sedermera har driften vid Kinne-Kleva nedlagts.
Frågan huruvida driften vid Kvarntorp skulle fortsätta, sedan efter kri get importen av olja och bensin kunnat frigöras, prövades av riksdagen år 1946 och upptogs därefter till förnyat övervägande år 1949, då särskilt till kallade utredningsmän, Ivvarntorpsutredningen, avgav utlåtande angående bolagets framtida verksamhet. Vid sistnämnda tidpunkt gick driften av skif- feroljeverket vid Kvarntorp med en icke obetydlig årlig förlust. Efter utbygg nad av anläggningarna enligt en av utredningen framlagd plan skulle emel lertid produktionen ökas väsentligt och ett årligt driftsöverskott före av skrivningar och vissa räntor kunna påräknas. Ehuru driftsöverskottet icke väntades bli tillräckligt för den oundgängligen erforderliga förnyelsen av anläggningarna, föreslog utredningen, att driften vid skifferoljeverket i Kvarntorp skulle fortsätta och att anläggningarna skulle utbyggas enligt den framlagda planen. Förslaget motiverades med att ifrågavarande verk samhet var betydelsefull ur beredskapssynpunkt och att kostnaderna för sta ten vid utbyggnad och fortsatt drift av skifferoljeverket beräknades bli lägre än om driften skulle nedläggas och anläggningarna hållas i funktionsdug ligt skick. Kvarntorpsutredningens förslag biträddes i princip av Kungl. Maj:t i prop. nr 143 till 1949 års riksdag. Härvid åberopades i främsta rum met de av utredningen anförda beredskapsskälen samt utsikterna till för bättrad driftsekonomi. Till stöd för förslaget framhölls vidare att den bety delsefulla forskningsverksamhet, som skifferoljebolaget bedrev, skulle få avbrytas om driften nedlades. I fråga om statens kostnader för den fortsat ta verksamheten anfördes, att det icke var osannolikt, att medel för den oundgängligen erforderliga förnyelsen av anläggningarna framdeles skulle få tillföras bolaget. Kungl. Maj :ts i propositionen framlagda förslag bifölls av riksdagen, som även anvisade medel till skifferoljeverkets utbyggnad och drift i viss utsträckning (SU 148, Rskr 273). På förslag av Kungl. Maj :t anvisade sedermera 1950 och 1952 års riksdagar ytterligare medel för sam ma ändamål (prop. 1950: 147, SU 131, Rskr 221; prop. 1952: 100, SU 121, Rskr 219).
Det av Kvarntorpsutredningen förordade utbyggnadsprogrammet för skifferoljeverket genomfördes under tiden t. o. m. räkenskapsåret 1952/53. I ekonomiskt avseende blev emellertid driftsresultatet inte så gynnsamt som väntat. Bolaget hemställde om ekonomiskt stöd i form av befrielse från skyl dighet att erlägga skatt för den bensin bolaget tillverkade. I propositionen nr 112 till 1954 års riksdag föreslog chefen för finansdepartementet att skat
5
ten å bensin, som tillverkades av bolaget genom utvinning ur skiffer, skulle utgå med 7 öre per liter, eller 25 öre mindre än skatten för annan bensin. Det framlagda förslaget, som avsåg tiden intill utgången av juni 1959, bi fölls av riksdagen (BevU 1954:45, Rskr 277). Skattelättnaden bär därefter förlängts att gälla intill utgången av budgetåret 1963/64 (prop. 1959: 37, BevU 20, Rskr 113).
I samband med behandlingen vid 1949 års riksdag av frågan om skiffer oljebolagets framtida verksamhet framkom tanken på att undersöka möj ligheterna till samarbete i en eller annan form med den kemisk-tekniska in dustrien inom landet. Ett förslag framlagt 1951 av bolaget om samarbete med Kooperativa Förbundet anmäldes för 1952 års riksdag men ansågs bö ra underkastas viss överarbetning (prop. 1952: 100, SU 121, Rskr 219). Se dermera överenskoms att skifferoljebolaget skulle i Kvarntorp uppföra en ammoniakfabrik med en årskapacitet av omkring 22 000 ton ammoniak att levereras till förbundets dotterföretag Aktiebolaget Svenska salpeterverken i Köping. Medel till uppförandet av ammoniakfabriken —- beräknat till 20 milj. kronor — skulle skifferoljebolaget erhålla genom ett tillfälligt amorte ringslån från förbundet. Förbundet uttryckte önskan om statens borgen för lånet och garanti för att driften vid ammoniakfabriken skulle upprätthållas under avtalstiden. Frågan anmäldes i propositionen nr 213 till 1954 års riks dag, i vilken tillstyrktes att staten ställde borgen för lånet. Beträffande den nämnda garantien anförde departementschefen bl. a., att, om de ekonomis ka förutsättningarna för fortsatt drift radikalt förändrades och frågan om nedläggning av verksamheten aktualiserades, ifrågavarande garanti icke skulle innebära hinder härför, då ammoniakfabriken efter viss komplette ring kunde drivas oberoende av förnödenheter från skifferoljebolaget. Riks dagen medgav, att staten fick teckna borgen för ifrågavarande lån (SU 1954: 122, Rskr 293).
Frågan om skifferoljebolagets vidare utveckling aktualiserades ånyo 1956 genom två framställningar från bolaget i vilka hemställdes om kapitaltill skott för bl. a. ombyggnad av vissa skifferugnar. Vidare begärdes medel för täckning av en i bolagets räkenskaper från verksamhetsåren 1952/53—1953/ 54 balanserad förlust. Vid samma tid hade bränsleutredningen 1951 fram lagt ett etapprogram för en betydande utbyggnad av skifferoljeindustrin
(SOU 1956: 46 och 58).
Vid anmälan av nu nämnda frågor i propositionen nr 131 till 1958 års riks dag betonades svårigheterna att överblicka de olika alternativ, som kunde tänkas för utvecklingen av skifferoljebolagets framtida verksamhet. Vissa utredningar hade givit vid handen, att bolaget för att upprätthålla verksam heten var i behov av visst kapitaltillskott. Någon vinstmarginal kunde dock inte väntas uppkomma utan betydande nyinvesteringar. Det befanns inte möjligt att på grundval av föreliggande material ta slutlig ståndpunkt till frågan om hur skifferoljeverkets verksamhet borde bedrivas på längre sikt. Före ett ställningstagande måste bolagets tekniska och ekonomiska utred ningar granskas ur de synpunkter statsmakterna ville anlägga på skifferol-
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
jefrågan. Granskningen borde syfta till att ge underlag för en uppfattning om hållbarheten av framlagda investerings- och räntabilitetskalkyler eller eljest vikten av de skäl, som åberopades för planerade åtgärder. Härvid mås te en avvägning ske, vid vilken utom beredskapen i fråga om tillgången på flytande bränslen m. m. även läget för energiförsörjningen i stort måste be aktas. Departementschefen ansåg därför att hela problemkomplexet borde underkastas en ingående utredning av särskilda sakkunniga.
För att möjlighet skulle beredas bolaget att upprätthålla verksamheten un der utredningstiden samt genomföra en viss i och för sig räntabel ombygg nad av vissa ugnar föreslogs riksdagen att medgiva att staten fick ställa borgen för ett lån till bolaget intill ett belopp av 15 milj. kronor. Riksdagen lämnade det begärda medgivandet (SU B 38, Rskr B 13).
Statsutskottet underströk i sitt utlåtande i ärendet angelägenheten av att hela frågan om bolagets verksamhet på längre sikt underkastades en ingå ende prövning av särskilda sakkunniga. Denna borde även omfatta frågan om Kvarntorpsanläggningarnas fortvaro, därvid särskild uppmärksamhet borde ägnas spörsmålet om anläggningens betydelse ur beredskapssynpunkt mot bakgrunden av bl. a. atomkraftens utveckling och den fortsatta utbygg naden av oljelagringsanläggningar.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 22 juli 1958 sär skilda sakkunniga för att utreda skifferoljefrågan. De antog sedermera nam net oljeskifferutredningen.
Svenska skifferoljeaktiebolaget (skr. 18/9 1959) och oljeskifferutredning en (skr. 22/9 1959) framlade sedermera förslag om anvisande av 4 milj. kronor till försök i teknisk skala med ett pyrolys- och förgasningsförfarande för nyttiggörande av skifferstybb. Såvitt framgick av de framlagda kalkyler na kunde en rätt avsevärd resultatförbättring vid skifferoljeverket påräk nas genom ett förfarande av angiven art. Sedan viss komplettering av försla get i bl. a. tekniskt avseende skett, föreslog emellertid oljeskifferutredning en i utlåtande den 8 juni 1960, att framställningen skulle vila i avvaktan på att utredningen slutförde erforderliga undersökningar angående projektets lönsamhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Olj eskifferutr edningen
I direktiven för oljeskifferutredningen erinrades beträffande syftet med utredningen och de problem som därvid borde beaktas främst om vad som anförts i propositionen nr 131 till 1958 års riksdag. I övrigt framhölls bl. a. följande.
En viktig uppgift vid utredningen blir att, på grundval av material, som redan ar tillgängligt eller som kan komma att tillhandahållas av bolaget, soka komma fram till en såvitt möjligt säker uppfattning om företagets rän- tabilitetsutsikter vid olika utvecklingsalternativ, som de sakkunniga kan fin na realistiska. Samtidigt bör investeringskostnaderna och i övrigt nödvän- diga kapitaltillskott vid de olika alternativen preciseras.
7
De sakkunniga bör vidare överväga vilka åtgärder som erfordras för alt ytterligare motverka olägenheterna för den kringliggande trakten av driften vid Kvarntorp. Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan huruvida hälso risker kan länkas föreligga och vad som bör göras för att förebygga dessa. Konsekvenserna i ekonomiskt avseende av här avsedda åtgärder bör klarläg gas och tagas i betraktande vid räntabilitetsbedömningen.
Utredningsarbetet i nu nämnda delar torde förutsätta, att de sakkunniga gör sig förtrogna med det utvecklingsarbete, som pågår inom bolaget, samt kontinuerligt håller sig underrättade om dess förlopp och de resultat som uppnås. Här åsyftas främst bolagets forsknings- och försöksverksamhet be träffande rening av rökgaserna, skifferstybbens tillgodogörande samt utnytt jande av nya metoder för skifferns behandling.
I sitt med skrivelse den 25 maj 1961 avgivna betänkande, benämnt Skifter- oljefrågan (SOU 1961:27) behandlar oljeskifferutredningen1 inledningsvis skiffertillgångarna i Östernärke och de tekniska och ekonomiska förhållan dena i samband med skifferfångsten. Av redogörelsen framgår, att tillgång en på lämpliga oljeskiffrar omkring Kvarntorp är tillräcklig för en brytning av nuvarande omfattning i åtskilliga årtionden. Den skiffer som nu brytes ger på grund av sin belägenhet i förhållande till skifferoljeverket och sin kvali tet samt det förhållandet att den kan brytas i öppet brott det ur ekonomisk synpunkt bästa resultatet. Vid fortsatt drift av Kvarntorpsverket räknar ut redningen med att skifferbrytningen kommer att medföra ökade kostnader dels emedan brytplatserna kommer att ligga på längre avstånd från fabri ken dels på grund av att fyndigheterna ur brytteknisk synpunkt blir mer svår tillgängliga. Vidare minskar skifferns halt av oljegivande substanser med avståndet från oljeskifferverket.
Utredningen ger härefter en översikt över oljeskifferverkets tekniska en heter. Utvinningen av olja in. in. ur skiffern — den s. k. skifferpyrolysen — sker f. n. enligt två ugnsmetoder. Sålunda finns tre Bergh-Kvarntorpsugnar (BK-ugnar), som svarar för cirka 85 procent av oljeframställningen, och en Hultman-Gustafssonsugn (HG-ugnen). Ur den från ugnarna kommande pyrolysgasen avskiljes genom kondensering en råolja, som därefter i en destilleringsprocess uppdelas i eldningsolja och råbensin; den sistnämnda går till ett raffinaderi för slutbehandling. Den efter oljans avskiljande åter stående gasen går efter rening i en s. k. avoxanläggning — där syre avlägs nas — till ett svavelverk där i gasen ingående svavelväte omvandlas till elementärt svavel. Efter svavelverket passerar gasen en gasolanläggning; i denna urtvättas bensin, propån och butan. Bensinen överföres till raffina deriet, medan propån och butan manufaktureras och försäljes såsom gasol. Av restgasen används huvuddelen för framställning av ammoniak i en am- moniakfabrik, vars kapacitet är cirka 22 000 ton per år. Hela ammoniak- produktionen levereras till AB Svenska salpeterverken i Köping. Vidare finns eu anläggning för tillverkning av ammoniumsulfat, en ångcentral och tre kalkugnar.
1 Oljeskifferutredningen bestod, då betänkandet framlades, av bruksdisponenten Hjalmar Åse- lius, ordförande, överdirektören Folke Petri, överdirektören Lennart Simonsson och överingenjö ren Erik Svenke.
Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961
Beträffande verksamhetens ekonomiska resultat framhåller utredningen, att bolaget, trots goda tekniska insatser, allt sedan sin tillkomst gått med årliga förluster, som kunnat täckas endast genom statliga bidrag och sub ventioner. Utredningens redovisning av de ekonomiska förhållandena är upp delad i en beredskapsperiod och en efterkrigsperiod. Den senare perioden beräknas ha tagit sin början i och med verksamhetsåret 1946/47, då företa get rekonstruerades för drift som normalt långtidsföretag.
Inledningsvis redovisar utredningen statens kapitaltillskott och borgens åtaganden. Statens sammanlagda kapitaltillskott till och med den 30 juni 1960 samt borgensåtagandenas omfattning vid samma tidpunkt samman fattas av utredningen sålunda.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Kapitaltillskott:
Aktiekapital................................................ Statslån........................................................ Anslag........................................................... Subvention genom behållen bensinskatt Bensin- och energiskatt på bensoltillsats
Beräknade tillkommande räntor...........
Borgensåtaganden den 30 juni 1960 (låneskuld) ..
Miljoner kronor
Beredskaps perioden
- Efterkrigs-
perioden
Summa
29,2 19,0
48,2
25,6
21,5
47,1
2,6
22,9
25,5
—
49,2 49,2
—
6,1
6,1
57,4
118,7 176,1
5,8 20,7
26,5
63,2
139,4 202,6
—
—
39,1
Staten har i enlighet med beslut av 1944 års riksdag efterskänkt lån från 1943 på 25,6 milj. kronor. Samtidigt avskrevs i statens räkenskaper prak tiskt taget hela det dittills tillskjutna aktiekapitalet.
Borgensåtagandena per den 30 juni 1960 avsåg ett lån från Kooperativa förbundet, som upptagits för finansiering av ammoniakanläggningen och som vid ifrågavarande tidpunkt uppgick till 24,1 milj. kronor, samt ett lån från Sveriges kreditbank om 15 milj. kronor för ombyggnad av vissa ugnar.
Övriga den 30 juni 1960 utestående lån var:
Kooperativa förbundet (det s. k. Avoxlånet) ................................ Beverslån från Sveriges Kreditbank (partiallån) ............................ Bolagets pensionsstiftelse m. fl.............................................................. Checkräkningskredit å 2 miljoner, ej utnyttjad den 30 juni 1960.
3,8 milj. kr.
20,0
» »>
1,4 » »
25,2 milj. kr.
För att få ett underlag och en utgångspunkt för en bedömning av bolagets räntabilitetsutsikter vid olika utvecklingsalternativ har utredningen gjort en undersökning av det verkliga ekonomiska resultatet av bolagets hittillsva rande verksamhet; härmed förstår utredningen nettoresultatet efter borträk nande av de subventioner som staten i olika former lämnat bolaget och
9
efter vissa andra justeringar av de i boksluten redovisade nettoresultaten.
För beredskapsperioden bär resultatet redovisats för perioden i dess hel het och den sammanlagda förlusten beräknats till 33,1 milj. kronor. I denna förlust är ej inräknade räntekostnader för aktiekapitalet, vilka angives till 5,2 milj. kronor. Statens kapitalförlust under denna period utgör därför enligt utredningen 38,3 milj. kronor.
För efterkrigsperioden har utredningen dels låtit beräkna de verkliga årsresultaten med särskilt beaktande av avskrivningarna, dels gjort en jäm förelse mellan å ena sidan de beräknade verkliga årsresultaten och å andra sidan de nettovinster, som bolaget som affärsmässigt företag minst borde ha lämnat med hänsyn till det egna kapital det förfogade över.
Utredningen erinrar i detta sammanhang om den utveckling produktionen genomgått. Följande siffror redovisas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Produktionssiffror för Kvarntorp
Bensin, m3................. Eldningsolja, m3 .... Svavel, ton................. Gasol, ton................... Kalk, ton................... Ammoniak, ton......... Ammoniumsulfat, ton
1944/45
31 200 45 300 20 700
900
1946/47
18 700 39 200 16 700
3001 9 800
700
1959/60
34 900 82 700 38 100
11 100
48 600 20 800
2 500
Kostnaderna för samtliga nyanläggningar under efterkrigsperioden anges av utredningen till cirka 125 milj. kronor.
Fram t. o. m. mitten av 1960 har bolaget enligt utredningens beräkningar under samma period tillförts ett kapital om sammanlagt cirka 182 milj. kronor, varav 40,5 milj. kronor i form av från staten tillskjutet aktiekapi tal och statliga lån, 22,9 milj. kronor i form av statliga anslag samt 55,3 milj. kronor i form av skattelättnad på bensin och bensol. Återstoden, 63,5 milj. kronor, har tillförts bolaget genom främmande lån. Enligt bolagets års redovisningar visar resultaten för tiden 1 juli 1946—30 juni 1954 en sam manlagd förlust om 22,6 milj. kronor och därefter varken vinst eller för lust.
Beräkningarna rörande de verkliga årsresultaten innefattar olika slag av korrigeringar i förhållande till de faktiskt redovisade resultaten. Sålunda har rörelsen belastats med erhållna statsanslag och subventioner (även skatteförmåner) samt med marknadsräntor i stället för faktiskt utgående förmånsräntor på vissa lån. Ytterligare justeringar har gjorts i fråga om avskrivningar på anläggningar, förändringar i lagerreserv och ersättning för rökgasskador.
Beträffande avskrivningarna anför utredningen att de vid korrigeringen beräknats på anläggningskostnadernas anskaffningsvärde, då de huvudsak ligen finansierats med lånade medel. De bokförda avskrivningarna överens-
1 Försöksdrift.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
stämmer i stort sett med vad som kan betraktas som skäligt. En år 1946 fö retagen engångsavskrivning om 9,8 milj. kronor har därvid beaktats.
De beräknade verkliga förlusterna och försäljningsvärdena redovisas sam manfattningsvis sålunda.
Beräknade Försälj - verkliga nings- förluster värden milj. kr. milj. kr.
1946/47 ............................................................................................... 8,4 10,1 1947/48 ............................................................................................... 7,9 9,4 1948/49 ............................................................................................... 7,0 9,3 1949/50 ............................................................................................... 4,8 10,2 1950/51 ............................................................................................... 6,3 15,5 1951/52 ............................................................................................... 4,1 20,2 1952/53 ................................................................................................ 4,0 23,4 1953/54 ............................................................................................... 7,3 26,8 1954/55 ............................................................................................... 7,8 31,3 1955/56 ............................................................................................... 8,7 34,8 1956/57 ............................................................................................... 8,9 42,8 1957/58 ................................................................................................ 9,6 46,7 1958/59 ................................................................................................ 14,9 44,0 1959/60 ............................................................................................... 11,4 48,4
111,1
För att bedöma lönsamheten har utredningen vidare räknat med en för räntning av det egna kapitalet med 5 procent per år efter skatt. Totala för- räntningsbeloppet skulle då uppgå till 25,8 milj. kronor, vilket av utredning en närmast anses vara för lågt, då det egna kapitalet varit ovanligt litet i förhållande till verksamhetens omfattning.
Sammanlagt framkommer sålunda ett belopp av 137 milj. kronor som ut redningen anser utgöra det minsta belopp, varmed resultatet av bolagets verksamhet under efterkrigsperioden fram till den 30 juni 1960 understigit det resultat som företaget, betraktat som ett industriföretag med skälig lön samhet, borde ha lämnat.
Mot denna bakgrund redovisar utredningen resultatet av sina undersök ningar rörande utvecklingsmöjligheterna för bolagets verksamhet. Utred ningen konstaterar först att verksamheten vid Kvarntorp under årens lopp genomgått en betydande teknisk utveckling, vari det senaste steget utgör en ombyggnad av BK-ugnarna till ökad skiffergenomsättning och förbättrat ut byte. Teknisk utveckling och genomförda rationaliseringsåtgärder har vä sentligt förbättrat effektiviteten. En väsentlig utökning av produktionsvoly men har kunnat genomföras vid en successiv minskning av antalet arbets timmar. Verksamheten har emellertid ej blivit lönsam på grund av dels sjun kande priser på bolagets produkter dels en större kostnadsstegring för lö ner och förnödenheter än vad effektivitetsförbättringar kunnat uppväga.
Inom bolaget har särskilt under senare år nedlagts mycket arbete på un dersökningar i syfte att utveckla nya fabrikationsmetoder eller eljest för
11
bättra resultatet. Utredningen har prövat de viktigaste av de förslag till åt gärder som härvid framkommit. De uppdelas i följande grupper. 1) Rationa lisering inom nuvarande ram för verksamheten. 2) Utökad produktion en ligt nuvarande metoder. 3) Nya metoder för utnyttjande av skifferns ener giinnehåll. 4) Utvinning av nya produkter ur oljeskiffern. Enbart åtgärder, hänförliga till den förstnämnda gruppen, förväntas av utredningen icke kun na bidraga till en lösning av lönsamhetsproblemet. För vissa alternativ inom övriga grupper har utredningen upprättat lönsamhetskalkyler. Till grund för beräkningarna har lagts priser, vilka överensstämmer med dem som tilläm pats av bolaget i dess senaste kalkyler. Vid en genomgång av de faktorer som kan tänkas ha betydelse för den framtida prisutvecklingen har utred
ningen kommit till resultatet att dessa kalkylpriser är väl motiverade. Ut redningen finner ej heller anledning antaga, att någon av bolagets produkter är på väg att förlora sin betydelse på marknaden. De framtida avsättnings möjligheterna bedömes som goda.
På kostnadssidan har utredningen utgått från 1961 års kostnadsläge. I vissa fall påverkas lönsamhetsberäkningarna i väsentlig grad av kostna der för att komma tillrätta med rökgasproblemen. Denna fråga har av ut redningen ägnats särskild uppmärksamhet. Härom framhålles bl. a. följande. Relativt stora belopp har hittills utbetalats i skadeersättningar. Utredningen anger att ca 7 milj. kronor utbetalats i skadestånd och för utredningar beträffande rökgasskador. För år 1960 uppgick utgifterna för sådana ända mål till ca 0,5 milj. kronor. Skadorna förorsakas av att rökgaserna innehål ler svaveldioxid och andra svavelföreningar samt stoft. Skogens — fram för allt barrskogens — tillväxt har nedsatts och skador på växande gröda har också konstaterats. Korrosionsskador har enligt undersökningar av sta tens provningsanstalt och statens maskinprovningar nedsatt livslängden för och ökat behovet av underhåll av byggnadsdetaljer av metall, metalltråds- stängsel och lantbruksmaskiner m. m. Rökgasreningsproblemet har under en längre tid varit föremål för skifferoljebolagets uppmärksamhet och om fattande undersökningar har utförts. Det har visat sig att införandet av en rökgasrening skulle medföra en allvarlig ekonomisk belastning för företaget. Utredningen har i sina lönsamhetskalkyler för olika utvecklingsprojekt och förändringar i den tekniska verksamheten tagit hänsyn till kostnaderna för rökgasrening på så sätt att kostnaderna medräknats för en svaveldioxidre ning i de fall alternativet annars inneburit en höjning av föroreningsnivån över den nuvarande och man har därvid förutsatt en rening ned till nuva rande nivå.
I fråga om de framlagda lönsamhetskalkylerna för olika alternativ må här sammanfattningsvis nämnas följande.
1. Drift med tre BK-ugnar
Genom den tidigare ombyggnaden av BK-ugnarna ökades produktionen och möjliggjordes nedläggning av vissa oekonomiska anläggningar. Ytterli gare förbättringar av BK-ugnarna torde kunna uppnås. Det är då tveksamt
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
om driften vid HG-ugnen bör upprätthållas och beräkningar har därför gjorts för ett rent alternativ med 3 BK-ugnar. Resultaten visar emellertid icke nå gon lönsamhetsförbättring jämfört med den nuvarande driften av 3 BK- ugnar och 1 HG-ugn.
2. Drift med tre BK-ugnar och en HG-ugn
Detta alternativ motsvarar den nuvarande driften vid Kvarntorp.
3. Drift med fyra BK-ugnar
Efter nedläggning av vissa anläggningar har bolaget outnyttjad marginal kapacitet för bland annat förädlingsverken. Denna skulle öka om även HG- ugnen nedlägges. Utredningen har därför ansett det vara av intresse att un dersöka resultatet vid tillbyggnad av ännu en BK-ugn. Rökgasreningen blir dock vid en sådan utbyggnad en stor ekonomisk belastning. Lönsamheten blir härigenom försämrad.
4. Drift med tre BK-ugnar och en anläggning för pyrolys och förgasning av skifferstybb
Vid BK-metoden erhålles stora mängder stybb, vars energiinnehåll ej till- varatages. Det ligger nära till hands att försöka utvinna denna stybbs inne håll av organiskt material genom pyrolys med efterföljande förgasning el ler förbränning av den vid pyrolysen bildade skifferkoksen. Bolaget har där för gjort omfattande laboratorieundersökningar och processberäkningar för en stybbpyrolysanläggning. Beräkningarna har givit uppmuntrande resultat och bolaget har ansett en anläggning i teknisk försöksskala vara tillrådlig. År 1959 framlade bolaget ett förslag härom. Samtidigt framlades kalkyler som visade alt bolagets verksamhet under vissa förutsättningar skulle bli lönsam genom komplettering med en stybbpyrolysanläggning. Utredningen har låtit en särskild kommitté bedöma de tekniska förutsättningarna för en stybbpyrolysanläggning. Även kommittén ansåg att — för en bedömning av om en stybbpyrolysanläggning vore praktiskt genomförbar — en provanlägg ning först borde uppföras. Utredningen finner emellertid att, även om pro cessen skulle visa sig tekniskt genomförbar och även i betraktande av att stybbpyrolysanläggningen i och för sig vore lönsam, överskottet blir relativt lågt i förhållande till erforderlig investering och risktagande och långt ifrån tillräckligt för att göra bolagets verksamhet lönande.
5. Drift med tre BK-ugnar och ett kraftverk för eldning med skifferstybb
Tidigare redovisade alternativ har avsett att nyttiggöra skifferns energi innehåll genom oljeutvinning — genomförd i en pyrolysprocess. Utredning en har även undersökt alternativet med direkt förbränning, varvid alstrad värme skulle tillvaratagas genom produktion av ånga, utnyttjningsbar för elproduktion i en ångturbin. Ett av bolaget framlagt förslag till en försöks- anläggning med en effekt av 10 MW har utredningen låtit granska av ex perter från bolaget, vattenfallsstyrelsen och AB Atomenergi. Resultatet vi
13
sar att lönsamheten för ett utvecklingskraftverk är diskutabel och att ytter ligare forskning behövs för att fastställa den gynnsammaste förbrännings- metoden. Vidare bör rökgasreningsproblemet vara löst innan ett utvecklings kraftverk byggs. Utredningen har även sökt bedöma förutsättningarna för lönsam produktion i en anläggning i större skala. Utredningen har gjort en lönsamhetskalkyl baserad bl. a. på förutsättningarna att ett kraftpris om 3 öre per kWh erhålles — vilket är det pris som enligt vattenfallsstyrelsen kan erhållas för elkraft levererad i Kvarntorp vid lämplig spänning och med utnyttjningstid av cirka 7 000 timmar — att fallande skifferstybb från tre BK-ugnar används samt att denna stybb erhålles kostnadsfritt. Kalkylen visar att överskottet skulle komma att bli så obetydligt att bolagets ekono miska problem ej därigenom löses. Utökning av anläggningen bedömes ej heller vara lönande.
De resultat som framkommit vid lönsamhetsberäkningarna för de fem driftsalternativen för vilka här redogjorts sammanfattar utredningen i föl jande tabell.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Sammanställning av oljeski/jerutredningens lönsamhetskalkyler
Alternativ
Tre Bergh- Kvarntorp- ugnar
Tre Bergh- Kvarntorp- ugnar En Hult- man—Gus- tafsson-ugn
Fyra Bergh- Kvarntorp- ugnar
Tre Bergh- Kvarntorpugnar Stybbpyrolys- anläggning
Tre Bergh- Kvarntorp- ugnar Kraftverk
Högt utbyte
Lågt utbyte
Skifferförbrukning. Milj.
ton/år Ugnsskiffer................
1,86
2,15
2,65
1,86 1,86
1,86
Stybb.......................... 0,79
0,92
1,14
0,79 0,95 0,79
Summa
2,65
3,07
3,79 2,65 2,81 2,65
Investeringsbehov.
Milj. kr Produktionsanlägg-
ning..........................
28,7 28,2 31,7
68
Rökgasrening ..........
—
—
16,5
-- -—
16,5
Summa —
—
45,2
28,2
31,7
84,5
Avskrivningstid.
10
10 10
20
Antal år
—
—
Intäkter. Milj. kr/år
31,2
34,1
40,8 41,7 41‘0 46,2
Kostnader. Milj. kr/år
36,0
37,0
Produktion ..............
32,4
35,2
38,3
36,3
Kapital ...................... 15,0
15,0
18,7
19,2
19,6
20,4
Rökgasrening netto..
—
—
4,9
—
—
4,9
Summa
47,4
50,2
61,9 55,2 55,9 62,3
Tillägg för stigande
skifferkostnad efter 10 driftår .... 0,9
1,2
1,9
0,9
1,0
0,9
» 20 » ....
1.9
2,5
3,8
1,9 2,1
1,9
Underskott. Milj. kr/år
13,5 14,9
16,1
Efter 0 driftår..........
16,2
16,1
21,1
» 10 * .......... 17,1
17,3
23,0
14,4 15,9
17,0
. 20 » .......... 18,1
18,6
24,9 15,4 17,0 18,0
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
I fråga om nya tillverkningsmetoder har utredningen endast kortfattat be rört möjligheterna till totalförgasning av skiffer. Kostnaderna härför, beräk nade per utvunnen kalori, bedöms vara av ungefär samma storleksordning som vid pyrolys.
Utredningen har slutligen också redovisat vissa överväganden rörande möjligheterna att utvinna nya produkter ur oljeskiffern. Sålunda erinras om att skiffern bl. a. innehåller uran och kali. Uraninnehållet och egenska perna i Billingenområdet är emellertid bättre och utvinning ur Östernärkes skiffertillgångar blir därför icke aktuell. Skifferns låga kalihalt gör det en ligt utredningen heller knappast möjligt att ur ekonomisk synpunkt fram ställa kali ur skiffer.
Vid fortsatt brytning av skiffer skulle inom nära framtid en del av denna komma att vara kalkstenstäckt. Kalkstenen skulle kunna tjäna som råvara för framställning av cement. Utredningen beräknar att cementhanteringen därest kalkstenen erhålles utan ersättning under gynnsamma omständigheter skulle ge ett överskott. Vinsten bedöms ej av utredningen vara av den stor leksordning att den väsentligt skulle påverka lönsamheten för bolaget.
Sammanfattningsvis framhåller utredningen att den undersökt olika möj ligheter att genom investeringar i nya skifferprocesser eller biproduktut vinningar förbättra det ekonomiska utfallet av bolagets verksamhet. Det har dock visat sig, att möjligheterna i detta avseende är begränsade, och att i det fall förbättring möjligen kan nås denna är relativt liten i förhållande till förlusten på hela verksamheten. Utredningen finner att icke heller andra rationaliseringsåtgärder kan väsentligt ändra denna bild liksom icke heller prisutvecklingen på bolagets produkter för den bedömbara framtiden. Även under gynnsamma betingelser för verksamheten torde man enligt utredning en för framtiden få räkna med en årlig förlust om 10 å 15 milj. kronor. Någ ra möjligheter att med ytterligare investeringsansträngningar komma ifrån denna förlust under den tid, som kan överblickas, föreligger enligt utred ningens uppfattning icke.
Vid bedömning av skifferoljeverkets framtid bör enligt utredningen skä lig hänsyn tagas till det beredskapsvärde en fortsatt drift av anläggningarna i Kvarntorp erbjuder.
Bedömningen bör ej endast avse oljan utan även bolagets övriga produkter ammoniak, svavel och gasol. Samråd har beträffande dessa produkter ägt rum med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Därvid har beträf fande ammoniak och svavel ej så vägande synpunkter framkommit, att de anses kunna påverka en bedömning av beredskapsvärdet. Gasol kan där emot i vissa fall ersätta bensin och andra flytande bränslen och jämstäiles ur beredskapssynpunlct med dessa.
Som grund för bedömningen har undersökts hur stort lager av olja man ständigt kan hålla för de kostnader som staten årligen heräknas ha i sam band med en forisatt drift av skifferoljeverket. Underskottet har beräknats till 14 milj. kronor per år, varvid hänsyn tagits till nettoöverskottet om 2
15
milj. kronor å bolagets gasolgrosshandel. För denna beredskapskostnad sä kerställes en årlig produktion i Kvarntorp av cirka 120 000 in3 eldningsolja och bensin samt cirka 11 000 ton gasol.
Beräkning av lagringskostnader för oljeprodukter har gjorts i samarbete med vattenfallsstyrelsen. I lagringskostnaden har bl. a. inräknats ränta på i lagringsanordningarna och den lagrade produkten nedlagt kapital och hän syn tagits till önskvärd spridning av lagringsanordningarna och lämplig fördelning av produkterna. En realistisk bedömning anses därvid vara en kostnad om 17 ä 18 kronor per in3 lagrad kvantitet. Med detta pris motsvarar enligt utredningens beräkningar årskostnaden för statsverket ett oljelager av ungefär 800 000 ms eller ca 6 års produktion av oljeprodukter och gasol i Kvarntorp.
Investeringen i anläggningar beräknas till ca 10 milj. kronor per 100 000 m3 lagrad olja och inköpskostnaden för oljeprodukter, beroende på produkt slag, till 7—12 milj. kronor per 100 000 m3.
Utredningens slutsats är att motsvarande beredskapsvärde ernås billigare genom lagring av oljeprodukter än genom fortsatt drift av skifferoljeverket.
Ytterligare anförs att en fortsatt drift minskar skiffertillgångarnas poten tiella värde. Vidare innebär oljelagring fördelar genom möjlighet till en lämpligare produktsammansättning, inget beroende av maximal produktions förmåga, högre beredskapsvärde vid direkt krigshandling och mindre krav på arbetskraft. Vissa kostnader som uppkommer vid oljelagring bortfaller därjämte när lagringen en gång uppbyggts i tillräcklig omfattning.
Mot denna bakgrund anser utredningen att skifferoljeverkets beredskaps värde ej är så stort att det motiverar kostnaden för fortsatt drift.
Utredningen har efter de undersökningar som sålunda genomförts och de bedömningar som ägt rum i anslutning härtill redovisat sina slutsatser och förslag.
Den framhåller sålunda att de gjorda undersökningarna visat, att det icke är möjligt att göra verksamheten vid bolaget lönsam genom ytterligare ra tionalisering och införande av nya fabrikationsmetoder. Detta gäller även om försäljningspriset på bolagets produkter skulle höjas i avsevärd grad. Även bolaget har vid egna undersökningar kommit till samma resultat. Bola get har sålunda meddelat utredningen, att kalkyler som nyligen gjorts över olika driftalternativ visar, att skifferpyrolysverksamheten under de förhål landen, som kan beräknas bli rådande under närmaste framtid, ej kan bli ekonomiskt bärkraftig.
Enligt utredningen måste en årlig förlust av 10—15 milj. kronor förutses, om verksamheten vid anläggningarna i Kvarntorp skall fortsättas i nuva rande omfattning. Utvecklingen under senare år har på ett tydligare sätt än tidigare visat de sannolikt oöverstigliga svårigheter som är förenade med att göra den svenska skifferoljeindustrin lönsam. Det framgår sålunda enligt utredningen nu ganska tydligt, att det icke är möjligt alt i väsentlig grad på verka ekonomin genom ytterligare rationaliseringsåtgärder eller genom in
Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961
förandet av nya fabrikationsmetoder. Den prisutveckling på bolagets pro
dukter, som inträffat under senare år, har dessutom lett fram till lägre för
säljningspriser för bolagets produkter än man tidigare haft anledning att
förvänta sig.
De undersökningar och bedömningar som utredningen redovisat rörande
främst beredskapsfrågan men även den framtida prisutvecklingen på bola
gets produkter, skiffertillgångarna och rökgasfrågan ändrar inte utredning
ens huvudslutsats, att den icke funnit skäl föreligga för en fortsatt oljeskif-
ferhantering. Då denna utgör grunden för och huvuddelen av verksamheten
vid Svenska skifferoljeaktiebolaget, föreslår utredningen att hela verksam
heten avvecklas.
En successiv avveckling under längre tidsperiod medför enligt utredning
en större kostnader än om avvecklingen genomföres snabbt samt härjämte
tekniska och administrativa svårigheter. Utredningen föreslår därför, att
bolaget så snabbt som möjligt upphör med sin verksamhet och att bolaget
likvideras och dess tillgångar realiseras. Härvid framhålles, att f. n. högkon
junktur med god sysselsättning råder och att en avveckling under sådana
förhållanden är minst kännbar för de därav berörda.
Enligt utredningens uppfattning bör utrustningen för ammoniaktillverk-
ning och gasoldistribution även i fortsättningen kunna användas i lämpligt
sammanhang. Den representerar därför ett förhållandevis gott försäljnings
värde. Användning av ammoniakfabriken förutsätter komplettering med för-
gasningsanläggning, lämpligen för olja. Propån- och butangas från inländska
och utländska raffinaderier kan komma i fråga som råvara för gasolhante-
ringen.
Utredningen konstaterar att främst följande ekonomiska åtgärder är för
enade med en avveckling av bolaget.
1. Avskrivning av statens direkta lån till bolaget och aktiekapitalets bok
förda värde om 21,5 resp. 19 milj. kronor.
2. Avveckling av övriga lån till bolaget, uppskattade till 73 milj. kronor.
3. Täckande av kostnader och driftsförluster under avvecklingsperioden
samt reglering av kvarstående skadestånd etc.
4. Realisation av bolagets tillgångar.
Enligt utredningens uppskattning behöver 60—65 milj. kronor vid en av
veckling av bolaget tillskjutas från statens sida utöver avskrivning av aktie
kapitalet och nyssnämnda lån å 21,5 milj. kronor.
Omplacering av friställd personal bör enligt utredningen vara möjlig att
genomföra i nuvarande konjunkturläge. Berörda myndigheter förutsätts" vid
taga rimliga åtgärder för att underlätta en sådan.
Det är enligt utredningen angeläget att alla de erfarenheter som verksam
heten hittills medfört sammanföres och bevaras, om ett eventuellt utnyttjan
de av oljeskifferlillgångarna ånyo skulle bli aktuellt. Utredningen föreslår
därför att förefintligt material (tekniska utredningar, rapporter och be
skrivningar, ritningar etc.) sammanslälles och katalogiseras samt förvaras
hos riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
17
Vidare föreslås att medel anvisas att disponeras förslagsvis av statens tek niska forskningråd för understöd av forsknings- och utvecklingsarbete samt utredningar av betydelse för att vinna ytterligare kunskaper om utnyttjande av de svenska oljeskiffertillgångarna.
Slutligen föreslår utredningen, att det uppdrages åt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap att framlägga förslag om de åtgärder, som måste vidtagas ur beredskapssynpunkt för att kompensera bortfallet av pro duktionen i Kvarntorp av flytande och gasformiga bränslen, svavel och am moniak. Härvid bör enligt utredningen beaktas, att det också kan bli önsk värt att lagra sådan materiel, som skulle erfordras för att i ett avspärrnings- läge snabbt sätta i gång en skifferoljeutvinning enligt exempelvis den s. k. Ljungströmsmetoden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Kvarntorpskommissionen
I nära anslutning till att oljeskifferutredningen framlagt sitt betänkande tillkallades, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juni 1961, en kommission bestående av nio ledamöter med uppdrag att verkställa det ut rednings- och planeringsarbete samt vidtaga de åtgärder i övrigt som för anleds av oljeskifferutredningens förslag rörande Svenska skifferoljeaktie- bolagets verksamhet. Kommissionen1 antog sedermera benämningen Kvarn torpskommissionen.
I mitt yttrande till statsrådsprotokollet för nyssnämnda dag erinrade jag om bakgrunden till att särskilda sakkunniga tillkallades för att utreda frå gan om skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet. Vidare redogjordes för de resultat, som de sakkunniga kommit till och vilka tidigare här återgivits. I sammanhanget påpekades, att de sakkunnigas konstaterande, att bolaget går med årlig förlust, bekräftat den utgångspunkt som föranledde utred ningen. Ett tekniskt och ekonomiskt underlag för prövning av frågan om bolagets fortbestånd hade nu framlagts.
Vidare anfördes, att ett genomförande av utredningens förslag kan för utses få vittgående konsekvenser. Kostnader komme att aktualiseras för sta ten, vilkas täckande förutsatte en betydande medelsanvisning över rikssta- ten. Än allvarligare var de verkningar, som vid en avveckling av bolagets verksamhet måste förutses för företagets anställda och för den berörda byg den. Betydelsen av att nämnda konsekvenser grundligt och i god tid överväg des samt att åtgärder planerades för att begränsa kostnaderna och hindra de sociala skadeverkningarna underströks. Det föreslogs därför att det utred nings- och planeringsarbete in. m. rörande Kvarntorpsindustrien, som för anleddes av oljeskifferutredningens förslag, omedelbart skulle påbörjas. Det ta arbete borde lämpligen anförtros åt en kommission inom handelsdepar-
1 Som ledamöter i kommissionen tillkallades statssekreteraren Karl Erik Onncsjö, direktören Harry Hjalmarson, förbundsordföranden Valdemar Lundberg, direktören Claes-Wilhelm Pilo, byrå chefen Bertil Sännås, budgetsekreteraren Reidar Thilert, kanslirådet Erik Thuresson, direktören Elam Tunhammar och landssekreteraren Erik Werner. 2 llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 199
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961
lementet. I kommissionen skulle ingå personer med framstående industriell
och kommersiell sakkunskap samt personer som representerade arbetsmark
nadsstyrelsen samt länets och arbetarnas intressen, liksom företagsledning
en och närmast berörda statsdepartement.
Som allmän förutsättning för arbetet borde gälla att oljeskifferutredning-
ens förslag i huvudsak komme att genomföras. Beträffande riktlinjerna för
arbetet anfördes i övrigt följande.
»Vad angår möjligheterna att nedbringa statens kostnader i samband med
en likvidation av bolaget kan erinras om följande. Den årliga rörelseförlust,
som åberopas som skäl för en total avveckling av bolaget, utgör det sam
manlagda resultatet av en rad olika verksamhetsgrenar. Det kan ifrågasättas
om inte vissa delar av bolagets rörelse framdeles kan drivas självständigt
med godtagbart ekonomiskt resultat. Sålunda har utredningen funnit, att
den utrustning, som finnes för ammoniaktillverkningen och gasoldistribu-
tionen, även i fortsättningen torde kunna finna användning i lämpligt sam
manhang och åt! den därför torde ha ett jämförelsevis gott försäljningsvär
de. Detta uttalande synes mig tyda på att här föreligger underlag för eu även
på längre sikt ekonomiskt bärkraftig verksamhet. Möjligen kan även andra
delar av bolagets produktiva resurser bedömas på liknande sätt. Spörsmålet
hur man bör förfara för att ifrågavarande tillgångar bäst skall nyttiggöras
och därmed deras värde så långt möjligt tillgodogöras bör noga övervägas.
Härvid bör undersökas, om inte det ur flera synpunkter mest tillfredsställan
de resultatet skulle ernås genom en fortsättning av driften i lämplig form
och omfattning. Frågan huruvida detta bör ske i statlig eller enskild regi el
ler under samverkan mellan staten och andra intressenter lämnar jag i det
ta sammanhang öppen; den bör sålunda prövas förutsättningslöst.
Vad härefter angår de delar av bolagets verksamhet, som bedömts vara di
rekt förlustbringande nu och för framtiden, synes en avveckling vara det ur
rent affärsmässiga synpunkter mest rationella alternativet. Det gäller här
framförallt den s. k. skifferpyrolysen samt andra bearbetnings- och föräd
lingsprocesser, vilka bygger på skiffern som utgångsmaterial. Den grund
läggande frågan blir i vilken takt och under vilka former en avveckling av
dessa verksamhetsgrenar bör ske. Oljeskifferutredningen har för sin del
funnit, att en avveckling under flera år medfört större kostnader än en
snabh avveckling och därför förordat det senare alternativet. Frågan om
sättet att genomföra en avveckling på ett ur samlad samhällelig synpunkt
ändamålsenligt sätt kräver emellertid ytterligare överväganden. Därvid bör
bl. a. beaktas resultatet av undersökningarna rörande möjligheterna till fort
satt drift av bolagets lönsamma anläggningar. Vidare kan det även ur kost
nadssynpunkt visa sig ändamålsenligt att beakta de sysselsättningsaspek
ter, som beröres i det följande.
Vid en bedömning av de här aktualiserade frågorna får synfältet inte be
gränsas till enbart de företagsekonomiska faktorerna. Skälig hänsyn måste
nödvändigtvis tagas till de arbetare och tjänstemän som har sin försörjning
vid företaget. För alt en avveckling och nygestaltning av verksamheten skall
kunna genomföras på ett godtagbart sätt krävs en aktiv medverkan från ar
betsmarknadsmyndigheternas sida. Därvid måste man bl. a. klarlägga den
berörda arbetsstyrkans struktur med avseende på ålder, försörjningsskyl-
dighet och andra omständigheter som påverkar de berörda personernas moj
ligheter att söka sin utkomst på annat håll. Likaledes måste undersökas hur
man bör gå till väga för att omplacera personal, som i det nu aktuella fallet
kan komma att förlora sitt arbete, och i vilken takt omplaceringen kan ske.
Syftet skall vara att omställningen genomföres med ett minimum av sociala
olägenheter.
19
Svårigheterna för såväl företagets anställda som för den berörda bygden
överhuvudtaget bör kunna minskas i den mån ny livskraftig industri kan skapas i området. Möjligheterna härtill får inte överskattas. A ven om stora ansträngningar göres i sådant syfte, måste man räkna med nödvändigheten av att bereda sysselsättning på andra håll för övervägande delen av de an ställda. Det bör undersökas i vilken utsträckning en nyetablering kan ske. Jag finner det i hög grad angeläget att man med utnyttjande av tillgängliga lokaliseringspolitiska hjälpmedel söker nå resultat i detta hanseende. Bl. a. kan hänvisas till möjligheten att lämna statligt kreditstöd till foretag, som har godtagbara utsikter till lönsam verksamhet och vilkas agare ar beredda att göra en inte oväsentlig egen kapitalinsats. Om det befinnes, att statlig medverkan krävs i andra former än de sedvanliga, kan förslag harom fram läggas under förutsättning att projektet är ekonomiskt försvarbart.»
Beträffande kommissionens arbete anfördes slutligen att syftet allmant sett skulle vara att skapa ett underlag för de ställningstaganden, som olje- skifferutredningens förslag vid beaktande av förut angivna synpunkter gav anledning till. Kommissionen borde ha befogenhet att ingå i preliminära för handlingar med privata och kooperativa företag, när detta kunde vara ända målsenligt med hänsyn till statens intressen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Remissyttranden över oljeskifferutredningens betänkande
Över oljeskifferutredningens betänkande har, efter remiss, utlåtanden avgivits av överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, kon trollstyrelsen, kommerskollegium, som bifogat yttranden från handelskam- rarna i riket, Sveriges industriförbund och Svenska Petroleum Institutet, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrelsen i Örebro län, som överlämnat yttranden från drätselkammaren i Örebro, drätselkammar en i Kumla, kommunalnämnderna i Kumla landskommun, Ekeby-Gällersta, Stora Mellösa, Asker och Sköllersta, förste provinsialläkaren i Örebro och länsarkiteklkontoret i Örebro, statens tekniska forskningsråd, vidare från Svenska skifferoljeaktiebolaget, Kooperativa förbundet, Landsorganisatio nen i Sverige samt Ingenjörsvetenskapsakademien.
Utredningens uppfattning att skifferoljebolagets verksamhet bör upphöra delas av så gott som samtliga remissinstanser. I allmänhet anses varken ekonomiska skäl eller rena beredskapssynpunkter motivera fortsatt drift av framför allt skifferpyrolysverksamheten. I vissa fall har remissinstanserna icke ansett sig kunna bedöma de av utredningen presenterade kalkylernas riktighet ulan i sina ståndpunktstaganden i huvudfrågan accepterat de däri framkomna resultaten. Statskontoret menar att en nedläggning av skiffer oljebolaget icke kan väntas medföra någon mera väsentlig besparing för staten. De kostnader och inkomstminskningar som staten kan komma att vidkännas genom en nedläggning har av utredningen belysts endast ofull ständigt. Som exempel nämns bl. a. bortfallen ränteinkomst för staten vid avskrivning av statslånen, ökade beredskapskostnader för oljelagring, fort satta kostnader för forskning in. m. Det synes emellertid ämbetsverket san
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
nolikt att bolagets rörelseresultat vid en fortsatt drift kommer att undergå en successiv försämring — ökade kostnader för skifferbrytning, stegrade kostnader för löner och sociala förmåner in. m. som icke kommer att upp vägas av stigande priser på bolagets produkter eller motverkas genom ytter ligare rationaliseringsåtgärder utan att bolaget tillföres nytt kapital — och statskontoret vill med hänsyn härtill och olägenheter i övrigt av en fortsatt skifferoljeproduktion icke göra någon erinran mot utredningens förslag.
Arbetsmarknadsstyrelsen, som icke ansett sig kunna taga ställning till de tekniska och ekonomiska undersökningar, som redovisas av utredningen, framhåller att det från arbetsmarknadssynpunkt icke finns anledning på kalla uppehållande av driften, därest förutsättningar för lönsam produktion saknas. Kommerskollegium anser att en avvägning mellan de statsfinan- siella olägenheter som synes ofrånkomliga vid en fortsatt drift och värdet för beredskapen i avspärrningssituationer leder till att driften bör nedläg gas. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap finner mot bakgrund av de av utredningen framlagda ekonomiska och andra skäl som talar för beredskapslagring icke Kvarntorpsanläggningen ha ett så stort beredskaps- värde att det motiverar kostnaderna för statsverket av fortsatt drift så mycket mindre som ett för jämförbar kostnad uppbyggt oljelager skulle kunna ersätta produktionen i Kvarntorp under en tid som gör det möjligt att bygga upp en helt ny skifferoljeindustri om så befinnes nödvändigt. Ej hel ler länsstyrelsen i Örebro län motsätter sig utredningens förslag att ned- lägga verksamheten. Statens tekniska forskningsråd liksom samtliga han-
delskamrar i riket instämmer i utredningens förslag att skifferoljeproduk tionen avvecklas. Kooperativa förbundet anför att, om det bedöms som vä sentligt för vår försörjning att Kvarntorpsanläggningen till vissa delar hål les i reserv, det ter sig önskvärt, att skifferbrytningen med det snaraste nedläggs, så att ej de rikaste och lättåtkomligaste skiffer fyndigheterna i för tid förbrukas. Förbundet anser det ej ur statsekonomiska eller andra syn punkter försvarligt att en så ringa förstärkning av oljeberedskapen, som produktionen i Kvarntorp innebär, åstadkommes genom stora årliga förlus ter för statsverket. Landsorganisationen i Sverige erinrar om sin uppfatt ning, att statliga företag med affärsekonomiska uppgifter i princip är att jämställa med enskilda och kooperativa, varför man bör kunna ställa det kravet på dem, att de på lång sikt skall kunna täcka kostnaderna, inklusive ränta på i driften investerat kapital, med intäkter av rörelsen. Man finner det sannolikt att en inhemsk oljetillverkning, baserad på skiffertillgångar na i Kvarntorp, under nuvarande förhållanden icke kan bli ekonomiskt lö nande. Beredskapsmässiga skäl att bedriva en förlustbringande oljeutvin ning är ej längre för handen. Det synes därför organisationen icke motiverat att fortsatta driften i dess nuvarande inriktning och omfattning. Ej heller lngenjörsvetenskapsakademien anser att det ur beredskapssynpunkt är mo tiverat att upprätthålla driften vid skifferoljebolaget då av akademien gjor da beräkningar visar, att en oljekvantitet motsvarande 4—7 års produktion kan lagras för samma kostnad som den årliga förlusten.
Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961
21
Överbefälhavaren anser att det från de synpunkter han har alt företräda vore angeläget att kunna bibehålla och helst vidareutveckla en inhemsk skifferoljeindustri. Kumla landskommuns kommunalnämnd menar att socia la skäl talar för att driften — åtminstone i viss omfattning — i någon form bör fortgå. Om icke ny industri kan ersätta skifferoljebolagets verksamhet avstyrker Sköllersta kommunalnämnd en avveckling av bolaget. Länsarki tektkontoret i Örebro ifrågasätter om — med hänsyn till erforderliga nyin vesteringar för att upprätthålla samma beredskapsvärde i förening med kost nader i samband med nedläggning av bolagets verksamhet — en nedläggning av industrin är försvarbar i dagens internationella läge. De stora investe ringar, som såväl kommunerna som de anställda vid skifferoljeverket i sin förlitan på industrins framtida fortbestånd nedlagt på bostäder och allmän nyttiga ändamål talar enligt länsarkitektkontorets mening för ett bibehållan de av anläggningen.
Beträffande omfattningen av nedläggningen har remissinstanserna skilda meningar. Framför allt har utredningens understrykande av att utrustning en för ammoniaktillverkningen och gasoldistributionen även i fortsättning en torde kunna finna användning i lämpligt sammanhang och därför repre senterar ett jämförelsevis gott försäljningsvärde givit anledning till kom mentarer.
Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget som i princip delar utred ningens uppfattning, att man för närvarande ej kan räkna med en räntabel verksamhet i Kvarntorp baserad på skifferpyrolys känner sig ej övertygad av det utomordentligt koncentrerade resonemang med vilket utredningen motiverar sitt huvudförslag, att den lämpligaste åtgärden skulle vara ett snabbt nedläggande av bolagets verksamhet i dess helhet och i samband där med en realisation av tillgångarna under förutsättningar, som synes styrel sen vara ägnade att leda till risk för nya förluster. Styrelsen anser vidare att — såvitt framgår av betänkandet — utredningen ej alls som ett alternativ till total nedläggning av verksamheten — omedelbart eller efter viss över gångsperiod — övervägt förutsättningarna för en teknisk och finansiell re konstruktion av ekonomiskt bärkraftiga delar av företaget, varvid frågan om aktierna skulle ägas av staten eller andra intressen finge betraktas som ett andrahandsspörsmål av neutral karaktär. Vidare anför styrelsen.
»Ifråga om de med en avveckling av pyrolysdriften förknippade proble men bör till en början konstateras, att förlusten på bolagets rörelse fram kommer som ett sammanlagt resultat av flera olika verksamhetsgrenar, varav vissa grenar torde kunna drivas självständigt med godtagbart ekono miskt resultat. Utredningen har såtillvida uppmärksammat denna fråga som den uttalat, att den utrustning, som finnes för ammoniaktillverkningen och gasoldistributionen, även i fortsättningen torde kunna finna användning i lämpligt sammanhang, och alt denna utrustning därför torde ha ett jämfö relsevis gott försäljningsvärde. Frågan om eu avveckling av skifferpyrolysen kompliceras sålunda av att med densamma är sammankopplade verksam hetsgrenar, som i och för sig är lönsamma, t. ex. ammoniaktillverkning och gasoldistribution, och som kan försörjas med andra råvaror, oberoende av skifferpyrolys. Spörsmålet att lösgöra sådana verksamhetsgrenar från be—
22
roendet av skifferpyrolysen samt att nygestalta desamma på normal affärs
mässig grund innefattar en mängd problem av teknisk och kommersiell na
tur samt därutöver frågor av stor räckvidd beträffande integrering eller sam
verkan med annan likartad verksamhet och andra ägareintressen. Dessa frå
gor, vilka bör lösas på ett sådant sätt, att så stor del som möjligt av det i
Kvarntorpsverket nedlagda kapitalet återvinnes, måste ofrånkomligen på
verkas av de möjligheter, som kan föreligga att på kort sikt utan större eko
nomiska uppoffringar upprätthålla viss skifferpyrolys — en fråga, som ut
redningen, sedan den funnit lönsamheten på lång sikt otillräcklig, över hu
vud taget ej berört.»
Svenska Petroleum Institutet anser, att den av Kungl. Maj :t tillsatta kom
missionen bör undersöka möjligheterna att i Kvarntorp driva en rörelse i
mindre omfattning än den nuvarande vilket skulle innebära många fördelar
bl. a. däri att en del av det investerade kapitalet eventuellt kommer till nyt
ta och avvecklingen av personalen underlättas. Statskontoret anser, att i syf
te att statsverkets förluster skall begränsas bör undersökas, huruvida det
finns förutsättningar för en fortsatt drift — statlig eller enskild — av bo
lagets ammoniak- och gasolanläggningar, baserande sig på annan råvara än
skifferolja. I huvudsak samma uppfattning framförs av Statens tekniska
forskningsråd. Kommerskollegium erinrar om den tillsatta kommissionens
uppgift att undersöka fortsatt lönsam drift på ammoniak- och gasolområdet,
innan ställning kan tas till dess framtid. Kumla landskommuns kommunal
nämnd framhåller sitt intresse av en fortsatt amoniaktillverkning och gasol-
distribution på nuvarande plats.
Kooperativa förbundet anför att förutsättningarna för ammoniaktillverk-
ningen och gasoldistributionen förändras helt när skifferbrytningen upphör,
då man tidigare byggt på överskottsgaser från skifferoljeverket. Frågan om
hur och var ammoniakfabrikens och gasoldistributionens utrustning bäst
skall kunna utnyttjas måste närmare utredas. KF kan ej finna att ett fort
satt statligt engagemang är nödvändigt eller önskvärt. Landsorganisationen i
Sverige anser sig icke ha möjlighet att på grundval av föreliggande uppgif
ter bedöma om en nedläggning av pyrolysverksamheten även måste innebä
ra en total avveckling av bolagets verksamhet eller i vad mån alternativa
produktionsmöjligheter finns. En fortsatt verksamhet på längre sikt förut
sätter dock att sannolika skäl kan anföras för att den på lång sikt kan bli
räntabel. Det är i en tid av hårdnande konkurrens ej försvarligt att kapital
och arbetskraft binds i en olönsam hantering, varken inom statliga eller pri
vata bolag. Ej heller Ingenjörsvetenskapsakademien anser material förelig
ga för en bedömning av frågan om total eller partiell nedläggning av drif
ten. I anslutning till utredningens uttalande om utrustningen för ammoniak-
tillverkning och gasoldistribution ifrågasätter akademien starkt huruvida
Kvarntorp — sedan det naturliga råvaruunderlaget försvunnit — i fortsätt
ningen skulle utgöra den ur transportsynpunkt gynnsammaste platsen för
ammoniaktillverkning och om icke befintlig utrustning bör överlåtas till
annan intressent. Samma synpunkter anföres beträffande gasoldistributio
nen vars utrustning enligt akademien bör förläggas till ett raffinaderi eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
23
till ort med hamn. I viss mån samma synpunkter framförs av Sveriges in dustriförbund som även påpekar att en fortsättning av denna del av driften endast i mycket liten utsträckning skulle lösa personalproblemen. Väsentli gast är enligt förbundet, att det saknas bärkraftiga argument varför staten genom ett skifferbolag vars bränsleproduktion avvecklats skulle fortsätta sitt engagemang inom mindre verksamhetsgrenar. Staten bör avyttra be fintlig utrustning och anläggningar till andra intressenter.
Beträffande avvecklingens tidsmässiga genomförande har några remiss instanser icke ansett sig kunna med utgångspunkt från tillgängligt material taga ställning härtill utan avvaktar resultatet av Kvarntorpskonunissionens undersökningar. Sveriges industriförbund ansluter sig till utredningens för slag om snabb avveckling i nuvarande goda högkonjunktur. Svårigheterna att bedöma framlida sysselsättningsförhållanden i samband med den osä kerhet som råder om möjligheterna att knyta Sverige till en västeuropeisk stormarknad talar härför liksom svårigheter att driva rörelsen under en längre avvecklingsperiod om en avgång av kvalificerad personal skulle upp stå.
Styrelsen för skifferoljebolaget kan däremot icke ansluta sig till förslaget om en omedelbar avveckling av bolagets verksamhet utan anför att
»vad härefter beträffar de kortsiktiga aspekterna på skifferpyrolysverk- samheten må konstateras, att — såsom utredningen framhåller — bolagets långfristiga kapital — såväl eget som upplånat — redan nu i realiteten är att anse som förlorat. Driftskalkylen bör därför ej på kort sikt belastas med krav på kapitaltjänst härför. Om sålunda bolagets nuvarande långa kapital engagemang betraktas som redan havda förluster, torde större nya förluster ej behöva uppstå vid en fortsättning av pyrolysdriften på kort sikt och i lämplig omfattning, bl. a. emedan i detta läge ersättningsanskaffningarna kan hållas inom en snäv ram. Utredningens slutsats, att ca 14 milj. kronor per år måste offras för att hålla skifferoljeverket: i gång, gäller sålunda en dast, om man avser eu uthållig verksamhet på lång sikt men ej en fortsätt ning av densamma under en begränsad tid. Inom bolaget verkställda un dersökningar tyder också på att en avveckling av skifferpyrolysen i etapper kan vara en tänkbar väg.
Sett ur statens och samhällets synpunkt måste även beaktas andra än de rent företagsekonomiska faktorerna — framför allt de problem, vilka vid eu genomgripande omställning av verksamheten kommer att uppstå för bo lagets anställda och för bygden och vars lösning säkerligen skulle försvåras, om hela verksamheten efter en 20-årig drift skulle nedläggas så brådstörtat som utredningen föreslår. Mot de nämnda svårigheterna måste givetvis å andra sidan vägas de arbetsmarknadspolitiska skäl, som talar för att ompla- ceringsproblemen löses så snabbt som möjligt under nu rådande gynnsam ma konjunkturer.
För att en ur samhällelig synpunkt tillfredsställande lösning av Kvarn- torpsproblemet skall uppnås, kräves sålunda en omsorgsfull avvägning mel lan en mångfald problem av företagsekonomisk, samhällsekonomisk, bered- skapsmässig och social art. En sådan avvägning har icke utförts av utred ningen. Med hänsyn till att härmed sammanhängande frågor, vilka nu ut gör det centrala problemet för företaget, i stället kommer att behandlas av den särskilda kommission, som Herr Statsrådet tillkallat med stöd av Kungl.
Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Maj :ts bemyndigande, saknar styrelsen emellertid anledning att här närma
re beröra hithörande problem. Enligt styrelsens mening synes det uppen
bart, att lösningen måste sökas i den riktning, som angivits i regeringens
direktiv till kommissionen. Därmed torde man även på bästa sätt tillvarata
ga möjligheterna att med realistiskt bedömande av beräkningsbara faktorer
bevara handlingsfriheten i olika nu icke förutsebara situationer.»
Styrelsen, liksom även några andra remissinstanser påpekar dessutom att
man vid en avveckling även bör beakta att uppbyggnad av oljelager icke är
någon åtgärd som hastigt kan genomföras. Arbetsmarknadsstyrelsen fram
håller betydelsen av att en nedläggning av driften tidsmässigt planeras så
att omställningen för arbetskraften i största möjliga utsträckning underlät
tas. Landsorganisationen i Sverige understryker att en eventuell avveckling
bör verkställas under en period av högkonjunktur. Tidpunkten för en ned
läggning bör därför ej fastställas långt i förväg utan myndigheterna bör,
sedan ett principbeslut fattats, ha fria händer att närmare bestämma tid
och övriga detaljer i samband med avvecklingen. Ehuru örebroregionen en
ligt organisationen tillhör en av landets ekonomiskt expansiva områden och
en viss efterfrågan på arbetskraft för närvarande råder torde det knappast
vara möjligt att inom en kortare tidsrymd inom denna region omplacera
en så betydande arbetsstyrka, som skulle friställas om bolagets verksamhet
helt avvecklades. Arbetsmarknadsmyndigheterna bör ha stort inflytande vid
bestämmande av tidsschemat. Kommunalnämnderna i Kumla landskommun
och Sköllersta kommun har uttalat att av sociala skäl en långsammare av
veckling är önskvärd.
Beträffande omfattningen av de subventioner bolaget erhållit genom ben-
sinskatteeftergiften anför utredningen, att bolaget beträffande i bensinen
inblandad bensol uppburit full bensinskatt och energiskatt utan att till stats
verket inleverera sålunda uppburen skatt. Kontrollstyrelsen erinrar med an
ledning härav att bensol icke är en petroleumprodukt utan en biprodukt vid
stadsgastillverkning som i och för sig är skattefri. Inblandning av bensol i
bensinen efter det skattskyldighet inträtt för bensinen kunde enligt före den
1 juli 1961 gällande bestämmelser icke föranleda beskattning av den i bland
ningen ingående bensolen. Kontrollstyrelsen har heller icke framställt erin
ringar mot bolagets skatteredovisning på denna punkt. Enligt ny förordning
— ikraftträdd den 1 juli 1961 — skulle även inblandad bensol vara skatte-
grundande men genom särskilda bestämmelser har en merbelastning för bo
laget undvikits. Liknande synpunkter har även kommerskollegium, Ingen-
jörsvetenskapsakademien och Svenska Petroleum Institutet anfört.
Beträffande de verkliga förluster staten åsamkats genom skifferoljebola
gets drift anför styrelsen för bolaget att utredningen ej tagit hänsyn till de
betydande belopp, som staten i egenskap av avnämare av bolagets produk
ter under beredskapsperioden inbesparat genom att de priser, som bolaget
enligt vederbörliga direktiv fick uttaga för sin brännolja och bensin, väsent
ligt understeg priserna på alternativprodukterna motorsprit, tjärolja och
25
importolja. Enligt beräkningar av bolaget uppgår detta belopp till 100 milj. kronor vilket bör tagas i betraktande vid en bedömning av statens kapital insatser och förluster. Detta har också framhållits av bl. a. Svenska Petro leum Institutet och Ingenjörsvetcnskapsakademien. Styrelsen för skifferolje bolaget framhåller vidare bl. a., att bolagets rörelse — såsom utredningen framhåller — under 1950-talet bedrivits under mycket ogynnsamma förut sättningar beträffande pris- och kostnadsutveckling. Samtidigt som piiserna på bolagets produkter nedgått, så har den allmänna kostnadsnivån och fram för allt lönerna, som för bolaget utgör en stor kostnadspost, utvecklats i motsatt riktning. Bolagets allmänna konkurrensförutsättningar har sålunda radikalt försämrats, och den väsentligt förbättrade tekniska och produk tionsekonomiska effekt, som uppnåtts i bolagets verksamhet under 1950- lalet, har därför ej kunnat medföra motsvarande förbättring av det ekono miska totalresultatet. Ett sätt att illustrera den ogynnsamma utvecklingen av bolagets allmänna konkurrensläge är en jämförelse med den hypotetiska situation, som skulle förelegat om priserna för olja, bensin, gasol och sva vel utvecklats exempelvis på samma sätt som partiprisnivån i Sverige i all mänhet. Värdet av produktionen under kalenderåret 1959 av dessa varor skulle då ha uppgått till ungefärligen 10 milj. kronor mer än det i verklig heten uppnådda produktionsvärdet. Motsvarande förbättring av resultatet av bolagets verksamhet skulle därvid ha uppnåtts.
Vad avser konsekvensen av en avveckling för de anställda och för berörda kommuner har samtliga remissinstanser som berört dessa förutsatt att åt gärder i en eller annan form vidtages för att minska de negativa verkningar na. Landsorganisationen i Sverige betonar, att ett nedläggande av driften re ser krav på omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Arbetsmarknads myndigheterna bör få utöva ett betydande inflytande på såväl fastställande av själva tidsschemat för avvecklingsprocessen som andra frågor i samband med denna. Behovet av att nyetablera industri understryker främst arbetsmarknadsstyrelsen, som nämner, att styrelsen redan nu i sin rådgivan de lokaliseringsverksamhet ansett sig böra ägna bl. a. Ivumla-Hallsbergs-om- rådet särskild uppmärksamhet samt länsstyrelsen i Örebro län, som menar, att det stora antalet anställda över femtio år och innehav av egnahemsfastig- heter försvårar omplacering av en stor del av personalen. Liknande syn punkter framförs även av flera berörda kommuner. Ersättning av statsmedel för förlust vid avyttrande av bostäder och kostnader för flyttning föreslås av bl. a. Kooperativa för bundet, Landsorganisationen i Sverige, länsstyrelsen i Örebro län och kom munalnämnden i Sköllersta kommun. Kommunalnämnden i Kumla lands kommun framför önskemål om pension för äldre arbetare som ej kan omplaceras. Länsstyrelsen i Örebro län menar, att skälig ersättning bör utgå till k o in in uncr — då ny industri ej kan ersätta den ned lagda __ i de fält kostnader åsamkas dem bl. a. i samband med omskol ning och för ekonomisk hjälp till arbetslösa och deras familjer. Även flertalet av de av skifferoljebolagets verksamhet berör
Kimgl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961
Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961
da kommunerna har understrukit de kommunalekonomiska konsekvenser na av en nedläggning och behov av stöd framförs av bl. a. kommunalnämn den i Ekeby-Gällersta kommun, vars skatteunderlag beräknas minska med omkring hälften.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap understryker angelägen heten av att oljeskifferutredningens förslag om oljelagring som kompensa tion för Kvarntorpsverkets nedläggning genomförs. Nämnden erinrar om att i dess föreslagna lagringsmål för åren 1963—1969 på tillgångssidan räk nats med Kvarntorpsverkets oljeproduktion. Beredskapslagringen bör kva- litetsmässigt kompensera produktionsbortfallet, varför minst 30 procent bör avse bilbensin, vilken måste omsättas med korta tidsintervaller, varför den na lagring tveklöst bör infogas i tvångslagringssystemet. Hinder föreligger emellertid ej att uppdraga åt nämnden att genomföra eldningsoljelagringen.
Vid kompensation av bortfallen produktion av eldningsolja torde böra över vägas, om lagringen helt bör ske i form av eldningsolja eller delvis i form av fasta importbränslen, vilket senare — med hänsyn till dagens prisläge för de senare och i betraktande av förefintlig tillgång på billiga lagringsut rymmen härför — är ekonomiskt gynnsamt. Nämnden liksom kommerskol legium föreslår att 1961 års oljelagringskommitté erhåller i uppdrag att be akta det ökade lagringsbehovet. Nämnden anför, att även ersättning för ga- solproduktionen då hör observeras. Nämnden betonar vidare, att den för svagning av vår försörjningsberedskap, som produktionsbortfallet av skif feroljebolagets övriga produkter — främst ammoniak och svavel — medför, måste beaktas då de kan anses vara av betydelse ur beredskapssynpunkt. Ammoniaken är av vikt som basråvara såväl för tillverkning av sprängäm nen som kvävegödselmedel. Nämnden påpekar, att eventuell fortsatt drift av ammoniaktillverkningen kommer att göras beroende av importerad olja varför frågan om uppläggning av särskilt beredskapslager av olja för detta ändamål bör beaktas. Nämnden har för avsikt att i den nya lagringsplan som för närvarande håller på att utarbetas, uppta vissa kvantiteter svavel för till godoseende av ur beredskapssynpunkt kvalificerade behov av rent svavel som icke kan tillgodoses genom inhemsk svavelkis. Kooperativa förbundet tillstyrker utredningens förslag att det uppdrages åt riksnämnden för eko nomisk försvarsberedskap att framlägga förslag om de åtgärder, som bör vidtagas ur beredskapssynpunkt för att kompensera ett produktionsbortfall i Kvarntorp.
Beträffande utredningens förslag att särskilda medel bör disponeras av förslagsvis statens tekniska forskningsråd för understöd av sådant forsk nings- och utvecklingsarbete samt sådana utredningar, som kan vara av be tydelse för att fördjupa kunskaperna om utnyttjandet av de svenska olje- skiffertillgångarna förklarar Statens tekniska forskningsråd sig berett med verka i detta arbete, men understryker att det är naturligt att bedöma olje- skif fertil Igångarnas utnyttjande för energiförsörjningen i samband med and ra inhemska resurser som torv och grafit. En samlad behandling bör även kunna inriktas på att finna lämpliga vägar för dessa tillgångars nyttiggö
27
rande i andra tekniska processer. Forskningsrådet föreslår att en särskild utredning tillsätts för forsknings- och utvecklingssidan för att ge en samlad bedömning av alla de analyser och förslag, som under senare år framkom mit genom utredningar vilka sysslat med bränsleförsörjningen, torvfragan och skifferoljefrågan. Bland tänkbara åtgärder nämner forskningsrådet möj ligheten att inrätta ett allmänt bränsleforsknings- eller apparattekniskt in stitut förlagt förslagsvis till det tidigare torvforskningslaboratoriets lokaler i Lund. Rådet erinrar i detta sammanhang om det i sitt yttrande over 19ol års bränsleutrednings betänkande »Bränsleförsörjningen i atomåldern» framförda erbjudandet att under rådet tillsätta en bränsleforskningsnamnd. Nämnden skulle kunna utföra den här förordade forskningsutredningen. En förutsättning är emellertid att särskilda medel anvisas att disponeras för här tilltänkt forskning. Rådet erinrar om att bränsleutrednmgen år 19o6 uppskattade behovet av medel för den allmänna bränsle- och värmetekniska forsknings- och försöksverksamheten till 1,5 milj. kronor per år. En tänk bar möjlighet borde vara att ta fonden för försöksverksamhet och forsk ning på bränsleområdet i anspråk för dessa syften. Även statskontoret anser att en närmare utredning bör verkställas angående hur ifrågavarande forsk ningsverksamhet lämpligen skall samordnas med övrig forskning inom bränsleområdet — t. ex. angående torv- och grafittillgången — som kan vara påkallad ur beredskapssynpunkt. Ingenjörsvetenskapsakademien erin rar om att en nedläggning av skifferoljebolaget och tidigare torvlaborato- riet i Lund medför ett bortfall av utbildningsmöjligheter inom bränsle- och kemitekniken, varför det bör undersökas, i vad mån möjligheterna till forsk ning och utbildning kunde bibehållas genom inrättandet av ett institut for bränsleforskning inom landet, lämpligen förlagt till någon av de av akade mien planerade försöksstationerna t. ex. i Göteborg eller Lund. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anser Ingenjörsvetenskapsakademien vara lämpligt organ för forskningsuppgiften. Styrelsen för Svenska skifferoljebolaget erinrar om att styrelsen i skrivelse till kommissionen anmalt att forskning på skifferoljeområdet icke i fortsättningen kan rymmas inom bolagets ekonomiska ram, varför styrelsen anhållit om kommissionens med verkan till att kostnader för den forskning, som ur allmän synpunkt kan befinnas önskvärd, bestrides genom anlitande av medel som ställs till forsk ningsrådens förfogande. Styrelsen betonar samtidigt angelägenheten av att forskargruppen vid bolaget om möjligt ej splittras utan att dess samlade er farenhet utnyttjas på lämpligt sätt.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. fl. remissinstanser till- styrker utredningens förslag om sammanställning och katalogisering av tekniska utredningar, rapporter och beskrivningar, ritningar m. in. som kan vara till gagn för en eventuell framtida återuppbyggnad av en svensk skif feroljeindustri. Nämnden anser dock att uppgiften bör omhändertagas av
Ingenjörsvetenskapsakademien och icke av nämnden.
Länsstyrelsen i Örebro betonar, att det är angeläget att om skifferoljebo
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
28
lagets verksamhet avvecklas, åtgärder kommer att vidtagas för att återställa
landskapet på ett ur naturskyddssynpunkt godtagbart sätt och förutsätter
att särskilda medel kommer att anvisas för de naturskyddsåtgärder, som
kan anses erforderliga. Även länsarkitektkontoret i Örebro förutsätter att
åtgärder vidtages på detta område.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Kvarntorpskonmussionens yttrande
I skrivelse den 24 oktober 1961 har Ivvarntorpskommissionen framlagt
förslag till de åtgärder som i ett första skede bör vidtagas i händelse stats
makterna beslutar att avveckla skifferoljebolagets verksamhet.
Kommissionen anför inledningsvis att den genom sitt hittillsvarande arbete
fått en allmän överblick över problemkomplexet i stort men att det med
hänsyn till den korta tid som stått till förfogande icke varit möjligt att gå
närmare in på alla de spörsmål som uppkommer vid ett genomförande av
oljeskifferutredningens förslag i princip. Kommissionen har emellertid fun
nit det angeläget att redovisa vissa resultat av sina hittillsvarande under
sökningar och överväganden till grund framför allt för en presentation av hu
vudfrågan inför riksdagen. Det underlag kommissionen i huvudsak varit
i behov av har främst frambragts och ställts till förfogande av bolaget. Vi
dare har kommissionens ordförande bedrivit överläggningar och förhand
lingar med olika berörda intressen.
Som en komplettering till oljeskifferutredningens utredningsmaterial bär
kommissionen först redovisat den utveckling som ägt rum på arbetskrafts-
sidan inom bolaget under år 1961 och det nuvarande läget i stort beträffan
de arbetskraften, dess struktur och bostadsförhållanden. Därvid anför kom
missionen följande.
»Härvidlag bör till en början konstateras, att driften av skifferoljeverket
i nuvarande omfattning sedan en tid tillbaka varit föremål för mycket star
ka rationaliseringsansträngningar. Dessa strävanden som syftat till att för
bättra driftsresultatet har självfallet även återverkat på arbetskraftssidan.
Den följande redogörelsen baserar sig på material som erhållits från bola
get.
Det totala antalet vid bolaget anställda uppgick den 1 januari 1961 till
1 157 personer varav 350 månadsanställda och 807 kollektivavtalsanställda.
Fram till den 1 oktober hade antalet anställda minskat till 999. Av dessa
var 300 månadsanställda och 699 kollektivavtalsanställda. En ytterligare
nedgång av personalstyrkan förutses under fjärde kvartalet och vid årsskif
tet 1961/62 beräknas drygt 250 månadsanställda och ca 630 kollektivavtals
anställda, totalt ca 880 personer, vara sysselsatta vid bolaget.
Nettoavgången under årets tre första kvartal har sålunda uppgått till 158
personer. Denna avgång är ett resultat av att 192 anställda lämnat sina be
fattningar och 34 nyanställts varav 18 på sådana villkor, att de efter anma-
ning snabbt kan lämna sina befattningar. Ytterligare drygt 100 anställda
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
beräknas lämna företaget under sista kvartalet 1961. Totala nettoavgången år 1961 __varvid förutsättes att inga nyanställningar kommer att ske un der återstoden av året — skulle då uppgå till ca 260 anställda eller uppe mot fjärdedelen av vid årets ingång anställd personal.
Fördelningen i fråga om avgången personal på olika kvartal och kategori er framgår av följande tabell.
Månadsanställda..................................................... Kollektivavtalsanställda............. .........................
varav: yrkesarbetare under 50 år...................
50 år eller äldre...................................... övriga arbetare (ej tillfälligt anställda) under 50 år ............................................. 50 år eller äldre......................................
Summa
ber.
1. kvart.
2. kvart. 3. kvart. 4. kvart.
10
11
29
44
30
46 66
72
2
3
4
8
13
17
27
10
1
8
14
27
7
7
11
16
40
57
95 116
Minskningen av personalen har hittills i stort sett kunnat genomföras utan uppsägningar. Även den för innevarande kvartal förutsedda avgangen beräknas enligt bolagets bedömning komma att kräva endast ett begränsat antal uppsägningar. Drygt ett 40-tal anställda har hittills erhållit varsel.
Den förändring av personalstyrkan som ägt rum under 1961 har medfört en höjning av genomsnittsåldern hos den kvarvarande kollektivavtalsanställ da arbetskraften. Läget i fråga om åldersfördelningen per den 1 oktober 1961 redovisas i följande tabell.
Ålder
Under 30 år.......................................................................... 30—39 år ............................................................................... 40—49 år............................................................................... 50—59 år ............................................................................... över 59 år ............................................................................
Summa
Antal anställda 1 oktober 1961
Månadsan Kollektiv ställda
avtalsan ställda
42
59
67
103
96
182
71
232
24
123
300
699
Som framgår av sammanställningen är genomsnittsåldern för de kollek tivavtalsanställda hög. Mer än hälften har uppnått 50 års alder och ett icke oväsentligt antal av de anställda är 60 år eller äldre.
Fördelad på yrkeskategorier och ålder ter sig arbetsstyrkan den 1 oktober på följande sätt.
Sysselsättning
Under 50 år
50 år och äldre
76
14
72
34
32
26
Övriga månadsanställda .
20
26
Summa månadsanställda
200
100
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Sysselsättning
Under
50 år och
50 år
äldre
Yrkesarbetare........................................................ 180
86
Övriga arbetare (inkl. vissa specialarbetare)... 146
265
Tillfälligt anställda............................................... 18
4
Summa kollektivavtalsanställda
344
355
Totalt summa
544
455
Av intresse i nu förevarande sammanhang är också fördelningen i bo
stadshänseende på olika kommuner. Läget i detta hänseende per den 1 ok
tober redovisas i följande tabell.
Ort
Örebro (där bl. a. bolagets huvudkontor är beläget)
varav med arbetsplats i Örebro..............................
Kumla stad......................................................................
Ekeby-Gällersta (där själva industrianläggningen
är belägen)....................................................................
Sköllersta..........................................................................
Asker, St. Mellösa...........................................................
Kumla landskommun....................................................
Övriga................................................................................
Summa
Månadsan-
Kollektivav
ställda
talsanställda
131
153
79
12
46
174
57
160
16
63
2
52
13
54
35
43
300
699
Sett i förhållande till folkmängden och förekomsten av annan verksamhet
får en avveckling av skifferoljebolaget störst betydelse för Ekeby-Gällersta
kommun men den medför även kännbara konsekvenser för vissa av de öv
riga närliggande kommunerna.
Arbetskraftens rörlighet påverkas givetvis i stor utsträckning av bostads
förhållandena. I nedanstående tabell redovisas en uppdelning av personalen
i detta hänseende. Tabellen avser en tidpunkt något före tredje kvartalets
utgång. Att totalantalet, som ingår i undersökningen, endast uppgår till 945
beror bl. a. på att vissa mera temporärt anställda ej är medtagna.
Kollektivavtalsanställda
Bostadsform
Örebro Kumla Ekeby- Sköller- Kumla Övriga Sum-
Egnahem ..........................
stad
19
stad
32
Gällersta sta
37
42
ländsk.
41
60
ma
231
varav statsbelånade ..
2
5
14
7
10
15
SSAB:s flerfamiljshus. . .
—
16
99
—
2
—
117
SSAB:s enfamiljshus. . ..
—
—
1
4
1
—
6
Lägenheter, som dispo
neras och uthyres av
SS AB.............................
—
20
—
—
—
—
20
Anställdas egna insats-
lägenheter.....................
2
6
—
—
—
—
8
Övriga lägenheter...........
132
99
19
16
9
25
300
Summa
153
173
156
62
53
85
682
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
31
Månadsanställda
Bostadsform
Örebro
Rumla
stad
stad
Egnahem..........................
24
8
varav statsbelånade ..
10
4
SSAB:s flerfamiljshus. . .
—
8
SSAB:s enfamiljshus. . . .
—
—
Lägenheter, som dispo
neras och uthyres av
SS AB.............................
1
7
Anställdas egna insats
lägenheter .....................
99
—
Övriga lägenheter...........
19
Summa
124
42
Ekeby- Sköller-
Gällersta sta
Rumla
ländsk.
Övriga
Sum
ma
4
3
8
5
52
1
—
5
1
21
36
—
—
—
44
5
4
3
■—-
12
—
—
—
—
8
3
3
—
2
2
22
144
45
9
13
30
263
Som tabellen visar är ett icke oväsentligt antal av de anställda bosatta i
vad som i förevarande sammanhang extensivt benämnts egnahem. Detta in
kluderar emellertid fastigheter med olika omfattning från smärre jordbruks-
lägenheter till vanliga statsbelånade egnahem. Totalt utvisar tabellen att 231
kollektivavtalsanställda är bosatta i egen fastighet varav 53 i statsbelånade
egnahem, medan motsvarande siffror för de månadsanställda är 52 resp. 21.
Kommissionen avser sedermera att undersöka i vilken utsträckning detta
fastighetsinnehav är skuldbelastat eller andra omständigheter föreligger som
i olika hänseenden skulle vara av intresse att kunna fastställa. Ett ytterligt
fåtal av de anställda bor i insatslägenheter. Det stora flertalet anställda är
bosatta i hyreslägenheter ägda av skifferoljebolaget eller privatägda.
Sammanfattningsvis kan av den lämnade redovisningen av personalläget
konstateras följande. Den hittillsvarande utvecklingen under 1961 har lett
till att den genomsnittliga åldern hos kvarvarande personal stigit. Den nu
varande ålderssammansättningen visar ett icke oväsentligt antal anställda
som kommit upp i åldrar där såvitt nu kan bedömas såväl omflyttning som
omskolning i många fall torde komma att erbjuda svårigheter. Ett icke rin
ga antal anställda är bosatta i egna fastigheter, vilket bidrager till att öka
deras beroende av sysselsättningsmöjligheterna inom området i stort.»
Kommissionen övergår därefter till att redovisa vissa gjorda övervägan
den i olika för bedömningen av den fortsatta utvecklingen betydelsefulla
hänseenden, varvid tas upp till behandling frågan om lönsamma delar av
nuvarande verksamhet och möjligheterna till ny industriell produktion i
området. Därvid anför kommissionen följande.
»En viktig faktor härvidlag utgör självfallet i vilken utsträckning av bola
get bedriven verksamhet kan betraktas som lönsam redan i nuläget och om
sådan verksamhet kan och bör fortsättas även i ett läge där pyrolysverk-
samheten upphört. Frågan påverkas också i hög grad av bedömningen av
möjligheterna att i Kvarntorpsområdet utveckla ny industriell produktion.
Enligt oljeskifferutredningen torde av bolagets nuvarande anläggningar
32
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
den utrustning, som finns för ammoniaktillverkningen och gasoldistributio-
nen, även i fortsättningen kunna finna användning i lämpligt sammanhang.
De undersökningar kommissionen i detta hänseende kunnat genomföra
hänför sig i första hand till ammoniakproduktionen. Vid ingående tekniska
och ekonomiska analyser som genomförts i samverkan med AB Svenska Sal
peterverken — som är kontraktspartner för mottagning av ammoniak — har
framgått att fortsatt produktion av ammoniak, om man utgår från nu be
fintlig anläggning i Kvarntorp, kan ske med godtagbart ekonomiskt resultat
även vid en omläggning till oljeförgasning. Denna produktion bör därför
enligt kommissionens uppfattning icke nedläggas.
Kommissionen vill i detta sammanhang anmäla att — med utgångspunkt
från det kontraktsbundna samarbete som äger rum mellan skifferoljebola
get och AB Svenska Salpeterverken i fråga om leverans av ammoniak — -
diskussioner upptagits med Salpeterverken för att klarlägga förutsättning
arna på längre sikt för fortsatt och utvidgad produktion på det kemiska
området i Kvarntorp. Diskussionerna har ännu inte avslutats men har
kunnat föras långt på det tekniska planet. Det är inte osannolikt, att de
inom kort kan komma in i ett avgörande skede. Det är mot denna bakgrund
angeläget, att ett principbeslut om bolagets fortsatta verksamhet åtföljes av
sådana fullmakter för Kungl. Maj:t att det blir möjligt att mycket snabbt
träffa de överenskommelser, som härvidlag kan befinnas önskvärda.
Härutöver har kommissionen även undersökt vissa möjligheter för annan
industriell tillverkning. Sålunda utreds förutsättningarna för produktion av
cement i den riktning, som antytts av oljeskifferutredningen. Dessa under
sökningar har hittills främst bestått i tekniska utredningar företagna av
personal från bolaget i samarbete med expertis från utomstående intressen
ter. Det är ännu för tidigt att uttala sig om tekniska och ekonomiska förut
sättningar för en produktion av detta slag kan visa sig vara för handen. Un
dersökningarna fortsättes emellertid även på detta område.
Innan förhandlingar och undersökningar rörande här behandlade indu
strifrågor kunnat slutföras är det av naturliga skäl icke möjligt att öppet
redovisa frågeställningarna i detalj. Kommissionen vill emellertid allmänt
sett framhålla, att förhållandevis goda utsikter torde föreligga att uppnå
vissa konstruktiva residtat.
Vad gäller gasolhanteringen förhåller det sig i nuvarande prisläge så att
produktionen av gasol i Kvarntorp knappast ger något ekonomiskt utbyte.
Värdet härvidlag ligger i den distributionsverksamhet som byggts upp och
drivs med gott ekonomiskt resultat. Det synes sålunda kommissionen up
penbart att denna verksamhet har ett otvetydigt värde och bör fortsättas.
Frågan om verksamheten bör försäljas eller på annat sätt bedrivas på läng
re sikt undersöks f. n. av kommissionen.
Även beträffande vissa andra delar av den nuvarande produktionsappa
raten kan det tänkas att förutsättningar uppstår för att de efter omgestalt
ning skall komma till en ekonomiskt försvarbar användning även sedan
skifferpyrolysen upphört. Det är dock ännu för tidigt att draga några slut-
33
satser av de undersökningar, som i dessa hänseenden kunnat företas. I icke
ringa grad torde frågan bli beroende av i vilken utsträckning det över huvud
taget blir möjligt att åstadkomma en på längre sikt utvecklingsbar industri
ell verksamhet i Kvarntorpsområdet.»
Beträffande frågan om i vilken takt och under vilka former en avveck
ling av skifferpyrolysverksamheten bör ske på ett ur samlad samhällelig
synpunkt ändamålsenligt sätt framhåller kommissionen följande.
»Kommissionen har under den tid den varit i verksamhet sökt bilda sig
en uppfattning om vilka steg och åtgärder i detta hänseende som kan och
bör vidtagas för den närmast liggande framtiden. De allmänna utgångs
punkterna för bedömningen har härvidlag varit dels antagandet att ett prin
cipbeslut kommer att fattas om nedläggande av skifferpyrolysverksamheten,
dels det ovan redovisade personalläget och därmed förenade sociala och ar
betsmarknadspolitiska överväganden, dels ock det förhållandet att vissa för
utsättningar bedömts vara för handen för att bevara sådan verksamhet som
anses vara lönsam samt för att utveckla ny industriell produktion i Kvarn
torp.
I princip föreligger två huvudalternativ, nämligen antingen en omedelbar
avveckling av verksamheten i dess helhet eller ock en avveckling i etapper
därvid ställningstaganden kan ske efter hand och anpassas till från tid till
annan ändrade förutsättningar.
Oljeskifferutredningen har övervägt en avveckling i etapper under en läng
re tidsperiod, d. v. s. flera år, men funnit att en sådan skulle vara förenad
med ökade kostnader jämfört med en omedelbar avveckling. Vidare anser
utredningen det vara förenat med särskilda tekniska och administrativa svå
righeter att driva en rörelse under en längre avvecklingsperiod. För ett
snabbt nedläggande talar enligt utredningens mening också det förhållandet,
att högkonjunktur med god sysselsättning råder, varför en avveckling nu
skulle bli minst kännbar för de därav berörda.
Vad gäller de ekonomiska verkningarna för staten av en omedelbar ned
läggning av verksamheten jämfört med en etappvis genomförd avveckling
vill kommissionen för egen del framhålla följande. En omedelbar avveck
ling kan med säkerhet antagas leda till i det närmaste total förlust av det
kapital som finns nedlagt i bolagets anläggningar. Vid en successiv avveck
ling torde däremot möjligheter föreligga att erhålla ett i jämförelse med nyss
nämnda alternativ bättre ekonomiskt utbyte vid realiserandet av tillgångarna.
Det bör i sammanhanget framhållas, att den av oljeskifferutredningen an
givna årliga förlusten är ett totalresultat av bolagets samtliga verksamhets
grenar. Med den karaktär bolagets verksamhet haft och som kännetecknas
av en basproduktion och därtill knuten utvinning av biprodukter av skilda
slag är det inte möjligt att entydigt och exakt ange lönsamheten för varje
avsnitt av verksamheten. De utredningar som verkställts — såväl inom bo
laget som av oljeskiffernlredningen — ger dock klart vid handen att vissa
grenar av verksamheten i och för sig får anses ge tillfredsställande delresul
tat medan andra och då främst den grundläggande skifferhanteringen re-
i\ Ililiang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 199
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
sulterar i betydande förluster. Bland de rörelsegrenar som bidragit till att
förbättra det sammanlagda resultatet har redan nämnts ammoniaktillverk-
ningen och gasoldistributionen.
Vid en omedelbar avveckling av hela pyrolysverksamheten skulle allvar
liga svårigheter uppkomma att omgestalta och ta vara på de lönsamma delar
av produktionen som har ett framtidsvärde. Det behöver i samanhanget en
dast erinras om att frigörandet av denna produktion från den bas som skif
ferhanteringen utgör kräver investeringar och tar tid. Värdet av lönsamma
produktionsgrenar torde också vara beroende av att avbrott i produktionen
kan undvikas. Nu angivna ekonomiska faktorer talar sålunda för en etapp
vis avveckling. I samma riktning verkar bedömningen av möjligheterna att
åstadkomma ny industriell produktion i området. I själva verket förhåller
det sig så att utsikterna att nå resultat härvidlag just kan bli beroende av
att icke hela den nuvarande verksamheten upphört, arbetskraften sking
rats och anläggningarnas användbarhet därigenom minskat. Självfallet mås
te emellertid frågan också bedömas mot bakgrunden av de förlustrisker en
förlängd pyrolysverksamhet medför. Av stor betydelse blir sålunda huruvida
en etappvis avveckling kan genomföras på ett sådant sätt att å ena sidan
avvecklingen i första omgången kan inriktas på de särskilt förlustbringande
delarna av verksamheten och å andra sidan livskraftiga rörelsegrenar kan
tillvaratas och bevaras för framtiden. Av bolaget gjorda bedömningar som
redovisats till kommissionen synes ge vid handen, att en avveckling efter
dessa linjer borde vara möjlig utan att de samlade avvecklingskostnaderna
ökar. I sitt remissyttrande över oljeskifferutredningens betänkande har bo
lagets styrelse uttalat stark tvekan inför en omedelbart genomförd total av
veckling och närmast uttalat sig för successiva åtgärder.
En bedömning av denna huvudfråga påverkas självfallet också av de ar
betsmarknadspolitiska konsekvenserna. Ostridigt råder f. n. en sådan kon
junktur att goda omplaceringsmöjligheter allmänt sett föreligger. I detta fall
måste emellertid enligt kommissionens mening också beaktas att — med
hänsyn till arbetskraftens struktur, förhållandena i orten etc. — ett omedel
bart frigörande av hela arbetsstyrkan skulle ställa mycket stora problem.
Detta har också med skärpa framhållits av representanter för de anställda.
Klart är f. ö. att bedömningen även ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt i
väsentlig grad blir beroende av utsikterna för att en livskraftig industriell
verksamhet skall kunna bevaras eller växa fram i Kvarntorp.
Kommissionen har sålunda vid sina överväganden i awecklingsfrågan fun
nit, att hänsynen till såväl ekonomiska faktorer som de anställdas intres
sen talar för alt avvecklingen av skifferpyrolysen icke bör genomföras ome
delbart och på en gång utan etappvis.
Med denna utgångspunkt har närmare undersökts hur en stegvis avveck
ling av verksamheten skulle komma att gestalta sig, tekniskt och ekono
miskt, och vilka konsekvenser den skulle få för de anställda. Därvid har på
basis av inom bolaget redan tidigare gjorda utredningar om förändrade
driftsformer en första begränsning av verksamheten planlagts. Ifrågavaran
35
de etapp skulle innebära nedläggande av raffinaderiet, gasolverket, två av svavelverken, HG-ugnen samt en BK-ugn. Verksamheten skulle då begränsas till två BK-ugnar, två svavelverk, enheter för produktion av ammoniak, kalk, ånga och kraft jämte vissa andra smärre anläggningar. Skifferåtgången skulle därigenom komma att begränsas till ca 60 % av den tidigare för brukningen. Inskränkningen av skifferpyrolysen på detta sätt synes kunna ske utan att inkräkta exempelvis på omfattningen av ammoniakproduktio- nen. Å andra sidan medför nedläggningen av raffinaderiet att särskilda åt gärder påkallas för att försälja eller på annat sätt disponera den råbensin som utvinnes. Då bolagets produktion av raffinerad bensin upphör bortfal ler också det statliga stöd som under senare år tillkommit bolaget i form av reducerad bensinskatt. Nedläggningen av gasolproduktionen nödvändiggör vidare anordningar för att anpassa gasoldistributionen till tillförsel från an nat håll än från Kvarntorp.
Utredningsarbetet beträffande de praktiska förutsättningarna för den ifrågavarande inskränkningen i verksamheten är ännu inte helt avslutat, men vissa beräkningar har dock gjorts. Efter omfattande rationaliseringar av driften under innevarande år har personalens antal som förut nämnts kunnat kraftigt minskas. En fortsatt nedgång i arbetsstyrkan beräknas utan förändring av driften ske fram till årsskiftet. Enligt av bolaget gjorda beräkningar skulle genomförandet av en driftsomläggning enligt den ovan skisserade planen möjliggöra en ytterligare minskning i arbetsstyrkan av storleksordningen 250 man. Därjämte räknar bolaget med att genomförda och möjliga nya rationaliseringsåtgärder kommer att medföra ännu någon reduktion av behovet av arbetskraft. Det är naturligtvis förenat med stora svårigheter att med större grad av säkerhet göra beräkningar av detta slag. Kommissionen bär icke heller gått närmare in på en bedömning av dessa beräkningar. De synes emellertid ge vid handen att -—• när det gäller de ekonomiska konsekvenserna — utsikter föreligger för att en på angivet sätt nedskuren verksamhet — utan hänsyn till ammoniakproduktionens och ga- solhanteringens väntade överskott — även utan bensinskattestöd i stort sett kan komma att på kort sikt bära de löpande driftskostnaderna.
Kommissionen vill därför förorda att en övergång till denna nedskurna verksamhet genomföres snarast möjligt efter det ett principbeslut i huvud frågan fattats av riksdagen. Vad gäller den närmare tidpunkten för att friställa arbetskraft vill kommissionen understryka att hänsyn även bör tas till de synpunkter som kan föreligga från arbetsmarknadsmyndigheternas sida.
Varaktigheten av den ovan redovisade etappen kan i nuvarande läge inte närmare bestämmas, då den måste bli beroende av faktorer, vilka f. n. icke helt kan överblickas. Naturligtvis inverkar här de faktiska ekonomiska driftsresultat som den nedskurna verksamheten kommer att uppvisa. Tak ten i den slutliga avvecklingen av skifferpyrolysen måste också bl. a. bli beroende av vilka åtgärder som efterhand kan vidtagas för att, oberoende av skifferpyrolysen, på längre sikt bevara lönsamma grenar av bolagets nuva
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
rande verksamhet. Slutligen får hänsyn tas till de resultat som kan uppnås
i strävandena att utveckla ny industriell produktion i Kvarntorpsområdet
och återverkningarna härav för den kvarvarande arbetsstyrkan och för om
rådet i dess helhet. Enligt kommissionens mening bör man därför inte nu
ta ståndpunkt till awecklingsprogrammet i hela dess vidd utan beslut om
ytterligare åtgärder bör fattas efter hand. Det är emellertid angeläget att
ett riksdagsbeslut i principfrågan om verksamheten i Kvarntorp åtföljes av
sådana fullmakter för Kungl. Maj :t att erforderliga åtgärder kan vidtagas
snabbt och ändamålsenligt.»
Kommissionen övergår härefter i sin skrivelse till att behandla bolagets
ekonomiska läge samt kostnader i samband med avvecklingen. Inlednings
vis lämnar kommissionen en kort redogörelse för tidigare kapitaltillskott
till bolaget, varvid de av oljeskifferutredningen lämnade uppgifterna kom
pletterats med hänsyn till utvecklingen under räkenskapsåret 1960/61 samt
bolagets nuvarande ekonomi. De medel, som från statens sida tillskjutits
bolaget i form av aktiekapital, lån, anslag och bensinskatteeftergift anges av
kommissionen under efterkrigsperioden, d. v. s. räkenskapsåren 1946/47—
1960/61, sammanfattningsvis ha uppgått till följande belopp.
Aktiekapital ...........
Lån ............................
Anslag.......................
Bensinskatteeftergift
19,0 milj. kr.
21,455
»
»
22,95
»
»
55,6
»
»
Summa (avrundad) 119
»
»
Beträffande upplåning från andra långivare anför kommissionen, att bo
laget upptagit två lån, för vilka staten tecknat borgen, nämligen ett fast lån
hos Sveriges Kreditbank på 15 milj. kronor att betalas den 15 augusti 1968
samt ett amorteringslån från Kooperativa Förbundet på 26,8 milj. kronor,
som varje år amorteras med 2,68 milj. kronor med sista amorteringsdag den
31 december 1968. Efter gjorda amorteringar kvarstod 21,44 milj. kronor
på lånet den 30 juni 1961. Vidare har bolaget mot inteckningar i industri
fastigheter samt förlagsinteckningar upptagit ett reverslån genom Sveriges
Kreditbank på 20 milj. kronor, som amorteras med 2 milj. kronor per år med
en slutamortering på 10 milj. kronor år 1965 samt ett lån från Kooperativa
Förbundet på 5 milj. kronor, som amorteras med 1,25 milj. kronor per år.
På dessa båda lån återstod den 30 juni 1961 18 resp. 2,5 milj. kronor. Sam
mantaget uppgick sålunda låneskulderna den 30 juni 1961 för de ovan nämn
da lånen enligt kommissionen till följande belopp:
Sv. Kreditbank, fast lån........................................................................... 15 milj. kr.
»
»
, amort. lån .................................................................. 18
»
»
KF, amorteringslån................................................................................... 21,44
»
»
» »
»
................................................................................... 2,5
»
»
Summa (avrundad) 57
»
»
37
Ytterligare anföres att bolaget mot inteckning i bostadsfastigheter tagit
-vissa lån, vilka den 30 juni 1961 sammanlagt uppgick till 0,59 milj. kronor.
Samma dag uppgick en skuld till bolagets pensionsstiftelse till 0,94 milj.
kronor, varjämte checkräkningskredit utnyttjats till 0,63 milj. kronor.
Kommissionen ger också en kortfattad beskrivning av årsresultaten under
efterkrigsperioden sådana de redovisats i bolagets bokslut, varvid inräknats
statsanslag och bensinskatteeftergift.
Kommissionen erinrar i sammanhanget om att under de första åren redo
visats förluster, som — bortsett från räkenskapsåret 1946/47 — praktiskt
taget helt motsvarades av de gjorda avskrivningarna. Från året 1954/55,
d. v. s. från det år bensinskatteftergift började tillämpas för bolaget, har
icke obetydliga rörelseöverskott före avskrivningar redovisats. För sex av
åren gjordes avskrivningar med samma belopp som rörelseöverskotten. Rö
relseöverskottet under det senaste verksamhetsåret var mindre än under de
närmast föregående åren och då avskrivningsbeloppet ganska väsentligt
höjdes redovisas en förlust av 6,6 milj. kronor. Resultatet påverkades också
av att bensinskatteeftergiften, på grund av driftsförändringar, var 2
3
milj. kronor lägre än under de båda närmast föregående verksamhetsåren.
Avskrivningarna under verksamhetsåren 1954/61 har enligt kommissionen
sammanlagt uppgått till 50,8 milj. kronor. Under samma tid har bensin
skatteeftergiften utgjort 55,6 milj. kronor. Denna subventionering har så
lunda varit en nödvändig förutsättning för bolagets möjligheter att göra
erforderliga avskrivningar på sina anläggningar.
Vad gäller bolagets ekonomiska ställning per den 30 juni 1961 redovisar
kommissionen följande sammandrag av balansräkningen för nämnda dag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Kortfristiga skulder .
Långfristiga skulder:
till staten...............
» KF....................
» banker m. fl. . .
Eget kapital:
aktiekapital...........
./. förlust................
17,3 milj. kr.
78,1
» »
95,4
» »
8,8
» »
21,5
23,9
34,5
79,9
» »
23,0
16,3
6,7
» »
95,4
» »
Bolaget redovisar sålunda i sitt bokslut per den 30 juni 1961 en förlust
balans på 16,3 milj. kronor, varav 9,7 milj. kronor är tidigare balanserad
förlust och 6,6 milj. kronor förlust under det senaste räkenskapsåret. Då
sålunda omkring 2/3 av aktiekapitalet kunde antagas ha gått förlorade
upprättade bolaget samma dag särskild likvidationsbalansräkning, enligt
vilken bristen icke fullt uppgick till nämnda andel av aktiekapitalet. Enligt
aktiebolagslagens bestämmelser är bolaget skyldigt att träda i likvidation om
aktiekapitalet till 2/3 gått förlorat, såvida icke bristen blivit fylld inom fyra
38
månader från den bolagsstämma å vilken likvidationsbalansräkning fram
lagts. I sin senaste förvaltningsberättelse uttalar styrelsen, att anledning
föreligger räkna med att likvidationsskyldighet kan komma att inträffa
senare under hösten. Nämnas må, att bolaget i annat sammanhang beräknat
förlusten till 20,5 milj. kronor vid årsskiftet 1961—19G2.
Vad gäller en avveckling sedd ur ekonomisk synpunkt framhåller kom
missionen följande.
»Erfarenheten visar, att avvecklingen av en så omfattande och differen
tierad verksamhet som bolagets icke bör ske på det sättet, att rörelsen ge
nast bringas att upphöra och försäljning av tillgångarna därefter omedel
bart genomföres. I ett fall som detta talar åtskilliga skäl för att man bör
undersöka vilka möjligheter som kan förefinnas att under awecklingsperio-
den bevara bolagets organisation för att därigenom uppnå ett högre pris
än vad fallet skulle bli vid en omedelbar upplösning av organisationen och
skingring av tillgångarna. En avveckling efter sådana linjer synes så mycket
mer motiverad som vissa av bolagets rörelsegrenar, som är eller kan göras
oberoende av skifferpvrolysen, torde kunna drivas med godtagbart ekono
miskt resultat även på längre sikt och därför bör kunna säljas eller på annat
sätt omgestaltas som självständiga enheter. Med anledning härav framstår
det som nödvändigt att åtgärder vidtas, som syftar till bolagets fortbestånd
under den tid som erfordras för att kunna bevara och omvandla vissa rö
relsegrenar till självständiga enheter och överhuvudtaget hålla möjlighe
ten för eu viss industriell rekonstruktion i Kvarntorpsområdet öppen.
Det bör framhållas, att bolagets likviditet är synnerligen ansträngd. Chcck-
räkningskrediter på tillsammans 7 milj. kronor beräknas i sin helhet ha
utnyttjats vid årsskiftet. Likviditetssvårigheterna sammanhänger i hög grad
med bolagets stora lånebelastning. Sålunda kan nämnas, att bolagets utgifter
för räntor och amorteringar under sista halvåret 1961 uppgår till 5,9 milj.
kronor. For året 1962 utgör de planenliga utgifterna för samma ändamål 9,7
milj. kronoi. För att bolaget skall kunna fungera under avvecklingsperioden
ar det nödvändigt att det antingen successivt tillföres medel eller helt eller
delvis befrias från kapitalutgifterna genom en avlyftning av alla eller flerta
let lån.»
Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961
\ ad därefter beträffar de ekonomiska konsekvenserna av en avveckling av
bolagets verksamhet erinrar kommissionen att oljeskifferutredningen räknat
med att staten måste dels avskriva lån med 21,5 milj. kronor och det i sta
tens räkenskaper till ca 19 milj. kronor upptagna värdet av aktierna samt
tillskjuta 60—65 milj. kronor. Vidare framhåller kommissionen att det inte
for narvarande föreligger något annat underlag för bedömningen av stor
leken av den sålunda angivna totalförlusten för staten, utan denna får
ligga till grund för kommissionens förslag. Kommissionen anför vidare.
»För att Kungl. Maj :t och därmed också kommissionen under avvecklin^s-
perioden skall erhålla nödvändig handlingsfrihet att ur ekonomiska och
andra synpunkter kunna slutföra avvecklingen på gynnsammast möjliga
satt, torde det vara nödvändigt att redan nu ett kapitaltillskott om 65 milj.
39
kronor av riksdagen ställes till förfogande. Detta belopp motsvarar i huvud
sak storleken av bolagets låneskulder, som den 1 januari 1962 beräknas
uppgå till följande belopp.
Lån i Sveriges Kreditbank........................................
» från KF................................................................
Checkräkningskredit ..................... .....................—
Pensionsstiftelse och vissa mindre inteckningslån
Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961
Om 65 milj. kronor av riksdagen ställes till Kungl. Maj:ts förfogande
kan -— om så ur olika synpunkter skulle visa sig ändamålsenligt — inlösen
i förtid av ifrågavarande lån genomföras i lämplig omfattning. Delvis kan
denna fråga bli beroende av de förhandlingar med utomstående intressen
ter som kommissionen något berört i det föregående. Under alla förhållan
den torde med hänsyn till bolagets ekonomiska läge och formella likvida-
tionsskyldighet en icke oväsentlig avlyftning omedelbart behöva göras. Be
träffande formerna härför avser kommissionen att återkomma da statsmak
ternas beslut i ärendet föreligger. Vad beträffar skillnaden mellan det
föreslagna beloppet 65 milj. kronor och summan av bolagets låneskulder
torde i detta sammanhang endast behöva erinras om att medel erfordras för
att möta vissa kostnader sammanhängande med avvecklingen. Storleken av
dessa kan inte nu säkert bedömas.
Som tidigare framhållits kan vissa av bolagets rörelsedelar säljas som
självständiga enheter. Den kommande avyttringen av bolagets tillgångar
kan därför resultera i att den slutliga nettoförlusten för staten vid avveck
lingen av bolaget icke uppgår till det beräknade beloppet 100—105 milj.
kronor. Detta kan ha viss betydelse för frågan i vilken form medel efter hand
lillskjutes till bolaget.
Därest medel direkt tillskjutes i sådan form att de definitivt efterskänkes
kan ett eventuellt överskott vid avvecklingen återföras till staten-aktieäga-
ren endast via aktieinnehavet, d. v. s. antingen som överskott vid bolagets
upplösning eller i form av överkurs vid försäljning av aktierna. Närmare
till hands synes ligga att medel tillskjutes i form av statslån som avskrives
villkorligt på sådant sätt att lånet skall återbetalas med ränta i den män
överskott uppstår vid bolagets avveckling. Motsvarande torde gälla även be
träffande de tidigare statslånen på tillsammans 21,5 milj. kronor. Anmärkas
må, att avskrivning av lånen, i vart fall till en del, är erforderlig för bort-
skrivning av bolagets förlust, som enligt vad ovan nämnts vid årsskif
tet 1961/62 beräknas uppgå till 20,5 milj. kronor.
I samband med ovan angivna åtgärder synes bolagets aktier i statens rä
kenskaper böra nedskrivas från sitt nu bokförda värde av 19 000 700 kro
nor till 700 kronor.
Kommissionen erinrar avslutningsvis om vissa spörsmål som uppkommit
i dess hittillsvarande arbete. Hit hör exempelvis den av oljeskifferutrcd-
ningen upptagna frågan om den fortsatta forskningen på oljeskifferområdet.
32,0 milj. kr.
21,26
»
»
7,0
»
»
1,55
»
»
61,81
»
»
40
Bolaget, som nedlagt betydande insatser och kostnader härvidlag, har an
mält att det i nuvarande läge icke anser sig kunna bekosta någon egentlig
forskning av mera långsiktig karaktär. Kommissionen har emellertid ännu
icke kunnat ta ställning till vilka åtgärder som i anledning härav bör vid
tagas.
En annan fråga, som enligt kommissionen på längre sikt måste utredas,
gäller vissa eftersläpande långtidsverkningar av de rökgasskador som verk
samheten i Kvarntorp givit upphov till. Vid en nedläggning av pyrolysverk-
samheten kan i anslutning härtill vissa ekonomiska uppgörelser med de
skadelidande komma att aktualiseras. Omfattningen härav kan emellertid
inte nu överblickas.
Slutligen framhåller kommissionen att en avveckling av bolagets verksam
het förutskickats komma att föranleda ekonomiska anspråk från de an
ställdas sida. Kommissionen har emellertid icke kunnat närmare ingå på hit
hörande spörsmål förrän eif principbeslut från riksdagens sida föreligger
i huvudfrågan och läget överhuvudtaget bättre kan överblickas.
Sammanfattningsvis anför kommissionen om sina ställningstaganden föl
jande.
»De förslag som kommissionen i det föregående framlagt är baserade på
den allmänna utgångspunkt som gäller för kommissionens arbete — näm
ligen att oljeskifferutredningens förslag om avveckling av skifferoljebolagets
verksamhet i huvudsak kommer att genomföras. Kommissionen har vidare
utgått från att riksdagens ställningstagande i huvudfrågan får karaktären
av ett principbeslut samt att det överlåtes på Kungl. Maj :t att närmare be
stämma om sättet för att genomföra detta beslut.
Med hänvisning till den redovisning som lämnats i det föregående får
kommissionen sammanfatta sina förslag sålunda.
1. Med hänsyn till att en omedelbar avveckling av bolagets verksamhet
medför såväl allvarliga svårigheter att ta vara på och omgestalta de delar
av densamma, vilka har ett framtidsvärde, som svårbemästrade arbetsmark
nadspolitiska problem bör avvecklingen ske etappvis.
2. En första nedskärning av bolagets verksamhet bör ske snarast möjligt
efter det att ett principbeslut i huvudfrågan fattats av riksdagen. Denna
etapp bör såvitt nu kan bedömas omfatta nedläggande av raffinaderiet, ga-
solverket, två svavelverk, HG-ugnen samt en BK-ugn, varigenom skifferåt
gången skulle komina att begränsas till ca 60 % av nuvarande förbrukning.
3. Kungl. Maj :t bör — för att erhålla erforderligt ekonomiskt underlag
och önskvärd handlingsfrihet vid avvecklingens genomförande -— av riks
dagen utverka anslag å 65 milj. kronor för betalning av vissa bolagets skul
der m. in.
4. Härjämte bör Kungl. Maj :t av riksdagen utverka anslag å sammanlagt
40,455 milj. kronor för avskrivning av bolagets aktiekapital och statliga lån
till bolaget.»
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Kungl. Mcij:ts proposition nr 199 år 1961
41
Kvarntorpskommissionens anmälan av preliminär överenskommelse mellan
skiffer oljebolaget och Aktiebolaget Svenska salpeterverken
Kvarntorpskommissionen har i skrivelse den 6 november 1961 anmält, att de i det föregående berörda förhandlingarna med Aktiebolaget Svenska sal peterverken nu lett till en preliminär överenskommelse mellan nämnda bo lag och skifferoljebolaget, överenskommelsen innebär i huvudsak följande.
Skifferoljebolaget överlåter med verkan från den 1 januari 1962 till Sal peterverken viss del av sitt industriområde med det befintliga ammoniak- verket jämte en del andra anläggningar. Produktionen av ammoniak övertas av Salpeterverken. Salpeterverken skall vidare på det övertagna området snarast uppföra kemiska industrianläggningar för en beräknad årsproduk tion av ca 30 000 ton metanol, ca 30 000 ton svavelsyra samt ca 10 000 ton ammoniumsulfat. Ifrågavarande utbyggnad genomföres parallellt med att Salpeterverken i Köping utbygger sin produktion av ammoniak till ca 50 000 ton per år samt uppför nya anläggningar för produktion av ca 66 000 ton salpetersyra per år. Utgångspunkten för överenskommelsen är att produk tionen i Kvarntorp framdeles skall baseras på förgasning av olja.
Köpeskillingen för till Salpeterverken överlåten egendom utgör samman lagt 20,5 milj. kronor, varav 2,5 milj. kronor skall erläggas vid tillträdet den 1 januari 1962 och återstoden 18,0 milj. kronor skall fördelas i 9 lika stora rater att erläggas den 31 december vart och ett av åren 1966—1974. På ogulden köpeskilling löper från den 1 januari 1966 ränta efter en räntefot, som med en och en kvarts procent överstiger den vid varje tidpunkt gällan de, av Kungl. Maj:t fastställda normalräntan å lån från statens utlåningsfon- der. Tillsammans med erforderliga nyinvesteringar, som beräknas komma att genomföras under åren 1962—1964, skulle Salpeterverkens sammanlagda investeringskostnad i Kvarntorp komma att uppgå till omkring 60 milj. kronor.
För driften av Salpeterverkens produktionskomplex i Kvarntorp beräknas på längre sikt konnna att erfordras ca 125 man. Denna arbetsstyrka skall i första hand rekryteras från hos skifferoljebolaget sysselsatt personal. Även när det gäller utbyggnadsarbetena och rekryteringen av ny personal till Köpingsfabriken skall Salpeterverken positivt söka medverka till att bereda sysselsättning åt vid skifferoljebolaget efterhand frigjord arbetskraft.
I syfte att möjliggöra en ändamålsenlig övergång skall driften av animo- niakverket tills vidare omhänderhas av skifferoljebolaget för Salpeterver kens räkning. Delta skall ske på självkostnadsbasis. Särskilda avtal bar träffats rörande inbördes drifts- och leveransförhållanden m. m. Det nu lö pande leveranskontraktet för ammoniak skall som en följd av den ingångna överenskommelsen upphöra att gälla den 31 december 1961.
I överenskommelsen ingår vidare vissa allmänna samarbetsförpliktelser som bl. a. syftar till sådana kompletterande överlåtelser och avtal, som framdeles kan visa sig ändamålsenliga.
4
Bihcing till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 199
42
Enligt kommissionens skrivelse består överenskommelsen av dels ett
huvudavtal och dels därtill knutna separata köpe-, drifts- och leveransav
tal. Huvudavtalet och köpeavtalet är fogade till skrivelsen. Drifts- och le
veransavtalen, som enligt kommissionen av hänsyn till motpartens in
tressen inte kan offentliggöras, har överlämnats i särskild ordning.
Överenskommelsen har utarbetats med utgångspunkt från att vid inne
varande års höstriksdag principbeslut kommer att fattas om nedläggning
av skifferpyrolysverksamheten i Kvarntorp. Förslaget till huvudavtal, av
vilket övriga avtal gjorts avhängiga, har också försetts med förbehåll för
Kungl. Maj :ts godkännande. Med nämnda förbehåll har avtalen godkänts
av såväl styrelserna för de båda bolagen som Kvarntorpskommissionen.
Från Salpeterverkens sida har enligt kommissionen en väsentlig utgångs
punkt vid ingåendet av ifrågavarande överenskommelse varit att finansie
ringen av dess investeringar i Kvarntorp kan ordnas på ett sådant sätt, att
icke ägareparternas, d. v. s. Kooperativa förbundets och Sveriges lantbruks-
förbunds investeringsresurser för Salpeterverkens räkning i nuläget tas i an
språk i större grad än som erfordras för den planerade utbyggnaden i Kö-
ping. Det är i syfte att tillmötesgå denna förutsättning som erläggandet
av köpeskillingen fördelats över en längre period på sätt framgår av den
föregående redogörelsen. En ytterligare förutsättning med samma syfte är
emellertid att kvarstående kapitalbelopp av skifferoljebolagets lån hos
Kooperativa förbundet, som vid årsskiftet beräknas uppgå till drygt 21 milj.
kronor, kan lösgöras i förtid. Beloppet torde därför behöva successivt åter
betalas vid instundande årsskifte och under den närmaste tiden därefter.
För att ytterligare underlätta finansieringen är det angeläget att även övriga
låneskulder hos skifferoljebolaget kan efterhand infrias i förtid. Kommissio
nen erinrar om de uttalanden, som gjorts i kommissionens yttrande den 24
oktober 1961 angående nödvändigheten av att det beräknade kapitaltillskot
tet om 65 milj. kronor redan nu ställes till förfogande.
Kommissionen har under hänvisning till den lämnade redogörelsen över
lämnat ärendet och därvid förordat, att Kungl. Maj :t under de angivna förut
sättningarna godkänner den träffade överenskommelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Departementschefen
Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att medverka till lan
dets försörjning med flytande bränslen. I samband med att den av kriget
föranledda importspärren upphörde, uppkom fråga om bolagets framtida
verksamhet. Genom riksdagens beslut 1946 och 1949 bestämdes, att driften
vid skifferoljeverket i Kvarntorp skulle fortsätta. Det framhölls, att verk
samheten därstädes var betydelsefull ur beredskapssynpunkt. Vidare fram-
som sann°hkt, att driften skulle i stort sett kunna göras ekonomiskt
självbärande genom rationalisering och utvidgning av produktionen. Medel
till erforderliga investeringar beviljades av riksdagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1901
43
Efter utbyggnad och rationalisering av Kvarntorpsverket förlöpte pro
duktionen enligt de uppställda förutsättningarna och produktionsresultatet
stämde väl överens med vad som förutberäknats. I ekonomiskt avseende
inträdde däremot inte den förbättring man hoppats på. Något överskott för
erforderliga avskrivningar befanns inte kunna påräknas.
Genom beslut av 1954 års riksdag erhöll bolaget ekonomiskt stöd på så
sätt, att bolaget för en tid av fem år i viss utsträckning befriades från skyl
dighet att erlägga skatt å den bensin bolaget framställde. Enligt beslut av
1959 års riksdag får bolaget åtnjuta ifrågavarande stöd till och med den
30 juni 1964.
Vid 1954 års riksdag behandlades vidare vissa spörsmål, som ägde sam
band med avtal mellan å ena sidan skifferoljebolaget och å andra sidan
Kooperativa förbundet och Aktiebolaget Svenska salpeterverken om tillverk
ning och leverans till sistnämnda bolag av ammoniak. Riksdagen medgav,
att staten fick ställa borgen för lån som skifferoljebolaget upptog hos för
bundet för ammoniakfabrikens uppförande.
Frågan om Kvarntorpsverkets vidare utveckling aktualiserades sedermera
genom dels framställningar från bolaget om ytterligare kapitaltillskott, dels
förslag av bränsleutredningen 1951 om betydande utbyggnad av anlägg
ningarna. Vid beredningen av dessa ärenden fann jag, att det inte på grund
val av då föreliggande material var möjligt att ta slutlig ståndpunkt till
frågan om hur skifferoljebolagets verksamhet borde bedrivas på längre sikt.
Av flera skäl, som redovisades i propositionen nr 131 till 1958 års riksdag,
kom jag till att hela problemkomplexet borde underkastas en ingående ut
redning av särskilda sakkunniga. Riksdagen anslöt sig till denna uppfatt
ning och godkände ett av statsutskottet gjort uttalande att de sakkunnigas
prövning även borde omfatta frågan om Kvarntorpsanläggningarnas fortvaro.
De sakkunniga, som antog benämningen oljeskifferutredningen, har nu
lagt fram ett betänkande, i vilket föreslås, att skifferoljebolaget så snart
som möjligt upphör med sin verksamhet samt att bolaget i samband här
med likvideras och dess tillgångar avyttras. Förslaget innebär en total och
snabb avveckling av bolagets verksamhet. De åtgärder av ekonomisk art,
som härvid måste vidtagas, är enligt utredningen följande. Statens direkta
lån till bolaget och det i statens räkenskaper bokförda värdet av aktiekapi
talet (21,5 + 19,0 =) 40,5 milj. kronor avskrives. Övriga lån till bolaget av
vecklas, varvid långivarna hålles skadeslösa. Kostnader och driftsförluster
under avvecklingsperioden, däri inbegripet reglering av kvarstående skade-
ståndsförpliktelser — för exempelvis rökgasskador — och kostnader för
återställning av skifferbrottet, måste täckas. Behovet av tillskott av kon
tanta medel från statens sida för avvecklingens genomförande enligt nu
nämnda grunder beräknas av utredningen till 60—65 milj. kronor, varvid
hänsyn tagits till inkomsterna av försäljningen av bolagets tillgångar.
I anslutning till sitt sålunda framlagda huvudförslag herör utredningen
frågan om de åtgärder, som måste vidtagas ur beredskapssynpunkt för att
kompensera bortfallet av produktionen i Kvarntorp av flytande och gasfor
miga bränslen, svavel och ammoniak. Utredningen föreslår att riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap får i uppdrag att framlägga förslag härom.
Vidare framlägger utredningen förslag om åtgärder för att dels samman
föra och bevara erfarenheterna från den svenska skifferoljeindustrien på ett
sådant sätt, att de kan användas om landets oljeskifferförekomster framde
les skulle behöva utnyttjas, dels följa den allmänna tekniska utvecklingen
med hänsyn till möjligheterna att förbättra metoderna för oljeutvinning ur
skiffer och därigenom höja skiffertillgångarnas beredskapsvärde.
Inför ett ställningstagande till huvudförslaget att skifferoljebolagets verk
samhet bör nedläggas kan först framhållas, att utredningens uppfattning
principiellt biträdes i praktiskt taget samtliga i ärendet avgivna remissytt
randen. En direkt motsatt ståndpunkt intar endast överbefälhavaren — som
från sina synpunkter anser angeläget att en inhemsk skifferoljeindustri bi
behålies och helst vidareutvecklas — och vissa av de kommuner, som all
varligt berörs av en eventuell avveckling.
Enligt utredningen måste en årlig förlust av 10—15 milj. kronor förutses,
om verksamheten vid anläggningarna i Kvarntorp skall fortsättas i nu
varande omfattning. Detta konstaterande bygger på ingående beräkningar,
till vilka det tekniska och siffermässiga underlaget tillhandahållits av skif
feroljebolaget. Någon väsentlig erinran mot utredningens beräkningar i den
na del har inte framkommit vid remissbehandlingen. Vid en jämförelse med
de av skifferoljebolaget redovisade rörelseresultaten för senare år fram till
1959/60 bör beaktas, att utredningen i sina kalkyler förutsatt full förränt
ning av hela det i bolaget arbetande kapitalet. Härutinnan skiljer sig utred
ningens beräkningar från bolagets årsredovisning då ju skifferoljebolaget
inte lämnat någon utdelning på aktiekapitalet och vidare vissa statslån till
bolaget löper med jämförelsevis förmånliga räntesatser. Vidare bör erinras
om att utredningen vid beräkningen av bolagets intäkter inte medtagit den
del av bensinskatten, som bolaget får behålla och som i bolagets bokslut in
går i intäktssumman. Med här gjorda påpekanden har jag endast velat fästa
uppmärksamheten på de punkter, där den av utredningen gjorda resultats
analysen väsentligen skiljer sig från redovisningen i bolagets bokslut. Vid de
överväganden om skifferoljebolagets framtida verksamhet som nu är aktu
ella, bör resultatet av utredningens beräkningar godtagas som en utgångs
punkt. Jag vilt i sammanhanget tillägga, att den sammanlagda årskostnaden
för förräntning av behövligt eget och upplånat kapital vid fortsatt verksam
het av nuvarande omfattning enligt utredningens kalkyler representerar ett
belopp av 4 milj. kronor. Nämnda kostnad motsvarar sålunda endast en
mindre del av det beräknade årliga underskottet.
Det finns i detta sammanhang anledning att söka klarlägga orsakerna
till att bolagets verksamhet i ekonomiskt avseende inte utvecklats på det
gynnsammare sätt man tidigare hoppats. Såvitt kan bedömas av nu fram
lagt utredningsmaterial är anledningen härtill att finna huvudsakligen i om
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
45
ständigheter, varöver bolaget inte rimligtvis kunnat råda. Utredningen kon
staterar, att bolagets verksamhet under årens lopp undergått en betydande
teknisk utveckling, som jämte genomförda rationaliseringsåtgärder väsent
ligt förbättrat effektiviteten. Sålunda har produktionsvolymen avsevärt ökats
samtidigt som antalet arbetstimmar successivt minskats. Grunden till att
verksamheten trots det i och för sig framgångsrika utvecklings- och ratio-
naliseringsarbetet ej blivit lönsam är, såsom utredningen framhåller, å ena
sidan sjunkande priser på bolagets produkter och å andra sidan en större
kostnadsstegring för löner och förnödenheter än vad effektivitetsförbätt
ringar kunnat uppväga. Här kan erinras, att priserna på de viktigaste av bo
lagets produkter, olja, bensin och svavel — för vilka något tullskydd ej åt-
njules —• följer utvecklingen på världsmarknaden, under det att löner och
materialpriser är beroende av förhållandena inom landet. För att belysa
hur den ogynnsamma pris- och kostnadsutvecklingen påverkat rörelseresul
tatet framhåller bolagsstyrelsen i sitt remissyttrande, att om priserna på ol
ja, bensin, svavel och gasol hade utvecklats på samma sätt som den svenska
partiprisnivån, skulle värdet av bolagets produktion av dessa varor under
1959 ha överstigit det i verkligheten uppnådda produktionsvärdet med un
gefär 10 milj. kronor. Motsvarande förbättring av rörelseresultatet skulle
därvid ha uppnåtts.
En betydelsefull fråga är hur man trots det nu ur ekonomisk synpunkt
oförmånliga utgångsläget för skifferoljebolagets verksamhet kan bedöma
möjligheterna för att denna skulle kunna utvecklas till att bli ekonomiskt
bärkraftig i framtiden. Utredningen har i enlighet med sina direktiv under
sökt de ekonomiska verkningarna av olika åtgärder i nu nämnt syfte. Sålun
da har utredningen prövat i vad mån lönsamhet skulle kunna åstadkommas
genom rationalisering inom nuvarande ram för verksamheten, genom att
utöka produktionen vid bibehållande av nuvarande metoder, genom införan
de av nya metoder för utnyttjande av skifferns energiinnehåll eller genom
utvinning av nya produkter ur skiffern. Resultaten av utredningens beräk
ningar visar emellertid, att möjligheterna till en förbättring av driftsresul
tatet är ytterst begränsade och att i de fall, där viss förbättring möjligen
kan uppnås, denna är relativt ringa. I det gynnsammaste av de produktions-
alternativ som utredningen undersökt — drift med tre Bergh-Kvarntorps-
ugnar och en stybbpyrolysanläggning — skulle enligt utredningens i det
föregående redovisade beräkningar, efter nyinvestering av 28,2 milj. kro
nor, underskottet på produktionen uppgå till 13,5 milj. kronor per år. På
lång sikt kan underskottet beräknas bli större bl. a. på grund av ökade kost
nader för skiffern och priserna på bolagets produkter kan inte väntas stiga
i sådan utsträckning att rörelseresultatet nämnvärt påverkas därav. Ej hel
ler mot nu nämnda kalkyler har någon vägande invändning riktats vid re
missbehandlingen, vare sig från bolaget eller annat håll. Utredningens be
dömning av bolagets framtidsutsikter i ekonomiskt avseende torde också en
ligt min mening få godtagas.
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961
Vid en bedömning utifrån företagsekonomiska synpunkter och på grund
val av oljeskifferutredningens kalkyler synes man — i likhet med utred
ningen och flertalet remissinstanser — komma till slutsatsen att skifferolje
bolagets verksamhet bör upphöra. Såsom exempelvis landsorganisationen
framhåller, är statliga företag med affärsekonomiska uppgifter i princip att
jämställa med enskilda och kooperativa företag i det avseendet att de bör
uppfylla kravet på att företagets kostnader, inklusive kapitalkostnaderna,
skall täckas av rörelseintäkterna. Avsteg från denna principiella ståndpunkt
bör emellertid enligt min mening kunna ske, där företaget genom sin indu
striella eller kommersiella verksamhet fyller en samhällelig funktion av vä
sentlig betydelse. Skifferoljebolaget tilldelades vid sin tillkomst en viktig
uppgift, i det att bolaget skulle medverka till landets försörjning med fly
tande bränslen under den tid då till följd av stormaktskriget importen därav
var starkt nedskuren. Beredskapsvärdet av en fortsatt drift av skifferolje-
verket åberopades sedermera vid skilda tillfällen såsom ett bärande motiv
för bolagets bibehållande och utbyggnad under den följande tiden. Härvid
tänkte man inte enbart på värdet av en löpande inhemsk produktion av fly
tande bränslen; även bolagets produktion av .exempelvis svavel och ammo
niak ansågs värdefull ur beredskapssynpunkt.
Beredskapsmotivet för att låta skifferoljebolagets verksamhet fortsätta
har emellertid undan för undan försvagats. Vad först beträffar flytande
bränslen har vårt lands konsumtion därav under senare år ökat till en om
fattning, som man knappast kunde förutse då beslutet om skifferoljebola
gets fortvaro fattades av statsmakterna. Betydelsen av skifferoljebolagets
produktion för landets försörjning med oljeprodukter har minskat i motsva
rande mån och torde numera få anses ringa. Utvecklingen på bränsleområ
det har lett till att en betydande lagring i beredskapssyfte av främst flytan
de bränslen ansetts böra upprätthållas och avsevärda investeringar har
gjorts för detta ändamål. Oljeskifferutredningen har vid sina överväganden
funnit, att beredskapsvärdet av skifferoljeverkets drift uppnås till lägre kost
nad genom lagring av oljeprodukter. Vidare framhåller utredningen bl. a.,
att en fortsatt drift minskar skiffertillgångarnas potentiella värde för ett
eventuellt framtida utnyttjande i ett krisläge. Utredningens slutsats har bli
vit, att ett bibehållande av skifferoljebolaget inte kan motiveras av bered-
skapsskäl. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har i sitt remiss
yttrande anslutit sig till utredningens uppfattning. Med anledning av vad
som vid remissbehandlingen anförts av överbefälhavaren — som från sina
synpunkter funnit angeläget att en inhemsk skifferoljeindustri bibehålies
och helst vidareutvecklas — må erinras om att skifferoljeverket vid Kvarn
torp på grund av sitt utsatta läge knappast kan tillmätas någon betydelse för
det fall att Sverige indrages i krig. För avspärrningsalternativet torde de
synpunkter som nyss framförts i fråga om den civila beredskapen även ha
fog för sig då det gäller den militära.
Beträffande skifferoljebolagets produktion av svavel och ammoniak har
enligt utredningen ej så vägande synpunkter framkommit, att dessa i avgö
47
rande grad skulle kunna påverka bedömningen av produktionens värde ur beredskapssynpunkt.
Det kan självfallet från framförallt vetenskapliga och tekniska utgångs punkter hävdas, att förekomsten av en i gång varande skifferoljeindustri i och för sig innebär en fördel ur beredskapssynpunkt. Vid en sådan industri samlas efterhand tekniskt kunnande och konkreta driftserfarenheter som, därest en snabb utvidgning av här ifrågavarande produktion i en framtid skulle påfordras för att möta ett skärpt försörjningsläge, kan vara av stort värde. Till dessa och liknande synpunkter må emellertid fogas att, såvitt kan bedömas, det synes ovisst huruvida den önskvärda produktionsökningen bör åstadkommas med anlitande av den produktionsteknik, för vilken Kvarn- torpsindustrien f. n. är utrustad. Mera sannolikt synes vara att den tekniska utvecklingen i Sverige och utomlands ger upphov till konstruktioner och metoder, som medger en effektivare produktion än de nu tillämpade ugns- metoderna och som därför bör ges företräde framför dessa. För övrigt torde genom lämpliga åtgärder avseende tekniskt-vetenskaplig forskning och för söksverksamhet på bränsleområdet möjligheter i viss utsträckning kun na skapas för såväl tillvaratagande av skifferoljebolagets hittillsvarande rön och driftserfarenheter som främjande av tekniska framsteg av nyss antydd art. I utredningens betänkande och i vissa remissyttranden har synpunkter framförts på den forsknings- och försöksverksamhet som här kan komma i fråga.
Slutligen bör vid de nu aktuella övervägandena inte bortses från den be tydelse atomkraften på längre sikt kan komma att få för vår framtida ener- giförsörj ning.
Vid en avvägning av de olika synpunkter, som numera kan anläggas på frågan om skifferoljebolagets betydelse för landets försörjningsberedskap, har jag kommit till en uppfattning, som i allt väsentligt överensstämmer med den som oljeskifferutredningen givit uttryck åt. Jag anser sålunda, att beredskapsvärdet av en fortsatt drift av skifferoljeverket i Kvarntorp är jämförelsevis ringa och att detta värde i vart fall inte kan anföras som skäl för statligt stöd åt företaget av den storlek som erfordras för att verksam heten skall kunna upprätthållas. Som framgått av den föregående redogörel sen har lönsamhetskravet på bolaget under den gångna tiden eftergivits. Bo laget har enligt riksdagsbeslut fått åtnjuta särskilt stöd i form av viss skattebe frielse och full förräntning av det av staten tillskjutna kapitalet har inte på fordrats. Dessa eftergifter har motiverats främst av den speciella karaktären av bolagets produktion och värdet därav ur beredskapssynpunkt. Även om man fortsättningsvis i väsentlig utsträckning skulle ge avkall på kravet på för räntning av i bolaget investerat kapital och bolagets ränteutgifter därmed reducerades, skulle likväl en betydande årlig förlust uppkomma. Den nyss angivna slutsatsen skulle sålunda inte i sak förändras därigenom. Härtill kommer att beredskapssynpunkterna numera måste tilläggas mindre bety delse än tidigare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
48
Av det anförda framgår, att jag kommit till den principiella uppfattning
en att skifferoljebolagets nuvarande verksamhet bör upphöra. Detta ställ
ningstagande överensstämmer i huvudsak med utredningens, av nära nog
samtliga remissinstanser biträdda förslag.
Oljeskifferutredningen har förordat en total och snabb avveckling av före
taget. Utredningen har funnit att en sådan avveckling ställer sig fördelakti
gast ur kostnadssynpunkt och att erforderlig omplacering av arbetskraft in
te bör medföra större svårigheter i dagens arbetsmarknadsläge. På denna
punkt har jag inte ansett mig kunna dela utredningens åsikter. Jag vill i
detta sammanhang först erinra om att jag i nära anslutning till att utred
ningsförslaget framlades efter vederbörligt bemyndigande tillkallade en kom
mission med uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete
samt vidtaga de åtgärder i övrigt som föranleddes av förslaget. Som en all
män förutsättning för kommissionens arbete skulle gälla, att förslaget i hu
vudsak skulle komma att genomföras. Jag ifrågasatte emellertid, under hän
visning till uttalanden i utredningens betänkande, om inte vissa delar av bo
lagets rörelse framdeles kunde drivas självständigt med godtagbart resultat.
Spörsmålet om hur hithörande tillgångar bäst skulle nyttiggöras och där
med deras värde så långt möjligt tillvaratagas borde noga övervägas. En av
veckling framförallt av den s. k. skifferpyrolysen samt andra bearbetnings-
och förädlingsprocesser, som bygger på skiffern som utgångsmaterial, syn
tes däremot vara det ur affärsmässiga synpunkter mest rationella alternati
vet. Frågan hur avvecklingen borde genomföras på ett ur samlad samhälle
lig synpunkt ändamålsenligt sätt krävde emellertid ytterligare överväganden.
Möjligheterna till fortsatt drift av bolagets lönsamma anläggningar borde
därvid beaktas. Skälig hänsyn måste tagas till de arbetare och tjänstemän,
som har sin försörjning vid företaget. Det borde undersökas i vilken ut
sträckning en nyetablering av livskraftig industri i området kunde ske.
Vid remissbehandlingen av oljeskifferutredningens förslag har från åt
skilliga håll framförts synpunkter, som överensstämmer med vad jag an
förde i samband med kommissionens tillkallande. Kommissionen — som an
tagit benämningen Kvarntorpskommissionen — har nu, sedan den bl. a. haft
tillfälle att ta del av innehållet i remissyttrandena, för mig redovisat vissa
resultat av sitt hittillsvarande arbete.
Kvarntorpskommissionen har på grundval av material från skifferolje
bolaget sammanställt en översikt, som belyser storleken och strukturen av
den arbetskraft som är anställd i bolaget. Av intresse är i första hand, att
antalet vid bolaget anställda sedan början av innevarande år, då ca 1 150
personer arbetade i företaget, genom rationalisering kunnat nedbringas vä
sentligt. Vid nästkommande årsskifte beräknas antalet anställda ha mins
kat till ca 880. Personalminskningen under 1961 — som uppges ha i stort
sett kunnat genomföras utan uppsägningar — skulle i och för sig kunna
antagas innebära, att utgångsläget för en avveckling av skifferoljebolaget
blev gynnsammare ur arbetskraftssynpunkt. Det bör emellertid framhål
las att, såsom framgår av det material kommissionen framlägger, den kvar
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
49
varande personalens genomsnittsålder är förhållandevis hög, särskilt vad angår de kollektivavtalsanställda. Sålunda är mer än hälften av de anställ da i nämnda kategori 50 år eller äldre och ca 120 har uppnått 60 års ålder. Ett inte oväsentligt antal anställda har alltså, som kommissionen framhål ler, kommit upp i åldrar där såväl omskolning som omflyttning torde kom ma att erbjuda svårigheter. Vidare framgår av det av kommissionen fram lagda materialet, att ett stort antal av de anställda har egna fastigheter, varigenom deras beroende av sysselsättningsmöjligheterna i trakten ökar.
Vad angår frågan om möjligheterna att fortsätta driften vid vissa delar av skifferoljebolagets anläggningar har kommissionens undersökningar främst gällt ammoniakproduktionen och bedrivits i samverkan med Aktie bolaget Svenska salpeterverken. Det har konstaterats, att produktionen av ammoniak kan fortsätta med godtagbart ekonomiskt resultat oberoende av skifferhanteringen. Diskussioner har förts om förutsättningarna på längre sikt för fortsatt och utvidgad kemisk produktion i Kvarntorp, överlägg ningarna har resulterat i att vissa preliminära avtal rörande den fortsatta verksamheten i Kvarntorp träffats mellan skifferoljebolaget och salpeter- verken. Huvudavtalet — som av skifferoljebolaget undertecknats under för behåll för Kungl. Maj :ts godkännande — innebär i stort sett, att en del av skifferoljebolagets industriområde med därå befintligt ammoniakverk och vissa andra anläggningar överlåtes till salpeterverken, som avser att där bygga upp eu omfattande kemisk industri, omfattande produktion av — förutom ammoniak — metanol, svavelsyra och ammoniumsulfat. Utgångs punkten är, att produktionen framdeles skall komma att ske oberoende av skifferhanteringen och kunna baseras på förgasning av olja. Köpeskillingen, som bestämts till 20,5 milj. kronor, skall erläggas genom en första betal ning den 1 januari 1962, då tillträdet beräknas ske, och därefter genom del betalningar under vart och ett av åren 1966—1974. Nu löpande leveranskon trakt mellan parterna förutsättes upphöra när den nya överenskommelsen träder i kraft. Den personal som erfordras för driften av den kemiska pro duktionen beräknas uppgå till ca 125 man och skall av salpeterverken över tas från skifferoljebolagets personal. Ett nära samarbete mellan de båda företagen förutses såväl när det gäller arbetskraft som i fråga om disposi tion av materiel och utrustning av olika slag. Beträffande ytterligare upp gifter om den träffade överenskommelsen torde jag få hänvisa till den för ut lämnade redogörelsen.
Kommissionen har vidare igångsatt undersökningar angående förutsätt ningarna för en cementproduktion i Kvarntorpsområdet samt för att fort sätta den gasoldistributionsverksamhet, som f. n. bedrivs av skifferoljebo laget. Dessa undersökningar pågår allt fortfarande.
För avvecklingen av de delar av skifferoljebolagets verksamhet, som inte är ekonomiskt bärkraftiga — här avses i huvudsak skifferpyrolysverksam- heten — föreligger som kommissionen framhåller två huvudalternativ, nämligen dels en omedelbar avveckling, som oljeskifferutredningen föresla git, och dels en avveckling i etapper. Kommissionen förordar för sin del
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
50
sistnämnda alternativ. Vid ett totalt och omedelbart nedläggande har man
att räkna med att praktiskt taget hela det i bolaget investerade kapitalet går
förlorat. Genomföres avvecklingen successivt, kan ett bättre ekonomiskt ut
byte erhållas vid försäljning av bolagets tillgångar. Vidare blir möjligheter
na att tillvarataga värdet av sådana rörelsegrenar inom skifferoljebolaget,
som med ekonomisk fördel kan bibehållas som självständiga enheter, gvnn-
sammare. I detta avseende kan bl. a. framhållas, att genomförandet av de
planer pa en fortsatt och utvidgad kemisk industri i Kvarntorp, som det
nyss nämnda huvudavtalet mellan skifferoljebolaget och salpeterverken går
ut på, förutsätter att skifferpyrolysverksamheten under en övergångstid bi
behålies i viss utsträckning. Kommissionen framhåller härjämte, att goda
möjligheter till omplacering av arbetskraft visserligen är för handen under
rådande konjunktur men att det likväl skulle medföra mycket stora pro
blem att omedelbart frigöra hela arbetsstyrkan i Kvarntorp.
På grundval av utredningar, som redan tidigare gjorts inom bolaget, har
en första begränsning av den på skiffer grundade verksamheten planlagts.
Innebörden av planerna för denna inledande etapp kan belysas därav, att
skifferåtgången skulle nedgå till ca 60 procent av nuvarande förbrukning.
Omläggningen, som beräknas möjliggöra en minskning av arbetskraftsbe
hovet med ca 250 man, bör enligt kommissionen genomföras så snart stats
makterna fattat principbeslut om skifferoljebolagets verksamhet.
I anslutning till den här lämnade redogörelsen vill jag först uttala min
tillfredsställelse över att det visat sig möjligt för kommissionen att så snart
efter arbetets igångsättande kunna redovisa betydelsefulla resultat därav.
Jag faster mig därvid i första hand vid den mellan skifferoljebolaget och
salpeterverken under kommissionens medverkan träffade överenskommel
sen om fortsatt och utvidgad kemisk produktion i Kvarntorp. Denna över
enskommelse utgör en fortsättning på det samarbete mellan parterna som
hittills förekommit och synes under förhandenvarande omständigheter vara
till fördel för båda avtalsparterna. Det må särskilt framhållas, att genom
överenskommelsen förutsättningar skapats för en bestående industriell samt
ekonomiskt bärkraftig och utvecklingsbar verksamhet i Kvarntorp. Värdet
av bolagets nuvarande tillgångar kan därigenom i viss utsträckning till
godogöras. Av större betydelse är emellertid, att tillkomsten av en av skif
ferbrytningen oberoende industriell produktion av detta slag skapar stadig
varande arbetstillfällen åt bygden och möjliggör för en del anställda hos
skifferoljebolaget att övergå till den nya verksamheten. Svårigheterna för
berörda kommuner vid en avveckling av skifferhanteringen kommer däri
genom också att minska varjämte befintliga bostäder och samhälleliga in
vesteringar i området kan komma till fortsatt nytta. Jag är sålunda för min
del beredd att tillstyrka att överenskommelsen godkännes, när statsmakter
na fattat principbeslut om skifferoljebolagets framtid.
Enligt min uppfattning har kommissionen även redovisat övertygande
skal för att avvecklingen av skifferoljebolagets verksamhet bör ske etapp
vis och icke omedelbart, såsom oljeskifferutredningen föreslagit; skall nyss
Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961
51
berörda överenskommelse fullföljas, är för övrigt omedelbar avveckling ute sluten. Såsom kommissionen framhåller, talar hänsynen till såväl ekono miska faktorer som de anställdas intressen för en stegvis genomförd om läggning och avveckling. Hur en dylik förändring mera exakt bör ge nomföras kan inte nu med bestämdhet fastslås. Det blir beroende av arbets marknadspolitiska bedömningar, möjligheterna att få fram andra industri ella initiativ i området och vilka ekonomiska resultat, som verksamheten under olika skeden kan komma att uppvisa. Självfallet bör eftersträvas en sådan avveckling, som så långt möjligt reducerar olägenheterna för bolagets anställda och den ekonomiska belastningen på företaget. Den friställning av arbetskraft från bolaget, som aktualiseras, bör så långt möjligt anpassas i tiden så att omplacering till annan verksamhet underlättas.
Den omställning och avveckling av skifferoljebolagets verksamhet, som skulle följa av här redovisade ställningstaganden, utgör ett problemkom plex av betydande omfattning och räckvidd. Det är å ena sidan inte möj ligt att f. n. erhålla en klar överblick över problemen i detalj eller på ett tillfredsställande sätt förutse omständigheter, som kan föranleda modifika tioner av de en gång antagna riktlinjerna för handlandet. Å andra sidan uppkommer med all sannolikhet i det fortsatta utrednings- och planerings arbetet situationer, som kräver snabba avgöranden för att kunna säkerställa för företaget och de anställda önskvärda resultat. Det kan exempelvis gälla att ta ställning till anbud på bolaget tillhöriga anläggningar eller andra tillgångar eller att träffa överenskommelser om samarbete mellan bolaget och utomstående intressenter. Även i fråga om den utsträckning, i vilken skifferoljebolagets drift skall upprätthållas, kan vid varje tidpunkt viktiga avgöranden aktualiseras. Med tanke på dylika situationer och för att ur eko nomiska synpunkter ofördelaktig tidsutdräkt skall kunna undvikas har kommissionen framhållit angelägenheten av att statsmakternas nu före stående principbeslut innefattar möjlighet för Kungl. Maj:t att närmare be stämma om sättet för beslutets genomförande. Jag ansluter mig helt till kommissionens uppfattning på denna punkt. Det torde sålunda få ankom ma på Kungl. Maj :t att, därest principbeslut fattas i enlighet med vad jag angivit i det föregående, på statens vägnar godkänna avtal och eljest träffa avgöranden, som främjar ett ändamålsenligt genomförande av principbe slutet.
Beträffande de betydelsefulla problem, som uppstår, därest statsmakterna biträder mina i det föregående angivna principiella ställningstaganden till frågan om skifferoljebolagets verksamhet, kan nämnas de redan av ut redningen väckta spörsmålen om vilka åtgärder som skall vidtagas för att upprätthålla vår försörjningsberedskap vid ett definitivt bortfall av skiffer- oljehanteringen och för att främja forskningen och utvecklingsarbetet på skifferoljeområdet. Här erfordras ytterligare utredning, som vad angår be redskapsfrågorna närmast bör ankomma på oljelagringskommittén och riks- nämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Åtskilliga frågor, inte minst av
Kungl. Maj:ts proposition nr 19!) år 1961
52
arbetsmarknadspolitisk natur, som aktualiseras av ett avvecklingsbeslut,
har vidare rests i vissa remissyttranden. Som jag redan förut framhållit,
bör vid avvecklingen av bolagets verksamhet hänsyn tas ej enbart till eko
nomiska faktorer utan också till de anställdas intressen. Olägenheterna
minskar naturligtvis i den mån tillfällen erbjuder sig till omplacering i an
nan verksamhet. Ur den synpunkten är tillkomsten av salpeterverkens ke
miska industri på platsen att hälsa med tillfredsställelse. Om förutsättningar
visar sig uppstå även för annan industriell verksamhet i området kan detta
underlätta omställningen särskilt för den personal, som på grund av ålder,
bostadsförhållanden o. dyl. har svårigheter att flytta från orten. Man får
likväl räkna med att frigörandet av arbetskraft i samband med en avveck
ling av skifferhanteringen kommer att medföra allvarliga svårigheter för
Mssa kategorier av företagets anställda. En aktiv medverkan från arbets
marknadsmyndigheternas sida är härvidlag påkallad. Vilka åtgärder som i
övrigt bör vidtagas för att underlätta situationen för de anställda kan inte
närmare bedömas förrän Kvarntorpskommissionen haft tillfälle till ytter
ligare undersökningar och överväganden. Jag utgår från att Kungl. Maj:t,
därest det föreslagna principbeslutet om bolagets fortsatta verksamhet fat
tas, äger befogenhet vidta de åtgärder, som i detta hänseende kan visa sig
lämpliga.
Vad angår de ekonomiska konsekvenserna för staten av ett beslut om
avveckling av skifferoljebolaget må först erinras om att bolaget häftar i
skuld till utomstående på grund av dels sedvanliga leverantörskrediter och
löpande betalningsförpliktelser m. m„ dels lån, för vilka antingen staten
med riksdagens medgivande iklätts borgensansvar eller säkerhet ställts i
form av inteckningar i bolagets egendom. Såväl oljeskifferutredningen som
Kvarntorpskommissionen utgår principiellt från att staten skall infria samt
liga dessa betalningsförpliktelser och lån i samband med avvecklingen och
sedermera tillgodogöra sig de inkomster, som inflyter vid avyttring av till
gångarna. Ehuru någon formell skyldighet icke torde föreligga för staten
att betala de lån till bolaget, för vilka statlig garanti eller borgen icke ställts,
vill jag förorda att staten i det nu aktuella fallet ikläder sig betalningsan
svar i den utsträckning som förutsatts. Jag finner vidare i likhet med kom
missionen önskvärt att medel för betalning av bolagets skulder så snart
som möjligt stalls till Kungl. Maj:ts förfogande, så att betalningen kan ske i
den ordning som prövas lämplig med hänsyn till bolagets ekonomiska situa
tion eller andra omständigheter. Som kommissionen framhåller, är det nöd
vändigt att bolagets organisation bevaras och dess verksamhet fortsättes i
den omfattning och under den tid företagets omgestaltning och planmässiga
avveckling kräver. Härför kan erfordras ett ekonomiskt stöd, som lämpligen
lamnas på så sätt att staten genom avlyftning av låneskuld befriar bolaget
rån motsvarande räntebetalnings- och amorteringsskyldighet. Som fram
gått av redogörelsen i det föregående är en förtidsinlösen av lån också av be-
ovet påkallad för att fullfölja den träffade överenskommelsen med salpeter
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
53
verken. En återbetalning av bolagets lån kan vidare visa sig ändamålsenlig för att skapa erforderlig handlingsfrihet vid dispositionen av sådana till gångar, som är belastade med inteckningar. I den mån inteckningssäkerhe- ter som lämnats av bolaget kan behöva lösgöras, torde Kungl. Maj :t äga möj lighet att temporärt ersätta dessa säkerheter med statsgaranti i avvaktan på att lånen inlöses. Det lånebelopp, för vilket sådan temporär garanti kan komma i fråga, torde uppgå till högst 20 milj. kronor.
Storleken av det belopp, som enligt det anförda nu bör anvisas, anges av kommissionen till 65 milj. kronor. Bolagets låneskulder beräknas den 1 ja nuari 1962 komma att uppgå till inemot 62 milj. kronor. Kommissionen erin rar emellertid om att medel erfordras även för att möta vissa kostnader, som sammanhänger med avvecklingen och vilkas storlek inte f. n. kan säkert bedömas. Enligt min mening bör kommissionens beräkning av medelsbeho vet godtagas.
Ifrågavarande medel torde i huvudsaklig överensstämmelse med kommis sionens förslag böra i mån av behov tillföras bolaget i form av lån, som skall vara räntebärande respektive återbetalas allenast i den mån överskott fram deles uppstår. Sker tillskottet på sådant sätt, kan bolaget i balansräkningen redovisa den sålunda villkorligt efterskänkta skulden inom linjen samt får därigenom bl. a. en möjlighet att utjämna balanserad förlust och att undvika att komma i ett läge, som enligt aktiebolagslagen kräver tvångslikvidation. Från statens sida bör medlen med hänsyn till lånekaraktären anvisas under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd. Samtidigt bör medel till motsva rande belopp anvisas å driftbudgeten för avskrivning i statens räkenskaper av ifrågavarande lån till bolaget.
Bolagets förpliktelser mot staten — utöver aktiekapitalet — utgöres av räntebärande lån å sammanlagt 21,455 milj. kronor. Dessa lån torde i sam band med avvecklingen av bolaget böra omvandlas till lån av samma vill korliga karaktär som nyss omtalade nya lån till bolaget. Motsvarande belopp bör anvisas för avskrivning av lånen i statens räkenskaper. Jämväl det bok förda värdet av aktierna, ca 19 miljoner kronor, bör i princip avskrivas. Under ett avskrivningsanslag för nu nämnda ändamål bör sålunda anvisas
(21,455 + 19 =) 40,455 milj. kronor. Efter avskrivning av aktiernas värde av angivna storlek kommer aktierna att i statsräkenskaperna vara uppför da med ett belopp av 700 kronor.
Enär de här avsedda finansiella transaktionerna bör företagas i nära an slutning till principbeslutet om bolagets verksamhet bör därför erforderliga medel stå till förfogande under innevarande budgetår. Medlen bör i följd härav anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta att Svenska skifferoljeaktiebolagets verksam het skall avvecklas enligt i huvudsak de riktlinjer jag i det föregående förordat, innefattande rätt för Kungl. Maj:t att
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
54
fatta de närmare beslut med avseende å verksamheten och
dispositionen av bolagets tillgångar, som erfordras för av
vecklingens genomförande;
dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/
62 anvisa
a) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget under fon
den för låneunderstöd ett investeringsanslag av 65 000 000
kronor;
b) under förutsättning att under a) nämnt anslag bevil
jas, till avskrivning av nya kapitalinvesteringar till Lån till
Svenska skifferoljeaktiebolaget under fonden för låneunder
stöd ett reservationsanslag av 65 000 000 kronor;
c) till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
ett anslag av 40 455 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Re-
genten att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet;
Nils van der Heeg
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
611143